SAMMANSTÄLLNING AV PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRSKOLOR I VÄSTRA HAMNEN
|
|
- Lena Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMMANSTÄLLNING AV PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRSKOLOR I VÄSTRA HAMNEN
2 Sammanfattning Uteyta per barn, samlad uteyta och antal avdelningar kan sägas vara dimensionerande för hur liten en förskolas friyta kan vara. Stadsdel Centrum har ett krav på minst fyra avdelningar för att driva förskolan. Fyra avdelningar antas motsvaras av som mest 80 barn. Stadsbyggnadskontoret har baserat på erfarenhet och forskning uppskattat behovet av friyta till minst 30 m 2 per barn och en samlad friyta på minst 2000 m 2. Dessa krav är inte absoluta, men det är de planeringstal vi siktar mot i Malmö. Vid nybyggnation i Västra Hamnen är det generellt inte motiverat att använda sig av lägre tal. Förskolebyggnaden kan utformas på olika sätt: som del av en flervåningsbyggnad med förskoleverksamheten på bottenplan eller bottenplan och någon våning till, och med annat innehåll i resten av byggnaden som en egen byggnad i ett eller flera plan I Västra Hamnen planerar vi för tät blandad stad, vilket innebär att enplansbyggnader inte är aktuellt och att samordning med andra funktioner i en flervåningsbyggnad är att föredra. Den markyta byggnaden upptar kan därmed anpassas och varieras i stor utsträckning. Byggnaden kan ägas av kommunen, eller av extern aktör. Ytor för parkering, angöring, förråd etc måste beaktas, men kan anpassas efter situationen. Tomtytor som är mindre än ca 3000 m 2, klarar inte ovanstående krav. Befintliga program I detta pm redovisas de dokument som Malmö Stad själv tagit fram beträffande dimensionering och utformning av förskolor. Nedanstående utredningar är aktuella i planering av förskolor idag och används som verktyg och riktlinjer. Förskolor i stadsbyggandet, Dialog-pm 2006:2, Malmö Stadsbyggnadskontor oktober 2006 Utemiljö för förskolor i Malmö ett verktyg för planering, utformning och bygglovgranskning. December 2011 Starta förskola. Lagkrav och Miljöförvaltningens råd. Antagen miljö-nämnden Förskola på tak. Centrum stadsdelsförvaltning Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö 2
3 Bakgrund I takt med utbyggnaden av bostäder i Västra Hamnen, har behovet av förskolor vuxit. Västra Hamnen är utbyggt till ca halva ytan och beräknas så småningom få en befolkning på omkring invånare. Utbyggnaden av förskolor har hittills inte hållit jämna steg med bostadsutbyggnaden, varför stadsdel Centrum står inför en besvärlig situation med växande köer till förskolor. Det finns idag ( )två permanenta förskolor i Västra Hamnen och ytterligare två i tillfälliga lokaler. Sammanlagt finns idag 320 förskole-platser i Västra Hamnen och 389 barn i åldern 1-6 år. PARK FREGATTEN I den täta staden ställs ibland intressen mot varandra. Vid planering av förskolor finns inga lagtexter att förhålla sig till vad gäller förskolornas lämpliga mått. Men skall man bygga fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse, Plan- och bygglagen 8 kap 9. (Friyta definieras som en yta avsedd för människors vistelse och rekreation.) Detta ger stor frihet för tolkning, vilket kan göra det svårt att enas om vad som verkligen är en tillräckligt stor yta. PBL anger vidare att om det inte finns tillräckliga utrymmen för både parkering och friyta, ska i första hand friyta anordnas. EINAR HANSENS ES- PLANAD Förskolan Fregatten är ett bra exempel där förskolans grönska kommmer omgivande kvarter till del. Intillfriytan finns också en mycket liten park, men tillsammans med förskolegården ger det potential för en intensiv stadsgrönska. I Malmö finns förskolor av alla storlekar, vilket har gett erfarenheter om hur stora friytorna bör vara för att erbjuda tillräckligt god kvalitet. Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2010), tar ett ambitiöst grepp om de små barnens lärande, ett lärande som underlättas av god tillgång till utemiljö av hög kvalitet. Svårigheter med att planerar och genomföra förskolor har i Västra Hamnen handlat om olika aspekter av planeringen. De kvartersstorlekar som planerats har visat sig svåra att kombinera med förskolornas ytkrav. Förväntningar på värdet av fastigheter gör förskolorna till en belastning för den enskilde exploatören, trots att alla parter är ense värdet för området som sådant med nära förskolor av god kvalitet. Marknadsläget har också gjort att färdiga detaljplaner inte realiserats i den takt som förväntats. I de tidigaste utbyggnaderna, BoO1 och Dockan, planerades i princip inga förskolor, vilket gjort att det från början funnits ett underskott av förskoleplatser. Det är mot denna bakgrunden som behovet har uppkommit att ta fram denna skriften för att tydliggöra vilka planeringsförutsättningar Malmö Stadsbyggnadskontor använder vid dimensionering och planering av förskolor i Västra Hamnen. Dimensionera och planera I Västra Hamnen är den stora majoriteten bostäder i flerbostadshus. För flerbostadshus räknar man med en faktor 0,2 per lägenhet de första fem åren, därefter 0,1 (barn 1-5 år). Västra Hamnen byggs dock ut i etapper, så tidshorisonten ser annorlunda ut för området som helhet. Utbyggnaden av förskolor måste täcka behovet av barnomsorg på både lång och kort sikt, men det är inte självklart att förskolor som planeras att finnas på en kortare tid ska se likadan ut eller dimensioneras på samma sätt som de som ska klara behovet på längre sikt. För barnen ska det inte spela någon roll om förskolan är tillfällig eller permanent, de har lika rätt till en god miljö - det går inte att överskatta betydelsen av dessa tidiga år i en människas liv. 3
4 Forskning och utemiljöns betydelse En grön varierad utemiljö ger möjlighet att spontant: öva motorik: grov- och finmotorik öva problemlösning öva kreativitet öva fantasi Att barn får vistas ute i grön miljö är viktigt för deras utveckling på en mängd plan. Forskningen är entydig i betydelsen av utemiljön. Utemiljö av god kvalitet gör att barnen tillägnar sig kunskaper och färdigheter till stor del på egen hand, vilket är en del av att växa och utvecklas som människa. Det går alltså inte fullt ut att ersätta det man lär sig genom att bygga koja i en naturlig miljö med pedagogik och byggd miljö. Utveckla sin identitet utveckla sin självständighet utveckla sociala förmågor och samarbete Naturliga miljöer ger: emotionellt välmående återhämtning från stress och oro främjar koncentrationsförmågan minskar uppmärksamhetssvårigheter Utsikt över grönska ger: ökat välmående bättre kognitiva funktioner Från Forskningsrapporten SCAMPER: Förskolegårdar med mycket vegetation och kuperad terräng: främjar spontan fysisk aktivitet ökar tiden utevistelse ger mindre skadligt UV-ljus - den spontana leken äger rum på lagom skuggade platser 4
5 FÖRSKOLAN Utdrag ur Läroplan för förskolan Lpfö 2010 Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utom- Läroplan för förskolan Lpfö 98 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tan- Reviderad 2010 kar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och forts nästa sida 5
6 som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga, upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper, får stöd och stimulans i sin sociala utveckling, ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen, stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling, stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling, stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik, får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling, och erbjuds en god omsorg med en väl avvägd dagsrytm. Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling, ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan, ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag, utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik, ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer, ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön, och ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Utdrag ur FÖRSKOLOR I STADSBYGGANDET Dialog-pm 2006:2 Prognoser, platsbehov och ytbehov Bedömningen av hur många förskolor som kommer att behövas bygger på en kedja av uppskattningar och prognoser. Bostadsbyggandet är marknadsstyrt och mycket svårbedömt. Befolkningsprognosen är säkrare men resultatet blir ändå beroende av byggprognosen. Platsbehovet och ytbehovet är de delar av behovskedjan där kommunens aktörer behöver se över sina riktlinjer. Nedan föreslås planeringsnormer för översiktlig bedömning av platsbehov och ytbehov i samband med nybyggande av bostäder. Normen för platsbehov avser genomsnittsområden och baseras på en uppföljning av hur barnantalet utvecklats i områden byggda Normen för ytbehov utgår från förskolor med enplansbyggnader och fyra avdelningar. I innerstadsområden är förutsättningarna annorlunda och planeringen får då anpassas därefter. 6 forts nästa sida
7 Malmös utveckling mot en attraktiv och hållbar stad Det överordnade målet för Malmös översiktsplanering är att bibehålla och vidareutveckla Malmö som attraktiv och hållbar stad på kort och lång sikt. Utvecklingen skall vara hållbar både i ekonomiskt, socialt och ekologiskt avseende. Ett ökat bostadsbyggande har hög prioritet både i Malmös översiktsplan och i kommunens program Välfärd för alla det dubbla åtagandet. Efter ett decennium med förhållandevis småskaligt bostadsbyggande går vi in i en period med utbyggnad av större områden vilket ställer nya krav på planeringen. Tillgången på förskoleplatser har också stor betydelse för Malmös attraktivitet i regionalt perspektiv. Människor är idag beredda att pendla ganska långt mellan bostad och arbetsplats och när barnfamiljer väljer var de vill bosätta sig betraktas hela västra Skåne som en möjlig bostadsregion. Vid detta val är tillgång till och kvalitet på kommunal service en väsentlig faktor. Kvaliteten på förskolorna är lika viktig som kvantiteten. Barn behöver vara utomhus varje dag och en god utemiljö på förskolorna har stor betydelse även från folkhälsosynpunkt Erfarenheter av olika friyte storlek 40 m²/barn Används socialstyrelsens rekommendation på 40 m²/barn friyta finns det mycket stor möjlighet att skapa utemiljöer som både är tillräckligt varierade för att förse barnen med kreativ miljö samtidigt som miljön klarar av det slitage barnen utsätter omgivningen för. 30 m²/barn Inventeringen visar på en brytpunkt vid ca 30 m²/barn friyta. Förskolegårdar med mindre yta har svårt att upprätthålla kvalitén på grön ytor och redskap då slitaget blir alltför högt. Konsekvensen är att man övergår till större mängd hårdgjorda ytor vilket leder till en ytterligare försämring av utemiljön. 20 m²/barn Förskolegårdar med mindre än 20 m²/barn har mycket svårt att uppnå den variation som bör krävas för utemiljöer ämnade åt barn. Grönytor och växtlighet blir obefintliga och de som finns klarar sig mycket dåligt mot slitaget. Även redskap och sandlådor blir hårt slitna och kräver mycket större underhåll. Kvaliteter som kompenserar liten yta För att uppnå målet om en varierad utemiljö krävs det att mindre gårdar har fler individuella element och saker som kan aktivera. Dessa element måste inte bara vara fler, de behöver också vara mer varierande och uppmuntra barn att använda sin fantasi och kreativa förmåga. Mindre gårdar kräver således fler element som kan aktivera som: leksaker, bänkar, pinnar, löv m.m. 7
8 Utdrag ur UTEMILJÖ VID FÖRSKOLOR I MALMÖ - ett verktyg för planering, utformning och bygglovsgranskning Vid planering i den täta staden, befintlig som nybyggd, behöver vi slå vakt om förskolebarnens utemiljö. Vi behöver här finna sätt att planera och värdera utemiljön, så att den blir lämplig för sitt ändamål. Zonindelning av gården För att uppfylla barns behov av olika lekmiljöer är det vid utformning av förskolans utemiljö lämpligt att dela in gården i tre zoner - den vilda, den vidlyftiga och den trygga. Mellan de olika zonerna ska det helst inte finnas barriärer i form av exempelvis staket, inte heller runt olika platser för lek, eftersom staket stoppar upp rörelsen och leken. Dock kan staket behövas mellan olika åldersgrupper. trygg zon vidlyftig zon vild zon Bullerskydd / ljudmiljö Utemiljön ska vara bullerskyddad. Luftkvalitet Utemiljön ska ha god luftkvalitet. Markens kvalitet Marken ska vara fri från föroreningar. Hur många barn? Olika typer av bostäder ger olika antal barn Antal barn per förskola Där det är möjligt bör nya tomter ge plats till barnplatser. Friytornas storlek Planeringstalet vi siktar mot i Malmö är 30 m2 friyta/ barn och en minimiyta för den samlade friytan på 2000 m2. Byggnadsarea Byggrätten bör möjliggöra lite drygt 200 m2/20 barn (en avdelning). Trafikytor som bör rymmas inom tomten Bil- och cykelparkering samt angöring bör rymmas inom tomten. forts nästa sida 8
9 Hur stor förskoletomt Antal barn, avd 80 (4 avd) (4+2) +20 (en ev. ute-avd) Byggnad 1 vån 2 vån 1 vån 2 vån 1 vån, bo i en vån. för ute-avd Friyta 30 kvm / barn 80*30= *30=3600 Byggnadsyta (4 inne-avd) Byggnadsyta (1 ute-avd) Paviljongyta (2 inne-avd) 400 Uthus (förråd, teknik) Bil-P zon I o II -90 zon I -90 / zon II Cykel - P - zon I o II Tomtstorlek / / till samtliga tomtstorlekar (avrundas till 150) Ungefärlig storlek (+ytbehov för en 3450 (+150) 3000 (+150) 5100 (+150) 4650 (+150) ev. ute-avd) Utdrag ur Starta förskola - Lagkrav och Miljöförvaltningens råd Starta förskola Lagkrav och Miljöförvaltningens råd Miljöförvaltningens vägledning för nybyggnad av förskolelokaler och ombyggnad eller tillbyggnad av befintliga lokaler. Den sammanfattar hur miljöbalken, livsmedelslagstiftningen och deras föreskrifter styr utformningen av förskolor samt de råd som Miljöförvaltningen arbetar efter. Vägledningen omfattar förskolelokaler i både kommunal och privat regi. AntagenavMiljönämnden , 68 Miljöförvaltningens vägledning för nybyggnad av förskolelokaler och ombyggnad eller tillbyggnad av befintliga lokaler. Den sammanfattar hur miljöbalken, livsmedelslagstiftningen och deras föreskrifter styr utformningen av förskolor samt de råd som Miljöförvaltningen arbetar efter. Vägledningen omfattar förskolelokaler i både kommunal och privat regi. Miljöförvaltningens råd vad gäller utemiljö: Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Det är ett av målen i Malmö stad miljöprogram I Stadsbyggnadskontorets dialog-pm 2006:2 Förskolor i stadsbyggandet hävdar man, i likhet med Socialstyrelsen, att 40 kvadratmeter per barn är en lämplig lekyta utomhus. En undersökning av förskolor i Malmö visar att gränsen för när en förskolegård fungerar för verksamheten går vid 30 kvadratmeter friyta per barn. Med fungerande menas till exempel variationsrik, tillräcklig plats för rörelse, utrymme för växtlighet och låg grad av slitage. Friyta definieras generellt som yta avsedd för till exempel motion, rekreation, lekplats eller bollplan. Med friyta menas alltså de ytor där barnen kan leka och röra sig. Utemiljön ska helst vara en naturlig och integrerad del av förskolan och kunna användas spontant i den dagliga verksamheten. Bäst är det därför om den ligger i direkt anslutning till förskolelokalen. Om det inte finns tillräckliga ytor utomhus ska du motivera hur förskolan har tänkt erbjuda barnen en fullgod utomhusmiljö. Se också till att ytor för bil- och cykelparkering räknas bort från den totala yta barnen har tillgång till utomhus. Enligt plan- och bygglagen ska du prioritera utemiljön för barnen över plats för bilparkering. Ta hjälp av Malmö Naturskolas manual Lekvärdefaktor - Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv för att värdera och planera för en förskolegårds så kalllade lekvärdefaktor. Här bedöms bland annat gårdens tillgänglighet, vegetation och topografi. Det är viktigt att utegården har solskydd på sommarhalvåret för att minska barnens exponering för UV-strålning. Förskolegårdar bör därför ha tillgång till naturlig skugga, vilket kan åstadkommas med träd, växter och växtbeklädda pergolor. Förskolans utemiljö kan vara ovanpå ett tak om denna yta finns i direkt anslutning till lokalerna. Bjälklaget bör tåla ett jordlager med växtlighet som gräs, buskar och träd, men det går också att plantera i odlingslådor. Tänk på att gårdar placerade på tak kan vara utsatta för kraftiga vindar och stark solinstrålning och planera efter det. 9
10 Utdrag ur Förskola på tak - Centrum stadsdelsförvaltning Centrum stadsdel är en av de stadsdelar i Malmö stad som växer snabbast med större utbyggnadsområden såsom Västra Hamnen och Norra Sorgenfri. Nya tankar och idéer kring hur förskolor i innerstaden kan utformas bör därför belysas. Utredningsuppdraget har varit att utreda förslaget förskola på tak med berörda förvaltningar i Malmö stad. Medverkande förvaltningar har varit utöver stadsdelsförvaltningen, LiMa, fastighetskontoret, miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och stadsfastigheter. Gatukontoret har bjudits in för deltagande men har inte haft möjlighet att delta i arbetet. Slutsatser Förskola på tak är möjligt men ställer särskilda krav vid planering och byggnation. Samtliga förvaltningar som deltagit i utredningen är eniga om att det är möjligt att bygga förskola på tak men det finns en hel rad med aspekter att ta hänsyn till. Framförallt är förskola på tak en betydligt dyrare och kostsammare lösning jämfört med att bygga i marknivå. Underhåll och drift krävs i en helt annan omfattning än vid en marklösning. Vid en planering av en förskola på tak måste den påbörjas i ett tidigt skede och då redan i detaljplaneprocessen. I samband med studiebesöken har arbetsgruppen sett exempel på både bra och mindre bra lösningar. De mindre bra lösningarna har rört sig om brist på underhåll. De byggtekniska lösningarna är viktiga att få med i ett tidigt skede så att inte problem såsom bärighet, vattenläckage, infästningar till lekredskap, sand och säkerhet ger framtida problem. Arbetsgruppen har också sett en hel del positiva miljöer. En hel del grönska med en stor variation på de olika taken som besökts. Rumsskapande ytor med överraskningar såsom vatten, mjuka/hårda ytor, stockar, odlingsglädje och kojor. Arbetsgruppen är överens om att förskolelokalerna bör ligga i direkt anslutning till uteytan, för att underlätta tillgängligheten till utemiljön för barnen. Arbetsgruppen anser vidare att utevistelsen på tak ska kompletteras med närhet till en grön yta i förskolans omedelbara närområde. Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö Utdrag ur Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö - med syfte att nå en hög lekkvalitet Arbetet med lekvärdesfaktorn baserar sig på ett arbete angående nya riktlinjer för Malmös förskolor. Detta arbete handlar om utemiljöernas kvaliteter och är framtaget i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Stadsfastigheter och förskoleverksamheten i Malmö stad samt Malmö Naturskola. Det överordnade syftet med riktlinjerna är det miljömål som fastslogs i Miljöprogram för Malmö stad som ett av de övergripande miljömålen Att alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. I arbetet med riktlinjerna har en lekvärdesfaktor lanserats. Lekvärdesfaktorn består av riktlinjer för lekkvaliteten på förskolebarns utemiljöer och innehåller sju kvalitetsaspekter som poängsätts. För att få en bild av lekvärdet på befintliga gårdar idag och för att få ett underlag till att fastställa vad ett acceptabelt lekvärde på en förskolegård är, har riktlinjernas lekvärdesfaktor r kompletterats och bitvis omformulerats genom en inventering av ett tjugotal förskolor i Malmö och med slutsatser dragna efter inventeringarna. Trycket på förskoleplatser i Malmö är tyvärr så stort idag att om endast förskolor med 30 m2 per barn godkändes skulle det vara svårt att skapa tillräckligt många förskoleplatser för Malmös barn. Stora förskolegårdar som rymmer många kvaliteter och ger plats åt barnens lek och rörelse ska eftersträvas, men i vissa fall, framförallt i den befintliga stadsmiljön, är det svårt att finna plats åt tillräckligt stora förskolegårdar. I dessa fall är det extra viktigt att utveckla gårdens och lekmiljöns innehåll och kvaliteter, det vill säga dess lekvärde. Om gårdens inneforts nästa sida 10
11 håll och lekvärdeskvaliteter är goda, kan en spännande och utvecklande miljö uppnås även på en något mindre förskolegård. Det går inte alltid att uppnå högsta nivå inom alla lekvärdesfaktorns bedömningsaspekter, men genom att väga samman dem, kan ofta ett godtagbart helhetsvärde uppnås.lekvärdet är ett tydligt sätt att värdera en väl genomtänkt förskolegård. Bedömningsmetoden gör mjuka värden tydligare och lättare att förstå och kräva. Goda exempel Utdrag ur lekvärdesfaktorn Goda exempel Goda exempel Zonering av gården trygg vidlyftig vild 11
12 oda exempel Utdrag ur lekvärdesfaktorn Goda exempel Goda exempel Go Tillgänglighet runt byggnaden och ut på gården tillgänglighet intill lekutrustning möjlighet att medverka bakbord i kanten av sandlådan 12
13 da exempel Goda exempel Goda exempel Goda exempel Goda exempel Vegetation och topografi vegetation topografi varierad miljö 13
14 oda exempel Utdrag ur lekvärdesfaktorn Goda exempel Goda exempel G Samspel mellan ute och inne utgångar mot gården fönster på lagom höjd möjlighet att flytta ut traditionella inomhusverksamheter 14
15 da exempel Goda exempel Goda exempel Goda exempel Goda exempel Integration av lekutrustning i landskapet större lekutrustning fasta redskap i den uppväxta miljön klättervägg på redskapsbod utbytbara tillägg i den befintliga miljön 15
16 Goda exempel Utdrag ur lekvärdesfaktorn Goda exempel Goda exempel Möjlighet till omvärldsförståelse odling och kompost utrymme för djur konstruktionslek 16
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merInnehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall
Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp
Läs merMål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merMål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merMål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merFunktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E
Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation
Läs merDen lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Läs merMalmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel
Malmö Kommun Bilaga metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel 1 Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Lekvärdesfaktor i dokumentet
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17
Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13
ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Sankt Pauli förskola 2016-2017 Planering och genomförande: Genomgång av barngruppens sammansättning och behov Läroplanens mål grunden för planeringen av den pedagogiska verksamheten.
Läs merDen lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Läs merHandlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014
2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER
Läs merVERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merDen lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Läs merVerksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013
Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och
Läs merAvdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merHandlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016
2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER
Läs merHandlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merVATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING
SYFTE OCH MÅL för att varje barn i förskolan ska: Lpfö 98 rev.2016 utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar
Läs merHandlingsplan GEM förskola
1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:
Läs merreviderad Handlingsplan för förskolan Athena
reviderad 160810 Handlingsplan för förskolan Athena Mål Handlingsplan förskolan Athena Tematiskt arbetssätt Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga
Läs merArbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergets förskola avdelning 1 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn
Läs merSparvens & Skatans Utvecklingsplan
Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Läs merHandlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön
2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merPlanera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö. Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo.
Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo.se Riktlinjer utemiljö vid förskolor Lekvärdesfaktor Malmös översiktsplan
Läs merLekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö. - med syfte att nå en hög lekkvalitet
Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö - med syfte att nå en hög lekkvalitet 1 Bakgrund till Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö Det här dokumentet innehåller en lekvärdesfaktor som är avsedd
Läs merHandlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merPedagogisk plan för Silvertallens förskola
Pedagogisk plan för Silvertallens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Skolchef Maarit Enbuske Tfn- 0927-72050 REKTORS OMRÅDE
Läs merFörfattningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Läs merHandlingsplan. 2013/2014 Glöden
2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
Läs merARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merArbetsplan Violen Ht 2013
Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta
Läs merLokal arbetsplan för Bensby förskola
Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad
Läs merATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
Läs merArbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016
Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 4 2015/2016 INLEDNING Vi på avdelning 4 har valt att främst arbeta med målen Språk och kommunikation samt med Utveckling och lärande. På avdelningen går barn i åldrarna
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merLokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision
Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss
Läs merKultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA
LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA Innehållsförteckning Faktauppgifter 3 Normer och värden...4 Utveckling och lärande.5-6 Barns inflytande 7 Förskola och hem.8 Samverkan med förskoleklass...8
Läs merLPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Läs merArbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergetsförskola avd 5 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,
Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merHandlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (19) Handlingsplan för Brynäs-Nynäs förskoleenhet Förskola Hammargården 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (19) 2.1 NORMER OCH
Läs merHandlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merHandlingsplan för 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (16) Handlingsplan för Östers förskola 2012/2013 X X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merArbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning
Arbetsplan Ängen, Ljusne förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.
Läs merArbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning
Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Läs merArbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande
Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merBjörnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Läs mer1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98)
1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98) 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande
Läs merHandlingsplan. 2013/2014 Gnistan
2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merPedagogisk plan Silvertallens förskola
Pedagogisk plan Silvertallens förskola 2017-2018 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Skolchef Tfn 0927-720 50 REKTORS OMRÅDE 1 Förskolechef Birgitta
Läs merHandlingsplan för XXX förskola, läsåret:
Handlingsplan för XXX förskola, läsåret: 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors
Läs merSida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola
1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola
Läs merNormer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande
1 Strävansmål för Tamburen, på- och avklädning. För tambursituationen har vi följande strävansmål. vilja att hjälpa ansvar * självständighet och tillit till sin egen förmåga att klä av- och på sig själv.
Läs merÖrkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
Läs merARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014
ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET OCH VARFÖR Förskolan skal stäva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Lejonkulan 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Förskolan ska vara trygg, utvecklande och lärorik för alla! Förskoleverksamhetens
Läs merLokal arbetsplan för
Lokal arbetsplan för 2013-2014 Arbets- och utvecklingsplan Arbets- och utvecklingsplan är ett redskap för det inre pedagogiska arbetet samt ett redskap för att beskriva och systematisera arbetet med Läroplanens
Läs merDokumentera med ipad i förskolan
Dokumentera med ipad i förskolan "Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt - om och om igen - och vi gör oss synliga för oss själva." Monica Niemi Dokumentera med text och bild
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2014 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Förskolan ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFörskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017
Förskoleavdelningen Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling
Läs merArbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet
Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019 Avdelning Månskenet Välkommen till Månskenet Förskolan ska sträva efter att främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Verksamheten
Läs merArbetsplan
Lejonets och Torsviks förskolor Arbetsplan 2014-2015 Hållbar utveckling Gården Närsamhället/Lidingö Naturen runt oss 2 Inledning Förskolan är en del i utbildningsväsendet. Vi arbetar med det livslånga
Läs merVerksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande
Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merHandlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merKarlavagnens arbetsplan 2016/2017
Karlavagnens arbetsplan 2016/2017 Karlavagnens kommer att ha följande fokusområden detta läsår: Språk / Sångsamling, Rörelse / Skapande, Berta experiment / Matematik, Hälsosamma vanor / Grön flagg / Utflykt,
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merFjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merSida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola
1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och
Läs merBlåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014
Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merförskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN
förskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN LÄSÅRET 2012-2013 Läsårets nyfikenhetsfråga: Vad kan hållbarhet vara? Vision Barnens utveckling och lärande i fokus: i en verksamhet som utgår från barnens intresse,
Läs merVerksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merFörskolan Klockarängens Arbetsplan
Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merHandlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret:
Handlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret: 2015-16 Inför året planerar vi ett gemensamt tema närmiljön/supermasken Vi vill på så sätt få ett helhetsperspektiv över läroplanens mål som också inkluderar
Läs merHandlingsplan för Ladan, Måns och Loftet
Månsagårdens förskola Handlingsplan för Ladan, Måns och Loftet Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Villekulla Avdelning Svalan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan
Läs mer