Obesitaskirurgi indikationer, riktlinjer för Landstinget Gävleborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Obesitaskirurgi indikationer, riktlinjer för Landstinget Gävleborg"

Transkript

1 Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Vincent B Ugarph Fastställare: Johan Hansson Obesitaskirurgi indikationer, riktlinjer för Landstinget Gävleborg Innehåll 1. Syfte och omfattning Ansvar och beskrivning Referenser Dokumentinformation Bilaga 1, Remiss till Obesitasmottagning Bilaga 2, Indikationer för bröstplastikoperation efter obesitaskirurgi Syfte och omfattning Syftet är enhetliga rutiner inom Landstinget vad gäller indikationer och utredning inför eventuell obesitaskirurgi samt uppföljning av densamma. 2. Ansvar och beskrivning Utredning inför obesitaskirurgi Indikation för remiss till utredning inför eventuell obesitaskirurgi i Landstinget Gävleborg är för närvarande följande: Kraftig övervikt under mer än 3 år med BMI 41 eller högre utan krav på annan sjuklighet. Alternativt BMI med samtidig sjuklighet i form av diabetes, hypertoni, hjärtkärlsjukdom och/eller sömnapnésyndrom (i princip gäller endast dessa fyra sjukdomsgrupper). Ålder år Genomgått organiserat och professionellt viktminskningsprogram Inget pågående missbruk av droger eller alkohol Ingen medicinsk kontraindikation Ingen psykos eller annan allvarlig psykisk sjukdom Stark motivation och förståelse för vad ingreppet innebär Om ovanstående kriterier är uppfyllda kan remiss skrivas (remissmall, bilaga 1) till Obesitasmottagningen, Kirurgkliniken vid Gävle Sjukhus alternativt Hudiksvalls sjukhus (beroende på var patienten bor). Om känd medicinsk åkomma (t ex hjärtkärl- respektive lungsjukdom, diabetes osv) föreligger eller misstanke om att sådan finns, är det viktigt att denna är utredd och välreglerad innan remiss utfärdas. OBS! Det är önskvärt att patienten redan i detta skede instrueras att själv söka information om obesitaskirurgi via internet (bl a och hemma eller på stadsbiblioteket, anhöriga osv.

2 2(9) Motivation och följsamhet hos patient Vi kan inte nog understryka betydelsen av kriteriet stark motivation och förståelse för vad ingreppet innebär. Patienten måste ha förmåga att förstå vad operationen innebär och vilka konsekvenser den kommer att få. Inte bara förstå förändringen vad gäller det begränsade näringsintaget utan också behovet av livslång uppföljning, intag av olika mediciner och komplikationsrisker. En del av bedömningen inför eventuell operation är att se på vilka hinder som kan finnas för patienten att leva enligt våra riktlinjer efter operation. Exempel på hinder är svårigheter att följa rekommendationer, vidmakthålla dagliga rutiner i ätande, hålla en dygnsrytm, ta tabletter, komma på kontroller, uppmärksamma symtom och svårigheter och söka hjälp, etc. Denna problematik har blivit allt tydligare med ökad erfarenhet av denna patientgrupp. Detta är alltså helt avgörande för att eventuell operation ska få gynnsamma effekter på längre sikt. Annars är risken stor att ingreppet medför än mer ökad sjuklighet och ibland förödande konsekvenser. Efter obesitaskirurgi (gastrisk bypass, duodenal-switch) När patienten genomgått obesitaskirurgi sker kontroller och uppföljning första året på Kirurgmottagningen. Detta gäller även patienter opererade utomläns (t ex Ersta). Gastrisk bypass leder i genomsnitt till en viktreduktion på 2/3 av övervikten. Patienten hamnar således sällan inom normalviktsområdet, men vinsterna är ändå stora. Viktnedgången efter kirurgi leder till en markant minskning av nyinsjuknandet i diabetes och normaliserar nästan helt glukosnivån hos personer med typ 2-diabetes samt har en kraftfullt positiv effekt på hälsorelaterad livskvalitet. Förbättringar av sjuklighet i hjärt- kärlsjukdomar, höga blodfetter, högt blodtryck och sömnapné är väl dokumenterad bland annat i den svenska SOS-studien. Ett år efter kirurgi har i allmänhet viktnedgången avstannat. Energiintaget är då i medeltal 2000 kcal/dag vilket innebär normalstora portioner. Årlig kontroll i Primärvården Efter första året återremitteras patienten till Primärvården för fortsatt årliga kontroller livslångt. Denna årliga kontroll har flera syften. 1. Grav övervikt har en hög morbiditet i; diabetes, atherosclerosmanifestationer såsom hypertoni, hjärtsvikt, utslitna leder, respiratorisk insufficiens etc. Det mesta av denna sjuklighet är reversibel eller förbättras starkt vid viktnedgång. Ibland har dock skadorna av övervikten blivit bestående. Det är t ex vanligt att en patient som före operationen behövt flera olika sorters hypertonimediciner efter viktnedgången kan klara sig med en sort. Denna eventuellt kvarstående morbiditet motiverar regelbundna läkarkontroller. Effekten på hypertoni av viktnedgång

3 3(9) tycks vara övergående, medan effekten på diabetes (medicinfrihet, normal glukosbelastningstest) tycks mer bestående. 2. Förstärkning av beteendeförändring Operationerna verkar framför allt genom att vara beteendeförändrande. Den lilla fickan med det trånga utflödet gör att patienterna inte längre kan äta så mycket och därför går ner i vikt. Om man äter för mycket blir man först mätt, äter man mer får man obehag, ont, kräks, mår illa osv. De flesta lär sig hur lite de kan äta och lägger därför bestående om sina vanor. Ett återkommande läkarbesök vid vilket man måste väga sig och formellt registrera vikten fungerar som en förstärkning av denna beteendemodifikation. Betydelsen av de återkommande - oftast mycket enkla kontroller kan inte nog understrykas. 3. Risk för malabsorption och bristsjukdomar Operationen i sig innebär en förbikoppling av magsäcken och duodenum som bland annat reglerar järn- respektive kalkupptaget. Anemi är därför vanligt hos opererade kvinnor före menopaus. Kalkbristen kan medföra både benskörhet och hypoparathyreoidism. Sedan innebär det reducerade och inte sällan ensidiga födointaget olika bristtillstånd. Bland annat utvecklar många patienter en viss aversion mot att äta kött (B12-brist). Inom detta område saknas fortfarande evidens och därför finns många divergerande åsikter. Vi i Gävleborg följer dock huvudfåran och rekommenderar kontroll av följande lab prover: Hb och Ferritin Calcium och alb-korr Calcium Folat och B12/Kobolamin 4. Receptförnyelse Enligt ovanstående resonemang rekommenderar vi följande Multivitamin- och mineraltablett (vi rekommenderar tablett Mitt val Kvinna 1x2) Calcium 500mg x2 och D3-vitamin 10mikrog x 2 (tablett Calcichew- D3 500mg/400IE 1x2) Vitamin B12 (tablett Behepan 1mg 1x1) Menstruerande kvinnor bör ha extra järn (tablett Duroferon 100mg 1x1) Ovanstående rekommendation får anses vara en färskvara och ser lite olika ut för olika delar av landet just nu. Därför kommer sannolikt dessa prover att modifieras i framtiden. Ytterligare tillskott ges vid behov utifrån provtagning, kostanamnes eller vid graviditet och amning, t ex med Järn 100mg 1x1-2 Folsyra 5 mg 1-2x1

4 4(9) Dessa patienter ingår också i ett kvalitetsregister som kallas SOREG (Scandinavian Obesity Surgery Register) med registrering före och efter operation (6 veckor, 1 år, 2 år och 5 år). Efter operation sker detta genom koordination av Obesitassköterska med utskick av särskild enkät och patientens självuppskattning av vikt osv. Denna kvalitetskontroll sker således parallellt med de årliga kontrollerna via ordinarie familjeläkare. Komplikationer De viktigaste och allvarligaste komplikationerna Det finns flera kända komplikationer efter gastrisk bypass (och duodenalswitch). Vi redogör här kortfattat för de viktigaste och mest allvarliga. Detta ska dock ses mer som orientering. Tidiga komplikationer (i princip inneliggande patient) Anastomosläckage, blödning, ileus pga inre bråck, sårinfektion och sårruptur (framförallt efter öppen operation), lungemboli, akut hjärtsjukdom osv. Sena komplikationer Ulcus i ventrikelfickan eller bortkopplad ventrikel. Buksmärta, illamående/kräkningar, gastrointestinal blödning. Risk utveckla striktur (sväljningsbesvär), anemi och perforation. Ileus pga inre bråck. Sannolikt oftare en sen komplikation i och med viktnedgång. Ärrbråck. Framförallt efter öppen operation men kan också ske efter laparoskopi. Malabsorption med brist- respektive neurologiska sjukdomar (folat, järn, B12, zink, calcium osv). Besvär och komplikationer som familjeläkaren kommer att ställas inför I praktiken är det istället nedanstående komplikationer och besvär efter gastrisk bypass som familjeläkaren kan komma att ställas inför. Vi ger även några förslag på åtgärder. Anemi Obehag vid matintag Dysfagi/illamående Järnsubstitution efter provtagning Dumping kan undvikas genom att äta långsamt, minska portionsstorleken, undvika söta och feta livsmedel samt undvika dryck till måltid Remiss poliklinisk gastroskopi

5 5(9) Kräkningar Diarré Förstoppning Håravfall Gallsten Dyspepsi/ulcus Kraftiga buksmärtor Ärrbråck Viktrecidiv Tag kontakt med operatören eller remittera till Akutmottagning/Kirurgi Loperamid Är ovanligt men då det inträffas ges bulkmedel i form av Laktulos, Laktipex el Importal Ex-Lax. Ge inte bulkmedel i form av fibergranulat, t ex Visiblin Kan hjälpa med zinktillskott (Solvezink ½ brustablett x 1) Överrepresenterat, handläggs som vanlig gallpatient Syrahämmande medicin, om kvarstående symtom trots detta rekommenderas eventuell gastroskopi/kontakt med Kirurgmottagning/Obesitasmottagning. Tag kontakt med operatören eller remittera till Akutmottagning/Kirurgi. Remiss till Kirurgmottagning Energireducerad kost eller Low Calorie Diets under av dietist, sjuksköterska eller läkare. För stor viktnedgång Kosttillägg i form av näringsdrycker 200 ml x 2-3, dietistkonsultation. Eventuell remiss Kirurgmottagning/Obesitasmott. Orkeslöshet Vanligt första året. Uteslut järn- resp kobalaminbrist. Hud-och mjukdelsöverskott (hängbuk) efter obesitaskirurgi Efter obesitaskirurgi får många patienter hud- och mjukdelsöverskott på buken och andra lokaler. De flesta har dock inga uttalade funktionella besvär, utan framförallt kosmetiska. Vår grundinställning är att vi generellt inte erbjuder bukplastik eller andra plastikoperationer efter obesitaskirurgi. Men, vid uttalade funktionella besvär, t.ex. vid buköverhäng med besvär av hudeksem och svampinfektioner, eller vid extrema överhäng (förkläde) kan man överväga remiss för plastikkirurgisk bedömning. Eftersom det tar tid innan vikten stabiliserats efter obesitaskirurgi är det plastikkirurgisk bedömning aktuell tidigast 1,5 år postoperativt.

6 6(9) Vi följer de nationella riktlinjerna från 2008 för bukplastik och liknande operationer efter obesitaskirurgi (se bilaga 2). Dessa är tämligen strikta och det krävs i princip viktnedgång till BMI 25, men vi har i Landstinget Gävleborg beslutat göra vissa undantag efter sammanvägning av samtliga symtom: Vi utesluter inte att i individuella fall göra en bukplastik efter obesitaskirurgi vid högre BMI än 25 dock inte högre än 30 om patienten har ett alldeles extremt bukhäng (förkläde) eller motsvarande svåra problem. Det är viktigt att känna till att denna typ av kirurgi inte är komplikationsfri. Bukplastik utgör den vanligaste orsaken till dödlig utgång efter kosmetiskestetiska operationer. Mycket allvarliga komplikationer är djup ventrombos, lungemboli och sepsis. Medelsvåra allvarliga komplikationer är lokal sårinfektion, seromansamling, lokal vävnadsdöd. Det är viktigt att både inremitterande och patienten är informerad om riskerna och att en avvägning av risker kontra fördelar görs redan innan eventuell remiss skrivs till kirurgmottagningen. En ny bedömning av plastikkirurg med likadan avvägning görs hos oss. En remiss leder alltså inte automatiskt till operation, även om BMIoch övriga krav är uppfyllda. 3. Referenser Dokumentnamn Remiss till Obesitasmottagning Bilaga 1 Indikationer för bröstplastikoperation efter Bilaga 2 obesitaskirurgi 4. Dokumentinformation Upprättat av Joachim Öhrn Specialistläkare Gävle, Vincent Ugarph Överläkare Hudiksvall, Torbjörn Söderström Överläkare Granskare: Börje Svensson, Tommy Lundmark, Robert Hill HVK

7 7(9) 5. Bilaga 1, Remiss till Obesitasmottagning Gävle Sjukhus Hudiksvalls Sjukhus Obesitasmott/Kirurgkliniken Obesitasmott/Kirurgkliniken GÄVLE HUDIKSVALL För att underlätta vårt arbete är vi tacksamma för att remiss innehåller följande: Arbete/sysselsättning? Sjukskrivning/pension? Utbildningsnivå (grundskola, gymnasiet osv)? Vid vilken ålder debuterade övervikten? Aktuell kroppslängd? Aktuell vikt? Aktuellt BMI (kg/m2)? Vilka metoder för viktnedgång har prövats? Viktväktarna (motsvarande), dietist- respektive familjeläkarkontakt, farmakologisk behandling (eventuellt preparat?), operation, terapi, annat?? Har patienten genomgått några bukoperationer? Graviditet/förlossning/kejsarsnitt? Har patienten komorbiditet till sin fetma? Diabetes, hypertoni, hjärt-kärlsjukdom, sömnapné syndrom, gastroesofagal reflux? Känd psykisk sjukdom (depression, ångest, psykos?), aktuellt/tidigare missbruk? Har patienten rimlig följdsamhet/compliance och förmåga samt vilja/motivation att förstå och följa ordinationer och instruktioner? Aktuella mediciner? Allergi (framförallt pc, NSAID osv)?

8 8(9) 6. Bilaga 2, Indikationer för bröstplastikoperation efter obesitaskirurgi Kvarstående brösthyperplasi Det är inte ovanligt att en från början tung och voluminös byst inte återgår till normala proportioner trots framgångsrik obesitaskirurgi med önskvärd viktnedgång. Indikation för bröstreduktionsplastik blir då densamma som för andra patienter med brösthyperplasi. De nationella riktlinjerna från 2008 innebär att patienten skall ha BMI < 25 om hon är < 50 år och BMI < 27 om hon är > 50 år. Om de funktionella besvären är extremt stora, kan vi liksom i för hängbuk i enstaka fall acceptera något högre BMI, efter individuell bedömning, dock ej för BMI > 30. Besvär i form av belastningssmärtor i nacke och axlar, tyngdkänsla, inskärande behåband, svårigheter med kläder m.m. krävs också för operation. Bröstreduktionsplastik innebär tekniskt både en volymreduktion och ett lyft uppåt av bysten. De patienter som efter obesitaskirurgi har tomma hängande bröst kan bli opererade men det krävs i princip att det dessutom föreligger en hyperplasi, och man brukar där kräva att den preoperativa utgångsvolymen inte understiger 800 ml på det största bröstet, för patienter av ordinär längd och kroppsbyggnad. För småväxta patienter kan vi acceptera något mindre volymer. En reduktionsplastik skall innebära att åtminstone cirka 400 ml/g reseceras från det största bröstet för att det skall finansieras av landstingsmedel. Ptosis mammæ (hängbröst) Rena lyft utan krav på volymreduktion, eller med minimal volymreduktion kan det finnas mycket goda skäl att göra och att rekommendera till patienter efter massiv viktreduktion, men dessa finansieras inte av skattemedel, utan patienten får vända sig till privat plastikkirurg. Undantag kan göras för extrema fall, där brösthänget är mycket långt med en ptos mätt från submammarfåran på > 15 cm och i fall av uttalad asymmetri. Hängande hud med nedsatt laxitet på andra lokaler Utöver bukplastik och bröstreduktion enligt ovan är grundlinjen att övrig kvarstående laxitet i huden, som t.ex. överarmshud ( gäddhäng ), hängande lårhud och slapp hud under hakan, inte görs inom landstingssjukvården, utan patienten hänvisas till egenfinansierad sjukvård på privata sjukhus eller kliniker. Undantag kan göras i extrema eller groteska situationer, efter individuell bedömning. Bedömningen grundas då på funktionella aspekter. Exempel på sådana är hud som hänger > 10 cm över knäskålarna med klädproblem, hängande hud på lårens insida som ger friktion med kronisk sårbildning och utgör ett avsevärt gånghinder.

9 9(9) Kvarstående fettdepåer Kraftig viktnedgång efter bariatrisk kirurgi lämnar ibland avgränsade, lokala områden med kvarstående fettdepåer, som är kosmetiskt störande och ibland även funktionellt besvärande. Dessa situationer kan åtgärdas med fettsugning och/eller lokala excisioner av fett-hud-områden. Ingen av dessa operationer erbjuds inom landstingssjukvården.

För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi

För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi För vårdgivare Bakgrund Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet. Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Obesitaskirurgi efter operationen Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni Smärtlindring Värk och smärta från operationsområdet brukar kvarstå cirka en vecka för att sedan avta. Värk från axlar kan sitta

Läs mer

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut

5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut Läns sjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2013-02-27 LSN-HSF12-246 5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden godkänner utarbetat vårdprogram

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Regionala riktlinjer för kvinnor inom mödrahälsovården som genomgått gastric by-passoperation

Regionala riktlinjer för kvinnor inom mödrahälsovården som genomgått gastric by-passoperation Regionala riktlinjer för kvinnor inom mödrahälsovården som genomgått gastric by-passoperation Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med

Läs mer

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset Verksamhetsområde Kirurgi Fetma Fetma hos en person orsakas av obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Man kan kalla tillståndet för en sjukdom som i sin tur ökar risken att utveckla diabetes

Läs mer

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26 Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund

Läs mer

Regional riktlinje för val av operationsmetod

Regional riktlinje för val av operationsmetod Regional riktlinje för val av operationsmetod vid fetma Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

Obesitaskirurgi- indikationer, utredning, behandling och uppföljning - vårdprogram, VO Kirurgi

Obesitaskirurgi- indikationer, utredning, behandling och uppföljning - vårdprogram, VO Kirurgi Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-62123 Fastställandedatum: 2016-09-23 Giltigt t.o.m.: 2017-09-23 Upprättare: Vincent B Ugarph Fastställare: Johan Hansson Obesitaskirurgi- indikationer,

Läs mer

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Svar skickas till: Överviktsenheten Kirurgkliniken Västmanlandssjukhus 721 89 Västerås Till patienten! För några år sedan genomgick du en överviktsoperation.

Läs mer

Patientinformation inför överviktskirurgi

Patientinformation inför överviktskirurgi Nyköpings lasarett Patientinformation inför överviktskirurgi Överviktskirurgiska teamet Kliniken för kirurgi och urologi Nyköpings lasarett www.landstingetsormland.se framtagen av Per Lundquist och Maria

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

Del 2_6 sidor_13,5 poäng

Del 2_6 sidor_13,5 poäng Del 2_6 sidor_13,5 poäng Agneta Dipös, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har jojo-bantat i hela sitt liv, och det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon började sin bantningskur.

Läs mer

Obesitaskirurgi att tänka på före och efter operation

Obesitaskirurgi att tänka på före och efter operation Obesitaskirurgi att tänka på före och efter operation Skånsk Allmänläkardag 2014 Med Dr/Överläkare Kirurgi SUS/Landskrona Definition - fetma BMI (kg/m 2 ) = vikt(kg)/[längd(m)] 2 Sjuklig fetma: BMI > 35

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

Del 4_9 sidor_17 poäng

Del 4_9 sidor_17 poäng Peter, 33 år, tidigare frisk kommer till akutmottagningen med buksmärtor som han haft ett par dagar. Han har precis hunnit in på undersökningsrummet när du hämtas av en sjuksköterska då patienten synkoperat

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Del 3_9 sidor_12 poäng

Del 3_9 sidor_12 poäng Del 3_9 sidor_12 poäng Karin Orpulént, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har bantat med olika kurer hela sitt liv. Tyvärr har det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon

Läs mer

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik

Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Innehåll

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

ATT BLI OPERERAD FÖR FETMA

ATT BLI OPERERAD FÖR FETMA ATT BLI OPERERAD FÖR FETMA En patienthandledning Kirurgkliniken Värnamo sjukhus FÖRORD Detta häfte riktar sig till dig som funderar på att bli opererad för fetma (eller som just blivit det). Alla människor

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Viktigaste Ändringar

Viktigaste Ändringar Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering

Läs mer

Patientinformation inför överviktskirurgi

Patientinformation inför överviktskirurgi Nyköpings lasarett Patientinformation inför överviktskirurgi 1 Till Dig som överväger eller skall opereras för övervikt Vår kroppsvikt regleras under livet som en balans mellan intag och utgifter av energi.

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Obesitas - Behandlingsmodaliteter Livsstilsförändringar Diet regimer Fysisk aktivitet Beteende terapi

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS)

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS) Efter resektion av rektum och rekonstruktion med anastomos kan svårigheter med tarmfunktionen uppstå. Strålbehandling kan ytterligare försämra

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Bariatrisk kirurgi KANDIDATER

Bariatrisk kirurgi KANDIDATER Definition - fetma Bariatrisk kirurgi KANDIDATER 2014-02-27 BMI (body mass index) kompenserar för kroppslängd: BMI (kg/m 2 ) = vikt(kg)/[längd(m)] 2 Övervikt: BMI > 25 Fetma: BMI > 30 Sjuklig fetma: BMI

Läs mer

Del 6. 7 sidor 13 poäng

Del 6. 7 sidor 13 poäng 7 sidor 13 poäng Carina Nyberg, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har jojo-bantat i hela sitt liv, och det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon började sin bantningskur.

Läs mer

Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin

Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41769 Fastställandedatum: 2012-04-19 Giltigt t.o.m.: 2014-04-19 Upprättare: René F Klötz Fastställare: Åsa Celander Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi,

Läs mer

rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi!

rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi! 0FB AUTOANAMNES FÖR PATI ENTER - 1 (8) rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi! Namn Personnummer Du bör/ska använda dig av stegräknare och gå i snitt 10 000 steg/dag. 1PB AUTOANAMNES

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Till dig som skall genomgå Gastric by pass

Till dig som skall genomgå Gastric by pass Till dig som skall genomgå Gastric by pass Du kommer att opereras för din övervikt med en operationsmetod som kallas Gastric By Pass och förkortas GBP. Operationen utförs med titthålsteknik. För att operationen

Läs mer

Bariatrisk kirurgi KANDIDATER

Bariatrisk kirurgi KANDIDATER Definition - fetma Bariatrisk kirurgi KANDIDATER 2013-11-29 BMI (body mass index) kompenserar för kroppslängd: BMI (kg/m 2 ) = vikt(kg)/[längd(m)] 2 Övervikt: BMI > 25 Fetma: BMI > 30 Sjuklig fetma: BMI

Läs mer

Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år

Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år Formulär Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-217768 Fastställandedatum: 2016-09-08 Giltigt t.o.m.: 2017-09-08 Upprättare: Patrik J Arvidsson Fastställare: Caroline Engberg Remissmall utredning

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014 Fetma Bakgrund Prevalens För närvarande är 47% (dvs 3,6 miljoner invånare) av Sveriges befolkning i åldern 16 84 år överviktiga eller feta. Fördelat på kön är 2,1 miljoner män och 1,5 miljoner kvinnor

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Sena problem på mottagningen

Sena problem på mottagningen Psykosociala besvär och livskvalitet som indikation och kontraindikation Mikael Wirén Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Sena problem på mottagningen Jag kommer inte ner till 67 kg,

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.

Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist 19660101-0101 Hysterektomi Blödningsbesvär 44 år 2månader efter op Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort...

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42227 Fastställandedatum: 2012-04-24 Upprättare: Marie-Louise S Lång Sverin Giltigt t.o.m.: 2014-04-24 Fastställare: Åsa Celander Medicinsk gastroenterologi

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-72219 Fastställandedatum: 2016-03-18 Giltigt t.o.m.: 2017-03-18 Upprättare: Sara E Emanuelsson Fastställare: Björn Ericsson Läkemedelsgenomgång, enkel

Läs mer

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01

Manual. Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 Manual Nationellt Kvalitetsregister för Urinblåsecancer- Cystektomikomplikationsregistrering 2014-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av Urinblåsecancer Cystektomikomplikationsregistrering...

Läs mer

Patientinformation Gastric Bypass

Patientinformation Gastric Bypass Patientinformation Gastric Bypass 2015-04-15 Bengt Orrenius Sammanfattning inför operationen (Ifylles i samband med ditt mottagningsbesök) Din operation är planerad till:.dagen den..././.. Din vikt då

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Stark inför kirurgi stark för livet

Stark inför kirurgi stark för livet Stark inför kirurgi stark för livet Kunskapsstöd om levnadsvanor och tillämpning av fysisk träning och andningsträning för patienter som ska genomgå bukkirurgi www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Juni

Läs mer

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning Thoraxcentrum, Karlshamn En titt i backspegeln År Aktivitet 2011 Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2012- Implementering av riktlinjerna

Läs mer

Patientinformation inför överviktskirurgi

Patientinformation inför överviktskirurgi Nyköpings lasarett Patientinformation inför överviktskirurgi 1 Till Dig som överväger eller skall opereras för övervikt Vår kroppsvikt regleras under livet som en balans mellan intag och utgifter av energi.

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-46721 Fastställandedatum: 2015-05-26 Giltigt t.o.m.: 2017-05-26 Upprättare: Lena B Holmgren Fastställare: Anna Gustavsson Gastric by pass opererade,

Läs mer

Till dig som ska opereras för obesitas (fetma)

Till dig som ska opereras för obesitas (fetma) Till dig som ska opereras för obesitas (fetma) Gastric bypass Gastric sleeve www.capiostgoran.se/obesitascentrum DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Vad är obesitas? Din kroppsvikt regleras under livet som en

Läs mer

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS Gallstenssjukdomen Britt-Marie Karlson, kir klin UAS 2002-02-08 Gallstenssjukdomen naturalhistoria operationsindikationer laparoskopisk / öppen operation ERCP NATURALFÖRLOPP Incidens > 60 år kvinnor 25%

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

INGET ANNAT. hjälper NÄR

INGET ANNAT. hjälper NÄR NÄR INGET ANNAT hjälper Nystart. Nu söker forskare i Göteborg svar på om det är försvarbart att magsäcksoperera tonåringar med sjuklig fetma. Dajana Mdalal, 17 år, vill inget annat. TEXT JENNY KALLIN FOTO

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom 1 (6) Psykisk utvecklingsstörning med särskild hänsyn till Downs syndrom Underlag till medicinska kontroller, birger.thorell@ltv.se 2008-10-01 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund...3 2 Vanliga medicinska problem

Läs mer

Nationella indikationer för obesitaskirurgi

Nationella indikationer för obesitaskirurgi Nationella indikationer för obesitaskirurgi Ingmar Näslund docent, öl Universitetssjukhuset i Örebro Vad är indikationer? Medicinskt motiverad avgränsning för vem som ska få resp. inte få en behandling

Läs mer

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Hur fungerar AVK-läkemedel? AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar

Läs mer

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi

Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Risk för mor och barn efter bariatrisk kirurgi Rebecka Kaplan Sturk Mödrahälsovårdsöverläkare Kvinnokliniken Södersjukhuset Roos N. et al BMJ 2013 1 Gastric bypass i Sverige År 2007-2011 genomfördes i

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer