Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Kurskod: 8LAG10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(20) 2012-02-06 Kurskod: 8LAG10"

Transkript

1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Jessica, 33 år, har sedan barndomen vägt betydligt mer än sina jämnåriga. För några år sedan hade hon har ett BMI över 35. Hennes menstruationer var oregelbundna och trots att hon hade ett fast förhållande blev hon inte gravid. Jessica genomgick därför en operation för att reducera fetman. Jessica genomgick en sk gastric-by-pass -operation. Detta innebär att när hon äter kommer maten inte att passera genom magsäckens corpus och antrum utan den kommer att transporteras direkt från översta delen av fundus till duodenum. Fråga 1 (4 poäng): Med tanke på hur den normala transporten av födan sker och hur kymus bearbetas i corpus och antrum, hur skulle en gastric-by-pass -operation teoretiskt kunna påverka aktiveringen och funktionen av de endokrina celler som finns i magsäcken och duodenum och som är involverade i saltsyrasekretionens reglering? Hur skulle detta kunna påverka saltsyrasekretionen? Motivera ditt svar! (4 p) Svar: Proteiners digestion mha pepsin från huvudcellerna i corpus påverkas =>peptoner och aa stimulerar inte gastrinfrisättningen från antrala G-celler som ökar saltsyrasekretionen. Minskad mängd peptoner och aa i duodenum skulle också minska gastrinfrisättningen. Störd gastrinsekretion skulle också påverka somatostatinfrisättningen vilket hämmar den negativa feed-back loopen som normalt finns. Saltsyra stimulerar S-celler i tunntarmen när sur kymus kommer ut i duodenum. Avsaknad av syra ger en påverkad secretinfrisättning=> regleringen av saltsyra kan påverkas, antingen via en direkt effekt på parietalcellerna eller via sekretion av gastrin i antrum. Mål: C6, C17

2 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Ökad produktion av saltsyra stimulerar också neutraliseringsmekanismerna i tunntarmen för att inte slemhinnan ska skadas. Fråga 2 (2 poäng): Hur initieras denna process endokrint och hur/var sker den? (2 p) Svar: Bl a: secretin, som frisätts då ph ökar i duodenum, påverkar bikarbonatfrisättningen från den exokrina delen av pankreas som neutraliserar det sura pht i tarmen. Mål: C17

3 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 3 (2 poäng): Hur skyddas cellerna i magsäckens slemhinna mot det sura ph t? (2 p) Svar: De mukösa ytepitelcellerna bildar bikarbonat som frisätts i det slem - rikt på glykoproteiner - som cellerna bildar. ph närmast cellerna är neutralt. Mål: C6, C21 Ventrikeln är ett mycket väl vaskulariserat organ.

4 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 4 (6 poäng): Förklara hur dess blodförsörjning är uppbyggd (både den arteriella den venösa). Utgå från ventrikelns makroanatomiska struktur och använd viktiga landmärken när du beskriver kärlförsörjningen. Rita! (6 p) Svar: Ventrikeln försörjs av Truncus coeliacus, vilken avgår från aorta (pars abdominalis just under hiatus aroticum i höjd med lumbalkota L1). Truncus coeliacus avger tre huvudgrenar. 1. A. hepatica communis. Denna Avger A. gastrica dx som löper längs curvatura minor och anastomoserar med A. gastrica sin längs curvatura minor. A. hepatica communis avger vidare a. gastroduodenalis, vilken i sin tur avger a. gastroomentalis/gastroepiploica dx (anastomoserar med ~ sin, se under punkt 3). 2. A. gastrica sinistra. Direkt gren från Truncus coeliacus. Förlopp- se ovan. 3. A. splenica/lienalis. Största grenen från Truncus coeliacus. Löper posteriort om pancreas i riktning vänster mot mjälten. Avger A. gastroomentalis/gastroepiploica sin och Aa. gastricae breves. A. gastroomentalis sinistra anastomoserar med a. gastroomentalis dextra längs curvatura major. Aa. gastricae breves utgör korta grenar som försörjer magsäckens fundusregion. PLUS VENÖSA-svar: Vener löper parallellt med artärerna. Vena gastrica sinistra och dextra anastomoserar längs curvatura minor och vena gastroomentalis sinistra och dextra vid curvatura major. Vena gastrica sinistra och dextra tömmer sig i vena porta hepatica. Vena gastroomentalis sinistra och vena gastrica breves tömmer sig i vena splenica som går ihop med vena mesenterica superior som övergår till vena porta. Vena gastroomentalis dextra tömmer sig i vena mesenterica superior. Mål: C6

5 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Efter operationen blev Jessica smalare. Hon återfick sin menstruation och blev såsmåningom gravid. Efter en tid födde hon ett friskt barn. Fråga 5 (3 poäng): Såväl testikel som äggstock erhåller olika ligamenta under sin utveckling. Testikeln vandrar ner i pungen så småningom medan äggstocken endast flyttar sig till närheten av livmoderns övre del (vid sidan av fundus). Beskriv hur äggstocken hänger i relation till livmodern, särskilt vilka ligamenta som håller den på plats. (3p) Svar: Äggstocken hålls på plats bredvid livmodern via sin koppling till ligamentum latum (mesovarium, genom vilket blodförsöjningen når äggstockens medulla), där även äggledaren och livmodern är upphängda. Två specifika ligamenta håller äggstocken på plats: dels ligamentum suspensorius ovarii (lateralt, kallas också infundibulum-pelvisk ligament) samt ligamentum ovarii propium som kopplar samman livmoderns vägg och äggstockens ena pol, den mediala. Mål: C4, C7

6 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 6 (5 poäng): Den gonadala utvecklingen går igenom en odifferentierad och en differentierad fas. Vad reglerar den primära differentieringen av testikel- resp äggstock? (5p) Svar: Om embryot har Y kromosom, kommer den specifika genen SRY att utryckas och, via bildande av Sertolicellerna och av Leydigcellerna, leda utvecklingen till bildandet av en testikel (tunica albuginea, tubuli) samt av manliga kanalikulära gångar (rete testis och ductuli efferentia från mesonephros, ductus epididymides och ductus deferens från Wollfska ductus) och vissa accessoriska könskörtlar (prostata, sädesblåsorna) samt ett tillbakabildande av Mülleriska ducti, via AMH produktion (Sertoli cellerna). Avsaknad av SRY, och av Sertoli cellerna leder till ett tillbakabildande av de Wolffska ducti, bevarandet av Mülleriska ducti och en kvinnlig utveckling (endast kortikala follikelöar, inga ducti som kopplar äggstocken med äggledaren samt bildande av äggledare, livmoder och cervix/vagina). Hormoner från hypofysen och gonader reglerar (sekundär) utvecklingen av de interna och externa könsorganen. Mål: C7

7 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Två viktiga hormon för barnets tillväxt är somatotropin (tillväxthormon, GH) och T3/T4 (tyroxin). Fråga 7 (6 poäng): Hur är syntesen och insöndringen av GH och T3/T4 till blodet reglerad? (6p) Svar: I båda fallen ingår hypotalamus och adenohypofysen i regleringen. Syntes och insöndring av GH från somatotrofa celler i adenohypofysen stimuleras positivt av GHRH och negativt av somatostatin, som båda frisätts i hypotalamus. GH i sin tur stimulerar syntes och frisättning av IGF-1, främst i levern. IGF-1 och GH verkar med negativ feedback på hypofys- och hypotalamusnivå. För det senare gäller att GHRH minskar och somatostatin ökar. T3/T4 bildas och frisätts från tyreoidea efter stimulering av TSH. TSH i sin tur frisätts från adenohypofysen under inflytande från TRH från hypotalamus. T3/T4 utövar negativ feedback på både TRH och TSH. Mål: C10, C11

8 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Jämför GH och T3 på molekylär nivå. Fråga 8 (6 poäng): Hur skiljer sig GH och T3 då det gäller hur de utövar sin effekt på cellulär nivå? (6p) Svar: T3 består av två sammankopplade tyrosinmolekyler som joderats och kan likt steroidhormoner ta sig in i cellen och binda till intracellulära receptorer (TR), som i sin tur binder till bestämda sekvenser i DNA och reglerar gentranskription med hjälp av olika co-faktorer. (TR binder till DNA som dimer, där RXR är en vanlig partner.) GH är ett peptidhormon (strukturellt likt prolaktin och vissa placentahormon) som binder receptorer i cellmembranet. Receptorerna ingår i den sk JAKfamiljen (tyrosinkinas-associerade receptorer). Signalen förs vidare genom fosforyleringar, bl a aktiveras STAT-proteiner som går in i kärnan och verkar som transkriptionsfaktorer. Mål: C10, C11

9 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 9 (3 poäng): Puberteten är en komplicerad process som hos pojkarna inbegriper en dominans av testosteron. Testosteron bildas dock i överflöd och påverkar mest spermatogenesen. Vilken metabolit är den mest aktiva i resten av kroppen? Vad reglerar dess förekomst? (3p) Svar: 5α-dihydrotestosteron (DHT) är testosteronets aktiva metabolit. Den bildas av 5α-reduktas som finns i mål-cellerna exempelvis i bitestikel och accessoriska könskörtlar. Mål: C9, C10

10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Förutom miljö- och livsstilsfaktorer så kan ett högt BMI också påverkas av ärftliga faktorer. Genetiken bakom detta är komplex med många olika gener och genetiska varianter involverade. En känd gen är FTO (Fat mass- and obesity-associated gene, på kromosom 16) med en SNP (single nucleotide polymorphism), rs (A G), där G-allelen har visats vara associerad till både högt BMI, vikt och höftmått. G-allelfrekvensen varierar i olika delar av världen och fördelar sig t ex i den mexikanska populationen så att 45 % är homozygot vildtyp, 44 % är heterozygoter och 11 % är homozygoter. Jessica är orolig för att hennes och Juans barn kommer att ärva risken för övervikt och vill genotypa sig för rs i FTO genen, men sjukvården beviljar inte detta önskemål med hänvisning till att man inte kan översätta populationsstudier direkt till risk hos enskilda individer. Det finns så många andra faktorer som också påverkar risken för fetma. Jessica bestämmer sig då för att skicka ett munskrapsprov till företaget DNA Guide för genetisk analys. Hon befinns vara homozygot G/G och har en förhöjd risk att drabbas av fetma. Juan vill däremot inte låta sig genotypas. Det är inte känt om fenotypen nedärvs dominant eller recessivt. Fråga 10 (5 poäng): Vilken är risken att ett av deras barn ärver en ökad risk för övervikt? Beräkna risken utifrån de olika möjliga genotyper som Juan kan tänkas ha och för de olika nedärvningsmodeller som skulle kunna gälla. (5 p) Svar: Om dominant nedärvning, spelar det ingen roll vilken genotyp Juan har, Jessica kommer alltid att föra över en G-allel som bidrar till övervikten. Om recessiv nedärvning, och om Juan skulle vara: Homozygot för vildtypallelen; 100% x 0.45 = 45 % Heterozygot: 100 % x 0.44 x 0.5 = 22 % Homozygot för GG: 100% x 100% x 0.11 = 11 % Mål: C12

11 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 11 (2 poäng): Vilka eventuella etiska ställningstaganden och konsekvenser kan gentypningen ge upphov till i detta fall? (2p) Svarsförslag: T ex Risken att föra över en riskgen till barnet Risken för barnet att bli fet Stigmatisering av barnet om risken att vara bärare av riskgen är ogrundad Mål: B7

12 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 12 (4 poäng): Genen för FTO är baspar, dess RNA är bp och proteinet består av 505 aminosyror. Förklara storleksförhållandet mellan de olika biomolekylerna. Gärna med figur. (4p) Svar: Eftersom varje aminosyra kodas av en triplett, motsvaras proteinets 505 aminosyror av 1515 bp + 3 bp för stoppkodonet som inte bildar någon aminosyra, dvs 1518 bp. Resterande skillnad beror på att intronerna splicas bort från det primära RNA transkriptet, samt att de icke-translaterade regionerna i både 5 - och 3 -ändarna, sk UTR eller UTS, räknas in i genlängden. Mål: C3, C13

13 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) För att förstå de fysiologiska processer som sker i kroppen behöver man biokemisk kunskap. Fråga 13: Betrakta nedanstående molekyler. Ange vilken typ av molekyl det är. (0.5 p) Ge exempel på vilken funktion molekylen har. (0.5 p) Ge exempel på ett sammanhang där molekylen har viktig funktion. (0.5 p) a) 1.5 p b) 1.5 p

14 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) c) 1.5 p d) 1.5 p

15 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20)

16 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) e) 1.5 p f) 1.5 p Svarsförslag: Krävs inte att all information nedan ska vara med för att få poäng, för att förstå att struktur och funktion behöver de inte kunna alla namn och benämningar ex aldohexos osv. 0.5p för identifiering av molekylen p för viktig funktion p för exempel på sammanhang där funktionen är viktig = 1.5 p per delfråga, summa= 9 p på hela frågan. a) Kolhydrat, exemplet visar disacckarid av alfa-d- glukos (aldohexos) och beta-d-fruktos (ribos), sukros, alfa-glycosidbindning mellan sockerenheterna. Näringsämne, glukos lagras i form av glycogen, behövs i metabolismen (glykolysen), behövs för glykosylering av proteiner och lipider (bidrar till att utöka variation och funktion hos proteiner iom posttranslationell modifiering då kolhydratträd kopplas till aminosyrornas sidokedjor, samt som igenkänningsstrukturer på ex

17 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) cellmembran genom koppling till phospholipider), kolhydratstrukturerna finns både intra- och extracellulärt och i cirkulation iom ex cirkulerande proteiner. b) Fettsyror, mättad (rak) resp omättad (veckad). Utgör vårt kvantitativt sett viktigaste energisubstrat och fungerar även som viktiga signalmolekyler i cellen, genomgår betaoxidation varvid energi utvinns. Ingår som beståndsdel i triglycerid (fett) som vi intar med födan. Lagras i form av triglycerider i de flesta av kroppens celler men framför allt i adipocyterna. Viktig beståndsdel vid uppbyggandet av och i phospholipider och apolipoproteiner och membranstrukturer. c) Deoxyribonukleinsyra (polymer av nukleotider = deoxyribos, heterocyklisk kvävebas, fosfatgrupp), DNA. Dubbla strängar av polymerer av deoxyribonukleinsyra i alfa-helixkonfiguration utgör gener/arvsmassan/kromosomer och kvävebassekvensen utgör den specifika koden. d) Glykogen. Lagring av glukosmolekyler sker i form av glykogen. Glykogen är, efter fett, människans viktigaste energireserv. Lagras i lever och muskelceller. Glukosmolekyler som sätts samman med alfa 1-4 glycosidbindningar och vid var 8-10 glukosmolekyl ingår en alfa 1-6 glycosidbindning som gör att molekylen får en grenad struktur. e) Fosfolipid. Mokelyl uppbyggd av glycerol, två fettsyror (hydrofoba), en fosfatinnehållande grupp (hydrofil). Fosfolipiden är amfifatisk. Mycket viktig för bildandet av membranstruktur, dubbellager bildas pga fettsyrornas hydrofoba karaktär och fosfatgruppsdelens hydrofila karaktär. Membranstrukturen är semipermeabel och rörlig/flytande och innesluter viktiga komponenter som har mer fettlöslig karaktär i membranet eller transmembrant. Vattenlösliga komponenter associeras på inoch/eller utsidan. f) Aminosyra. Polymerer av aminosyror, där aminosyrorna binder till varandra genom kovalent bindning som kallas peptidbindning, utgör proteiner och polypeptider. R kan vara ett H som i den enklaste aminosyran glycin eller mer komplicerad sidokedja som ger aminosyran hydrofoba, hydrofila, laddade/oladdade, syra-/bas egenskap som i sin tur har betydelse för proteinets funktion, stabilitet och lokalisation (ex proteiner med hydrofoba delar vill gärna vara i membranstrukturer eller genom membran; transmembran lokalisering). Mål: C14, C15

18 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Lipas är ett enzym som medverkar vid nedbrytningen av fett. Fråga 14 a (1 poäng): Vilken sorts reaktion utför enzymet och till vilken enzymklass hör det? (1p) Svar: Lipolys eller hydrolys samt hydrolaser Lipas verkar på en yta och följer därmed inte Michaelis-Menten kinetik. Nedan visas en schematisk substratmättnadskurva för ett enzym som verkar i vattenlösning. v (mol/min) B A [S] (M) Fråga 14 b (1 poäng): Vad kan man läsa ut av kurvans olika delar A och B? (1 p) Svar: A = 1:a ordningens kinetik, v är direkt proportionell mot [S] B = 0:e ordningens kinetik, v är oberoende av [S], enzymet är mättat

19 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 14 c (2 poäng): Vilka två viktiga kinetiska parametrar kan man få fram ur denna kurva och hur? (2 p) Svar: v max och K M. Michaelis-Menten ekvationen inverteras och resulterar i en rät linje. v max fås från interceptet på y-axeln (1/v max ) och K M fås från lutningen (K M /v max ). Fråga 14 d (1 poäng): Vad säger parametrarna om enzymet? (1 p) Svar: v max anger den maximala hastigheten när enzymet är mättat. K M anger affiniteten för substratet. Mål: C20

20 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Fråga 15 (3 poäng): Biokemiska reaktioner går till jämvikt. Vad är drivkraften som gör att en blandning av reagerande substrat når en jämviktsblandning? (3 p) Svar: Skillnaden i värmeinnehåll och skillnaden i entropi mellan reaktionsblandningen och jämviktsblandningen. Mål: C23

21 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Praktisk Om-tentamen LÄK-T1: Feed-back för histologi T1. Samtliga preparat som använts. BEMANNADE STATIONER: Preparat 5 Förhornat (pigmenterat) epitel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets flerskiktat epitel (epidermis) och pekat ut dess olika lagren/strata (stratum basale med sina kubiska-cylindriska celler, här med melaninpigmentet, stratum spinosum (2-5 lager celler med runda kärnor och tydliga gränser, utan granula), stratum granulosum (2-3 cellrader med celler vars kärnor är spolformade och mörka, pga av keratohyalin) samt det yttersta lagret: hornlagret (stratum corneum) där alla celler (15-20 lager) är döda, saknar kärnor, och innehåller endast keratin. Preparat 6 Läppen: Förhornad resp oförhornad epitel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets två olika flerskiktade epiteltyper, den ena förhornad (epidermis) och den andra oförhornad (munhålan). Studenten skall ha pekat ut de olika lagren/strata (stratum basale, stratum spinosum, stratum granulosum och det yttersta lagret: hornlagret (stratum corneum, med keratin) i den ena men keratin-fri inte i det andra. Preparat 12 Binjure Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets två endokrina enheter: barken (cortex) och märgen (medulla) samt den kapsel som omger organet. Studenten skall ha pekat ut de olika lagren i cortex (yttersta lagret, under kapseln, zona glomerulosa iom att cellerna bildar runda grupper och producerar mineralokortikosteroider [aldosteron, etc]); mellanlagret, zona fasciculata med celler som bildar radiala, paralella fasciklar eller strängar och producerar glykokortikosteroider (cortisol etc); samt det innersta lagret, zona reticularis där cellerna sitter tättare ihop och ger intryck av ett retikel, med typiska lipidvesiklar (androgener). Studenten skall ha pekat märgen och dess mycket rik blodförsörjning samt ansamlingar av svagfärgade (med HE) polygonala, stora kromafina celler (innehållande katekolaminer, dvs adrenalin alt noradrenalin som färgas av kromsalter), samt grupper av stora, runda, acidofila sympatiska ganglieceller (lätt kännbara pga dess storlek och tydlig nukleol). Preparat 11 Sköldkörtel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets grundläggande endokrina komponenter: folliklar. Studenten skall ha vidare pekat ut follikulära respektive parafollikulära celler samt den rika vakularisering (kapillärer). Preparat 10 Hypofysen Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatets endokrina delar: pars distalis, pars intermedia och pars nervosa. Studenten skall ha pekat ut de olika celler i part distalis (acidofila respektive basofila och kromofoba celler) samt pituicyterna i pars nervosa. Studenten skall ha beskrivit sinusoiderna samt folliklarna i pars intermedia (rester av Rathkes ficka) med eller utan innehåll (kolloid).

22 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Preparat 13 Esofagus Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut sitt karakteristiska fyra-lagers uppbyggnad, dvs mucosan med sin oförhornad flerskiktat skivepitel, lamina propria samt muscularis mucosae; submucosan med de slembildande gl. esophagica; muscularis externa (där studenten skall beskriva typ av muskulatur (glatt- alt tvärstrimmig) och orsaken till (snitt kan vara från den övre tredjedels esofagala segmentet, där muskeln är tvärstrimmig); samt dess adventitia (ingen t. serosa). Preparat 15 Magsäcken, fundus Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut de olika lager, dvs mucosan med sitt enskiktat cylindriskt epitel, de särdragna gastric pits med sina celltyp (mukösa-, parietala-och huvudceller), lamina propria, muskularis mucosae, submucosa (rugae), muscularis externa olika lager (ev Meissners och Auerbachs plexa), och serosan. Preparat 16 Övergång ventrikel-duodenum Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut övergången mellan pylorus och duodenum (där villi istället för foveola syns) samt de olika lager på varje sidan av övergången. Studenten skall ha visat de särdragna Brunnerska körtlarna (gl. duodenales) samt ev. pylorus sfinktern (glatt muskel). Preparat 19 Tarm, olika segment Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och indikerat skillnader mellan de olika tarm segment (duodenum med intilliggande pankreas), jejunum (med tydliga Meissners och Auerbachs plexa) och första delen av colon. Preparat 21 Bukspottkörtel Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut de exokrina och endokrina (Langerhans öar) delar av organet. I synnerhet skall studenten ha visat de bindvävs septa som bildar lobuli, och de tubuloacinära serösa körtlar, med sina kubiska, sekretoriska celler grupperade i botten av acini med sin karakteristiska pyramidform. Utförsgångarna skall pekats ut, dvs intralobulära skarvgångar ( intercalated ducts ), som mynnar i intralobulära samlingsgångar, vilka i sin tur tömmer sig i de interlobulära innan de når den central placerade, långa ductus pankreaticus. Preparat 23 Lever Svar: Studenten skall ha minst beskrivit preparatet och pekat ut hur en leverlob är uppbyggd: dvs hexagonformad med centralvenen i centrum och porta triaden (dvs portal ven, lever artär och gallgången med sitt tydliga kubiskt epitel) i varje hörn. Hepatocyterna, sinusoider och Kupffer celler skall indikeras.

23 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) OBEMANNADE STATIONER: Version 1. Preparat 1: Svar: esofagus Svar: mucosa med oförhornat flerskiktat epitel, mm, submukösa med körtlar, muskularis externa, adventitia Preparat 2: Svar: respiratoriskt epitel Svar: trachea, bronkier Version 2. Preparat 1: Svar: förhornad resp oförhornad epitel Svar: Munhålan, anus Preparat 2: Svar: mucosan med gastric pits, cardias körtlar Svar: magsäcken, cardias Version 3. Preparat 1: Svar: Lieberkühnska kryptor (gl intestinalis) Svar: Duodenum Preparat 2: Svar: Flerskiktat skivepitel. Svar: Hud

24 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (20) Feed-back praktisk OM-tentamen anatomi T Fråga 1: Svar: Retroperitonalt Sekundärt retroperitonealt Intraperitonealt Ren Colon Ascendens Gaster Pancreas Jejunum Colon Transversum Fråga 2: Svar: 1- Corpus cavernosum 2- Preputium, 3- Corpus spongiosum, 4- urethra. Fråga 3: Svar: A. Fundus B. Corpus C. Antrum 1. A. Hepatica communis 2. Truncus Coeliacus 3. A. Gastrica sinistra 4. A. Gastroomentalis/ sinistra 5. A. Splenica 6. A. Gastroomentalis dextra 7. A. Hepatica proria Fråga 4a-c: Svar: a) 1. Vagina. 2. Portio. 10. Ovarium, 3. Cervix uteri. 4. Corpus uteri. 5. Fundus uteri (0,5p) 6. Isthmus tuba uterina. 7. Ampulla tuba uterina 8. Infundibulum tuba uterina. 9. Fimbriae b) Labia majora c) Vid levern (lig. teres hepatis) Fråga 5: Svar: Labia majora, labia minora, vestibulum, hymen, ostium vaginae, glans clitoris, praeputium clitoridis, mons pubis, (ostium ureatrae)

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(29) 2010-08-15 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(29) 2010-08-15 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2011 1(29) Sandra Liljesson har haft Graves sjukdom i tre år, sedan hon var 29 år. Hon mår nu relativt bra tack vare den medicin hon har som motverkar effekten

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 I vissa allvarliga fall av fetma görs operationer på magsäcken för att hjälpa patienterna att minska i vikt. Vid två av operationerna görs det operativa

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Kodnr:

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Kodnr: Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Beata är 87 år och efter en tilltagande makuladegeneration är hennes syn så dålig att hon inte längre kan laga sin egen middagsmat. Från kommunens

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Frank Sappa är 37 år och jobbar som resemontör vilket leder till många hotellövernattningar per vecka. Frank tycker att kvällarna i hotellrummet blir

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Genitalia. 1. Spermiogenesens förlopp

Genitalia. 1. Spermiogenesens förlopp Genitalia 1. Spermiogenesens förlopp Spermiogenesen utgör sista steget i produktionen av en spemie. I detta steg utvecklas spermatiderna vidare till att bli välutvecklade celler med förmågan att transportera

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet) Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet) 2011-01-17 Skrivtid

Läs mer

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Reproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Könsorganen 5/15/2013. Människan: biologi och hälsa SJSD11. Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia Reproduktionssystemen Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Testosteronproduktion Foster Nyfödd Barndom Pubertet Vuxen Ålderdom FSH LH Könsorganen Reproduktionsorgan/könsorgan = genitalia

Läs mer

HISTOLOGI. Preparatkompendium

HISTOLOGI. Preparatkompendium HISTOLOGI Preparatkompendium Introduktion Detta kompendium är ett hjälpmedel i DINA histologistudier vid Hälsouniversitetet. Det innehåller kortfattade beskrivningar av det som skall/skall kunna finnas/lokaliseras

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p)

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (22 p) 1. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Beskriv

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 1. DNA:t i arvsmassan lagrar informationen om de RNA och proteiner som cellen behöver

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) 2012-01-09 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) 2012-01-09 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2011 1(18) Jessica 28 år Jessica har sedan barndomen vägt betydligt mer än sina jämnåriga. Hon lever sedan några år i ett fast förhållande med Juan som är från

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

Menstruationscykel Ovulationscykel. Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013

Menstruationscykel Ovulationscykel. Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013 Menstruationscykel Ovulationscykel Sigurlaug Benediktsdóttir Lund 2013 1 Adrenarke: 6 års ålder. Könsmognad som startar med ökning av androgenbildning i binjurebarken. Resulterar med bl.a. axillarbehåring

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson.

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson. Tentamen Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp Kurskod: MC1703 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120427 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 72 p Godkänd 60 % av totala poängen (43p) Väl

Läs mer

Frågor och svar ordinarietenta Repro/utveckling VT 2012

Frågor och svar ordinarietenta Repro/utveckling VT 2012 1. Rune är drygt 70 år och har sedan en längre tid besvärats av miktionssvårigheter (dvs problem att kissa). Urinstrålen är inte längre så kraftig som när han var yngre, och ofta får han pressa på och

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 03 01 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Blodet och immunologi, 8 p Matspjälkningen,

Läs mer

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012

Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012 Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012 SKRIV EN UPPGIFT PÅ VARJE BLAD SÅ ATT UPPGIFTERNA KAN SORTERAS TILL RÄTT LÄRARE Maximal poäng: 73; Poäng för godkänt: 48 1. Vilka är de tre accessoriska körtlarna

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 1 02-15 Namn: Personnr: - texta Max: 77 poäng KOD: Gk: 46 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

Om diet och fasta. Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami.

Om diet och fasta. Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami. 1 Om diet och fasta Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami. Innehåll Inledning (3) Översikt över matspjälkningsprocessen

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

Martin Ritzén. bioscience explained Vol 7 No 2. Pojke eller flicka vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten?

Martin Ritzén. bioscience explained Vol 7 No 2. Pojke eller flicka vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten? Martin Ritzén Professor emeritus, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Pojke eller flicka vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten? Introduktion Under VM i fri idrott

Läs mer

Fråga 2 (4p) Varför drabbas inte mannens fruktsamhet på samma sätt?

Fråga 2 (4p) Varför drabbas inte mannens fruktsamhet på samma sätt? TENTAMEN 2006 Eva Svensson och Karl-Erik Bergman, som du känner väl sedan tidigare, söker upp dig i baren under en lite blöt kväll. De har lite frågor kring reproduktion och den fruktsamma delen av livet.

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p)

Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p) Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Histologibilden nedan visar ett snitt från pankreas (bukspottskörteln). a) Namnge strukturerna A och

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng Tentamen Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403 Godfried Roomans Totalpoäng: 138 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 121, Eva Funk (28-32; 17 Datum 101002 Skrivtid 4

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G Sädesledare Urinledare Urinblåsa Sädesblåsa Prostata Urinrör Bitestikel Svällkropp Testikel Ollon Förhud 1.Kvinnans könsorgan. Skriv in

Läs mer

DFM 1 Avsnitt 3: Matsmältningsorganens makro- och mikroanatomi

DFM 1 Avsnitt 3: Matsmältningsorganens makro- och mikroanatomi DFM 1 Avsnitt 3: Matsmältningsorganens makro- och mikroanatomi Av Sihan Wang, Läkarprogrammet T1 HT08 MATSMÄLTNINGSORGANENS MAKROANATOMI Kunna: Redogöra för käkledens och tuggmuskulaturens principiella

Läs mer

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Examinator: Ulrika Fernberg/Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-26, 108 poäng), Eva Funk (27, 12 poäng) Datum: 131123, skrivtid 4 timmar

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 0 0 8 18 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: 50 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar Hunden människans sjukaste vän Olof Vadell Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Hunden har varit en

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi

Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 4-9 Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi Examensarbete 10 poäng Handledare: LIU-ITLG-EX--99/05--SE Lars Höglund, Institutionen för Fysik

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ett barn blir till Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ibland hör man att den enda uppgift vi människor har är att fortplanta oss. Så är det kanske. Men

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Biomedicinsk vetenskap II för receptarier VT 2011 maria.liljeqvist@molbiol.umu.se sofie.ekestubbe@molbiol.umu.se christopher.andersson@molbiol.umu.se

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28; 7 poäng) Datum 120211 Skrivtid 4 timmar

Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28; 7 poäng) Datum 120211 Skrivtid 4 timmar Tentamen (omtentamen 2) Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 124 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28;

Läs mer

Kolesterol på gott & ont

Kolesterol på gott & ont Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Pojke eller flicka? Inte alltid självklart

Pojke eller flicka? Inte alltid självklart Pojke eller flicka? Inte alltid självklart Handläggning av barn med oklar könstillhörighet Johan Svensson Barnendokrinologiskt centrum Region Skåne Intersex Disorders of Sex Development (DSD) Gemensamma

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Patientinformation GODA RÅD

Patientinformation GODA RÅD Patientinformation GODA RÅD till dig som har brist på matsmältningsenzymer Den här skriften är framtagen för dig som har problem med din bukspottkörtel, och som därför behöver tillskott av matsmältningsenzymer.

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp 15-21 mars kl 9.00 2011 Grupp 2

HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp 15-21 mars kl 9.00 2011 Grupp 2 Bilaga 2 HEMTENTAMEN BIOKEMI, 6 hp 5-2 mars kl 9.00 20 Grupp 2 . a) Vid punkt (I) föreligger glycin främst i helt protoniserad form eftersom lösningens ph vid denna punkt är lägre än glycins båda pka-värden.

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) 2013-02-04 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2012 1(21) Jill Sandberg, 24 år, är frisk och lever sedan flera år i ett fast förhållande. Hon är normalviktig och fick mens första gången när hon var drygt

Läs mer

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Endokrinologi G Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Upplägg Översikt av menstruationscykeln Organ och hormoner involverade i menstruationscykeln Den hormonella regleringen

Läs mer

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler Medicinsk biokemi och biofysik Cellens struktur och funktion (CSOF) Avsnitt 1, Cellens byggstenar och livets molekyler VT07 PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher

Läs mer