Kemikalierna och folkhälsan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kemikalierna och folkhälsan"

Transkript

1 En konferens om miljögifter i vardagen och effekter på hälsan Stockholm den 18 december 2013 Arrangörer: Astma- och Allergiförbundet och Naturskyddsföreningen Moderator: Carolina Klüft Skribenter: Catharina Bergsten, Lena Granström och Louise Cederlöf

2 Kemikalierna och folkhälsan sid 3 Mikael Karlsson Ordförande, Naturskyddsföreningen Kemikalier och allergiska sjukdomar sid 4 Ulf Brändström Kanslichef, Astma- och Allergiförbundet Allmän översikt kring sambandet mellan kemikalieexponering och allergiska sjukdomar sid 5 Kai Håkon Carlsen Professor i pediatrik, Oslo Universitet Hormonstörande ämnen och barns utveckling sid 6 Olle Söder Professor i pediatrik, Karolinska Institutet Samhällskostnader av miljögifter sid 8 Jenny von Bahr Utredare, Kemikalieinspektionen En ny kemikaliepolitik sid 10 Lena Ek Miljöminister SEMINARIUM 1: INOMHUSMILJÖ Moderator: Naturskyddsföreningen Kemikalieinspektionen om sitt arbete med giftfri vardag och förskolor sid 11 Helén Andersson Toxikolog, Kemikalieinspektionen Operation giftfri förskola sid 13 Ylva Grudd Naturskyddsföreningens kemikalienätverk Sundbybergs kommuns arbete med giftfria förskolor sid 14 Jonas Nygren Kommunstyrelseordförande, Sundbybergs kommun SEMINARIUM 2: KEMIKALIER OCH ALLERGI Moderator: Astma- och Allergiförbundet Kemikalier som orsakar hudallergi sid 15 Carola Lidén Professor i yrkes- och miljödermatologi, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet Förföriska dofter från naturliga försvarsmekanismer sid 17 Ann-Therese Karlberg Professor i dermatokemi och hudallergi Göteborgs Universitet Miljöhälsorapporten, luftvägsallergi och kemikalier sid 18 Greta Smedje Enhetschef, Socialstyrelsen SEMINARIUM 3: STÖRDA HORMONER OCH LÅGA HALTER Moderator: Naturskyddsföreningen Skyddas barnen tillräckligt genom Reach? sid 20 Linda Molander Doktorand vid Institutet för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Att bedöma hormonstörande ämnen baserat på experimentella data sid 22 Helen Håkansson Professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet En hälsobov i inomhusmiljö sid 24 Carl-Gustaf Bornehag Professor i folkhälsovetenskap Karlstads universitet 2

3 Kemikalierna och folkhälsan En konferens om miljögifter i vardagen och effekter på hälsan Många av de produkter, material och varor som finns i vår vardag innehåller farliga kemikalier. Dessa kemikalier kan spridas över tid från produkterna till miljön och till våra kroppar. Det kan leda till hälsoproblem, särskilt om ett barn utsätts under ett känsligt utvecklingsstadium. Forskare har pekat på effekter som astma och allergier, men även förskjuten pubertet, fetma och cancer, kopplade till miljögifter i helt vanliga vardagsprodukter. Naturskyddsföreningen och Astma- och Allergiförbundet ville genom ett heldagsseminarium den 18 december 2013 visa på problem och identifiera åtgärder. Arrangörer: Astma- och Allergiförbundet och Naturskyddsföreningen Moderator: Carolina Klüft Marita Sedvallsson, ordförande i Astma- och Allergiförbundet samt Ulrika Dahl, chef för kemikaliefrågor på Naturskyddsföreningen, hälsade alla välkomna. KEMIKALIERNA OCH FOLKHÄLSAN Mikael Karlsson œrdförande, Naturskyddsföreningen Mikael Karlsson inledde konferensen med några funderingar och reflektioner om hur livet i dag ser ut för många barn och unga. I den miljö där de vistas hela dagen, på förskolor, skolor och fritids, utsätts de bland annat för ftalater, ämnen som i flera fall är reproduktionsstörande. Sedan kommer de hem och tvättas med tvål med allergiframkallande ämnen Bakom vissa ämnen finns gränsvärdesresonemang, men de är osäkra och beaktar sällan den samlade exponeringen. Hälsofarliga och till och med en del förbjudna ämnen finns ständigt runt oss. Mikael Karlsson påminde om hur lång tid det tar innan forskningsrapporter om miljögifter får politiskt genomslag i form av lagstiftning. Det tar ofta decennier innan orsakssamband kan bevisas och ännu längre innan användningen begränsas. Även då vi har säkra bevis blir användningen ofta bara delvis begränsad, ftalater är ett sådant exempel. I barnpyjamas får ämnena finnas, men inte i sovpåsar för barn. En fragmenterad lagstiftning får således konstiga konsekvenser i verkligheten. Det som behöver göras för att åtgärda detta är att reformera kemikalielagstiftning i grunden på EU-nivå, men enskilda länder behöver samtidigt gå före. Effekter på barn och kombinationseffekterna måste beaktas. Mikael Karlsson tog exemplet med krut; tänk om man skulle bedöma krutets enskilda ämnen var för sig och inte den sammanlagda produkten. Det finns ett stort intresse för kemikalier i dag och för att minska gifterna i vardagen. Och även om många kemikaliefrågor behöver hanteras på nationell nivå och på EU-nivå, finns det en hel del att göra även på kommunal nivå. Kommunerna har länge haft fokus på utomhusmiljöfrågorna, men nu är det dags att man också granskar inomhusmiljön. Inomhus kan vi snabbare kontrollera och förbättra miljön än utomhus. Det gör att det finns hopp om att kunna avgifta vardagen. 3

4 KEMIKALIER OCH ALLERGISKA SJUKDOMAR Ulf Brändström Kanslichef, Astma- och Allergiförbundet Ulf Brändström gav inledningsvis en fallbeskrivning som visade hur en medelålders man stegvis blivit svårt sjuk av kemikalier i yrkeslivet, för att slutligen få så allvarliga problem att han blivit förtidspensionerad och knappt klarar av sitt vardagliga liv. Men reaktioner på kemikalier är inte sällsynta, enskilda fall det är ett folkhälsoproblem procent av befolkningen har kontaktallergi mot något ämne.18 procent av de vuxna har besvär av inomhusmiljön i bostaden/skolan/arbetet. Drygt 10 procent av befolkningen uppger svåra till mycket svåra besvär av dofter från t.ex. parfym, rengöringsmedel, trycksvärta (kvinnor 14 procent/ män 6,9 procent) och ca 7,5 procent uppger att de får besvär om de inte medicinerar. Studier visar att alla allergiska sjukdomar ökar och astma ökar mest. Men hur möter då samhället problemen? Enligt Kemikaliepropositionen 2013/14:39 ska kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga i relation till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Men sådana kemikalier används fortfarande i stor omfattning. Förbud/begränsningar i dagens lagstiftning är relativt få. Reachförordningen begränsar användningen av 60-tal ämnen, ett fåtal är helt förbjudna. Från början av 1990-talet fram till i dag har antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter som är klassificerade som hälsofarliga varit relativt konstant. En viss ökning kan dock noteras under senare år. Den kvantitativa ökningen medför att den samlade exponeringen för farliga ämnen har ökat något. Samtidigt har andelen konsumenttillgängliga produkter som innehåller allergiframkallande ämnen ökat. Utvecklingen går alltså åt fel håll. Världsproduktionen av kemikalier ökade under 1900-talets andra hälft från ca 7 miljoner ton/år till ca 400 miljoner ton/år och ökningen fortsätter. Den globala kemikalieproduktionen förväntas växa med 85 procent mellan 1995 och Detta medför att människor kommer i kontakt med allt fler, och allt större mängder, farliga ämnen. Antalet kemiska ämnen som tillverkas, utvinns och används i samhället är mycket stort. Globalt uppskattas antalet ämnen på marknaden till åtminstone Enskilda medlemsstater i EU får i princip varken tillämpa strängare eller lindrigare krav. Sverige är därför hänvisat till att verka inom EU för en skärpt kemikalielagstiftning. På lite längre sikt måste den existerande kemikalielagen, Reach, revideras. Men det finns utrymme för nationella regler. Astma och Allergiförbundet har t.ex föreslagit att det utformas föreskrifter som reglerar kemikalier i byggprodukter som kan påverka inomhusmiljön. Förbundet gläder sig åt att Regeringen i Kemikaliepropositionen signalerar att den stödjer detta förslag genom att föreslå att frågan utreds. Regeringen pekar ut möjligheten att använda ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet som ett instrument för att agera nationellt. Ekonomiska styrmedel som t.ex. skatter och avgifter riktade mot farliga kemikaler måste också användas för att stärka principen om att förorenaren betalar. Företag bör åläggas att redovisa data om sina produkters kemikalieinnehåll i en nationell databas, offentligt tillgänglig för alla intresserade. Med stöd i denna information kan myndigheter och organisationer utveckla företagsoberoende konsumentupplysning inom området. Skribent: Catharina Bergsten 4

5 ALLMÄN ÖVERSIKT KRING SAMBANDET MELLAN KEMIKALIEEXPONERING OCH ALLERGISKA SJUKDOMAR Kai Håkon Carlsen Professor i pediatrik, Oslo Universitet Kai Håkon Carlsen konstaterade att de sjukdomar och funktionsnedsättningar som uppstår tidigt, får människan ofta leva med länge. Studier visar till exempel att låg lungfunktion vid födseln följer individen genom livet. Tidiga förebyggande åtgärder ger därför god avkastning. Xenobiotics är kemiska substanser som är främmande för en organism eller ett biologiskt system. De kan producera en uppsjö av biologiska effekter: farmakologiska reaktioner, giftighet, immunologiska reaktioner och cancer. Nya xenobiotics introduceras som industriprodukter, exempelvis mjukgörande plaster (ftalater), kemikalier i kosmetik (fenoler) och kemikalier i hygienprodukter (exempelvis triclosan i tandkräm). Mjukgörande plastprodukter, ftalater, används i produktion av PVC och kan utgöra upp till 40 procent av PVCn. Studier visar att PVC som används i hemmet kan bidra till bronkial obstruktion i tidig barndom. Vissa ftalater i damm kan kopplas till rhinit och eksem, andra kan kopplas till astma. Triclosan är ett syntetiskt antimikrobiellt ämne som används för att motverka bakterietillväxt på hud eller andra ytor. Det används bland annat i tandkräm, munsköljmedel, deodoranter, tvål, leksaker och köksredskap. Studier visar att triclosankoncentrationer kan kopplas till allergisk sensibilisering. Reaktioner mot läkemedel kan bland annat uppstå mot acetylslicylsyra, penicillin och andra antibiotika samt paracetamol. Mot antibiotika kan reaktionerna exempelvis vara anafylaxi, urticaria, astma och rhinit. Läkemedelsallergi kan dock bara fastställas hos cirka 10 procent av dem som misstänks ha detta. Många forskare funderar på om paracetamol kan associeras till astma och/eller allergi vid tidig exponering. En studie visar att flickor som fått paracetamol de första sex månader i livet hade en ökad risk för allergi och astma senare i livet. Flera undersökningar om detta pågår nu. En undersökning gällande inandning av klor visade att om idrottare simmade i två timmar, så kom de upp i den övre tillåtna nivån för yrkesexponering av klor. Då ska man tänka på att tävlingssimmare simmar mycket mer än två timmar om dagen Även babysim innebär en ökad risk för astma och allergi hos barn. Samtidigt innebär deltagande i simlektioner en 88-procentig minskning av risken att drunkna hos barn i åldern 1-4 år. Så här måste riskerna vägas mot varandra! En belgisk undersökning visar att antalet timmar i simhall under uppväxt relaterar till astma. Ju mer barnet är i simhallen desto mer ökar risken för astma. Klor reagerar bland annat med svett. Simmare och skidåkare är de idrottare som använder mest astmamediciner. Men även skridskoåkare är utsatta. I det fallet spelar partiklarna inne i ishallen stor betydelse för utvecklingen av astma. Ismaskinerna som gör isen slät och blank skapar också ultrafina partiklar i luften som åkarna andas in. Trafikföroreningar är en annan riskfaktor för astma. De som redan är sjuka blir sämre, andra kan utveckla problem. Värst blir problemen på vintern när föroreningarna från dieselmotorer, vedeldning och alla andra utsläpp lägger sig över städerna, eftersom partiklarna är tyngre än luft. Låga temperaturer och stiltje förvärrar besvären. Rökning är en stark orsak till sjukdomar och död också hos ofödda barn vars mammor röker under graviditeten. Rökningen ökar risken för minskad födelsevikt, plötslig spädbarndöd, minskad lungfunktion, allergi, astma, kroniska luftinfektioner, kroniska öroninfektioner med mera. Skribent: Catharina Bergsten 5

6 Kai Håkon Carlsen avslutade med att varna för de e-cigaretter som nu marknadsförs hårt i världen. De utvecklades först i Kina och är än så länge förbjudna i EU, men det kan snart ändras eftersom lobbyarbetet för cigaretterna är stort. I e-cigaretterna tillförs nikotin till kroppen på ett nytt sätt. En e-cigarett består av flera olika produkter: en vätska, nikotin eller andra ämnen, som förångas och inhaleras som rök, en förångningsmekanism och ett batteri som driver mekanismen. Produkterna har tillsammans designats för att likna en cigarett. Bolagen bakom cigaretterna påstår att e-cigaretterna ger möjlighet till hälsosam rökning och att det inte finns risk för passiv rökning. Men studier visar att e-cigaretterna ger upphov till signifikant ökade nikotinnivåer i plasma och signifikant ökad puls efter bara 10 puffar. Forskning på området behövs. Skribent: Catharina Bergsten HORMONSTÖRANDE ÄMNEN OCH BARNS UTVECKLING Olle Söder Professor i pediatrik, Karolinska Institutet Det har länge funnits rapporter om störd fortplantning hos djur, förklarade Olle Söder. Många arter minskar och djurarter utrotas. Vi kan till exempel se sjukliga förändringar hos fiskarter som lever i smutsigt vatten, vilket är tecken för att hormoner i miljön kan ge skada. I ett fullskaleexperiment i en konstgjord sjö exponerades fiskbeståndet för en låg dos kvinnligt könshormon (östrogen). Exponeringen gav missbildade könsorgan och nära utrotning av fiskbeståndet. Varför skulle människan vara ett undantag? Mest hormonstörningar kan ses hos pojkar, till exempel försämrad spermakvalitet och missbildade yttre könsorgan. Många sjukdomar beror till viss del på störningar av manligt könshormon. Testikelcancer ökar hos unga vuxna män, vilket kan bero på en störning av stamceller i testiklarna hos manliga foster. Pubertetsstarten sker nu tidigare. Ett tecken är snabbare bröstutveckling hos flickor. Man tror att den allt tidigare pubertetsstarten i USA kan vara kopplad till ökad fetma. Men bröstutvecklingen är inte BMI-kopplad i Europa. Någon yttre faktor påverkar, men vi kan inte se vilken. Orsaker som föreslagits är genetiska störningar, miljö- och livsstilsfaktorer (kemikalier), ökad uppmärksamhet eller dåliga data/feltolkningar. Det finns inga säkra bevis, men en rimlig tolkning skulle kunna vara att utvecklingen skett för snabbt för att det ska kunna vara genetiska förändringar och att det är sannolikt att miljöfaktorer/livsstil påverkar. En viss ökad uppmärksamhet på vissa tillstånd kan vara en del av förklaringen, men dåliga data och feltolkningar kan inte gälla alla rapporter. Om det är miljöfaktorer/livsstil som bidrar så kan vi förebygga. Ett bevis är när bly försvann ur bensinen då försvann det också ur blodet hos barn. Det lönar sig alltså att förebygga! Det finns mer än tillverkade kemikalier rapporterade till EU. Årligen produceras 400 miljoner ton. 85 procent saknar säkerhetsdata och det finns många icke-nedbrytningsbara organiska ämnen i miljön, inklusive sedan länge förbjudna kemikalier. Tester visar 300 syntetiska kemikalier i blodprov hos vuxna och i navelsträngsblod från 10 nyfödda barn hittades 287 industrikemikalier WWFs tregenerationsstudie visar kemikaliebördan hos mormödrar, mödrar och döttrar. Generationsmedlemmarna delar på en cocktail av kemikalier; 107 kemikalier analyserades, 73 detekterades; 63 hos mormödrar, 49 hos mödrar och 59 hos döttrar. 6

7 Många kemikalier har strukturlikhet med hormoner, till exempel många insektsgifter och deras nedbrytningsprodukter, PCB, dioxiner, ftalater och bisphenol A, svampgifter och flamskyddsmedel. Totalt handlar det om tusentals substanser. Definitionen av hormonstörande kemikalier har ändrats: WHO, 2002: en exogen substans eller blandning av substanser som kan ändra funktionen av hormonsystemet och orsaka skadliga hälsoeffekter i en intakt organism, dess avkomma eller i vissa grupper av individer. Endocrine Society, 2012: en exogen kemikalie eller blandning av kemikalier som kan ge påverkan på hormonsystemet. Hormonstörande kemikaliers hormonpåverkande effekter: 1. Östrogen, stimulering/hämning 2. Androgen (testosteron), stimulering/hämning 3. Sköldkörtelhormon, stimulering/hämning 4. Övriga: Programmering av hormonaxlar Energianvändning (fetma) Nervsystemets utveckling (ADHD) Många studier visar effekter på manlig fortplantning, exempelvis störd spermie- och hormonproduktion efter exponering för anti-androgener, östrogener /östrogenlika ämnen, ftalater och Bisphenol A. När det gäller kvinnlig fortplantning finns många rapporter om skadliga effekter, till exempel störning av äggbildning, ägglossning, tid för menopaus, hormonproduktion, signalstyrning och epigenetisk styrning. Det finns också programmeringseffekter av hormonstörande ämnen. Prenatal och tidig postnatal exponering kan ge effekter långt senare i livet. Situationen oroar forskare och barnhormonläkare, men forskningen om hormonstörande ämnen är komplicerad. Det finns oenighet bland forskare och många intressenter bland annat kemikalieindustrin. Några vetenskapliga problem: Kortvarig exponering under kritisk tidsperiod; substansen finns inte kvar vid födelsen när skadan upptäcks. Lång latens för skadlig verkan av störd programmering, jämfört med direkt toxisk påverkan. Effekter i mycket låga doser. Exponering sker för blandningar, aldrig för enstaka ämnen. Testmetoder måste förbättras; forskare måste enas om vetenskapliga synsätt. Det är svårt att mäta kemikalier i patientprover. Kunskapsutvecklingen för hormonstörande kemikalier har trots allt vuxit stort. Under 1990-talet visste man att hormonstörande kemikalier har en negativ inverkan på manlig reproduktion vet vi att effekterna gäller både manlig och kvinnlig reproduktion (könsutveckling, pubertet, gonadfunktion, fertilitet, beteende, hormonberoende cancer), andra hormonsystem (sköldkörteln, metabola syndrom, diabetes), det kardiovaskulära systemet, immunsystemet, inflammation och det centrala nervsystemet (neuropsykiatriska diagnoser som ADHD). Skribent: Catharina Bergsten 7

8 SAMHÄLLSKOSTNADER AV MILJÖGIFTER Jenny von Bahr Utredare, Kemikalieinspektionen Varför behövs samhällsekonomiska studier av effekterna av miljögifter? Det var den inledande frågan i Jenny von Bahrs föreläsning. Svaren var att studierna behövs för att tydliggöra hur stora kostnader miljögifter leder till, för att kunna motivera politiska åtgärder. Studier behövs också för att kunna prioritera åtgärder riktade mot de miljögifter som orsakar störst skada. De typer av kostnader som ingår i en samhällsekonomisk studie av hälsoeffekter är sjukvårdens vårdkostnader, antal kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) samt ibland bortfall av arbetsinkomst eller kostnader som uppstår när anhöriga vårdar den sjuke i hemmet. Kvalitetsjusterade levnadsår, QALY, är ett mått på hälsa. En person med full hälsa i ett år motsvarar 1 QALY. Vid sänkt livskvalitet/hälsa sjunker QALY. En död person motsvarar 0 QALY. En QALY värderas i Sverige till cirka kronor per år. Fyra studier presenterade under Jenny von Bahrs föreläsning: Kostnader för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten (Sverige). Miljögifters hälsoeffekter på barn (USA). Antal dödsfall och förlorade arbetsår pga. industri- och jordbrukskemikalier (globalt). Kostnader för fortsatta kvicksilverutsläpp (globalt). 8

9 När det gäller kostnader för frakturer orsakade av kadmiumintag via maten (Sverige), kan vi se att frakturer/benbrott bara är EN av hälsoeffekterna av kadmiumintag. Bland de övriga finns njurskador, cancer, påverkan på fertilitet (misstänkt) och genetiska effekter (misstänkt). Vi kan också se att det finns många faktorer bakom benskörhet, som ligger bakom många frakturer: hög ålder, låg bentäthet, kön (kvinna), tobaksrökning, låg solexponering, lågt BMI och högt kadmiumintag via föda. Kadmium är således bara en av flera riskfaktorer. Vid beräkning av totala vårdkostander och QALY fann man att kostnaderna för EN typ av effekt av ETT enda kemiskt ämne (kadmium) är 4 mdr/år i Sverige. Den andra studien i Jenny von Bahrs presentation handlade om miljögifters hälsoeffekter på barn (USA). Här hade man beräknat kostnaderna för antalet barn som drabbas av respektive sjukdom, kostnaden per drabbat barn och andelen av respektive diagnos som härrör från miljögifter. De diagnoser som ingick var blyförgiftning, fosters exponering för metylkvicksilver, cancer, astma, nedsatt intellektuell kapacitet, autism och ADHD. Kostnaden beräknades till 76,6 mdr USD/år. (Transande and Liu, 2011). I dessa kostnader ingick: Vårdkostnader Förlorad skolgång och föräldrarnas förlorade arbetstid Specialundervisning Hem- och institutionsvård Kostnader för relaterade sjukdomar som vuxna Förlust av förlorade arbetsinkomster Kostnader för lidande och död. Exempel 3 visade antal dödsfall och förlorade arbetsår pga. industri- och jordbrukskemikalier globalt. (UNEP 2013). Studien bygger på 70 källor från 28 länder varav 57 behandlar hälsa. Informationen är långt ifrån heltäckande och många olika metoder har använts. Resultaten innebär underskattningar. Studien visade att industri- och jordbrukskemikalier globalt resulterar i 1,06 miljoner dödsfall och 14,5 miljoner förlorade år (pga. nedsatt arbetskapacitet). Detta kan jämföras med: Diarré: 2,16 miljoner dödsfall HIV/AIDS: 2,04 miljoner dödsfall Vägtrafik: 1,27 miljoner dödsfall Malaria: 0,9 miljoner dödsfall Kemikalierelaterade dödsfall uppmärksammas dock inte lika mycket som ovanstående dödsorsaker i medier och i den allmänna debatten. Det sista exemplet rör samhällsekonomiska kostnader för fortsatta kvicksilverutsläpp globalt. Resonemanget bygger på att utsläpp av kvicksilver till luften ger förorenad fisk, vilket innebär att gravida kvinnor får i sig metylkvicksilver. Detta ger en försämrad utveckling av barnets hjärna vilket medför lägre intelligens. Det ger i sin tur sämre möjligheter att tillgodogöra sig utbildning, vilket resulterar i lägre livsinkomster. Studien visar att den årliga kostnaden globalt år 2020 jämfört med år 2005 givet att åtgärder vidtas, blir 5-6 mdr USD/år (TemaNord 2008:580). Sammanfattningsvis kan vi konstatera att: Hälso- och miljökostnaderna för miljögifter är stora. Frakturer som orsakas av kadmium i mat har skattats till ca 4 Mdr kr per år i Sverige. Antalet dödsfall orsakade av kemikalieanvändning är i nivå med antalet döda i vägtrafik globalt. Kunskapen är fragmentarisk, fler studier behövs. Skribent: Catharina Bergsten 9

10 EN NY KEMIKALIEPOLITIK Lena Ek Miljöminister Lena Ek påpekade att det behövs förenade krafter i arbetet med luftkvalitet, kemikalier och andra miljöfrågor. Förstärkt regelverk, kunskap och opinionsbildning behövs om vi ska nå de åtta olika etappmål och insatser som regeringen har satt upp och som krävs för en giftfri vardag. Lena Ek hävdade att regeringen lägger särskilt vikt vid risker för barn, eftersom de exponeras mer. Eftersom kemikalieregleringen är harmoniserad inom EU är det viktigt att påverka på EU-nivå, men Sverige ska kunna gå före i vissa fall. Sverige ska föreslå fler ämnen till kandidatlistan Reach, föröka få in allergiframkallande ämnen och hormonstörande ämnen i farliga gruppen och verka för harmonisering inom CLT. Att ersätta farliga ämnen med mindre farliga ämnen, grön kemi, är något Lena Ek vill verka för. På EU-nivå måste substitutionsprincipen få starkare lagstiftning än den har i dag. Lena Ek sade att EU-kommissionen gärna vill hejda länder som vill gå före, som Sverige och Danmark. Här måste ideella organisationer vara alerta och utöva påtryckningar. Kemikalieinspektionen ska ta fram en gemensam nordisk rapport om socioekonomiska konsekvenser av att INTE reglera hormonstörande ämnen. Det finns fortfarande stor kunskapsbrist på vissa områden, särskilt gällande barns hälsa, nanomaterial, hormonstörande ämnen, cocktaileffekter, bedömningskriterier, testmetoder som tar hänsyn till barns metabolism med mera. Ekonomiska styrmedel, kemikalieskatt på farliga ämnen, är en väg att gå. Frivillig utfasning för branschen är en annan. Nya miljökrav ska vara klara Mer information finns i Kemikaliepropositionen 2013/14:39. Skribent: Catharina Bergsten 10

11 Eftermiddagens pass med tre parallella block SEMINARIUM 1: INOMHUSMILJÖ Moderator: Naturskyddsföreningen Skribent: Lena Granström Barn påverkas mer än vuxna av skadliga kemiska ämnen och därför är det särskilt viktigt att deras miljö är så fri från dem som möjligt. Detta seminarium handlade om tre olika satsningar på giftfria förskolor. KEMIKALIEINSPEKTIONEN OM SITT ARBETE MED GIFTFRI VARDAG OCH FÖRSKOLOR Helén Andersson Toxikolog, Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen har i dagarna presenterat rapporten Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan. Den redogör för en studie som bestått av två delar, dels en litteraturstudie, dels undersökningar i inomhusmiljön i tre förskolor. Syftet med studien var att kartlägga och öka kunskapen om kemiska ämnen i förskolemiljö, samt att identifiera områden som bör prioriteras i arbetet mot en giftfri vardag. Bakgrund Varför är barn särskilt såbara för skadliga kemiska ämnen? Det beror dels på barns beteende, dels på att de inte är färdigutvecklade. Barn kryper bland dammet på golvet, de stoppar saker i munnen. Barns metabolism av främmande ämnen kan skilja sig från vuxnas och varken deras hormonsystem eller immunsystem är fullt utvecklade. Barn under ett år är särskilt känsliga, men det finns också teorier om att puberteten är en känslig period ur detta hänseende, men det är ännu ett outforskat område. Förskolan är en viktig del i barns vardagliga miljöer, de flesta barn går där och tillbringar många timmar där. Barnen väljer inte sin egen miljö och inte heller föräldrarna har så stor möjlighet att påverka miljön. Ofta finns det mycket material av olika slag på en liten yta. Litteraturöversikt Litteraturgenomgången gav 202 träffar. Eftersom litteraturen om barns exponering för kemikalier i förskolan är mycket begränsad utvidgades kriterierna till att även inkludera barns exponering för kemikalier i svenska hem och i skolan samt studier av barns exponering för kemikalier i förskolemiljö som genomförts i länder vars kemikalielagstiftning, klimat, livsstil och barnomsorg liknar Sveriges. Bland annat hittades en svensk studie av 10 förskolor i Stockholm som påvisade fynd av bromerade flamskyddsmedel, ftalater, organofosfater och perfluorerande ämnen i damm och luft. Inom EU ser det ganska lika ut, med undantag av Storbritannien där flamskyddsmedel förekommer mer på grund av en hård brandskyddslagstiftning. I USA förekommer högre halter flamskydd och bly. Flera studier fanns om ftalater i hemmiljö, där pvc-golv ses som en trolig källa. Ett samband med ökad risk för astma och allergi har setts, men mer forskning behövs. I rapporten konstateras att vi behöver veta mer om förekomsten av kemiska ämnen i barns miljö, exponeringskällor och kemikaliers effekt på barns hälsa.. Undersökning av miljön i tre förskolor Med utgångspunkt från kunskapsbehoven som identifierades i litteraturstudien gjordes undersökningar av inomhusmiljön i tre förskolor. De utgör en mindre studie som ska kunna användas som pilotstudie för kommande, större undersökningar. Tre förskolor i Stockholm ingick, en nybyggd (2012), en äldre (1985) och en lägenhetsförskola (ej byggd som förskola, från 80-talet). Vid varje besök deltog två personer från Kemikalieinspektionen som skötte provtagning och utförde XRF-analyser samt två miljö- och hälsoskyddsinspektörer som inspekterade inomhusmiljö efter en särskild checklista. XRF-instrument mäter koncentrationen av grundämnen i fasta material som metaller och hårdplast med hjälp av röntgenfluorescens. Man samlade även damm från golv och hyllor och tog avtorkningsprov från barnens händer. 11

12 De tre förskolorna var i stort sett likvärdiga vad gäller städrutiner, inredning och materialval. Den nya förskolan skilde ut sig genom att ha mindre saker och mer öppna ytor. Den äldre förskolan och lägenhetsförskolan hade PVC-golv medan den nya hade linoleumgolv. De ämnen som analyserades var bromerade flamskyddsmedel, nya flamskyddsmedel, ftalater, perfluorerande ämnen, organofosfater, bly och kadmium. Gamla flamskyddsmedel förekom i samma halter som i tidigare studier, dessutom hittade man nya. Madrasserna innehöll inga flamskyddsmedel. Ftalater förekom i högre halter i de två äldre förskolorna, framför allt i madrassöverdragen. Organofosfaterna TCEP och TBEP fanns i dammproverna, mer i de äldre förskolorna. Bly och kadmium förekom i mycket låga halter. I ett madrassöverdrag fanns halter av bly som var högre än Kemikalieinspektionens förslag till gränsvärde. Blyförekomsten hänger ihop med vilken färg materialet har, äldre madrasser kan vara en exponeringskälla. Riskbedömning En riskbedömning av varje enskilt ämne tyder på att exponering inte innebär en risk för barns hälsa. En sammanlagd bedömning av ftalater visar på en liten risk för de minsta barnen, vilket innebär att ftalater bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Slutsatser Mer undersökningar behövs och ftalater bör prioriteras. Undersökningsmetoderna fungerade bra, men vid en större studie bör protokollet minska i omfattning, provtagningen begränsas till damm från öppna ytor och inspektionsformuläret skalas ned. Rapporten Barns exponering för kemiska ämnen i förskolan finns att ladda ner på Kemikalieinspektionens webbsida, 12

13 OPERATION GIFTFRI FÖRSKOLA Ylva Grudd Naturskyddsföreningens kemikalienätverk Naturskyddsföreningen har kartlagt potentiellt farliga varor och kemikalier i förskolemiljön i projektet Operation giftfri förskola. Till det har man tagit hjälp av medlemmar i Kemikalienätverket inom föreningen. Bakgrund Många forskare anser att kemikaliehotet är lika stort som, eller större än, klimathotet. Det är bara lite svårare att kommunicera. Varför har Naturskyddsföreningen valt att genomföra Operation giftfri förskola? Barnen är mest utsatta för farliga kemikalier. Det är problematiskt med gränsvärden, de är satta på ett ämne i taget medan vi i verkligheten blir utsatta för en blandning av ämnen, och de grundar sig till viss del på föråldrad kunskap. Miljögifter har visat sig ha effekt på många olika sjukdomar och det finns ovanligt mycket miljögifter på våra förskolor. Syfte Syfte med projektet är att få en så giftfri miljö som möjligt. Genomförande Hittills har 129 slutrapporterade inventeringar gjorts, i 41 kommuner. Medlemmar i Kemikalienätverket har hjälpt till och förskolorna har fått svara på cirka 150 frågor inom områdena: Byggnad, Äta, Hygien, Städ och rengöring, Möbler och inredning, Leksaker samt Ute. Några exempel på frågor: Finns det flest leksaker av trä, plast eller metall? Förekommer det leksaker som ej är tillverkade som leksaker? Får barnen mat ur metallkonserver? Används plasttallrikar och plastglas/muggar? Finns det sovmadrasser med plastöverdrag? När sker städningen? Inventeringen visade flera problemområden såsom plast kring mat och dryck och som material i leksaker, bristfälliga städrutiner, leksaker som inte är menade som leksaker används, till exempel gamla kasserade elektronikprylar. Slutsatser Samtliga kommuner bör anta handlingsprogram för en giftfri vardag där kartläggning och avgiftning av förskolor ges högsta prioritet. Upphandling till förskolor och utbildning av personalen bör skärpas. Rapporten Giftfria barn leka bäst och tretton tips om vad man kan göra finns att ladda ner på Naturskyddsföreningens webbsida, 13

14 SUNDBYBERGS KOMMUNS ARBETE MED GIFTFRIA FÖRSKOLOR Jonas Nygren Kommunstyrelseordförande i Sundbybergs kommun Sverige är antagligen ett av de mest decentraliserade länderna i världen, många beslut fattas ute i kommunerna. Med så många frågor för kommunerna att hantera är risken att kemikaliefrågorna kommer i skymundan. I Sundbybergs kommun föds många nya barn, därför har man valt att göra en stor satsning på giftfria förskolor. Byggnaderna är viktiga, men de är bara början, sedan ska de fyllas med innehåll. I Sundbyberg har man prioriterat frågan och därför ligger den direkt under kommunstyrelsens ansvar. Man har valt att samarbeta med Kemikalieinspektionen, som dessutom har sitt säte i kommunen, men även med Naturskyddsföreningen, som med sitt stora antal medlemmar representerar många människor. I kommunen kommer antalet förskolor att fördubblas under en tio-årsperiod, samtidigt som många gamla förskolor fasas ut. Det är därför ett bra tillfälle att satsa nu. Man rekryterar mycket ny personal och satsar på utbildning och ökad medvetenhet. Den offentliga sektorn upphandlar för mellan miljarder kronor/år, och har därför mycket stor möjlighet att påverka med sina val. Det är också viktigt att samarbeta med statliga myndigheter och att få upp frågan på kommunernas agenda, eftersom den som sagt konkurrerar med många andra frågor. Varför har just Sundbybergs kommun valt att satsa på detta? Eftersom så mycket barn föds i kommunen och den har en stark kultur av att prova nytt. Nästa etapp blir grundskolan. Det hela började faktiskt med en fråga om frisörutbildningen på gymnasiet. Satsningen gäller de kommunala förskolorna, inte de privata, men kommunens tillsynsansvar omfattar alla förskolor. Tips: Upphandlingskriterier hittar man på Miljöstyrningsrådets webbsida 14

15 SEMINARIUM 2: KEMIKALIER OCH ALLERGI Moderator: Astma- och Allergiförbundet Skribent: Catharina Bergsten Många kemikalier ger upphov till allergi och astma. Men hur ska man veta var kemikalierna finns? Och är det bättre med naturliga ingredienser i exempelvis hudvårdsprodukter, jämfört med syntetiska substanser? Det var ett par av frågeställningarna i passet om kemikalier och allergi. KEMIKALIER SOM ORSAKAR HUDALLERGI Carola Lidén Professor i yrkes- och miljödermatologi, Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet Carola Lidén berättade inledningsvis att allergiframkallande ämnen i produkter är en av de viktigaste orsakerna till eksem. Andra är ärftlig allergibenägenhet (atopi) och hudirriterande faktorer. Kemikalier som orsakar allergi och eksem finns i många produkter, bland annat: Kosmetika (inkl. tvål, schampo mm) Kemiska produkter Metallföremål Handskar, stövlar och skor Tvätt- och rengöringsmedel Bekämpningsmedel Leksaker Textilier Ämnen som ofta orsakar hudallergi är nickel (smycken, mynt, nycklar, handtag, verktyg), krom och kobolt (läder, cement, hårdmetall), parfymämnen (kosmetika), konserveringsmedel (kosmetika, målarfärg), plast- och gummikemikalier (lim, lack, handskar, stövlar, skor) och hårfärgämnen (hårfärgprodukter). Det finns cirka 4000 ämnen som orsakar hudallergi. Nickel är den vanligaste orsaken till hudallergi. Tidigare var nickelallergi främst en manlig yrkessjukdom, men i dag har kvinnor oftare nickelallergi än män. Nickelallergi har börjat minska på grund av begränsningen av nickel i Reach (tidigare nickeldirektivet), men fortsatta åtgärder för att minska nickelallergi behövs. När det gäller allergi mot hårfärgämnen så har detta ökat i takt med att det blir allt vanligare att färga håret. I dag har 27 procent av alla tolvåriga flickor färgat håret visar Miljöhälsorapport Hudläkare testar bara ett enda hårfärgämne, p-phenylenediamine, men det finns 114 stycken. Av dessa är 50 procent allergiframkallande vid hudkontakt och 31 procent starkt eller extremt allergiframkallande. Vissa konserveringsmedel har begränsats i kosmetika pga. att de är starkt allergiframkallande, men halten är inte begränsad i andra produkter. Formaldehydavgivare, methyldibromo glutaronitrile (MDBGN), benzisothiazolinone (BIT), methylchloroisothiazolinone/methylisothiazolinone (MCI/MI, Kathon CG ) och methylisothiazolinone (MI) är konserveringsmedlen som ofta orsakar hudallergi och eksem. Parabener orsakar sällan hudallergi. I Storbritannien och på Irland har man kunnat se en brant ökning av MI-allergi. MI används i kemiska produkter sedan början av 2000-talet och i kosmetika sedan Allergiökningen mot MI förknippas med kosmetika och målarfärg. MI är inte ännu klassificerat som allergiframkallande enligt CLP, vilket innebär att kemiska produkter inte har någon varningsmärkning eller haltbegränsning och exponeringen är okontrollerad. Man kan till och med få eksem av luftburen exponering. 15

16 Hur kan man då minska hudallergi av kemikalier? Carola Lidén nämnde några möjliga vägar: Minimera skadlig hudexponering. Främja säkra produkter och säker arbetsmiljö: - Tillverkare och leverantörer: ansvar för produkterna - Arbetsgivare: ansvar för arbetsmiljöåtgärder - Myndigheter: ansvar för tillsyn, uppföljning, ändrad lagstiftning - Jobba med politiska mål som Giftfri miljö, Giftfri vardag och Kemikaliepropositionen Öka informationen om innehåll i produkter - Konsumenter, arbetare och patienter: bör få möjlighet att göra informerade val. Carola Lidén avslutade genom att ge exempel på faktorer som bidrar till den så kallade cocktaileffekten kemiska ämnen ackumuleras på huden genom att ett allergen finns i olika produkter och flera allergen finns i en produkt, nya allergen bildas, kemiskt närbesläktade ämnen orsakar korsreaktivitet, och genom att ämnen i produkter irriterar eller ökar penetration av allergiframkallande ämnen. 16

17 FÖRFÖRISKA DOFTER FRÅN NATURLIGA FÖRSVARSMEKANISMER Ann-Therese Karlberg Professor i dermatokemi och hudallergi, Göteborgs Universitet Ann-Therese Karlberg påtalade att det länge funnits en svart-vit syn på kemiska ämnen kontra naturliga produkter. Huvudbudskapen har varit att Allt från naturen är ofarligt kontra Kemikalier är farliga. Å ena sidan en blomstande äng med läkande örter, å andra sidan en ondsint vetenskapsman som blandar livsfarliga gifter i en källare Men allt från naturen är inte ofarligt. Giftmurgrönan är ett exempel på en mycket allergiframkallande växt. Och alla syntetiskt framtagna kemiska produkter är förstås inte skadliga för människan. Ann-Therese Karlbergs föreläsning hade fokus på eksem från luftburna doftämnen inte doftöverkänslighet och luftvägsallergi. Allergiskt kontakteksem orsakas av små kemiska ämnen i kontakt med huden. Det är en cellmedierad fördröjd immunreaktion med 48 timmar mellan exponering och reaktion. Eksemet är lokaliserat till kontaktplatsen och det finns ingen tydlig ärftlighet. Ca 1-2 procent av befolkningen i Europa är allergiska mot doftämnen.16 procent av eksempatienterna i Europa är allergiska mot doftämnen. Massörer, frisörer och andra som yrkesarbetar med doftande produkter får ofta allergi som leder till eksem och arbetsbyte. Det finns ingen bot utan problemen blir livslånga, men utan exponering uppkommer ingen allergi. Det är därför viktigt att så långt som möjligt förhindra exponering för allergiframkallande ämnen. Människor har alltid velat ha goda dofter på och runt sig. Det gällde för tusentals år sedan och det gäller fortfarande i dag. Doftämnen finns i kosmetika och hudprodukter, hushållsprodukter och industriprodukter. Men de finns också i naturprodukter, massageoljor, växtbaserad kosmetika och i leksaker. Så kallade krigförande aktiva ämnen ska skydda växten mot mikrober (svampar och bakterier) som exempelvis kan ge svampangrepp eller från att bli uppäten. Apelsinskalsolja består av d-limonen som är ett sådant ämne från naturen med antimikrobiell effekt. Vi använder det i olika produkter, främst för väldoften men också för den antimikrobiella effekten. d-limonen har låg allergen aktivitet innan det utsätts för luft, men allergena föreningar bildas genom luftoxidation. Ur växtens synpunkt är det rationellt. Men för människan är det inte så bra. Man kan jämföra de naturliga doftämnena med vanliga konserveringsmedel som tillsätts alla produkter som innehåller vatten, för att förhindra växt av svampar och bakterier. Alla konserveringsmedel ger hudallergi och ju mer effektivt det är, desto mer allergiframkallande är det. Allergi mot de aktiverade doftämnena är vanlig enligt internationella kliniska studier, men ytterligare studier behövs för att klarlägga exponeringen samt hur och var aktiveringen av doftämnena sker. Man kan inte generellt säga att det är bättre med naturliga dofter än syntetiskt framtagna. Vi får samma typ av aktivering av ämnena när de kommer kontakt med luft. Ann-Therese Karlbergs slutsatser var därför: Att doftämnen är en del av vårt samhälle sedan urminnes tid. De kan vara naturliga eller syntetiskt framställda, men är ofta allergiframkallande och ger eksem. Vi bör därför förhindra aktivering som leder till ökad allergiframkallande förmåga och helst använda parfymfria alternativ. Doftämnenas användning bör begränsas. 17

18 MILJÖHÄLSORAPPORTEN, LUFTVÄGSALLERGI OCH KEMIKALIER Greta Smedje Enhetschef, Socialstyrelsen Greta Smedje inledde med en presentation av Miljöhälsorapporten som ges ut vart fjärde år sedan 2001, den senaste 2013 hade fokus på barn. Miljöhälsorapporten är en uppföljning och beskrivning av den miljörelaterade ohälsan i Sverige och den utgör underlag för prioriteringar och beslut inom miljö- och folkhälsoområdet, inkl. tillsyn. Den är en del av uppföljning, utvärdering och revidering av de nationella miljömålen genom att den bidrar med dataunderlag för miljöhälsoindikatorer. Miljöhälsorapporten möjliggör för regioner att följa upp läget i regionen och att jämföra med nationen i övrigt. Underlagen för rapporten är miljöhälsoenkäten och litteraturgenomgångar. Miljöhälsorapporten 2013 visar att astma och allergisk snuva fortsätter att öka bland barn mellan 4 och 12 år. Det gäller både flickor och pojkar. Andelen självrapporterad astma bland vuxna har sjunkit marginellt bland både kvinnor och män om man jämför 2007 med 1999, undantaget högutbildade män där vi kan se en liten ökning. När det gäller astmabesvär hos vuxna kopplat till miljö, ser det ut så här: < Så här ser statistiken ut när det gäller andelen barn (4, 12 år) som upplever obehag vid exponering för olika ämnen. 18

19 Kemiska ämnen inomhus är exempelvis VVOC, VOC, SVOC (som ofta är partikelburna), TVOC och NO2. Detta är flyktiga organiska ämnen. Källorna till dessa ämnen är bland annat utomhusluft, byggnadsmaterial, inredning, hushållsprodukter, kemisk nedbrytning av material p.g.a. fukt, mänskliga aktiviteter (exempelvis hur vi städar, renoverar m.m.), utandningsluft och svett. Effekter av kemikalier inomhus är bland annat lukt, upplevelse av dålig luft, sensorisk irritation (slemhinneirritation) i ögon, näsa, hals, allmänbesvär (framförallt huvudvärk, trötthet), astmabesvär. Kemikalier kan förstärka redan befintliga astmabesvär (adjuvans). Vissa misstänks vara hormonstörande. Vanliga problemområden/källor till besvär är: Mjukgörare i PVC och annan plast. Barrträ och träbehandlingsprodukter, terpener, div. oljor. Vattenbaserade lackfärger (formaldehyd, glykoletrar). Lågprisimport med bristfällig kontroll av emissioner. Mjölande, luktande linoleummattor. Gasspis Starka rengöringsmedel (speciellt sprayer). Kemiska reaktioner, framför allt ozon + terpener Aldehyder, ultrafina partiklar Propylenglykol och glykoleterar är lösningsmedel i bl.a. färger, polish, lack, lim, rengöringsmedel. Halten i inomhusluften ökar med våttorkning av golv, ommålning, ökad rumstemperatur. Dessa ämnen kan bland annat ge astma. En annan grupp kemikalier som kan ställa till problem är ftalater. De finns bland annat som mjukgörare i plast och misstänks påverka genom att vara hormonstörande, orsaka reproduktionsstörningar, astma m.m. Ftalater finns i PVC-plast (30 procent av en ny plastmatta består av ftalater). Det är ej kemiskt bundet, utan läcker ut materialets hela livslängd. Ftalater finns i golvmattor och vinyltapeter. Ju fler ytor (golv väggar) med plastmaterial, ju högre halt DEHP (en typ av ftalat) i damm. När det gäller reglering och bedömningsgrunder så finns inga riktlinjer i Sverige, undantaget emission av formaldehyd från träbaserade skivor. WHO har tagit fram WHO Indoor Air Quality Guidelines Selected Pollutants (bl.a. bensen, CO, formaldehyd, NO2, PAH). Inom EU pågår standardisering för emissionstestning. Och så finns det frivillig testning och märkning, till exempel Astma- och Allergiförbundets Svalanmärkning. Skribent: Catharina Bergsten 19

20 SEMINARIUM 3: STÖRDA HORMONER OCH LÅGA HALTER Moderator: Naturskyddsföreningen Skribent: Louise Cederlöf Vid sidan av reproduktionsstörningar har forskningen på senare tid sett ett allt tydligare samband mellan hormonstörande ämnen och folksjukdomar som fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom och vissa typer av cancer. SKYDDAS BARNEN TILLRÄCKLIGT GENOM REACH? Linda Molander Doktorand vid Institutet för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Barn är generellt mer känsliga och ibland också mer utsatta för kemikalier än vuxna. En orsak till det är att barns beteende skiljer sig från vuxnas: de spenderar mer tid inomhus, kryper längs golv där det finns damm (som samlar upp kemikalier) och stoppar saker i munnen. En annan orsak till barns ofta högre känslighet för kemikalier är att det sker en utveckling av komplexa organsystem och funktioner under fosterstadiet och i tidigt skede av livet. Det finns kritiska fönster under utvecklingen där vi är särskilt känsliga för störningar i form av exponering av just hormonstörande ämnen. Det är tidpunkter när olika organ och organsystem utvecklas (i de flesta fall utvecklas dessa redan innan vi har fötts). Effekter som är relevanta att utreda när man ska bedöma riskerna avseende barns hälsa är sjukdomar och störningar som är vanligt förekommande hos barn, som man ser ökar hos barn och sådana som kan initieras under kritiska perioder av utvecklingen och där man har sett att kemikalier utgör riskfaktorer: Reproduktiva störningar (t ex infertilitet) Hormonrelaterad cancer (t ex bröst- och prostatacancer) Metabola störningar (t ex fetma, diabetes) Utvecklingsneurotoxiska effekter (t ex ADHD) Astma och allergier Exempel 1: Vetenskapliga studier visar att exponering för bromerande flamskyddsmedel och ftalater via modersmjölk ger en högre risk för att nyfödda pojkars testiklar inte vandrat ner i pungen som de ska vid födseln. Exempel 2: Det finns en mängd studier idag bara för Bisfenol A där man ser effekter redan vid låga doser, som till exempel försämrad inlärning och olika beteendestörningar, efter att man har exponerat djur under framför allt fosterstadiet. Lagstiftning Det finns en rad olika lagstiftningar i EU som mer eller mindre tar hänsyn till barns känslighet för kemikalier. Leksaksdirektivet är tydligt riktat och syftar till att skydda barn. Men barn exponeras inte bara genom leksaker eller produkter som är avsedda för barn, utan även via textilier, elektronik, olika plaster, lacker, färger som idag främst regleras av Reach. Det är därför viktigt att Reach utgör ett bra skydd för barns hälsa. Farobedömning För att bedöma ett ämnes toxicitet, faran hos ett ämne, så kräver Reach att tillverkare och importörer ska lämna viss information om ämnet i registreringsprocessen. Informationskravet gäller för ämnen som importeras eller produceras i över ett ton per år. 20

21 Obs 1: Det är först när man kommer upp i volymer över 100 ton per år som informationskraven om reproduktionstoxicitet kan triggas. Obs 2: Inga tester för att specifikt identifiera hormonstörande ämnen finns med bland informationskraven. Omfattar informationskraven känsliga livsstadier/kritiska utvecklingsperioder? Av fem standardiserade tester som rekommenderas i Reach för att ta fram den subkroniska och kroniska informationen som krävs, är det bara i två generationstest för reproduktionstoxicitet man kan fånga effekter som uppkommer av exponering under fosterstadiet och som visar sig senare i livet. Exponeringsbedömning En nyckelprocess i Reach är att ta fram exponeringsscenarier, dvs. en beskrivning av ett ämnes tillverkning och alla användningar under hela dess livscykel, inklusive avfallsfasen. Exponeringsbedömningen gäller för ämnen som klassificerats som farliga och som producerats i över tio ton per år. Exponeringsscenarier Exponeringsscenarier under Reach tar inte hänsyn till alla relevanta användningar av ett ämne. Tillverkare och importörer behöver bara ta hänsyn till de användningar som de identifierar inom sitt eget leverantörsled. Risk för att man underskattar risken. Exempel: Bisfenol A används i bland annat leksaker, tandfyllnadsmaterial, konservburkar, kvitton. Det finns en mängd olika riskbedömningar där man tittat på Bisfenol A för olika produktgrupper. I de flesta fall har man kommit fram till att Bisfenol A inte utgör en uppenbar risk, att exponeringen för de enskilda produktgrupperna ligger under de tolerabla dagliga intaget. Men vad skulle utfallet bli om man gjorde en sammanlagd bedömning av alla relevanta exponeringskällor? Önskvärt att man tar hänsyn till den sammanlagda exponeringen! Hur kan Reach stärkas för att skydda barns hälsa? Behov finns att informationskraven och de tester som rekommenderas för att ta fram informationen i större utsträckning anpassas för barn. Ett sätt skulle kunna vara att implementera de riktlinjer som OECD har tagit fram för att testa hormonstörande ämnen. Det finns validerade tester idag men som inte är implementerade i Reach. Viktigt också att man underlättar för användningen av s k icke standardiserade studier i riskbedömningen. De anses många gånger mer relevanta och känsliga för att identifiera och bedöma effekter av hormonstörande ämnen. Exempel I en stor del av de vetenskapligt publicerade studier som undersöker utvecklingsneurotoxiska effekter för Bisfenol A ser man effekter som ångestrelaterade effekter och förändrat sexueltt och socialt beteende effekter som inte ingår i det standardiserade testet för utvecklingstoxicitet. Denna typ av effekter rapporteras oftare och generellt vid lägre doser jämfört med de effekter som krävs av standardtestet. Exemplet indikerar att icke-standardiserade studier kan bidra med viktigt information för riskbedömning av hormonstörande ämnen. Tips: Web-appen Vara utan fara som finns på 21

22 ATT BEDÖMA HORMONSTÖRANDE ÄMNEN BASERAT PÅ EXPERIMENTELLA DATA Helen Håkansson Professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet Området är komplext och behöver tacklas från flera olika håll, beroende på perspektiv: konsument, tillverkare, politiker eller forskare. Frågan om kriterier för hormonstörande ämnens bedömning kan få långtgående konsekvenser. 1. Hormonsystem och hormonstörare vad är det? Hormonstörare (WHO): främmande ämnen eller en blandning som förändrar systemets funktion och därmed orsakar hälsoproblem. Ska ske i en levande organism, eller i en population. Hormonsystemet: viktigt för vår överlevnad och vår hälsa. Såväl under fosterutvecklingen som under resten av våra liv. 2. Vad är problemet? Problematiskt att vi inte vet tillräckligt mycket om de här ämnenas egenskaper. Medvetenheten om problemområdet har dock ökat de senaste tio åren. Samtliga känner till detta, och samtliga är bekymrade. Mycket expansivt forskningsområde, ny kunskap kommer dagligen. Men fortfarande saknas pusselbitar. Exempel 1: Boken Our stolen future, från Väckarklocka för många. Första populärvetenskapliga boken som presenterade tesen att kemiska ämnen kunde störa cellregleringen tidigt i livet och därmed bidra till sjukdomsutveckling senare. Exempel 2: Filmen Underkastelsen, från Ytterligare väckarklocka för många. Fokuserar på att barn är särskilt känsliga och att de exponeras för en blandning av många enskilda kemiska ämnen redan från befruktningsögonblicket. Problematiskt både vetenskapligt och politiskt sett att det går långsamt; ämnena har diskuterats sedan 90-talet. EU har haft flera stora forskningsbudgetar (FP4, FP5, FP6) inom området, men under det sista forskningsprogrammet (FP7) har budgeten varit mycket begränsad. Istället har man valt att utvärdera vilken kunskap som kommit fram hittills kom så den så kallade State-of-the-art-rapporten. Parallellt har WHO arbetat med frågan: en rapport 2002 pekade på risk för negativa effekter på miljö och människor. Baserades huvudsakligen på experimentell data och data från vilda djur. Ny rapport från WHO 2013 bekräftade de farhågor om hälsopåverkan som beskrevs år Den nya rapporten baserades i högre grad på data från humana populationsstudier och visade även på samband mellan exponering för kemiska ämnen och många av våra vanliga folksjukdomar. 20 års forskning har vidgat synen på begreppet hormonstörande: från fokus på könshormoner till ett mer generellt betraktelsesätt. Man har också kommit att ta allt mer hänsyn till de samspel som finns mellan det hormonella systemet, nervsystemet och immunsystemet. Det är framförallt insikten om problemställningens komplexitet som har medfört att man misslyckats med att nå målet om att 2013 komma fram till en harmoniserad precisering av begreppet hormonstörande, som även kan användas för regulatoriska ändamål. Detta innebär ytterligare fördröjning, kanske ett eller två år framåt i tiden. 22

Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD

Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet helen.hakansson@ki.se Vad jag gör Forskar/Forskarutbildar

Läs mer

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start

Så här gör du för att ge ditt barn en giftfri start För dig som är gravid eller ammar: 1.Undvik parfymerade produkter - bebisen tycker om doften av dig. 2.Vänta med att färga håret. 3.Ta det lugnt med smink, krämer och lotioner. 4.Använd inte produkter

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Aktivitetsplan Giftfri förskola

Aktivitetsplan Giftfri förskola Aktivitetsplan Giftfri förskola Linköpings kommun linkoping.se 2 Inledning I kommunfullmäktiges mål för Linköping står skrivet att alla linköpingsbor ska ges förutsätt ningar att leva ett hälsosamt liv

Läs mer

Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik

Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Ordförande European Environmental Bureau Vi klarar inte målet om en Giftfri miljö Utmaning

Läs mer

Kemikalier: Vän eller fiende?

Kemikalier: Vän eller fiende? Kemikalier: Vän eller fiende? Anna Beronius Christina Rudén, Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur Mjuk

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet

Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet Medicinsk utredning av allergi och annan överkänslighet Utredning av hudbesvär i arbetslivet Johanna Bråred Christensson Yrkes- och miljödermatologiska mottagningen Hudkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hjälp oss att få renare vatten!

Hjälp oss att få renare vatten! Hjälp oss att få renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att dina barns leksaker, dina lakan och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen. Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner

Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen. Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner Kemikalier i leksaker på uppdrag av Kemikalieinspektionen Christina Jönsson, Elisabeth Olsson, Sandra Roos, Stefan Posner Swerea IVF är en del av Swerea-koncernen Swerea IVF Industriell produktframtagning,

Läs mer

Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun. - etapp 1

Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun. - etapp 1 Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun - etapp 1 1 2 Innehållsförteckning Giftfri förskolemiljö 4 Omfattning och begränsning 4 Kopplingar till styrdokument för Ronneby kommun 4 Vad säger

Läs mer

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS 2014-182

Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö. KS 2014-182 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-21 307 Motion om inventering av kemikalier på förskolor och handlingsplan för att uppnå en giftfri förskolemiljö.

Läs mer

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter?

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter? Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter? Christina Rudén Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur

Läs mer

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen Riskfraser för utfasningsämnen R45 Kan ge cancer R49 Kan ge cancer vid inandning R46 Kan ge ärftliga genetiska

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

En giftfri jul. Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00

En giftfri jul. Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00 En giftfri jul Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD maria@miljoresurslinne.se 072-511 61 00 Upplägg Kemikalier/gifter Var kommer de ifrån? Vad kan de orsaka? Hormonstörande ämnen Cocktaileffekten

Läs mer

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

Kemikalieskatt på konsumentvaror Jenny von Bahr, samhällsekonom Enheten för Strategier och Uppdrag, Kemikalieinspektionen

Kemikalieskatt på konsumentvaror Jenny von Bahr, samhällsekonom Enheten för Strategier och Uppdrag, Kemikalieinspektionen Kemikalieskatt på konsumentvaror Jenny von Bahr, samhällsekonom Enheten för Strategier och Uppdrag, Kemikalieinspektionen www.kemi.se Kemikalieinspektionens utredningar: - När kan ekonomiska styrmedel

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Henrik Kjellin 019-21 14 18 Box

Läs mer

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Varmt välkomna! Om projektet Operation giftfri förskola Vilka är Naturskyddsföreningen och Kemikalienätverket? Bakgrund till dagens situation Exempel

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Eksem och hudallergi av jobbet?

Eksem och hudallergi av jobbet? Eksem och hudallergi av jobbet? Akta huden om eksem, allergi och hudirritation Du riskerar att få eksem om du kommer i kontakt med hudirriterande och allergiframkallande ämnen. Den som får kontakteksem

Läs mer

Knocka ut vardagskemikalierna

Knocka ut vardagskemikalierna Knocka ut vardagskemikalierna Linda Rosendahl Nordin förälder och initiativtagare Toxboxnu Källor SAJTER naturskyddsföreningen.se kemi.se livsmedelsverket.se BÖCKER Handla rätt för en giftfri barndom,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

Fler än du tror tål inte starka dofter. Välj OPARFYMERAT. Handling. Behandling

Fler än du tror tål inte starka dofter. Välj OPARFYMERAT. Handling. Behandling Fler än du tror tål inte starka dofter Välj OPARFYMERAT Handling Behandling 3,2 miljoner människor i Sverige lider av astma, allergi eller överkänslighet. Det här är doftöverkänslighet. Parfymerade produkter

Läs mer

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation Bildad 1909, ideell, demokratisk och politiskt obunden. 203 000 medlemmar. Ca 60 samarbetsorganisationer

Läs mer

Operation Giftfri Förskola Cecilia Hedfors, sakkunnig miljögifter, Naturskyddsförenigen

Operation Giftfri Förskola Cecilia Hedfors, sakkunnig miljögifter, Naturskyddsförenigen Operation Giftfri Förskola Cecilia Hedfors, sakkunnig miljögifter, Naturskyddsförenigen Sveriges största miljöorganisation Naturskyddsföreningen Bildad 1909, ideell, demokratisk och politiskt obunden 200

Läs mer

Sammanställning av feriejobb - inventering av Alingsås kommuns förskolor

Sammanställning av feriejobb - inventering av Alingsås kommuns förskolor Sammanställning av feriejobb - inventering av Alingsås kommuns förskolor Siri Nordberg och Lovisa Ewerman Feriearbetare på Alingsås kommun 2014-06-16-2014-07-04 Handledare: Fredrik Bergman, miljöstrateg

Läs mer

Remissvar om Kemikalieskatteutredningens betänkande Kemikalieskatt Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier

Remissvar om Kemikalieskatteutredningens betänkande Kemikalieskatt Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier Er referens Fi2015/1931 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar om Kemikalieskatteutredningens betänkande Kemikalieskatt Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier Sammanfattning Kemikalieinspektionen

Läs mer

Inventering av förskola

Inventering av förskola April 2013 Inventeringsmall Operation Giftfri förskola Inventering av förskola Datum för inventering: Kommun: Namn på förskola: Avdelning: Kontaktperson förskola, namn och e-post/telefon: Inledande frågor:

Läs mer

Checklista - åtgärder

Checklista - åtgärder Handlingsplan för miljöarbetet inom social- och utbildningsförvaltningen: Skadliga ämnen i förskola och skola Checklista - åtgärder 2014-11-24 0240-860 00 ludvika.se Leksaker med delar av: Trä Kontrollera

Läs mer

REACH och kemikalier i varor

REACH och kemikalier i varor REACH och kemikalier i varor En praktisk guide för dig som är tillverkare/importör, återförsäljare eller inköpare Lagstiftningen kring kemiska produkter och kemikalier i varor är omfattande och upplevs

Läs mer

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv. Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen Kemikalienätverket Nationellt nätverk sedan 2003. Över 1000 medlemmar som delar intresse, utbyter kunskaper, och/eller genomför aktiviteter. 6 lokala

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

A. Pressträff: Förslag till nytt miljöprogram för centern (13 februari 2013)

A. Pressträff: Förslag till nytt miljöprogram för centern (13 februari 2013) Lektion 4 SCIC 04/10/2013 TEMA: MILJÖ, KONSUMENFRÅGOR OCH FOLKHÄLSA A. Pressträff: Förslag till nytt miljöprogram för centern (13 februari 2013) Talare: Annie Lööf / Lena Ek Del 1 (00:00-02:28) Annie Lööf

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.

Läs mer

Stockholms läns I andsting 1 (2)

Stockholms läns I andsting 1 (2) Stockholms läns I andsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-02-11 LS 1412-1509 Landstingsstyrelsen Remiss - Kemikalieinspektionens redovisning av regeringsuppdrag om utfasning av fortplantningsstörande

Läs mer

Handlingsplan för giftfria förskolor. 23 åtgärder för att minska miljögifterna på Sundbybergs förskolor

Handlingsplan för giftfria förskolor. 23 åtgärder för att minska miljögifterna på Sundbybergs förskolor Handlingsplan för giftfria förskolor 23 åtgärder för att minska miljögifterna på Sundbybergs förskolor Antagen av kommunstyrelsen den 14 april 2014 Innehåll Varför ska Sundbybergs förskolor bli giftfria?

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Bilaga 5. Projekt Kemikalier i förskolan:

Bilaga 5. Projekt Kemikalier i förskolan: Bilaga 5. Projekt Kemikalier i förskolan: Handledning med åtgärdsförslag för Alingsås kommun Nedan presenteras åtgärder som kan göras för att minska barns exponering för onödiga kemikalier i Alingsås förskolor.

Läs mer

Partiklar i inomhusluft

Partiklar i inomhusluft Partiklar i inomhusluft och hälsa-en litteraturgenomgång ng Claes-Gunnar Ericsson Greta Smedje Gunilla Wieslander Arbets-och miljömedicin medicin Inledning Uppdraget från n Socialstyrelsen till Arbets-

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

UPPHANDLA EN GIFTFRI MILJÖ!

UPPHANDLA EN GIFTFRI MILJÖ! UPPHANDLA EN GIFTFRI MILJÖ! Anna Christiansson och Maria Azzopardi VEM SKA BORT? 1. Politikern 2. Förskolechefen 3. Miljöstrategen 4. Dagisbarnet Jag går på en giftfri förskola! AGENDA Om oss MSR:s databas

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Kosmetika och hygienprodukter utan risk för allergi? -Så här arbetar vi! Ulf Åkerström ACO Hud Nordic AB 2011-11-15

Kosmetika och hygienprodukter utan risk för allergi? -Så här arbetar vi! Ulf Åkerström ACO Hud Nordic AB 2011-11-15 Kosmetika och hygienprodukter utan risk för allergi? -Så här arbetar vi! Ulf Åkerström ACO Hud Nordic AB 2011-11-15 Information i omvärlden ger kunskap Råvaruleverantörer Myndigheter, WHO, CIR Konkurrenter

Läs mer

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar Kemiska produkter i butiker Märkning och ansvar ISBN: 91-7932-057-0 Fler exemplar av broschyren kan beställas från: CM-gruppen, Box 11063, 116 11 Bromma Tel: 08-50 59 33 35, fax 08-50 59 33 99 E-post:

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Den fysiska arbetsmiljön i skolan Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu

Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu Hälsoeffekter som identifierats så här långt Nanomaterial kan tränga längre in i den mänskliga kroppen

Läs mer

Uppgifter Gifter omkring oss

Uppgifter Gifter omkring oss Kolla källan! Kan användas för grupparbeten eller underlag för debatt. Goda möjligheter att samarbeta med engelskan genom att använda engelskspråkiga webbsidor. För att spara tid kan information från webben

Läs mer

Elektronisk cigarett PÅ NÄTET. Elektronisk cigarett HUR FUNGERAR DEN? Elektronisk cigarett MITT FÖRSTA MÖTE MED EC

Elektronisk cigarett PÅ NÄTET. Elektronisk cigarett HUR FUNGERAR DEN? Elektronisk cigarett MITT FÖRSTA MÖTE MED EC Elektronisk cigarett PÅ NÄTET Elektronisk cigarett HUR FUNGERAR DEN? Är en ny klass nikotinprodukt och ett inhalationssystem för nikotin och kemikalier med hjälp av ett batteri Lysdiod Simulerar glöd Förångare

Läs mer

Konkurrensverket. Hållbar upphandling och Giftfri förskola Anna Christiansson

Konkurrensverket. Hållbar upphandling och Giftfri förskola Anna Christiansson Konkurrensverket Hållbar upphandling och Giftfri förskola Anna Christiansson KKV vision Välfärd genom väl fungerande marknader Offentlig upphandling»nationellt upphandlingsstöd»tillsynsmyndighet»upphandlingsmyndigheten

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Kemikalieveckan 2015

Kemikalieveckan 2015 Miljökontoret Rapport 2015-09-29 Kemikalieveckan 2015 - fokus på barns hälsa och säkerhet Rapporten upprättad av: Linn Andersen Kristin Svee 2 (9) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

Kemikalier i vår vardag

Kemikalier i vår vardag - Institutet för tillämpad Grön kemi Kemikalier i vår vardag Tomas Östberg 2011-11-08 Regionförbundet - Enheten för attraktion och livsmiljö Folkhälsofrågor Energi och klimat Miljöfrågor Energikontoret

Läs mer

Goda råd vid handeksem

Goda råd vid handeksem Handeksem Goda råd vid handeksem Patientinformation 1 Goda råd vid handeksem Handeksem är vanligt och ca 10-15 % av alla kvinnor och 4 % av männen drabbas. Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade

Läs mer

Varför behöver du som ansvarig veta mer om städning och städningens betydelse för allergiska barn?

Varför behöver du som ansvarig veta mer om städning och städningens betydelse för allergiska barn? Till verksamhetschefer och upphandlare av städning i förskola/skola Varför behöver du som ansvarig veta mer om städning och städningens betydelse för allergiska barn? Under dagen går vi igenom vad astma

Läs mer

STÄDPOLICY 2013-10-28

STÄDPOLICY 2013-10-28 Sida 1 av 10 Handling STÄDPOLICY 2013-10-28 för verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorgen samt offentliga lokaler. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 712 Hyvelgatan

Läs mer

Carl-Gustaf Bornehag, Karlstads universitet

Carl-Gustaf Bornehag, Karlstads universitet Vanliga hushållske allergisk sjukdom h sammanfattning Bostad-Barn-Hälsa studien följer över 10,000 barn för att undersöka vilken betydelse miljöfaktorer i barndomen har för allergisk sjukdom senare i livet

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

2014-05-26. Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering

2014-05-26. Barnens miljö vuxnas ansvar. Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering Barnens miljö vuxnas ansvar Barnens yttre miljö en fråga om samhällsplanering 1 Den nationella barnmiljöhälsoenkäten Skolungdomsenkäter i länen (Kronoberg 2009) Förskoleenkäter (Växjö 2011) Data från mödravård

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Apotekets råd om. Eksem

Apotekets råd om. Eksem Apotekets råd om Eksem Eksem är en inflammation i hudens övre lager, vilket orsakar klåda och rodnad av huden. Akut eksem känne tecknas av kliande, röd, svullen, vätskeblåsor. Bakterieinfektion kan tillstöta

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Läkemedel och miljö Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Informationen är framtagen av miljösamordnare HSF och Miljöenheten, granskad av Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Din guide till kemikalieverktyg

Din guide till kemikalieverktyg Din guide till kemikalieverktyg Om du har kemikunskaper kan du lära dig mycket om de produkter du använder och hur du ska minska risken för att påverka miljö och hälsa. Har du inga förkunskaper men snabbt

Läs mer

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI i förskola och skola Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare bland barn och ungdomar. En del av allergierna är av lindrig art

Läs mer

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET

PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET PÄLSDJUR ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Fakta Enligt en stor nationell kartläggning 6) är det uppskattningsvis cirka 15% av befolkningen som får allergibesvär av pälsdjur. Pälsdjur avger

Läs mer

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet ÄR DET ARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM orskningscentrum Örebro universitet Allt började med ett telefonsamtal.. VAD HAR SKIDLANDSLAGET MED LUORKEMIKALIER ATT GÖRA? VAD ÄR ETT MILJÖGIT? Persistent

Läs mer

Handledning till inventeringsmallen projekt Operation Giftfria Förskolor.

Handledning till inventeringsmallen projekt Operation Giftfria Förskolor. April 2013 Handledning till inventeringsmallen projekt Operation Giftfria Förskolor. Denna handledning är tänkt att vara ett stöd för att genomföra inventering av förskolor utifrån den inventeringsmall

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft

Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft Provsvar: Analys av flyktiga föreningar i inomhusluft Prov från kontor i Borgsala uttaget av Skade Utredare AB Fukt & Lukt Provplatsen kontor 101 och provet var märkt A. Provnummer hos anozona 07-XXX-001.

Läs mer

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-12-16 393 Motion om att anta ett miljömål om Giftfri miljö, kartlägga och göra sig av med giftiga ämnen i kommunens

Läs mer

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet

Syfte med dagens möte. 1. Allmänt kring innemiljö. 2. Skolmiljö i Sverige. 3. Vad säger lagsystemet Syfte med dagens möte 1. Allmänt kring innemiljö 2. Skolmiljö i Sverige 3. Vad säger lagsystemet Skola / förskola Rapsen? Lyssna av hur ser de som vistas i skolan på situationen www.myctec.com Skolan är

Läs mer

Kemikaliekontroll på företaget. En vägledning för inköpare och miljöansvariga

Kemikaliekontroll på företaget. En vägledning för inköpare och miljöansvariga Kemikaliekontroll på företaget En vägledning för inköpare och miljöansvariga 1 Innehåll Giftfri miljö ett miljömål i Göteborg...3 Reach EU:s kemikalielag...5 Hur förhåller sig miljömålet till Reach?...6

Läs mer

Visst kan du måla Information och råd till gravida och småbarnsföräldrar

Visst kan du måla Information och råd till gravida och småbarnsföräldrar Visst kan du måla Information och råd till gravida och småbarnsföräldrar Gudrun Abascal, chefsbarnmorska BB Stockholm När man väntar tillökning eller nyligen har blivit förälder vill många göra i ordning

Läs mer

Vi är. Ulrica Olsson och Marie Martna. från miljökontoret Södertälje kommun. Mer info på www.sodertalje.se

Vi är. Ulrica Olsson och Marie Martna. från miljökontoret Södertälje kommun. Mer info på www.sodertalje.se Vi är Ulrica Olsson och Marie Martna från miljökontoret Södertälje kommun Mer info på www.sodertalje.se Miljö & Natur> Företag och organisationer> Hygienlokaler Lagändringar Anmälningsplikten försvinner

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

E-cigaretten. eller BÖRJA

E-cigaretten. eller BÖRJA E-cigaretten eller BÖRJA E-cigaretten är oreglerad Utvecklades i Kina början av 2000-talet, introducerades 2006 i Europa Finns 100-tals märken, varje månad dyker i snitt 10 nya märken upp och 240 smaker,

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer