Säkra Svenska Livsmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Säkra Svenska Livsmedel"

Transkript

1 Säkra Svenska Livsmedel En forsknings- och innovationsagenda

2 Säkra Svenska Livsmedel Projektinformation Diarienr: Projekttitel: Säkra svenska livsmedel! Koordinerande projektpart (koordinator): SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB, SP Food and Bioscience, Lund Projektledare: Elisabeth Borch Agendan Säkra svenska livsmedel! är framtagen inom ramen för Strategiska innovationsområden, en satsning mellan VINNOVA, Energimyndigheten och Formas. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar

3 Säkra Svenska Livsmedel Innehåll Detta vill vi med agendan Säkra svenska livsmedel! 4 Vision 5 Strategi 5 Mål Svenska styrkeområden 6 Behovet av en strategisk forsknings- och innovationsagenda för säkra svenska livsmedel 7 Utmaningar livsmedelssäkerhet Farorna är många 9 Stora kostnader 10 Förtroende 10 Hantering av livsmedelssäkerhet 11 Innovationsområden och deras potential 12 Hur agendan togs fram 16 Förhållandet till andra relevanta strategiprojekt och agendor 18 3

4 Detta vill vi med agendan Säkra svenska livsmedel! Den strategiska forskning- och innovationsagendan Säkra svenska livsmedel! ska medverka till att nå visionen att svensk livsmedelssäkerhet är den bästa i Europa. En satsning på viktiga forsknings- och innovationsområden kopplat till livsmedelssäkerhet ger ökad inhemsk produktion av säkra råvaror och livsmedel, ökad export av livsmedel samt ökad tillgång av konkurrenskraftiga tjänster och system. Den medför också minskade samhällskostnader och ett högt förtroende hos allmänheten. Det finns en stark svensk tradition av kunskap och systematiska insatser att bygga vidare på för att svensk livsmedelssäkerhet ska bli ledande. Ny kunskap och innovationer kommer kunna tillämpas både nationellt och internationellt. Agendan är avgränsad till mikroorganismer. Ny kunskap och innovationer kommer även kunna appliceras i ett vidare sammanhang för att hantera såväl kemiska faror (ex. allergener, miljögifter, bekämpningsmedelsrester) som fusk. Den stora utmaningen blir att designa och organisera livsmedelskedjan så att den är säker. Agendan identifierar fem viktiga områden där forskning och innovationer kommer att leda till nyskapande och hållbara lösningar på svenska och globala Samverkan över gränser Riskhantering Design för säkerhet Nya verktyg för bedömning av risker Livslångt lärande utmaningar inom livsmedelssäkerhet. Det är hög tid att samla forskare, experter, branschorganisationer, företag och myndigheter för ny, långsiktig och fördjupad samverkan och kraftsamling längs hela livsmedelskedjan! 4

5 Vision Svensk livsmedelssäkerhet är den bästa i Europa. Strategi Vi lyfter fram området säkra livsmedel för att göra både utmaningar och lösningar välkända. Vi bygger en gränsöverskridande samverkan mellan företag, branschorganisationer, myndigheter, forskningsinstitut och akademi baserad på en gemensam och bred förståelse för svårigheter och utmaningar i hela livsmedelskedjan. Vi tar fram nya forskningsresultat och skapar innovationer som väsentligt ökar livsmedelssäkerheten samtidigt som ekonomiska resurser används så effektivt som möjligt. Mål 2030 Livsmedelssäkerhet ska bli ett starkt signum för svensk livsmedelsproduktion. Ny kunskap och innovationer kommer att kunna tillämpas både nationellt och internationellt. Målen som agendan ska leda till griper över ett flertal områden: En arena har startats för aktörer i livsmedelskedjan som ger ökad förståelse för helheten i kedjan och en ny gränsöverskridande samverkan. Livsmedelskedjans aktörer arbetar aktivt med att förbättra säkerhetskulturen för att kunna hantera komplexa risker på ett samhällsekonomiskt försvarbart sätt. Livsmedelsproducenter använder sig av konceptet att designa livsmedelssäkerhet. Ny analysmetodik används i allt större omfattning och ger snabba svar på förekomst, typ och egenskaper hos mikroorganismer i livsmedelskedjan. Det finns utbildningar och fortbildningar som förmedlar kunskap om komplexa frågeställningar och deras lösningar till intressenter i kedjan. Den inhemska produktionen av säkra råvaror och livsmedel har ökat. Inhemska sjukdomsfall och utbrott orsakade av mikroorganismer i livsmedel, samt associerade kostnader har minskat och kan följas upp med tillförlitliga data. Exporten har ökat av livsmedel samt av livsmedeltjänster och system som förbättrar livsmedelssäkerhet. 5

6 Svenska styrkeområden Det finns en stark svensk tradition av systematiska insatser att bygga vidare på för att förebygga, bekämpa och övervaka problem. Här tar näringen och staten ett gemensamt ansvar. Principen att hantera problemen redan hos djurbesättningar är tradition i Sverige. I de flesta andra länder försöker man hantera smittspridning längre fram i livsmedelskedjan. Det finns ett väl etablerat samarbete mellan de fem myndigheter som har ett ansvar för säkra livsmedel. Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens Veterinärmedicinska Anstalt har tillsammans arbetat fram gemensamma strategidokument med mål och angelägna åtgärder för att minska incidensen av zoonoser orsakade av salmonella, Campylobacter, Listeria monocytogenes, Yersinia enterocolitica, EHEC/VTEC, Cryptosporidium. Genom gemensamma strategier lyfts viktiga problem tydligt fram och man arbetar efter en gemensam målsättning. Sveriges framgångsrika bekämpning av salmonella i livsmedelskedjan, inklusive djurproduktionen har väckt internationell uppmärksamhet. Förekomsten av salmonella hos lantbrukets djur i Sverige är mycket låg jämfört med andra länder. Flera infektioner har begränsats genom kontrollprogram och allt fler av uppfödarna tillämpar olika system för att minimera att smitta sprids. Detta ger friskare djur och därmed också en lägre förbrukning av antibiotika vilket begränsar utveckling av antibiotikaresistens. Sverige var 1986 också första land i världen med att förbjuda tillväxtbefrämjande antibiotika i djurfoder. Situationen avseende antibiotikaresistens hos bakterier från såväl människor som djur är mycket gynnsam i ett internationellt perspektiv 1. Det finns nationella branschriktlinjer 2 som är branschens egna beskrivningar av hur företagen kan göra för att uppfylla livsmedelslagstiftningens krav 3. De granskas och bedöms av Livsmedelsverket så att de följer de allmänna principerna för livsmedelshygien i Codex Alimentarius, nationella riktlinjer och att alla berörda parter har kommit till tals. Detta ger ett stöd för företagen för att kunna uppfylla grundkrav avseende livsmedelssäkerhet. 1 Antibiotikaresistens/?lid= Bedömda branschriktlinjer: grupp1/livsmedelsforetag/vagledningar-och-branschriktlinjer/ Branschriktlinjer1/ 3 Förordning (EG) nr 852/2004 och nr 853/2004

7 Det finns goda förutsättningar för att vidareutveckla och applicera befintlig forskningskompetens om livsmedelssäkerhet, vilket ger möjlighet till innovationer. Forskning med inriktning mot livsmedelssäkerhet bedrivs på universitet, myndigheter och forskningsinstitut. Lunds universitet bedriver forskning inom bland annat livsmedelsmikrobiologi och samhällsekonomiska aspekter av livsmedelssäkerhet. SLU forskar inom livs- och fodermedelsmikrobiologi, livsmedelssäkerhet och riskanalys. Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, har till uppgift att vara ett veterinärmedicinskt expertorgan och forskar om zoonoser. Livsmedelsverket arbetar vetenskapligt med risk- och nyttovärdering för att få fram underlag för att kunna vidta åtgärder. Folkhälsomyndigheten tar fram vetenskapligt grundade kunskapsunderlag, samt har beredskap och gör riskanalyser för utbrott av smittsamma sjukdomar. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har verksamhet inriktad mot exempelvis riskanalys, livsmedelsmikrobiologi och processhygien. Det är många områden som hanteras, men antalet forskare är få och forskningen är splittrad. Behovet av en strategisk forskningsoch innovationsagenda för säkra svenska livsmedel Det behövs en förändring av hur livsmedelssäkerheten hanteras genom att se livsmedelskedjan som en sammanlänkad enhet där alla aktörer samverkar. Genom denna förnyelse kan vi förändra dagens sub- optimerade angreppssätt. Det finns ett stort behov av banbrytande kunskap och innovationer inom ett flertal områden för att ha en livskraftig produktion av säkra livsmedel. Innovationerna är dock få, vilket delvis hör samman med att det pågår förhållandevis lite forskning inom området livsmedelssäkerhet, speciellt i jämförelse med andra länder där livsmedelssektorn har lika stor betydelse för samhället. Den svenska livsmedelskedjan måste studeras utifrån sina utmaningar och möjligheter, med hänsyn taget till ekonomiska faktorer. Traditionen att hantera problem redan i primärproduktionen är effektiv, men kostsam. De problem som inte kan hanteras i början av kedjan måste åtgärdas i senare led. Säkerhetskulturen hos företagen påverkas negativt av kortsiktighet och ekonomisk press. Sammanfattningsvis är det svårt att upprätthålla den avancerade kompetens som krävs för att effektivt hantera livsmedelssäkerhet. Det finns dock utmärkta förutsättningar som gör att svenska livsmedel med rätt insats kan bli ledande i Europa vad gäller säkerhet. Den stora utmaningen blir att designa livsmedelskedjan så att den är säker (dvs acceptabla risker) från mikroorganismer. Därigenom kan svensk livsmedelsproduktion få en långsiktig konkurrensfördel. Det är önskvärt att kunskaperna om en säker livsmedels- 7

8 produktion blir konkurrenskraftiga tjänster som kan appliceras internationellt. En effektiv avvägning av risk, kostnader och nytta blir centralt för att designa en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Agendan Säkra svenska livsmedel är avgränsad till mikroorganismer, men det förväntas att framtagen kunskap och innovationer kommer kunna appliceras i ett vidare sammanhang för att hantera såväl kemiska faror (ex. allergener, miljögifter, bekämpningsmedelsrester) som fusk. En satsning på innovationsområdet säkra svenska livsmedel har stor potential att leda till ökad inhemsk produktion av säkra råvaror och livsmedel, ökad export av livsmedel, metodik, tjänster och system, minskade samhällskostnader samt ett högt förtroende hos allmänheten. Det är hög tid att samla forskare, experter, branschorganisationer, företag och myndigheter för att tillsammans genomföra en agenda för säkra svenska livsmedel och öka samspelet mellan forskning, produktion och myndighetstillsyn. Utmaningar livsmedelssäkerhet 2015 Alla är överens om att livsmedel ska vara säkra, men det är ännu långt mellan vision och verklighet. Livsmedelssäkerhet har hög prioritet både i samhället i stort och i livsmedelsnäringen specifikt. Utmaningarna som påverkar livsmedelssäkerheten är dock många och det är flera möjligheter för en ökad smittspridning. Ändrade produktionsmönster för lantbrukets djur med färre och större besättningar kan ge upphov till mer problematiska saneringar med större svårigheter och högre kostnader för att eliminera en smitta. En alltmer omfattande ekologisk djurhållning kan också förändra smittmönstret. Tillgången till vatten av hög kvalitet i odling och livsmedelsproduktion påverkas av klimatförändringar som torka och extremväder. Livsmedels- och råvaruimporten ökar vilket innebär nya vägar för spridning av farliga och eventuellt nya typer av mikroorganismer. Det finns ett marknadsbehov av allt längre hållbarhetstider, vilket kan öka riskerna. En alltmer energikrävande kylkedja kommer driva utvecklingen mot livsmedel som kan hanteras utanför kylkedjan och är mikrobiellt stabila. Samtidigt kommer behovet öka av en säker kylkedja som håller låg och 8

9 jämn temperatur för känsliga livsmedel. Nya matvanor som innebär ingen eller minimal värmebehandling ökar risken att mikroorganismer överlever tillagning. Ingen ska bli sjuk av livsmedel. Verkligheten ger dock en annan bild. Nuläget vittnar om ett stort antal sjukdomsfall och omfattande livsmedelsutbrott via mat och dricksvatten samt återkallelser av livsmedel kontaminerat med sjukdomsframkallande mikroorganismer. Det är svårt att beräkna hur många som verkligen blir sjuka. En beräkning visar att antalet rapporterade fall behöver multipliceras med en faktor mellan 6 och 9 för att få fram tal närmare verkligheten 4. Enkätundersökningar genomförda i Sverige 1994 och 2010 visar att cirka individer årligen drabbas av livsmedelsöverförda infektioner och förgiftningar i Sverige 5. En omfattande bedömning gjord 2011 i USA 6 visar att en av sex individer drabbas varje år, en kanadensisk studie visar på samma storleksordning 7. Omräknat för Sverige motsvarar detta 1,6 miljoner fall/år. Det är viktigt att få fram korrekt siffra för Sverige för att kunna följa utvecklingen. Återkallelse av livsmedel från marknaden görs för att skydda konsumenter från produkter som bedöms farliga. Under 2013 var fynd av sjukdomsframkallande mikroorganismer orsaken till 774 notifieringar, vilket är 25 % av alla notifieringar via RASFF (The Rapid Alert System for Food and Feed) 8. Det förväntas att antalet återkallelser kommer öka genom bättre spårbarhet och detektion av faror 9, vilket ger en ökad möjlighet för att upptäcka befintliga problem. Farorna är många Det finns cirka 45 kända typer av mikroorganismer som kan spridas via livsmedel 10. Några exempel är salmonella, campylobacter, VTEC, listeria och norovirus. Symtomen omfattar oftast diarré och kräkningar, men kan också vara allvarligare symptom som blodförgiftning, hjärnhinneinflammation, missfall, förstörda njurar, blodpropp, ledbesvär, andningsförlamning och hjärnskada. Kunskapen om mikroorganismerna ökar, men en omfattande spridning via livsmedel visar att det saknas kunskap och/eller så tillämpas inte den kunskap som finns. Ett annat hot är att spridningen av antibiotikaresistens sker allt snabbare. Bakterier som har utvecklat resistens är exempelvis ESBL (tarmbakterier som producerar betalaktamaser med utvidgat spektrum) och VRE (vancomycinresistenta enterokocker). Världshälsoorganisationen WHO rankar den snabba utvecklingen av antibiotikaresistens hos mikroorganismer som ett av de största hoten mot människors hälsa. 4 Sundström, K AgriFood Rapport 21012: Thomas et al Estimates of the burden of foodborne illness in Canada for 30 specified pathogens and unspecified agents. Circa publications/capturing_recall_costs_gma_whitepaper_fi- NAL.pdf 9 I Sverige har vi ett internationellt unikt och bra läge bland annat avseende salmonella hos svenska lantbruksdjur, vilket återspeglas i ett lågt antal inhemskt smittade humanfall. För andra topprankade patogena bakterier som campylobacter, VTEC, listeria och yersinia är läget när det gäller antalet humana sjukdomsfall inte bättre här än i andra europeiska länder 11 även med hänsyn tagen till inhemskt smittade fall. 10 Bad Bug Book, FoodborneIllnessContaminants/UCM pdf 11 pdf

10 I nästan 40% av de rapporterade humana sjukdomsfallen i Sverige bedöms smittan som inhemsk, med en variation mellan 25% och 90% för olika patogena bakterier 12. Detta visar att det behövs fler effektiva förebyggande åtgärder för att minska andelen inhemskt smittade fall. Farliga mikroorganismer kan finnas i de flesta livsmedel. Många faror har sitt ursprung i djurproduktionen, andra i tillverkning och hantering av livsmedel. Dålig hygien vad gäller hantering och tillverkning, felaktig värmebehandling och förvaring vid för hög temperatur är några viktiga orsaker till att mikroorganismer kan bli en fara för hälsan. Det krävs en hög kunskap om hur spridning, tillväxt och eliminering av farliga mikroorganismer i livsmedel kan hanteras längs hela livsmedelkedjan. Stora kostnader kostnader är betydligt högre. Företag kan dessutom drabbas av direkta kostnader för återkallelser, produktionsstopp eller minskad försäljning och indirekta kostnader i form av försämrat värde på ett varumärke eller konkurs. Hanteringen av kostnader längs hela livsmedelskedjan är suboptimerad. Många kostnader ligger i primärledet, vilket av ekonomiska skäl begränsar införandet av åtgärder i början av kedjan. Det behövs därför ett annat sätt att fördela kostnader och därigenom skapa nya drivkrafter för en ökad livsmedelssäkerhet. Förtroende Både myndigheter och företag är beroende av ett högt förtroende hos allmänheten. Enligt intervjuer bland europeiska konsumenter 14 anser bara 56% att myndigheter är effektiva i hantering av risker för bakteriell kontaminering. Hälften av de intervjuade anser dock att maten är säkrare nu än för fem år sedan. Om de får informationen att ett livsmedel inte är säkert så reagerar 35% med att undvika produkten för ett tag, medan 11% permanent ändrar sina ätvanor. Förlorar konsumenten förtroende för Kontaminerade livsmedel leder till höga kostnader för samhället och för livsmedelsnäringen. Enligt en pågående studie vid Lunds Universitet uppskattas kostnaderna för sjukvård och produktionsbortfall till följd av sjukdom uppgå till ungefär 500 miljoner kronor bara för fem av de vanligaste livsmedelsburna sjukdomarna (salmonellos, campylobakterios, EHEC, yersinios och shigellos) 13. Kostnader för lidande, oro och sorg som enskilda individer kan uppleva är inte inräknat, vilket tyder på att samhällets totala Sundström, Kristian: Samhällskostnader för salmonellos, campylobacterios och EHEC, SOU 2010:106 Bilaga 9; Sundström, Kristian (2012) - Samhällskostnader för yersinios och shigellos i Sverige, AgriFood Rapport 2012: , sreporten.pdf

11 ett livsmedelsföretag kan effekten bli stor på varumärke och försäljning. Europeiska konsumenter har större förtroende för att familj och vänner ger korrekt information än livsmedelsproducenter. Här finns en utmaning för både myndigheter och företag att kommunicera bättre. Veterinärmedicinska Anstalt tar fram gemensamma strategidokument för hantering av livsmedelssäkerhet. Näringens ansvar är att säkerställa att producerade livsmedel är säkra och tjänliga samt att verifiera att kraven uppfylls. Livsmedlens säkerhet garanteras huvudsakligen genom ett förebyggande tillvägagångssätt, genom tillämpning av god hygienpraxis och Hantering av livsmedelssäkerhet Vilka länder är bäst på hantering av livsmedelssäkerhet i dagsläget? En genomgång av 17 länders styrning och hantering på samhällsnivå avseende biologisk och kemisk riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation visar att Kanada och Irland rankas högst 15. Alla länder som ingick i studien bedömdes ha hög standard. Både Danmark, Norge och Finland rankades högre än Sverige, medan Belgien och Italien fick en lägre rankning. Det som påverkade rankning var antal sjukdomsfall, omfattning av inspektionsverksamhet, produktåterkallelser, spårbarhet och konsumentförtroende. Många åtgärder har gjorts inom EU för att öka livsmedelssäkerheten; till exempel har EFSA och ECDC inrättats och en skärpt livsmedelslagstiftning har införts. Bekämpning av salmonella har varit framgångsrik, men stora problem återstår bland annat med campylobacter, listeria och VTEC 16 (bild till höger). Ett stort problem är att lösningarna är komplexa och kostsamma. Ekonomiska aspekter har därmed en stor påverkan på de beslut som behövs för förändring. Arbetet med livsmedelssäkerhet i Sverige är uppdelat mellan olika aktörer. Myndigheternas ansvar är att övervaka, hantera, utreda, ha tillsyn och verka för produktion av säkra livsmedel. Deras arbete prioriteras och styrs politiskt genom regleringsbrev via olika departement. Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens förfaranden som grundas på faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP). Näringen har också ansvaret för spårbarhet och att dra tillbaka skadliga livsmedel från marknaden. Internationella standards 17 som är gemensam grund för certifiering av livsmedelsföretag och nationella branschriktlinjer bidrar till livsmedelssäkerhet. Livsmedelssäkerhet är en komplicerad uppgift som förutsätter både omfattande faktakunskap, innovativa lösningar och förmåga att implementera effektiva åtgärder. Det behövs en förnyelse och utökad samverkan mellan företag, myndigheter och experter för att hantera produktsäkerheten längs hela livsmedelskedjan. Alla är överens om att livsmedel ska vara säkra, men det är ännu långt mellan vision och verklighet. Nordiska experter på hälsorisker förväntar sig tvärtom att livsmedels- och vattenburna utbrott kommer öka med cirka 10-20% under jämfört med perioden De åtgärder som finns till buds eller som används bedöms uppenbarligen inte tillräckliga varken nu eller i framtiden. 15 Le Vallé och Charlebois, 2014 World Ranking Food Safety Performance, The Conference Board of Canada 16 efsaecdczoonoses14.jpg Nordic Expert Survey on Future Foodborne and Waterborne outbreaks Livsmedelsverket rapport

12 Innovationsområden och deras potential Fem innovationsområden är identifierade som särskilt viktiga för att aktörer i livsmedelskedjan och myndigheter, nationellt och internationellt, effektivt ska förbättra och hantera livsmedelssäkerheten: Forum för samverkan över gränser Riskhantering längs hela kedjan Design för säkerhet Nya verktyg för bedömning av risker Livslångt lärande Varje område beskrivs nedan översiktligt och exempel ges på behov av forskning och innovativa lösningar. 1 Forum för samverkan över gränser Mål: Ett forum för alla aktörer i livsmedelskedjan ger förståelse för helheten i kedjan och ger ny gränsöverskridande samverkan. Det är ett delat ansvar att se till att livsmedel är säkra. Det behövs ett forum för att lyfta viktiga frågor och utbyta information och åsikter mellan alla inblandade aktörer i livsmedelskedjan och i samhället. Detta leder till att förståelsen för helheten i livsmedelskedjan ökar. Alla aktörer behöver sporra varandra för att åstadkomma en dynamisk utveckling. Gränsöverskridande nätverk, seminarier och workshops kring viktiga frågor är några exempel på typ av möten. Detta forum skapar nya gränsöverskridande arbetssätt som är tvärgående jämfört med den uppdelningen i silos som dominerar i nuläget. Företag och myndigheter bör dela mer på information, lära av varandra, lyfta fram problem, men också stödja varandra. Insikten och förståelsen för varandras behov och utmaningar måste öka. Olika tekniker för att kommunicera behövs för att öppna upp samtidigt som integritet/okränkbarhet bevaras. Medieverktyg 12

13 som sociala nätverkstjänster, wikier (se även område 5) och sociala nyheter kan användas för att hjälpa människorna i livsmedelskedjan att interagera. En viktig grundbult är ett bra förtroende hos allmänhet och konsumenter. Kommunikationen med allmänheten måste öka och saklig information ska förmedlas på ett intresseväckande sätt till allmänheten. Det kan handla om förtroende för teknik, tillsatser, hållbarhetstider, märkning. Det kan också handla om att fånga upp avtryck i sociala medier om trender. 2 Riskhantering längs hela kedjan längs kedjan. Det behövs även nya modeller för att fördela risk och kostnader mellan näring och samhälle. Ett viktigt verktyg för att bedöma åtgärder som syftar till att öka livsmedelssäkerhet är att använda kostnads-nyttoanalys (CBA). I en CBA vägs alla kostnader och all nytta av en viss åtgärd ihop på ett systematiskt sätt för att avgöra om åtgärden är samhällsekonomiskt försvarbar att genomföra eller inte. Genom att utföra CBA för flera olika åtgärder kan man dessutom rangordna dessa åtgärder för att se i vilken ordning de bör genomföras. Som ett exempel utfördes i Sverige nyligen en CBA för att avgöra om det svenska salmonellakontrollprogrammet är ekonomiskt effektivt eller om det vore samhällsekonomiskt mer lönsamt att gå över till de mindre strikta system som är vanliga i resten av världen 19. Mål: Det finns en tydlig säkerhetskultur hos alla aktörer som effektivt kan hantera komplexa risker på ett samhällsekonomiskt försvarbart sätt. Hantering av risker med mikroorganismer måste ske längs hela livsmedelskedjan. Det krävs holistiska, förebyggande och snabbt reaktiva system där alla aktörer är engagerade. Nya pedagogiska och lättanvända verktyg som underlättar arbetet och som stöttar vid beslut behöver utvecklas. En viktig del i riskhantering är kunskapen om hur människor beter sig för att få till rätt beteende. Mätetal behövs för att följa upp management inom ett företag och även mellan företag. En vettig kostnadsfördelning mellan intressenterna är också av vikt. Riskhantering i näringen är idag inriktad på HACCP- systematik (Hazard Analysis Critical Control Point), men måste vidareutvecklas. För att få med ackumulerade effekter av olika processteg ska HACCP kompletteras med kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning (QMRA, Quantitative Microbial Risk Asessment) där med fördel sannolikhetsberäkningar görs baserat på variationer i exempelvis process- och produktparametrar. Ett nytt sätt som faktabaserat och systematiskt hanterar kontaminering (OPRP, Operational PreRequisite Program) behöver introduceras och som bygger på kunskap om spridningsvägar och spridningskällor 13 Snabbare utredning av utbrott behöver billiga och snabba analysmetoder för att identifiera och isolera orsaker. Ju tidigare ett problem upptäcks desto bättre. En möjlighet är ett rapporteringsnätverk där isolat samlas för att härleda smitta; detta kan vara frivilligt och utan konsekvenser för företagen. Arbetsmetodik behövs för felsökning hos den livsmedelstillverkare som kopplas till ett utbrott och baserad på denna införandet av effektiva åtgärder som verkligen löser aktuellt problem. Nya system för spårning av produkter kopplade till utbrott kan göras genom att koppla ihop information om inköp av en viss vara i en butik och varning kan snabbt spridas till kunder via exempelvis SMS. 19 Sundström, Kristian, et al. Economic Effects of Introducing Alternative Salmonella Control Strategies in Sweden. PloS one 9.5 (2014): e96446.

14 3 Design för säkerhet Mål: Tekniker och processer är tillräckligt relevanta för att ge hög livsmedelssäkerhet Innovationer inom processteknik, förpackningsteknik och konservering krävs för att öka produktsäkerheten. Det finns ett stort behov av tekniker som är skonsamma och kan bevara smak, konsistens och innehåll av specifika hälsopositiva egenskaper samtidigt som säkerhet och tillräcklig hållbarhetstid uppnås. Råvaror med annorlunda eller högre mikrobiologisk belastning från olika delar av världen och längre hållbarhetstider ställer allt högre krav på tekniker och processer. Säkerhet ska gärna designas redan på konceptstadiet innan produkt eller process är reella. Enkla verktyg som tydligt illustrerar komplicerade bedömningar Både kända och idag okända risker måste bedömmas avseende risker underlättar; de visar när en produkt är utifrån vetenskaplig fakta. Genom att arbeta mer med säker och när den är riskfylld. biomarkörer (virulens, resistens, ursprung) fås nya Det finns hos konsumenter ett motstånd och misstro parametrar för att mäta säkerhet vilket utgör ett komplement mot användning av teknik vid livsmedelstillverkning; till antalet mikroorganismer som är grunden naturlig och utan tillsatser är vanliga önskemål. till dagens riskbedömningar. Om sambandet mellan Ny teknik som har stor konsumentacceptans genom markör och säkerhet är känt kommer information om användning av naturliga metoder är en utmaning. vilka biomarkörer som finns i en produkt leda fram till nya, bättre beslutsunderlag för att med effektiva Ett ökat samarbete mellan teknikutvecklare och mikrobiologer åtgärder kunna hantera risker. Insatser kan prioriteras kommer leda till tekniker och kombinationer baserat på information om allvarlighetsgrad enligt av tekniker som är inriktade på att förändra/inaktive- 14 ra mikroorganismer. Det krävs en djup förståelse för påverkan på mikroorganismer vad gäller identitet, antal och egenskaper som stress, överlevnad, virulens med mera. Relevanta modellsystem, ny teknik för belastningstester, specifik fakta om exempelvis värmetolerans och bra biomarkörer för att förstå hur mikroorganismer påverkas är några exempel på verktyg som behövs. Rengöring och desinfektion, som är en viktig grund för säkra livsmedel, kan förbättras så att smittspridning minimeras samtidigt som miljön sparas. Det finns ett behov av miljösmarta metoder som effektivt tar bort smuts och mikroorganismer. Detta inkluderar både primär- och livsmedelsproduktion. Ökad kunskap om mikroflorans resistens och även en utveckling av biomarkörer ger en signal på att rengöring och desinfektion fungerar. En särskild utmaning är att förstå betydelsen av biofilm (komplexa mikrobiella samhällen) och dess roll vid smittspridning; i ett stall, i ett kylrum eller på en produktionslinje. Kan det finnas positiva biofilmer som minskar smittspridning? Hur påverkar man en biofilm så den blir god? 4 Nya verktyg för bedömning av risker Mål: Nya fakta om risker ger bättre beslutsunderlag och större hanteringsprecision

15 fynd av markörer. En tidig indikation (early warning) kan fås på en negativ förändring i början av kedjan som kan leda till en risk i slutet av kedjan. Mönster av biomarkörer som ger information om identitet och mikroflorans sammansättning kan användas för ökad spårbarhet vid utbrott. Insamling och analys av data är central för att skaffa kunskap om vilka livsmedel som är smittkällor och för att göra insatser som förhindrar och reducerar spridning av smitta via livsmedel. För att få jämförbara siffror inom EU (och med andra delar av världen) och över tid krävs baslinjestudier med harmoniserade upplägg för provtagning och analys. Resultaten från dessa används för att analysera risker, identifiera kontrollmöjligheter och målnivåer. Nya lösningar som hanterar stora mängder av biologiska data vid övervakning, ger snabb spårbarhet och en effektiv styrning, men kräver forskning och innovationer bland annat inom sensorteknik, IKT och informationshantering. 5 Livslångt lärande Mål: Alla i kedjan har relevant kompetens Det behövs en hög kompetens i livsmedelskedjan för att hantera livsmedelssäkerhet och den måste ständigt utvecklas för att tillgodogöra sig ny kunskap och teknisk utveckling. Allt större krav ställs på kunskap och förståelse för hela processer och system. Specialkunskap behövs inom många teoretiska områden som mikrobiologi, riskhantering, ekonomi, processteknik, livsmedelskemi med mera. Det handlar om ett livslångt lärande som är behovs- och målgruppsanpassat. Kompetensbehov finns hos många grupper som företagsledning, kvalitetspersonal, inspektörer, operatörer, handlare, kockar, lantbrukare och barn/framtida konsumenter. Nya utbildningsformer som användning av spelmiljö eller annan virtuell miljö och problemlösande inlärning kan användas för att höja kunskapsnivån. Möjligheten att ta certifikat/körkort i olika utbildningar ger en ökad tydlighet i kompetens. Experter och myndigheter har en viktig roll i att aktivt sprida kunskap och information med syfte att nå ut med viktiga budskap till olika målgrupper. Bra former behövs för att få en bred spridning av budskap via exempelvis informationskampanjer. Media är en stark och viktig kanal för att nå ut med budskap och infor- Den mikrobiologiska analysen har stor betydelse för att bekräfta att en produkt är säker eller att näringen arbetar på ett effektivt förebyggande sätt. Mikrobiologiska kriterier används för att bedöma om tillverkningsprocesser är godtagbara eller om ett livsmedel bör anses oacceptabelt kontaminerat. De används också vid validering och verifiering av HACCP-förfaranden. Nya analysmetoder behöver utvecklas som dels ger snabba svar på antalet mikroorganismer, och dels detekterar markörer eller identifierar/namnger mikroorganismer. 15

16 mation. Det handlar om lättillgänglig information till målgrupper som konsumenter i allmänhet, men också särskilda riskgrupper som äldre, gravida och personer med svagt immunförsvar. Lättillgänglig och begriplig fakta och information efterlyses ofta av olika aktörer i kedjan, inte minst livsmedelsproducenter. Även konsumenter och media har behov av mer fakta. Man vill själv kunna hitta information och fråga en professor. Detta skulle kunna uppnås genom en webbportal (wiki) som genom sin interaktiva karaktär gör det lätt att samla och utbyta information. Projektgruppen som arbetade fram agendan Säkra svenska livsmedel! Hur agendan togs fram I projektgruppen som tog fram agendan medverkade experter från myndigheter, branschorganisationer, företag, universitet och forskningsinstitut (se här bredvid). Arbetet leddes av docent Elisabeth Borch, SP Food and Bioscience (tidigare SIK) och finansierades av VINNOVA. I en första workshop gjordes en analys av nuläget. Vi gjorde också en önskelista över hur framtiden skulle kunna se ut. I den andra workshopen diskuterade vi hur drömläget kan nås. Vilka områden måste prioriteras? Vad behöver göras? Först sorterades framtiden i olika tema. Efter en gemensam sortering valdes de viktigaste temana ut. För dessa teman diskuterades vad som behöver göras och tydliga pådrivande mål beskrevs. Viktiga randvillkor var: tillväxt och innovationer, effektiv resursanvändning och internationalisering. Namn Anna Rydberg Annica Wallén Norell Annika Olsson Elina Lahti Elisabeth Borch Elisabet Rytter Emma Löf Göran Wikström Ivar Vågsholm Kjell Ivarsson My Sahlman Kristian Sundström Maria Lövenklev Martin Kylefors Mats Lindblad Peter Rådström Sofia Boqvist Yvonne Andreasson Organisation JTI Jordbruksverket Lunds universitet SVA SP Food and Bioscience Livsmedelsföretagen Folkhälsomyndigheten Orkla Foods SLU LRF LRF Lunds universitet SP Food and Bioscience SP Livsmedelsverket Lunds universitet SLU Tetra Pak 16

17 För att få ytterligare inspel anordnades en workshop med nätverket Säker mat. Här diskuterades Hur ska framtiden se ut? och Vilka lösningar behövs? Vid diskussionerna deltog kvalitetsexperter vid företagen Caldic Sweden, Cloetta, Food Diagnostics, IKEA Food Service, Jästbolaget, Nordic Sugar, Oatly, Pågen och Roberts i Örebro. Agendan har innan den färdigställts också skickats ut för synpunkter till bransch- och konsumentorganisationer. Ett stort tack till alla er som medverkat vid utveckling av agendan! Varmt tack också till Susanna Bill, Sustenance som höll i två workshops. 17

18 Förhållandet till andra strategiska forsknings- och innovationsagendor Agendan Säkra svenska livsmedel! syftar till en vidareutveckling och fördjupning av området livsmedelssäkerhet och har ett fokus på mikroorganismer. Nedan listas andra strategier där det finns viktiga möjligheter till synergier och samarbeten. I mars 2015 påbörjades regeringens arbete med att ta fram en svensk livsmedelsstrategi. Syftet är att utveckla och stärka den svenska matproduktionen och skapa sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet. Strategin ska öka den svenska livsmedelsproduktionen inklusive export. Under 2016 förväntas en utlysning om en KIC (Knowledge and Innvoation Communities) inom området livsmedel. Inom konsortiet Foodbest pågår aktivitet för att förbereda en ansökan. Inom en KIC utförs aktiviteter längs hela innovationskedjan om omfattar utbildning, innovationsprojekt, stöd från forskning till marknad och inkubatorer. Syftet är att använda den forskning och expertis som finns i Europa och öka innovationskraften. VINNOVA Strategisk innovationsagenda för ett hållbart framtida växtskyddsarbete inom svensk trädgårdsproduktion (Klara Löfqvist; JTI- Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB; ). Syftet är att skapa en nationell agenda för hållbart växtskyddsarbete inom svensk trädgårdsproduktion för att kunna behålla och utöka en svensk produktion av säkra livsmedel. VINNOVA Strategisk forskning- & Innovationsagenda för lantbruks- och trädgårdsnäringen (Lena Strålsjö; Stiftelsen Lantbruksforskning; ). Agendan beskriver vägar för hur lantbruks- och trädgårdsnäringen, genom forskning och innovation, kan nå ökad tillväxt och konkurrenskraft. Centralt för agendan är en kraftfull och tydlig modell för kunskapsöverföring där företagarens och forskningens nyttoperspektiv samspelar tydligt och knyts samman med forskning av hög vetenskaplig kvalitet. Målet är att svenska producenter ska stå sig i internationell konkurrens. VINNOVA Forskningsagenda för säkra globala försörjningskedjor genom innovativ förpackningsdesign (Per-Stefan Gersbro; Packbridge AB; ). Målet är att identifiera de strategiska forsknings- och innovationsområden som svensk förpackningsindustri anser vara viktiga för att stärka sin konkurrenskraft och skapa tillväxt. Detta skall ske genom förpackningslösningar som kan garantera säkra och effektiva varuflöden och skapa värden för konsumenten. VINNOVA Vattenvisionen Forsknings- och innovationsagenda för vattensektorn (Daniel Hellström, Svenskt vatten; juni 2013). Vattenvisionen är en strategisk forsknings- och innovationsagenda som aktörerna i den svenska vattensektorn har tagit fram med ambitionen att få till stånd hållbara vattentjänster i Sverige och att bidra till hållbar vatten- och avloppsförsörjning i andra länder. VINNOVA Attraktiv och hållbar mat för hälsa (Ulf Sonesson, SIK- Institutet för livsmedel och bioteknik; 2013). Livsmedelssektorn behöver en förstärkt och bred satsning inom sin innovationskultur. Detta ska uppnås genom starkare forskningsbas på en högre systemnivå än enskilda företag, förstärkt samspel både inom sektorn och med andra sektorer, förstärkt innovationsförmåga där aktörer i innovationssystemet knyts närmare varandra och samsyn skapas mellan inte minst akademi och industri. Generellt bör utbildningsnivån ökas och specialiseras i hela sektorn. VINNOVA En åldrande befolkning (Karin Wendin, SP; 2013). Den långsiktiga visionen är att skapa ett hållbart samhälle och tillvaro för äldre genom att utveckla ett lättillgängligt och helhetsskapande utbud av anpassade varor, tjänster och nätverk. Tre prioriterade områden har identifierats: boende, nutrition och hälsa. 18

19 Säkra Svenska Livsmedel En forsknings- och innovationsagenda

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.

Läs mer

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, 2012-10-19 Heidi Pekar Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets

Läs mer

UPPDRAG. Mikrobiologiska risker i Grönsakskedjan. Slutrapport 4P00143. Pernilla Arinder. November 2014 SIK

UPPDRAG. Mikrobiologiska risker i Grönsakskedjan. Slutrapport 4P00143. Pernilla Arinder. November 2014 SIK UPPDRAG 4P00143 Mikrobiologiska risker i Grönsakskedjan Slutrapport Pernilla Arinder November 2014 SIK Projektinformation Projekt påbörjat April 2014 Projektledare Pernilla Arinder Nyckelord Mikrobiologiska

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:2

Policy Brief Nummer 2010:2 Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:5

Policy Brief Nummer 2015:5 Policy Brief Nummer 2015:5 Samhällskostnader för fem livsmedelsburna sjukdomar i Sverige I denna Policy Brief presenteras beräkningar av samhällets kostnader för fem av de vanligaste livsmedelsburna sjukdomarna

Läs mer

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov

En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov 2013-04-09 Utlysning En hållbar innovativ livsmedelskedja som möter framtidens behov Projektform B: Utveckling och realisering En utlysning inom forskningsprogrammet TvärLivs. 1 Inledning Livsmedelsbranschens

Läs mer

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. Peter Strömbäck, Generaldirektör Borås 2015-05-21 Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi. 1. Bakgrund och utgångspunker 1 är en

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

Samverkan mellan läkare och veterinärer

Samverkan mellan läkare och veterinärer SVF-seminarium Veterinärer för folk och fä Stockholm den 19 maj 2009 Samverkan mellan läkare och veterinärer aglindberg@gmail.com FOLK & FÄ Human-medicin Veterinär-medicin i NÅGRA LIKHETER mikrobiologi

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg

Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg Den coola livsmedelskedjan & BeLivs Beställargrupp Livsmedelslokaler Ulla Lindberg SIK Medlemsdag 2012-03-07 Att spara energi och samtidigt öka livsmedelssäkerheten - Butiken Målgrupp: - Butiksägare -

Läs mer

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen INFORMERAR HACCP & GHP Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet Detta kallas egenkontroll Syftet med egenkontrollen är att förebygga

Läs mer

Flödesschema, HACCP och faroanalys

Flödesschema, HACCP och faroanalys Flödesschema, HACCP och faroanalys Ändrad 2008-09-30 Syftet med HACCP är att minska hälsoriskerna vid hantering av livsmedel genom att identifiera potentiella faror i verksamheten. De identifierade farorna

Läs mer

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2015

Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2015 Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2015 Uppdraget livsmedelskontroll Syftet med livsmedelslagstiftningen

Läs mer

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING INFORMATION OM EGENKONTROLLPROGRAM med HACCP 2009-09-25 EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING I livsmedelslagstiftningen anges de krav på hygieniska förhållanden som skall råda (grundförutsättningar ) och

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten. 1 Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019

Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2016-2019 Del 1 Introduktion till den nationella kontrollplanen Planen har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska

Läs mer

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20)

Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) PM 1 (5) Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) Bakgrund I Sverige bekämpas salmonella i hela livsmedelskedjan, och lagstiftningens främsta syfte är

Läs mer

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du

Läs mer

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Nya regler om hygien för säkerhets skull Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik

Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik Vision för livsmedelskontrollen Professionell livsmedelskontroll för konsumenternas och företagens bästa Gemensamma nationella mål Exempel Mer omfattande kontroll

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Exempel 1 av Christopher Nilsson

Exempel 1 av Christopher Nilsson HACCP =Hazard Analysis Critical Control Point (Riskanalys av kritiska kontrollpunkter) En kritisk kontrollpunkt (CCP), är ett steg i livsmedelshanteringen som måste vara under kontroll för att gästen inte

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning

Kontrollhandbok Provtagning Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell

Läs mer

Vinnovas satsningar på livsmedel. Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa

Vinnovas satsningar på livsmedel. Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa Vinnovas satsningar på livsmedel Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa Vinnova 200 anställda Stockholm, Bryssel och Silicon Valley Myndighet under Näringsdepartementet Tre roller Investeringar i forskning och

Läs mer

Egentillsyn. med haccp

Egentillsyn. med haccp Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna Anna Nordström Sektionen för Miljö och Smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala www.sva.se FRISKA DJUR trygga människor Infektionssjukdomar

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

HACCP och faroanalys

HACCP och faroanalys 1(8) HACCP och faroanalys HACCP (Hazard Analysis of Critical Control Points = riskanalys och kritiska styrpunkter) utvecklades på 1950-talet av NASA. Man ville inte att astronauterna skulle bli matförgiftad

Läs mer

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor

Strategi SVA 2011 2014. Friska djur trygga människor Strategi SVA 2011 2014 Friska djur trygga människor SVA:s grundläggande värderingar och kännetecken SVA tar ett viktigt samhällsansvar och står för en förutseende beredskap Vår verksamhet vilar på vetenskaplig

Läs mer

Smittrisker Människa -Djur

Smittrisker Människa -Djur Smittrisker Människa -Djur Influensa MRSA EHEC Cryptosporiderier Viktoriadagen2015-05 -21 Mats Ericsson Smittskyddsläkare Klappa gärna djur -men tvätta händerna efteråt Handtvätt skyddar inte bara mot

Läs mer

SVA:s utbildningar/workshops i fodersäkerhet samt HACCP hösten 2015/våren 2016. Välkommen till våra utbildningstillfällen

SVA:s utbildningar/workshops i fodersäkerhet samt HACCP hösten 2015/våren 2016. Välkommen till våra utbildningstillfällen SVA:s utbildningar/workshops i fodersäkerhet samt HACCP hösten 2015/våren 2016 Välkommen till våra utbildningstillfällen Inbjudan Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA har nöjet att inbjuda dig till

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Mervärden i svensk kycklingproduktion På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion

Läs mer

Vinnovas satsningar på livsmedel. Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa

Vinnovas satsningar på livsmedel. Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa Vinnovas satsningar på livsmedel Lena Eckerdal Rimsten avd Hälsa Vinnova 200 anställda Stockholm, Bryssel och Silicon Valley Myndighet under Näringsdepartementet Tre roller Investeringar i forskning och

Läs mer

Strategiska innovationsområden

Strategiska innovationsområden Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi

Läs mer

Lagstöd till kontrollrapport

Lagstöd till kontrollrapport Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Bakgrund

Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Bakgrund Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Certifieringar och märkningar av produkter och verksamheter i livsmedelssektorn; Kvalitet, produktsäkerhet, miljö, djuromsorg, arbetsmiljö och socialt

Läs mer

Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor?

Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor? Ann Albihn, Klimatanpassning Sverige 2011, Stockholm 110921 Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor? Ann Albihn, Kompetenscentrum för Klimatförändring och Djurhälsa Statens

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning Verka för att alla EU:s medlemsstater lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. Verka för att alla EU:s medlemsstater gör upp handlingsplaner

Läs mer

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de

Läs mer

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg Bra i konkurrenskraftsutredningen Konkurrenskraftsutredningen lägger grunden för en verklighetsbaserad

Läs mer

Kontroll av salladsbufféer i butik

Kontroll av salladsbufféer i butik MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Kontroll av salladsbufféer i butik Miljöenheten i Lomma redovisar 2015:1 2015-03-16 Sammanfattning Miljöenheten i Lomma utförde under februari och mars månad 2015 provtagning

Läs mer

Använd gärna vår hashtag i dina Twitterinlägg. #klimatprotein

Använd gärna vår hashtag i dina Twitterinlägg. #klimatprotein Vinnova öppet labb Använd gärna vår hashtag i dina Twitterinlägg #klimatprotein Dagens program Välkommen Anna Edwall, Vinnova Hanna Halpern, Restaurangakademin Kristoffer Gunnartz, IVA Sebastian Axelsson,

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har

Läs mer

Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014

Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014 Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014 Helena Hamvall Malin Liss-Lundeberg Lis Ryberg Samhällsbyggnad - Tillsynsavdelningen Informationsträffens innehåll 0 Resultat från livsmedelskontrollen

Läs mer

Säker livsmedelsverksamhet

Säker livsmedelsverksamhet Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.

Läs mer

Säker livsmedelshantering

Säker livsmedelshantering Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin

Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin Regeringsbeslut IV 2 2017-02-09 N2017/01028/SUN Näringsdepartementet Livsmedelsverket 751 26 Uppsala m.fl. Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Avvikelser Länsmöte vt 2016

Avvikelser Länsmöte vt 2016 Avvikelser Länsmöte vt 2016 Innehåll Återkoppling och rekapitulation Juridik Fara och risk Metodik Fullständig kontrollprocess Planering Förberedelse Genomförande Delge avvikelser Uppföljning/ ytterligare

Läs mer

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige Hygiendagar, Umeå 2014, SFVH Inga Zetterqvist Olle Aspevall Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten

Läs mer

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte

Läs mer

Vägledning till införande av HACCP

Vägledning till införande av HACCP Vägledning Vägledning till införande av HACCP Vägledning till införande av förfaranden baserade på HACCPprinciperna och underlättande av införande av dessa principer i vissa företag Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

En Åldrande Befolkning - ett strategiskt innovationsområde (SIO)

En Åldrande Befolkning - ett strategiskt innovationsområde (SIO) En Åldrande Befolkning - ett strategiskt innovationsområde (SIO) Karin Wendin, PhD, SP; Kristina Mjörnell, PhD, SP; Martin Kylefors, PhD, SP; Petra Sommarlund, Projektledare, SP; Britt Östlund, Professor,

Läs mer

Risker och utmaningar inom livsmedelssäkerhet

Risker och utmaningar inom livsmedelssäkerhet Risker och utmaningar inom livsmedelssäkerhet Globalisering och förändrade tekniker nya risker? ControlCert Scandinavia AB Patrick Gustavsson Uppsala Universitet 5 nov 2014 för Nationellt nätverk inom

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden

Gruv- och mineralforskning och innovation. då, nu och i framtiden Gruv- och mineralforskning och innovation då, nu och i framtiden Margareta Groth VINNOVA Bild 1 Bild 2 Då: Strategiskt gruvforskningsprogram - effekter? FoU med internationell konkurrenskraft Överträffar

Läs mer

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008 MILJÖFÖRVALTNINGEN Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 28 En rapport från Miljöförvaltningen Stina Printz 29-4-1 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Kontrollhandbok Provtagning Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Innehåll Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov... 3 Vem ska bedöma livsmedelsprov?... 3 Bedömningsterminologi... 4 Hur

Läs mer

Strategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program

Strategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program 1 (15) UTLYSNING Datum Preliminärt utkast version 2013-02-01 prel ver 1 Reviderad Strategiska innovationsområden - Utlysning för att etablera och genomföra SIO-program Erbjudande att med utgångspunkt i

Läs mer

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel

Läs mer

Egentillsyn ger trygghet och kvalitet

Egentillsyn ger trygghet och kvalitet Egentillsyn ger trygghet och kvalitet 1 Desinfektion av arbetsredskap. Mat ska vara säker. Övervakning med hjälp av temperaturmätning. Ordförklaringar: Codex Alimentarius: Internationellt regelverk för

Läs mer

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen.

REMISS 1 (6) Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande svar på remissen. 1 (6) Enheten för lantbruksfrågor Anders Larsson n.registrator@regeringskansliet.se Svar på remiss slutbetänkanden av konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi

Läs mer

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Dnr Sida 1 (6) 2015-08-30 Handläggare Anna-Karin Stoltz Ehn 08-508 265 68 Till Exploateringsnämnden 2015-09-24 VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Förslag till beslut

Läs mer

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH EHEC läget utomlands Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH Outline Vad Promed kan berätta Från ett problem i USA till ett globalt problem Från hamburgare till kött och. Från O157 till O??? Supershedders

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Gemensamma mål för livsmedelskedjan. Katarina Bäcklund Stålenheim, Livsmedelsverket David Ekbäck, Jordbruksverket

Gemensamma mål för livsmedelskedjan. Katarina Bäcklund Stålenheim, Livsmedelsverket David Ekbäck, Jordbruksverket Gemensamma mål för livsmedelskedjan Katarina Bäcklund Stålenheim, Livsmedelsverket David Ekbäck, Jordbruksverket Målen ska gälla hela livsmedelskedjan Myndigheternas roller: Råd, stöd, vägledning Leda

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas

Kick-off för Smart Built Environment. Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Kick-off för Smart Built Environment Emma Gretzer Forskningsrådet för hållbar utveckling - Formas Formas - forskningsrådet för hållbar utveckling Forskning och utveckling i samverkan mellan akademi, näringsliv,

Läs mer

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY. Kost- och livsmedel Kostenheten Diarienummer: 2014/330 Fastställd: 2014-12-15 POLICY Kost- och livsmedel Kost- och livsmedel 2/5 Vision... 3 Maten och hälsan... 3 Maten och klimatet... 3 Maten och måltiden... 4 Maten och

Läs mer

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell) Verksamhetsnamn: Datum: Objektnummer: Närvarande: Kontaktperson: Rapporteringspunkter enligt Livsmedelsverket; grundförutsättningar 1.1-10.0. HACCP 11.1-15.1 Kontrollpunkt UA A EK EA 1. Infrastruktur,

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram?

Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram? Marks kommun 1(6) Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram? När miljökontoret ska godkänna en verksamhet är egenkontrollen en av delarna som granskas och därför ska alla livsmedelsföretagare upprätta ett

Läs mer

Processindustriell IT och Automation

Processindustriell IT och Automation Processindustriell IT och Automation ATTRAHERA framtidens talanger SAMVERKA gränslöst UTRUSTA medarbetare för nya arbetssätt och nya verktyg INVESTERA i utmaningsdriven Forskning och utveckling STÄRKA

Läs mer

Stiftelsen Lantbruksforskning

Stiftelsen Lantbruksforskning Stiftelsen Lantbruksforskning Mera nytta- lantbruk ska vara lönsamt! -nytt forskningsprogram med 4 fokusområden -ny ansöknings- och beredningsmodell Lena Strålsjö 2014-05-19 lena.stralsjo@lantbruksforskning.se

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer