Obesitaskirurgi indikationer, riktlinjer för Landstinget Gävleborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Obesitaskirurgi indikationer, riktlinjer för Landstinget Gävleborg"

Transkript

1 Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Vincent B Ugarph Fastställare: Johan Hansson Obesitaskirurgi indikationer, riktlinjer för Landstinget Gävleborg Innehåll 1. Syfte och omfattning Ansvar och beskrivning Referenser Dokumentinformation Bilaga 1, Remiss till Obesitasmottagning Bilaga 2, Indikationer för bröstplastikoperation efter obesitaskirurgi Syfte och omfattning Syftet är enhetliga rutiner inom Landstinget vad gäller indikationer och utredning inför eventuell obesitaskirurgi samt uppföljning av densamma. 2. Ansvar och beskrivning Utredning inför obesitaskirurgi Indikation för remiss till utredning inför eventuell obesitaskirurgi i Landstinget Gävleborg är för närvarande följande: Kraftig övervikt under mer än 3 år med BMI 41 eller högre utan krav på annan sjuklighet. Alternativt BMI med samtidig sjuklighet i form av diabetes, hypertoni, hjärtkärlsjukdom och/eller sömnapnésyndrom (i princip gäller endast dessa fyra sjukdomsgrupper). Ålder år Genomgått organiserat och professionellt viktminskningsprogram Inget pågående missbruk av droger eller alkohol Ingen medicinsk kontraindikation Ingen psykos eller annan allvarlig psykisk sjukdom Stark motivation och förståelse för vad ingreppet innebär Om ovanstående kriterier är uppfyllda kan remiss skrivas (remissmall, bilaga 1) till Obesitasmottagningen, Kirurgkliniken vid Gävle Sjukhus alternativt Hudiksvalls sjukhus (beroende på var patienten bor). Om känd medicinsk åkomma (t ex hjärtkärl- respektive lungsjukdom, diabetes osv) föreligger eller misstanke om att sådan finns, är det viktigt att denna är utredd och välreglerad innan remiss utfärdas. OBS! Det är önskvärt att patienten redan i detta skede instrueras att själv söka information om obesitaskirurgi via internet (bl a och hemma eller på stadsbiblioteket, anhöriga osv.

2 2(9) Motivation och följsamhet hos patient Vi kan inte nog understryka betydelsen av kriteriet stark motivation och förståelse för vad ingreppet innebär. Patienten måste ha förmåga att förstå vad operationen innebär och vilka konsekvenser den kommer att få. Inte bara förstå förändringen vad gäller det begränsade näringsintaget utan också behovet av livslång uppföljning, intag av olika mediciner och komplikationsrisker. En del av bedömningen inför eventuell operation är att se på vilka hinder som kan finnas för patienten att leva enligt våra riktlinjer efter operation. Exempel på hinder är svårigheter att följa rekommendationer, vidmakthålla dagliga rutiner i ätande, hålla en dygnsrytm, ta tabletter, komma på kontroller, uppmärksamma symtom och svårigheter och söka hjälp, etc. Denna problematik har blivit allt tydligare med ökad erfarenhet av denna patientgrupp. Detta är alltså helt avgörande för att eventuell operation ska få gynnsamma effekter på längre sikt. Annars är risken stor att ingreppet medför än mer ökad sjuklighet och ibland förödande konsekvenser. Efter obesitaskirurgi (gastrisk bypass, duodenal-switch) När patienten genomgått obesitaskirurgi sker kontroller och uppföljning första året på Kirurgmottagningen. Detta gäller även patienter opererade utomläns (t ex Ersta). Gastrisk bypass leder i genomsnitt till en viktreduktion på 2/3 av övervikten. Patienten hamnar således sällan inom normalviktsområdet, men vinsterna är ändå stora. Viktnedgången efter kirurgi leder till en markant minskning av nyinsjuknandet i diabetes och normaliserar nästan helt glukosnivån hos personer med typ 2-diabetes samt har en kraftfullt positiv effekt på hälsorelaterad livskvalitet. Förbättringar av sjuklighet i hjärt- kärlsjukdomar, höga blodfetter, högt blodtryck och sömnapné är väl dokumenterad bland annat i den svenska SOS-studien. Ett år efter kirurgi har i allmänhet viktnedgången avstannat. Energiintaget är då i medeltal 2000 kcal/dag vilket innebär normalstora portioner. Årlig kontroll i Primärvården Efter första året återremitteras patienten till Primärvården för fortsatt årliga kontroller livslångt. Denna årliga kontroll har flera syften. 1. Grav övervikt har en hög morbiditet i; diabetes, atherosclerosmanifestationer såsom hypertoni, hjärtsvikt, utslitna leder, respiratorisk insufficiens etc. Det mesta av denna sjuklighet är reversibel eller förbättras starkt vid viktnedgång. Ibland har dock skadorna av övervikten blivit bestående. Det är t ex vanligt att en patient som före operationen behövt flera olika sorters hypertonimediciner efter viktnedgången kan klara sig med en sort. Denna eventuellt kvarstående morbiditet motiverar regelbundna läkarkontroller. Effekten på hypertoni av viktnedgång

3 3(9) tycks vara övergående, medan effekten på diabetes (medicinfrihet, normal glukosbelastningstest) tycks mer bestående. 2. Förstärkning av beteendeförändring Operationerna verkar framför allt genom att vara beteendeförändrande. Den lilla fickan med det trånga utflödet gör att patienterna inte längre kan äta så mycket och därför går ner i vikt. Om man äter för mycket blir man först mätt, äter man mer får man obehag, ont, kräks, mår illa osv. De flesta lär sig hur lite de kan äta och lägger därför bestående om sina vanor. Ett återkommande läkarbesök vid vilket man måste väga sig och formellt registrera vikten fungerar som en förstärkning av denna beteendemodifikation. Betydelsen av de återkommande - oftast mycket enkla kontroller kan inte nog understrykas. 3. Risk för malabsorption och bristsjukdomar Operationen i sig innebär en förbikoppling av magsäcken och duodenum som bland annat reglerar järn- respektive kalkupptaget. Anemi är därför vanligt hos opererade kvinnor före menopaus. Kalkbristen kan medföra både benskörhet och hypoparathyreoidism. Sedan innebär det reducerade och inte sällan ensidiga födointaget olika bristtillstånd. Bland annat utvecklar många patienter en viss aversion mot att äta kött (B12-brist). Inom detta område saknas fortfarande evidens och därför finns många divergerande åsikter. Vi i Gävleborg följer dock huvudfåran och rekommenderar kontroll av följande lab prover: Hb och Ferritin Calcium och alb-korr Calcium Folat och B12/Kobolamin 4. Receptförnyelse Enligt ovanstående resonemang rekommenderar vi följande Multivitamin- och mineraltablett (vi rekommenderar tablett Mitt val Kvinna 1x2) Calcium 500mg x2 och D3-vitamin 10mikrog x 2 (tablett Calcichew- D3 500mg/400IE 1x2) Vitamin B12 (tablett Behepan 1mg 1x1) Menstruerande kvinnor bör ha extra järn (tablett Duroferon 100mg 1x1) Ovanstående rekommendation får anses vara en färskvara och ser lite olika ut för olika delar av landet just nu. Därför kommer sannolikt dessa prover att modifieras i framtiden. Ytterligare tillskott ges vid behov utifrån provtagning, kostanamnes eller vid graviditet och amning, t ex med Järn 100mg 1x1-2 Folsyra 5 mg 1-2x1

4 4(9) Dessa patienter ingår också i ett kvalitetsregister som kallas SOREG (Scandinavian Obesity Surgery Register) med registrering före och efter operation (6 veckor, 1 år, 2 år och 5 år). Efter operation sker detta genom koordination av Obesitassköterska med utskick av särskild enkät och patientens självuppskattning av vikt osv. Denna kvalitetskontroll sker således parallellt med de årliga kontrollerna via ordinarie familjeläkare. Komplikationer De viktigaste och allvarligaste komplikationerna Det finns flera kända komplikationer efter gastrisk bypass (och duodenalswitch). Vi redogör här kortfattat för de viktigaste och mest allvarliga. Detta ska dock ses mer som orientering. Tidiga komplikationer (i princip inneliggande patient) Anastomosläckage, blödning, ileus pga inre bråck, sårinfektion och sårruptur (framförallt efter öppen operation), lungemboli, akut hjärtsjukdom osv. Sena komplikationer Ulcus i ventrikelfickan eller bortkopplad ventrikel. Buksmärta, illamående/kräkningar, gastrointestinal blödning. Risk utveckla striktur (sväljningsbesvär), anemi och perforation. Ileus pga inre bråck. Sannolikt oftare en sen komplikation i och med viktnedgång. Ärrbråck. Framförallt efter öppen operation men kan också ske efter laparoskopi. Malabsorption med brist- respektive neurologiska sjukdomar (folat, järn, B12, zink, calcium osv). Besvär och komplikationer som familjeläkaren kommer att ställas inför I praktiken är det istället nedanstående komplikationer och besvär efter gastrisk bypass som familjeläkaren kan komma att ställas inför. Vi ger även några förslag på åtgärder. Anemi Obehag vid matintag Dysfagi/illamående Järnsubstitution efter provtagning Dumping kan undvikas genom att äta långsamt, minska portionsstorleken, undvika söta och feta livsmedel samt undvika dryck till måltid Remiss poliklinisk gastroskopi

5 5(9) Kräkningar Diarré Förstoppning Håravfall Gallsten Dyspepsi/ulcus Kraftiga buksmärtor Ärrbråck Viktrecidiv Tag kontakt med operatören eller remittera till Akutmottagning/Kirurgi Loperamid Är ovanligt men då det inträffas ges bulkmedel i form av Laktulos, Laktipex el Importal Ex-Lax. Ge inte bulkmedel i form av fibergranulat, t ex Visiblin Kan hjälpa med zinktillskott (Solvezink ½ brustablett x 1) Överrepresenterat, handläggs som vanlig gallpatient Syrahämmande medicin, om kvarstående symtom trots detta rekommenderas eventuell gastroskopi/kontakt med Kirurgmottagning/Obesitasmottagning. Tag kontakt med operatören eller remittera till Akutmottagning/Kirurgi. Remiss till Kirurgmottagning Energireducerad kost eller Low Calorie Diets under av dietist, sjuksköterska eller läkare. För stor viktnedgång Kosttillägg i form av näringsdrycker 200 ml x 2-3, dietistkonsultation. Eventuell remiss Kirurgmottagning/Obesitasmott. Orkeslöshet Vanligt första året. Uteslut järn- resp kobalaminbrist. Hud-och mjukdelsöverskott (hängbuk) efter obesitaskirurgi Efter obesitaskirurgi får många patienter hud- och mjukdelsöverskott på buken och andra lokaler. De flesta har dock inga uttalade funktionella besvär, utan framförallt kosmetiska. Vår grundinställning är att vi generellt inte erbjuder bukplastik eller andra plastikoperationer efter obesitaskirurgi. Men, vid uttalade funktionella besvär, t.ex. vid buköverhäng med besvär av hudeksem och svampinfektioner, eller vid extrema överhäng (förkläde) kan man överväga remiss för plastikkirurgisk bedömning. Eftersom det tar tid innan vikten stabiliserats efter obesitaskirurgi är det plastikkirurgisk bedömning aktuell tidigast 1,5 år postoperativt.

6 6(9) Vi följer de nationella riktlinjerna från 2008 för bukplastik och liknande operationer efter obesitaskirurgi (se bilaga 2). Dessa är tämligen strikta och det krävs i princip viktnedgång till BMI 25, men vi har i Landstinget Gävleborg beslutat göra vissa undantag efter sammanvägning av samtliga symtom: Vi utesluter inte att i individuella fall göra en bukplastik efter obesitaskirurgi vid högre BMI än 25 dock inte högre än 30 om patienten har ett alldeles extremt bukhäng (förkläde) eller motsvarande svåra problem. Det är viktigt att känna till att denna typ av kirurgi inte är komplikationsfri. Bukplastik utgör den vanligaste orsaken till dödlig utgång efter kosmetiskestetiska operationer. Mycket allvarliga komplikationer är djup ventrombos, lungemboli och sepsis. Medelsvåra allvarliga komplikationer är lokal sårinfektion, seromansamling, lokal vävnadsdöd. Det är viktigt att både inremitterande och patienten är informerad om riskerna och att en avvägning av risker kontra fördelar görs redan innan eventuell remiss skrivs till kirurgmottagningen. En ny bedömning av plastikkirurg med likadan avvägning görs hos oss. En remiss leder alltså inte automatiskt till operation, även om BMIoch övriga krav är uppfyllda. 3. Referenser Dokumentnamn Remiss till Obesitasmottagning Bilaga 1 Indikationer för bröstplastikoperation efter Bilaga 2 obesitaskirurgi 4. Dokumentinformation Upprättat av Joachim Öhrn Specialistläkare Gävle, Vincent Ugarph Överläkare Hudiksvall, Torbjörn Söderström Överläkare Granskare: Börje Svensson, Tommy Lundmark, Robert Hill HVK

7 7(9) 5. Bilaga 1, Remiss till Obesitasmottagning Gävle Sjukhus Hudiksvalls Sjukhus Obesitasmott/Kirurgkliniken Obesitasmott/Kirurgkliniken GÄVLE HUDIKSVALL För att underlätta vårt arbete är vi tacksamma för att remiss innehåller följande: Arbete/sysselsättning? Sjukskrivning/pension? Utbildningsnivå (grundskola, gymnasiet osv)? Vid vilken ålder debuterade övervikten? Aktuell kroppslängd? Aktuell vikt? Aktuellt BMI (kg/m2)? Vilka metoder för viktnedgång har prövats? Viktväktarna (motsvarande), dietist- respektive familjeläkarkontakt, farmakologisk behandling (eventuellt preparat?), operation, terapi, annat?? Har patienten genomgått några bukoperationer? Graviditet/förlossning/kejsarsnitt? Har patienten komorbiditet till sin fetma? Diabetes, hypertoni, hjärt-kärlsjukdom, sömnapné syndrom, gastroesofagal reflux? Känd psykisk sjukdom (depression, ångest, psykos?), aktuellt/tidigare missbruk? Har patienten rimlig följdsamhet/compliance och förmåga samt vilja/motivation att förstå och följa ordinationer och instruktioner? Aktuella mediciner? Allergi (framförallt pc, NSAID osv)?

8 8(9) 6. Bilaga 2, Indikationer för bröstplastikoperation efter obesitaskirurgi Kvarstående brösthyperplasi Det är inte ovanligt att en från början tung och voluminös byst inte återgår till normala proportioner trots framgångsrik obesitaskirurgi med önskvärd viktnedgång. Indikation för bröstreduktionsplastik blir då densamma som för andra patienter med brösthyperplasi. De nationella riktlinjerna från 2008 innebär att patienten skall ha BMI < 25 om hon är < 50 år och BMI < 27 om hon är > 50 år. Om de funktionella besvären är extremt stora, kan vi liksom i för hängbuk i enstaka fall acceptera något högre BMI, efter individuell bedömning, dock ej för BMI > 30. Besvär i form av belastningssmärtor i nacke och axlar, tyngdkänsla, inskärande behåband, svårigheter med kläder m.m. krävs också för operation. Bröstreduktionsplastik innebär tekniskt både en volymreduktion och ett lyft uppåt av bysten. De patienter som efter obesitaskirurgi har tomma hängande bröst kan bli opererade men det krävs i princip att det dessutom föreligger en hyperplasi, och man brukar där kräva att den preoperativa utgångsvolymen inte understiger 800 ml på det största bröstet, för patienter av ordinär längd och kroppsbyggnad. För småväxta patienter kan vi acceptera något mindre volymer. En reduktionsplastik skall innebära att åtminstone cirka 400 ml/g reseceras från det största bröstet för att det skall finansieras av landstingsmedel. Ptosis mammæ (hängbröst) Rena lyft utan krav på volymreduktion, eller med minimal volymreduktion kan det finnas mycket goda skäl att göra och att rekommendera till patienter efter massiv viktreduktion, men dessa finansieras inte av skattemedel, utan patienten får vända sig till privat plastikkirurg. Undantag kan göras för extrema fall, där brösthänget är mycket långt med en ptos mätt från submammarfåran på > 15 cm och i fall av uttalad asymmetri. Hängande hud med nedsatt laxitet på andra lokaler Utöver bukplastik och bröstreduktion enligt ovan är grundlinjen att övrig kvarstående laxitet i huden, som t.ex. överarmshud ( gäddhäng ), hängande lårhud och slapp hud under hakan, inte görs inom landstingssjukvården, utan patienten hänvisas till egenfinansierad sjukvård på privata sjukhus eller kliniker. Undantag kan göras i extrema eller groteska situationer, efter individuell bedömning. Bedömningen grundas då på funktionella aspekter. Exempel på sådana är hud som hänger > 10 cm över knäskålarna med klädproblem, hängande hud på lårens insida som ger friktion med kronisk sårbildning och utgör ett avsevärt gånghinder.

9 9(9) Kvarstående fettdepåer Kraftig viktnedgång efter bariatrisk kirurgi lämnar ibland avgränsade, lokala områden med kvarstående fettdepåer, som är kosmetiskt störande och ibland även funktionellt besvärande. Dessa situationer kan åtgärdas med fettsugning och/eller lokala excisioner av fett-hud-områden. Ingen av dessa operationer erbjuds inom landstingssjukvården.

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut

5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut Läns sjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2013-02-27 LSN-HSF12-246 5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden godkänner utarbetat vårdprogram

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Patientinformation inför överviktskirurgi

Patientinformation inför överviktskirurgi Nyköpings lasarett Patientinformation inför överviktskirurgi Överviktskirurgiska teamet Kliniken för kirurgi och urologi Nyköpings lasarett www.landstingetsormland.se framtagen av Per Lundquist och Maria

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

ATT BLI OPERERAD FÖR FETMA

ATT BLI OPERERAD FÖR FETMA ATT BLI OPERERAD FÖR FETMA En patienthandledning Kirurgkliniken Värnamo sjukhus FÖRORD Detta häfte riktar sig till dig som funderar på att bli opererad för fetma (eller som just blivit det). Alla människor

Läs mer

Patientinformation inför överviktskirurgi

Patientinformation inför överviktskirurgi Nyköpings lasarett Patientinformation inför överviktskirurgi 1 Till Dig som överväger eller skall opereras för övervikt Vår kroppsvikt regleras under livet som en balans mellan intag och utgifter av energi.

Läs mer

Till dig som skall genomgå Gastric by pass

Till dig som skall genomgå Gastric by pass Till dig som skall genomgå Gastric by pass Du kommer att opereras för din övervikt med en operationsmetod som kallas Gastric By Pass och förkortas GBP. Operationen utförs med titthålsteknik. För att operationen

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

INGET ANNAT. hjälper NÄR

INGET ANNAT. hjälper NÄR NÄR INGET ANNAT hjälper Nystart. Nu söker forskare i Göteborg svar på om det är försvarbart att magsäcksoperera tonåringar med sjuklig fetma. Dajana Mdalal, 17 år, vill inget annat. TEXT JENNY KALLIN FOTO

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Till dig som ska opereras för obesitas (fetma)

Till dig som ska opereras för obesitas (fetma) Till dig som ska opereras för obesitas (fetma) Gastric bypass Gastric sleeve www.capiostgoran.se/obesitascentrum DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Vad är obesitas? Din kroppsvikt regleras under livet som en

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Rebecka Kaplan Sturk Mödrahälsovårdsöverläkare Kvinnokliniken Södersjukhuset Roos N. et al BMJ 2013 1 Gastric bypass i Sverige År 2007-2011 genomfördes i

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Fetma varför en utmaning för läkare och patient?

Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Helena Dreber, ST-läkare i allmänmedicin (Lekeberg) och doktorand (KI) Erik Hemmingsson, Forskare (Överviktscentrum, KI) 2015-01-14 Fetma är svårbehandlat

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Patientinformation Gastric Bypass

Patientinformation Gastric Bypass Patientinformation Gastric Bypass 2015-04-15 Bengt Orrenius Sammanfattning inför operationen (Ifylles i samband med ditt mottagningsbesök) Din operation är planerad till:.dagen den..././.. Din vikt då

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

www.ltv.se/fetma Patientinformation om Gastric-bypass Text, illustration och foto: Per Videhult Överläkare, Kirurgkliniken Västerås

www.ltv.se/fetma Patientinformation om Gastric-bypass Text, illustration och foto: Per Videhult Överläkare, Kirurgkliniken Västerås Patientinformation om Gastric-bypass Text, illustration och foto: Överläkare, Kirurgkliniken Västerås Kirurgkliniken Västerås Page 1 Granskat av: Åsa Jansson Överläkare, Gynekolog Kvinnokliniken Västerås

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Information vid överviktsoperation med laparoskopisk gastric bypass-teknik

Information vid överviktsoperation med laparoskopisk gastric bypass-teknik i Viktig information till dig! Information vid överviktsoperation med laparoskopisk gastric bypass-teknik Levern Tändsticksaskstor magsäcksficka mat Gallblåsan Bortkopplad magsäck Galla Bukspott körteln

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar

Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avsikten med detta PM är att i korthet beskriva vår verksamhet för att ha som underlag för remittering och därmed ytterligare

Läs mer

Vilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal

Vilka patienter bör uppmärksammas? Undersökning och bedömning. Behandling av obesitas 1. Hälsofrämjande samtal Kapitel Vilka patienter bör uppmärksammas? BMI >30 kg/m² (fetma). BMI >28 kg/m² med minst två riskfaktorer. BMI

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom 1 (6) Psykisk utvecklingsstörning med särskild hänsyn till Downs syndrom Underlag till medicinska kontroller, birger.thorell@ltv.se 2008-10-01 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Vanliga medicinska problem

Läs mer

Patientinformation angående överviktskirurgi

Patientinformation angående överviktskirurgi Patientinformation angående överviktskirurgi Patientinformation angående överviktskirurgi Innehållsförteckning Din roll... 5 Konsekvenserna av svår fetma.... 5 BMI-tabell...6-7 Introduktion.... 8 Att

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Vikt, viktminskning, & Modifast

Vikt, viktminskning, & Modifast Vikt, viktminskning, & Modifast Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

Ledningsstaben Sakkunniggruppen 2006-03-10 LiÖ 2005-398 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling

Ledningsstaben Sakkunniggruppen 2006-03-10 LiÖ 2005-398 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Ledningsstaben Sakkunniggruppen 2006-03-10 LiÖ 2005-398 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Ekonomisk kompensation för höga elkostnader i samband med syrgasbehandling Från

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till

Läs mer

Inför överviktsoperationen

Inför överviktsoperationen Inför överviktsoperationen Patientinformation för dig som ska opereras för obesitas vid Norrtälje sjukhus Vad är fetma? Fetma är en kronisk sjukdom som innebär en ansamling av överskottsfett som kan skada

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Sid 3. Bukplastik och liknande operationer; korrektion av hängbuk och andra vävnadsöverskott efter obesitas och/eller graviditet en sammanfattning

Sid 3. Bukplastik och liknande operationer; korrektion av hängbuk och andra vävnadsöverskott efter obesitas och/eller graviditet en sammanfattning 1 Bukplastik och liknande operationer; korrektion av hängbuk och andra vävnadsöverskott efter obesitas och/eller graviditet Medicinska indikationer, operationsmetoder, rutiner och kvalitetskontroll 2 IInnehållsförteckning

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT KURATOR - BOEL PERSSON NJURMEDICINSKT SJUKGYMNAST - MIA TRONDSEN VÅRMÖTE DIETIST SARA PALM 2015 05 03 I SAMARBETE MED ÖVRIGA TEAMET: TRANSPLANTATIONSKIRURG

Läs mer

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum)

Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) 1 (3) Ledningsstaben MISSIV Gunvor Rundqvist 2005-03-14 LiÖ 2005-247 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förtydligande av regler för privat verksamhet på RMC (Reproduktionsmedicinskt centrum) Bakgrund RMC startade

Läs mer

FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI

FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI Information om dina behandlingsalternativ INNEHÅLL INLEDNING DITT BMI (BODY MASS INDEX) 2 VAD ÄR FETMA? 3 VAD ÄR SJUKLIG FETMA? 5 FÖLJDERNA AV FETMA OCH SJUKLIG FETMA 6 FAKTA OM

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar FAKTA OM KNAPPEN Freka Belly Button är en säker och diskret gastrostomiport för långtidsanvändning. Den finns i många olika längder och tjocklekar och passar

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-10-03 Totalpoäng: 48 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer