Fetmakirurgi - Behov Kvalitet Likvärdig vård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fetmakirurgi - Behov Kvalitet Likvärdig vård"

Transkript

1 Fetmakirurgi - Behov Kvalitet Likvärdig vård Arbetsprocess och resultat nationella medicinska indikationer och kvalitetskrav på producenter av fetmakirurgi Nationellt nätverk Hälso- och sjukvårdsdirektörer december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan BG Emtinger Fetmakirurgi.doc 1 (14)

2 Inledning Denna rapport är utarbetad inom ramen för det nationella nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer. Syftet är att visa på ett exempel där nätverket på eget initiativ tar tag i en fråga som har nationellt intresse, organiserar ett systematiskt arbete med experter inom området och levererar ett konkret förslag. Syftet är också att beskriva vilket genomslag förslaget får i de enskilda landstingen och regionerna (i fortsättningen kallade landsting) och framförallt då om förslaget till gemensamma indikationer följs och därmed leder till mer likvärdig vård i landet. En annan ansats är att ge reflektioner kring arbetsprocessen samt lättillgänglig fakta om fetmakirurgin som sådan. Rapporten är upplagd på följande sätt: Fetmakirurgi fakta på fem minuter Bakgrund och uppdrag Arbetsprocess Nationella medicinska indikationer för fetmakiurgi Kvalitetskrav på producenter av fetmakirurgi Diskussion och presentation hälso- och sjukvårdsdirektörer Läget i landstingen Reflektioner Innehållet i rapporten bygger i huvudsak på följande underlag: Nationella indikationer för primär fetmakirurgi och kvalitetskrav på producenter av fetmakirurgi, förslag från arbetsgrupp 3 februari 2011 Muntlig föredragning med dokumentation av arbetsgruppens förslag Minnesanteckningar av diskussion i nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer Uppföljning av genomslag av arbetsgruppens förslag, maj och november 2011 Årsrapport SOReg 2010 (Scandinavian Obesity Surgery Registry), publicerad September Innehållet i denna rapport har förankrats och stämts av med nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer samt docent Ola Samuelsson, Västra Götaland, professor Erik Näslund, SFÖAK och docent Ingmar Näslund, SFÖAK. Rapporten har sammanställts av Bengt Göran Emtinger, sekreterare i nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer. Mejladress: Fetmakirurgi fakta på fem minuter Hur vanligt är fetma? Övervikt och obesitas (abnorm anhopning av fett i kroppens fettceller) är förenat med en förhöjd risk för bland annat diabetes mellitus typ 2, hjärtkärlsjukdom, cancer och död. Enligt den senaste beräkningen förekommer fetma med BMI över 30 hos 11 procent av alla män 14 procent av alla kvinnor. Baserat på självrapporterade data från en stor undersökning av personer i åldern år beräknas antalet personer i Sverige med ett BMI över 40 till personer och med ett BMI mellan till personer. Förekomsten av fetma är ojämnt fördelad i landet. Den är högre i skogslänen jämfört med i storstadsregionerna. Den är vanligare på landsbygd än i stad. Fetma är även vanligare i socialt och ekonomiskt svagare grupper. 2 (14)

3 Vad orsakar fetma? Fetma utvecklas framför allt hos personer med en stark ärftlig disposition för fetma, dock endast när vissa bestämda miljöfaktorer förekommer. Det är framför allt en kalorität kost, ett oregelbundet måltidsmönster och brist på daglig och regelbunden fysisk aktivitet, som påverkar den ärftliga dispositionen och resulterar i utvecklingen av fetma. Vilka är de vanligaste följdsjukdomarna? Personer med fetma får oftare högt blodtryck, åderförkalkningssjukdomar med proppar i hjärta och hjärna, typ 2 diabetes, gallsten, vissa cancersjukdomar, sjukdomar i rörelseapparaten, och de löper också högre risk att dö för tidigt. Övervikt och fetma kan ge upphov till en rad psykiska problem, som till exempel mindervärdeskomplex, och åtföljs ibland av mobbning och diskriminering. Till detta kommer en rad fysiska problem i form av andnöd, problem med personlig hygien, smärtor i knän och rygg, och hudproblem. Vilken operationsteknik används? Den operationsmetod som är helt dominerande i Sverige är Gastric bypass och som idag huvudsakligen utförs med laparoskopisk teknik (även kallat titthålskirurgi ). På fyra år har andelen laparoskopiska operationer ökat från ca 70 procent till 95 procent. Operationstiden har minskat från i genomsnitt 120 min till 75 min och medelvårdtiden har minskat från ca 4 dagar till cirka 2,5 dagar. Svensk fetmakirurgi har således på ett par år genomgått en rejäl effektivisering. Alltfler operationer görs laparoskopiskt, vilket resulterat i färre komplikationer. Samtidigt tas allt mindre vårdresurser i form av operationssalstid och vårdtid i anspråk. Det betyder att en stor andel av den ökade operationsverksamheten kunnat uppnås genom att de tilldelade resurserna kunnat utnyttjas effektivare. När det gäller andelen laparoskopisk kirurgi kan den inte bli så mycket högre. Förbrukningen av operationstid kan fortfarande minskas det uppnås genom ökad erfarenhet hos operatörerna. En viss minskning av vårdtidsutnyttjandet kan sannolikt också ske. Det har genomförts ett antal obesitasoperationer i dagkirurgi. Det finns dock en tveksamhet om detta är en bra utveckling. I det flesta fall tar det ett dygn innan ett läckage uppenbarar sig. Hur stora är komplikationerna? De tidiga operationsrelaterade komplikationerna har de senaste åren minskat från ca 15 procent till 8 procent. Mortaliteten efter operationerna är internationellt mycket låg 0,05 procent (en halv promille) efter 30 dagar. Även 1- och 2-års dödligheten är låg. Hur stor är viktnedgången? Patienterna som opererades åren 2008 och 2009 har följts under ett år. Efter 1 år har patienterna i genomsnitt förlorat tre fjärdedelar av sin övervikt och efter 2 år är viktnedgången bara något större. I genomsnitt innebär det cirka 40 kg viktnedgång för patienter som väger cirka 125 kg innan operationen. Det är inte någon större skillnad i viktnedgång mellan landstingen. Denna jämnhet i resultat är inte att förvåna sig över eftersom den faktor som helt dominerar resultatutfallet är valet av operationsmetod, gastric bypass. I Sverige råder en stor samstämmighet om indikationerna för obesitaskirurgi vilket också bidrar till denna jämnhet i resultat. Andra faktorer som kan spela roll för resultatet är case-mix: ålder (yngre större viktnedgång), grad av preoperativ övervikt (tyngre går ner mer i absoluta tal men oftast mindre i relativa siffror), kön (kvinnor går ner mer), uppföljning (systematisk uppföljning kan förväntas ge större viktnedgång) mm. 3 (14)

4 Vilka är effekterna för samband med andra sjukdomar? Diabetes Av de patienter som hade känd farmakologiskt behandlad diabetes före operationen så hade två tredjedelar helt kunnat sluta med all farmakologisk behandling och uppnått normala blodsockernivåer. Det är rimligt att anta att även i den resterande tredjedelen förelåg en förbättring i form av stabilare blodsockernivåer och minskat behov av medikamentell behandling. Eftersom diabetes är en mycket vanlig sjukdom vid fetma är detta ett viktigt resultat inte bara för individen utan även för samhället. Dessutom tillkommer den förebyggande effekten av operationen, något som inte kan värderas eftersom vi inte kan veta vilka individer som skulle få diabetes. Sömn-apné Sömn-apné är ett underdiagnostiserat problem bland feta. De svåraste fallen behandlas med CPAP, en andningsmaskin som kopplas till då man ska sova och som genom övertryck underlättar att luftvägarna hålls öppna. Efter ett år har 75 procent kunnat sluta med sin CPAPbehandling och efter 2 år 90 procent. Hypertoni och dyslipidemi Effekten på hypertoni och blodfettsrubbningar är betydande men inte lika stark som för diabetes. Data kan tolkas som att obesitaskirurgi vad gäller dessa sjukdomar ger en 10-årig förbättringseffekt, eller föryngringskur. Depression Behandling av befolkningen med moderna antidepressiva mediciner har blivit allt vanligare och detta tycks inte minst gälla feta personer. En betydande grupp kan avsluta sin farmakologiska behandling av depression men det finns även en grupp på omkring 5 procent som behöver påbörja sådan behandling under de första postoperativa åren. Hur många opereras? Som framgår av nedanstående diagram har antalet fetmakirurgiska operationer i Sverige ökat kraftigt under de senaste tio åren Antal operationer Figur 1: Antal fetmakirurgiska operationer i Sverige under åren (14)

5 Antalet operationer låg under början av 2000-talet på mellan 500 och 600. Från år 2004 har takten ökat stadigt och de senaste åren har ökningen mellan varje år varit cirka 50 procent. År 2010 utfördes 8000 operationer. Som jämförelse var antalet öronoperationer 8400 operationer för höftledsplastik Är fetmakirurgin jämlik i landet? I figur 2 redovisas antal primära fetmakirurgioperationer år 2010 befolkningsrelaterat per landsting. Figuren utgår från patienternas hemortslandsting och bortser från var landet operation har utförts. Figur 2. Antal fetmakirurgioperationer per invånare år 2010 Det är stora skillnader mellan landstingen hur många patienter som opereras för fetmakirurgi. I Blekinge opererades flest (125 per invånare) och i Dalarna minst (36). I genomsnitt för Sverige opererades 73 patienter per invånare. Liknande skillnader mellan landstingen i operationsfrekvens förekommer även för andra operativa ingrepp av planerad karaktär. Görs det tillräckligt många operationer? Expertgruppen för nationella obesitaskirurgiska indikationer beräknade 2007 och 2009 att det behövdes mellan och operationer i Sverige under 5-10 år varefter antalet kunde minska till ca operationer per år. Beräkningen motsvarar de närmaste åren ett behov av operationer per invånare. Om dessa bedömningar är riktiga så betyder det att vi uppnått cirka halva behovet på riksnivå. Det är bara Blekinge som år 2010 kommit upp till den beräknade nivån. Alla andra landsting har en underproduktion och ett tiotal ligger långt efter i utvecklingen. 5 (14)

6 Kommer ökningen att fortsätta i samma takt? Om man utgår från det medicinska behovet så kan man förvänta sig en fortsatt stark ökning. Det finns dock några faktorer som talar för att ökningstakten kommer att minska. Väntetidssituationen: Under åren fram till 2009/2010 hade de flesta landsting en reell väntetid på cirka två år från att patienten sökte tills operationen genomfördes. Denna tid har för många landsting minskat till omkring ett år. Flera privata aktörer har låtit antyda att trycket från patienter som önskar operation som betalas fullt ut av patienten själv minskat. Operatörsbrist: Vid allt fler tillfällen har det uppstått brist på erfarna operatörer vid olika kliniker. Dessa faktorer är signaler om att systemet inte med självklarhet kan fortsätta att växa så snabbt som tidigare. Flera kliniker har drivit upp sin produktion så högt att ytterligare ökning kan påverka annan prioriterad kirurgi som t.ex. cancerkirurgi. Detta sammantaget gör att ökningstakten troligen kommer att bromsa upp de närmaste åren. Bakgrund och uppdrag Många vuxna svenskar är idag överviktiga och antalet personer som efterfrågar kirurgisk åtgärd mot sin fetma (obesitas) har ökat under senare år. Hälso- och sjukvårds-direktörsnätverket (HSDir) gav i början av mars 2010 en arbetsgrupp med representanter från Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Stockholms Läns Landsting, Västernorrlands Läns Landsting och Norrbottens Läns Landsting uppdraget att göra en gemensam nationell översyn av den fetmakirurgiska verksamheten. I en första rapport (20 mars) föreslog denna grupp som ett av två huvudförslag att Nationella indikationer för fetmakirurgi skulle utarbetas. Gemensamma nationella indikationer för fetmakirurgi skulle underlätta planeringen av försörjningen av det kirurgiska behovet av dessa patienter i landet. HSDir beslutade 24 juni 2010 att ge en ny arbetsgrupp det specifika uppdraget att ta fram ett förslag på Nationella medicinska indikationer för fetmakirurgi. I slutet av augusti gav HSDir denna nya arbetsgrupp även uppdraget att ta fram ett förslag på kvalitetskrav för producenter av fetmakirurgi. Processen för framtagande, presentation och uppföljning illustreras i nedanstående figur. Uppdraget Uppdraget till arbetsgruppen var att ta fram ett förslag på nationella medicinska indikationer för fetmakirurgi och förslag på kvalitetskrav för producenter av fetmakirurgi. I uppdragshandlingen stadfästes att indikationer för fetmakirurgi ska vara baserat på visad patientnytta där behandlingseffekter vägs mot risker. Evidens för patientnytta ska vara av god vetenskaplig kvalitet. För vissa specifika patientkategorier med en uppenbart hög risk för framtida sjukdomskomplikationer om de inte opereras kan den vetenskapliga dokumenta-tionen förväntas vara bristfällig. I dessa speciella fall kan indikationer för kirurgi baseras på beprövad erfarenhet. I uppdraget ingick inte att ta fram indikationer baserat på befintliga resurser i olika delar av landet. I uppdraget ingick inte att värdera olika operationsmetoder mot fetma. 6 (14)

7 Organisation HSDir utsåg fyra personer att representera regionerna Stockholm, Skåne, Västra Götaland, och Västerbottens Läns Landsting och bjöd in Svensk Förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) att utse två personer till arbetsgruppen. Arbetsgruppens deltagare var: Docent Ola Samuelsson, Västra Götaland (sammankallande) Överläkare Fredrik Norström, Region Skåne Avtalshandläggare Eva Lestner, Stockholms Läns Landsting Överläkare Lars Boman, Västerbottens Läns Landsting Professor Erik Näslund, SFÖAK Docent Ingmar Näslund, SFÖAK HSDir beslutade även att arbetsgruppen skulle kompletteras med en referensgrupp. Till den utsåg varje region eller landsting i Sverige en representant med klinisk förankring och intresse för obesitasrelaterade sjukdomskomplikationer. Arbetet inleddes 31 augusti 2010 och pågick under resterande delen av Avrapportering gjordes på mötena med nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer i december 2010 och februari Arbetsprocess Enkät till landstingen om indikationer för fetmakirurgi En inventering utfördes initialt under hösten 2010 av de indikationer som används i landstingen (begreppet landsting används i fortsättningen för landsting och regioner) med en enkät till varje representant i arbetsgruppen och referensgruppen (figur 3). Figur 3. Resultat av enkät till landstingen om indikationer för fetmakiurgi 2010 Resultatet av enkäten visade att det förelåg en någorlunda samstämmighet i utformningen av indikationer för fetmakirurgi i landstingen. Samtliga hade ett BMI > 40 kg/m2 som operationsindikation. I fem av dem var gränsen för fetmakirurgi satt till ett lägre BMI ( 35 kg/m2) oavsett om det samtidigt förekom obesitasrelaterad sjukdom (= komorbiditet) eller inte. I samtliga regioner/landsting i Sverige är ett BMI 35 kg/m2 och samtidigt förekommande sjukdom, såsom t.ex. diabetes mellitus typ 2, indikation för kirurgisk åtgärd. Bakgrunden till denna samstämmighet är de indikationer som formulerades vid en konferens som arrangerades 1991 av National Institute of Health i USA och som haft ett stort internationellt genomslag. 7 (14)

8 Sökning av vetenskaplig dokumentation I sökningen av relevant vetenskaplig dokumentation har en systematisk strategi använts. Sökningen gjordes efter studier där fetmakirrgi jämförts med annan eller ingen åtgärd. Systematisk granskning har därefter gjorts av den vetenskapliga dokumentationen. Den har utförts av bibliotekarie vid HTA-centrum i VGR på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, och har omfattat två tidsperioder. Den första gäller publicerade vetenskaplig artiklar under perioden fram till (och var då underlaget i HTA-rapporten 2008:09 från Västra Götaland) och den andra omfattade tidsperioden till Litteratursökningen gjordes i PubMed, Cochrane, ett antal HTA-databaser samt en genomgång av referenslistor och Related articles i PubMed. Evidens via GRADE För att gradera evidensstyrkan i det vetenskapliga underlaget har det internationellt utarbetade GRADE systemet använts. Evidensstyrkan för effekterna av fetmakirurgi på respektive utfall graderas då i fyra olika nivåer vilket illustreras i figur 4. De två figurerna därefter visar exempel på evidensgrad av olika studier samt effekter av fetmakiurgi i kontrollerade studier. Figur 4. Evidensgradering enligt GRADE Figur 5. Tabell på effekterna av fetmakirurgi 8 (14)

9 Figur 6. Effekter av fetmakiurgi i kontrollerade studier Utöver att erbjuda en systematisk arbetsmetod att evidensgradera det vetenskapliga underlaget ger GRADE-systemet också möjlighet att ge rekommendation om en medicinsk metodik bör införas eller inte. När man fastställer medicinska indikationer tas inte enbart hänsyn till nivåerna av evidens-graderingen för en metods effekter. Man gör då en sammanvägning av såväl storleken av interventionens effekter på viktiga utfallsmått, som bedöms vara kritiska för beslut. Exempel är frekvensen och svårighetsgrad av eventuella komplikationer. Den typ av fetmakirurgi som används i Sverige idag är en behandlingsmetod som visat sig vara förenat med en relativt låg komplikationsfrekvens och med en mycket låg perioperativ mortalitet. Nationella medicinska indikationer för fetmakiurgi Arbetsgruppens förslag till indikationer och kvalitetskrav på producenter inom fetmakirurgi skickades på remiss till Svensk Förening för Övre Abdominell Kirurgi och Svensk Förening för Anestesiologi och Intensivvård. Efter att de absoluta behandlingsvinsterna vägs mot riskerna bedömde arbetsgruppen att nedanstående indikationer för fetmakirurgi bör vara gemensamma i Sverige. Hos patienter med eget välinformerat samtycke föreligger indikation för obesitaskirurgi: Hos vuxna patienter under 60 år med ett BMI 35 kg/m 2 under förutsättning att patienten inte har kontraindikationer (se särskild lista) och har en övertygad vilja att opereras och har full insikt och acceptans av de förändringar i levnadssättet som en operation leder till Indikationen för obesitaskirurgi stärks: Hos vuxna patienter under 60 år med ett BMI 35 kg/m 2 om patienten också har diabetes mellitus typ 2, svår sömnapné, eller uttalade ledbesvär i höft, knä eller ankel (viktbärande leder), samt hos fertila kvinnor med en önskan att bli gravid Hos patienter med eget välinformerat samtycke föreligger indikation för obesitaskirurgi Hos vuxna patienter över 60 år med ett BMI 35 kg/m 2, med svåra besvär i viktbärande leder, där viktreduktion är absolut nödvändigt för att möjliggöra en elektiv ledprotesoperation 9 (14)

10 Kvalitetskrav på producenter av fetmakirurgi Utöver uppgiften att formulera nationella indikationer för obesitaskirurgi fick arbetsgruppen i uppdrag i augusti 2010 att ta fram ett förslag på krav på producenterna av kirurgin, och att ta fram ett förslag på kvalitetsindikatorer och dess måluppfyllelse. Till skillnad mot det vetenskapliga underlaget för indikationer för fetmakirurgi (baserade på resultaten i kontrollerade studier) finns i dessa specifika områden endast ett mycket begränsat antal vetenskapliga studier, och dessa gäller huvudsakligen sambandet mellan operationsvolymer och komplikationsrisker. Studierna är nästan uteslutande från USA och har därför endast ett begränsat värde för svenska förhållanden, då sjukvårdsstrukturen skiljer sig länderna emellan. Indikatorerna har delats upp i tre områden: struktur, process och resultat. De föreslagna kraven ska ses som minimikrav och är därför till sin natur skall -krav och därmed starkare än rekommendationer. För landstingens upphandlingar och beställningar av obesitaskirurgi bör dessa indikatorers uppfyllande villkoras. Strukturkrav 1. Intensivvårdsresurser Opererande enheter delas i två nivåer: Nivå 1: Enheter utan egen IVA-vårdsresurs. Vid dessa enheter får bara patienter med låg till måttlig operationsrisk opereras. Detta definieras som patienter som uppfyller samtliga av nedanstående 6 kriterier: 1. Primär obesitasoperation 2. Ingen tidigare hjärtinfarkt 3. Ingen dokumenterad hjärtsvikt 4. BMI < 55 kg/m 2 och en total vikt < 180 kg. 5. Ingen kronisk respiratorisk insufficiens 6. Ingen svår sömnapné (= CPAP-krävande) Enheten måste ha postoperativa möjligheter att kunna ge andningsstöd efter extubation med CPAP elle BiPAP dygnet runt. Sjukvårdsenheten/producenten skall också alltid ha ett avtal med sjukhus med erfarenhet av obesitaskirurgi som har IVA-resurser för omhändertagande av patienter som drabbas av postoperativa IVA-vårdskrävande komplikationer. Avtalet ska vara så utformat att det finns system som oavsett tid på dygnet eller veckodag omedelbart kan aktiveras, omfatta kontaktvägar, transportresurser och andra aspekter som minimerar patientens risk. Nivå 2. Sjukhus med egen IVA-resurs. Patienter som inte uppfyller samtliga ovanstående 6 kriterier för nivå 1 bedöms ha en så pass hög operationsrisk att de enbart ska opereras på sjukhus med egen IVA-resurs. 2. Säkerhet Varje enhet med obesitaskirurgisk verksamhet ska göra en säkerhetsanalys som bland annat tillgodoser att operationsbord, patientlyftar och patientsängar ska vara godkända för den maximala vikt som de patienter som accepteras för operation högst tillåts ha. Transportvägar med framför allt hissar mellan mottagningar, vårdavdelning, operation, IVA och röntgen skall klara patient i säng med tillhörande nödvändig utrustning. 10 (14)

11 Det måste på den opererande enheten finnas en organisation och utrustning för akut diagnostik av misstänkta postoperativa komplikationer såsom läckage, lungemboli mm. Detta innebär tillgänglig personal för akut (24 timmar om dygnet) röntgendiagnostik med adekvat radiologisk utrustning (datortomografi). 3. Jour- och akut operationsverksamhet Kompetent jour med inställning enligt beredskap A (dvs. bedömning ska ske av eventuella postoperativa komplikationer inom 30 minuter). En organisation måste finnas som säkerställer att akuta reoperationer kan göras vid akuta komplikationer på varje opererande enhet dygnet runt utan fördröjning. Processkrav 4. Operationsbeslut Beslut att utföra en operation eller att avstå från en operation ska fattas i samråd mellan patienten och en kirurg med tillräcklig erfarenhet av obesitaskirurgi och dess konsekvenser. Patienten ska vara fullt informerad och visa insikt om konsekvenserna innan operationsbeslutet tas. I det slutliga beslutet ska de medicinska indikationerna vägas mot de individuella riskerna och förutsättningarna för ett lyckat långsiktigt operationsresultat. Ett beslut får inte fattas enbart på basen av skriftlig information i en remiss från primärvård (eller motsvarande). En strukturerad bedömningsprocess före operation skall finnas. 5. Operatör och operationsträning Att inlärningskurvan för obesitaskirurgi är lång är visat från studier från USA som redovisas i referenslistan. Det är därför viktigt att den kirurg som har huvudansvaret för en operation skall ha utfört minst 100 operationer tidigare. Varje enhet som tränar nya obesitaskirurger ska ha ett dokumenterat utbildningssystem för detta ändamål. 6. Operationsvolym Operationsvolymen på en opererande enhet skall vara (planerad till) minst 100 operationer per år. Detta krav baseras på att det föreligger även en inlärningskurva för hela verksamheten. Landsting med flera egna enheter med små operationsvolymer bör samla dessa operationer till ett mindre antal enheter. 7. Krav på anestesi Preoperativ narkosbedömning och perioperativ anestesi skall utföras av erfaren anestesiolog, väl förtrogen med de anestesikomplikationer som kan uppkomma vid obesitaskirurgi. Anestesienheten bör ha skriftliga riktlinjer för preoperativ bedömning och perioperativ vård avseende obesitaskirurgi. Den postoperativa vården skall vara anpassad till de gravt obesa patienternas behov avseende utrustning och kompetens. Det ska vara möjligt att behandla med CPAP och BiPAP postoperativt. Resultatkrav 8. Krav på uppföljning Varje patient skall följas upp enligt ett definierat och tydligt postoperativt uppföljningssystem. Detta system ska vara anpassat till samtliga olika skeden i det postoperativa förloppet. I det tidiga skedet ska postoperativa akuta komplikationer kunna handläggas. Om en patient opereras vid en enhet långt från patientens bostadsort ska enheten ansvara för att han/hon enkelt kan komma i kontakt med den opererande enheten. Alternativt kan en överenskommelse göras med en annan mer närliggande enhet med tillräcklig kompetens och resurser. Patienten ska aktivt informeras vart han/hon kan vända sig vid akuta problem. Dessa kontakt- och ansvarsförhållanden skall vara väl kända av alla tre parterna (patient, opererande enhet, enhet att söka vid akut komplikation). 11 (14)

12 Efter viktsstabilitet, dvs. efter det första eller andra årets uppföljning ska fokus för uppföljningen vara de långsiktiga nutritionella kraven, supplementering av vitaminer och förstärkning av nödvändiga livsstilsförändringar. Om sådana återbesök inte utförs själv av den opererande enheten skall särskild överenskommelse med annan sjukvårdsproducent (exempelvis en primärvårdsenhet) finnas som säkerställer den långsiktiga uppföljningen. Ansvaret för att en sådan överremittering sker, som även ska inkludera information om vad uppföljningen ska innehålla, åligger den opererande enheten. Vid beställning och upphandling av obesitaskirurgi skall dessa krav på uppföljning postoperativt beaktas. Även vid operation enligt så kallade vårdgarantiregler skall uppföljningen anses som en integrerad del i operationen/behandlingen och således ingå i ansvaret för patienten. 9. Registrering i nationellt kvalitetsregister En opererande enhet skall registrera samtliga operationer och uppföljningsresultat i SOReg. Utöver peri- och postoperativa basregistreringar ska ytterligare registrering ske i samband ett 6- veckors besök, och 1,- 2- och 5-års besök. Diskussion och presentation hälso- och sjukvårdsdirektörer Start i februari 2010 Frågan om fetmakirurgi initierades vid mötet med nätverket hälso- och sjukvårdsdirektörer i februari Västra Götaland hade i december 2009 i en skrivelse till SKL uppmärksammat frågan om indikationer för fetmakirurgi och den kraftiga diskrepansen mellan behov och operationsresurser. I skrivelsen har en utvärdering gjorts av en skärpt nationell revision av operationsindikationerna i termer av etiska aspekter och utfall. Från diskussionen i HSDir-nätverket: Efterfrågan klaras inte av eftersom det råder kompetensbrist vad gäller utbildade kirurger och allmän brist på resurser. Hur kan vi gemensamt hantera denna fråga när det är samma problem i alla landsting och sålunda en nationell brist på kapacitet? Kan man snabbt göra ett nationellt arbete med indikationer? Det har blivit allt mer tydligt att det för de berörda patienterna inte finns någon annan metod som ger effekt. Har vi särskilda värderingar mot denna patientgrupp? Om vi väntar för länge med åtgärder för dessa patienter blir de grovt överviktiga och det medför även andra effekter, t.ex. bukplastik. Vi måste bygga upp en kapacitet på motsvarande sätt som vi gör inom andra områden. HSDir-nätverket beslutade att en arbetsgrupp bildas med företrädare från Västra Götaland (sammankallande), Stockholm, Skåne och Norrbotten. Ansatsen är att utforma en handlingsplan som gäller nationellt och som underlag på kort och lång sikt. I arbetet ska man hitta förslag till temporärt hårdare indikationer som ska paras med förslag att bygga ut en kapacitet så vi klarar behovet och efterfrågan framöver i en verksamhet som ska bedrivas med högsta möjliga produktivitet och kvalitet. Presentation i februari 2011 Arbetsprocessen och resultat behandlades vid ytterligare tre möten under år Vid mötet i februari redovisades arbetsgruppens förslag. HSDir-nätverket tackade för ett snabbt arbete och gediget gjort underlag med god förankring hos berörda verksamheter utfört med en vetenskaplig metod. Nätverket beslöt att: HSDir-deltagarna tar hem rapporten till sina landsting och regioner och hanterar frågorna i sina respektive planerings- och beslutsprocesser 12 (14)

13 Vid HSDir-nätverkets aprilmöte tas frågan upp igen utifrån vad som har hänt i respektive landsting Frågan tas med till Nationell Samverkansgrupp Kunskapsstyrning I maj 2011 redovisades en mejlenkät om genomslaget i landstingen. Vid mötet gavs i uppdrag att undersöka om dokumentation finns för indikationer för plastikkirurgisk efteroperation. Till mötet i november 2011 skickades en preliminär version av denna rapport för förankring och komplettering. Läget i landstingen För att få en bild av hur arbetsgruppens förslag påverkat landstingens agerande inom fetmakirurgin gjordes en mejlenkät till samtliga hälso- och sjukvårdsdirektörer med följande frågor: 1. Finns beslut om indikationsgräns för fetmaoperation? 2. Om ja, på vilken nivå har beslut fattats? 3. Om ja, gäller arbetsgruppens förslag till operationsindikatorer? 4. Om nej, vilka är indikatorerna? 5. Finns beslut om plastikkirurgisk efteroperation/överflödigt fett? 6. Hur många fetmaoperationer gjordes år 2010? 7. Jämfört med år 2009, var antalet operationer fler, samma eller färre? 8. Övriga kommentarer Resultatet från mejlenkäten, med uppdatering i december 2011, redovisas i figur 7 Fe tm aop er atione r - gen om s la g i la n ds ting en U p p da te rat 2 1 de c Fi nn s b e s lu t? O m ja, n ivå? G ä lle r o pin d ik? F in ns b e s lu t ef te ro p? Ö vrig a ko m m e nta re r Ja N e j P o litik L D le d n V erks led n Ja N ej Ja N e j Sto ckho lm x x x U pp sala x x x x S ö rm la nd x x x x Ö ste rg ötla nd x x x x (D e lvis ) Jö n köp in g x x x x K ro no b er g x x x x B e s krive r b u kp la stik in d ika tion e r K a lm a r x x x x B e s krive r in d ik e fte ro p B le kin g e x x x x P o litik e n ä r in fo rm e ra d Skån e x x x x x H alla nd x x x x B M I 4 0, D ia be te s m m 3 5 V ä stra G ö ta la n d x x x x B M I d ia b ete s svå r glu ko sk on tr V ä rm la nd x x x x x Ö re br o x x x x B e s krive r in d ik e fte ro p V ä stm an la n d x x x x x B e s krive r in d ik e fte ro p D alar na x x x x B M I 4 0,e j diab e te s G ävle b or g x x x x B M I 4 1, d ia b e tes m m V ä ster no rrlan d x (x) (x) x x x K rävs u tö ka d e re su rs er Jä m tlan d x x x x B e s krivn ing u tred n in g sbe h o v m m V ä ster bo tten x x x x B M I 4 0, D ia be te s m m 3 5 N or rb otte n x x x x G otla nd x x x B e hå lle r B M I 40 g rän s S u m m a (1 ) 5(1) Figur 7. Läget i landstingen vad gäller fetmaoperationer i december (14)

14 Samtliga landsting förutom Gotland har någon form av beslut vad gäller indikationer för fetmakirurgi. Den vanligaste beslutsnivån är hos verksamhetsledning och därefter landstingsledning. I några fall har beslut tagits på politisk nivå. Två tredjedelar av landstingen svarar att arbetsgruppens förslag till indikationer gäller. Kommentarerna visar att flera landsting tillämpar indikationen BMI över 40 och över 35 för diabetiker. I de flesta landsting finns också beslut om plastikkirurgisk efteroperation. Reflektioner Snabbt från ax till limpa Exemplet med fetmaindikationer visar att det går att genomföra en snabb process utfört med en vetenskaplig metod med god förankring hos berörda verksamheter. Resultatet är ett gediget underlag som går att använda och implementera i landstingen. Dokumentationen och presentationen ger också en ökad kunskap om ämnet och i detta fall även en bonusförståelse om hur man tillämpar GRADE i en vetenskaplig utvärdering. Även om arbetssättet är framgångsrikt torde initiativet och processen ändå betraktas som en engångssatsning. Socialstyrelsen är ansvarig för indikationsarbetet och har nyligen publicerat de första rapporterna om indikationer inom ett antal medicinska områden. Bidrar till en mer likvärdig vård i landet När en fråga uppmärksammas ökar möjligheten att landstingen blir mer eniga om vilka patienter som ska opereras och bidrar till att vården blir mer likvärdig över landet. Om även kvalitetskraven tillämpas ökar möjligheten till en högre och jämnare kvalitet. Det ska ändå här konstateras att det även sedan tidigare råder en till stora delar god samstämmighet inom den medicinska professionen om indikationerna för fetmakirurgi. De formulerades vid en NIH konferens år 1991 och har haft ett stort internationellt genomslag. Sedan 1991 har kunskapsmassan kring fetma kirurgi ökat dramatiskt med flera välgjorda stora studier. Det finns således ny kunskap som ligger till grund för arbetsgruppens överväganden och förslag. Efter en genomgång av litteraturen innebär förslaget en mindre förändring av indikationerna från De ändras från BMI>40 kg/m2 eller BMI >35 kg/m2 med följdsjukdom av fetma till BMI>35 kg/m2 för alla patienter oavsett förekomst av andra sjukdomar eller inte. En för alla, alla för en? Det finns alltid en inbyggd motsättning mellan nationellt gemensamma överenskommelser och den kommunala självstyrelsen. Nätverket har inget beslutsmandat utan denna fråga. Denna och andra motsvarande samverkansfrågor måste tas hem i det egna landstinget för att hanteras i den egna planerings- och beslutsprocessen. Och även om det finns ambitioner att omsätta förslagen i praktisk handling har även andra faktorer betydelse. Det kan handla om ekonomiska resurser, kapacitet och kompetens. 14 (14)

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-20 Dnr 1500885 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Icke-kirurgisk behandling

Läs mer

Nationella indikationer för obesitaskirurgi

Nationella indikationer för obesitaskirurgi Nationella indikationer för obesitaskirurgi Ingmar Näslund docent, öl Universitetssjukhuset i Örebro Vad är indikationer? Medicinskt motiverad avgränsning för vem som ska få resp. inte få en behandling

Läs mer

NATIONELLA MEDICINSKA INDIKATIONER FÖR KVALITETSKRAV PÅ PRODUCENTER AV. Förslag från arbetsgrupp 2011-02-03

NATIONELLA MEDICINSKA INDIKATIONER FÖR KVALITETSKRAV PÅ PRODUCENTER AV. Förslag från arbetsgrupp 2011-02-03 NATIONELLA MEDICINSKA INDIKATIONER FÖR PRIMÄR FETMAKIRURGI OCH KVALITETSKRAV PÅ PRODUCENTER AV PRIMÄR FETMAKIRURGI Förslag från arbetsgrupp 2011-02-03 Lars Boman, Eva Lestner, Fredrik Norström, Erik Näslund,

Läs mer

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet. Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regional riktlinje för preoperativa utredningar Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion PRISS expertgrupp 1 Medlemmar SOF: Anders Lindstrand, Nils Hailer OSIS: Ingrid Höglund-Karlsson

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Könsskillnader vid operation av ljumskbråck

Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska Författare: Kristin Eliasson, Mikael Kjerfve Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård,

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Regional riktlinje för val av operationsmetod

Regional riktlinje för val av operationsmetod Regional riktlinje för val av operationsmetod vid fetma Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning Västerbottens läns landsting Preoperativ rökavvänjning Landstingsledningen har beslutat att preoperativ rökavvänjning ska erbjudas alla rökare som ska genomgå planerad operation. Ansvarig för detta uppdrag

Läs mer

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh

HTA. Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården. Christina Bergh HTA Health Technology Assessment- Verktyg att evidensbasera vården Christina Bergh HTA-centrum Permanent enhet 2011 Består av 7 HTA-experter 20-70% Bibliotekarie Projektsamordnare Bistår med kontakt till

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott KALLELSE 1(2) 29 augusti 2011 Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 5 september 2011 Tid/plats Måndagen den 5 september kl. 09.00 - ca 12.00 Konferensrum Öland (1337), Visborgsallén 19, VISBY Från

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi

För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi För vårdgivare Bakgrund Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt

Läs mer

Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom?

Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom? Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom? Torbjörn Eriksson, specialistläkare i Värnamo, skrev denna essäuppgift för Svensk Kirurgisk Förenings kompetensbevis i kirurgi 2008. Han har nu uppdaterat den för

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014 Fetma Bakgrund Prevalens För närvarande är 47% (dvs 3,6 miljoner invånare) av Sveriges befolkning i åldern 16 84 år överviktiga eller feta. Fördelat på kön är 2,1 miljoner män och 1,5 miljoner kvinnor

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv 2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Resultatdelning 2015 inom Folktandvården Västra Götaland

Resultatdelning 2015 inom Folktandvården Västra Götaland 1(9) Tjänsteutlåtande Folktandvården Datum 2014-11-05 Handläggare: Kjell Einarsson Diarienummer FTV 30-2014 Telefon 0707-95 33 51 E-post: kjell.einarsson@vgregion.se Till Tandvårdsstyrelsen Resultatdelning

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM) Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM) En regional riktlinje är ett styrande dokument som utförare av hälso- och sjukvård i ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-12-21 SÖKANDE ABBOTT SCANDINAVIA AB Box 509 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet MOTIONSSVAR 2015-10-23 Vård och omsorg Sofia Tullberg Gunilla Thörnwall Bergendahl Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning

Revisorerna och god ekonomisk hushållning Bedömning av delårsrapporter och årsredovisning PM Sida 2005-06-13 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för demokrati och styrning Agneta Peterz Till de förtroendevalda revisorerna i kommuner, landsting och regioner Revisorerna och god

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Träning ger färdighet

Träning ger färdighet Träning ger färdighet Koncentrera vården för patientens bästa Uppdraget Precisera innehållet och omfattningen av begreppet högspecialiserad vård Ta fram kriterier som grund för nivåstrukturering av den

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

Svar på skrivelse från Erika Ullberg (S) om Paolo Macchiarini - Hur ska förtroendet repareras?

Svar på skrivelse från Erika Ullberg (S) om Paolo Macchiarini - Hur ska förtroendet repareras? Stockhol ms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-03-29 LS 2016-0208 Handläggare: Clara Wahren Landstingsstyrelsens ägarutskott Svar på

Läs mer

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning

Läs mer

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus Obesitas - Behandlingsmodaliteter Livsstilsförändringar Diet regimer Fysisk aktivitet Beteende terapi

Läs mer

Specialiserad obesitasbehandling uppföljning och förslag till fortsatta åtgärder

Specialiserad obesitasbehandling uppföljning och förslag till fortsatta åtgärder Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 9 1 (13) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-26 HSN 1104-0312 Handläggare: Eva Lestner Specialiserad obesitasbehandling uppföljning

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

Stark inför kirurgi stark för livet

Stark inför kirurgi stark för livet Stark inför kirurgi stark för livet Kunskapsstöd om levnadsvanor och tillämpning av fysisk träning och andningsträning för patienter som ska genomgå bukkirurgi www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Juni

Läs mer

Förslag till auktorisering av förlossningsenhet

Förslag till auktorisering av förlossningsenhet Förvaltningen Eva Lestner HSN 2008-12-16 p 16 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) 2008-11-28 HSN 0804-0605 Förslag till auktorisering av förlossningsenhet Ärendet I detta ärende framläggs förslag till godkännande av

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus Värdebaserad uppföljning av förlossningsvård analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Presentation av historiska resultat för att tydliggöra möjligheter och utmaningar i framtida uppföljning.

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 Innehåll Fjolårets influensa Influensa södra halvklotet Riktlinjer för influensavaccination

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer