Rädda Livet 20 år! Rädda Livet. Tema: Fetma och cancer. Frida räknar gulddagarna Okej med bara ett bröst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rädda Livet 20 år! Rädda Livet. Tema: Fetma och cancer. Frida räknar gulddagarna Okej med bara ett bröst"

Transkript

1 Rädda Livet E N T I D N I N G U T G I V E N A V C A N C E R F O N D E N N R 3 / Rädda Livet 20 år! Tema: Fetma och cancer Frida räknar gulddagarna Okej med bara ett bröst

2 Ledaren REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson LAYOUT Mattias Lundqvist, The Factory of Design KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan ANSVARIG UTGIVARE Ursula Tengelin TEKNISK PRODUKTION Tryckmedia i Stockholm HB OMSLAGSFOTO Magnus Gotander RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancerfonden, den enskilt största finansiären av svenska forskningsprojekt om cancer. VILL DU HA RÄDDA LIVET i fortsättningen så välkomnar vi dig som medlem i Cancerfonden. MEDLEMSAVGIFT PER ÅR år: 200 kr Under 18 år/över 65 år: 100 kr Organisationer och företag: kr Enstaka exemplar: 45 kr, inklusive porto. CANCERFONDEN är en ideell organisation med tre viktiga uppgifter: att stödja och samordna cancerforskning, att informera om cancer och att ge stöd för utveckling av nya metoder i vården av cancersjuka. Behåll vikten och rör på dig! Antalet personer med övervikt och fetma i vår befolkning har på 20 år fördubblats. Det innebär att personer i åldrarna 16 till 84 år har fetma. Detta är en trend som vi ser i såväl västvärlden som i storstäder i utvecklingsländer. Övervikt och fetma har länge räknats som en av våra främsta riskfaktorer för bland annat högt blodtryck, diabetes och sjukdomar i hjärta och kärl. Så sent som på 1990-talet noterade och började forskarna intressera sig för ett samband mellan fetma och cancer. Alicja Wolk är en av kanske en handfull professorer i Europa som studerat detta. Tillsammans med forskarkolleger återfinns hon i detta temanummer om Fetma och cancer och presenterar fakta kring olika cancerformer och sambandet med fetma. Lena Flinth ger oss några råd om hur man håller vikten. Det har nämligen visat sig att genom att behålla sin normalvikt kan man förebygga cancer i tjocktarm, matstrupe (adenokarcinom) och livmoderslemhinna. Detsamma gäller njurcellscancer och bröstcancer bland kvinnor efter klimakteriet. Så har jag en fråga till dig, bästa läsare. Rädda Livet har funnits i 20 år. Saknar du något i tidningen? Har du synpunkter på innehåll och framställning? Vill du hjälpa mig att göra tidningen än bättre? Får jag i så fall möta dig via mejl eller vanligt brev ett par gånger om året för att få svar på ett fåtal frågor kring Rädda Livet? Hör av dig så berättar jag mer! Min adress är eller Marita Önneby Eliasson, Cancerfonden, Stockholm. Vi hörs! CANCERFONDEN, Stockholm Tel Fax Besöksadress: David Bagares gata 5 VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Givarservice Tel Mån fre 8 21, lö 8 14 FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informations- och stödlinje Tel , mån fre MARITA ÖNNEBY ELIASSON REDAKTÖR FOTO MELKER DAHLSTRAND Pg

3 TEMA: Bröstcancer Tema i detta nummer: Fetma och cancer Personer med fetma har cirka 30 till 40 procents högre risk att drabbas av cancer. Det visar sig dessutom att fetma är kopplad till nästan alla cancerformer. Läs mer på sidorna Det är okej med bara ett bröst Berit visar sig naken på badhuset och är lite stolt för det. 17. Allt fler botas vid operation Kirurgi vid cancer i matstrupen förbättras hela tiden. 34. Att gå ner i vikt är att byta livsstil Receptet för att bli av med onödiga kilon är att ändra sitt ätbeteende. 36. Stora risker med ohälsosam mat Kombinationen av övervikt, inaktivitet och ohälsosam mat är största risken för cancer. 38 Lars Wallin designar årets rosa band Svenske haute couture-mästaren har utformat dekoren som en kedja. 3.

4 Berit, 53 år, berättar om sin sjukdom: Det är okej med bara ett bröst TEXT BERIT, BERÄTTAT FÖR AGNETA SLONAWSKI FOTO EMELIE ASPLUND När jag fick bröstcancer upptäckte jag att jag har väldigt vackra bröst. Det hade jag aldrig tänkt på tidigare. Jag började spegla mig på morgnarna och kände på dem när jag hade badat. Jag kunde titta på dem, lite förundrad.» 4.

5 5.

6

7 Det är en annorlunda känsla att bli smekt över området där mitt bröst satt.» Jag fick diagnosen mitt i sommaren och fick vänta ganska länge på operation. Jag frågade läkaren om detta påverkade prognosen någonting, men det hade ingen betydelse. Och då vilade jag i det. Nu fick vi i familjen hela sommaren på oss att uthärda detta smärtsamma. Det var riktigt, riktigt hisnande. Å ena sidan var det någon slags euforisk glädje över att finnas till, att ha fått lov att finnas med i ett sammanhang i ett liv. Å andra sidan kanske det betydde slutet. Man kan inte säga att det var ett val. Utan plötsligt blev livet väldigt närvarande. Allt fick starka färger. Min man, mina barn och jag har aldrig kommit varandra så nära, varken före eller efter. Nu är det vardag igen. Det var två olika delar i det här. Det ena var att jag skulle ta bort bröstet, men det kom i bakvattnet på något sätt. Det andra var ju det livsfarliga: Vart ska detta leda hän? Jag vet ju att var fjärde som insjuknar i det här dör inom fem år. När operationen närmade sig, tyckte jag att det var svårt att bli av med bröstet. Det var en stympning. En stor del av min identitet skulle försvinna. Ändå har jag aldrig tillmätt mina bröst någon större betydelse, mer än när jag ammat. Det var inte rädslan, utan ovissheten och sorgen som tog överhanden. När jag blev inlagd på sjukhuset, tänkte jag: Nej! och bad om permission för att min man och jag skulle ta avsked av mitt bröst. Det var faktiskt jättefint, men det var jobbigt också. Jag överraskade honom med att hyra ett hotellrum. Min cancer var inte spridd, men det var en mycket aggressiv sort. Man har en skala från ett till nio det här var nio och egentligen inte känslig för någonting. Det har kommit för mig att jag aldrig ser bröstopererade kvinnor på badhuset. Jag vet inte om de inte vill visa sig. Därför har jag bestämt mig för att visa mig naken där. Jag känner mig lite stolt för det. Jag vill visa att det är okej med ett bröst. I början tänkte jag att jag skulle göra en bröstplastikoperation, så fort det hade gått något år eller så, men jag gör absolut inte det nu. Jag är så jättestolt över det bröst jag har kvar. Jag ser ut så här och det är okej att se ut så här. Det är inte viktigt för mig att få ett nytt bröst. Självklart har det en stor betydelse sexuellt. Det är som om det ligger en tandläkarbedövning där som bröstet suttit. Det är en annorlunda känsla att bli smekt där. Men det ger också en känsla av att jag finns till: Ta mig även där jag inte är som jag ska, där det är fult. Man kommer nästan närmare mig som person när jag blir smekt där. Ju närmare man är döden, eller tankarna på döden, desto starkare blir livet. Livet är stort, det är vidunderligt och märkligt. Det blev väldigt tydligt för mig när jag fick bröstcancer. Plötsligt vet man att döden finns där. Den har funnits där hela tiden, men den blir inte verklig förrän man själv konfronteras med den. Det har gått tre år och jag är fortfarande något nedstämd. Ett tag efter bröstcancern fick jag malignt melanom i benet. Det har tagit mig ganska hårt. För då hade jag börjat hämta mig från bröstcancern. Nu går jag på kontroller för huden fyra gånger om året och för bröstet två gånger. Mina odds att bli en åldrande kvinna har minskat. Då kan man tycka att jag bara ska göra det jag tycker är roligt. Men det gör jag inte. Jag lever lugnt och lite tråkigt. Och jag är mån om mina relationer. Jag cyklar mycket. Det är precis som om cyklingen, själva förflyttandet, skyddar mig från döden. Jag kan inte tänka långt fram. Det jag tänker på är att överleva. 7.

8 Risken för bröstcancer ökar när nivåerna för östrogen stiger. Fetma ökar risken för bröstcancer hos äldre Fetma ökar risken för bröstcancer efter klimakteriet, men är kopplad till en minskad bröstcancerrisk hos yngre kvinnor. Kopplingen mellan fetma och bröstcancer, den vanligaste cancerformen hos kvinnor, har länge varit föremål för forskarnas studier. Resultaten har varit ganska entydiga, men först efter det att man börjat analysera pre- och postmenopausala (före respektive efter klimakteriet) kvinnor separat. Det har visat sig att fetma har ett så kallat dubbelt samband med bröstcancer fetma skyddar premenopausala kvinnor, men ökar risken hos postmenopausala kvinnor. På universitetet Harvard i USA har man gjort gemensamma statistiska analyser baserade på data från sju framåtsyftande undersökningar på förutbestämda grupper, så kallade prospektiva kohorter, med totalt drygt kvinnor från USA och Europa. Av dessa tillhör kvinnor den svenska mammografikohorten, en studie baserad på kvinnor från Västmanland och Uppsala län. Bland dessa kvinnor har cirka drabbats av bröstcancer och resultaten visade att premenopausala kvinnor med mycket högt BMI (högre än kvoten 31) hade en nästan halverad bröstcancerrisk jämfört med de premenopausala kvinnor som var smala (BMI lägre än 21). Däremot visade det sig att postmenopausala kvinnor med fetma löpte en cirka 30-procentigt högre risk att drabbas av bröstcancer än postmenopausala kvinnor med normalvikt. Man kan fråga sig varför fetma kan vara kopplat till en lägre bröstcancerrisk hos yngre kvinnor? Det är känt att bröstcancerrisken ökar med högre östrogennivåer och hos premenopausala kvinnor produceras östrogen i äggstockarna och även små mängder i fettvävnad. En potentiell förklaring är att premenopausala kvinnor med en kraftig fetma kan ha ett ökat antal menscykler utan ägglossning, vilket i genomsnitt leder till lägre östrogen- och progesteronnivåer jämfört med normalviktiga kvinnor. Exakta biologiska mekanismer är dock ännu inte kända. I en nyligen publicerad studie av enbart postmenopausala kvinnor från den prospektiva svenska mammografikohorten har man gjort separata statistiska analyser av olika typer av bröstcancer: hormonberoende och hormonoberoende. Efter en åttaårig uppföljning visade resultaten att fetma var kopplat till en nästan fördubblad risk av den mer vanligt förekommande hormonberoende bröstcancerformen, men inte till den hormonoberoende. Resultaten baserades på drygt postmenopausala kvinnor bland vilka cirka drabbades av bröstcancer. Hos postmenopausala kvinnor produceras östrogen endast av fettvävnaden. Alicja Wolk, professor Enheten för nutritionsepidemiologi, Karolinska Institutet FOTO KARL GABOR 8.

9 Fetma och cancer ett nytt forskningsområde Det är sedan länge känt att det finns kopplingar mellan fetma och en ökad risk för typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Det tog längre tid innan forskarna förstod att fetma även är kopplad till en ökad cancerrisk. Jag började min forskning som fetmaforskare i slutet av talet och deltog då i olika internationella kongresser med fetma som huvudämne. Tanken bakom dessa möten, och även bakom årliga inomeuropeiska fetmakongresser, är att forskare under två till tre intensiva dagar delar med sig av de nyaste och viktigaste fynden från den tvärvetenskapliga fetmaforskningen. På det sättet kan man som forskare hålla sig uppdaterad i olika vetenskapliga ämnesområden som har med fetma att göra. Under den här tiden har jag aldrig hört en minsta antydan om att det finns en koppling mellan fetma och cancer. I början av 1990-talet bytte jag mitt forskningsområde från fetma till cancer, och det var först vid den tiden som cancerforska- re började studera detta samband mer systematiskt. Första gången ämnet togs upp internationellt var år 2002 på den 9:e internationella fetmakongressen i São Paulo, där ett separat seminarium med tema Fetma och cancer stod på programmet och jag var inbjuden att presentera våra svenska resultat. Sedan dess har man studerat fetma, olika ämnesomsättningsrubbningar och hormoner kopplade till en ökning av fettvävnad i kroppen mycket intensivt. I vår forskargrupp vid Karolinska Institutet har vi använt data från Socialstyrelsens register, baserat på slutenvårdsdiagnoser, och har valt ut de män och kvinnor som har fått fetma som diagnos. Genom koppling av denna utvalda grupp med fetma som diagnos till cancerregistret, också det vid Socialstyrelsen, har vi sedan fått uppgifter om vilka män och kvinnor bland de kraftigt överviktiga som hade fått cancerdiagnos. Vi gjorde en jämförelse mellan canceruppkomst i fetmagruppen och canceruppkomst hos resten av befolkningen i Sverige. Våra statistiska analyser visade att personer med fetma hade cirka procents högre risk att drabbas av någon form av cancer. När vi analyserade olika specifika cancerformer mer noggrant, visade det sig att fetma var kopplat till nästan alla typer av cancer. Liknande resultat är rapporterade från en motsvarande studie i Danmark. I dag, även om vi inte förstår exakt alla biologiska mekanismer i kroppen som kopplar fetma till en ökad risk för cancerutveckling, är alla forskare överens om att fetma inte bara ökar risken för diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar, utan också för cancer. Alicja Wolk, professor Enheten för nutritionsepidemiologi, Karolinska Institutet 9.

10 10.

11 Bröstsystrarna fyller 10 år TEXT KAJSA OLSSON FOTO EVA WERNLID Försommarfotografering på Söders höjder i Stockholm. Det är tioårsjubileum för bröstsystrarna, fyra kvinnor som delar erfarenheter från bröstcancersjukdom. Vi backar i tiden till Fyra kvinnor i 50-årsåldern står på Stockholms Central och väntar på tåget. Tre av dem har träffats på Södersjukhuset och lärt känna varandra lite i samband med sjukgymnastiken efter bröstcanceroperationen. Nu är behandlingarna över, med strålning och cellgifter, och de har turen att få åka på rehabilitering till Mösseberg i Falköping. Det är Eva Dahlman som har vinkat hej då till sin man och yngsta dotter och förmanat dem att vattna blommorna ordentligt. Det är Raija Jernberg som känner sig sliten efter behandlingarna, halvtidsjobbet och livet med tonårsdöttrar. Birgitta Gotthammar är också frånskild och har barn i tonåren. Hon ser verkligen fram emot de två veckornas rehabilitering, övergången från sjuk till frisk. Lite längre bort på perrongen står en kvinna och hon ska säkert också till Mösseberg, tänker Birgitta. Det visar sig stämma. Anita Rydman står och tänker på ordet korgmålning, för det är vad hon kopplar ihop med rehabilitering. I sitt stilla sinne drar hon på munnen åt hur det låter. Hon. Måla korgar! På tåget hamnar de fyra kvinnorna kring samma bord. Så börjar ett samtal som har fortsatt och en vänskap som har hållit i tio år. Eva har packat en väska med 22 böcker, men det blir inte många sidor lästa, de har ju så trevligt! Det blir två underbara veckor på Mössebergs kurort. Örtbad, tai chi, god vegetarisk mat samt en och annan insmugglad vinflaska. För att inte tala om korgmålning; jo, alla har de målat korgar. Fint blev det också. De fyra kvinnorna är ganska olika karaktärer. Om inte annat så märktes det på deras reaktioner vid bröstcancerdiagnosen och under behandlingstiden. Eva beskriver cancern som min första riktigt svåra motgång i livet, innan dess seglade jag fram på en räkmacka. Hon är pigg och pratglad, samtidigt som hennes svarta tankar är tämligen lättväckta. Raija är inte den som oroar sig på förhand. På sätt och vis blev hon lättad över diagnosen då det ju bara är utanför, förhoppningsvis. Det finns ju andra cancerformer som har mycket sämre prognoser, säger hon med sjungande finsk brytning. Birgitta beskriver sig som duktig på att tänka ut lösningar åt andra. Själv gör jag som strutsen. Efter att jag» 11.

12 » upptäckt knölen i bröstet tog det ett halvår innan jag gick till doktorn. Jag resonerade som så att har jag inte dött av det än så kan det inte vara någon fara, säger hon och skakar på huvudet åt hur det låter. Ett par av kvinnorna har erfarenhet från samtalsgrupper under sjukdomstiden. Man behöver prata, men det fordras något mer än bara sjukdomen för att vänskap ska uppstå, konstaterar Anita. Den här gruppen bildades spontant kvinnorna sökte varandras sällskap och så var det något med tidpunkten. Rehabiliteringen var början på ett liv bort från sjukdomen. Jag såg det som att vi bildade en pakt där i Falköping, säger Anita allvarligt. Vi skulle finnas där för varandra, en för alla, alla för en. Vi skulle klara oss och stötta varandra. Sjukdomen fick mig att inse att man inte kan leva i framtidsplaner. Livet är ändligt, ska man uppfylla sina drömmar får man göra det NU, säger Eva. När Anita en dag suckade att hon verkligen saknade att segla sedan hon skilt sig, så utbrast Birgitta: Men då hyr vi en båt! Sagt och gjort, det blev flera somrars segling. De fyra har tillfrisknat tillsammans och uppfyllt drömmar ihop. Långresor till Indien och Vietnam. Nästa resmål? Förslagen duggar tätt. Indien igen? Bröstsystrarna gör mycket tillsammans. De går blanda annat på teater, seglar och är ute i naturen. Ovanifrån: Anita Rydman, Birgitta Gotthammar, Eva Dahlman, och Raija Jernberg. Nej, Sydafrika. Gärna Chile. Om pengarna räcker Anita och Birgitta är naturmänniskor och intresserade av fågelskådning. Eva och Raija föredrar att gå på teater. Ibland gör de saker alla fyra, ibland två och två. Deras inbördes olikheter ser de som en tillgång, inget att bli osams över. Och skulle det vara något är vi frispråkiga av oss, då tar man upp det man vill prata om helt enkelt. Åren mellan 50 och 60 är omvälvande för många kvinnor så även för dessa fyra. Barnen har flyttat hemifrån. Eva, den enda som var gift, lever också ensam i dag sedan hennes man Bosse dog hastigt i hjärtinfarkt. Året efter det blev hon mormor, äldsta dottern fick en flicka. För några har arbetslivet varit turbulent med perioder av arbetslöshet, omorganisationer, men också nya möjligheter. Raija har startat eget som sjukgymnast, Anita, som är arkitekt, har blivit chef över 35 personer. Under alla år har gruppen funnits där; de träffas ungefär varannan månad. Det fanns en affisch på mitt rum på Mösseberg. En bild med två barn som ska gå över en ravin. En ängel svävar över dem och lägger ut bräder så att barnen ska kunna ta sig över ravinen. Ibland är det så, man behöver en skyddsängel. Och ni har varit mina skyddsänglar, säger Anita, medan de andra mumlar igenkännande. Det är inte så ofta man får nya nära vänner när man blir äldre. Det har växt fram en vänskap mellan oss, ett systerskap, säger Raija. Bröstsystrarna, kallar vi oss ibland. Men de avstår gärna från en identitet som cancerpatient. Egentligen talar de inte längre så mycket om bröstcancer när de möts. Nu när tio år har gått är det förvånande hur lite man tänker på det. Det är när man går på mammografi som tankarna börjar mala igen, säger Birgitta. Och i det läget finns gruppen där. En grupp där man i viss mån kan ösa ur sig, men också få något tillbaka. En grupp, på gott och ja, gott. 12.

13

14 Forskarna tror att fysisk aktivitet kan skydda mot livmodercancer. De flesta överlever cancer i livmodern Livmodercancer är den femte vanligaste cancern hos kvinnor i Sverige. Lyckligtvis är överlevnaden hög i jämförelse med andra cancerformer 80 procent av kvinnorna lever efter fem år. Livmodercancer uppkommer företrädesvis bland kvinnor efter klimakteriet, och eftersom den yttrar sig som blödningar trots att menstruationen upphört kan den många gånger upptäckas tidigt. Cancer i livmodern behandlas oftast med kirurgi, men även strålning och hormonbehandlingar kan vara aktuella. Fetma hos kvinnor har konsekvent associerats till ökad risk för livmodercancer både före och efter menopaus (klimakteriet). Risken ökar med i genomsnitt 10 procent för varje BMI-steg. Internationella studier visar att 39 procent av livmodercancerfallen i Europa kan tillskrivas fetma. Detta är samband som bekräftas av våra svenska data. Kopplingen mellan fetma och cancer i livmodern kan till viss del förklaras med de ökade östrogennivåerna östrogen ger tillväxt i livmoderslemhinnan som finns hos överviktiga kvinnor. Kroppsmassa påverkar hormonnivåerna genom företrädesvis två mekanismer: minskad produktion av det globulin som binder upp östrogenet i kroppen, ökad produktion av östrogen i fettvävnaden efter klimakteriet. Man tror dock att en av de främsta orsakerna till den ökade risken för livmodercancer som observerats hos överviktiga kvinnor beror på de minskade gulkroppshormonnivåerna (progesteron som motverkar effekten av östrogen) som i sin tur uppkommer genom att överviktiga kvinnor har fler menstruationscykler utan ägglossning. Fetma är också klart kopplat till såväl okänslighet mot insulin som höga nivåer av insulin vilka kan öka risken för livmodercancer. Även diabetes, som också har en koppling till fetma och övervikt, ökar risken för denna cancerform. Den goda nyheten är att det ser ut som om fysisk aktivitet kan skydda mot livmodercancer. Emilie Friberg, doktorand Enheten för nutritionsepidemiologi, Karolinska Institutet FOTO KARL GABOR 14.

15 Jag tror inte att min övervikt gav mig cancer TEXT ANNU LIIKKANEN FOTO ROLF LARSSON Gullbritt Palm, 65, tror inte att det var övervikten som orsakade hennes livmodercancer. Det finns andra orsaker, säger hon, som till exempel att vår föda inte längre innehåller naturliga nyttigheter.» 15.

16 Det kanske inte är övervikten som gör att man får cancer utan i stället att vi äter fel mat.» Jag förstod direkt vad det handlade om när jag fick småblödningar. Men jag stoppade huvudet i sanden, och det dröjde länge innan jag gick till doktorn. Gullbritt Palm krafsar sin svarta hund Sanny bakom öronen och ler lite generat. Ändå hade jag tur. Det var livmodercancer, men i ett tidigt stadium. Jag blev av med livmoder, äggstockar och äggledare, men behövde inte få cellgift eller strålning. Gullbritt är en härligt naturlig och totalt chosefri, klok kvinna som står med båda fötterna stadigt på jorden. Hon är frodig och gladlynt med ett skratt som bryter igenom som en våryster fors. Hon bor ensam med hundar och katter i en röd stuga långt inne i snapphanebygdens skogar på gränsen mellan Skåne och Småland och jobbar hemifrån som programmerare för olika företag. Efter sitt eget omtumlande möte med cancer har hon tagit på sig ordförandeskapet i Viola, gyncancerföreningen i Skåne, som stödjer drabbade kvinnor och deras anhöriga och sprider kunskap om cancer i underlivet. Mina första konstiga blödningar kom för sex år sedan. Då var jag 59 år och mensen hade slutat många år tidigare. Så jag fattade ju att något var fel. Får man symtom ska man söka hjälp direkt, det brukar jag predika om till alla andra. Men jag har alltid varit kärnfrisk och ville inte tro att det var något fel på mig. Doktorn jag gick till skickade mig till skrapning. Sedan ringde han en fredagskväll och sa utan omsvep att det var livmodercancer och att jag skulle till Kristianstads sjukhus för att opereras. Men kasta inte in handduken för det, la han till. Jag blev lite chockad, men inte direkt rädd. Men jag ville veta mer och letade på internet och fann Gynsam och ordföranden Katarina Johansson, som är en fantastisk stödperson. Hon har följt mig hela vägen och har fortsatt vara en jättefin vän. Och jag kan bara uppmana alla som drabbas att skaffa sig någon att prata med. Det hjälper väldigt mycket. Det finns alltid någon i våra föreningar runt om i landet som kan ställa upp. Strax före påsk 2001 lades Gullbritt in för operation. Hon har ingen nära anhörig, men grannar tog hand om katterna och hönsen; hundarna fick bo på hundpensionat medan matte låg på sjukhus. Det gick väldigt fort. Jag opererades en måndag och på torsdagen var jag hemma igen. Jag hade det inte ens särskilt besvärligt med operationssåret på magen. Såvitt Gullbritt känner till har ingen i hennes släkt drabbats av cancer i underlivet. Däremot dog hennes mormor i bröstcancer. Om det finns någon koppling mellan hennes egen livmodercancer och mormoderns bröstcancer vet hon inte. Och hon ställer sig också tvivlande till att cancer i livmodern kan orsakas av att man bär på några fler kilon än skönhetsidealet föreskriver. Hur många extrakilon hon själv har kan hon inte säga. Har ingen våg. Bryr sig inte om att kolla. Det ytliga har inget stort värde i Gullbritts liv. Jag tänker mycket på vad jag sätter i mig och är inte alls säker på att det finns några nyttigheter i frukt, till exempel, som skördas medan den fortfarande är omogen och sedan forslas långa vägar och får mogna i efterhand. Och säden vi äter är manipulerad så att den ska mogna snabbare. Det kanske inte är övervikten som gör att man får cancer utan i stället att vi äter fel mat och får cancer på grund av det. Jag var själv mager tills jag var 20 år, jag var till och med klen som barn. Men jag har gradvis lagt på mig och blir alltmer lik min mamma. Hon var stor, men drabbades ändå inte av livmodercancer. Eller någon annan cancer heller, för den delen. 16.

17 Allt fler botas vid operation TEXT GABOR HONT FOTO ROGER SCHEDERIN Varje år drabbas omkring 400 personer i Sverige av cancer i matstrupen, esofaguscancer. Det är en allvarlig sjukdom som kräver en stor operation. Ny forskning visar att allt fler patienter som kan opereras botas av ingreppet. Var tredje patient som opereras blir botad. Om tumören inte kommer tillbaka efter tre år finns liten risk för sena återfall, som fallet kan vara vid exempelvis bröst- eller prostatacancer, förklarar Jesper Lagergren, överläkare och professor i kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Han leder en forskargrupp på 24 personer som undersöker esofaguscancer ur olika aspekter. I gruppen finns kirurger, andra specialister, sjuksköterskor, dietister, epidemiologer, biostatistiker, beteendevetare och medicine studerande. De studerar bland annat riskfaktorer, effekterna av olika kirurgiska metoder samt faktorer som kan påverka överlevnaden. Trots att överlevnaden i Sverige har förbättrats något på senare år är det totalt sett bara cirka 10 procent av patienterna som lever längre än fem år med denna cancerform, konstaterar Jesper Lagergren. Det är bara cancer i bukspottkörteln som har en sämre prognos bland tumörsjukdomar. Symtom på esofaguscancer är främst sväljningssvårigheter och viktminskning. Läkaren kan bekräfta diagnosen genom gastroskopi (ett böjligt instrument förs ned i magsäcken) med provtagning från den misstänkta tumören. Cancern kan förekomma var som helst i matstrupen, men finns oftast längst ner, närmast övergången till magsäcken. Läkarna skiljer på två tumörtyper i matstrupen: skivepitelcancer och adenokarcinom ( körtelcancer ). Den förra förekommer i mindre omfattning nu än tidigare i Var tredje patient som opereras blir botad, säger professor Jesper Lagergren. många länder, inklusive Sverige. Däremot ökar adenokarcinom kraftigt i hela västvärlden och är nu den vanligare formen av esofaguscancer. Forskarna vet att skivepitelcancern i matstrupen främst beror på rökning och alkohol, särskilt i stora doser och i kombination. Den viktigaste riskfaktorn bakom adenokarcinom är mångårig reflux, det vill säga vätska från magsäcken som kommer upp i matstrupen och ligger kvar och fräter på matstrupens slemhinna. Den andra viktiga riskfaktorn är övervikt. Det verkar som om övervikt är en egen riskfaktor för adenokarcinom, oberoende av reflux. Men mekanismerna är oklara och vi vet inte varför övervikt har en egen effekt just på esofaguscancer. En tänkbar förklaring är att överviktiga kan ha reflux utan symtom, men som skadar matstrupen. En annan är att cancerframkallande ämnen i maten finns under längre tid i matstrupen (passerar långsammare) hos den överviktige och att skadliga ämnen kan ansamlas i fettvävnaden. Ökad produktion av insulinliknande tillväxtfaktor vid fetma kan också bidra till ökad celltillväxt. Enligt teorin som kopplar reflux till cancer tvingar vätskan från magsäcken cellerna i matstrupen att anpassa sig till den nya frätande miljön. Cellerna kan då ibland omvandlas till celler som tål syran i magsäcken och är av liknande typ som i magsäck och tarmar. Denna process metaplasi kan dock urarta i okontrollerad celltillväxt och resultera i uppkomst av tumörer. Skiss över hur enoperation vid matstrupscancer kan gå till där man går in mot matstrupstumören via buk och hals, men inte via bröstkorg. Kirurgi är i dag den enda etablerade behandlingsmetod som kan bota esofaguscancer. Försök med tilläggsbehandlingar i form av strålning eller cytostatika var för sig eller i kombination har inte givit särskilt bra resultat. Operationen är omfattande och varar ofta en hel arbetsdag. Större delen av matstrupen tas bort liksom en del av magsäcken, som görs om till en tub för att ersätta matstrupen. Därefter flyttas magsäckstuben upp i bröstkorgen och kopplas ihop med översta delen av den resterande matstrupen. Det är naturligt att det omfattande ingreppet påverkar patienten länge efter operationen. Men vi undrar varför livskvaliteten fortsätter att vara nedsatt även efter en mycket lång tid. En nationell studie som forskargruppen har gjort visar att patienter som opererats för cancer i matstrupen har många symtom och nedsatt livskvalitet även lång tid efter det kirurgiska ingreppet. Symtom som finns kvar är till exempel ätsvårigheter, diarréer, svår reflux, smärtor, trötthet och aptitnedsättning. Ett påtagligt problem är också viktminskning. Det visar sig att patienterna fortsätter att gå ner i vikt även under närmaste halvåret efter operationen. Sex av tio patienter förlorar minst 10 procent av sin kroppsvikt, och var femte minskar i vikt minst 20 procent. Kirurgin måste och kan förbättras, förklarar Jesper Lagergren. Vi undersöker just nu hur operationen skulle kunna göras lindrigare utan att patientens chans till att bli av med cancern minskar. 17.

18 18.

19 Efter tre år får Gunilla veta om operationen lyckats TEXT GABOR HONT FOTO ROGER SCHEDERIN Gunilla Behm, 63, hann precis träffa och krama om nyfödda barnbarnet Jesper innan det var dags att läggas in på sjukhuset. Hon skulle opereras för cancer i matstrupen och undrade nog hur det skulle gå. Alla talade om för mig vilken stor operation det skulle bli, så visst hade jag mina farhågor, säger Gunilla.» 19.

20 » I dag, knappt ett halvår senare, är hon tillbaka i sin bostad på Lidingö utanför Stockholm och lever så normalt som hon kan medan hon återhämtar sig. Sjukdomen syns inte på ytan, Gunilla är inte mager och rör sig precis som vanligt när hon bjuder på kaffe i köket. Gunilla minns att sjukdomen kom ganska plötsligt Hon började känna sig lite konstig i halsen, utan att kunna förklara vad det var som var fel. Jag hade inte ont eller nämnvärt svårt att svälja och hade inte heller gått ner i vikt. Men allt var lite annorlunda på något sätt. Man kände inte igen halsen riktigt. KIRURGIN KAN PÅVERKA LIVSKVALITETEN Patienter som opereras för cancer i matstrupen kan räddas till livet, men inte med bibehållen livskvalitet. Det visar en undersökning gjord av forskaren och sjuksköterskan Pernilla Lagergren vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Patienter från hela Sverige och Bristol i England har tillfrågats i undersökningar. Svaren visar att patienternas allmäntillstånd försämras påtagligt direkt efter operationen och förbättras långsamt under de tre följande åren. Aptit och fysisk funktion försämras dramatiskt direkt efter det kirurgiska ingreppet, för att sedan återgå långsamt under tre år till nivåer som före operationen. Trötthet, andnöd, diarré, illamående och kräkningar är vanliga efter operationen och förbättras efter hand till tidigare nivåer. Däremot visar undersökningen att patienternas emotionella funktion förbättras något, långsamt men stadigt, under hela perioden. Reflux från magsäcken ökar stort direkt efter operationen och ökningen fortsätter därefter i långsammare takt under hela treårsperioden. Gunilla Behm blev överlycklig när hon upptäckte att gamla favoriter som kokt färskpotatis, sill, gräslök och gräddfil fortfarande smakar gott efter operationen i matstrupen. Besök hos husläkaren på vårdcentralen resulterade bara i en två veckor lång kur med antibiotika. Men ett nytt besök hos en annan läkare ledde till akut röntgen av halsen; på röntgenbilden syntes någonting i matstrupen som senare visade sig vara cancer. Gunilla Behm blev inte särskilt förvånad. Min farmor dog i magcancer när hon var femtio, och jag visste hela tiden att jag brås på min pappas släkt, förklarar hon. Jag var livrädd när jag kom upp i 50-årsåldern, men hann fylla 60 innan jag själv blev sjuk. Till att börja med såg allting hoppfullt ut. Cytostatikabehandlingen som sattes in tycktes fungera och Gunilla fick snart beskedet att hon var botad. Kontroll efter kontroll visade sedan att tumören var borta. Men jag vågade nog inte tro på det där riktigt. Och en av kontrollerna visade mycket riktigt att cancern hade kommit tillbaka, nu i en aggressivare form som måste opereras. Gunilla Behm har funderat mycket över vilka faktorer som kan ha spelat in för att just hon blev sjuk. Att ärftlighet har betydelse visste hon, och livsstilsfaktorer, men hon hade alltid levt ett normalt liv med normala kostvanor. Däremot levde hon i stor sorg i två års tid efter att ett tjugoårigt förhållande tagit slut. Jag har alltid trott på att man ska vara positiv, sjunga och tänka ljusa tankar även om det går en emot för då kan man lura hjärnan. Men till slut gick det inte, och jag undrar om inte det kan ha inverkat på att sjukdomen bröt ut. Den 17 april 2007 opererades hon av professor Jesper Lagergren. Ingreppet gick bra och efter fjorton dagar flyttades hon till Stockholms sjukhem för rehabilitering några veckor senare var hon hemma igen. Mycket i Gunillas liv har förändrats efter operationen. Attacker av total kraftlöshet kan komma utan förvarning, så att hon är rädd för att svimma. Och det är besvärligt att inte maten smakar som förr. Jag som har varit allätare och älskat mat tidigare, säger Gunilla. På sjukhemmet, under rehabiliteringen, var det noga att Gunilla skulle få i sig minst kalorier om dagen. Och det var inte nyttig mat som grönsaker och fibrer som jag skulle äta, utan sådant som jag alltid undvikit: pommes frites och annat fett. Allt för att fylla upp den där lilla magsäcken och främja läkandet. Gunilla blev överlycklig när hon upptäckte att gamla favoriter som kokt färskpotatis, sill, gräslök och gräddfil fortfarande smakar. Nu äter hon matjessill flera gånger i veckan, medan hon prövar sig fram med andra maträtter. Gravad lax tycks också gå bra, liksom sylta med rödbetor. Jobbigast är kanske att magen inte går att lita på. Den fungerar inte som den ska trots att läkarna är på väg att få ordning på hennes toalettbesök genom behandling med tabletter och granulat. Gunilla håller sig för säkerhets skull inne i lägenheten eller i närheten nere på gården. Dit har hon flyttat trädgårdsmöbeln från sommarstugan som hon blev tvungen att sälja när hon blev sjuk. Där tänker hon sitta i höst och läsa eller bjuda på fika när barn och barnbarn kommer på besök. I höst är det dags för första kontrollen efter operationen. Läkarna säger att om cancern inte kommer tillbaka under de tre första åren, så kommer den nog inte tillbaka alls, förklarar Gunilla. Hon tillägger att tre år går väldigt fort, och att sjukdom och operation har förändrat henne. Jag lever intensivare i känslan på något sätt. Uppskattar varje morgon för sig och ser på saker annorlunda än tidigare. 20.

21 Fetma ökar risken för tjocktarmscancer med procent. Ökad risk för cancer i levern Fetma ökar risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes, så kallad åldersdiabetes. Senare tids forskning har även visat att fetma är en riskfaktor för olika cancerformer, bland annat gastrointestinal cancer. Till gastrointestinal cancer hör cancer i matstrupen, magsäcken, tarmen, bukspottkörteln, levern och gallblåsan. Starkast är sambandet mellan fetma och cancer i levern och gallblåsan. Feta personer löper en nästan fördubblad risk att drabbas av lever- och gallblåsecancer jämfört med normalviktiga personer. Det finns även ett klart bevisat samband mellan fetma och tjocktarmscancer, framförallt hos män. Fetma ökar risken för tjocktarmscancer med procent. Likaså löper feta personer en något förhöjd risk att drabbas av cancer i ändtarmen, och cirka 50 procents högre risk att drabbas av cancer i bukspottkörteln. Däremot har inga studier visat ett samband mellan fetma och magsäckscancer. Det finns flera förklaringar till varför fetma ökar risken för gastrointestinal cancer. En ökning av kroppsfettet leder till förändringar i nivåer av olika hormoner i kroppen. Fettceller utsöndrar olika hormonliknande ämnen som bland annat påverkar insulinkänsligheten samt inflammatoriska och immunologiska processer. Fetma leder till minskad känslighet för insulin hos kroppens celler (ökat insulinbehov). Insulin är ett hormon som produceras av bukspottkörteln och som bland annat fungerar som en tillväxtfaktor. Nedsatt insulinkänslighet leder till förhöjda blodsockernivåer av insulin som direkt och indirekt via andra hormoner kan stimulera cancertillväxt. Fetma leder även till en kronisk inflammatorisk respons och det anses finnas ett samband mellan inflammation och cancer. Dessutom ökar fetma risken att drabbas av fettlever som kan utvecklas till skrumplever, något som på sikt kan leda till leversvikt och eventuellt levercancer. Fetma ökar också risken för gallsten som i sin tur kan ge upphov till gallblåsecancer. Susanna Larsson, doktorand Enheten för nutritionsepidemiologi, Karolinska Institutet FOTO KARL GABOR 21.

22 Frida räknar gulddagarna TEXT AGNETA SLONAWSKI FOTO MAGNUS GOTANDER Frida Darell är hög på själva livet. För snart ett år sedan upptäcktes att hon har Hodgkins lymfom. Sedan dess gör hon en videodagbok om sin kamp mot cancern. Två unga flickor skrattar hjärtligt. De provar peruker i ett perukmakeri, ett stenkast från Liseberg i Göteborg. I videodagboken syns en blondin med lockigt hår och en brunett i page med utsvängda toppar à la sextiotal. Den senare är Frida Darell, 25 år. Peruken hon valde har hon aldrig använt, men sekvensen i videodagboken med den något ovanliga situationen att hitta en peruk som skulle ersätta hennes burriga hårsvall, minns hon som smått absurd. Ibland lyssnar jag bara på ljudet av våra skratt för att få fatt i glädjen, mest i svåra stunder, sådana dagar som jag är låg, förklarar hon. Det går fyra gulddagar och tio skitdagar på en halv månad, anser Frida. Hon behandlas fortfarande med cytostatika och det här med att ha låga dagar och känna sig deprimerad tycker hon är allra värst med sjukdomen som är en lymfkörtelcancer. De dagarna får hon inte tag i självständiga och levnadsglada Frida som brukar ha en massa bollar i luften. Men jag börjar ändå få balans i obalansen. Jag tror att det är för att jag äntligen accepterat hela situationen, att det är okej att jag har cancer. För ett år sedan arbetade Frida med att informera om rasism i skolorna. Hon hade precis varit i Afrika på en studieresa som handlade om hiv och aids. Hon bodde i en egen lägenhet och det mesta i livet var härligt. Ända tills hon kände sig hängig och fick sätta sig en stund när hon höll på att diska. Först trodde läkarna att hon fått en inflammation i sköldkörteln. Sedan fick hon långvarig feber och medicinerade med kortison. Meningen var att hon skulle bli piggare, men hon blev bara sämre. Då försökte jag hjärntvätta mig själv genom att skriva små lappar med röd text och hjärtan på, som jag satte upp på kylskåpet och på spegeln i badrummet. På lapparna stod det: JAG ÄR FRISK. Strax efter fick hon reda på att hon hade cancer. Det var på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg; hennes mamma var vid hennes sida. Mamma grät men inte Frida. Hon frågade i stället om hon skulle dö nu och om hon kunde åka till Afrika som planerat. Läkaren svarade: Det hoppas jag inte på den första frågan och nej på den andra. Under de tre omtumlande veckorna därefter förstod hon inte att alla runtomkring henne trodde att hon skulle dö. När hon pratade med sina vänner var det hon» Det är inte mer än ett år sedan Frida Darell fick diagnosen Hodgkins lymfom. Efter det bär hon med sig sin filmkamera överallt och gör en dagboksdokumentär som en hyllning till livet mitt i allt det svåra. 22.

23 23.

24 Nu ser jag äntligen ljuset i tunneln.» som tröstade dem. Det var först under ett luciafirande i Oscar Fredriks kyrka i Göteborg som det brast. Sången, ljuset och allt det vackra blev helt enkelt för mycket för Frida. Det var så skönt. Min vän Amanda höll tyst om mig. Efter det hade jag gråten hos mig igen. HODGKINS LYMFOM OCH NON-HODGKIN-LYMFOM Hodgkins lymfom och non-hodgkin-lymfom är tumörer som uppstår i lymfsystemet. Hodgkins lymfom är en sällsynt tumörform som kan förekomma i alla åldrar. Det finns ett trettiotal former av lymfom. År 2005 diagnostiserades 181 fall. Numera kan sjukdomen ofta helt botas. Non-Hodgkin-lymfom delas ofta i sin tur upp i så kallade högmaligna och lågmaligna. Under år 2005 diagnostiserades nya fall. Symtom Det vanligaste debutsymtomet vid såväl Hodgkins lymfom som non-hodgkinlymfom är att man upptäcker en hård, förstorad lymfkörtel, ofta på halsen eller vid nyckelbenen. Behandling Vanlig behandling är cytostatika och därefter en lokal strålbehandling. Behandlingen av non-hodgkin-lymfom varierar beroende på vilken typ det är fråga om och i vilket stadium som sjukdomen befinner sig. Geografiska skillnader Hodgkins lymfom är betydligt vanligare i exempelvis Nordeuropa och Kanada än i Afrika och Asien. Orsakerna till dessa geografiska skillnader är dock inte klarlagda. Non-Hodgkin-lymfom är vanligast i Norden och övriga Europa samt i Nordamerika och Australien. I USA drabbas den vita befolkningen i högre grad än den svarta. Non-Hodgkin-lymfom är ovanligt i Asien och Västafrika. Källa: Cancer i siffror 2005, Socialstyrelsen Två operationer och en stor portion cellgifter senare är hon i slutfasen i sin kamp mot cancern. Och det är precis som om alla färger har blivit starkare under tiden och att hennes egen empati med andra och utsatta människor bara växer. Hon har till och med blivit förälskad. Även om objektet inte vet om det, så har det berett henne en stor glädje varje gång de ses. Det här är en livskris. Jag har mognat tio år på den här tiden. Jag kommer inte att vara samma Frida som för ett år sedan. Jag kommer att bli mer självisk och säga nej till saker som jag inte vill, säger hon bestämt. I dag bor hon i sitt flickrum i sin mammas vitmålade torp i Spekeröd. Så snart hon blir frisk ska hon ställa till med en stor fest för alla som vågat möta henne och cancern och därmed stöttat henne. Sedan har hon bestämt sig för att inte gå tillbaka till jobbet, utan i stället förverkliga en dröm att arbeta Det enda man i dag med säkerhet kan säga om orsaker till malignt lymfom är att ett nedsatt immunförsvar kan öka risken att drabbas av sjukdomen. Studier visar att fetma kan vara kopplat till ett förändrat immunförsvar och inflammatoriska processer. Därför kan man misstänka att fetma även skulle kunna öka risken för denna cancerform. Forskare från Karolinska Institutet i Stockholm har nyligen publicerat resultat från en metaanalys, det vill säga en gemensam När jag blir frisk skall jag ordna en jättefest för alla som stöttat mig under den tiden jag haft cancer, säger Frida Darell, 25 år gammal. som volontär i Afrika, men också att åka till Brasilien och lära sig kampsporten capoeira (afrobrasiliansk kampsport eller kampdans som utvecklades under 1500-talet). Frida Darell är högst medveten om att en del av dem som haft Hodgkins lymfom kan få tillbaka den inom två år. Om jag är en av dem kommer jag i alla fall se till att jag får två kärleksfulla år och att jag hittar tillbaka till lugnet igen. Oavsett vad som händer, kommer videodagboken att bli en hyllning till livet. Så fort hon har ork ska hon klippa ihop filmsnuttarna och visa dem på en filmfestival eller i goda vänners lag. Nedsatt immunförsvar kan medföra non-hodgkin-lymfom analys av alla hittills publicerade enstaka studier om kroppsvikt, fetma och risk för non-hodgkin-lymfom. Resultaten, som baseras på statistiskt summerade fynd från 16 tidigare publicerade studier, visar att fetma är kopplat till en 40-procentigt högre risk för en viss typ av lymfom, nämligen diffust storcelligt B-cell-lymfom, men inte till andra typer av non-hodgkin-lymfom. Alicja Wolk, professor Enheten för nutritionsepidemiologi, Karolinska Institutet 24.

25 Högre risk för aggressiv prostatacancer hos feta män Övervikt såväl som fetma ökar risken att utveckla mer aggressiv prostatacancer och ger ökad risk att dö av sjukdomen. Prostatacancer är mycket vanligare i västländer än i till exempel stora delar av Afrika och Asien. Befolkningen i väst är också mer överviktig. Män som flyttar från ett land med låg förekomst av prostatacancer till ett land där den är vanligare, utvecklar oftare sjukdomen än män i hemlandet. Dessa observationer talar för att miljö och livsstil har betydelse för uppkomsten av prostatacancer, men för att klarlägga orsak och verkan krävs att specifika riskfaktorer mäts på patienterna före diagnos. I många studier har övervikt/fetma, mätt som proportion mellan vikt och längd (body mass index, BMI), relaterats till risk för prostatacancer och resultaten har överlag inte visat något klart samband. Däremot medför övervikt och fetma en ökad risk att utveckla mer aggressiv prostatacancer och ökad risk att dö av sjukdomen. Det har visats i både studier där normal- och överviktiga personer följts över tid och i studier där män med redan diagnostiserad prostatacancer följts upp. Kliniska studier av män som opererats för prostatacancer har visat att överviktiga får återfall av cancern oftare än normalviktiga. En orsak till att inga starka samband mellan fetma och risk att insjukna i prostatacancer har visats, kan vara att man i de flesta studier inte har skiljt på olika grad eller stadium av cancern. En sammanställning av studier där man gjort en sådan indelning antyder att fetma inte påverkar risken för lokaliserad prostatacancer. I Skandinavien finns unika cancerregister, och Sverige är också föregångare för registrering av tumörspecifika uppgifter en resurs som ger mycket goda möjligheter En med robotkirurgi bortopererad prostatakörtel. till forskning. Nya svenska studier på övervikt och relaterade faktorer, som insulinresistens (störd glukos-insulinbalans) och högt blodsockervärde, har visat en minskad eller ingen risk för prostatacancer. Fyndet att insulinresistens minskar risken för lokaliserad prostatacancer överensstämmer med andra studier som funnit en minskad prostatacancerrisk vid diabetes. Observationerna av fetma och prostatacancer tyder på att de faktorer som är aktiva vid initiering av cancern, inte är desamma som de som stimulerar till tillväxt. I inledningsskedet är tumören testosteronberoende, och möjligen kan de lägre testosteronnivåer som överviktiga eller insulinresistenta män har, minska risken för lokaliserad prostatacancer. I ett senare skede övergår tumören till att växa oberoende av testosteron, då andra tillväxtfaktorer har större betydelse. Flertalet tillväxtfaktorer har identifierats som är relaterade till fetma, såsom till exempel insulin. Dessa, eller andra faktorer, kan vara orsaken till att feta män har en ökad risk att dö av prostatacancer. Sammanfattningsvis förefaller det som om samma råd som för att förebygga hjärtkärlsjukdom, det vill säga att leva hälsosamt och att vara normalviktig, gäller för att undvika en elak form av prostatacancer. Tanja Stocks, doktorand Institutionen för urologi, Umeå universitet BMI som mått på övervikt Världshälsoorganisationen, WHO, definierar vikt efter begreppet Body Mass Index. BMI räknas ut genom att dela vikten i kilo med längden i meter i kvadrat. Tabellen tar enbart hänsyn till längd och vikt och stämmer inte för kroppsbyggare och idrottare. BMI klassificering BMI > 40 BMI BMI BMI BMI 18,5 25 BMI < 18,5 FOTO KARL GABOR Risk för komplikationer Extrem fetma. Extrem riskökning. Svår fetma. Kraftigt ökade risker. Fetma. Ökad risk. Övervikt. Något ökad risk. Normalvikt. Ordinär risk. Undervikt. Varierar beroende på orsak. 25.

26 Färre röker och färre får njurcancer Varje år insjuknar ungefär 800 svenskar i njurcancer. De flesta som drabbas är 60 år eller äldre och sjukdomen är något vanligare bland män än bland kvinnor. Orsaken till njurcancer är inte klarlagd, men vissa faktorer ökar risken. Dessa faktorer kan dock inte ensamma orsaka sjukdomen. Vi vet i dag att rökning ökar risken för njurcancer. Denna riskökning avklingar med tiden om man slutar med tobak. Forskning visar även att övervikt och fetma ökar risken för njurcancer hos både män och kvinnor. I epidemiologiska studier mäts fetma vanligen genom så kallat body mass index (BMI) som definieras som vikten (i kilogram) dividerad med längden (i meter) i kvadrat (kg/m 2 ). BMI 25 29,9 brukar då räknas som övervikt och BMI på 30 eller mer som fetma. En sammanställning av publicerade forskningsrapporter visar att en överviktig person har ungefär 35 procents ökad risk för njurcancer, medan en fet person har ungefär 70 procents ökad risk i jämförelse med normalviktiga personer. Ny forskning tyder också på att viktökning i vuxen ålder ökar risken för njurcancer. Det är ännu oklart vilka biologiska mekanismer som ligger bakom sambandet mellan fetma och njurcancer. Att alltfler människor i världen blir feta skulle delvis kunna förklara den ökade förekomsten av njurcancer som kan ses i många länder. I Sverige har dock förekomsten av njurcancer minskat de senaste 20 åren, trots att människor blivit både mer överviktiga och mer feta. Detta beror troligen på att färre röker. Beräkningar visar att ungefär 20 procent av njurcancerfallen i dag i Sverige skulle kunna förklaras av övervikt och fetma. Att minska förekomsten av rökning, övervikt och fetma är därför viktigt för att förebygga framtida insjuknande i njurcancer och många andra sjukdomar. Anna Bergström, doktorand Enheten för nutritionsepidemiologi, Karolinska Institutet FOTO KARL GABOR 26.

27 Fler dog av övernäring än svält år 2000 TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON ILLUSTRATION MATTIAS LUNDQVIST Det talas om fetmaepidemi i hela EU. Följdsjukdomarna infinner sig som det berömda brevet på posten. I Sverige är minst en halv miljon människor så överviktiga att det kommer att påverka deras hälsa. Orsakerna till fetma är bara delvis kända. Upp till hälften av fetman kan kopplas till ärftliga faktorer. Det som dock avgör huruvida fetman kommer att öka eller inte är med största sannolikhet faktorer som livsstil och sociala, beteendemässiga, kulturella och samhälleliga omständigheter. Att förebygga fetma är svårt. Långsiktiga behandlingsprogram för att minska vikten ger inga påtagliga effekter. Ett antal ambitiösa så kallade primärpreventiva studier har utförts i till exempel amerikanska småstäder, där man försökt göra en hel miljö nyttig eller hälsobefrämjande. Skolor, sjukhus, butiker, poliskåren liksom kyrkan i princip hela samhället engagerades för en god livsstil. Men kostnaderna är stora och effekten övergående, säger professor Stephan Rössner, överviktsenheten vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Vanliga kostprogram ger visserligen i genomsnitt 10 procents viktnedgång under ett år. Men forskarna är osäkra på långtidseffekterna. Förutom förändringar i det vi stoppar i oss finns det även andra metoder för att minska vikten. Enbart motion ger viss viktminskning. Beteendeterapi samtidigt som förändringar i kost- och motionsvanor kan ge en förstärkning. Dessutom finns läkemedel mot fetma. Återfall i gamla vanor är dock det stora problemet vid alla dessa metoder. Behandlingar med komplementärmedicin är inte vetenskapligt väl underbyggda. Den enda behandlingsform som ger bevislig långtidseffekt är fetmakirurgi. I genomsnitt ger det en viktnedgång på 16 procent tio år efter operation. Denna behandlingsmetod är emellertid avsedd för människor med mycket stor övervikt. Runt millennieskiftet dog fler människor av övernäringens risker än av svält och bristsjukdomar. Efter detta uppvaknande i världens välfärdsländer inleddes diskussioner i såväl vetenskaplig facklitteratur som populärpress om nytt synsätt på kost- och viktkontroll. Kolhydraterna utpekades som större fetmabovar i sammanhanget än fett. Mat med lågt glykemiskt index, GI, beskrevs som en lösning på fetmaproblematiken. Atkins-dieten som innebär stora mängder protein och fett men inga kolhydrater har kritiskt utvärderats. Röster har även höjts för stenåldersanpassad kost eller medelhavsmat. Konsensus har sedan vunnits om att energibegränsning, det vill säga intag av färre kalorier och mindre fett, hur den än utförs, i längden ändå tycks vara det centrala sättet att påverka viktbalansen. 27.

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 Bilder från tiden 10 augusti t o m 6 oktober, 2009. Torbjörn efter hemkomsten från sin långa vistelse hos Jan. Bilden tagen ett par veckor efter Jans begravning. Torbjörn

Läs mer

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises

Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises Endometrios en kvinnlig folksjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som tio till 15 procent av alla kvinnor i fertil ålder

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Bröstcancer. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Bröstcancer. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Bröstcancer Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Bröstcancer / Jonas Bergh. 2007, 128 s. En bok om vad som väntar en kvinna med diagnosen bröstcancer,

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos Page 1 of 6 Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos 1 Medicin & hälsa När Laila var 12 år gammal och kom i puberteten, började mardrömmen. Hon drabbades hårt av kvinnosjukdomen endometrios. Idag är

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

förstå din hunds viktkontroll

förstå din hunds viktkontroll förstå din hunds viktkontroll varför är viktkontroll så viktigt? En stor andel människor är nu överviktiga eller feta - och antalet fortsätter att stiga. Samtidigt blir också våra hundar mer överviktiga

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-20 Dnr 1500885 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Icke-kirurgisk behandling

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM av Joy Slatford 2 Alla blir sjuka någon gång. I skolan var Lotta förkyld förra veckan. Adam bröt benet i somras. 3

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Den Magiska Dörren Kapitel 1 Den låsta dörren

Den Magiska Dörren Kapitel 1 Den låsta dörren Kapitel Kapitel 1 Den låsta dörren sida 2-2 Kapitel 2 Brevet sida 3-4 Kapitel 3 Nyckeln sida 4-5 Kapitel 4 En annorlunda värld sida 5-6 Kapitel 5 Tam sida 6-7 Kapitel 6 Planen sida 7-8 Kapitel 7 Tillbaka

Läs mer

Opererade bort. men smärtan

Opererade bort. men smärtan LÄGG IN ANNONS KÖP Välj & din SÄLJ ort JOBB Publicerad 17 jun 2015 10:00 Uppdaterad 22 jun 2015 08:57 För ökad kunskap. Monica Könberg hoppas att hon genom att berätta om endometrios kan bidra till att

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer