Fetmakirurgi - Behov Kvalitet Likvärdig vård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fetmakirurgi - Behov Kvalitet Likvärdig vård"

Transkript

1 Fetmakirurgi - Behov Kvalitet Likvärdig vård Arbetsprocess och resultat nationella medicinska indikationer och kvalitetskrav på producenter av fetmakirurgi Nationellt nätverk Hälso- och sjukvårdsdirektörer december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan BG Emtinger Fetmakirurgi.doc 1 (14)

2 Inledning Denna rapport är utarbetad inom ramen för det nationella nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer. Syftet är att visa på ett exempel där nätverket på eget initiativ tar tag i en fråga som har nationellt intresse, organiserar ett systematiskt arbete med experter inom området och levererar ett konkret förslag. Syftet är också att beskriva vilket genomslag förslaget får i de enskilda landstingen och regionerna (i fortsättningen kallade landsting) och framförallt då om förslaget till gemensamma indikationer följs och därmed leder till mer likvärdig vård i landet. En annan ansats är att ge reflektioner kring arbetsprocessen samt lättillgänglig fakta om fetmakirurgin som sådan. Rapporten är upplagd på följande sätt: Fetmakirurgi fakta på fem minuter Bakgrund och uppdrag Arbetsprocess Nationella medicinska indikationer för fetmakiurgi Kvalitetskrav på producenter av fetmakirurgi Diskussion och presentation hälso- och sjukvårdsdirektörer Läget i landstingen Reflektioner Innehållet i rapporten bygger i huvudsak på följande underlag: Nationella indikationer för primär fetmakirurgi och kvalitetskrav på producenter av fetmakirurgi, förslag från arbetsgrupp 3 februari 2011 Muntlig föredragning med dokumentation av arbetsgruppens förslag Minnesanteckningar av diskussion i nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer Uppföljning av genomslag av arbetsgruppens förslag, maj och november 2011 Årsrapport SOReg 2010 (Scandinavian Obesity Surgery Registry), publicerad September Innehållet i denna rapport har förankrats och stämts av med nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer samt docent Ola Samuelsson, Västra Götaland, professor Erik Näslund, SFÖAK och docent Ingmar Näslund, SFÖAK. Rapporten har sammanställts av Bengt Göran Emtinger, sekreterare i nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer. Mejladress: Fetmakirurgi fakta på fem minuter Hur vanligt är fetma? Övervikt och obesitas (abnorm anhopning av fett i kroppens fettceller) är förenat med en förhöjd risk för bland annat diabetes mellitus typ 2, hjärtkärlsjukdom, cancer och död. Enligt den senaste beräkningen förekommer fetma med BMI över 30 hos 11 procent av alla män 14 procent av alla kvinnor. Baserat på självrapporterade data från en stor undersökning av personer i åldern år beräknas antalet personer i Sverige med ett BMI över 40 till personer och med ett BMI mellan till personer. Förekomsten av fetma är ojämnt fördelad i landet. Den är högre i skogslänen jämfört med i storstadsregionerna. Den är vanligare på landsbygd än i stad. Fetma är även vanligare i socialt och ekonomiskt svagare grupper. 2 (14)

3 Vad orsakar fetma? Fetma utvecklas framför allt hos personer med en stark ärftlig disposition för fetma, dock endast när vissa bestämda miljöfaktorer förekommer. Det är framför allt en kalorität kost, ett oregelbundet måltidsmönster och brist på daglig och regelbunden fysisk aktivitet, som påverkar den ärftliga dispositionen och resulterar i utvecklingen av fetma. Vilka är de vanligaste följdsjukdomarna? Personer med fetma får oftare högt blodtryck, åderförkalkningssjukdomar med proppar i hjärta och hjärna, typ 2 diabetes, gallsten, vissa cancersjukdomar, sjukdomar i rörelseapparaten, och de löper också högre risk att dö för tidigt. Övervikt och fetma kan ge upphov till en rad psykiska problem, som till exempel mindervärdeskomplex, och åtföljs ibland av mobbning och diskriminering. Till detta kommer en rad fysiska problem i form av andnöd, problem med personlig hygien, smärtor i knän och rygg, och hudproblem. Vilken operationsteknik används? Den operationsmetod som är helt dominerande i Sverige är Gastric bypass och som idag huvudsakligen utförs med laparoskopisk teknik (även kallat titthålskirurgi ). På fyra år har andelen laparoskopiska operationer ökat från ca 70 procent till 95 procent. Operationstiden har minskat från i genomsnitt 120 min till 75 min och medelvårdtiden har minskat från ca 4 dagar till cirka 2,5 dagar. Svensk fetmakirurgi har således på ett par år genomgått en rejäl effektivisering. Alltfler operationer görs laparoskopiskt, vilket resulterat i färre komplikationer. Samtidigt tas allt mindre vårdresurser i form av operationssalstid och vårdtid i anspråk. Det betyder att en stor andel av den ökade operationsverksamheten kunnat uppnås genom att de tilldelade resurserna kunnat utnyttjas effektivare. När det gäller andelen laparoskopisk kirurgi kan den inte bli så mycket högre. Förbrukningen av operationstid kan fortfarande minskas det uppnås genom ökad erfarenhet hos operatörerna. En viss minskning av vårdtidsutnyttjandet kan sannolikt också ske. Det har genomförts ett antal obesitasoperationer i dagkirurgi. Det finns dock en tveksamhet om detta är en bra utveckling. I det flesta fall tar det ett dygn innan ett läckage uppenbarar sig. Hur stora är komplikationerna? De tidiga operationsrelaterade komplikationerna har de senaste åren minskat från ca 15 procent till 8 procent. Mortaliteten efter operationerna är internationellt mycket låg 0,05 procent (en halv promille) efter 30 dagar. Även 1- och 2-års dödligheten är låg. Hur stor är viktnedgången? Patienterna som opererades åren 2008 och 2009 har följts under ett år. Efter 1 år har patienterna i genomsnitt förlorat tre fjärdedelar av sin övervikt och efter 2 år är viktnedgången bara något större. I genomsnitt innebär det cirka 40 kg viktnedgång för patienter som väger cirka 125 kg innan operationen. Det är inte någon större skillnad i viktnedgång mellan landstingen. Denna jämnhet i resultat är inte att förvåna sig över eftersom den faktor som helt dominerar resultatutfallet är valet av operationsmetod, gastric bypass. I Sverige råder en stor samstämmighet om indikationerna för obesitaskirurgi vilket också bidrar till denna jämnhet i resultat. Andra faktorer som kan spela roll för resultatet är case-mix: ålder (yngre större viktnedgång), grad av preoperativ övervikt (tyngre går ner mer i absoluta tal men oftast mindre i relativa siffror), kön (kvinnor går ner mer), uppföljning (systematisk uppföljning kan förväntas ge större viktnedgång) mm. 3 (14)

4 Vilka är effekterna för samband med andra sjukdomar? Diabetes Av de patienter som hade känd farmakologiskt behandlad diabetes före operationen så hade två tredjedelar helt kunnat sluta med all farmakologisk behandling och uppnått normala blodsockernivåer. Det är rimligt att anta att även i den resterande tredjedelen förelåg en förbättring i form av stabilare blodsockernivåer och minskat behov av medikamentell behandling. Eftersom diabetes är en mycket vanlig sjukdom vid fetma är detta ett viktigt resultat inte bara för individen utan även för samhället. Dessutom tillkommer den förebyggande effekten av operationen, något som inte kan värderas eftersom vi inte kan veta vilka individer som skulle få diabetes. Sömn-apné Sömn-apné är ett underdiagnostiserat problem bland feta. De svåraste fallen behandlas med CPAP, en andningsmaskin som kopplas till då man ska sova och som genom övertryck underlättar att luftvägarna hålls öppna. Efter ett år har 75 procent kunnat sluta med sin CPAPbehandling och efter 2 år 90 procent. Hypertoni och dyslipidemi Effekten på hypertoni och blodfettsrubbningar är betydande men inte lika stark som för diabetes. Data kan tolkas som att obesitaskirurgi vad gäller dessa sjukdomar ger en 10-årig förbättringseffekt, eller föryngringskur. Depression Behandling av befolkningen med moderna antidepressiva mediciner har blivit allt vanligare och detta tycks inte minst gälla feta personer. En betydande grupp kan avsluta sin farmakologiska behandling av depression men det finns även en grupp på omkring 5 procent som behöver påbörja sådan behandling under de första postoperativa åren. Hur många opereras? Som framgår av nedanstående diagram har antalet fetmakirurgiska operationer i Sverige ökat kraftigt under de senaste tio åren Antal operationer Figur 1: Antal fetmakirurgiska operationer i Sverige under åren (14)

5 Antalet operationer låg under början av 2000-talet på mellan 500 och 600. Från år 2004 har takten ökat stadigt och de senaste åren har ökningen mellan varje år varit cirka 50 procent. År 2010 utfördes 8000 operationer. Som jämförelse var antalet öronoperationer 8400 operationer för höftledsplastik Är fetmakirurgin jämlik i landet? I figur 2 redovisas antal primära fetmakirurgioperationer år 2010 befolkningsrelaterat per landsting. Figuren utgår från patienternas hemortslandsting och bortser från var landet operation har utförts. Figur 2. Antal fetmakirurgioperationer per invånare år 2010 Det är stora skillnader mellan landstingen hur många patienter som opereras för fetmakirurgi. I Blekinge opererades flest (125 per invånare) och i Dalarna minst (36). I genomsnitt för Sverige opererades 73 patienter per invånare. Liknande skillnader mellan landstingen i operationsfrekvens förekommer även för andra operativa ingrepp av planerad karaktär. Görs det tillräckligt många operationer? Expertgruppen för nationella obesitaskirurgiska indikationer beräknade 2007 och 2009 att det behövdes mellan och operationer i Sverige under 5-10 år varefter antalet kunde minska till ca operationer per år. Beräkningen motsvarar de närmaste åren ett behov av operationer per invånare. Om dessa bedömningar är riktiga så betyder det att vi uppnått cirka halva behovet på riksnivå. Det är bara Blekinge som år 2010 kommit upp till den beräknade nivån. Alla andra landsting har en underproduktion och ett tiotal ligger långt efter i utvecklingen. 5 (14)

6 Kommer ökningen att fortsätta i samma takt? Om man utgår från det medicinska behovet så kan man förvänta sig en fortsatt stark ökning. Det finns dock några faktorer som talar för att ökningstakten kommer att minska. Väntetidssituationen: Under åren fram till 2009/2010 hade de flesta landsting en reell väntetid på cirka två år från att patienten sökte tills operationen genomfördes. Denna tid har för många landsting minskat till omkring ett år. Flera privata aktörer har låtit antyda att trycket från patienter som önskar operation som betalas fullt ut av patienten själv minskat. Operatörsbrist: Vid allt fler tillfällen har det uppstått brist på erfarna operatörer vid olika kliniker. Dessa faktorer är signaler om att systemet inte med självklarhet kan fortsätta att växa så snabbt som tidigare. Flera kliniker har drivit upp sin produktion så högt att ytterligare ökning kan påverka annan prioriterad kirurgi som t.ex. cancerkirurgi. Detta sammantaget gör att ökningstakten troligen kommer att bromsa upp de närmaste åren. Bakgrund och uppdrag Många vuxna svenskar är idag överviktiga och antalet personer som efterfrågar kirurgisk åtgärd mot sin fetma (obesitas) har ökat under senare år. Hälso- och sjukvårds-direktörsnätverket (HSDir) gav i början av mars 2010 en arbetsgrupp med representanter från Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Stockholms Läns Landsting, Västernorrlands Läns Landsting och Norrbottens Läns Landsting uppdraget att göra en gemensam nationell översyn av den fetmakirurgiska verksamheten. I en första rapport (20 mars) föreslog denna grupp som ett av två huvudförslag att Nationella indikationer för fetmakirurgi skulle utarbetas. Gemensamma nationella indikationer för fetmakirurgi skulle underlätta planeringen av försörjningen av det kirurgiska behovet av dessa patienter i landet. HSDir beslutade 24 juni 2010 att ge en ny arbetsgrupp det specifika uppdraget att ta fram ett förslag på Nationella medicinska indikationer för fetmakirurgi. I slutet av augusti gav HSDir denna nya arbetsgrupp även uppdraget att ta fram ett förslag på kvalitetskrav för producenter av fetmakirurgi. Processen för framtagande, presentation och uppföljning illustreras i nedanstående figur. Uppdraget Uppdraget till arbetsgruppen var att ta fram ett förslag på nationella medicinska indikationer för fetmakirurgi och förslag på kvalitetskrav för producenter av fetmakirurgi. I uppdragshandlingen stadfästes att indikationer för fetmakirurgi ska vara baserat på visad patientnytta där behandlingseffekter vägs mot risker. Evidens för patientnytta ska vara av god vetenskaplig kvalitet. För vissa specifika patientkategorier med en uppenbart hög risk för framtida sjukdomskomplikationer om de inte opereras kan den vetenskapliga dokumenta-tionen förväntas vara bristfällig. I dessa speciella fall kan indikationer för kirurgi baseras på beprövad erfarenhet. I uppdraget ingick inte att ta fram indikationer baserat på befintliga resurser i olika delar av landet. I uppdraget ingick inte att värdera olika operationsmetoder mot fetma. 6 (14)

7 Organisation HSDir utsåg fyra personer att representera regionerna Stockholm, Skåne, Västra Götaland, och Västerbottens Läns Landsting och bjöd in Svensk Förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) att utse två personer till arbetsgruppen. Arbetsgruppens deltagare var: Docent Ola Samuelsson, Västra Götaland (sammankallande) Överläkare Fredrik Norström, Region Skåne Avtalshandläggare Eva Lestner, Stockholms Läns Landsting Överläkare Lars Boman, Västerbottens Läns Landsting Professor Erik Näslund, SFÖAK Docent Ingmar Näslund, SFÖAK HSDir beslutade även att arbetsgruppen skulle kompletteras med en referensgrupp. Till den utsåg varje region eller landsting i Sverige en representant med klinisk förankring och intresse för obesitasrelaterade sjukdomskomplikationer. Arbetet inleddes 31 augusti 2010 och pågick under resterande delen av Avrapportering gjordes på mötena med nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer i december 2010 och februari Arbetsprocess Enkät till landstingen om indikationer för fetmakirurgi En inventering utfördes initialt under hösten 2010 av de indikationer som används i landstingen (begreppet landsting används i fortsättningen för landsting och regioner) med en enkät till varje representant i arbetsgruppen och referensgruppen (figur 3). Figur 3. Resultat av enkät till landstingen om indikationer för fetmakiurgi 2010 Resultatet av enkäten visade att det förelåg en någorlunda samstämmighet i utformningen av indikationer för fetmakirurgi i landstingen. Samtliga hade ett BMI > 40 kg/m2 som operationsindikation. I fem av dem var gränsen för fetmakirurgi satt till ett lägre BMI ( 35 kg/m2) oavsett om det samtidigt förekom obesitasrelaterad sjukdom (= komorbiditet) eller inte. I samtliga regioner/landsting i Sverige är ett BMI 35 kg/m2 och samtidigt förekommande sjukdom, såsom t.ex. diabetes mellitus typ 2, indikation för kirurgisk åtgärd. Bakgrunden till denna samstämmighet är de indikationer som formulerades vid en konferens som arrangerades 1991 av National Institute of Health i USA och som haft ett stort internationellt genomslag. 7 (14)

8 Sökning av vetenskaplig dokumentation I sökningen av relevant vetenskaplig dokumentation har en systematisk strategi använts. Sökningen gjordes efter studier där fetmakirrgi jämförts med annan eller ingen åtgärd. Systematisk granskning har därefter gjorts av den vetenskapliga dokumentationen. Den har utförts av bibliotekarie vid HTA-centrum i VGR på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, och har omfattat två tidsperioder. Den första gäller publicerade vetenskaplig artiklar under perioden fram till (och var då underlaget i HTA-rapporten 2008:09 från Västra Götaland) och den andra omfattade tidsperioden till Litteratursökningen gjordes i PubMed, Cochrane, ett antal HTA-databaser samt en genomgång av referenslistor och Related articles i PubMed. Evidens via GRADE För att gradera evidensstyrkan i det vetenskapliga underlaget har det internationellt utarbetade GRADE systemet använts. Evidensstyrkan för effekterna av fetmakirurgi på respektive utfall graderas då i fyra olika nivåer vilket illustreras i figur 4. De två figurerna därefter visar exempel på evidensgrad av olika studier samt effekter av fetmakiurgi i kontrollerade studier. Figur 4. Evidensgradering enligt GRADE Figur 5. Tabell på effekterna av fetmakirurgi 8 (14)

9 Figur 6. Effekter av fetmakiurgi i kontrollerade studier Utöver att erbjuda en systematisk arbetsmetod att evidensgradera det vetenskapliga underlaget ger GRADE-systemet också möjlighet att ge rekommendation om en medicinsk metodik bör införas eller inte. När man fastställer medicinska indikationer tas inte enbart hänsyn till nivåerna av evidens-graderingen för en metods effekter. Man gör då en sammanvägning av såväl storleken av interventionens effekter på viktiga utfallsmått, som bedöms vara kritiska för beslut. Exempel är frekvensen och svårighetsgrad av eventuella komplikationer. Den typ av fetmakirurgi som används i Sverige idag är en behandlingsmetod som visat sig vara förenat med en relativt låg komplikationsfrekvens och med en mycket låg perioperativ mortalitet. Nationella medicinska indikationer för fetmakiurgi Arbetsgruppens förslag till indikationer och kvalitetskrav på producenter inom fetmakirurgi skickades på remiss till Svensk Förening för Övre Abdominell Kirurgi och Svensk Förening för Anestesiologi och Intensivvård. Efter att de absoluta behandlingsvinsterna vägs mot riskerna bedömde arbetsgruppen att nedanstående indikationer för fetmakirurgi bör vara gemensamma i Sverige. Hos patienter med eget välinformerat samtycke föreligger indikation för obesitaskirurgi: Hos vuxna patienter under 60 år med ett BMI 35 kg/m 2 under förutsättning att patienten inte har kontraindikationer (se särskild lista) och har en övertygad vilja att opereras och har full insikt och acceptans av de förändringar i levnadssättet som en operation leder till Indikationen för obesitaskirurgi stärks: Hos vuxna patienter under 60 år med ett BMI 35 kg/m 2 om patienten också har diabetes mellitus typ 2, svår sömnapné, eller uttalade ledbesvär i höft, knä eller ankel (viktbärande leder), samt hos fertila kvinnor med en önskan att bli gravid Hos patienter med eget välinformerat samtycke föreligger indikation för obesitaskirurgi Hos vuxna patienter över 60 år med ett BMI 35 kg/m 2, med svåra besvär i viktbärande leder, där viktreduktion är absolut nödvändigt för att möjliggöra en elektiv ledprotesoperation 9 (14)

10 Kvalitetskrav på producenter av fetmakirurgi Utöver uppgiften att formulera nationella indikationer för obesitaskirurgi fick arbetsgruppen i uppdrag i augusti 2010 att ta fram ett förslag på krav på producenterna av kirurgin, och att ta fram ett förslag på kvalitetsindikatorer och dess måluppfyllelse. Till skillnad mot det vetenskapliga underlaget för indikationer för fetmakirurgi (baserade på resultaten i kontrollerade studier) finns i dessa specifika områden endast ett mycket begränsat antal vetenskapliga studier, och dessa gäller huvudsakligen sambandet mellan operationsvolymer och komplikationsrisker. Studierna är nästan uteslutande från USA och har därför endast ett begränsat värde för svenska förhållanden, då sjukvårdsstrukturen skiljer sig länderna emellan. Indikatorerna har delats upp i tre områden: struktur, process och resultat. De föreslagna kraven ska ses som minimikrav och är därför till sin natur skall -krav och därmed starkare än rekommendationer. För landstingens upphandlingar och beställningar av obesitaskirurgi bör dessa indikatorers uppfyllande villkoras. Strukturkrav 1. Intensivvårdsresurser Opererande enheter delas i två nivåer: Nivå 1: Enheter utan egen IVA-vårdsresurs. Vid dessa enheter får bara patienter med låg till måttlig operationsrisk opereras. Detta definieras som patienter som uppfyller samtliga av nedanstående 6 kriterier: 1. Primär obesitasoperation 2. Ingen tidigare hjärtinfarkt 3. Ingen dokumenterad hjärtsvikt 4. BMI < 55 kg/m 2 och en total vikt < 180 kg. 5. Ingen kronisk respiratorisk insufficiens 6. Ingen svår sömnapné (= CPAP-krävande) Enheten måste ha postoperativa möjligheter att kunna ge andningsstöd efter extubation med CPAP elle BiPAP dygnet runt. Sjukvårdsenheten/producenten skall också alltid ha ett avtal med sjukhus med erfarenhet av obesitaskirurgi som har IVA-resurser för omhändertagande av patienter som drabbas av postoperativa IVA-vårdskrävande komplikationer. Avtalet ska vara så utformat att det finns system som oavsett tid på dygnet eller veckodag omedelbart kan aktiveras, omfatta kontaktvägar, transportresurser och andra aspekter som minimerar patientens risk. Nivå 2. Sjukhus med egen IVA-resurs. Patienter som inte uppfyller samtliga ovanstående 6 kriterier för nivå 1 bedöms ha en så pass hög operationsrisk att de enbart ska opereras på sjukhus med egen IVA-resurs. 2. Säkerhet Varje enhet med obesitaskirurgisk verksamhet ska göra en säkerhetsanalys som bland annat tillgodoser att operationsbord, patientlyftar och patientsängar ska vara godkända för den maximala vikt som de patienter som accepteras för operation högst tillåts ha. Transportvägar med framför allt hissar mellan mottagningar, vårdavdelning, operation, IVA och röntgen skall klara patient i säng med tillhörande nödvändig utrustning. 10 (14)

11 Det måste på den opererande enheten finnas en organisation och utrustning för akut diagnostik av misstänkta postoperativa komplikationer såsom läckage, lungemboli mm. Detta innebär tillgänglig personal för akut (24 timmar om dygnet) röntgendiagnostik med adekvat radiologisk utrustning (datortomografi). 3. Jour- och akut operationsverksamhet Kompetent jour med inställning enligt beredskap A (dvs. bedömning ska ske av eventuella postoperativa komplikationer inom 30 minuter). En organisation måste finnas som säkerställer att akuta reoperationer kan göras vid akuta komplikationer på varje opererande enhet dygnet runt utan fördröjning. Processkrav 4. Operationsbeslut Beslut att utföra en operation eller att avstå från en operation ska fattas i samråd mellan patienten och en kirurg med tillräcklig erfarenhet av obesitaskirurgi och dess konsekvenser. Patienten ska vara fullt informerad och visa insikt om konsekvenserna innan operationsbeslutet tas. I det slutliga beslutet ska de medicinska indikationerna vägas mot de individuella riskerna och förutsättningarna för ett lyckat långsiktigt operationsresultat. Ett beslut får inte fattas enbart på basen av skriftlig information i en remiss från primärvård (eller motsvarande). En strukturerad bedömningsprocess före operation skall finnas. 5. Operatör och operationsträning Att inlärningskurvan för obesitaskirurgi är lång är visat från studier från USA som redovisas i referenslistan. Det är därför viktigt att den kirurg som har huvudansvaret för en operation skall ha utfört minst 100 operationer tidigare. Varje enhet som tränar nya obesitaskirurger ska ha ett dokumenterat utbildningssystem för detta ändamål. 6. Operationsvolym Operationsvolymen på en opererande enhet skall vara (planerad till) minst 100 operationer per år. Detta krav baseras på att det föreligger även en inlärningskurva för hela verksamheten. Landsting med flera egna enheter med små operationsvolymer bör samla dessa operationer till ett mindre antal enheter. 7. Krav på anestesi Preoperativ narkosbedömning och perioperativ anestesi skall utföras av erfaren anestesiolog, väl förtrogen med de anestesikomplikationer som kan uppkomma vid obesitaskirurgi. Anestesienheten bör ha skriftliga riktlinjer för preoperativ bedömning och perioperativ vård avseende obesitaskirurgi. Den postoperativa vården skall vara anpassad till de gravt obesa patienternas behov avseende utrustning och kompetens. Det ska vara möjligt att behandla med CPAP och BiPAP postoperativt. Resultatkrav 8. Krav på uppföljning Varje patient skall följas upp enligt ett definierat och tydligt postoperativt uppföljningssystem. Detta system ska vara anpassat till samtliga olika skeden i det postoperativa förloppet. I det tidiga skedet ska postoperativa akuta komplikationer kunna handläggas. Om en patient opereras vid en enhet långt från patientens bostadsort ska enheten ansvara för att han/hon enkelt kan komma i kontakt med den opererande enheten. Alternativt kan en överenskommelse göras med en annan mer närliggande enhet med tillräcklig kompetens och resurser. Patienten ska aktivt informeras vart han/hon kan vända sig vid akuta problem. Dessa kontakt- och ansvarsförhållanden skall vara väl kända av alla tre parterna (patient, opererande enhet, enhet att söka vid akut komplikation). 11 (14)

12 Efter viktsstabilitet, dvs. efter det första eller andra årets uppföljning ska fokus för uppföljningen vara de långsiktiga nutritionella kraven, supplementering av vitaminer och förstärkning av nödvändiga livsstilsförändringar. Om sådana återbesök inte utförs själv av den opererande enheten skall särskild överenskommelse med annan sjukvårdsproducent (exempelvis en primärvårdsenhet) finnas som säkerställer den långsiktiga uppföljningen. Ansvaret för att en sådan överremittering sker, som även ska inkludera information om vad uppföljningen ska innehålla, åligger den opererande enheten. Vid beställning och upphandling av obesitaskirurgi skall dessa krav på uppföljning postoperativt beaktas. Även vid operation enligt så kallade vårdgarantiregler skall uppföljningen anses som en integrerad del i operationen/behandlingen och således ingå i ansvaret för patienten. 9. Registrering i nationellt kvalitetsregister En opererande enhet skall registrera samtliga operationer och uppföljningsresultat i SOReg. Utöver peri- och postoperativa basregistreringar ska ytterligare registrering ske i samband ett 6- veckors besök, och 1,- 2- och 5-års besök. Diskussion och presentation hälso- och sjukvårdsdirektörer Start i februari 2010 Frågan om fetmakirurgi initierades vid mötet med nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer i februari Västra Götaland hade i december 2009 i en skrivelse till SKL uppmärksammat frågan om indikationer för fetmakirurgi och den kraftiga diskrepansen mellan behov och operationsresurser. I skrivelsen har en utvärdering gjorts av en skärpt nationell revision av operationsindikationerna i termer av etiska aspekter och utfall. Från diskussionen i HSDir-nätverket: Efterfrågan klaras inte av eftersom det råder kompetensbrist vad gäller utbildade kirurger och allmän brist på resurser. Hur kan vi gemensamt hantera denna fråga när det är samma problem i alla landsting och sålunda en nationell brist på kapacitet? Kan man snabbt göra ett nationellt arbete med indikationer? Det har blivit allt mer tydligt att det för de berörda patienterna inte finns någon annan metod som ger effekt. Har vi särskilda värderingar mot denna patientgrupp? Om vi väntar för länge med åtgärder för dessa patienter blir de grovt överviktiga och det medför även andra effekter, t.ex. bukplastik. Vi måste bygga upp en kapacitet på motsvarande sätt som vi gör inom andra områden. HSDir-nätverket beslutade att en arbetsgrupp bildas med företrädare från Västra Götaland (sammankallande), Stockholm, Skåne och Norrbotten. Ansatsen är att utforma en handlingsplan som gäller nationellt och som underlag på kort och lång sikt. I arbetet ska man hitta förslag till temporärt hårdare indikationer som ska paras med förslag att bygga ut en kapacitet så vi klarar behovet och efterfrågan framöver i en verksamhet som ska bedrivas med högsta möjliga produktivitet och kvalitet. Presentation i februari 2011 Arbetsprocessen och resultat behandlades vid ytterligare tre möten under år Vid mötet i februari redovisades arbetsgruppens förslag. HSDir-nätverket tackade för ett snabbt arbete och gediget gjort underlag med god förankring hos berörda verksamheter utfört med en vetenskaplig metod. Nätverket beslöt att: HSDir-deltagarna tar hem rapporten till sina landsting och regioner och hanterar frågorna i sina respektive planerings- och beslutsprocesser 12 (14)

13 Vid HSDir-nätverkets aprilmöte tas frågan upp igen utifrån vad som har hänt i respektive landsting Frågan tas med till Nationell Samverkansgrupp Kunskapsstyrning I maj 2011 redovisades en mejlenkät om genomslaget i landstingen. Vid mötet gavs i uppdrag att undersöka om dokumentation finns för indikationer för plastikkirurgisk efteroperation. Till mötet i november 2011 skickades en preliminär version av denna rapport för förankring och komplettering. Läget i landstingen För att få en bild av hur arbetsgruppens förslag påverkat landstingens agerande inom fetmakirurgin gjordes en mejlenkät till samtliga hälso- och sjukvårdsdirektörer med följande frågor: 1. Finns beslut om indikationsgräns för fetmaoperation? 2. Om ja, på vilken nivå har beslut fattats? 3. Om ja, gäller arbetsgruppens förslag till operationsindikatorer? 4. Om nej, vilka är indikatorerna? 5. Finns beslut om plastikkirurgisk efteroperation/överflödigt fett? 6. Hur många fetmaoperationer gjordes år 2010? 7. Jämfört med år 2009, var antalet operationer fler, samma eller färre? 8. Övriga kommentarer Resultatet från mejlenkäten, med uppdatering i december 2011, redovisas i figur 7 Fe tm aop er atione r - gen om s la g i la n ds ting en U p p da te rat 2 1 de c Fi nn s b e s lu t? O m ja, n ivå? G ä lle r o pin d ik? F in ns b e s lu t ef te ro p? Ö vrig a ko m m e nta re r Ja N e j P o litik L D le d n V erks led n Ja N ej Ja N e j Sto ckho lm x x x U pp sala x x x x S ö rm la nd x x x x Ö ste rg ötla nd x x x x (D e lvis ) Jö n köp in g x x x x K ro no b er g x x x x B e s krive r b u kp la stik in d ika tion e r K a lm a r x x x x B e s krive r in d ik e fte ro p B le kin g e x x x x P o litik e n ä r in fo rm e ra d Skån e x x x x x H alla nd x x x x B M I 4 0, D ia be te s m m 3 5 V ä stra G ö ta la n d x x x x B M I d ia b ete s svå r glu ko sk on tr V ä rm la nd x x x x x Ö re br o x x x x B e s krive r in d ik e fte ro p V ä stm an la n d x x x x x B e s krive r in d ik e fte ro p D alar na x x x x B M I 4 0,e j diab e te s G ävle b or g x x x x B M I 4 1, d ia b e tes m m V ä ster no rrlan d x (x) (x) x x x K rävs u tö ka d e re su rs er Jä m tlan d x x x x B e s krivn ing u tred n in g sbe h o v m m V ä ster bo tten x x x x B M I 4 0, D ia be te s m m 3 5 N or rb otte n x x x x G otla nd x x x B e hå lle r B M I 40 g rän s S u m m a (1 ) 5(1) Figur 7. Läget i landstingen vad gäller fetmaoperationer i december (14)

14 Samtliga landsting förutom Gotland har någon form av beslut vad gäller indikationer för fetmakirurgi. Den vanligaste beslutsnivån är hos verksamhetsledning och därefter landstingsledning. I några fall har beslut tagits på politisk nivå. Två tredjedelar av landstingen svarar att arbetsgruppens förslag till indikationer gäller. Kommentarerna visar att flera landsting tillämpar indikationen BMI över 40 och över 35 för diabetiker. I de flesta landsting finns också beslut om plastikkirurgisk efteroperation. Reflektioner Snabbt från ax till limpa Exemplet med fetmaindikationer visar att det går att genomföra en snabb process utfört med en vetenskaplig metod med god förankring hos berörda verksamheter. Resultatet är ett gediget underlag som går att använda och implementera i landstingen. Dokumentationen och presentationen ger också en ökad kunskap om ämnet och i detta fall även en bonusförståelse om hur man tillämpar GRADE i en vetenskaplig utvärdering. Även om arbetssättet är framgångsrikt torde initiativet och processen ändå betraktas som en engångssatsning. Socialstyrelsen är ansvarig för indikationsarbetet och har nyligen publicerat de första rapporterna om indikationer inom ett antal medicinska områden. Bidrar till en mer likvärdig vård i landet När en fråga uppmärksammas ökar möjligheten att landstingen blir mer eniga om vilka patienter som ska opereras och bidrar till att vården blir mer likvärdig över landet. Om även kvalitetskraven tillämpas ökar möjligheten till en högre och jämnare kvalitet. Det ska ändå här konstateras att det även sedan tidigare råder en till stora delar god samstämmighet inom den medicinska professionen om indikationerna för fetmakirurgi. De formulerades vid en NIH konferens år 1991 och har haft ett stort internationellt genomslag. Sedan 1991 har kunskapsmassan kring fetma kirurgi ökat dramatiskt med flera välgjorda stora studier. Det finns således ny kunskap som ligger till grund för arbetsgruppens överväganden och förslag. Efter en genomgång av litteraturen innebär förslaget en mindre förändring av indikationerna från De ändras från BMI>40 kg/m2 eller BMI >35 kg/m2 med följdsjukdom av fetma till BMI>35 kg/m2 för alla patienter oavsett förekomst av andra sjukdomar eller inte. En för alla, alla för en? Det finns alltid en inbyggd motsättning mellan nationellt gemensamma överenskommelser och den kommunala självstyrelsen. Nätverket har inget beslutsmandat utan denna fråga. Denna och andra motsvarande samverkansfrågor måste tas hem i det egna landstinget för att hanteras i den egna planerings- och beslutsprocessen. Och även om det finns ambitioner att omsätta förslagen i praktisk handling har även andra faktorer betydelse. Det kan handla om ekonomiska resurser, kapacitet och kompetens. 14 (14)

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

NATIONELLA MEDICINSKA INDIKATIONER FÖR KVALITETSKRAV PÅ PRODUCENTER AV. Förslag från arbetsgrupp 2011-02-03

NATIONELLA MEDICINSKA INDIKATIONER FÖR KVALITETSKRAV PÅ PRODUCENTER AV. Förslag från arbetsgrupp 2011-02-03 NATIONELLA MEDICINSKA INDIKATIONER FÖR PRIMÄR FETMAKIRURGI OCH KVALITETSKRAV PÅ PRODUCENTER AV PRIMÄR FETMAKIRURGI Förslag från arbetsgrupp 2011-02-03 Lars Boman, Eva Lestner, Fredrik Norström, Erik Näslund,

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

Specialiserad obesitasbehandling uppföljning och förslag till fortsatta åtgärder

Specialiserad obesitasbehandling uppföljning och förslag till fortsatta åtgärder Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 9 1 (13) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-26 HSN 1104-0312 Handläggare: Eva Lestner Specialiserad obesitasbehandling uppföljning

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI

KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI 1 Vårdprogram 2014-09-01 VÅ RDPROGRÅM KOMBINATIONSBEHANDLING KÄKKIRURGI OCH ORTODONTI Introduktion Vid starkt uttalade ocklusionsavvikelser med samtidig käkställningsavvikelse utförs behandling genom en

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Mars 2011 Konfidentiellt Hermelinen Hälsovård AB Hermelinen Hälsovård AB ägs i dag av finska CapMan (majoritetsägare), Anders Henriksson samt Lars- Erik

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi

Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi Regionala vårdprogram och riktlinjer är dokument som utförare av hälsooch sjukvård i ska följa. Dokumenten tas fram av medarbetare

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare

Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla utomlänsremisser till privata vårdgivare PROMEMORIA Vårt dnr 2011-05-12 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Hasse Knutsson Kontaktuppgifter om den funktion inom respektive landsting som svarar för att vidareförmedla

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige.

Axelregistret 1999-2012 Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Januari 2014 Axelregistret - Trender och viktiga förbättringar i Sverige. Bakgrund: Under de år som gått sedan det Svenska Skulder och ArmbågsSällskapet (SSAS) startade det Svenska Axelregistret så har

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

Översyn av tillämpningen av befintliga riktlinjer och förslag till vårdprocess för obesitaskirurgi

Översyn av tillämpningen av befintliga riktlinjer och förslag till vårdprocess för obesitaskirurgi Avdelningen för somatisk specialistvård Rapport Specialiserad obesitasbehandling Översyn av tillämpningen av befintliga riktlinjer och förslag till vårdprocess för obesitaskirurgi 2010-02-22 Arbetsgrupp

Läs mer

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2

Innehåll. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Ombyggnad MS/By 4422 för Operation 1 Förstudie september 2013 2 KONCEPT 13-10-14 Ombyggnad MS/ By 4422 för Operation 1 Förstudie oktober 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Regionövergripande planering... 3 3. Förutsättningar... 3 4. Förslag... 3 5. Fastighet...

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret 1 (2) FÖRSLAG 2012:68 LS 1206-0891 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Nationell finansiering av biobanker för navelsträngsblod och Tobiasregistret Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem

Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem 2015-10 Värdebaserad uppföljning av vården vid kirurgisk behandling av fetma analys från framtagande av nya uppföljningssystem Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Gör sjukhusen framsteg?

Gör sjukhusen framsteg? Gör sjukhusen framsteg? skillnader i resurser och kvalitet KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 Gör sjukhusen framsteg? 1 KOSTNAD PER PATIENT ÅREN 2007-2011 2 Förord Den här rapporten ger inte svaren på

Läs mer

Årsrapport SOReg 2010

Årsrapport SOReg 2010 SOReg Årsrapport 2010 1 Årsrapport SOReg 2010 Publicerad september 2011 Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer Rapporten kan laddas ner från www.ucr.uu.se/soreg och www.sfoak.se/rapporter.

Läs mer

INGET ANNAT. hjälper NÄR

INGET ANNAT. hjälper NÄR NÄR INGET ANNAT hjälper Nystart. Nu söker forskare i Göteborg svar på om det är försvarbart att magsäcksoperera tonåringar med sjuklig fetma. Dajana Mdalal, 17 år, vill inget annat. TEXT JENNY KALLIN FOTO

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m f l (mp) angående kiropraktorer och naprapater HSN 2008-09-02 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Hälso- och sjukvårdsdirektören 2008-07-25 HSN 0807-0913 LS 0804-0372 Handläggare: Bengt Haglund Yttrande över motion av Lena-Maj Anding

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Publicerad september 2011. Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer

Publicerad september 2011. Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer SOReg Årsrapport 2010 1 Årsrapport SOReg 2010 Publicerad september 2011 Betoning på operationer 2010 byte av databas uppföljning komplikationer Rapporten kan laddas ner från www.ucr.uu.se/soreg och www.sfoak.se/rapporter.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Regler för barnlöshetsbehandling

Regler för barnlöshetsbehandling HSN 2009-03-17 p 7 1 (5) Handläggare: Eva Lestner Regler för barnlöshetsbehandling Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt den 2 september 2008 ge förvaltningen i uppdrag återkomma till nämnden med

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län

Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region Jönköpings län MISSIV Förvaltningsnamn Avsändare Nämnden för folkhälsa och sjukvård Fördelning operationstyper inom kirurgi och ortopedi i Region s län Utifrån Landstingsstyrelsens beslut 2014-03-18 om Åtgärdsplan utifrån

Läs mer

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement Värdebaserad ersättning som verktyg för innovation och effektivitetsutveckling? CKU 2013-12-10 Johan Mesterton, 1 Vad är värde i sjukvården? Varför utvecklas inte sjukvården som andra sektorer? Vad vill

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer