Delaktighet och information för ungdomar UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2005:8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delaktighet och information för ungdomar UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2005:8"

Transkript

1 Delaktighet och information för ungdomar En uppföljning av Europeiska kommissionens vitbok Nya insatser för Europas ungdom UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2005:8

2 Förord Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att ta fram ett underlag till en nationell rapport om Sveriges arbete för att nå Europeiska unionens gemensamma mål för delaktighet och information för ungdomar (U2005/5347/UNG). Den här rapporten är en redovisning av det uppdraget Ungdomspolitiska prioriteringar är viktiga för att skapa bra möjligheter för ungdomar att ta del i samhället på samma villkor som andra grupper i samhället. De övergripande målen för den svenska ungdomspolitiken är att unga ska ha verklig tillgång till välfärd och makt. Denna rapport fokuserar särskilt på ungas möjligheter till delaktighet och ungas tillgång till information. Båda dessa aspekter är viktiga för att bidra till ungas välfärd och makt. Anette Eriksson har varit huvudansvarig för delrapporterna om ungas delaktighet och tillgång till information som utgör rapportens kapitel 1 och 2. Inger Ashing har skrivit rapportens övriga delar. Björn Svanelöv och Rikard Ambumsgård har tagit fram underlag till kapitel 5. Camilla Lindqvist har på olika sätt deltagit i framtagandet av rapporten. Vegard Hölaas har, liksom ett antal andra medarbetare på myndigheten, löpande bistått med synpunkter och kommentarer. I processen för att ta fram rapporten har Ungdomsstyrelsen fört samtal med representanter från ungdomsorganisationer vilka i hög grad bidragit till rapportens färdigställande. Ungdomsstyrelsen vill tacka för deras bidrag. Myndigheten vill även tacka de ungdomar som deltagit i fokusgruppsundersökningar och bidragit med sina idéer och tankar kring delaktighet och information. Per Nilsson generaldirektör

3 Innehållsförteckning Inledning... 2 Kapitel 1 Delrapport delaktighet... 4 Den nationella situationen när målen antogs... 4 Vidtagna åtgärder, per mål och åtgärdsområde... 9 Åtgärder för att kartlägga kunskap på området och för att implementera denna Hur unga varit delaktiga vid genomförande av mål och rapportskrivning.. 27 Hinder vid genomförande av mål och åtgärdsområden på nationell nivå.. 28 Noterade och förväntade effekter Indikation på åtgärdsområdenas användbarhet Kapitel 2 Delrapport information Den nationella situationen när målen antogs Vidtagna åtgärder per mål och åtgärdsområde Åtgärder för att kartlägga kunskap på området och för att implementera denna Hur unga varit delaktiga vid genomförande av mål och rapportskrivning.. 49 Hinder vid genomförande av mål och åtgärdsområden på nationell nivå.. 50 Noterade och förväntade effekter Indikation på åtgärdsområdenas användbarhet Kapitel 3 Hur ungdomspolitiken i Sverige styrs Kapitel 4 Svensk ungdomspolitik med europeiska glasögon Kapitel 5 Ungas syn på delaktighet och information Kapitel 6 Avslutande kommentarer/reflektioner Referenser Bilagor : Bilaga 1 Regeringsuppdraget Bilaga 2 Resolutionen Bilaga 3 Utredningsinstitutet HANDU AB:s rapport 1

4 Inledning Dagens ungdomar har andra möjligheter och förutsättningar än någon generation innan dem. De är mer välutbildade, mer beresta och har tillgång till betydligt mer information än både sina föräldrar och far- och morföräldrar. Samtidigt finns det tecken som tyder på att unga i dag inte, på samma sätt som tidigare generationer, kan utgå från att de får en bättre ekonomisk standard än sina föräldrar. Ungdomstiden förlängs, etableringsåldern förskjuts, ungdomar börjar arbeta senare, har svårare att få bostad och bildar familj allt längre upp i åldrarna. De allra flesta ungdomar mår bra och har framtidstro men gruppen som står utanför blir större. Ett utanförskap som för vissa grupper av unga riskerar att permanentas. Ungdomsperioden har förändrats från att vara en kort och förhållandevis snabbt övergående period i livet till att utgöra en betydande fas i människans liv. Ungdomspolitikens uppgift är att skapa förutsättningar för ungdomar att leva ett bra liv under den här perioden. Ett bra liv innebär många saker bland annat handlar det om att ha en bra levnadsstandard, att må bra, att kunna påverka sitt eget liv och att ha samma rättigheter och möjligheter att delta i samhället som andra grupper. Att vara delaktig i samhället, i sin närmiljö och att kunna fatta beslut om sitt eget liv och sin vardag är centrala aspekter av detta. Viktigt är också att få tillgång till den information man som ung behöver för att kunna fatta väl avvägda beslut och välja väg i livet. Delaktighet och tillgång till information är viktiga prioriteringar såväl i ett europeiskt som i ett svenskt perspektiv. I det alltmer globaliserade samhället är överenskommelser på mellanstatlig nivå nödvändiga för att möta de utmaningar enskilda länder står inför. Samarbete och samverkan på europeisk nivå är nödvändigt för att uppnå målen för den nationella ungdomspolitiken i Sverige. Vitboken Nya insatser för Europas ungdom 1 antogs Den var resultatet av många års diskussioner om samverkan på det ungdomspolitiska området. Den togs fram i en omfattande process som bland annat omfattade nationella konsultationer med olika intressenter inom ungdomsområdet, företrädelsevis ungdomsorganisationer. Resultatet av processen blev att medlemsländerna enades om ett antal områden att samarbeta kring inom ungdomsområdet. De prioriterade områdena i vitboken är: Ungdomars delaktighet Information till ungdomar Volontärverksamhet för ungdomar Bättre kunskaper om ungdomars situation När vitboken var antagen vidtog en process för att identifiera gemensamma mål och åtgärdsområden kopplade till prioriteringarna. 2 I Sverige lever 9 miljoner människor och av dem är 1,4 miljoner ungdomar mellan 13 och 25 år. Det är dessa ungdomar som är den svenska nationella ungdomspolitikens målgrupp. Målgruppen för prioriteringarna som görs i vitboken 1 Nya insatser för Europas ungdom, Europeiska Kommissionens vitbok, Rådets resolution från den 25 november 2003 (2003/C 295/04), KOM(2004) 337 slutlig, samt KOM (2004) 336 slutlig,

5 Nya insatser för Europas ungdom är ungdomar mellan 15 och 25 år. I Sverige utgörs den gruppen av ungefär 1,2 miljoner personer. Målgrupperna för den svenska respektive den europeiska ungdomspolitiken skiljer sig åt, om än i liten utsträckning. I föreliggande rapport är utgångspunkten företrädelsevis ungdomar från 15 år och uppåt men i vissa avseenden inkluderas även yngre ungdomar. Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett underlag till en nationell rapport om Sveriges arbete för att nå Europeiska unionens gemensamma mål för delaktighet och information för ungdomar (U2005/5347/UNG). I rapporten har Ungdomsstyrelsen valt att inleda med att rapportera om de två målen, delaktighet och information. Därefter följer kapitel om det svenska systemet, svensk ungdomspolitik i relation till utvecklingen inom det europeiska samarbetet samt ungas syn på delaktighet och information. Syftet med dessa avsnitt är att fördjupa kunskapen om hur svensk ungdomspolitik är uppbyggd samt att ge ett mervärde till delrapporterna om målen. Slutligen finns ett avsnitt med avslutande kommentarer. 3

6 Kapitel 1 Delrapport delaktighet Detta kapitel utgör Sveriges rapport om uppföljning av EU:s gemensamma mål kring ungdomars delaktighet. Kapitlet är strukturerat enligt det förslag som kommissionen tagit fram. 3 Målet för delaktighet syftar främst till att utveckla ungas medborgarskap och lärande. Det ska framför allt ske på lokal nivå. De överenskomna målen för delaktighet är: 4 Att öka ungas delaktighet i samhällslivet Att öka ungas delaktighet i den representativa demokratins strukturer Att i ökad utsträckning stödja olika sätt att lära sig medverka I skrivelsen En svensk strategi för hållbar utveckling (skr. 2003/04:129) som regeringen lämnade till riksdagen i april 2004 lyfts vikten av satsningar på barn och ungdomar fram. Barn- och ungdomspolitik för ett åldrande samhälle är en av de fyra strategiska framtidsfrågor som kommer att stå i fokus för regeringens politik för en hållbar utveckling under mandatperioden. I svensk ungdomspolitik finns av tradition en stark betoning på ungas inflytande. Det medför att det ibland kan vara svårt att avgöra vad som gjorts med anledning av prioriteringarna i vitboken och vad som skulle ha gjorts oavsett. Ungdomsstyrelsen har ingen ambition att fördjupa sig i detta i rapporten. Tiden medger inte en utvärdering av det slag som i så fall skulle krävas. Inledningsvis är det viktigt att betona att stora delar av beslutsfattandet kring ungdomspolitik är delegerat till landets kommuner. Den kommunala självstyrelsen innebär att varje kommun i stor utsträckning själv beslutar om vilka ungdomspolitiska prioriteringar som ska göras och hur man avser arbeta med ungas delaktighet och inflytande. För en mer ingående diskussion om detta se kapitel 3. Nedan beskrivs Sveriges insatser för att öka ungas delaktighet. Avsnitt 1 Den nationella situationen när målen antogs Verklig möjlighet till delaktighet handlar om att stat och kommun på allvar tar tillvara ungas engagemang som en resurs. Det handlar även om konkret vardagsinflytande i skolan och på fritiden. I detta avsnitt beskrivs ungas inflytande utifrån följande rubriker; ungdomspolitiken generellt, ungas politiska engagemang, kommunernas arbete, situationen inom skolan samt statliga bidrag till ungdomsorganisationer och idrottsrörelsen. Ungdomspolitiken generellt När målen i vitboken antogs 2003 var propositionen, På ungdomars villkor Ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och framtidstro 5 styrande för den nationella 3 Regeringsbeslut , U2005/5346/UNG 4 Vitboken, Nya insatser för Europas ungdom samt Rådets resolution av den 25 november 2003 (2003/C 295/04) 5 Prop. 1998/1999:115 4

7 ungdomspolitiken i Sverige. Propositionen antogs De övergripande målen för ungdomspolitiken var att: ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till vara som en resurs Dessa övergripande mål följdes upp och analyserades utifrån 32 specifika delmål. Ungdomsstyrelsen hade tillsammans med 15 andra statliga myndigheter i uppdrag att årligen analysera utvecklingen av målen samt identifiera och sprida goda exempel. Bland de specifika delmålen berörde nästan en tredjedel olika aspekter av delaktighet. Ett uttalat mål för ungdomspolitiken var att unga skulle ha verklig tillgång till inflytande och delaktighet. Skolans ansvar för att värna och utveckla demokratin lyftes särskilt fram, men också ungas relation till och förtroende för olika offentliga organ, liksom värdet av ungas egen organisering. Politiskt engagemang För att ge en bild av situationen 2003 utgår redovisningen från ett antal rapporter som publicerades då. I Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie från kan man utläsa en förändring när det gäller ungas inställning till demokratin. Ungas förtroende för politiker har ökat samtidigt som deras intresse för politik och vilja att engagera sig har minskat. Den ökande misstro mot politiker som fanns under talets krisår har brutits såväl bland vuxna som yngre. Det skulle kunna tyda på att svenska ungdomar är relativt nöjda med den politik som förs och därför inte själva ser ett behov av att engagera sig. I jämförelser med unga i andra länder finns det tecken på att unga som har mindre förtroende för politiker i högre utsträckning själva vill engagera sig. 7 En av tre i åldern år och en av fyra i åldern år uppger att de inte är intresserade av politik, vilket är en fördubbling sedan Däremot uppger många unga att de är intresserade av samhällsfrågor. Unga har stor tilltro till de traditionella vägarna för inflytande såsom valdeltagande. De ser dessa som mest effektiva för att få inflytande. Ungdomars intresse för mindre traditionella metoder som till exempel att ockupera byggnader och olagliga aktioner har minskat. Undersökningen visar också att unga idag ser mer optimistiskt på sin framtid än för fem år sedan. En av tjugo unga ser pessimistiskt på framtiden. En minskning har skett i alla grupper. Andelen som ser optimistiskt på sin framtid är dock högst i åldern år. Förstagångsväljarnas valdeltagande har minskat sedan mitten av 1990-talet. 8 I senaste riksdagsvalet 2002 låg deras valdeltagande på 70 procent. I folkomröstningen om EMU hösten 2003 röstade emellertid 82,8 procent av förstagångsväljarna. I hela 6 De kallar oss unga, 2003, Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:1 7 Ibid. 8 Ung 2004, det fjärde årets uppföljning av ungdomspolitiken, Ungdomsstyrelsens skrifter 2004:4 5

8 åldersgruppen år var valdeltagandet lägre, 77 procent. Statistiska centralbyråns valstatistik visar att valdeltagande står i relation till i vilka sammanhang olika individer befinner sig i livet. Unga som till exempel har arbete och gymnasieutbildning röstar i högre grad än de som är arbetslösa och enbart har förgymnasial utbildning. Två studier, Ung i demokratin 9 och Unga medborgare, 10 visar att det finns skillnader mellan ungas syn på inflytande och demokrati redan på gymnasienivå. Bland annat har flickor större tilltro till demokratin än pojkar. Elever på studieförberedande program har också mer tilltro till demokratin än vad elever på pojkdominerade program med yrkesämnen har, vilket bekräftas i valstatistiken. Unga med utländsk bakgrund röstar i mindre utsträckning än unga med svensk bakgrund något som kan ha samband med hur de upplever sin situation i det svenska samhället. Integrationsverket rapporterar att ungdomar med utländsk bakgrund upplever hinder för att kunna delta i det svenska samhället fullt ut. Det är svårare för dem att få ett arbete och de kan inte delta i nöjeslivet på lika premisser som ungdomar med helsvensk bakgrund. 11 När man tittar på andelen ledamöter under 30 år i statliga kommittéer, nämnder och styrelser ser man att den är väldigt liten. Av de personer som fanns i myndighetsstyrelser och kommittéer under 2003 var 24 stycken under 30 år. Medelåldern för en ledamot var 54,4 år. Bland de äldre ledamöterna finns en kraftig överrepresentation av män, något som dock minskar successivt ju längre ned i åldrarna man kommer. Från 45-årsåldern och nedåt är könsfördelningen jämn eller har svag övervikt av kvinnor. Kommunernas arbete Det är i kommunerna som merparten av de beslut som rör ungdomars liv fattas. Därför blir frågan om ungdomars delaktighet i kommunen särskilt angelägen. Många kommuner arbetar med ungdomars inflytande och delaktighet. En vanlig form är lokala inflytandeforum där ungdomar och beslutsfattare kan mötas i dialog om olika frågor. Inflytandeforum utgör en viktig arena för delaktighet för de ungdomar som ännu inte uppnått rösträttsåldern och har blivit en vanligare plattform för ungdomars politiska deltagande. De kan emellertid inte vara ett alternativ till, eller kompensera för, ungdomars tillträde till och delaktighet i de formella beslutsrummen. Exempel på inflytandeforum är ungdomsråd, ungdomsforum och ungdomsfullmäktige. Ungdomsstyrelsens första kartläggning av förekomsten av inflytandeforum för ungdomar i landets kommuner ägde rum Då hade 84 kommuner någon typ av inflytandeforum. Därefter har undersökningar genomförts årligen och ökningen av antalet inflytandeforum har varit påtaglig. Sedan 2002, när den hittills högsta andelen uppmättes, har andelen och det skattade antalet sjunkit fanns enligt skattningar 193 inflytandeforum i landets kommuner. Trots att omfattningen av inflytandeforum i riket är relativt stabil så sker det stora förändringar lokalt. Vi vet sedan tidigare mätningar att en fjärdedel av alla forum försvinner under ett år. Det kan förklaras med att ett antal aktiva når en ålder då de lämnar arbetet i forumet och om det då inte finns några som tar över arbetet så tynar det snabbt bort. Endast en tiondel av de 9 Skolverket, Ungdomsstyrelsen, 2003c 11 Ung

9 aktiva i forumen är över 18 år. Ålderssammansättningen i ett typiskt forum är dessutom oftast begränsat till att antingen vara unga i skolår sju till nio alternativt unga i gymnasiet. De aktiva stannar då i praktiken högst tre år i forumet. Trots att antalet kommuner och stadsdelar med inflytandeforum minskat något har det totala antalet forum ökat kraftigt. De flesta kommuner och stadsdelar har endast ett inflytandeforum men vissa har flera med skilda arbetsuppgifter. Inflytandeforum har olika funktioner på olika orter. I tabellerna nedan finns uppgifter om vilka funktioner de kan ha och om hur vanligt det är med dessa. 12 Tabell 1. Procent av inflytandeforumen i kommunerna som har följande uppgifter. År Formell Remissinstans Rådgivande funktion mot politiker Lämnar synpunkter till tjänstemän Driver egna frågor En klar majoritet av inflytandeforumen i kommunerna verkar inom alla funktioner och aktiviteterna inom dessa har ökat från föregående år. Funktionen som formell remissinstans har däremot minskat jämfört med Könsfördelningen bland de ungdomar som är engagerade i inflytandeforum i kommunerna är relativt jämn. Statistiken som är baserad på de inkomna enkätsvaren 2003 visar att 56 procent av deltagarna är tjejer och 44 procent är killar. Nästan hälften, 48 procent, av dem som är engagerade i ett inflytandeforum är i åldern 13 till 15 år. En något mindre andel, 40 procent, är mellan 16 och 18 år. Resterande är följaktligen antingen yngre än 13 år eller äldre än 18 år. Samtidigt som antalet inflytandeforum för ungdomar har ökat, har andelen ungdomar med förtroendeposter i demokratiskt valda församlingar minskat. De yngsta medborgarna är dåligt representerade bland de kommunala förtroendevalda. Ungdomars representation blir också allt lägre ju högre upp i makthierarkin man kommer. När ledande poster i kommunerna granskas, som i rapporten Det nya seklets förtroendevalda 13 blir det tydligt att personer mellan 18 och 29 år är klart underrepresenterade i formella beslutsorgan på kommunal nivå. Sedan mer än tio år tillbaka har andelen unga förtroendevalda legat på runt 6 procent och den högsta frekvensen avhopp under en mandatperiod finns i samma åldersgrupp. I många kommuner finns ingen förtroendevald som är under 30 år och ju högre upp i makthierarkin desto färre unga. De förtroendevalda blir allt äldre. Andelen under 30 år har varit tämligen konstant sedan 1991 års val, samtidigt som förtroendevalda inom ålderskategorin år minskat betydligt. Efter 1991 års val var 49 procent av dem som valdes till kommunfullmäktige i åldern år, efter 2002 års val har andelen sjunkit till 37 procent. Moderaterna och folkpartiet har den äldsta åldersstrukturen bland sina förtroendevalda på kommunal nivå och vänsterpartiet samt miljöpartiet den yngsta. 12 Ungdomsstyrelsens årsredovisning Bäck & Öhrvall

10 Inom skolan Inom skolan är traditionen av elevinflytande lång och lagstadgad. I Skollagen 14 står: Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. I läroplanen 15 utvecklas och förtydligas detta på följande sätt: De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Skolan har en viktig roll att främja en positiv syn på demokrati, aktivt medborgarskap och demokratisk medvetenhet. Synen på möjligheterna att delta och ha inflytande i skolan påverkar i förlängningen synen på inflytande i samhället genomförde Skolverket en attitydundersökning av elevers, föräldrars, lärares och allmänhetens attityder till svensk skola. Det var den fjärde studien sedan starten Andelen elever som upplever att de har inflytande i skolan har ökat under 1990-talet. Resultatet visar att elevernas syn på sin möjlighet till inflytande i stort sett har varit oförändrad sedan De förändringar som skett under tioårsperioden skedde mellan år 1993 och Då ökade andelen elever som upplevde sig ha inflytande, framförallt över den pedagogiska verksamheten. Sju av tio elever vill påverka och fyra av tio anser sig kunna påverka vad de får lära sig i skolan. En majoritet av eleverna anser att de har stora eller ganska stora möjligheter att påverka områden som rör undervisning, elevråd och byte av skola eller klass. Det är stora skillnader i uppfattat inflytande mellan olika program i gymnasieskolan och även en viss skillnad mellan könen. Mest inflytande anser sig en kvinnlig elev på ett studieförberedande program ha och minst en manlig elev på ett program med yrkesämnen. En stor majoritet av eleverna har tilltro till demokratin på skolan men flickor har större tilltro än pojkar och elever på studieförberedande program har mer tilltro till skoldemokratin än vad elever på pojkdominerade program med yrkesämnen har. För ytterligare diskussion se även kapitel 5. När det gäller elevernas uppfattning om hur mycket de kan påverka visar undersökningen att det finns skillnader mellan skolformerna. Till exempel anser gymnasieeleverna att de kan påverka arbetssätt samt läxor och prov i högre utsträckning än grundskoleeleverna. Till lärarna ställdes en mer specifik fråga som gäller hur de tycker att elevers, föräldrars och deras eget inflytande bör förändras på olika områden. Ett tydligt mönster är att lärare med kortare yrkeserfarenhet i större utsträckning tycker att både de själva, eleverna och föräldrarna ska ha ett större inflytande. Gymnasielärarna tycker i större utsträckning än grundskolelärarna att eleverna ska ha mer inflytande. Statliga bidrag En viktig del av ungdomspolitiken är statsbidragen till ungdomsorganisationer och till idrottsrörelsen. De är ett konkret sätt att stödja det ideella engagemanget bland ungdomar. Målsättningen är bland annat till att främja barn och ungdomars demokratiska fostran och att engagera fler ungdomar i föreningslivet. Föreningslivet är en av de viktigaste platserna där unga får erfarenhet av hur demokrati fungerar i praktiken, kan pröva sina åsikter och ta ansvar. 14 Skollagen (1985:1100) 15 Lpf Skolverket, 2003, Attityder till skolan 8

11 Sverige har en historia av högt föreningsdeltagande och detta gäller även ungdomar. Sex av tio unga är aktiva i organisationer. Dock har ungas föreningsdeltagande minskat under 1990-talet. Det är vanligare att unga är med i student-, idrotts och kulturorganisationer medan vuxna deltar mer i lokala aktionsgrupper och fackliga organisationer. Lika många unga och vuxna är aktiva i politiska organisationer, men andelen har sjunkit, dock mest i vuxengruppen. 17 För en utförligare beskrivning av ungas föreningsdeltagande, se kapitel 5. Under 2003 fördelades 74,6 miljoner svenska kronor i form av statsbidrag och 91,6 miljoner kronor i form av överskott från Svenska Spel AB till ungdomsorganisationer. Riksidrottsförbundet fick samma år cirka 400 miljoner kronor i statsbidrag och cirka 1 miljard kronor genom överskottet från Svenska Spel. Dessa medel fördelades till idrottsföreningar generellt och inte bara ungdomsverksamhet. Avsnitt 2 Vidtagna åtgärder, per mål och åtgärdsområde Under åren som gått sedan resolutionen antogs har en rad åtgärder utförts, såväl nationellt som lokalt. I följande avsnitt görs en övergripande beskrivning av några av dessa. Redogörelsen utgår från målen och åtgärdsområdena redovisas i vissa fall grupperade och i andra fall separat. Mål 1 Ungdomars delaktighet i samhällslivet Även om ungas delaktighet länge varit en angelägen fråga inom den svenska ungdomspolitiken finns mycket kvar att göra innan unga människor har, och upplever sig ha, verklig tillgång till makt. Regeringen antog 2005 propositionen "Makt att bestämma - rätt till välfärd" 18 där man föreslår nya övergripande mål för ungdomspolitiken. De övergripande målen är att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och verklig tillgång till makt, samt att de ska ges samma möjligheter som andra grupper i samhället. Propositionen är det övergripande nationella styrdokumentet för svensk ungdomspolitik. Ett av dess huvudsyften är att öka unga människors delaktighet, såväl i samhällslivet som i den representativa demokratins strukturer. Det är en nyckelfråga för ungdomspolitiken. Ungdomars möjligheter till inflytande och representation är viktigt för att möjliggöra deras tillgång till verklig välfärd och makt. Om unga kan göra sina röster hörda och om de upplever att de blir lyssnade på påverkar deras tro på den egna förmågan och deras vilja att engagera sig i samhället. Den nationella ungdomspolitiken ska verka för att minska skillnaderna i levnadsvillkoren inom ungdomsgruppen och på så sätt belysa och hantera levnadsvillkoren för de ungdomar som av olika anledningar har svårare än andra att få verklig tillgång till välfärd och makt. Särskilt viktigt är att minska skillnaderna inom ungdomsgruppen avseende möjligheterna till delaktighet. Klyftan mellan de som upplever att de kan påverka och de som upplever sig stå utanför måste överbryggas. För att ge en samlad bild av ungdomars levnadsvillkor har regeringen delat in ungdomspolitiken i fem huvudområden. Dessa är: lärande och personlig utveckling, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, egen försörjning samt kultur och fritid. Dessutom pekar regeringen ut fyra perspektiv i ungdomspolitiken som ska utgöra en grund när verksamheter följs upp eller utarbetas, nämligen resurs- 17 Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:1 De kallar oss unga 18 Prop. 2004/2005:2 9

12 perspektivet, rättighetsperspektivet, självständighetsperspektivet samt mångfaldsperspektivet. a) Främja ungdomars engagemang i strukturer för demokratiskt inflytande, till exempel icke-statliga organisationer, föreningar, volontärverksamhet och lokala ungdomsråd, samt stödja icke-statliga ungdomsorganisationers verksamhet med respekt för deras oberoende och självständiga ställning. b) Stödja utarbetandet av insatser, initiativ och projekt där ungdomar direkt kan engageras på regional och lokal nivå. Statliga insatser gentemot ungdomar I samband med att propositionen togs fram arbetade regeringen med en alternativ metod för att få in synpunkter från unga. Under några månader var det möjligt för ungdomar att lämna synpunkter på regeringens ungdomspolitik och sådant de tyckte var viktigt via departementets webbplats. Projektet hette Tyck till. Målgruppen var framför allt unga som vanligen inte deltar i eller är engagerade i organisationer. För att sprida information om möjligheten att lämna synpunkter togs affischer och vykort fram som sedan spreds till skolor, organisationer, kommuner och på caféer. Regeringen har under ett antal år arbetat med så kallade dialogforum som innebär att representanter från ungdomsorganisationer regelbundet bjuds in för att diskutera aktuella ungdomspolitiska frågor. I arbetet med den senaste propositionen genomfördes fyra dialogforum. I den handlingsplan som finns i propositionen pekas ett antal insatser ut som särskilt prioriterade för regeringen. Det är frågor om; unga i beslutande organ, behovet av generationsanalyser, metodutveckling för ungdomsperspektiv i beslut, ungdomars inflytande över ungdomspolitiken samt möjligheter till internationellt engagemang. Genom allmänna arvsfonden, som inrättades 1928, delas stöd ut till ungdomar för att öka deras demokratiska engagemang. Om en avliden person saknar släktingar och inte har skrivit ett testamente tillfaller egendomen Allmänna arvsfonden. Fondens medel ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden delas ut för att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Sammanlagt fördelas omkring miljoner kronor till olika projekt per år. Statliga insatser riktade mot kommunerna Ungdomsstyrelsen och Barnombudsmannen är två myndigheter som av regeringen fått i uppdrag att stödja kommunerna i deras arbete för att öka barn och ungdomars inflytande och delaktighet i samhällets olika beslutsprocesser. Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att stödja utvecklingen av en sektorsövergripande ungdomspolitik i landets kommuner. Barnombudsmannen arbetar också särskilt med barn och ungas delaktighet och inflytande. Barnkonventionen är en viktig utgångspunkt i arbetet med inflytande och delaktighet. Artikel 12 om inflytande är en av barnkonventionens portalparagrafer. Eftersom Sverige har ratificerat barnkonventionen är den styrande för den offentliga verksamheten. Mellan Ungdomsstyrelsen och Barnombudsmannen finns ett utvecklat samarbete. 10

13 Ungdomsstyrelsen arbetar med en rad olika metoder för att stödja kommunerna. Myndigheten utser bland annat årets ungdomskommun. Utmärkelsen går till en kommun som arbetar framgångsrikt med ungas inflytande. En annan metod myndigheten använder är att bistå kommunerna i deras arbete för att utveckla inflytandeforum för ungdomar. På liknande sätt har Ungdomsstyrelsen varit ett stöd för kommunerna när de ska ta fram ungdomspolitiska handlingsprogram. Regionala konferenser har sedan 2003 varit ett årligt återkommande sätt att med aktuella teman nå ut på regional nivå. Broschyrserien Hej kommun har tagits fram för att sprida kunskap om metoder i arbetet och exempel på olika aktörer som lyckats väl. På myndighetens webbplats finns goda exempel på hur man kan arbeta med ungdomspolitik. Många kommuner genomför enkätundersökningen LUPP, som bland annat innehåller frågor om ungas inflytande och delaktighet. I de kommuner som genomfört undersökningen fungerar resultaten ofta som ett diskussionsunderlag för politiker och tjänstemän i kommunen. Ungdomsstyrelsen samarbetar med sex ungdomspolitiska stödjepunkter på regional nivå. Stödjepunkterna är föreningar eller samverkansorgan och fungerar som specialister inom sina respektive kompetensområden och driver på den ungdomspolitiska utvecklingen. Barnombudsmannen, BO, har utarbetat vägledningar för myndigheter, kommuner och landsting kring hur de kan ha ett barnperspektiv i sitt arbete och verka för ett ökat barn- och ungdomsinflytande i beslutsprocesser. Ett utvecklingsarbete BO bedrivit under ett antal år och kontinuerligt utvecklar är barnbokslut för kommunerna. Det innebär att kommunerna i sin ekonomiska redovisning, sitt årsbokslut, även ska inkludera ett avsnitt som särskilt belyser vilka prioriteringar som gjorts för barn. På liknande sätt har BO arbetat för att uppmärksamma kommunrevisorer på hur viktigt det är med ett barnperspektiv och vilket mervärde det ger. Barnombudsmannen följer årligen upp hur kommunerna arbetar med barnkonventionen. Ett verktyg som ett flertal kommuner använder är en barnchecklista som används inför beslut. Under det senaste året har BO gjort en särskild satsning på inflytandeforum för barn och ungdomar. Kommunernas arbete Många kommuner arbetar systematiskt med ungas inflytande. Det är en av de frågor som de allra flesta kommuner ser som en viktig prioritering inom ungdomspolitiken. Metoderna för kommunernas arbete skiljer sig åt. Många arbetar med olika former av inflytandeforum för unga, några med barnchecklistor, enkätundersökningar eller andra metoder för att få in åsikter från barn och unga. En vanlig satsning i landets kommuner är att en särskild tjänsteman med ansvar för ungdomsfrågor anställts. Titeln för dessa har ofta varit byråkratilots eller ungdomslots men också ungdomssamordnare. Ambitionen är att tjänstemannen ska fungera som en lots mellan ungdomar och kommunens politiker och tjänstemän samt underlätta för ungdomar att föra fram sina idéer och åsikter. En byråkratilots eller ungdomslots kan också fungera som länk mellan till exempel ungdomsrådet och beslutsfattarna. Sveriges kommuner och landsting, SKL, bedrev ett utvecklingsprojekt efter det förra valet med syfte att diskutera ungas inflytande med kommunala politiker. Projektet handlade om politikernas attityder till unga och deras inflytande, metoder för hur man kan arbeta osv. Intresset för att delta i projektet var stort. 11

14 Rådslag i Stockholms läns landsting Enligt ett beslut i landstingsfullmäktige, i mars 2003, fick Centrum för folkhälsa i uppdrag att på olika sätt utveckla barn- och ungdomsperspektivet och ta fram en handlingsplan för landstingets fortsatta arbete med barnkonventionen. Det sågs som viktigt att utveckla barnperspektivet i de medborgardialoger som genomfördes. Centrum för folkhälsa höll i december 2004 ett rådslag för att öka ungdomsinflytandet i Stockholms läns landsting. Inbjudna var politiker i landstinget och ungdomar från de olika kommunala ungdomsråden i Stockholms län. Avsikten var att diskutera hur barn och ungdomar ska kunna få inflytande inom Stockholms läns landsting. Ungdomarna var intresserade av landstingsfrågor men sade att de inte visste mycket om landstinget och att de behövde mer information för att kunna tycka något. Efter en presentation och en diskussion av landstingets verksamheter visade det sig att de flesta hade många åsikter om landstinget. Diskussionen handlade bland annat om tänkbara förbättringar av verksamheten, mål för verksamheten och vad som händer i verkligheten när ungdomar kommer i kontakt med landstinget. Deltagarna tyckte att det var ett lyckat rådslag och många såg en början till ett utvecklat samarbete mellan landstinget och de kommunala ungdomsråden. 19 Bidragsgivning till ungdomars egna organisationer I Sverige är föreningslivet erkänt som en viktig arena för utveckling av demokratiskt tänkande. Genom deltagande i föreningslivet får medlemmar många av de kompetenser som ses som en förutsättning för demokrati, såsom samarbete, kommunikation samt respekt och tolerans. Dessa egenskaper kan även samlas under begreppet socialt kapital. I föreningslivet produceras ett omfattande socialt kapital genom informellt lärande och icke-formell utbildning. En mängd insatser har gjort inom området. Nedan redogörs för några av dessa. Översyn av reglerna för statsbidrag Det nuvarande regelverket för statsbidragen till ungdomsorganisationer trädde i kraft 1 januari 2002 och tillämpades första gången under Det blev tydligt att det nya systemet var behäftat med en rad problem. Därför fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att se över systemet med bidrag till ungdomsorganisationerna i samband med regleringsbrevet för Syftet var att följa upp de nya regler för statsbidrag som gäller från och med bidragsåret Motivet bakom förslaget till förändring är att få en bättre överensstämmelse mellan mål och regelverk. I det nya förslag som presenteras finns en ambition att skapa en starkare koppling mellan organisationernas verksamhet och statsbidragets syfte. Ungdomsstyrelsen föreslår att en del av statsbidraget blir relaterat till de mål som staten vill uppnå: demokratisk fostran, jämställdhet mellan könen, jämlikhet mellan grupper, en meningsfull fritid och att fler unga involveras i föreningslivet. Det finns också en önskan om att underlätta för nya organisationer att ta del av medlen. Fördelning av medel från överskottet av Svenska Spel Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att fördela upp till 15 procent av överskottet från AB Svenska Spel till ideell ungdomsverksamhet. Överskottet ska i första hand fördelas till verksamhet som bedrivs utanför de statsbidragsberättigade 19 Rapport från Centrum för folkhälsa, avdelningen för folkhälsoarbete ISSN :6 (Aff), 12

15 ungdomsorganisationerna. Stöd kan sökas av demokratiskt uppbyggda organisationer som inte drivs i vinstintresse och ska gå till projekt som genomförs på regional eller nationell nivå. Bland annat prioriteras projekt som vänder sig till grupper som inte normalt nås eller berörs av organisationens verksamhet eller leder till nya samverkansformer och som engagerar ungdomar i aktuella samhällsfrågor. Ansökningar bedöms utifrån i vilken utsträckning den föreslagna verksamheten bidrar till att uppfylla målen för den nationella ungdomspolitiken: ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd respektive ungdomar ska ha verklig tillgång till makt. Ungas egen organisering i samhället År 1999 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag av regeringen att fördela medel ur Allmänna arvsfonden till projekt som stödjer utvecklingen av ungdomars egen organisering. Stödet ingick i en treårig satsning och det övergripande syftet var att skapa förutsättningar för utvecklingsarbete i ungdomsorganisationerna, såväl inom ramen för det etablerade föreningslivet som i nya former av organisering. I denna satsning fick även LSU ekonomiska och praktiska möjligheter att medverka i utvecklingsarbetet. Projektet förlängdes då regeringen den 21 februari 2002 beslutade att ge Ungdomsstyrelsen i uppdrag att fördela ytterligare 30 miljoner kronor 20 till projekt som arbetar med demokratiskt förnyelsearbete inom ungdomsorganisationerna, till de politiska ungdomsförbundens demokratiarbete i skolan, till utveckling av nya former för att integrera och kanalisera unga medborgares kunskaper och åsikter i den kommunala planeringen samt till utveckling av metoder för att mäta/utvärdera och följa utvecklingsarbetet när det gäller ungas inflytande. Projektet avslutades 2004 och rapporterades till regeringen genom rapporten Tid för engagemang. 21 URIX Föreningen Gemensam Framtid (FGF) arrangerar under fyra dagar varje år åsiktsfestivalen URIX (tidigare ungdomsriksdagen) som vänder sig till ungdomar från hela Sverige i åldern år. FGF består av tre organisationer; Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF), Ungdom Mot Rasism (UMR) och Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL Ungdom). URIX är ett projekt för att stärka ungas inflytande. Många unga vill gärna engagera sig men vet inte hur. Ofta måste man vara medlem i något parti eller organisation för att få delta i debatter. På URIX får man diskutera intressanta frågor utan att behöva vara medlem någonstans och lära sig hur man kan påverka och förändra saker i samhället som man tycker är fel, på ett demokratiskt sätt. URIX verkar också mot främlingsfientlighet och rasism. URIX står för jämlikhet och vill få fler ungdomar att se vilka möjligheter som finns i samhället. URIX vill få deltagarna att tro på sina egna åsikter. Genom att visa konkreta och demokratiska metoder för att påverka sin omgivning vill URIX ge ungdomar en känsla av makt. Syftet är att öka ungdomars inflytande i samhällsfrågor, visa att ungdomar är en resurs i samhället samt vara ett forum för engagerade ungdomar som inte är medlemmar i någon organisation Ju2001/8057/U 21 Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:

16 Handslaget Regeringen har tillfört nya resurser till idrottsrörelsen som skapar ökade möjligheter att utveckla den lokala idrottsverksamheten. Utgångspunkten för arbetet är idrottsrörelsens egna mål och verksamhet idag. Regeringen har aviserat att Riksidrottsförbundet får disponera en miljard kronor under en fyraårsperiod för satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Regeringen benämner satsningen som "Ett handslag med idrotten", men den kallas i dagligt tal för Handslaget. Åtgärder ska bland annat vidtas för att erbjuda barn och ungdomar, som idag inte deltar i idrottsverksamhet, lustfyllda och hälsofrämjande aktiviteter. Vidare ska förutsättningar skapas för att flickor ska kunna utöva idrott på det sätt de själva önskar. Idrottsföreningar ska uppmuntras att i nära samarbete med skolorna utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet i olika former. Internationella samarbeten En annan viktig metod för att öka ungas delaktighet i samhället är internationellt samarbete. Nedan ges några exempel på detta. Volontärverksamhet Europeisk volontärtjänst (EVS) är en del av EU-programmet Ungdom. Alla ungdomar som är mellan 18 och 25 år kan bli volontärer. Volontärtjänsten vänder sig till unga som vill bo i ett annat land i Europa under sex månader till ett år. Målet för verksamheten är bland annat att uppmuntra ungdomars initiativförmåga och delaktighet i samhället samt att bidra till erfarenhetsutbyte om ungdomsarbete mellan olika länder. De senaste åren har volontärtjänsten utvecklats. Ett exempel på detta är betoningen på korttidsvolontärtjänst. Korttidsvolontärtjänsten som kan pågå under tre veckor till sex månader, är den del av volontärtjänsten som speciellt riktar sig mot ungdomar med begränsade möjligheter att få internationell erfarenhet. Europeisk volontärtjänst är ett sätt att få perspektiv på sitt eget liv och sitt sätt att tänka genom att bo i ett annat land och vara delaktig i andra människors arbete. Volontären får på detta sätt möjlighet till interkulturellt lärande som sker på ett ickeformellt sätt. Fritidsgården Palmen Fritidsgården Palmen i Ängsvik engagerar ungdomar i olika projekt inom musikproduktion, teater, dans och sport. Fritidsledarna på Palmen har kontakt med en tjeckisk förening som jobbar med liknande projekt för ungdomar med icke-tjeckisk bakgrund. Organisationerna bestämde sig för att utbyta korttidsvolontärer med varandra. Från början kände sig ungdomarna alltför osäkra. Få ungdomar hade varit utomlands och att spendera minst tre veckor i Tjeckien kändes skrämmande. Istället kom Alena, en tjeckisk tjej med vitryskt påbrå, till Palmen och volontärarbetade i deras kafé. En av Palmens besökare heter Christer. Han hade hoppat av från gymnasiet och fick inget jobb. På Palmen träffade han Alena och ibland hjälptes de åt med kaféarbetet. De pratade om verksamheten i Alenas sändande organisation och hon berättade bland annat att de producerar egna radioprogram. Christer tyckte att det lät intressant och med hjälp av personalen på Palmen åkte Christer på korttidsvolontärtjänst till Tjeckien i sex veckor. När han kom hem var han full 14

17 av energi och intresset för radioteknik hade växt. Palmens personal tog tillfället i akt och inspirerade honom att söka sig till en folkhögskola med radioinriktning. Ungdomsinitiativ Ungdomsinitiativ är liksom EVS en del av EU-programmet Ungdom. Programmet ger ungdomar mellan 15 och 25 år chansen att tillsammans utveckla och driva projekt som har anknytning till Europa. Gruppen måste bestå av minst fyra personer och kan pågå 3 till 12 månader. Ett ungdomsinitiativ är en möjlighet att testa sina idéer och få nya erfarenheter. Democracy Crew 23 För ett och ett halvt år sedan bestämde sig kompisarna i Democracy Crew för att göra ett projekt om hemlöshet och överkonsumtion. Resultatet blev en film som visats på skolor i Göteborg och Stockholm. Filmen Vi o dem - en liten film om det emellan handlar om hur man får överbliven mat från restauranger att serveras på härbärgen för hemlösa. Filmen vill visa att skillnaderna är enorma mellan de som har och de som inget har. Projektet som filmen dokumenterar är ett gruppinitiativ med stöd från Ungdomsstyrelsen som kallades you can do it. Democracy Crew har medlemmar i Göteborg, Stockholm och Malmö. Organisationen är i sin tur med i ett europeiskt nätverk som heter Global Voice. Hjällbo United Girls, HUG HUG är ett tjejprojekt som drivs som ett ungdomsinitiativ. Fritidsverksamhet för flickor var något som ett antal ungdomar tyckte saknades i Hjällbo. Under hösten och vintern har HUG haft olika temakvällar. Medlemmarna i HUG kommer från världens alla hörn, till exempel Bosnien, Kina, Irak, Somalia och Eritrea. Flera av tjejerna får inte alltid gå ut själva - men till HUG har de fått komma. Deltagarna anser att projektet har lärt dem mycket, inte minst att ta ansvar och planera och det har fungerat som teambuilding för dem som grupp. I sommar tar projektet slut men HUG kommer att leva kvar i en annan form i Hjällbo. c) Lyfta fram och visa större erkänsla för det ungdomsarbete på fältet som görs av föräldrar, ungdomsledare och andra personer. Ungdomsledare eller andra som arbetar med unga är viktiga för det konkreta ungdomsarbetet. Betoning av detta har gjorts på ett antal olika sätt. Inom Handslaget som är regeringens satsning på idrottsrörelsen görs bedömningen att man för att kunna nå det övergripande målet med Handslaget måste satsa på ledarförsörjning. Fler och bättre ledare ger självklart idrotten bättre möjligheter att ta emot fler barn och ungdomar och bidrar även till att få dem att stanna inom idrotten. Därför är ledarförsörjning ett eget område inom Handslaget. På samma sätt har Ungdomsstyrelsen under ett antal år arbetat för att utveckla ungdomsledarrollen både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Utvecklingscenter Ungdom & Fritid i Skellefteå, är en stödjepunkt utsedd av Ungdomsstyrelsen. De arbetar systematiskt och strategiskt med fritidsfrågor med fokus på ledarskap. De

18 menar att fritiden är en viktig väg in i vuxenlivet. Att ha inflytande och må bra på fritiden skapar goda förutsättningar för utveckling även på andra plan i livet. Ungdomsstyrelsen gjorde 2005 en utredning om Professionella ungdomsledare 24 med syfte att belysa situationen för de yrkesgrupper som arbetar med ungdomar, framför allt fritidsledare, och problematisera kring bland annat utbildningsbehov framåt. För att kunna ta ställning till hur fritidsledarutbildningen kan utvecklas måste man utgå från hur fritidsledarnas framtida arbetssituation kommer att se ut. Kvalitetsnivån och den geografiska spridningen är ojämn bland utbildningsinstitutionerna. Det finns en tendens till vikande underlag för att rekrytera till fritidsledarutbildningen. Önskemål finns också från arbetsgivarna om kompletterande utbildningar på högskolenivå. d) Tydligare klargöra vad som hindrar specifika grupper och mindre gynnade ungdomar från delaktighet och stimulera insatser och lösningar som undanröjer dessa hinder, särskilt genom att se till att hänsyn tas till dessa gruppers och ungdomars särdrag och prioriteringar (kulturella särdrag, etnisk tillhörighet, funktionshinder, socioekonomiska faktorer, kön m.m.). Den kunskap som tagits fram inom området handlar framför allt om vilka grupper av unga som inte deltar i samma utsträckning som andra unga. Ett antal utredningar har gjorts från 2003 och framåt. Ungdomsstyrelsen har till exempel publicerat De kallar oss unga, Unga medborgare samt Ung 2003 och Ung Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och Integrationsverket är ytterligare några av de aktörer som tagit fram kunskap inom området. Se även inledningen av detta kapitel samt kapitel 5. Några specifika insatser för att undanröja de hinder som finns har ännu inte hunnit genomföras på något systematiskt sätt. Det finns dock en stor medvetenhet kring ungas utanförskap inom den svenska ungdomspolitiken och det utgör ett prioriterat område. Detta betonas tydligt i den ungdomspolitiska propositionen. 25 Ett sätt att stimulera insatser för mindre gynnade ungdomar är genom handläggningen av projektansökningar. Ungdomsstyrelsen handlägger årligen ett stort antal ansökningar till olika projekt, såväl arbetsmarknadsinriktade som med fokus på ungdomsutbyte. Vid handläggning av ansökningar har myndigheten en klart uttalad prioritering utifrån inkluderingsperspektivet, att ungdomar som av olika skäl har svårare att ta sig in i samhället ska prioriteras. Som exempel kan nämnas programmet för korttidsvolontärer (se sidan 11) och Navigatorcentrum (nedan). Det finns också många exempel på lokala projekt med syfte att inkludera de unga som står längre från samhället och i mindre grad är delaktiga. Navigatorcentrum Navigatorcentrum är regeringens satsning för att stödja unga som står långt ifrån arbetsmarknaden. Satsningen syftar till att samordna de lokala resurser som redan finns och att prova nya metoder att motverka den ökande arbetslösheten bland unga. Navigatorcentrum ska utveckla nya former för samarbete mellan arbetsförmedlingen, socialtjänsten, skolor, det lokala näringslivet och föreningslivet. Navigatorcentrum ska rikta sig till 24 Ungdomsstyrelsens skrifter 2005:4 25 Prop. 2004/2005:2 16

19 arbetslösa ungdomar mellan 16 och 25 år och framförallt till de unga som står långt ifrån arbetsmarknaden, till exempel ungdomar som har hoppat av gymnasiet. På längre sikt är ambitionen att dessa unga ska bli mer delaktiga i samhället på flera olika plan. Samverket 26 Samverket är en av Ungdomsstyrelsens ungdomspolitiska stödjepunkter. Samverket har inriktning på inkluderingsfrågor och arbetar för att alla ungdomar ska få möjlighet att delta i samhället på sina egna villkor. Det kan gälla utbildningsalternativ, fritidssysselsättningar och vägar till egen försörjning. Samverket jobbar för att fler ska använda samverkan som metod i arbetet med unga. Verksamheten omfattar mötesplatser för ungdomar, samordnade vuxeninsatser, samverkan med föreningslivet och ökat inflytande för ungdomar. e) Granska kvalitativa utvärderingsmetoder för ungdomars delaktighet Det finns inte något utvecklat system i Sverige idag för att systematiskt granska uvärderingsmetoder för ungdomars delaktighet. Däremot genomförs ofta utvärderingar av projekt som handlar om ungas delaktighet och allt fler projekt arbetar med metoder för självutvärdering eller självskattning. Skolverket har sedan 2002 arbetat för att fördjupa myndighetens empiriska och metodologiska kunskap på området resurser och resultat. Skriften Att mäta skolors relativa effektivitet - En modellanalys baserad på resurser och resultat 27 är ett resultat av detta arbete. Studien belyser hur och om uppgifter från det nationella uppföljningssystemet kan användas för att skapa indikatorer på hur väl skolorna presterar samt att undersöka vilka faktorer som samvarierar med dessa mått. Ambitionen är också att visa hur de metoder som används i studien kan användas för att underlätta lokala analyser. Mål 2 Ungdomars delaktighet i den representativa demokratins strukturer Det är angeläget att med alla medel arbeta för att öka ungdomars delaktighet i den representativa demokratin. Unga är underrepresenterade i beslutande församlingar relativt sin andel i befolkningen. Unga upplever inte att de blir insläppta till den beslutsfattande makten eller att deras åsikter tas tillvara. Det handlar inte enbart om att ändra arbetsformer för att underlätta för unga att delta utan också om vuxenvärldens attityder till unga. Se vidare i inledningen till detta kapitel samt kapitel 5. a) ( ) Uppmuntra och utveckla en regelbunden och strukturerad dialog på alla lämpliga nivåer mellan de politiska instanserna och ungdomarna och de organ som företräder dem (nationella, regionala och lokala ungdomsråd, ungdomsorganisationer, Europeiskt ungdomsforum, etc.). b) Se till att denna dialog även kan föras med ungdomar som inte tillhör några organisationer och att hänsyn tas till för dem angelägna frågor Skolverket 17

20 c) Främja och utveckla denna dialog så att ungdomarna engageras mer i det offentliga livet. Nationell nivå Regeringen har som tidigare nämnts regelbundet bjudit in ungdomar till dialogforum kring viktiga frågor. Det har, i samband med att olika ställningstagande ska tas fram eller underlag skrivas, varit naturligt att involvera representanter från ungdomsorganisationerna som dialogpart och bollplank. Ett konkret exempel är projektet Tyck till som användes i samband med framtagandet av den senaste ungdomspolitiska propositionen. Genom statsbidraget till ungdomsorganisationer, som också innehåller ett verksamhetsstöd till Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU), tillförsäkrar regeringen att det finns livskraftiga organisationer som kan axla rollen som dialogpart. Regeringen har som mål att öka antalet unga representanter i statliga kommittéer och styrelser. Utvecklingen inom det området går dock långsamt. Både barn- och ungdomspolitiken har verkat för att ungdomar ska delta i Sveriges officiella delegationer vid internationella konferenser och i internationella samarbetsforum. Sedan ett antal år deltar en representant från LSU i FN:s generalförsamlings möte. Regeringen har också inrättat en rådgivande arbetsgrupp för internationella ungdomsfrågor, bestående av representanter från departement, myndigheter och ungdomsorganisationer som är aktiva inom fältet. Ungdomsrepresentanter deltar i Europarådssamarbetet, det nordiska samarbetet liksom i Barents- och Östersjösamarbetet på det ungdomspolitiska området. Inom ramen för det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet arrangerades vidare 2003 en större nordisk konferens, involvera.nu, med syftet att diskutera hur ungdomars inflytande och integration i samhället kan främjas. Stöd till genomförande av skolval har varit en viktig prioritering från regeringen. Det finns utredningar vars resultat tyder på att den första röstningserfarenheten för unga människor är ett viktigt steg i deras demokratiska deltagande. Den första röstningserfarenheten är väsentlig för demokratin eftersom den fungerar som en katalysator för medborgarnas politiska intresse och engagemang under ungdomstiden och senare i livet. 28 Inför valet 2002 genomfördes Skolval Skolvalet genomfördes i samarbete mellan Sveriges elevråd SVEA, Ungdomsstyrelsen, Valmyndigheten och Skolverket. Målgruppen var samtliga högstadie- och gymnasieskolor. Det övergripande målet med projektet var att öka intresset för demokratifrågor bland landets gymnasieelever. Ca elever röstade vilket är en fördubbling mot skolvalet Valdeltagandet blev 90,5 procent. Resultatet av Skolval 2002 visar bl.a. att den politiska temperaturen höjdes i skolorna på grund av aktiviteterna kring Skolvalet. Samarbetet med Ungt Val (leddes av Aftonbladet) medverkade till att stärka ungdomsförbundens möjligheter att komma in i skolan och för förstagångsväljare att ta del av den politiska debatten och möta politiker. Skolvalet fick också stort mediegenomslag. Vidare har fördjupade kontakter mellan elevråd, skolor, myndigheter, lärare och andra aktörer skapats, elevråden har stärkts och ungas engagemang i lokala och 28 Det unga medborgarskapet (SOU 1998:101) 18

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för fritidsgårdsverksamhet Fritidsgårdsverksamhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län. Regionförbundets styrelse

Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län. Regionförbundets styrelse Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län Regionförbundets styrelse 2013-03-18 Överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och

Läs mer

Demokratisatsning med ungt inflytande

Demokratisatsning med ungt inflytande Demokratisatsning med ungt inflytande Stadsledningskontoret i samverkan med Kulturförvaltningen Barnkonventionen Artikel 12-14 & 31. (2 & 6). 1989 antog FN barnkonventionen. Sverige ratificerade 1990,

Läs mer

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program

Barn- och ungdomspolitiskt program 1 Barn- och ungdomspolitiskt program Antaget av kommunstyrelsen 2014-02-10 8 Antaget av kommunfullmäktige 2014-03-03 11 Bilderna är tagna på en Framtidsverkstad Norberg som hölls på Mariagården den 22

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Sametinget UNGDOMSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM

Sametinget UNGDOMSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM Sametinget UNGDOMSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM BAKGRUND Vid Sametingets plenum i Funäsdalen den 15-18 maj 2006 utsågs en tillfällig ungdomspolitisk kommitté. Den dåvarande politiska majoriteten i Sametinget

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

2013-09-23 Dnr: 1220/2013. Uppdragsbeskrivning för processledning av utbildningar inom ramen för Förvaltningspartnerskapet,

2013-09-23 Dnr: 1220/2013. Uppdragsbeskrivning för processledning av utbildningar inom ramen för Förvaltningspartnerskapet, 2013-09-23 Dnr: 1220/2013 Uppdragsbeskrivning för processledning av utbildningar inom ramen för Förvaltningspartnerskapet, 2013/2014 (se bilaga 1). Ungdomsstyrelsen söker en uppdragstagare att ta fram

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Utbildnings- och kulturkontoret Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Bakgrund och styrdokument Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan

Läs mer

U N G DO M S S T Y R E L S E N. Ung och Aktiv i Europa Youth in Action 2007-2013

U N G DO M S S T Y R E L S E N. Ung och Aktiv i Europa Youth in Action 2007-2013 Ung och Aktiv i Europa Youth in Action 2007-2013 Varför Ung och Aktiv i Europa? Programmet är ett verktyg för att uppnå flera av de mål som Europeiska kommissionen har satt upp för ungdomar: Icke-formell

Läs mer

En nationell ungdomspolitik Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. Foto: Colourbox

En nationell ungdomspolitik Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande. Foto: Colourbox En nationell ungdomspolitik Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande Foto: Colourbox OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) 2016-12-14 1850/16 En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper

Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fick i regleringsbrevet för

Läs mer

Demokratiutveckling på Södermalm

Demokratiutveckling på Södermalm Södermalms stadsdelsförvaltning Staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-05-25 Handläggare Lotte Lindgren Telefon: 08 508 12 030 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2015-06-11 Demokratiutveckling på Södermalm

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg

Seminarier. Spår A Mötesplats på väg Seminarier Spår A Mötesplats på väg På en attraktiv mötesplats händer det saker. På en bra mötesplats är ungdomarna delaktiga och lär sig saker. Det gäller bara att få ihop det. Under detta spår får du

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Riktlinjer och principer för medborgardialog riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM Ungdomspolitiskt program, Mora kommun Daterad 2009-11-16 Fastställd Kommunfullmäktige 2009-11-16 Reviderad - Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2009/138 030 Dokument Winess,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Ungdomspolitiskt program Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Former för inflytande för ungdomar - Betänkande

Former för inflytande för ungdomar - Betänkande 1 (9) Slutversion Former för inflytande för ungdomar - Betänkande Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till former för inflytande för ungdomar.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012

Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012 Nationell, regional och lokal ungdomspolitik Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012 Vem är ung idag? Hur är det att vara ung idag? 15% av Sveriges unga

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (7) 2015-05-17 Handläggare: Marie Khoury 08 508 18 042 Till Farsta stadsdelsnämnd 2015-06-11 Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315 POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Stöd till unga politiker

Stöd till unga politiker Stöd till unga politiker Delrapport om att stärka ungas inflytande i de demokratiska processerna Stöd till unga politiker Delrapport om att stärka ungas inflytande i de demokratiska processerna Förord

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Ungdomspolitiskt program

Ungdomspolitiskt program Bilaga 55 U3, 18.3.2014 Ungdomspolitiskt program för landskapet Åland uppdaterad version 2014-2015 I enlighet med beslut 54 U20 Dnr: U20/08/1/4 Behandlat av landskapsregeringen 25 november 2010 Behandlat

Läs mer

Det ungdomspolitiska uppföljningssystemet. Oscar Svensson och Anna Westin MUCF

Det ungdomspolitiska uppföljningssystemet. Oscar Svensson och Anna Westin MUCF Det ungdomspolitiska uppföljningssystemet Oscar Svensson och Anna Westin MUCF Nyheter i ungdomspolitiken Nytt ungdomspolitiskt mål Nytt ungdomsperspektiv Tre prioriterade områden: - ungas inflytande -

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer