Kemikalierna och folkhälsan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kemikalierna och folkhälsan"

Transkript

1 En konferens om miljögifter i vardagen och effekter på hälsan Stockholm den 18 december 2013 Arrangörer: Astma- och Allergiförbundet och Naturskyddsföreningen Moderator: Carolina Klüft Skribenter: Catharina Bergsten, Lena Granström och Louise Cederlöf

2 Kemikalierna och folkhälsan sid 3 Mikael Karlsson Ordförande, Naturskyddsföreningen Kemikalier och allergiska sjukdomar sid 4 Ulf Brändström Kanslichef, Astma- och Allergiförbundet Allmän översikt kring sambandet mellan kemikalieexponering och allergiska sjukdomar sid 5 Kai Håkon Carlsen Professor i pediatrik, Oslo Universitet Hormonstörande ämnen och barns utveckling sid 6 Olle Söder Professor i pediatrik, Karolinska Institutet Samhällskostnader av miljögifter sid 8 Jenny von Bahr Utredare, Kemikalieinspektionen En ny kemikaliepolitik sid 10 Lena Ek Miljöminister SEMINARIUM 1: INOMHUSMILJÖ Moderator: Naturskyddsföreningen Kemikalieinspektionen om sitt arbete med giftfri vardag och förskolor sid 11 Helén Andersson Toxikolog, Kemikalieinspektionen Operation giftfri förskola sid 13 Ylva Grudd Naturskyddsföreningens kemikalienätverk Sundbybergs kommuns arbete med giftfria förskolor sid 14 Jonas Nygren Kommunstyrelseordförande, Sundbybergs kommun SEMINARIUM 2: KEMIKALIER OCH ALLERGI Moderator: Astma- och Allergiförbundet Kemikalier som orsakar hudallergi sid 15 Carola Lidén Professor i yrkes- och miljödermatologi, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet Förföriska dofter från naturliga försvarsmekanismer sid 17 Ann-Therese Karlberg Professor i dermatokemi och hudallergi Göteborgs Universitet Miljöhälsorapporten, luftvägsallergi och kemikalier sid 18 Greta Smedje Enhetschef, Socialstyrelsen SEMINARIUM 3: STÖRDA HORMONER OCH LÅGA HALTER Moderator: Naturskyddsföreningen Skyddas barnen tillräckligt genom Reach? sid 20 Linda Molander Doktorand vid Institutet för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Att bedöma hormonstörande ämnen baserat på experimentella data sid 22 Helen Håkansson Professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet En hälsobov i inomhusmiljö sid 24 Carl-Gustaf Bornehag Professor i folkhälsovetenskap Karlstads universitet 2

3 Kemikalierna och folkhälsan En konferens om miljögifter i vardagen och effekter på hälsan Många av de produkter, material och varor som finns i vår vardag innehåller farliga kemikalier. Dessa kemikalier kan spridas över tid från produkterna till miljön och till våra kroppar. Det kan leda till hälsoproblem, särskilt om ett barn utsätts under ett känsligt utvecklingsstadium. Forskare har pekat på effekter som astma och allergier, men även förskjuten pubertet, fetma och cancer, kopplade till miljögifter i helt vanliga vardagsprodukter. Naturskyddsföreningen och Astma- och Allergiförbundet ville genom ett heldagsseminarium den 18 december 2013 visa på problem och identifiera åtgärder. Arrangörer: Astma- och Allergiförbundet och Naturskyddsföreningen Moderator: Carolina Klüft Marita Sedvallsson, ordförande i Astma- och Allergiförbundet samt Ulrika Dahl, chef för kemikaliefrågor på Naturskyddsföreningen, hälsade alla välkomna. KEMIKALIERNA OCH FOLKHÄLSAN Mikael Karlsson œrdförande, Naturskyddsföreningen Mikael Karlsson inledde konferensen med några funderingar och reflektioner om hur livet i dag ser ut för många barn och unga. I den miljö där de vistas hela dagen, på förskolor, skolor och fritids, utsätts de bland annat för ftalater, ämnen som i flera fall är reproduktionsstörande. Sedan kommer de hem och tvättas med tvål med allergiframkallande ämnen Bakom vissa ämnen finns gränsvärdesresonemang, men de är osäkra och beaktar sällan den samlade exponeringen. Hälsofarliga och till och med en del förbjudna ämnen finns ständigt runt oss. Mikael Karlsson påminde om hur lång tid det tar innan forskningsrapporter om miljögifter får politiskt genomslag i form av lagstiftning. Det tar ofta decennier innan orsakssamband kan bevisas och ännu längre innan användningen begränsas. Även då vi har säkra bevis blir användningen ofta bara delvis begränsad, ftalater är ett sådant exempel. I barnpyjamas får ämnena finnas, men inte i sovpåsar för barn. En fragmenterad lagstiftning får således konstiga konsekvenser i verkligheten. Det som behöver göras för att åtgärda detta är att reformera kemikalielagstiftning i grunden på EU-nivå, men enskilda länder behöver samtidigt gå före. Effekter på barn och kombinationseffekterna måste beaktas. Mikael Karlsson tog exemplet med krut; tänk om man skulle bedöma krutets enskilda ämnen var för sig och inte den sammanlagda produkten. Det finns ett stort intresse för kemikalier i dag och för att minska gifterna i vardagen. Och även om många kemikaliefrågor behöver hanteras på nationell nivå och på EU-nivå, finns det en hel del att göra även på kommunal nivå. Kommunerna har länge haft fokus på utomhusmiljöfrågorna, men nu är det dags att man också granskar inomhusmiljön. Inomhus kan vi snabbare kontrollera och förbättra miljön än utomhus. Det gör att det finns hopp om att kunna avgifta vardagen. 3

4 KEMIKALIER OCH ALLERGISKA SJUKDOMAR Ulf Brändström Kanslichef, Astma- och Allergiförbundet Ulf Brändström gav inledningsvis en fallbeskrivning som visade hur en medelålders man stegvis blivit svårt sjuk av kemikalier i yrkeslivet, för att slutligen få så allvarliga problem att han blivit förtidspensionerad och knappt klarar av sitt vardagliga liv. Men reaktioner på kemikalier är inte sällsynta, enskilda fall det är ett folkhälsoproblem procent av befolkningen har kontaktallergi mot något ämne.18 procent av de vuxna har besvär av inomhusmiljön i bostaden/skolan/arbetet. Drygt 10 procent av befolkningen uppger svåra till mycket svåra besvär av dofter från t.ex. parfym, rengöringsmedel, trycksvärta (kvinnor 14 procent/ män 6,9 procent) och ca 7,5 procent uppger att de får besvär om de inte medicinerar. Studier visar att alla allergiska sjukdomar ökar och astma ökar mest. Men hur möter då samhället problemen? Enligt Kemikaliepropositionen 2013/14:39 ska kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga i relation till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Men sådana kemikalier används fortfarande i stor omfattning. Förbud/begränsningar i dagens lagstiftning är relativt få. Reachförordningen begränsar användningen av 60-tal ämnen, ett fåtal är helt förbjudna. Från början av 1990-talet fram till i dag har antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter som är klassificerade som hälsofarliga varit relativt konstant. En viss ökning kan dock noteras under senare år. Den kvantitativa ökningen medför att den samlade exponeringen för farliga ämnen har ökat något. Samtidigt har andelen konsumenttillgängliga produkter som innehåller allergiframkallande ämnen ökat. Utvecklingen går alltså åt fel håll. Världsproduktionen av kemikalier ökade under 1900-talets andra hälft från ca 7 miljoner ton/år till ca 400 miljoner ton/år och ökningen fortsätter. Den globala kemikalieproduktionen förväntas växa med 85 procent mellan 1995 och Detta medför att människor kommer i kontakt med allt fler, och allt större mängder, farliga ämnen. Antalet kemiska ämnen som tillverkas, utvinns och används i samhället är mycket stort. Globalt uppskattas antalet ämnen på marknaden till åtminstone Enskilda medlemsstater i EU får i princip varken tillämpa strängare eller lindrigare krav. Sverige är därför hänvisat till att verka inom EU för en skärpt kemikalielagstiftning. På lite längre sikt måste den existerande kemikalielagen, Reach, revideras. Men det finns utrymme för nationella regler. Astma och Allergiförbundet har t.ex föreslagit att det utformas föreskrifter som reglerar kemikalier i byggprodukter som kan påverka inomhusmiljön. Förbundet gläder sig åt att Regeringen i Kemikaliepropositionen signalerar att den stödjer detta förslag genom att föreslå att frågan utreds. Regeringen pekar ut möjligheten att använda ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet som ett instrument för att agera nationellt. Ekonomiska styrmedel som t.ex. skatter och avgifter riktade mot farliga kemikaler måste också användas för att stärka principen om att förorenaren betalar. Företag bör åläggas att redovisa data om sina produkters kemikalieinnehåll i en nationell databas, offentligt tillgänglig för alla intresserade. Med stöd i denna information kan myndigheter och organisationer utveckla företagsoberoende konsumentupplysning inom området. Skribent: Catharina Bergsten 4

5 ALLMÄN ÖVERSIKT KRING SAMBANDET MELLAN KEMIKALIEEXPONERING OCH ALLERGISKA SJUKDOMAR Kai Håkon Carlsen Professor i pediatrik, Oslo Universitet Kai Håkon Carlsen konstaterade att de sjukdomar och funktionsnedsättningar som uppstår tidigt, får människan ofta leva med länge. Studier visar till exempel att låg lungfunktion vid födseln följer individen genom livet. Tidiga förebyggande åtgärder ger därför god avkastning. Xenobiotics är kemiska substanser som är främmande för en organism eller ett biologiskt system. De kan producera en uppsjö av biologiska effekter: farmakologiska reaktioner, giftighet, immunologiska reaktioner och cancer. Nya xenobiotics introduceras som industriprodukter, exempelvis mjukgörande plaster (ftalater), kemikalier i kosmetik (fenoler) och kemikalier i hygienprodukter (exempelvis triclosan i tandkräm). Mjukgörande plastprodukter, ftalater, används i produktion av PVC och kan utgöra upp till 40 procent av PVCn. Studier visar att PVC som används i hemmet kan bidra till bronkial obstruktion i tidig barndom. Vissa ftalater i damm kan kopplas till rhinit och eksem, andra kan kopplas till astma. Triclosan är ett syntetiskt antimikrobiellt ämne som används för att motverka bakterietillväxt på hud eller andra ytor. Det används bland annat i tandkräm, munsköljmedel, deodoranter, tvål, leksaker och köksredskap. Studier visar att triclosankoncentrationer kan kopplas till allergisk sensibilisering. Reaktioner mot läkemedel kan bland annat uppstå mot acetylslicylsyra, penicillin och andra antibiotika samt paracetamol. Mot antibiotika kan reaktionerna exempelvis vara anafylaxi, urticaria, astma och rhinit. Läkemedelsallergi kan dock bara fastställas hos cirka 10 procent av dem som misstänks ha detta. Många forskare funderar på om paracetamol kan associeras till astma och/eller allergi vid tidig exponering. En studie visar att flickor som fått paracetamol de första sex månader i livet hade en ökad risk för allergi och astma senare i livet. Flera undersökningar om detta pågår nu. En undersökning gällande inandning av klor visade att om idrottare simmade i två timmar, så kom de upp i den övre tillåtna nivån för yrkesexponering av klor. Då ska man tänka på att tävlingssimmare simmar mycket mer än två timmar om dagen Även babysim innebär en ökad risk för astma och allergi hos barn. Samtidigt innebär deltagande i simlektioner en 88-procentig minskning av risken att drunkna hos barn i åldern 1-4 år. Så här måste riskerna vägas mot varandra! En belgisk undersökning visar att antalet timmar i simhall under uppväxt relaterar till astma. Ju mer barnet är i simhallen desto mer ökar risken för astma. Klor reagerar bland annat med svett. Simmare och skidåkare är de idrottare som använder mest astmamediciner. Men även skridskoåkare är utsatta. I det fallet spelar partiklarna inne i ishallen stor betydelse för utvecklingen av astma. Ismaskinerna som gör isen slät och blank skapar också ultrafina partiklar i luften som åkarna andas in. Trafikföroreningar är en annan riskfaktor för astma. De som redan är sjuka blir sämre, andra kan utveckla problem. Värst blir problemen på vintern när föroreningarna från dieselmotorer, vedeldning och alla andra utsläpp lägger sig över städerna, eftersom partiklarna är tyngre än luft. Låga temperaturer och stiltje förvärrar besvären. Rökning är en stark orsak till sjukdomar och död också hos ofödda barn vars mammor röker under graviditeten. Rökningen ökar risken för minskad födelsevikt, plötslig spädbarndöd, minskad lungfunktion, allergi, astma, kroniska luftinfektioner, kroniska öroninfektioner med mera. Skribent: Catharina Bergsten 5

6 Kai Håkon Carlsen avslutade med att varna för de e-cigaretter som nu marknadsförs hårt i världen. De utvecklades först i Kina och är än så länge förbjudna i EU, men det kan snart ändras eftersom lobbyarbetet för cigaretterna är stort. I e-cigaretterna tillförs nikotin till kroppen på ett nytt sätt. En e-cigarett består av flera olika produkter: en vätska, nikotin eller andra ämnen, som förångas och inhaleras som rök, en förångningsmekanism och ett batteri som driver mekanismen. Produkterna har tillsammans designats för att likna en cigarett. Bolagen bakom cigaretterna påstår att e-cigaretterna ger möjlighet till hälsosam rökning och att det inte finns risk för passiv rökning. Men studier visar att e-cigaretterna ger upphov till signifikant ökade nikotinnivåer i plasma och signifikant ökad puls efter bara 10 puffar. Forskning på området behövs. Skribent: Catharina Bergsten HORMONSTÖRANDE ÄMNEN OCH BARNS UTVECKLING Olle Söder Professor i pediatrik, Karolinska Institutet Det har länge funnits rapporter om störd fortplantning hos djur, förklarade Olle Söder. Många arter minskar och djurarter utrotas. Vi kan till exempel se sjukliga förändringar hos fiskarter som lever i smutsigt vatten, vilket är tecken för att hormoner i miljön kan ge skada. I ett fullskaleexperiment i en konstgjord sjö exponerades fiskbeståndet för en låg dos kvinnligt könshormon (östrogen). Exponeringen gav missbildade könsorgan och nära utrotning av fiskbeståndet. Varför skulle människan vara ett undantag? Mest hormonstörningar kan ses hos pojkar, till exempel försämrad spermakvalitet och missbildade yttre könsorgan. Många sjukdomar beror till viss del på störningar av manligt könshormon. Testikelcancer ökar hos unga vuxna män, vilket kan bero på en störning av stamceller i testiklarna hos manliga foster. Pubertetsstarten sker nu tidigare. Ett tecken är snabbare bröstutveckling hos flickor. Man tror att den allt tidigare pubertetsstarten i USA kan vara kopplad till ökad fetma. Men bröstutvecklingen är inte BMI-kopplad i Europa. Någon yttre faktor påverkar, men vi kan inte se vilken. Orsaker som föreslagits är genetiska störningar, miljö- och livsstilsfaktorer (kemikalier), ökad uppmärksamhet eller dåliga data/feltolkningar. Det finns inga säkra bevis, men en rimlig tolkning skulle kunna vara att utvecklingen skett för snabbt för att det ska kunna vara genetiska förändringar och att det är sannolikt att miljöfaktorer/livsstil påverkar. En viss ökad uppmärksamhet på vissa tillstånd kan vara en del av förklaringen, men dåliga data och feltolkningar kan inte gälla alla rapporter. Om det är miljöfaktorer/livsstil som bidrar så kan vi förebygga. Ett bevis är när bly försvann ur bensinen då försvann det också ur blodet hos barn. Det lönar sig alltså att förebygga! Det finns mer än tillverkade kemikalier rapporterade till EU. Årligen produceras 400 miljoner ton. 85 procent saknar säkerhetsdata och det finns många icke-nedbrytningsbara organiska ämnen i miljön, inklusive sedan länge förbjudna kemikalier. Tester visar 300 syntetiska kemikalier i blodprov hos vuxna och i navelsträngsblod från 10 nyfödda barn hittades 287 industrikemikalier WWFs tregenerationsstudie visar kemikaliebördan hos mormödrar, mödrar och döttrar. Generationsmedlemmarna delar på en cocktail av kemikalier; 107 kemikalier analyserades, 73 detekterades; 63 hos mormödrar, 49 hos mödrar och 59 hos döttrar. 6

7 Många kemikalier har strukturlikhet med hormoner, till exempel många insektsgifter och deras nedbrytningsprodukter, PCB, dioxiner, ftalater och bisphenol A, svampgifter och flamskyddsmedel. Totalt handlar det om tusentals substanser. Definitionen av hormonstörande kemikalier har ändrats: WHO, 2002: en exogen substans eller blandning av substanser som kan ändra funktionen av hormonsystemet och orsaka skadliga hälsoeffekter i en intakt organism, dess avkomma eller i vissa grupper av individer. Endocrine Society, 2012: en exogen kemikalie eller blandning av kemikalier som kan ge påverkan på hormonsystemet. Hormonstörande kemikaliers hormonpåverkande effekter: 1. Östrogen, stimulering/hämning 2. Androgen (testosteron), stimulering/hämning 3. Sköldkörtelhormon, stimulering/hämning 4. Övriga: Programmering av hormonaxlar Energianvändning (fetma) Nervsystemets utveckling (ADHD) Många studier visar effekter på manlig fortplantning, exempelvis störd spermie- och hormonproduktion efter exponering för anti-androgener, östrogener /östrogenlika ämnen, ftalater och Bisphenol A. När det gäller kvinnlig fortplantning finns många rapporter om skadliga effekter, till exempel störning av äggbildning, ägglossning, tid för menopaus, hormonproduktion, signalstyrning och epigenetisk styrning. Det finns också programmeringseffekter av hormonstörande ämnen. Prenatal och tidig postnatal exponering kan ge effekter långt senare i livet. Situationen oroar forskare och barnhormonläkare, men forskningen om hormonstörande ämnen är komplicerad. Det finns oenighet bland forskare och många intressenter bland annat kemikalieindustrin. Några vetenskapliga problem: Kortvarig exponering under kritisk tidsperiod; substansen finns inte kvar vid födelsen när skadan upptäcks. Lång latens för skadlig verkan av störd programmering, jämfört med direkt toxisk påverkan. Effekter i mycket låga doser. Exponering sker för blandningar, aldrig för enstaka ämnen. Testmetoder måste förbättras; forskare måste enas om vetenskapliga synsätt. Det är svårt att mäta kemikalier i patientprover. Kunskapsutvecklingen för hormonstörande kemikalier har trots allt vuxit stort. Under 1990-talet visste man att hormonstörande kemikalier har en negativ inverkan på manlig reproduktion vet vi att effekterna gäller både manlig och kvinnlig reproduktion (könsutveckling, pubertet, gonadfunktion, fertilitet, beteende, hormonberoende cancer), andra hormonsystem (sköldkörteln, metabola syndrom, diabetes), det kardiovaskulära systemet, immunsystemet, inflammation och det centrala nervsystemet (neuropsykiatriska diagnoser som ADHD). Skribent: Catharina Bergsten 7

8 SAMHÄLLSKOSTNADER AV MILJÖGIFTER Jenny von Bahr Utredare, Kemikalieinspektionen Varför behövs samhällsekonomiska studier av effekterna av miljögifter? Det var den inledande frågan i Jenny von Bahrs föreläsning. Svaren var att studierna behövs för att tydliggöra hur stora kostnader miljögifter leder till, för att kunna motivera politiska åtgärder. Studier behövs också för att kunna prioritera åtgärder riktade mot de miljögifter som orsakar störst skada. De typer av kostnader som ingår i en samhällsekonomisk studie av hälsoeffekter är sjukvårdens vårdkostnader, antal kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) samt ibland bortfall av arbetsinkomst eller kostnader som uppstår när anhöriga vårdar den sjuke i hemmet. Kvalitetsjusterade levnadsår, QALY, är ett mått på hälsa. En person med full hälsa i ett år motsvarar 1 QALY. Vid sänkt livskvalitet/hälsa sjunker QALY. En död person motsvarar 0 QALY. En QALY värderas i Sverige till cirka kronor per år. Fyra studier presenterade under Jenny von Bahrs föreläsning: Kostnader för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten (Sverige). Miljögifters hälsoeffekter på barn (USA). Antal dödsfall och förlorade arbetsår pga. industri- och jordbrukskemikalier (globalt). Kostnader för fortsatta kvicksilverutsläpp (globalt). 8

9 När det gäller kostnader för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten (Sverige), kan vi se att frakturer/benbrott bara är EN av hälsoeffekterna av kadmiumintag. Bland de övriga finns njurskador, cancer, påverkan på fertilitet (misstänkt) och genetiska effekter (misstänkt). Vi kan också se att det finns många faktorer bakom benskörhet, som ligger bakom många frakturer: hög ålder, låg bentäthet, kön (kvinna), tobaksrökning, låg solexponering, lågt BMI och högt kadmiumintag via föda. Kadmium är således bara en av flera riskfaktorer. Vid beräkning av totala vårdkostander och QALY fann man att kostnaderna för EN typ av effekt av ETT enda kemiskt ämne (kadmium) är 4 mdr/år i Sverige. Den andra studien i Jenny von Bahrs presentation handlade om miljögifters hälsoeffekter på barn (USA). Här hade man beräknat kostnaderna för antalet barn som drabbas av respektive sjukdom, kostnaden per drabbat barn och andelen av respektive diagnos som härrör från miljögifter. De diagnoser som ingick var blyförgiftning, fosters exponering för metylkvicksilver, cancer, astma, nedsatt intellektuell kapacitet, autism och ADHD. Kostnaden beräknades till 76,6 mdr USD/år. (Transande and Liu, 2011). I dessa kostnader ingick: Vårdkostnader Förlorad skolgång och föräldrarnas förlorade arbetstid Specialundervisning Hem- och institutionsvård Kostnader för relaterade sjukdomar som vuxna Förlust av förlorade arbetsinkomster Kostnader för lidande och död. Exempel 3 visade antal dödsfall och förlorade arbetsår pga. industri- och jordbrukskemikalier globalt. (UNEP 2013). Studien bygger på 70 källor från 28 länder varav 57 behandlar hälsa. Informationen är långt ifrån heltäckande och många olika metoder har använts. Resultaten innebär underskattningar. Studien visade att industri- och jordbrukskemikalier globalt resulterar i 1,06 miljoner dödsfall och 14,5 miljoner förlorade år (pga. nedsatt arbetskapacitet). Detta kan jämföras med: Diarré: 2,16 miljoner dödsfall HIV/AIDS: 2,04 miljoner dödsfall Vägtrafik: 1,27 miljoner dödsfall Malaria: 0,9 miljoner dödsfall Kemikalierelaterade dödsfall uppmärksammas dock inte lika mycket som ovanstående dödsorsaker i medier och i den allmänna debatten. Det sista exemplet rör samhällsekonomiska kostnader för fortsatta kvicksilverutsläpp globalt. Resonemanget bygger på att utsläpp av kvicksilver till luften ger förorenad fisk, vilket innebär att gravida kvinnor får i sig metylkvicksilver. Detta ger en försämrad utveckling av barnets hjärna vilket medför lägre intelligens. Det ger i sin tur sämre möjligheter att tillgodogöra sig utbildning, vilket resulterar i lägre livsinkomster. Studien visar att den årliga kostnaden globalt år 2020 jämfört med år 2005 givet att åtgärder vidtas, blir 5-6 mdr USD/år (TemaNord 2008:580). Sammanfattningsvis kan vi konstatera att: Hälso- och miljökostnaderna för miljögifter är stora. Frakturer som orsakas av kadmium i mat har skattats till ca 4 Mdr kr per år i Sverige. Antalet dödsfall orsakade av kemikalieanvändning är i nivå med antalet döda i vägtrafik globalt. Kunskapen är fragmentarisk, fler studier behövs. Skribent: Catharina Bergsten 9

10 EN NY KEMIKALIEPOLITIK Lena Ek Miljöminister Lena Ek påpekade att det behövs förenade krafter i arbetet med luftkvalitet, kemikalier och andra miljöfrågor. Förstärkt regelverk, kunskap och opinionsbildning behövs om vi ska nå de åtta olika etappmål och insatser som regeringen har satt upp och som krävs för en giftfri vardag. Lena Ek hävdade att regeringen lägger särskilt vikt vid risker för barn, eftersom de exponeras mer. Eftersom kemikalieregleringen är harmoniserad inom EU är det viktigt att påverka på EU-nivå, men Sverige ska kunna gå före i vissa fall. Sverige ska föreslå fler ämnen till kandidatlistan Reach, föröka få in allergiframkallande ämnen och hormonstörande ämnen i farliga gruppen och verka för harmonisering inom CLT. Att ersätta farliga ämnen med mindre farliga ämnen, grön kemi, är något Lena Ek vill verka för. På EU-nivå måste substitutionsprincipen få starkare lagstiftning än den har i dag. Lena Ek sade att EU-kommissionen gärna vill hejda länder som vill gå före, som Sverige och Danmark. Här måste ideella organisationer vara alerta och utöva påtryckningar. Kemikalieinspektionen ska ta fram en gemensam nordisk rapport om socioekonomiska konsekvenser av att INTE reglera hormonstörande ämnen. Det finns fortfarande stor kunskapsbrist på vissa områden, särskilt gällande barns hälsa, nanomaterial, hormonstörande ämnen, cocktaileffekter, bedömningskriterier, testmetoder som tar hänsyn till barns metabolism med mera. Ekonomiska styrmedel, kemikalieskatt på farliga ämnen, är en väg att gå. Frivillig utfasning för branschen är en annan. Nya miljökrav ska vara klara Mer information finns i Kemikaliepropositionen 2013/14:39. Skribent: Catharina Bergsten 10

11 Eftermiddagens pass med tre parallella block SEMINARIUM 1: INOMHUSMILJÖ Moderator: Naturskyddsföreningen Skribent: Lena Granström Barn påverkas mer än vuxna av skadliga kemiska ämnen och därför är det särskilt viktigt att deras miljö är så fri från dem som möjligt. Detta seminarium handlade om tre olika satsningar på giftfria förskolor. KEMIKALIEINSPEKTIONEN OM SITT ARBETE MED GIFTFRI VARDAG OCH FÖRSKOLOR Helén Andersson Toxikolog, Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen har i dagarna presenterat rapporten Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. Den redogör för en studie som bestått av två delar, dels en litteraturstudie, dels undersökningar i inomhusmiljön i tre förskolor. Syftet med studien var att kartlägga och öka kunskapen om kemiska ämnen i förskolemiljö, samt att identifiera områden som bör prioriteras i arbetet mot en giftfri vardag. Bakgrund Varför är barn särskilt såbara för skadliga kemiska ämnen? Det beror dels på barns beteende, dels på att de inte är färdigutvecklade. Barn kryper bland dammet på golvet, de stoppar saker i munnen. Barns metabolism av främmande ämnen kan skilja sig från vuxnas och varken deras hormonsystem eller immunsystem är fullt utvecklade. Barn under ett år är särskilt känsliga, men det finns också teorier om att puberteten är en känslig period ur detta hänseende, men det är ännu ett outforskat område. Förskolan är en viktig del i barns vardagliga miljöer, de flesta barn går där och tillbringar många timmar där. Barnen väljer inte sin egen miljö och inte heller föräldrarna har så stor möjlighet att påverka miljön. Ofta finns det mycket material av olika slag på en liten yta. Litteraturöversikt Litteraturgenomgången gav 202 träffar. Eftersom litteraturen om barns exponering för kemikalier i förskolan är mycket begränsad utvidgades kriterierna till att även inkludera barns exponering för kemikalier i svenska hem och i skolan samt studier av barns exponering för kemikalier i förskolemiljö som genomförts i länder vars kemikalielagstiftning, klimat, livsstil och barnomsorg liknar Sveriges. Bland annat hittades en svensk studie av 10 förskolor i Stockholm som påvisade fynd av bromerade flamskyddsmedel, ftalater, organofosfater och perfluorerande ämnen i damm och luft. Inom EU ser det ganska lika ut, med undantag av Storbritannien där flamskyddsmedel förekommer mer på grund av en hård brandskyddslagstiftning. I USA förekommer högre halter flamskydd och bly. Flera studier fanns om ftalater i hemmiljö, där pvc-golv ses som en trolig källa. Ett samband med ökad risk för astma och allergi har setts, men mer forskning behövs. I rapporten konstateras att vi behöver veta mer om förekomsten av kemiska ämnen i barns miljö, exponeringskällor och kemikaliers effekt på barns hälsa.. Undersökning av miljön i tre förskolor Med utgångspunkt från kunskapsbehoven som identifierades i litteraturstudien gjordes undersökningar av inomhusmiljön i tre förskolor. De utgör en mindre studie som ska kunna användas som pilotstudie för kommande, större undersökningar. Tre förskolor i Stockholm ingick, en nybyggd (2012), en äldre (1985) och en lägenhetsförskola (ej byggd som förskola, från 80-talet). Vid varje besök deltog två personer från Kemikalieinspektionen som skötte provtagning och utförde XRF-analyser samt två miljö- och hälsoskyddsinspektörer som inspekterade inomhusmiljö efter en särskild checklista. XRF-instrument mäter koncentrationen av grundämnen i fasta material som metaller och hårdplast med hjälp av röntgenfluorescens. Man samlade även damm från golv och hyllor och tog avtorkningsprov från barnens händer. 11

12 De tre förskolorna var i stort sett likvärdiga vad gäller städrutiner, inredning och materialval. Den nya förskolan skilde ut sig genom att ha mindre saker och mer öppna ytor. Den äldre förskolan och lägenhetsförskolan hade PVC-golv medan den nya hade linoleumgolv. De ämnen som analyserades var bromerade flamskyddsmedel, nya flamskyddsmedel, ftalater, perfluorerande ämnen, organofosfater, bly och kadmium. Gamla flamskyddsmedel förekom i samma halter som i tidigare studier, dessutom hittade man nya. Madrasserna innehöll inga flamskyddsmedel. Ftalater förekom i högre halter i de två äldre förskolorna, framför allt i madrassöverdragen. Organofosfaterna TCEP och TBEP fanns i dammproverna, mer i de äldre förskolorna. Bly och kadmium förekom i mycket låga halter. I ett madrassöverdrag fanns halter av bly som var högre än Kemikalieinspektionens förslag till gränsvärde. Blyförekomsten hänger ihop med vilken färg materialet har, äldre madrasser kan vara en exponeringskälla. Riskbedömning En riskbedömning av varje enskilt ämne tyder på att exponering inte innebär en risk för barns hälsa. En sammanlagd bedömning av ftalater visar på en liten risk för de minsta barnen, vilket innebär att ftalater bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Slutsatser Mer undersökningar behövs och ftalater bör prioriteras. Undersökningsmetoderna fungerade bra, men vid en större studie bör protokollet minska i omfattning, provtagningen begränsas till damm från öppna ytor och inspektionsformuläret skalas ned. Rapporten Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan finns att ladda ner på Kemikalieinspektionens webbsida, 12

13 OPERATION GIFTFRI FÖRSKOLA Ylva Grudd Naturskyddsföreningens kemikalienätverk Naturskyddsföreningen har kartlagt potentiellt farliga varor och kemikalier i förskolemiljön i projektet Operation giftfri förskola. Till det har man tagit hjälp av medlemmar i Kemikalienätverket inom föreningen. Bakgrund Många forskare anser att kemikaliehotet är lika stort som, eller större än, klimathotet. Det är bara lite svårare att kommunicera. Varför har Naturskyddsföreningen valt att genomföra Operation giftfri förskola? Barnen är mest utsatta för farliga kemikalier. Det är problematiskt med gränsvärden, de är satta på ett ämne i taget medan vi i verkligheten blir utsatta för en blandning av ämnen, och de grundar sig till viss del på föråldrad kunskap. Miljögifter har visat sig ha effekt på många olika sjukdomar och det finns ovanligt mycket miljögifter på våra förskolor. Syfte Syfte med projektet är att få en så giftfri miljö som möjligt. Genomförande Hittills har 129 slutrapporterade inventeringar gjorts, i 41 kommuner. Medlemmar i Kemikalienätverket har hjälpt till och förskolorna har fått svara på cirka 150 frågor inom områdena: Byggnad, Äta, Hygien, Städ och rengöring, Möbler och inredning, Leksaker samt Ute. Några exempel på frågor: Finns det flest leksaker av trä, plast eller metall? Förekommer det leksaker som ej är tillverkade som leksaker? Får barnen mat ur metallkonserver? Används plasttallrikar och plastglas/muggar? Finns det sovmadrasser med plastöverdrag? När sker städningen? Inventeringen visade flera problemområden såsom plast kring mat och dryck och som material i leksaker, bristfälliga städrutiner, leksaker som inte är menade som leksaker används, till exempel gamla kasserade elektronikprylar. Slutsatser Samtliga kommuner bör anta handlingsprogram för en giftfri vardag där kartläggning och avgiftning av förskolor ges högsta prioritet. Upphandling till förskolor och utbildning av personalen bör skärpas. Rapporten Giftfria barn leka bäst och tretton tips om vad man kan göra finns att ladda ner på Naturskyddsföreningens webbsida, 13

14 SUNDBYBERGS KOMMUNS ARBETE MED GIFTFRIA FÖRSKOLOR Jonas Nygren Kommunstyrelseordförande i Sundbybergs kommun Sverige är antagligen ett av de mest decentraliserade länderna i världen, många beslut fattas ute i kommunerna. Med så många frågor för kommunerna att hantera är risken att kemikaliefrågorna kommer i skymundan. I Sundbybergs kommun föds många nya barn, därför har man valt att göra en stor satsning på giftfria förskolor. Byggnaderna är viktiga, men de är bara början, sedan ska de fyllas med innehåll. I Sundbyberg har man prioriterat frågan och därför ligger den direkt under kommunstyrelsens ansvar. Man har valt att samarbeta med Kemikalieinspektionen, som dessutom har sitt säte i kommunen, men även med Naturskyddsföreningen, som med sitt stora antal medlemmar representerar många människor. I kommunen kommer antalet förskolor att fördubblas under en tio-årsperiod, samtidigt som många gamla förskolor fasas ut. Det är därför ett bra tillfälle att satsa nu. Man rekryterar mycket ny personal och satsar på utbildning och ökad medvetenhet. Den offentliga sektorn upphandlar för mellan miljarder kronor/år, och har därför mycket stor möjlighet att påverka med sina val. Det är också viktigt att samarbeta med statliga myndigheter och att få upp frågan på kommunernas agenda, eftersom den som sagt konkurrerar med många andra frågor. Varför har just Sundbybergs kommun valt att satsa på detta? Eftersom så mycket barn föds i kommunen och den har en stark kultur av att prova nytt. Nästa etapp blir grundskolan. Det hela började faktiskt med en fråga om frisörutbildningen på gymnasiet. Satsningen gäller de kommunala förskolorna, inte de privata, men kommunens tillsynsansvar omfattar alla förskolor. Tips: Upphandlingskriterier hittar man på Miljöstyrningsrådets webbsida 14

15 SEMINARIUM 2: KEMIKALIER OCH ALLERGI Moderator: Astma- och Allergiförbundet Skribent: Catharina Bergsten Många kemikalier ger upphov till allergi och astma. Men hur ska man veta var kemikalierna finns? Och är det bättre med naturliga ingredienser i exempelvis hudvårdsprodukter, jämfört med syntetiska substanser? Det var ett par av frågeställningarna i passet om kemikalier och allergi. KEMIKALIER SOM ORSAKAR HUDALLERGI Carola Lidén Professor i yrkes- och miljödermatologi, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet Carola Lidén berättade inledningsvis att allergiframkallande ämnen i produkter är en av de viktigaste orsakerna till eksem. Andra är ärftlig allergibenägenhet (atopi) och hudirriterande faktorer. Kemikalier som orsakar allergi och eksem finns i många produkter, bland annat: Kosmetika (inkl. tvål, schampo mm) Kemiska produkter Metallföremål Handskar, stövlar och skor Tvätt- och rengöringsmedel Bekämpningsmedel Leksaker Textilier Ämnen som ofta orsakar hudallergi är nickel (smycken, mynt, nycklar, handtag, verktyg), krom och kobolt (läder, cement, hårdmetall), parfymämnen (kosmetika), konserveringsmedel (kosmetika, målarfärg), plast- och gummikemikalier (lim, lack, handskar, stövlar, skor) och hårfärgämnen (hårfärgprodukter). Det finns cirka 4000 ämnen som orsakar hudallergi. Nickel är den vanligaste orsaken till hudallergi. Tidigare var nickelallergi främst en manlig yrkessjukdom, men i dag har kvinnor oftare nickelallergi än män. Nickelallergi har börjat minska på grund av begränsningen av nickel i Reach (tidigare nickeldirektivet), men fortsatta åtgärder för att minska nickelallergi behövs. När det gäller allergi mot hårfärgämnen så har detta ökat i takt med att det blir allt vanligare att färga håret. I dag har 27 procent av alla tolvåriga flickor färgat håret visar Miljöhälsorapport Hudläkare testar bara ett enda hårfärgämne, p-phenylenediamine, men det finns 114 stycken. Av dessa är 50 procent allergiframkallande vid hudkontakt och 31 procent starkt eller extremt allergiframkallande. Vissa konserveringsmedel har begränsats i kosmetika pga. att de är starkt allergiframkallande, men halten är inte begränsad i andra produkter. Formaldehydavgivare, methyldibromo glutaronitrile (MDBGN), benzisothiazolinone (BIT), methylchloroisothiazolinone/methylisothiazolinone (MCI/MI, Kathon CG ) och methylisothiazolinone (MI) är konserveringsmedlen som ofta orsakar hudallergi och eksem. Parabener orsakar sällan hudallergi. I Storbritannien och på Irland har man kunnat se en brant ökning av MI-allergi. MI används i kemiska produkter sedan början av 2000-talet och i kosmetika sedan Allergiökningen mot MI förknippas med kosmetika och målarfärg. MI är inte ännu klassificerat som allergiframkallande enligt CLP, vilket innebär att kemiska produkter inte har någon varningsmärkning eller haltbegränsning och exponeringen är okontrollerad. Man kan till och med få eksem av luftburen exponering. 15

16 Hur kan man då minska hudallergi av kemikalier? Carola Lidén nämnde några möjliga vägar: Minimera skadlig hudexponering. Främja säkra produkter och säker arbetsmiljö: - Tillverkare och leverantörer: ansvar för produkterna - Arbetsgivare: ansvar för arbetsmiljöåtgärder - Myndigheter: ansvar för tillsyn, uppföljning, ändrad lagstiftning - Jobba med politiska mål som Giftfri miljö, Giftfri vardag och Kemikaliepropositionen Öka informationen om innehåll i produkter - Konsumenter, arbetare och patienter: bör få möjlighet att göra informerade val. Carola Lidén avslutade genom att ge exempel på faktorer som bidrar till den så kallade cocktaileffekten kemiska ämnen ackumuleras på huden genom att ett allergen finns i olika produkter och flera allergen finns i en produkt, nya allergen bildas, kemiskt närbesläktade ämnen orsakar korsreaktivitet, och genom att ämnen i produkter irriterar eller ökar penetration av allergiframkallande ämnen. 16

17 FÖRFÖRISKA DOFTER FRÅN NATURLIGA FÖRSVARSMEKANISMER Ann-Therese Karlberg Professor i dermatokemi och hudallergi, Göteborgs Universitet Ann-Therese Karlberg påtalade att det länge funnits en svart-vit syn på kemiska ämnen kontra naturliga produkter. Huvudbudskapen har varit att Allt från naturen är ofarligt kontra Kemikalier är farliga. Å ena sidan en blomstande äng med läkande örter, å andra sidan en ondsint vetenskapsman som blandar livsfarliga gifter i en källare Men allt från naturen är inte ofarligt. Giftmurgrönan är ett exempel på en mycket allergiframkallande växt. Och alla syntetiskt framtagna kemiska produkter är förstås inte skadliga för människan. Ann-Therese Karlbergs föreläsning hade fokus på eksem från luftburna doftämnen inte doftöverkänslighet och luftvägsallergi. Allergiskt kontakteksem orsakas av små kemiska ämnen i kontakt med huden. Det är en cellmedierad fördröjd immunreaktion med 48 timmar mellan exponering och reaktion. Eksemet är lokaliserat till kontaktplatsen och det finns ingen tydlig ärftlighet. Ca 1-2 procent av befolkningen i Europa är allergiska mot doftämnen.16 procent av eksempatienterna i Europa är allergiska mot doftämnen. Massörer, frisörer och andra som yrkesarbetar med doftande produkter får ofta allergi som leder till eksem och arbetsbyte. Det finns ingen bot utan problemen blir livslånga, men utan exponering uppkommer ingen allergi. Det är därför viktigt att så långt som möjligt förhindra exponering för allergiframkallande ämnen. Människor har alltid velat ha goda dofter på och runt sig. Det gällde för tusentals år sedan och det gäller fortfarande i dag. Doftämnen finns i kosmetika och hudprodukter, hushållsprodukter och industriprodukter. Men de finns också i naturprodukter, massageoljor, växtbaserad kosmetika och i leksaker. Så kallade krigförande aktiva ämnen ska skydda växten mot mikrober (svampar och bakterier) som exempelvis kan ge svampangrepp eller från att bli uppäten. Apelsinskalsolja består av d-limonen som är ett sådant ämne från naturen med antimikrobiell effekt. Vi använder det i olika produkter, främst för väldoften men också för den antimikrobiella effekten. d-limonen har låg allergen aktivitet innan det utsätts för luft, men allergena föreningar bildas genom luftoxidation. Ur växtens synpunkt är det rationellt. Men för människan är det inte så bra. Man kan jämföra de naturliga doftämnena med vanliga konserveringsmedel som tillsätts alla produkter som innehåller vatten, för att förhindra växt av svampar och bakterier. Alla konserveringsmedel ger hudallergi och ju mer effektivt det är, desto mer allergiframkallande är det. Allergi mot de aktiverade doftämnena är vanlig enligt internationella kliniska studier, men ytterligare studier behövs för att klarlägga exponeringen samt hur och var aktiveringen av doftämnena sker. Man kan inte generellt säga att det är bättre med naturliga dofter än syntetiskt framtagna. Vi får samma typ av aktivering av ämnena när de kommer kontakt med luft. Ann-Therese Karlbergs slutsatser var därför: Att doftämnen är en del av vårt samhälle sedan urminnes tid. De kan vara naturliga eller syntetiskt framställda, men är ofta allergiframkallande och ger eksem. Vi bör därför förhindra aktivering som leder till ökad allergiframkallande förmåga och helst använda parfymfria alternativ. Doftämnenas användning bör begränsas. 17

18 MILJÖHÄLSORAPPORTEN, LUFTVÄGSALLERGI OCH KEMIKALIER Greta Smedje Enhetschef, Socialstyrelsen Greta Smedje inledde med en presentation av Miljöhälsorapporten som ges ut vart fjärde år sedan 2001, den senaste 2013 hade fokus på barn. Miljöhälsorapporten är en uppföljning och beskrivning av den miljörelaterade ohälsan i Sverige och den utgör underlag för prioriteringar och beslut inom miljö- och folkhälsoområdet, inkl. tillsyn. Den är en del av uppföljning, utvärdering och revidering av de nationella miljömålen genom att den bidrar med dataunderlag för miljöhälsoindikatorer. Miljöhälsorapporten möjliggör för regioner att följa upp läget i regionen och att jämföra med nationen i övrigt. Underlagen för rapporten är miljöhälsoenkäten och litteraturgenomgångar. Miljöhälsorapporten 2013 visar att astma och allergisk snuva fortsätter att öka bland barn mellan 4 och 12 år. Det gäller både flickor och pojkar. Andelen självrapporterad astma bland vuxna har sjunkit marginellt bland både kvinnor och män om man jämför 2007 med 1999, undantaget högutbildade män där vi kan se en liten ökning. När det gäller astmabesvär hos vuxna kopplat till miljö, ser det ut så här: < Så här ser statistiken ut när det gäller andelen barn (4, 12 år) som upplever obehag vid exponering för olika ämnen. 18

19 Kemiska ämnen inomhus är exempelvis VVOC, VOC, SVOC (som ofta är partikelburna), TVOC och NO2. Detta är flyktiga organiska ämnen. Källorna till dessa ämnen är bland annat utomhusluft, byggnadsmaterial, inredning, hushållsprodukter, kemisk nedbrytning av material p.g.a. fukt, mänskliga aktiviteter (exempelvis hur vi städar, renoverar m.m.), utandningsluft och svett. Effekter av kemikalier inomhus är bland annat lukt, upplevelse av dålig luft, sensorisk irritation (slemhinneirritation) i ögon, näsa, hals, allmänbesvär (framförallt huvudvärk, trötthet), astmabesvär. Kemikalier kan förstärka redan befintliga astmabesvär (adjuvans). Vissa misstänks vara hormonstörande. Vanliga problemområden/källor till besvär är: Mjukgörare i PVC och annan plast. Barrträ och träbehandlingsprodukter, terpener, div. oljor. Vattenbaserade lackfärger (formaldehyd, glykoletrar). Lågprisimport med bristfällig kontroll av emissioner. Mjölande, luktande linoleummattor. Gasspis Starka rengöringsmedel (speciellt sprayer). Kemiska reaktioner, framför allt ozon + terpener Aldehyder, ultrafina partiklar Propylenglykol och glykoleterar är lösningsmedel i bl.a. färger, polish, lack, lim, rengöringsmedel. Halten i inomhusluften ökar med våttorkning av golv, ommålning, ökad rumstemperatur. Dessa ämnen kan bland annat ge astma. En annan grupp kemikalier som kan ställa till problem är ftalater. De finns bland annat som mjukgörare i plast och misstänks påverka genom att vara hormonstörande, orsaka reproduktionsstörningar, astma m.m. Ftalater finns i PVC-plast (30 procent av en ny plastmatta består av ftalater). Det är ej kemiskt bundet, utan läcker ut materialets hela livslängd. Ftalater finns i golvmattor och vinyltapeter. Ju fler ytor (golv väggar) med plastmaterial, ju högre halt DEHP (en typ av ftalat) i damm. När det gäller reglering och bedömningsgrunder så finns inga riktlinjer i Sverige, undantaget emission av formaldehyd från träbaserade skivor. WHO har tagit fram WHO Indoor Air Quality Guidelines Selected Pollutants (bl.a. bensen, CO, formaldehyd, NO2, PAH). Inom EU pågår standardisering för emissionstestning. Och så finns det frivillig testning och märkning, till exempel Astma- och Allergiförbundets Svalanmärkning. Skribent: Catharina Bergsten 19

20 SEMINARIUM 3: STÖRDA HORMONER OCH LÅGA HALTER Moderator: Naturskyddsföreningen Skribent: Louise Cederlöf Vid sidan av reproduktionsstörningar har forskningen på senare tid sett ett allt tydligare samband mellan hormonstörande ämnen och folksjukdomar som fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom och vissa typer av cancer. SKYDDAS BARNEN TILLRÄCKLIGT GENOM REACH? Linda Molander Doktorand vid Institutet för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Barn är generellt mer känsliga och ibland också mer utsatta för kemikalier än vuxna. En orsak till det är att barns beteende skiljer sig från vuxnas: de spenderar mer tid inomhus, kryper längs golv där det finns damm (som samlar upp kemikalier) och stoppar saker i munnen. En annan orsak till barns ofta högre känslighet för kemikalier är att det sker en utveckling av komplexa organsystem och funktioner under fosterstadiet och i tidigt skede av livet. Det finns kritiska fönster under utvecklingen där vi är särskilt känsliga för störningar i form av exponering av just hormonstörande ämnen. Det är tidpunkter när olika organ och organsystem utvecklas (i de flesta fall utvecklas dessa redan innan vi har fötts). Effekter som är relevanta att utreda när man ska bedöma riskerna avseende barns hälsa är sjukdomar och störningar som är vanligt förekommande hos barn, som man ser ökar hos barn och sådana som kan initieras under kritiska perioder av utvecklingen och där man har sett att kemikalier utgör riskfaktorer: Reproduktiva störningar (t ex infertilitet) Hormonrelaterad cancer (t ex bröst- och prostatacancer) Metabola störningar (t ex fetma, diabetes) Utvecklingsneurotoxiska effekter (t ex ADHD) Astma och allergier Exempel 1: Vetenskapliga studier visar att exponering för bromerande flamskyddsmedel och ftalater via modersmjölk ger en högre risk för att nyfödda pojkars testiklar inte vandrat ner i pungen som de ska vid födseln. Exempel 2: Det finns en mängd studier idag bara för Bisfenol A där man ser effekter redan vid låga doser, som till exempel försämrad inlärning och olika beteendestörningar, efter att man har exponerat djur under framför allt fosterstadiet. Lagstiftning Det finns en rad olika lagstiftningar i EU som mer eller mindre tar hänsyn till barns känslighet för kemikalier. Leksaksdirektivet är tydligt riktat och syftar till att skydda barn. Men barn exponeras inte bara genom leksaker eller produkter som är avsedda för barn, utan även via textilier, elektronik, olika plaster, lacker, färger som idag främst regleras av Reach. Det är därför viktigt att Reach utgör ett bra skydd för barns hälsa. Farobedömning För att bedöma ett ämnes toxicitet, faran hos ett ämne, så kräver Reach att tillverkare och importörer ska lämna viss information om ämnet i registreringsprocessen. Informationskravet gäller för ämnen som importeras eller produceras i över ett ton per år. 20

21 Obs 1: Det är först när man kommer upp i volymer över 100 ton per år som informationskraven om reproduktionstoxicitet kan triggas. Obs 2: Inga tester för att specifikt identifiera hormonstörande ämnen finns med bland informationskraven. Omfattar informationskraven känsliga livsstadier/kritiska utvecklingsperioder? Av fem standardiserade tester som rekommenderas i Reach för att ta fram den subkroniska och kroniska informationen som krävs, är det bara i två generationstest för reproduktionstoxicitet man kan fånga effekter som uppkommer av exponering under fosterstadiet och som visar sig senare i livet. Exponeringsbedömning En nyckelprocess i Reach är att ta fram exponeringsscenarier, dvs. en beskrivning av ett ämnes tillverkning och alla användningar under hela dess livscykel, inklusive avfallsfasen. Exponeringsbedömningen gäller för ämnen som klassificerats som farliga och som producerats i över tio ton per år. Exponeringsscenarier Exponeringsscenarier under Reach tar inte hänsyn till alla relevanta användningar av ett ämne. Tillverkare och importörer behöver bara ta hänsyn till de användningar som de identifierar inom sitt eget leverantörsled. Risk för att man underskattar risken. Exempel: Bisfenol A används i bland annat leksaker, tandfyllnadsmaterial, konservburkar, kvitton. Det finns en mängd olika riskbedömningar där man tittat på Bisfenol A för olika produktgrupper. I de flesta fall har man kommit fram till att Bisfenol A inte utgör en uppenbar risk, att exponeringen för de enskilda produktgrupperna ligger under de tolerabla dagliga intaget. Men vad skulle utfallet bli om man gjorde en sammanlagd bedömning av alla relevanta exponeringskällor? Önskvärt att man tar hänsyn till den sammanlagda exponeringen! Hur kan Reach stärkas för att skydda barns hälsa? Behov finns att informationskraven och de tester som rekommenderas för att ta fram informationen i större utsträckning anpassas för barn. Ett sätt skulle kunna vara att implementera de riktlinjer som OECD har tagit fram för att testa hormonstörande ämnen. Det finns validerade tester idag men som inte är implementerade i Reach. Viktigt också att man underlättar för användningen av s k icke standardiserade studier i riskbedömningen. De anses många gånger mer relevanta och känsliga för att identifiera och bedöma effekter av hormonstörande ämnen. Exempel I en stor del av de vetenskapligt publicerade studier som undersöker utvecklingsneurotoxiska effekter för Bisfenol A ser man effekter som ångestrelaterade effekter och förändrat sexueltt och socialt beteende effekter som inte ingår i det standardiserade testet för utvecklingstoxicitet. Denna typ av effekter rapporteras oftare och generellt vid lägre doser jämfört med de effekter som krävs av standardtestet. Exemplet indikerar att icke-standardiserade studier kan bidra med viktigt information för riskbedömning av hormonstörande ämnen. Tips: Web-appen Vara utan fara som finns på 21

22 ATT BEDÖMA HORMONSTÖRANDE ÄMNEN BASERAT PÅ EXPERIMENTELLA DATA Helen Håkansson Professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet Området är komplext och behöver tacklas från flera olika håll, beroende på perspektiv: konsument, tillverkare, politiker eller forskare. Frågan om kriterier för hormonstörande ämnens bedömning kan få långtgående konsekvenser. 1. Hormonsystem och hormonstörare vad är det? Hormonstörare (WHO): främmande ämnen eller en blandning som förändrar systemets funktion och därmed orsakar hälsoproblem. Ska ske i en levande organism, eller i en population. Hormonsystemet: viktigt för vår överlevnad och vår hälsa. Såväl under fosterutvecklingen som under resten av våra liv. 2. Vad är problemet? Problematiskt att vi inte vet tillräckligt mycket om de här ämnenas egenskaper. Medvetenheten om problemområdet har dock ökat de senaste tio åren. Samtliga känner till detta, och samtliga är bekymrade. Mycket expansivt forskningsområde, ny kunskap kommer dagligen. Men fortfarande saknas pusselbitar. Exempel 1: Boken Our stolen future, från Väckarklocka för många. Första populärvetenskapliga boken som presenterade tesen att kemiska ämnen kunde störa cellregleringen tidigt i livet och därmed bidra till sjukdomsutveckling senare. Exempel 2: Filmen Underkastelsen, från Ytterligare väckarklocka för många. Fokuserar på att barn är särskilt känsliga och att de exponeras för en blandning av många enskilda kemiska ämnen redan från befruktningsögonblicket. Problematiskt både vetenskapligt och politiskt sett att det går långsamt; ämnena har diskuterats sedan 90-talet. EU har haft flera stora forskningsbudgetar (FP4, FP5, FP6) inom området, men under det sista forskningsprogrammet (FP7) har budgeten varit mycket begränsad. Istället har man valt att utvärdera vilken kunskap som kommit fram hittills kom så den så kallade State-of-the-art-rapporten. Parallellt har WHO arbetat med frågan: en rapport 2002 pekade på risk för negativa effekter på miljö och människor. Baserades huvudsakligen på experimentell data och data från vilda djur. Ny rapport från WHO 2013 bekräftade de farhågor om hälsopåverkan som beskrevs år Den nya rapporten baserades i högre grad på data från humana populationsstudier och visade även på samband mellan exponering för kemiska ämnen och många av våra vanliga folksjukdomar. 20 års forskning har vidgat synen på begreppet hormonstörande: från fokus på könshormoner till ett mer generellt betraktelsesätt. Man har också kommit att ta allt mer hänsyn till de samspel som finns mellan det hormonella systemet, nervsystemet och immunsystemet. Det är framförallt insikten om problemställningens komplexitet som har medfört att man misslyckats med att nå målet om att 2013 komma fram till en harmoniserad precisering av begreppet hormonstörande, som även kan användas för regulatoriska ändamål. Detta innebär ytterligare fördröjning, kanske ett eller två år framåt i tiden. 22

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället?

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Miljömålskonferens Kemikalier och Giftfri miljö Skåne 2014-03-14 Per Nordmalm Kemikalieinspektionen Vad kostar miljögifterna

Läs mer

Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning

Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning Lars Drake Vetenskaplig rådgivare, KemI Adjungerad professor, SLU Hälsoeffekter av kadmium Benbrott Njurskador Cancer Fertilitet (misstänkt)

Läs mer

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Idag omges vi av fler kemikalier och kemiska ämnen än någonsin. Kemikalierna finns i vardagssaker runt omkring oss i hemmet,

Läs mer

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi annika.hanberg@ki.se Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Vad jag arbetar med Professor på Institutet för miljömedicin,

Läs mer

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Utsortering av leksaker Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Om Retoy Retoy erbjuder aktiviteter där barn får leka sig till en bättre värld genom att byta, låna, skapa och ge. Med leksaken som verktyg

Läs mer

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Handlingsplanen för en giftfri vardag Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Kemikalier i barns vardag

Kemikalier i barns vardag Kemikalier i barns vardag Christina Larsson Kemikalieinspektionen Barn är särskilt känsliga Inte färdigutvecklade Utforskar sin omvärld, biter och suger på saker Nära golvet damm Små kroppar, hög ämnesomsättning

Läs mer

Giftfri förskola inköpstips

Giftfri förskola inköpstips Giftfri förskola inköpstips Välj produkter som är tillverkade inom EU, Norden eller Sverige EU:s kemikalielagstiftning reglerar vilka ämnen som får finnas inom unionen. Det medför att produkter tillverkade

Läs mer

Operation Giftfri Förskola Ulrika Dahl, chef Miljögifter

Operation Giftfri Förskola Ulrika Dahl, chef Miljögifter Operation Giftfri Förskola Ulrika Dahl, chef Miljögifter Miljögifter på förskolan varför är det viktigt? Studier visar på att inomhusmiljöer är bland de mest exponerade På förskolor: - Hormonstörande ämnen

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Giftfria inköp. En vägledning för att minska miljögifterna i förskolan

Giftfria inköp. En vägledning för att minska miljögifterna i förskolan Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i förskolan Innehåll En förskola fri från gifter 3 Att tänka på vid inköp 4 Råd för inköp till förskolan 7 Plast 9 Kemikalier och ämnen i vår vardag

Läs mer

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016 Anna Nylander Utredare Innehåll Kort om KemI och vad vi gör Giftfri vardag olika utmaningar Barns extra känslighet Vilka regler som gäller för

Läs mer

Handlingsplan för giftfria Förskolor

Handlingsplan för giftfria Förskolor Handlingsplan för giftfria Förskolor Billinge/Stehag Förskolor Innehåll Varför ska Billinge/Stehags förskolor bli giftfria? Sid 3 Varför är barn extra känsliga? Sid 4 Vem ska utföra åtgärderna? Sid 5 När

Läs mer

Tips och råd för en GIFTFRI LEKMILJÖ

Tips och råd för en GIFTFRI LEKMILJÖ Tips och råd för en GIFTFRI LEKMILJÖ Barn är särskilt känsliga för kemikalier. Eftersom de rör sig nära golvet och stoppar saker i munnen så är de även mer utsatta för de kemikalier som finns i damm och

Läs mer

Så kan du minska kemikalierna i ditt barns vardag

Så kan du minska kemikalierna i ditt barns vardag Så kan du minska kemikalierna i ditt barns vardag Kontakta oss gärna Om du har frågor kan du vända dig till Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset Örebro. Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset

Läs mer

Handlingsplan för. giftfria förskolor i Sölvesborgs kommun

Handlingsplan för. giftfria förskolor i Sölvesborgs kommun Handlingsplan för giftfria förskolor i Sölvesborgs kommun Allmänna råd 3 Behåll leksaker som är CE-märkta (tillverkade tidigast efter 2007, helst efter 20 juli 2013). Välj den bästa produkten i upphandlat

Läs mer

Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD

Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet helen.hakansson@ki.se Vad jag gör Forskar/Forskarutbildar

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri förskola

Handlingsplan för en giftfri förskola Handlingsplan för en giftfri förskola Handlingsplan för en giftfri förskola Barn är både mer känsliga och mer utsatta för kemikalier än vi vuxna. Små barn utforskar världen genom att smaka och tugga på

Läs mer

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs)

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Kemikalier i varor Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Inledning vid slutkonferensen den 9 september 2013 Mona Blomdin Persson Kemikalieinspektionen

Läs mer

Farliga ämnen i avfallet

Farliga ämnen i avfallet Farliga ämnen i avfallet - Hur förebygger vi kemikalierisker i avfallet? - Strategier för minskade risker med kemikalier i varor Mona Blomdin Persson Sekretariatet Strategier och styrmedel www.kemi.se

Läs mer

Policy för golv med ftalater, svar på skrivelse från Katarina Luhr m fl (MP)

Policy för golv med ftalater, svar på skrivelse från Katarina Luhr m fl (MP) Miljöförvaltningen Hälsoskydd Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2013-11-20 Handläggare Annkristin Axén Telefon: 08-508 27 994 Till Miljö-och hälsoskyddsnämnden 2013-12-18 p.8 Policy för golv med ftalater, svar

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

Allt du (inte) vill veta om plast. Mikael Karlsson, ordförande Ulrika Dahl, chef miljögifter

Allt du (inte) vill veta om plast. Mikael Karlsson, ordförande Ulrika Dahl, chef miljögifter Allt du (inte) vill veta om plast Mikael Karlsson, ordförande Ulrika Dahl, chef miljögifter Plast i vardagen viktigt i vardagen! Plast behövs för att dagens samhälle ska fungera. Tex: dator, kylskåp, bilar,

Läs mer

.hyl. Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor. Piteå Kommun

.hyl. Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor. Piteå Kommun .hyl Handlingsplan för en giftfri miljö i Piteå Kommuns förskolor Piteå Kommun 1 Varför ska Piteås förskolor vara giftfira? Utbildningsförvaltningen har av fullmäktige fått i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan

Läs mer

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start För dig som är gravid eller ammar: 1.Undvik parfymerade produkter - bebisen tycker om doften av dig. 2.Vänta med att färga håret. 3.Ta det lugnt med smink, krämer och lotioner. 4.Använd inte produkter

Läs mer

Handlingsplan Giftfri vardag för barn och ungdomar. Kristina Henriksson

Handlingsplan Giftfri vardag för barn och ungdomar. Kristina Henriksson Handlingsplan Giftfri vardag för barn och ungdomar Kristina Henriksson Giftfri vardag en kort historik 2010 Kemikalieinspektionen fick medel för att ta fram en strategi för att minska riskerna med kemikalier.

Läs mer

Cecilia Hedfors. t.f. avdelningschef miljögifter

Cecilia Hedfors. t.f. avdelningschef miljögifter Cecilia Hedfors t.f. avdelningschef miljögifter Sveriges största miljöorganisation Naturskyddsföreningen Bildad 1909, ideell, demokratisk och politiskt obunden Kemikalienätverket Med över 1200 ideellt

Läs mer

Vad är kosmetika? Exempel på produkter som täcks av Kosmetikaförordningen: Tvål, skrubb, duschtvål, ansiktsrengöring. Schampo, balsam, inpackningar

Vad är kosmetika? Exempel på produkter som täcks av Kosmetikaförordningen: Tvål, skrubb, duschtvål, ansiktsrengöring. Schampo, balsam, inpackningar Fräsch på riktigt Vad är kosmetika? Exempel på produkter som täcks av Kosmetikaförordningen: Tvål, skrubb, duschtvål, ansiktsrengöring Schampo, balsam, inpackningar Hårsprej, gel, vax och oljor Tandkräm

Läs mer

Råd för en giftfri och kemikaliesmart förskola. Maj 2016. www.sollentuna.se

Råd för en giftfri och kemikaliesmart förskola. Maj 2016. www.sollentuna.se Råd för en giftfri och kemikaliesmart förskola Maj 2016 1 www.sollentuna.se Kemiska ämnen i vardagen I vår vardag omges vi av en stor mängd varor som innehåller olika kemiska ämnen. Dessa ämnen kan i en

Läs mer

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach Kemikalier i vår vardag samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach Kemikalier i varor- vad är problemet? www.miljosamverkanskane.se Kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Läs mer

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:572 av Åsa Westlund (S) Hormonstörande ämnen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet

Läs mer

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Eva Sandberg Internationella enheten Avdelningen för Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen Det handlar om. Lagstiftning

Läs mer

Kemikalier i vardagen, Falu kommun

Kemikalier i vardagen, Falu kommun Kemikalier i vardagen, Falu kommun Gittan Matsson Utbildning av förskolechefer och personal Handlingsplan Falu kommun politiskt beslut stegvis Inköp & upphandling 6 kommuner Utbildning och information

Läs mer

Tillsynsprojekt 2014 Kemikalier i smycken från detaljhandeln

Tillsynsprojekt 2014 Kemikalier i smycken från detaljhandeln Tillsynsprojekt 2014 Kemikalier i smycken från detaljhandeln Sammanfattning Under våren 2014 genomfördes ett tillsynsprojekt med inriktning på kemikalier i smycken i detaljhandeln (SMID). Smyckesprojektet

Läs mer

Aktuella frågor om kemikalier inom EU

Aktuella frågor om kemikalier inom EU Aktuella frågor om kemikalier inom EU Anne Marie Vass 2015 02 20 Fokus i Sverige och EU Giftfri miljö Giftfri vardag Nationell lagstiftning Cirkulär ekonomi REFIT Program för enklare och billigare EU lagstiftning

Läs mer

Farlig flärd - om konsumentprodukter och hudexponering för allergener

Farlig flärd - om konsumentprodukter och hudexponering för allergener Nationellt miljömedicinskt möte 2008 Farlig flärd - om konsumentprodukter och hudexponering för allergener Carola Lidén Arbets- och miljömedicin, Centrum för folkhälsa och Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

Så kan du minska kemikalierna i din vardag

Så kan du minska kemikalierna i din vardag Så kan du minska kemikalierna i din vardag Kontakta oss gärna Om du har frågor kan du vända dig till Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset Örebro. Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset

Läs mer

Kriterier för rekommendation av målarfärg

Kriterier för rekommendation av målarfärg Kriterier för rekommendation av målarfärg Bakgrund Många frågor från medlemmar och allmänheten till handlar om luftvägsbesvär och doftöverkänslighet som uppkommit pga emissioner från målarfärger. Vi har

Läs mer

Handlingsplan för giftfria förskolor

Handlingsplan för giftfria förskolor Handlingsplan för giftfria förskolor 151120 Innehåll Varför ska Höörs förskolor bli giftfria?... 4 Varför är barn extra känsliga... 4 Vem ska utföra åtgärderna?... 4 När ska åtgärderna utföras?... 5 Hur

Läs mer

Knocka ut vardagskemikalierna

Knocka ut vardagskemikalierna Knocka ut vardagskemikalierna Tips för en giftfriare vardag! Linda Rosendahl Nordin förälder och initiativtagare Toxboxnu Men vi bor ju i Sverige En ny kemikalie föds var 3:e sekund. ftalater!!! bromerade

Läs mer

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation Bildad 1909, ideell, demokratisk och politiskt obunden. 203 000 medlemmar. Ca 60 samarbetsorganisationer

Läs mer

Vägledning för en giftfriare förskola

Vägledning för en giftfriare förskola Vägledning för en giftfriare förskola 1 Inledning Många av de kemikalier som kan finnas i vardagsprodukter riskerar att vara allergena, hormonstörande, cancerogena eller på annat sätt öka riskerna för

Läs mer

Reach bakgrund, syfte, mål och prioriteringar

Reach bakgrund, syfte, mål och prioriteringar Reach bakgrund, syfte, mål och prioriteringar Föredrag vid Reach-rådets seminarium 12 september 2013 Mona Blomdin Persson Kemikalieinspektionen Reach-förordningen Registration, Evaluation, Authorisation

Läs mer

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper

Läs mer

SBN 2014.0181 Bilaga 1. Kemikalieplan - för en giftfri förskola i. Karlskoga kommun. Antagen datum: 2015-12-15 KF 203.

SBN 2014.0181 Bilaga 1. Kemikalieplan - för en giftfri förskola i. Karlskoga kommun. Antagen datum: 2015-12-15 KF 203. SBN 2014.0181 Bilaga 1 Kemikalieplan - för en giftfri förskola i Antagen datum: 2015-12-15 KF 203 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 s arbete med giftfria förskolor 1.2 Kemikalieplanen 1.3 Kemikalier

Läs mer

Kemikalieinspektionens tillsyn av kemikalier i varor

Kemikalieinspektionens tillsyn av kemikalier i varor Kemikalieinspektionens tillsyn av kemikalier i varor Mariana Pilenvik & Frida Ramström Inspektörer Kemikalieinspektionen Innehåll Kort om Kemikalieinspektionen Kemikalier i varor och Giftfri vardag Hur

Läs mer

Emissioner av farliga kemikalier från byggmaterial

Emissioner av farliga kemikalier från byggmaterial Emissioner av farliga kemikalier från byggmaterial Förslag till nationella regler Erik Gravenfors Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionens uppdrag Målet- Giftfri Miljö Tillstånd Kemikalieinspektionen

Läs mer

Hormonstörande ämnen i ett regulatoriskt perspektiv. Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

Hormonstörande ämnen i ett regulatoriskt perspektiv. Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet Hormonstörande ämnen i ett regulatoriskt perspektiv Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet helen.hakansson@ki.se Disposition Hormonsystem och hormonstörare: Vad är det? Hormonstörare:

Läs mer

Giftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion

Giftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2559 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) Giftfri miljö Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en

Läs mer

Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen

Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen Talarmanus till presentation Giftfri förskola och miljögifter i vardagen På de efterföljande sidorna kommer det finnas ett förslag på vad som kan sägas till respektive bild. Men det är upp till dig om

Läs mer

Operation Giftfri Förskola Cecilia Hedfors, PhD, chef miljögifter

Operation Giftfri Förskola Cecilia Hedfors, PhD, chef miljögifter Operation Giftfri Förskola Cecilia Hedfors, PhD, chef miljögifter Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation Bildad 1909, ideell, demokratisk och politiskt obunden. 221 000 medlemmar. Ca

Läs mer

Våra hem har blivit en av de största utsläppskällorna av farliga kemikalier.

Våra hem har blivit en av de största utsläppskällorna av farliga kemikalier. Europa väljer väg Kampen hårdnar om EUs nya kemikalielagstiftning Kemiindustrins massiva lobbykampanj hotar nu att kraftigt försämra förslaget till ny kemikalielag i EU. Men det finns fortfarande möjlighet

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp?

Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp? Hur arbetar regeringen för att förebygga kemiska föroreningar i vattnets urbana kretslopp? Jerker Forssell Kemikalienheten Vattenstämman, 19 maj 2015 Förslag i vårändringsbudgeten 2015 Förstärkt satsning

Läs mer

Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik

Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Ordförande European Environmental Bureau Vi klarar inte målet om en Giftfri miljö Utmaning

Läs mer

Kemikalier: Vän eller fiende?

Kemikalier: Vän eller fiende? Kemikalier: Vän eller fiende? Anna Beronius Christina Rudén, Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur Mjuk

Läs mer

Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning

Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning Utvärdering av HÄMI i Saltsjöbaden 6 feb 2014 Per Nordmalm, KemI 2014-02-04 Miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö Förekomsten av ämnen i miljön som

Läs mer

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-12-16 394 Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö.

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri förskola

Handlingsplan för en giftfri förskola Handlingsplan för en giftfri förskola Åtgärder och förebyggande arbete för att minska gifterna på Tryserums Förskola 2016-2017 Minska skadliga kemikalier i förskolan Många små barn vistas i förskolan större

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Upphandling av lekplatsmaterial

Upphandling av lekplatsmaterial Upphandling av lekplatsmaterial För att uppnå miljömålet, Giftfri miljö krävs det ett omfattande kontrollarbete rörande innehåll av farliga ämnen i kemikalier och varor. Det nationella miljömålet har införlivats

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

Astma och Allergipolicy

Astma och Allergipolicy Servicenämndens dnr 2012-000247 Kommunstyrelsens dnr 2013-000220 Astma och Allergipolicy avseende Laholms kommuns lokaler Antagen av kommunstyrelsen den 10 september 2013 179. 2 (5) Astma- och allergipolicy

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2606 av Ulf Berg m.fl. (M) Giftfri miljö

Motion till riksdagen 2015/16:2606 av Ulf Berg m.fl. (M) Giftfri miljö Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2606 av Ulf Berg m.fl. (M) Giftfri miljö Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en kunskapsportal

Läs mer

Städning och ventilation

Städning och ventilation Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Giftfri skola och förskola

Giftfri skola och förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendenr: KS 2016/227 Fastställd: KF 2016-08-29 Reviderad: - POLICY Giftfri skola och förskola 2/5 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Policyns avgränsning

Läs mer

Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet

Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet Johanna Bråred Christensson Yrkes- och miljödermatologiska mottagningen Hudkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen. Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner

Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen. Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner Swerea IVF är en del av Swerea-koncernen Swerea IVF Industriell produktframtagning,

Läs mer

Aktivitetsplan Giftfri förskola

Aktivitetsplan Giftfri förskola Aktivitetsplan Giftfri förskola Linköpings kommun linkoping.se 2 Inledning I kommunfullmäktiges mål för Linköping står skrivet att alla linköpingsbor ska ges förutsätt ningar att leva ett hälsosamt liv

Läs mer

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter?

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter? Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter? Christina Rudén Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur

Läs mer

Lagar och regler om kemikalier

Lagar och regler om kemikalier Exempel från: Håll Sverige Rent Lagar och regler om kemikalier Låt eleverna läsa om lagar och regler kopplat till kemikalier, prata om texterna tillsammans, och avsluta med en frågesport. Läs och frågesporta

Läs mer

Miljöhälsorapport 2013. Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013

Miljöhälsorapport 2013. Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013 Miljöhälsorapport 2013 Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013 Swedish Toxicology Sciences Research Center (Swetox) 2 Utmaningar för akademin inom toxikologi Ny lagstiftning ökad internationalisering,

Läs mer

Yttrande. För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020 föreslår Läkemedelsverket följande kompletteringar:

Yttrande. För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020 föreslår Läkemedelsverket följande kompletteringar: Yttrande Charlotte Unger Verksamhetsområde Utveckling Datum:2012-09-17 Dnr: 56:2012/511675 Miljödepartementet Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Minska riskerna med farliga ämnen (SOU 2012:38)

Läs mer

Reach och varor Varutillsyn

Reach och varor Varutillsyn Reach och varor Varutillsyn Lena Embertsén Miljöförvaltningen Stockholm Stad Frida Ramström Inspektör Kemikalieinspektionen Dagens presentation Inledning Tillsynsansvar Regler för kemikalier i varor Hur

Läs mer

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Riskfraser för utfasningsämnen R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning R46 Kan ge ärftliga genetiska

Läs mer

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Sveriges största miljöorganisation Naturskyddsföreningen Bildad 1909, ideell, demokratisk och politiskt obunden 221 000 medlemmar 24 länsförbund 270

Läs mer

Råd om farliga kemikalier i varor

Råd om farliga kemikalier i varor Råd om farliga kemikalier i varor Råd om farliga kemikalier i varor berör det ditt företag? Ja, alla företag är berörda, eftersom kemikalier finns i alla varor. Därför måste alla handelsföretag ha kontroll

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

KEMIKALIEPLAN för Göteborgs stad

KEMIKALIEPLAN för Göteborgs stad Utskriftsversion Göteborgs Stads KEMIKALIEPLAN för Göteborgs stad En kort presentation av kemikalieplanen. Läs mer på www.goteborg.se/kemikalieplan Foto: Peter Svenson EN GIFTFRI STAD Göteborg ska vara

Läs mer

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Sammanfattning Hygienbubblan Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Inledning Vi omger oss dagligen av en massa olika produkter som kan innehålla farliga kemikalier. Allt ifrån elektronik,

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri vardag www.kemi.se

Handlingsplan för en giftfri vardag www.kemi.se Handlingsplan för en giftfri vardag Förutsättningar Perioden 2011 2014 25 mnkr per år i 4 år Delredovisningar 2012 och 2013 Slutredovisning 31/12 2014 Förslag på åtgärder 2015 2018 Samarbete med en rad

Läs mer

Och nog ganska hyffsat fritt från de värsta kemikalierna, eller i alla fall tror vi gärna det 2014-06-27 2

Och nog ganska hyffsat fritt från de värsta kemikalierna, eller i alla fall tror vi gärna det 2014-06-27 2 2014-06-27 1 Och nog ganska hyffsat fritt från de värsta kemikalierna, eller i alla fall tror vi gärna det 2014-06-27 2 Det borde vara alla kommuners mål: Att minska mängden skadliga kemikalier som kommuninvånarna

Läs mer

Råd för en giftfri och kemikaliesmart förskola. www.sollentuna.se

Råd för en giftfri och kemikaliesmart förskola. www.sollentuna.se Råd för en giftfri och kemikaliesmart förskola 1 www.sollentuna.se Kemiska ämnen i vardagen I vår vardag omges vi av en stor mängd kemiska ämnen. Vissa är skadliga medan vi inte vet tillräckligt mycket

Läs mer

Hjälp oss att få renare vatten!

Hjälp oss att få renare vatten! Hjälp oss att få renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att dina barns leksaker, dina lakan och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som

Läs mer

Tips för en giftfri förskola

Tips för en giftfri förskola Tips för en giftfri förskola Barn är känsligare och mer utsatta för skadliga kemikalier än vuxna. Det kan vara svårt att veta vad vi kan göra i vardagen för att förbättra situationen för barnen. Denna

Läs mer

Policy mot hormonstörande och andra hälso- och miljöfarliga ämnen i kommunens verksamheter

Policy mot hormonstörande och andra hälso- och miljöfarliga ämnen i kommunens verksamheter Kommunledningsförvaltningen Stefan Johansson,0550-858 97 stefan.johansson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse 2016-03-30 Ks/2013:98 Sida 1(2) Policy mot hormonstörande och andra hälso- och miljöfarliga ämnen

Läs mer

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS 2014-182

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS 2014-182 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-21 307 Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö.

Läs mer

Allergi, irritation, kontakteksem

Allergi, irritation, kontakteksem Allergi, irritation, kontakteksem Alla som kommer i kontakt med irriterande ämnen riskerar att få eksem. Därför måste man undvika hudkontakt med sådana ämnen. Den som får kontakteksem av ett ämne i sin

Läs mer

Allergiker i kollektivtrafiken

Allergiker i kollektivtrafiken Att: Landsting Kommuner Reseföretag Allergiker i kollektivtrafiken För att underlätta för er som ansvarar för miljön på tåg, buss, flyg, båt och färdtjänst har Astmaoch Allergiförbundet sammanställt en

Läs mer

Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun. - etapp 1

Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun. - etapp 1 Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun - etapp 1 1 2 Innehållsförteckning Giftfri förskolemiljö 4 Omfattning och begränsning 4 Kopplingar till styrdokument för Ronneby kommun 4 Vad säger

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

Astma, allergi och laboratoriearbete

Astma, allergi och laboratoriearbete Astma, allergi och laboratoriearbete Jonas Brisman, Med.dr., Överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin och Universitetssjukhuset 2012-10-17 1 Åkommor allergiska eller icke-allergiska Slemhinnor

Läs mer

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.

Läs mer

10/1/2015. Varutillsyn seminarieserie 2015. Översikt. Definition. Camilla Westlund, inspektör Kemikalieinspektionen

10/1/2015. Varutillsyn seminarieserie 2015. Översikt. Definition. Camilla Westlund, inspektör Kemikalieinspektionen Varutillsyn seminarieserie 2015 Camilla Westlund, inspektör Kemikalieinspektionen Översikt Vad är en vara? Hur mycket information finns det för varor jämfört med bekämpningsmedel och kemiska produkter?

Läs mer

Handlingsplan för giftfri för- och grundskola

Handlingsplan för giftfri för- och grundskola Handlingsplan för giftfri för- och grundskola Bakgrund Järfälla kommun antog 2010 en miljöplan med mål fram till år 2020. Ett av målområdena är: Det goda livet i Järfälla, där det står beskrivet att alla

Läs mer

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg 031-61 26 10 www.miljo.goteborg.se Förord Denna vägledning vänder

Läs mer