Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Kurskod: 8LAG10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(20) 2012-02-06 Kurskod: 8LAG10"

Transkript

1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Jessica, 33 år, har sedan barndomen vägt betydligt mer än sina jämnåriga. För några år sedan hade hon har ett BMI över 35. Hennes menstruationer var oregelbundna och trots att hon hade ett fast förhållande blev hon inte gravid. Jessica genomgick därför en operation för att reducera fetman. Jessica genomgick en sk gastric-by-pass -operation. Detta innebär att när hon äter kommer maten inte att passera genom magsäckens corpus och antrum utan den kommer att transporteras direkt från översta delen av fundus till duodenum. Fråga 1 (4 poäng): Med tanke på hur den normala transporten av födan sker och hur kymus bearbetas i corpus och antrum, hur skulle en gastric-by-pass -operation teoretiskt kunna påverka aktiveringen och funktionen av de endokrina celler som finns i magsäcken och duodenum och som är involverade i saltsyrasekretionens reglering? Hur skulle detta kunna påverka saltsyrasekretionen? Motivera ditt svar! (4 p) Svar: Proteiners digestion mha pepsin från huvudcellerna i corpus påverkas =>peptoner och aa stimulerar inte gastrinfrisättningen från antrala G-celler som ökar saltsyrasekretionen. Minskad mängd peptoner och aa i duodenum skulle också minska gastrinfrisättningen. Störd gastrinsekretion skulle också påverka somatostatinfrisättningen vilket hämmar den negativa feed-back loopen som normalt finns. Saltsyra stimulerar S-celler i tunntarmen när sur kymus kommer ut i duodenum. Avsaknad av syra ger en påverkad secretinfrisättning=> regleringen av saltsyra kan påverkas, antingen via en direkt effekt på parietalcellerna eller via sekretion av gastrin i antrum. Mål: C6, C17

2 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Ökad produktion av saltsyra stimulerar också neutraliseringsmekanismerna i tunntarmen för att inte slemhinnan ska skadas. Fråga 2 (2 poäng): Hur initieras denna process endokrint och hur/var sker den? (2 p) Svar: Bl a: secretin, som frisätts då ph ökar i duodenum, påverkar bikarbonatfrisättningen från den exokrina delen av pankreas som neutraliserar det sura pht i tarmen. Mål: C17

3 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 3 (2 poäng): Hur skyddas cellerna i magsäckens slemhinna mot det sura ph t? (2 p) Svar: De mukösa ytepitelcellerna bildar bikarbonat som frisätts i det slem - rikt på glykoproteiner - som cellerna bildar. ph närmast cellerna är neutralt. Mål: C6, C21 Ventrikeln är ett mycket väl vaskulariserat organ.

4 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 4 (6 poäng): Förklara hur dess blodförsörjning är uppbyggd (både den arteriella den venösa). Utgå från ventrikelns makroanatomiska struktur och använd viktiga landmärken när du beskriver kärlförsörjningen. Rita! (6 p) Svar: Ventrikeln försörjs av Truncus coeliacus, vilken avgår från aorta (pars abdominalis just under hiatus aroticum i höjd med lumbalkota L1). Truncus coeliacus avger tre huvudgrenar. 1. A. hepatica communis. Denna Avger A. gastrica dx som löper längs curvatura minor och anastomoserar med A. gastrica sin längs curvatura minor. A. hepatica communis avger vidare a. gastroduodenalis, vilken i sin tur avger a. gastroomentalis/gastroepiploica dx (anastomoserar med ~ sin, se under punkt 3). 2. A. gastrica sinistra. Direkt gren från Truncus coeliacus. Förlopp- se ovan. 3. A. splenica/lienalis. Största grenen från Truncus coeliacus. Löper posteriort om pancreas i riktning vänster mot mjälten. Avger A. gastroomentalis/gastroepiploica sin och Aa. gastricae breves. A. gastroomentalis sinistra anastomoserar med a. gastroomentalis dextra längs curvatura major. Aa. gastricae breves utgör korta grenar som försörjer magsäckens fundusregion. PLUS VENÖSA-svar: Vener löper parallellt med artärerna. Vena gastrica sinistra och dextra anastomoserar längs curvatura minor och vena gastroomentalis sinistra och dextra vid curvatura major. Vena gastrica sinistra och dextra tömmer sig i vena porta hepatica. Vena gastroomentalis sinistra och vena gastrica breves tömmer sig i vena splenica som går ihop med vena mesenterica superior som övergår till vena porta. Vena gastroomentalis dextra tömmer sig i vena mesenterica superior. Mål: C6

5 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Efter operationen blev Jessica smalare. Hon återfick sin menstruation och blev såsmåningom gravid. Efter en tid födde hon ett friskt barn. Fråga 5 (3 poäng): Såväl testikel som äggstock erhåller olika ligamenta under sin utveckling. Testikeln vandrar ner i pungen så småningom medan äggstocken endast flyttar sig till närheten av livmoderns övre del (vid sidan av fundus). Beskriv hur äggstocken hänger i relation till livmodern, särskilt vilka ligamenta som håller den på plats. (3p) Svar: Äggstocken hålls på plats bredvid livmodern via sin koppling till ligamentum latum (mesovarium, genom vilket blodförsöjningen når äggstockens medulla), där även äggledaren och livmodern är upphängda. Två specifika ligamenta håller äggstocken på plats: dels ligamentum suspensorius ovarii (lateralt, kallas också infundibulum-pelvisk ligament) samt ligamentum ovarii propium som kopplar samman livmoderns vägg och äggstockens ena pol, den mediala. Mål: C4, C7

6 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 6 (5 poäng): Den gonadala utvecklingen går igenom en odifferentierad och en differentierad fas. Vad reglerar den primära differentieringen av testikel- resp äggstock? (5p) Svar: Om embryot har Y kromosom, kommer den specifika genen SRY att utryckas och, via bildande av Sertolicellerna och av Leydigcellerna, leda utvecklingen till bildandet av en testikel (tunica albuginea, tubuli) samt av manliga kanalikulära gångar (rete testis och ductuli efferentia från mesonephros, ductus epididymides och ductus deferens från Wollfska ductus) och vissa accessoriska könskörtlar (prostata, sädesblåsorna) samt ett tillbakabildande av Mülleriska ducti, via AMH produktion (Sertoli cellerna). Avsaknad av SRY, och av Sertoli cellerna leder till ett tillbakabildande av de Wolffska ducti, bevarandet av Mülleriska ducti och en kvinnlig utveckling (endast kortikala follikelöar, inga ducti som kopplar äggstocken med äggledaren samt bildande av äggledare, livmoder och cervix/vagina). Hormoner från hypofysen och gonader reglerar (sekundär) utvecklingen av de interna och externa könsorganen. Mål: C7

7 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Två viktiga hormon för barnets tillväxt är somatotropin (tillväxthormon, GH) och T3/T4 (tyroxin). Fråga 7 (6 poäng): Hur är syntesen och insöndringen av GH och T3/T4 till blodet reglerad? (6p) Svar: I båda fallen ingår hypotalamus och adenohypofysen i regleringen. Syntes och insöndring av GH från somatotrofa celler i adenohypofysen stimuleras positivt av GHRH och negativt av somatostatin, som båda frisätts i hypotalamus. GH i sin tur stimulerar syntes och frisättning av IGF-1, främst i levern. IGF-1 och GH verkar med negativ feedback på hypofys- och hypotalamusnivå. För det senare gäller att GHRH minskar och somatostatin ökar. T3/T4 bildas och frisätts från tyreoidea efter stimulering av TSH. TSH i sin tur frisätts från adenohypofysen under inflytande från TRH från hypotalamus. T3/T4 utövar negativ feedback på både TRH och TSH. Mål: C10, C11

8 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Jämför GH och T3 på molekylär nivå. Fråga 8 (6 poäng): Hur skiljer sig GH och T3 då det gäller hur de utövar sin effekt på cellulär nivå? (6p) Svar: T3 består av två sammankopplade tyrosinmolekyler som joderats och kan likt steroidhormoner ta sig in i cellen och binda till intracellulära receptorer (TR), som i sin tur binder till bestämda sekvenser i DNA och reglerar gentranskription med hjälp av olika co-faktorer. (TR binder till DNA som dimer, där RXR är en vanlig partner.) GH är ett peptidhormon (strukturellt likt prolaktin och vissa placentahormon) som binder receptorer i cellmembranet. Receptorerna ingår i den sk JAKfamiljen (tyrosinkinas-associerade receptorer). Signalen förs vidare genom fosforyleringar, bl a aktiveras STAT-proteiner som går in i kärnan och verkar som transkriptionsfaktorer. Mål: C10, C11

9 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 9 (3 poäng): Puberteten är en komplicerad process som hos pojkarna inbegriper en dominans av testosteron. Testosteron bildas dock i överflöd och påverkar mest spermatogenesen. Vilken metabolit är den mest aktiva i resten av kroppen? Vad reglerar dess förekomst? (3p) Svar: 5α-dihydrotestosteron (DHT) är testosteronets aktiva metabolit. Den bildas av 5α-reduktas som finns i mål-cellerna exempelvis i bitestikel och accessoriska könskörtlar. Mål: C9, C10

10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Förutom miljö- och livsstilsfaktorer så kan ett högt BMI också påverkas av ärftliga faktorer. Genetiken bakom detta är komplex med många olika gener och genetiska varianter involverade. En känd gen är FTO (Fat mass- and obesity-associated gene, på kromosom 16) med en SNP (single nucleotide polymorphism), rs (A G), där G-allelen har visats vara associerad till både högt BMI, vikt och höftmått. G-allelfrekvensen varierar i olika delar av världen och fördelar sig t ex i den mexikanska populationen så att 45 % är homozygot vildtyp, 44 % är heterozygoter och 11 % är homozygoter. Jessica är orolig för att hennes och Juans barn kommer att ärva risken för övervikt och vill genotypa sig för rs i FTO genen, men sjukvården beviljar inte detta önskemål med hänvisning till att man inte kan översätta populationsstudier direkt till risk hos enskilda individer. Det finns så många andra faktorer som också påverkar risken för fetma. Jessica bestämmer sig då för att skicka ett munskrapsprov till företaget DNA Guide för genetisk analys. Hon befinns vara homozygot G/G och har en förhöjd risk att drabbas av fetma. Juan vill däremot inte låta sig genotypas. Det är inte känt om fenotypen nedärvs dominant eller recessivt. Fråga 10 (5 poäng): Vilken är risken att ett av deras barn ärver en ökad risk för övervikt? Beräkna risken utifrån de olika möjliga genotyper som Juan kan tänkas ha och för de olika nedärvningsmodeller som skulle kunna gälla. (5 p) Svar: Om dominant nedärvning, spelar det ingen roll vilken genotyp Juan har, Jessica kommer alltid att föra över en G-allel som bidrar till övervikten. Om recessiv nedärvning, och om Juan skulle vara: Homozygot för vildtypallelen; 100% x 0.45 = 45 % Heterozygot: 100 % x 0.44 x 0.5 = 22 % Homozygot för GG: 100% x 100% x 0.11 = 11 % Mål: C12

11 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 11 (2 poäng): Vilka eventuella etiska ställningstaganden och konsekvenser kan gentypningen ge upphov till i detta fall? (2p) Svarsförslag: T ex Risken att föra över en riskgen till barnet Risken för barnet att bli fet Stigmatisering av barnet om risken att vara bärare av riskgen är ogrundad Mål: B7

12 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 12 (4 poäng): Genen för FTO är baspar, dess RNA är bp och proteinet består av 505 aminosyror. Förklara storleksförhållandet mellan de olika biomolekylerna. Gärna med figur. (4p) Svar: Eftersom varje aminosyra kodas av en triplett, motsvaras proteinets 505 aminosyror av 1515 bp + 3 bp för stoppkodonet som inte bildar någon aminosyra, dvs 1518 bp. Resterande skillnad beror på att intronerna splicas bort från det primära RNA transkriptet, samt att de icke-translaterade regionerna i både 5 - och 3 -ändarna, sk UTR eller UTS, räknas in i genlängden. Mål: C3, C13

13 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) För att förstå de fysiologiska processer som sker i kroppen behöver man biokemisk kunskap. Fråga 13: Betrakta nedanstående molekyler. Ange vilken typ av molekyl det är. (0.5 p) Ge exempel på vilken funktion molekylen har. (0.5 p) Ge exempel på ett sammanhang där molekylen har viktig funktion. (0.5 p) a) 1.5 p b) 1.5 p

14 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) c) 1.5 p d) 1.5 p

15 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20)

16 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) e) 1.5 p f) 1.5 p Svarsförslag: Krävs inte att all information nedan ska vara med för att få poäng, för att förstå att struktur och funktion behöver de inte kunna alla namn och benämningar ex aldohexos osv. 0.5p för identifiering av molekylen p för viktig funktion p för exempel på sammanhang där funktionen är viktig = 1.5 p per delfråga, summa= 9 p på hela frågan. a) Kolhydrat, exemplet visar disacckarid av alfa-d- glukos (aldohexos) och beta-d-fruktos (ribos), sukros, alfa-glycosidbindning mellan sockerenheterna. Näringsämne, glukos lagras i form av glycogen, behövs i metabolismen (glykolysen), behövs för glykosylering av proteiner och lipider (bidrar till att utöka variation och funktion hos proteiner iom posttranslationell modifiering då kolhydratträd kopplas till aminosyrornas sidokedjor, samt som igenkänningsstrukturer på ex

17 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) cellmembran genom koppling till phospholipider), kolhydratstrukturerna finns både intra- och extracellulärt och i cirkulation iom ex cirkulerande proteiner. b) Fettsyror, mättad (rak) resp omättad (veckad). Utgör vårt kvantitativt sett viktigaste energisubstrat och fungerar även som viktiga signalmolekyler i cellen, genomgår betaoxidation varvid energi utvinns. Ingår som beståndsdel i triglycerid (fett) som vi intar med födan. Lagras i form av triglycerider i de flesta av kroppens celler men framför allt i adipocyterna. Viktig beståndsdel vid uppbyggandet av och i phospholipider och apolipoproteiner och membranstrukturer. c) Deoxyribonukleinsyra (polymer av nukleotider = deoxyribos, heterocyklisk kvävebas, fosfatgrupp), DNA. Dubbla strängar av polymerer av deoxyribonukleinsyra i alfa-helixkonfiguration utgör gener/arvsmassan/kromosomer och kvävebassekvensen utgör den specifika koden. d) Glykogen. Lagring av glukosmolekyler sker i form av glykogen. Glykogen är, efter fett, människans viktigaste energireserv. Lagras i lever och muskelceller. Glukosmolekyler som sätts samman med alfa 1-4 glycosidbindningar och vid var 8-10 glukosmolekyl ingår en alfa 1-6 glycosidbindning som gör att molekylen får en grenad struktur. e) Fosfolipid. Mokelyl uppbyggd av glycerol, två fettsyror (hydrofoba), en fosfatinnehållande grupp (hydrofil). Fosfolipiden är amfifatisk. Mycket viktig för bildandet av membranstruktur, dubbellager bildas pga fettsyrornas hydrofoba karaktär och fosfatgruppsdelens hydrofila karaktär. Membranstrukturen är semipermeabel och rörlig/flytande och innesluter viktiga komponenter som har mer fettlöslig karaktär i membranet eller transmembrant. Vattenlösliga komponenter associeras på inoch/eller utsidan. f) Aminosyra. Polymerer av aminosyror, där aminosyrorna binder till varandra genom kovalent bindning som kallas peptidbindning, utgör proteiner och polypeptider. R kan vara ett H som i den enklaste aminosyran glycin eller mer komplicerad sidokedja som ger aminosyran hydrofoba, hydrofila, laddade/oladdade, syra-/bas egenskap som i sin tur har betydelse för proteinets funktion, stabilitet och lokalisation (ex proteiner med hydrofoba delar vill gärna vara i membranstrukturer eller genom membran; transmembran lokalisering). Mål: C14, C15

18 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Lipas är ett enzym som medverkar vid nedbrytningen av fett. Fråga 14 a (1 poäng): Vilken sorts reaktion utför enzymet och till vilken enzymklass hör det? (1p) Svar: Lipolys eller hydrolys samt hydrolaser Lipas verkar på en yta och följer därmed inte Michaelis-Menten kinetik. Nedan visas en schematisk substratmättnadskurva för ett enzym som verkar i vattenlösning. v (mol/min) B A [S] (M) Fråga 14 b (1 poäng): Vad kan man läsa ut av kurvans olika delar A och B? (1 p) Svar: A = 1:a ordningens kinetik, v är direkt proportionell mot [S] B = 0:e ordningens kinetik, v är oberoende av [S], enzymet är mättat

19 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 14 c (2 poäng): Vilka två viktiga kinetiska parametrar kan man få fram ur denna kurva och hur? (2 p) Svar: v max och K M. Michaelis-Menten ekvationen inverteras och resulterar i en rät linje. v max fås från interceptet på y-axeln (1/v max ) och K M fås från lutningen (K M /v max ). Fråga 14 d (1 poäng): Vad säger parametrarna om enzymet? (1 p) Svar: v max anger den maximala hastigheten när enzymet är mättat. K M anger affiniteten för substratet. Mål: C20

20 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 15 (3 poäng): Biokemiska reaktioner går till jämvikt. Vad är drivkraften som gör att en blandning av reagerande substrat når en jämviktsblandning? (3 p) Svar: Skillnaden i värmeinnehåll och skillnaden i entropi mellan reaktionsblandningen och jämviktsblandningen. Mål: C23

21 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Praktisk Om-tentamen LÄK-T1: Feed-back för histologi T1. Samtliga preparat som använts. BEMANNADE STATIONER: Preparat 5 Förhornat (pigmenterat) epitel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets flerskiktat epitel (epidermis) och pekat ut dess olika lagren/strata (stratum basale med sina kubiska-cylindriska celler, här med melaninpigmentet, stratum spinosum (2-5 lager celler med runda kärnor och tydliga gränser, utan granula), stratum granulosum (2-3 cellrader med celler vars kärnor är spolformade och mörka, pga av keratohyalin) samt det yttersta lagret: hornlagret (stratum corneum) där alla celler (15-20 lager) är döda, saknar kärnor, och innehåller endast keratin. Preparat 6 Läppen: Förhornad resp oförhornad epitel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets två olika flerskiktade epiteltyper, den ena förhornad (epidermis) och den andra oförhornad (munhålan). Studenten skall ha pekat ut de olika lagren/strata (stratum basale, stratum spinosum, stratum granulosum och det yttersta lagret: hornlagret (stratum corneum, med keratin) i den ena men keratin-fri inte i det andra. Preparat 12 Binjure Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets två endokrina enheter: barken (cortex) och märgen (medulla) samt den kapsel som omger organet. Studenten skall ha pekat ut de olika lagren i cortex (yttersta lagret, under kapseln, zona glomerulosa iom att cellerna bildar runda grupper och producerar mineralokortikosteroider [aldosteron, etc]); mellanlagret, zona fasciculata med celler som bildar radiala, paralella fasciklar eller strängar och producerar glykokortikosteroider (cortisol etc); samt det innersta lagret, zona reticularis där cellerna sitter tättare ihop och ger intryck av ett retikel, med typiska lipidvesiklar (androgener). Studenten skall ha pekat märgen och dess mycket rik blodförsörjning samt ansamlingar av svagfärgade (med HE) polygonala, stora kromafina celler (innehållande katekolaminer, dvs adrenalin alt noradrenalin som färgas av kromsalter), samt grupper av stora, runda, acidofila sympatiska ganglieceller (lätt kännbara pga dess storlek och tydlig nukleol). Preparat 11 Sköldkörtel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets grundläggande endokrina komponenter: folliklar. Studenten skall ha vidare pekat ut follikulära respektive parafollikulära celler samt den rika vakularisering (kapillärer). Preparat 10 Hypofysen Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets endokrina delar: pars distalis, pars intermedia och pars nervosa. Studenten skall ha pekat ut de olika celler i part distalis (acidofila respektive basofila och kromofoba celler) samt pituicyterna i pars nervosa. Studenten skall ha beskrivit sinusoiderna samt folliklarna i pars intermedia (rester av Rathkes ficka) med eller utan innehåll (kolloid).

22 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Preparat 13 Esofagus Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut sitt karakteristiska fyra-lagers uppbyggnad, dvs mucosan med sin oförhornad flerskiktat skivepitel, lamina propria samt muscularis mucosae; submucosan med de slembildande gl. esophagica; muscularis externa (där studenten skall beskriva typ av muskulatur (glatt- alt tvärstrimmig) och orsaken till (snitt kan vara från den övre tredjedels esofagala segmentet, där muskeln är tvärstrimmig); samt dess adventitia (ingen t. serosa). Preparat 15 Magsäcken, fundus Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut de olika lager, dvs mucosan med sitt enskiktat cylindriskt epitel, de särdragna gastric pits med sina celltyp (mukösa-, parietala-och huvudceller), lamina propria, muskularis mucosae, submucosa (rugae), muscularis externa olika lager (ev Meissners och Auerbachs plexa), och serosan. Preparat 16 Övergång ventrikel-duodenum Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut övergången mellan pylorus och duodenum (där villi istället för foveola syns) samt de olika lager på varje sidan av övergången. Studenten skall ha visat de särdragna Brunnerska körtlarna (gl. duodenales) samt ev. pylorus sfinktern (glatt muskel). Preparat 19 Tarm, olika segment Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och indikerat skillnader mellan de olika tarm segment (duodenum med intilliggande pankreas), jejunum (med tydliga Meissners och Auerbachs plexa) och första delen av colon. Preparat 21 Bukspottkörtel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut de exokrina och endokrina (Langerhans öar) delar av organet. I synnerhet skall studenten ha visat de bindvävs septa som bildar lobuli, och de tubuloacinära serösa körtlar, med sina kubiska, sekretoriska celler grupperade i botten av acini med sin karakteristiska pyramidform. Utförsgångarna skall pekats ut, dvs intralobulära skarvgångar ( intercalated ducts ), som mynnar i intralobulära samlingsgångar, vilka i sin tur tömmer sig i de interlobulära innan de når den central placerade, långa ductus pankreaticus. Preparat 23 Lever Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut hur en leverlob är uppbyggd: dvs hexagonformad med centralvenen i centrum och porta triaden (dvs portal ven, lever artär och gallgången med sitt tydliga kubiskt epitel) i varje hörn. Hepatocyterna, sinusoider och Kupffer celler skall indikeras.

23 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) OBEMANNADE STATIONER: Version 1. Preparat 1: Svar: esofagus Svar: mucosa med oförhornat flerskiktat epitel, mm, submukösa med körtlar, muskularis externa, adventitia Preparat 2: Svar: respiratoriskt epitel Svar: trachea, bronkier Version 2. Preparat 1: Svar: förhornad resp oförhornad epitel Svar: Munhålan, anus Preparat 2: Svar: mucosan med gastric pits, cardias körtlar Svar: magsäcken, cardias Version 3. Preparat 1: Svar: Lieberkühnska kryptor (gl intestinalis) Svar: Duodenum Preparat 2: Svar: Flerskiktat skivepitel. Svar: Hud

24 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Feed-back praktisk OM-tentamen anatomi T Fråga 1: Svar: Retroperitonalt Sekundärt retroperitonealt Intraperitonealt Ren Colon Ascendens Gaster Pancreas Jejunum Colon Transversum Fråga 2: Svar: 1- Corpus cavernosum 2- Preputium, 3- Corpus spongiosum, 4- urethra. Fråga 3: Svar: A. Fundus B. Corpus C. Antrum 1. A. Hepatica communis 2. Truncus Coeliacus 3. A. Gastrica sinistra 4. A. Gastroomentalis/ sinistra 5. A. Splenica 6. A. Gastroomentalis dextra 7. A. Hepatica proria Fråga 4a-c: Svar: a) 1. Vagina. 2. Portio. 10. Ovarium, 3. Cervix uteri. 4. Corpus uteri. 5. Fundus uteri (0,5p) 6. Isthmus tuba uterina. 7. Ampulla tuba uterina 8. Infundibulum tuba uterina. 9. Fimbriae b) Labia majora c) Vid levern (lig. teres hepatis) Fråga 5: Svar: Labia majora, labia minora, vestibulum, hymen, ostium vaginae, glans clitoris, praeputium clitoridis, mons pubis, (ostium ureatrae)

Praktisk tentamen LÄK-T1 ( : Feed-back för den praktiska tentamen anatomi T1.

Praktisk tentamen LÄK-T1 ( : Feed-back för den praktiska tentamen anatomi T1. Praktisk tentamen LÄK-T1 (2013-01-10: Feed-back för den praktiska tentamen anatomi T1. ANATOMI 1. a. Vilka två kärl försörjer colon och rektum? Svar: a. mesenterica superior och a. mesenterica inferior

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(29) 2010-08-15 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(29) 2010-08-15 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(29) Sandra Liljesson har haft Graves sjukdom i tre år, sedan hon var 29 år. Hon mår nu relativt bra tack vare den medicin hon har som motverkar effekten

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 I vissa allvarliga fall av fetma görs operationer på magsäcken för att hjälpa patienterna att minska i vikt. Vid två av operationerna görs det operativa

Läs mer

Fråga 1 (1poäng): Vilken typ av ärftlighetsmönster för laktosintolerans uppvisar släktträdet.

Fråga 1 (1poäng): Vilken typ av ärftlighetsmönster för laktosintolerans uppvisar släktträdet. Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(20) Hög laktasaktivitet hos nyfödda är evolutionärt mycket viktigt eftersom det tillåter intag av bröstmjölk. Efter avvänjning avtar laktasaktiviteten.

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Lisa har middag för sina kurskamrater. En av middagsgästerna är en japansk utbytesstudent, Nanako. Efter välkomstdrinken serveras vin till maten och avec

Läs mer

Fråga 1 (5 poäng): Flera hormoner är viktiga för barnets normala tillväxt. Beskriv regleringen av två av de viktigaste hormonerna i detta sammanhang!

Fråga 1 (5 poäng): Flera hormoner är viktiga för barnets normala tillväxt. Beskriv regleringen av två av de viktigaste hormonerna i detta sammanhang! Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(33) Lenita är född i Colombia och adopterades som spädbarn till Sverige. När hon först anlände var hon mindre än svenska barn i samma ålder. Hennes föräldrar

Läs mer

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Testosteron 12/13/2012. Människan: biologi och hälsa SJSD11

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Testosteron 12/13/2012. Människan: biologi och hälsa SJSD11 Reproduktionssystemen Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Testosteronproduktion Foster Nyfödd Barndom Pubertet Vuxen Ålderdom FSH LH Testosteron Utveckling av mannens primära (manliga

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr: Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med

Läs mer

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

Vid GH-brist kan man behandla med GH framställt med rekombinant teknik.

Vid GH-brist kan man behandla med GH framställt med rekombinant teknik. Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Bilden visar Robert Wadlow, världens längsta man. Han uppmätte 272 cm i längd och vägde 222 kg. Man kan ju ana att Robert hade någon slags rubbning i

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Kodnr:

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Kodnr: Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Beata är 87 år och efter en tilltagande makuladegeneration är hennes syn så dålig att hon inte längre kan laga sin egen middagsmat. Från kommunens

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln.

I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln. Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1 I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln. Fråga 1 (4 poäng): Förklara

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) Maria är 31 år och arbetar som administratör på ett möbelföretag. Hon är gravid i 30:e veckan och har mått bra under hela graviditeten. De regelbundna

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Frank Sappa är 37 år och jobbar som resemontör vilket leder till många hotellövernattningar per vecka. Frank tycker att kvällarna i hotellrummet blir

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Genitalia. 1. Spermiogenesens förlopp

Genitalia. 1. Spermiogenesens förlopp Genitalia 1. Spermiogenesens förlopp Spermiogenesen utgör sista steget i produktionen av en spemie. I detta steg utvecklas spermatiderna vidare till att bli välutvecklade celler med förmågan att transportera

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213 ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp 1. Mag-tarmkanalens glatta muskelvävnad delas in i muscularis mucosae, respektive muscularis externa (även kallad muscularis

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet) Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet) 2011-01-17 Skrivtid

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2012 1(18) 2012-08-13 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2012 1(18) 2012-08-13 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2012 1(18) Ann-Christin är 18 år och har tränat löpning intensivt. Hon ville så gärna bli uttagen till OS i London. Ann-Christin tränade framför allt utomhus.

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Anna och Marina pluggar till tentamen på T1. Anna känner sig trött och har svårt att koncentrera sig. Marina tror att det beror på att Anna inte äter

Läs mer

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia Reproduktionssystemen Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Testosteronproduktion Foster Nyfödd Barndom Pubertet Vuxen Ålderdom FSH LH Könsorganen Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-10-05 kl. 08.00-13.00. Polacksbacken, Skrivsalen Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60% (48 poäng).

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

HISTOLOGI. Preparatkompendium

HISTOLOGI. Preparatkompendium HISTOLOGI Preparatkompendium Introduktion Detta kompendium är ett hjälpmedel i DINA histologistudier vid Hälsouniversitetet. Det innehåller kortfattade beskrivningar av det som skall/skall kunna finnas/lokaliseras

Läs mer

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster.

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster. Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(16) Könsbunden iktyos (fiskfjällssjuka) drabbar barn med en frekvens av ca 1 per 2-6000 födda pojkar. Torrheten och fjällningen av huden är mest markant

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2013 1(19) 2013-06-03 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2013 1(19) 2013-06-03 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2013 1(19) Du blir en helg uppringd och tillfrågad av Din kusin Sara som sedan 2 år försökt skaffa barn utan framgång. Hon och hennes make Torkel har ett regelbundet

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00. Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00. Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Du fyller endast i namn här. På alla

Läs mer

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation

Läs mer

Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet.

Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet. 1 Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet. Svar: 2 Fråga 2 (4 p) Vid tillgång på glukos, hur reglerar cellen att lagom mycket glukos bryts ner till

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(19) 2014-02-03 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(19) 2014-02-03 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(19) Ebba är 28 år och tycker själv att hon lagt på sig lite för mycket de senaste åren och hon har nu ett BMI (Body Mass Index) på 32. Hon är lite

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-06-07 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 51p Cirkulation, 13p Gabriella Eliason Respiration,

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p)

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Olle Ljungqvist frågor (1-6), svara på separat papper 1. Maja bjuder Ludvig på middag. Han är hungrig och hon har lagat till hans favoritmat. Maten ställs fram

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p)

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (22 p) 1. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Beskriv

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Basal medicinsk kompletteringskurs (Delmoment III)

Basal medicinsk kompletteringskurs (Delmoment III) UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för integrativ medicinsk biologi Namn... Datum 2010-06-05 1(17) KOD. Basal medicinsk kompletteringskurs (Delmoment III) vårterminen 2010 Lördag 5 juni kl 9-14 Östra paviljongen

Läs mer

Duodenum och pancreas

Duodenum och pancreas Duodenum och pancreas Bukspottkörteln, pancreas 1315 cm stor körtel med huvudet caput (pancreatis) omringad av duodenum, tolvfingertarmen Corpus pancreatis, kropp Cauda pancreatis, svans Caput pancreatis,

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 1. DNA:t i arvsmassan lagrar informationen om de RNA och proteiner som cellen behöver

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Maria Svensson, en 20-årig kvinna, söker på mottagningen då hon har behov av ett säkert preventivmedel. Maria har fast partner (Robin) sedan ett drygt

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) 2012-01-09 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) 2012-01-09 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) Jessica 28 år Jessica har sedan barndomen vägt betydligt mer än sina jämnåriga. Hon lever sedan några år i ett fast förhållande med Juan som är från

Läs mer

Matspjälkningssystemet. Innehåll Matspjälkningssystemets funktion. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Matspjälkningssystemet. Innehåll Matspjälkningssystemets funktion. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Matspjälkningssystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Mag-tarmkanalens utseende och funktioner - Munhålan - Svalget - Matstrupen - Magsäcken - Tunntarmen - Tjocktarmen

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 Hals/Huvud (20p) 1. För att lättare kunna orientera sig på halsen brukar man dela in den i mer välavgränsade områden. Vilka anatomiska strukturer

Läs mer

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Läs mer

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) Fråga 1-4, läggs i separat mapp 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Svaret ska innehålla: a) Munnen: mekanisk

Läs mer

Tentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2015-02-27, kl 8.15-12.15. Instruktioner

Tentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2015-02-27, kl 8.15-12.15. Instruktioner Tentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2015-02-27, kl 8.15-12.15 Instruktioner 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella extrablad

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Inför olympiska spel och andra idrottsevenemang förbättrade en del idrottare sin muskelmassa med hjälp av anabola androgena steroider (AAS), vilket

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer

Matspjälkningen. Matspjälkningen föreläsningsöversikt. Anatomi och fysiologi, SJSE11. Anna Hammarberg, Lunds universitet

Matspjälkningen. Matspjälkningen föreläsningsöversikt. Anatomi och fysiologi, SJSE11. Anna Hammarberg, Lunds universitet Matspjälkningen Anatomi och fysiologi, SJSE11 Anna Hammarberg, Lunds universitet Matspjälkningen föreläsningsöversikt Syfte/ funktion Matspjälkningen, översikt: Kolydrater Proteiner Fett Matspjälkningsapparaten,

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 1. Anna (19) har nyligen börjat på universitetet och anmält sig till studentkårens

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (14)

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (14) Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2009 1(14) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år vem eller vilka som ska få Nobelpriset i medicin eller fysiologi. Man belönar banbrytande

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Mikroskopi 1: Mikroskopering och epitel /HH, MA 2013

Mikroskopi 1: Mikroskopering och epitel /HH, MA 2013 Mikroskopi 1: Mikroskopering och epitel /HH, MA 2013 I. Om mikroskoperingarna och förhandsuppgifterna: Användande av mikroskop, granskning av ett histologiskt preparat och observationer angående en vävnads

Läs mer

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15 Instruktioner 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-11-12 kl. 09.00-14.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen

Läs mer

Menstruationscykel Ovulationscykel. Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013

Menstruationscykel Ovulationscykel. Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013 Menstruationscykel Ovulationscykel Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013 1 Adrenarke: 6 års ålder. Könsmognad som startar med ökning av androgenbildning i binjurebarken. Resulterar med bl.a. axillarbehåring

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning:

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning: INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP OCH MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-01-15 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 61,5 PoängiOrdelning:

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer