i Höörs Riktlinjer, information och rutiner avseende familjehemsvården kommun. HÖÖRS KOMMUN HÖÖRS KOMMUN Sociala sektoro Individ- och ramiljeomsorgen

Transkript

1 HÖÖRS KOMMUN Kommunkansliet Ank Dnr 'bl 5 J/U 00 HÖÖRS KOMMUN Sociala sektoro Individ- och ramiljeomsorgen Riktlinjer, information och rutiner avseende familjehemsvården i Höörs kommun.

2 2(35) InnehåIlsförteckning 1. Inledning 2. Rättsliga förutsättningar Barnets bästa Placering i familjehem Medgivande Barn som bereds familjevård enligt LSS Förbud att ta emot barn 3. Vårdplan 4. Val av familjehem Rekrytering Närhetsprincipen Barn med invandrarbakgrund Ensamkommande barn S. Familjehemsutredning 6. Jourfamiljehem 7. Placeringen Avtal Sekretess V~rdplan och genomförandeplan Läkarundersökning Samla nätverket Delaktighet, inskolning och stöd Information till familjehemmet Umgänge och kontakt Utbildning Stöd och handledning till familjehem Folkbokföring Försäkringskassa Överförmyndare

3 3(35) Hemlig vistelse Information till skola och förskola 8. Uppföljning Övervägande och omprövning Familjehemmets skyldigheter Socialtjänstens skyldigheter Rätten till umgänge Anmälan mot familjehem Pass Namnändring Intyg för uthämtning av receptbelagda läkemedel 9. Upphörande av vård När barnen blir myndiga 10. Ansvarfördelning mellan placeringsoch vistelsekommun Vård och kostnadsansvar Överflyttning 11. Dokumentation Barnets akt Familjehemmets akt Gallring Statistik 12. Överflyttning av vårdnaden till familjehem 13. Familjehemsersättningar 13: l Inledning 13:2 Förklaring till texten 13:3 Omkostnadsersättning 13:3 A Allmänt 13: 3 B Delegation avseende beslut om omkostnad 13:3 C Principer för omkostnadsersättning 13:3 D Barnets grundomkostnad s s.20 s s.21 s.21 s s s

4 4(35) 13: 3 D Barnets tilläggskostnader : 3 E Extra utrustning till barnet :3 F Extra utrustning till barnet :3 G Utrustning inför placeringen 5.28 Kläder mm 5.28 Basutrustning :3 H Principer för utbetalning av extra omkostnader :3 I Beviljade tings tillhörighet :4 Arvodet 13:4 A Allmänt :4 B Arvodesersättning s.31 13:4 B l Kommunförbundets rekommenderade ersättning :4 C Delegation vid beslut om arvodesersättning s.32 13:4 D Förhållande som kan motivera en höjning av arvodet :5 Omständigheter som kan reducera arvodet omkostnadsersättning :6 Kompensation genom tillfällig föräldrapenning :7 Kompensation genom inkomstbortfall :8 Avlastning i vården :9 Försäkringar :10 Sekretess 5.35

5 5(J5) 1. Inledning Föreliggande riktlinjer bygger p Sveriges kommuner och Landstings (SKL) cirkulär med nedanst ende förtydliganden och gäller för Höörs kommun. Barn och ungdomar som av olika skäl behöver v rdas utanför sitt hem ska enligt 6 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) av kommunen kunna erbjudas vård antingen i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Med familjehem avses enligt 3 kap. 2 Socialtjänstförordningen (SoF) ett enskilt hem som p uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för v rd och omv rdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Familjehemsv rd är den dominerande vårdformen för barn och ungdomar som behöver vård i annat hem än det egna. Vid val av v rdform ska i varje enskilt fall prövas om familjehemsvård är lämpligare än annan v rdform. Familjehemsvård kan dock inte ersätta institutionsvård för barn och ungdomar som behöver särskilt hög omhändertagandegrad och professionellt inriktad vård och behandling. Vården skall, enligt 6 kap. 1 SoL utformas så, att den främjar den placerades samhörighet med anhöriga och andra närstående. Närhetsprincipen i SoL ska följas. För att ha uppfyllt sina skyldigheter enligt 6 kap. 7 SoL skall socialnämnden genom personliga besök och på annat sätt, noga följa v rden av barnet. (5 kap. 1b 50F) God familjehemsvård förutsätter ett löpande samarbete mellan vårdansvarig socialsekreterare och familjehemssekreteraren under hela placeringstiden. Detta samarbete ska inledas så fort frågan om en eventuell familjehemsplacering väcks. 2. Rättsliga förutsättningar Barnets bästa Enligt 1 kap. 2 SoL, ska när tgärder rör barn, särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Detta är ett uttryck för de bestämmelser som återfinns i FN: s barnkonvention. Ett annat uttryck för kravet på barnperspektiv i vården, är barnets rätt att komma till tals. Barnets situation ska utredas grundligt och barnets behovsområden ska särskilt beaktas. Dessa bestämmelser svarar mot artiklarna 3 och 12 i barnkonventionen, som i sin tur svarar mot 1 kap. 2 SoL respektive 3 kap. 5 ~ SoL, samt 1 kap. 1 och 4 enligt lagen med särskilda bestämmelser om vard av unga (LVU).

6 6(35) Placering i familjehem Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om v~rd tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för v~rd i hemmet är utredda av socialnämnd. (6 kap. 6 SoL) Placering i familjehem grundas p~ ett beslut om vård enligt 4 kap. l SoL, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 9 8.) eller, om vårdnadshavarna eller den unge, om han fyllt femton år, inte samtycker till socialtjänstens vård plan, enligt 11 LVU. Medgivande Om socialnämnden fått kännedom om att ett barn av vå rdnadshavaren placerats för stadigvarande vård och fostran i ett hem, som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om barnet, fattas av socialnämnden beslut om medgivande enligt 6 kap. 6 SoL. Det är vårdnadshavarens hemkommun som ska lämna medgivandet. Socialnämndens ansvar vid dessa placeringar är detsamma som vid placering med stöd av 4 kap. l SoL eller 11 LVU, d.v.s. barnens situation skall utredas samt övervägande ska göras minst var sjätte månad. Ungdomar i de övre åldersskikten lämnar ibland föräldrahemmet före 18 års ålder för att bo hos andra, t.ex. för att studera p~ annan ort. Det är då som regel inte fråga om att barnet får v~rd och fostran i det nya hemmet och något medgivande eller beslut om vård krävs inte i dessa fall. Det behövs inte heller då det gäller pla ce ring hos förälder som inte har vårdnaden om barnet. Barn som bereds familjehemsvård enligt LSS J LSS finns inga bestämmelser rörande familjehems v~ rd. Beträffande barn som placeras med stöd av LSS bör samma ansvar gälla för socialnämnden som vid vård enligt SoL. Familjehemsutredning, v~rdplanering, stöd och utbildning, möjligheter till umgänge samt uppföljning m.m. ska utformas på samma sätt oavsett vilket lagrum som ligger till grund för familjehemsvården. Vård med stöd av LSS följs regelbundet upp genom besök och andra kontakter och en rapport om hur vården utvecklas i relation till uppställda mål föreläggs socialnämnden en g~ng var sjätte m~nad. Lagen föreskriver inte uppföljningsplikt. Dock bör uppföljning av vården samt stöd till familjehem ske i samma omfattning som för övriga familjehem.

7 7(35) Förbud att ta emot barn Socialnämnden har befogenhet enligt 5 kap. 2 SoL, att i vissa fall förbjuda en person, som har sitt hem inom kommunen, att i hemmet ta emot andras under riga barn. Lagregeln kan användas för att komma tillrätta med missförhallanden inte bara i familjehem utan även i ett feriehem, en kontaktfamilj eller ett jourfamiljehem som anlitas av kommunen. Regeln kan även tillämpas när kommunen/stadsdelen vill förbjuda ett i kommunen boende familjehem att erbjuda sina tjänster som familjehem till andra kommuner. 3. Vårdplan Placeringsbeslutet vilar på en utredning enligt 11 kap. 1 SoL eller 11 kap. 1,2 SoL gällande barnets förhållanden och vårdbehov. [ utredningen ingår även uppgifter som barnets historia, specifika behov under vårdtiden samt uppgifter om barnets nätverk samt barnets och föräldrarnas Inställning till v rden. En separat vårdplan för den planerade vården ska finnas. [ vårdplanen beskrivs syftet med vården, val av vårdform, hur umgänget mellan barn, föräldrar och andra närstående ska utformas samt p vilka villkor vården kan upphöra. Dessa uppgifter behövs för att med största möjliga säkerhet välja rätt familjehem och övriga stöd - och behandlingsinsatser för barnet. Utredningen samt v rdplanen utgör tillsammans med beslutet om v rd, basen för f8miljehemssekreter8rn8s arbete med rekrytering, pl8cering, genomför8ndeplan och uppföljning. 4. Val av familjehem Rekrytering Enligt 6 kap. 5 SoL ska i första hand övervägas om barnet kan tas emot av n gon anhörig eller annan närstående. Detta innebär att inför en eventuell placering i familjehem skall nätverket samlas, i första hand i form av ett familjeradslag, för att diskutera möjliga lösningar tillsammans med barn, föräldrar och anhöriga. Utgångspunkten är då att om möjligt hitta lösningar inom nätverket. Att detta gjorts ska framgå i utredningen. Dock ska bestämmelserna i l kap. 2 SoL beaktas om att iaktta barns bästa. Enskilda eller sammanslutningar får inte bedriva verksamhet som syftar till att förmedla underåriga till familjehem (6 kap. 10 SoL). Den uppgiften åligger socialtjänsten som också genom avtal uppdrar t ett enskilt familjehem att för socialnämndens räkning utföra vården. Emellertid kan socialtjänsten uppdra åt

8 8(JS) enskilda eller sammanslutningar att föreslå lämpliga familjer för familjehemsuppdrag. Dessa familjer måste emellertid alltid utredas av socialtjänsten. Närhetsprincipen Vid val av familjehem ska socialnämnden följa socialtjänstlagens närhetsprincip. Närhetsprincipen är nära förknippad med helhetsprincipen, vilken innebär att man utgår från att den enskildes sociala eller psykosociala problem inte kan lösas isolerat från närstående personer eller den enskildes sociala miljö och sammanhang. Placeringar i familjehem eller annan vård och behandling bör ske så nära hemmiljön som möjligt. Barn med invandrarbakgrund Vid val av familjehem till barn med invandrarbakgrund ska särskilda ansträngningar göras för att barnet ska kunna behålla sitt språk och sin etniska identitet. Om lämpligt familjehem med samma bakgrund som barnet inte står att finna, ansvarar socialtjänsten för att utöver familjehemsplaceringen även andra åtgärder vidtas, som kan stärka barnets fortsatta språkliga, etniska och kulturella samhörighet med sitt ursprung. Ensamkommande barn Barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får ansetts ha trätt i förälders ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare benämns ensamkommande barn. De kommer oftast från länder där det pågår eller har pågått krig eller förföljelse och i vissa fall har fattigdom och brist på framtidsutsikter drivit familjer att söka en bättre framtid för sina barn genom att skicka dem till Sverige. Barnen har skilts från föräldrar och anhöriga och är att betrakta som övergivna. Kommunerna har ett särskilt ansvar att verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Kommunens socialnämnd har skyldighet att utreda och har ansvar för att tillgodose de ensamkommande barnens behov på samma sätt som för andra barn som är i behov av särskilt stöd. Även om barnet på föräldrars inrådan kommer till släktingar som bor i Sverige, ska sedvanlig familjehemsutredning företas och beslut om placering fattas. Särskilda ansträngningar måste göras för att barnet ska kunna vidmakthålla sina relationer till föräldrarna och, om det är möjligt och bäst för barnet, återförenas med dem. Barnets bästa ska komma i första rummet och om detta innebär en återförening med föräldrarna ska socialtjänsten verka för detta även om det innebär att barnet avvisas.

9 9(JS) Barn som söker asyl får anses som övergivna barn som har behov av stadigvarande vård. Samma riktlinjer och rutiner som gäller barn som har sina föräldrar i landet ska tillämpas vid utredning av de ensam kommande barnens situation och placering i familjehemmen, följande bör dock särskilt beaktas. God man Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn syftar till att stärka det rättsliga skyddet för barnen. Den gode mannen skall i de frånvarande föräldrarnas ställe kunna agera både som förmyndare och vå rdnadshavare för barnet. Barnet får därigenom en företrädare som på ett heltäckande sätt kan ta tillvara dess intressen i Sverige och verka för dess bästa. Det ankommer på den gode mannen att t.ex. ansöka om uppehållstillstånd, biträda barnet vid Migrationsverkets utredning, besluta om skolgång, besluta i frågor rörande barnets boende samt ansöka om stöd enligt SoL. För mer information om god man se Meddelandeblad 2005: 1 från Socialstyrelsen. Det är överförmyndaren i den kommun där barnet vistas som fattar beslut om att utse god man för barnet. Ansökan om god man kan göras av socialnämnden eller av Migrationsverket, frågan kan även aktualiseras av överförmyndaren. Förutom rätten till en god man har ensamkommande barn rätt till offentligt biträde i de frågor som berör prövningen av asyl. Särskilt förordnad förmyndare När barnet beviljats uppehållstillstånd i Sverige aktualiserar socialtjänsten frågan om behov av särskilt förordnad vå rdnadshavare. Anmälningsskyldighet Då ensam kommande barn saknar vårdnadshavare i landet innebär det att barnet är i behov av skydd och stöd. När ett ensamkommande barn anländer till Sverige har Migrationsverket anmälningsplikt enl.14 kap. 1 SoL även om barnet vistas hos anhöriga. Socialnämndens uppgift är att utreda barnets behov och sörja för att dessa tillgodoses. Handläggningen Det som skiljer utredningarna enl. 11 kap. 1 och 2 SoL när det gäller ensamkommande barn från andra utredningar är att handläggaren kan utgå från att barnet befinner sig i en krissituation, att det finns bristande eller ingen information om hur barnet har haft det i sin ursprungsfamilj och att det i en flyktsituation finns saker att förtiga. Precis som vid andra placeringar är det

10 10(35) viktigt att tidigt diskutera och underlätta möjligheter till kontakt med familj och släkt i Sverige och utomlands. Det ensamkommande barnets särskilda behov sätts i centrum i allt utredande och stödjande/behandlande arbete genom att arbetet sker i dialog med barnet, gode mannen och, om möjligt, med barnets föräldrar. Det är viktigt att klargöra för barnet att utredningen inte har med bedömningen av om barnet f~r stanna i Sverige att göra utan att denna görs för att barnet ska f3 det stöd det behöver. Gode mannen/förmyndaren ska företräda barnets intressen och är en viktig samarbetspart i det utredande och stödjande arbetet. När det gäller v3rdplan för ensamkommande barn ska denna omfatta övergripande information om hur barnet ska få hjälp att introduceras i samhället. Det ska finnas en genomförandeplan som särskilt ska beakta barnets behov av information och introduktion i det svenska samhället. Den ska detaljerat beskriva på vilket sätt socialnämnden och familjehemmet ska underlätta barnets/ungdomens integration i det svenska samhället. Information utformas efter barnets och familjehemmets behov genom att socialtjänsten, innan utredning av familjehemmet inleds, informerar om svensk lagstiftning avseende familjehemsvård, uppdragets karaktär och förväntningar på familjehemmet. Oberoende tolk ska alltid närvara. En noggrann genomgång är betydelsefull då många, framför allt släktinghem, ser det som sin skyldighet att ta hand om barnet och de kan uppleva det som svårt att säga nej. Genomgången kan hjälpa till att lösa familjen från sina förpliktelser och ett beslut från myndigheten att inte godkänna familjen som familjehem kan dels förflytta skuldbördan till myndigheten, dels förebygga framtida s.k. sammanbrott i placeringen. Även om det är motiverat med ett visst samarbete mellan socialnämnden och Migrationsverket råder det enligt Sekretesslagen (Sekrl) 7 kap. 4 sekretess mellan myndigheterna. Socialnämnden kan dock, enligt 14 kap. 1 Sekrl, lämna uppgifter till annan myndighet om uppgiftsskyldi~het följer av lag eller förordning. Om socialnämnden får en begäran fran Migrationsverket eller annan myndighet om att lämna upplysningar om ett enskilt barns förhållanden ska socialnämnden begära en precision av de begärda uppgifterna samt vilket lagstöd som åberopas. Asylsökande barn har ingen skolplikt men det är viktigt att skapa gynnsamma förutsättningar för och motivera barnet att delta i undervisningen. Enligt skollagen har ett asylsökande barn rätt att gå i skola och har även rätt att delta i kommunens förskola/skolbarnomsorg och att gå i gymnasium om studierna p3börjas före 18 3rs ålder.

11 11(35) För mer information om ansvarsfördelning mellan myndigheter vad gäller de ensamkommande barnen se Ett Gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar (Migrationsverket, Socialstyrelsen och SKL). 5. Familjehemsutredning Innan nämnden ger uppdrag till ett familjehem ska enligt 6 kap. 6 SoL en utredning av familjehemmets förhållanden och förutsättningarna för den planerade vården genomföras. Utredningen görs lika omfattande oavsett rekryteringsväg och utgår alltid från ett särskilt barn, enda undantaget från detta är så kallade jourfamiljehem. En familjehemsplacering av ett barn kan aldrig vara en akut lösning, utan måste vara ett väl genomtänkt beslut baserat på kunskap om barnet och dess situation. Det är därför viktigt att skilja mellan ett beslut i en akut situation och en familjehemsplacering för stadigvarande vård och fostran. Jourhemsplaceringar ska inte, såvida det inte finns särskilda skäl, pågå längre än två månader efter avslutad utredning. Om ett barn måste lämna sitt föräldrahem akut kan han eller hon tas om hand av en anhörig, placeras i ett jourfamiljehem eller i vissa särskilda fall på institution. I de fall barnet är omhändertaget enl. LVU måste vården emellertid alltid inledas i ett utrett familjehem eller på institution. Beslut om stadigvarande vård och fostran tas när en noggrann utredning av barnet och föreslagna placeringsalternativ gjorts. En familjehemsutredning som föreskrivs i 6 kap. 6 SoL genomförs med stöd av 11 kap. 1 SoL. Utredning är inledd så snart familjen och socialtjänsten efter inledande kontakter överenskommit att fortsätta samarbetet. Familjehemmet underrättas om hur en utredning genomförs. Om familjen inte accepterar utredningsmodellen kan utredning inte genomföras. En familjehemsutredning syftar till att klarlägga familjens yttre och inre resurser och om dessa motsvarar det aktuella barnets personlighet, nätverk och specifika behov. Den består av flera moment: Relation till barnet samt övriga anhörigas /1sikt om nätverkshemmet Om den föreslagna familjen har en relation till barnet ska denna utredas och beskrivas. Vid en familjehemsplacering i nätverket är det viktigt att övriga anhörigas åsikter om familjens kvaliteter som familjehem för barnet framgår.

12 12(3 5) Social utredning av familjens nuvarande och tidigare förh3llanden, relationer till släkt, vänner och grannskap. Här ing3r kartläggning av familjens ekonomi, bostadsförh3llanden, resurser p3 orten s3som skolor och barnpsykiatri, kommunikationer, intressen och fritidsaktiviteter. Om familjen eller n1\gon i familjen har speciella resurser eller har en religiös inriktning eller människosyn som kan påverka valet av hem ska detta klarläggas. Familjens beredskap och förm3ga att samarbeta med socialtjänsten och barnets anhöriga måste särskilt utrönas. Socialregisterkontroll ska göras i familjehemmets hemkommun. Om familjen har flyttat görs kontroll även i tidigare hemkommun. Rekvisition av utdrag ur belastnings- och misstankeregister görs hos Rikspolisstyrelsens registerenhet i Stockholm enligt 11 BRF (Förordning om belastningsregister SFS 1999:1134) och 4 MRF (Förordning om misstankeregister SFS 1999: 1135). Utdrag ur kronofogdens register begärs för att utröna familjens ekonomiska situation. Utdrag frsn försäkringskassans register och/eller friskintyg, kan begäras om någon i familjen har ett känt hälsoproblem. Läkarintyg kan klarlägga om det finns akuta eller långsiktiga medicinska hinder för ett uppdrag. Registerutdragen begärs lämpligen i första hand av de blivande familjehemmen. Annars krävs ett skriftligt samtycke, från de blivande familjehemsföråldrarna, för att inhämta utdrag ur av ovanstående fyra register. SamrSds- och informationsskyldighet föreligger med familjehemmets hemkommun enligt 6 kap. 9 SoL. Placerande kommun ska rådgöra med hemkommunen då hemkommunen kan ha information om familjen som är av vikt för utredningen eller ha synpunkter på lämpligheten av att ett barn placeras där. Placerande kommun bör rådgöra samt inhämta synpunkter från andra kommuner som t.ex. kan ha placering eller planer på placering i samma hem. ytterligare ett motiv för tidig kontakt med hemkommunen är att den, mot bakgrund av det yttersta ansvaret för förskola, skola mm, i tid måste få veta att ett barn, kanske med specifika omsorgsbehov, kommer att flytta till kommunen. Ett gott samarbete med barnets vistelsekommun är av största betydelse för placerande nämnd. Referenser samlas in från andra kommuner eller stadsdelsförvaltningar som haft barn placerade i hemmet, från andra som känner familjen väl och som kan bedöma dess kompetens för uppdrag som familjehem.

13 13(35) Vid utredningen ska en metod användas, exempelvis PRIDE-utbildning, familjediagnostisk intervju eller genogram, ecogram och livslinjer som kan ses som verktyg för en fördjupad kunskap om familjens kvaliteter som familjehem. Strukturerade samtal förs med familjens hemmavarande barn. Analys, bedömning och terföring avslutar utredningen och består aven sammanvägning av familjens resurser och eventuella svagheter. Även förslag på stödåtgärder för att förstärka familjens resurser ska framgå. Familjen ska alltid underrättas om vilken bedömning som socialtjänsten gjort. I beslut om v rd ingår övervägande om familjehemmets lämplighet att ta emot ett specifikt barn för stadigvarande vård och fostran. De uppgifter som finns om personerna i familjehemmet omfattas av socialtjänstsekretessen i 7 kap. 4 Sekretesslagen (Sekrl). Det innebär att uppgifter om t.ex. den familjehemsersättning som kommunen betalar inte får lämnas ut utan deras medgivande. Föräldrar och barn har inte behov av uppgift om familjehemsersättningen för att kunna ta ställning till vården. Föräldrar och barn skall ges den information om familjehemmet som behövs för att de skall kunna ta ställning till vården. Uppgifter av typen namn, bostadsförhållanden, familjesammansättning och levnadsförhållanden får därför lämnas ut till ett barns föräldrar och barnet. De har således rätt till samma skriftliga information om hemmet som socialnämnden får inför godkännandet. Detta kräver samtycke från de blivande familjehemsföräldrarna och är en förutsättning för att en familjehemsutredning ska kunna genomföras. I undantagsfall kan det förekomma att vårdnadshavare under hänvisning till sekretesslagens bestämmelser vägras upplysning om barnets vistelseort (14 2. lvu, 7 kap. 5 Sekrl). I dessa fall kan naturligtvis inte familjehemsutredningen delges föräldrarna. Förändras förhållanden i familjehemmet t.ex. vid skilsmässa ska ny utredning genomföras. 6. Jourfamiljehem Socialnämnden får inte placera ett barn i ett sådant enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran (jourhem) om inte förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i det är utredda av socialnämnd. (6 kap. 6 SoL) Uppdraget att vara jourfamiljehem innebär att det kommer att vara viss omsättning på barn i ett sådant hem. Det är därför inte lämpligt att hemmet jämsides har familjehemsplacerade barn.

14 En placering i jourfamiljehem bör inte p3g3 längre tid än vad som krävs för att utreda och bedöma det fortsatta v3rdbehovet samt fatta beslut i ärendet. Om det inte finns särskilda skäl får ett barn vårdas i ett jourhem i högst två månader efter det att socialnämndens utredning om ingripande till barnets skydd eller stöd avslutats. Eftersom placeringen är tillfällig folkbokföres de placerade barnen ej p3 jourfamiljehemmets adress. Jourfamiljehemmen skall utredas på samma sätt som familjehem. De kan inte utredas och prövas utifrån ett visst barns behov utan får prövas utifrån en mer allmän bedömning av deras lämplighet för uppgiften. Beslut om bistånd enligt 4 kap. l Sol i form av placering i jourfamiljehem kan delegeras till tjänsteman. Beslut att ge uppdrag åt jourfamilj fattas av arbetsutskottet. Till skillnad fr3n vanliga familjehemsföräldrar omfattas jourfamiljehem, i sin egenskap av kontrakterade, av sekretess (l kap. 6 och 7 kap. 4 Sekrl). 7. Placeringen Avtal När beslut om placering fattats upprättas avtal. I avtalet ingår förutom uppdrag en genomgång av de ekonomiska förutsättningar som ska gälla. Av avtal ska bl.a. framgå uppdragets omfattning, uppsägningstid, parternas rätti~heter och skyldigheter samt ersättningar och utbetalningstider. Ett avtal bör hallas aktuellt vilket innebär att det bör ses över för att justeras om t.ex. barnets situation ändrats. Sekretess Familjehemsföräldrarnas vård av barnet omfattas inte av sekretesslagens bestämmelser. De omfattas inte heller av någon annan lagreglerad tystnadsplikt. Skälet till detta är att ett familjehem i vardagliga situationer skall fungera som ett barns egna föräldrar. När familjehemmet får sitt uppdrag skall socialnämnden erinra dem om att handskas försiktigt med uppgifterna om barnet och dess anhöriga. V&rdplan och genomförandeplan Den vårdplan som upprättats under utredningen gäller med de revideringar som eventuellt görs under vårdtiden. Genomförandeplan skall upprättas i samband med placeringen.

15 15(35) Läkarundersökning Inför alla placeringar i familjehem oavsett om det är jml SoL eller LVU skall barnet innan eller i samband med placeringen f S en komplett läkarundersökning avseende kroppslig hälsa, genomgånget vaccinationsprogram samt en bedömning av tandhälsa. Detta för att familjehemmet skall få ett tydligt uppdrag avseende vilka insatser som behövs för att åtgärda hälsot tandhälsoproblem. Samla nätverket inför placering, vid en förändring av placeringen eller vid avslut av placeringen Inför en familjehemsplacering, beslut eller förändringar under tiden eller i samband med avslut av familjehemsplaceringen, skall nätverket runt barnet om möjligt samlas genom ett familjerådslag eller nätverksmöte för att utröna deras inställning till den planerade vården, eventuella möjligheter att placera i nätverket och deras möjligheter att kunna medverka som ett stöd. Delaktighet, inskolning och stöd Vårdansvarig handläggare och ansvarig familjehemssekreterare måste under placeringstiden samarbeta och samverka med barnets bästa i fokus. När en åtgärd rör ett barn ska barnet enligt 3 kap. S SoL få relevant information. Ansvarig handläggare och familjehemssekreterare måste under vårdtiden upprepa informationen och försäkra sig om att barnet får adekvat information. Inför en placering måste särskilt barnet, men även föräldrar och familjehem få tid att förbereda sig, bli insatta i planeringen lära känna varandra och delta i planering av fortsatt umgänge. Om barnet v rdas på institution före placeringen kan institutionspersonal på uppdrag av socialnämnden medverka vid inskolningen. Socialnämnden har ansvaret för förberedelse och placering. Föräldrarna ska alltid ges tillfälle att möta familjehemsföräldrarna innan flyttningen sker och skall alltid erbjudas ett eget stöd i samband med att barnet fa m i Ije he msp I aceras. Information till familjehemmet Familjehemmet ska delges all sådan information om barnet och barnets familj som är viktig för att vården ska kunna genomföras enligt uppgjord plan. Detta kan ske med stöd av 1 kap. S SekrL. Familjehemmet ska informeras om kända svårigheter i föräldrakontakten och de särskilda behov av stöd barnet har. Ett familjehemsuppdrag kan praktiskt taget inte tidsbestämmas. Ett avtal bör hållas aktuellt vilket innebär att det bör ses över för att justeras om t.ex. barnets situation ändrats.

16 16(35) Umgänge och kontakt Socialtjänsten ska aktivt medverka till att barnet kan upprätthålla kontakten med sina anhöriga och andra närstående (6 kap. 1 SoL). Utformning av kontakt eller umgänge bör tydligt klargöras i genomförandeplanen och utarbetas efter barnets bästa. Om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vård enl. LVU kan umgänget av socialnämnden regleras enligt 14. Utbildning Introduktions- och fortbildning ska erbjudas familjehemmen och om möjligt bör familjehemmet erbjudas introduktionsutbildning innan placering genomförs. Socialnämnden har skyldighet att aktivt stimulera familjehemmen att delta och ersätta de kostnader som kan uppstå. Familjehemsekreteraren svarar för planering och genomförande av familjehemsutbildning. Socialnämndens krav på familjehemmets deltagande i förekommande utbildning regleras lämpligen i avtalet. Stöd och handledning till familjehem Socialtjänsten är skyldig att ge familjehemmet råd, stöd, handledning och annan hjälp. Dessa åligganden sköts av familjehemsekreteraren. Handledning kan dock även efter särskilt beslut uppdras åt annan konsult eller terapeut. Familjehemmen har rätt till regelbundet stöd i sitt uppdrag genom socialtjänsten. Stöd och handledning ska anpassas efter uppdragets svårighetsgrad och familjehemmets kompetens och erfarenhet av liknande uppdrag. Kompletterande specialhandledning genom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller liknande är i vissa fall motiverat. Denna kontakt ska alltid initieras av socialtjänsten. Familjehemmet ska inte ikläda sig rollen som uppdragsgivare för BUP, handledare eller kontaktperson/familj. Folkbokföring Ansvarig handläggare ska informera vårdnadshavaren om skyldigheten att göra flyttningsanmälan avseende barnet för ändrad folkbokföring om vistelsen är avsedd att pågå mer än sex månader. Socialtjänsten bör bistå vårdnadshavaren härmed. I de fall barnet fyllt 16 år är det tillräckligt att barnet självt gör flyttni ngsanmälan. Det kan förekomma att vårdnadshavaren vägrar att göra flyttningsanmälan för barnet eller att vårdnadshavaren av något skäl är förhindrad att anmäla flyttning. Socialnämnden kan inte bryta sekretessen och lämna ut uppgifter som behövs för en flyttningsanmälan. Ett familjehem omfattas däremot inte av tystnadsplikt

17 17(3S) och har möjlighet att anmäla till skattemyndigheten att barnet flyttat in alternativt bort från familjen. Försäkringskassa När ett barn placeras i familjehem ska socialnämnden informera försäkringskassan om att barnet är placerat i familjehem och att barnbidraget ska utbetalas till familjehemsförälder. Detta framgår av lag (1947: 529) om allmänna barnbidrag 4. Socialnämnden ska underrätta försäkringskassan om att underhållsstöd inte längre ska utbetalas eftersom barnet är placerat, på motsvarande sätt ska försäkringskassan informeras om placeringens upphörande. Detta framgår av förordning (1996:1036) om underhållsstöd 2. Överförmyndare Socialnämnden skall, beträffande placerade barn som har egendom eller där socialnämnden får vetskap om att barnet förväntas erhålla egendom, efter prövning göra en anmälan till överförmyndaren. Med egendom avses barnpension eller andra tillgångar, förväntat arv/ skadestånd eller dylikt. Anmälningsskyldigheten gäller om förhållandena talar för att en förälder t.ex. vid missbruk, psykisk sjukdom inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande sätt. Bestämmelser om detta finns i 5 kap SoF. Hemlig vistelse Om socialnämnden beslutat att barnets vistelseort inte ska röjas för föräldrar eller vårdnadshavare (7 kap. 5 Sekrl och lvu) ska sådant beslut också anmälas till folkbokföringsmyndigheten. Samtidigt sker underrättelse om flyttningen så att beslutet i folkbokföringsfrågan inte kommuniceras med föräldrar eller vårdnadshavare och adressen hålls hemlig. Socialsnämndens beslut enligt lvu ska övervägas minst en gång var tredje månad. Det är angeläget att folkbokföringsmyndigheten hålls informerad om nämndens beslut i frågan vilket kan ske med stöd av 1 kap. 5 Sekrl. Information till förskola och skola Vårdansvarig handläggare eller ansvarig familjehemssekreterare ska underrätta rektor om att barnet flyttar. Kontakt ska även tas med rektor i den förskola och eventuellt skolsköterska i den skola där barnet ska skrivas in, eftersom det är nödvändigt att skolan känner till förutsättningarna för placeringen. Detta kan ske med stöd av 1 kap. 5 Sekrl. Det bör göras en skolpsykologisk bedömning inför starten i den nya skolan för att utröna vilken förmåga barnet har och vilka behov av stödinsatser som finns.

18 18(35) Enligt skollagen svarar den kommun där barnet är folkbokfört för barnets skolg~ng. 8. Uppföljning Övervägande och omprövning Minst en g~ng var sjätte m~nad ska socialnämnden överväga om vården fortfarande behövs (6 kap. 8 SoL, 13 LVU). Nämndens övervägande ska grundas p~ en redogörelse, med utg~ngspunkt i aktuell vård- och genomförandeplan, för hur vården bedrivits och hur barnets och föräldrarnas förhållanden utvecklats. Redogörelsen ska ocks~ innehålla en beskrivning av hur kontakten mellan barn och föräldrar upprätthållits, hur vårdnadshavarna ställer sig till fortsatt vård och slutligen hur den fortsatta vården ska utformas. För vård som beslutats med stöd av 1 och 3 LVU gäller, att nämnden inom sex månader ska ompröva om v~rden fortfarande behövs. Familjehemmets skyldigheter Socialnämnden ska enligt 6 kap. 7 SoL medverka till att de barn som familjehemsplaceras får god vard och fostran och gynnsamma uppväxtförhållanden. Ett familjehem erhåller uppdrag av socialnämnden i den kommun som placerat barnet. Familjehemmet har till uppgift att följa uppgjord genomförandeplan och ska sköta alla vardagliga omsorger om barnet - skolgång, fritidsaktiviteter, läkarbesök samt de olika rehabiliterings- och behandlingskontakter som socialtjänsten beslutat om. Socialtjänstens skyldigheter I såväl SoL som LVU stadgas socialnämndens skyldighet att noga följa vården. Nämnden ska regelbundet besöka de placerade barnen och företrädare för nämnden ska ha personlig kontakt med barnen själva (5 kap. 1b SoF). Nämndens tillsyn får inte inskränka sig till kontakter med de vuxna i familjehemmet och till andrahandsuppgifter om barnet. För att kunna göra bedömningar av barnets utveckling och behov ska ansvarig handläggare/familjehemssekreterare samtala enskilt med barnet och observera barnet i familjehemsmiljön. Besöken ska ske s~ ofta att nämndens representant om möjligt blir en känd person som barnet självt kan vända sig till med förtroende. BeSÖk ska göras minst två gånger per år. Täta besök måste självfallet göras i början av vårdtiden, vid kriser eller vid speciellt komplicerade situationer.

19 19(J5) Rätten till umgänge Socialtjänsten har ansvar för att aktivt stödja och stimulera kontakten mellan barn och föräldrar (6 kap. l SoL). Det faktum att en förälder inte uttryckligen begär hjälp i umgängesfrågan fråntar inte socialtjänsten detta ansvar. Besöksfrekvensen och hur besöken utformas avgörs i varje enskilt fall och med beaktande av barnets behov och rättigheter. Föräldrarnas möjligheter att upprätthålla kontakten med barnet får inte begränsas av ekonomiska förhållanden. I 14 LVU stadgas vissa möjligheter för socialnämnden att förbjuda eller begränsa umgänget. Strävan ska vara att barnet ska återförenas med föräldrarna och socialtjänsten har ett särskilt lagreglerat ansvar för att återföreningen förbereds och genomförs väl. Aktivt arbete med att stimulera umgänget under vårdtiden är ett led i denna strävan. Även om en återförening ter sig omöjlig kvarstår barnets rätt till kontakt med föräldrarna. Anmälan mot familjehem Om nämnden genom anmälan eller på annat sätt får veta att förhållandena i familjehemmet misstänks vara otillfredsställande, ska nämnden omedelbart ta initiativ till att utredning inleds och, om barnet antas fara illa, omedelbart ingripa till barnets skydd. Familjehemmet ska alltid underrättas om vilka anmärkningar som kommit till socialtjänstens kännedom. Om det visar sig att anmälan saknar grund behöver inte vårdnadshavaren informeras om anmälan. Dokumentationen förvaras då i familjehemmets personakt. Om uppgifter som påverkar barnets förhållanden däremot framkommer, ska vårdnadshavaren informeras om resultatet av utredningen och beslut. Dessa uppgifter skall också dokumenteras och tillföras barnets akt. Pass Alla som ansöker om pass måste komma personligen till passexpeditionen - även barn och ungdomar. Tänk också på att för de under 18 år krävs alltid ett skriftligt medgivande från samtliga vårdnadshavare. Ansökningshandlingen skrivs inte i förväg. Barn och ungdomar under 18 år måste ha minst en vårdnadshavare med sig vid ansökningstillfället som ska kunna visa godkänd legitimation. Observera att medgivande ändå ska lämnas av den vårdnadshavare som inte är närvarande. Kontakta passexpeditionen i förväg om denne inte vistas i Sverige och det är svårt att få fram ett medgivande.

20 20(35) Passet ska hämtas personligen av passinnehavaren. För ungdom under 18 år hämtas passet aven vårdnadshavare. Den som fyllt 15 år kan själv hämta passet om man har en godkänd legitimation, vårdnadshavare medger detta vid ansökan och det antecknas vid ansökningstillfället. Vid ansökan som gäller familjehemsplacerat barn ska passexpeditionen kontaktas i förväg för besked om vilka handlingar som behövs. Namnändring Barnet ska vid placering behålla sitt namn och familjehemmet har inte rätt att i skola, barnomsorg eller annars kräva att barnet ska kallas något annat än sitt ursprungsnamn. Ett eventuellt namnbyte ska göras i enlighet med namnlagens bestämmelser. Intyg för uthämtning av receptbelagda läkemedel För uttag av receptbelagda läkemedel till barn som är placerade i familjehem krävs ett intyg fran socialnämnden där barnets samt familjehemsföräldrarnas namn och personnummer framgår. 9. Upphörande av vård Vårdplanen är ett viktigt dokument för uppföljning och bedömning av fortsatt vård och behandlingsbehov. Socialnämnden ska noga följa vården samt besluta om dess upphörande då vårdbehov inte längre föreligger. En återförening med föräldrarna planeras noggrant och genomförs tillsammans med dessa. I samband med upphörande av vård skall om möjligt ett familjerådslag genomföras för att utröna hur nätverket på bästa sätt kan vara ett stöd för den unge och hans föräldrar. När barnen blir myndiga Biståndsbeslutet enligt SoL upphör formellt när den unge fyllt 18 år. Detta gäller även vid vård enligt l 2 stycket och 2 LVU s.k. miljöfall. Eftersom den unge fyllt 18 år är det han/hon själv som ansöker om biståndet enligt SoL i form av fortsatt boende/ placering i familjehemmet. Bistånd beviljas så länge den unge går i gymnasiet. Ett nytt biståndsbeslut måste fattas och en ny vårdplan upprättas. Vad gäller vård enligt l 2 stycket och 3 LVU s.k. beteendefall, upphör vården inte vid 18 år. Vård enligt detta lagrum upphör när behov inte föreligger, dock längst till dess att den unge fyllt 21 år. Under en övergångsperiod från familjehemmet till det att den unge kan klara sig själv, behövs insatser från den placerande socialtjänstens sida. Det kan röra sig om såväl personligt stöd, hemutrustning eller ekonomiskt bistånd i avvaktan pa inkomster eller studiemedel.

21 21(35) Om den unge efter avslutade gymnasiestudier bor kvar trots att grund för placering inte längre föreligger skall socialtjänsten vara behjälplig i kontakt med socialtjänsten p~ orten där den unge bor. I dessa fall kan den unge behöva hjälp med kostnader för hyresdel och uppehälle (boende). Den särskilda tillsynen över v~rden enligt 6 kap. 7 SoL bortfaller när v~ rden övergår till vuxenplacering. Socialtjänstens skyldighet att följa familjehems v~rd en enligt 6 kap. l SoL och Skap. 1b SoF gäller dock fortfarande. Placeringskommunen fortsätter att ha ansvaret för den unge. 10. Ansvarsfördelning mellan placerings- och vistelsekommun Vård- och kostnadsansvar Den placerande kommunen har enligt 16 kap. l SoL det sammanhållna vå rdansvaret för barnet. Familjehemmets hemkommun (vistelsekommunen) kan bistå placeringskommunen i akuta skeden. I placeringskommunens ansvar ingår att bekosta de särskilda insatser som ej är pedagogiska och som ett barn kan behöva för att kunna delta i förskoleverksamhet och motsvarande, detta avser även särskilda insatser för att barnet ska kunna ha en fungerande skolgång i vistelsekommunen. Placeringskommunens kostnadsansvar inskränker sig dock till personliga insatser dvs. insat se r som har sin grund i sociala skäl. Beh över barnet särskilda insa tser av pedagogiska skäl skall det bekostas av vistelsekommunen. Överflyttning Om placeringskommunen bedömer det uppenbart bäst för barnet att v~rdansvaret överg~r till vistelsekommunen ska begäran om överflyttning enligt 16 kap. 2 SoL ske. Skulle vistelsekommunen inte samtycka kan frågan avgöras genom ansökan om överflyttning hos länsstyrelse n i det län där den andra kommunen är belägen. Länsstyrelsens beslut får överklagas enligt 16 kap. 4 SoL. (Se vidare 16 kap. l SoL samt SKL:s cirkulär 2003 :48). I familjehemsvården ska stor vikt läggas vid upprätthållande av kontinuitet och försiktighet vid överflyttningar ska därför iakttas. 11. Dokumentation Det är en rättssäkerhetsfr~ga såväl för barnet, föräldrarna, familjehemsföräldrarna, som för socialtjänsten att dokumentation sker. För ett familjehemsplacerat barn utgör dokumentationen i barnets akt också en del av barnets barndom och därmed av barnets historia. Barnet kan senare i livet vilja ta del av vad som skrivits.

22 22(35) Barn och familjehem har separata personakter. I familjehemmets akt förvaras familjehemsutredningen, avtal och utbetalningar m.m. I barnets akt finns beslut om värd och uppgifter rörande barnet och v!\rden. Endast en personakt upprättas för familjehemmen oavsett antalet placerade barn. Barnets akt Såväl socialtjänstens myndighetsutövning som genomförandet av beslutade v!\rd- och behandlingsinsatser ska dokumenteras (11 kap. 5 SoL). Inför överväganden och beslut om värd ska barnets inställning dokumenteras. I underlag för ett beslut om placering i ett rekryterat hem ska skälen för att anhörig eller annan närstående inte valts dokumenteras (6 kap. 5 SoL). I barnets personakt förvaras alla handlingar som rör det placerade barnet. Det innebär att där ska finnas all information från det ärendet blev aktuellt, utredningen om barnets förh!\llande och behov, beslut samt den dokumentation som sker under verkställigheten d.v.s. uppgifter om barnet under placeringstiden. Via journalanteckningar och genomförandeplan ska det vara möjligt att följa barnets förhållande i familjehemmet. Socialtjänstens kontakter med och besök i familjehemmet och situationer som kan kräva beslut av nämnden ska dokumenteras. Barnet har rätt att ta del av handlingar som rör barnet självt. Handläggare ska, om frågan uppstår, bedöma barnets mognad och lämpligheten av att barnet tar del av aktmaterialet. Familjehemmets akt All dokumentation som rör familjehemmet och utredningen ska förvaras i personakt för familjehem. Om familjen är utredd läggs personakt läggs upp oavsett om familjen kommer att anlitas eller inte. Vid beslut om v!\rd ska ersättningen till familjehemmet aldrig anges. Föräldrar och barn har inte rätt att ta del av uppgift om familjehemsersättningen. Handlingar om familjehem ska hanteras i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 4 SekrL. Det innebär att uppgifter som rör familjehemmets personliga förh!\llanden samt den familjehemsersättning som kommunen betalar inte får lämnas ut utan deras medgivande. Resultat av intervjun dokumenteras i en sammanfattning och ingår i ett kommande underlag för placeringsbeslut, utredningsmaterialet (intervjuformulären) förstörs.

23 23(35) Om utredningen avbryts eller om utredningen inte leder till placeri ngsbeslut ska redogörelse för orsaken dokumenteras. Familjehemsutredningen, enligt 6 kap. 6 SoL, utgör underlag för beslut om placering av ett barn i visst hem Gallring Det är inte meningen att socialnämnden ska spara uppgifter om enskilda personer för all framtid. Det finns därför regler i socialtjänstlagen om vad som ska gallras och när det f r ske (12 kap. 2 SoL). En del handlingar f r inte gallras därför att de har s dant intresse att det ska sparas för framtiden. Handlingar som gäller placerade barn hör till s3dant material som är undantaget från gallring - "handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att ett barn har placerats eller tagits emot i ett hem för vård eller boende, i ett familjehem eller i annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har v3rdnaden om honom eller henne". Detta innebär att det placerade barnets personakt inte f3r gallras. Familjehemmets personakt gallras enligt huvudregeln d.v.s. fem år efter den senaste anteckningen. Detta gäller även de familjehem som är utredda men som ej används. De ekonomiska handlingarna måste dock, enligt revisionen, sparas i tio år. Familjehemsavtalet som reglerar familjehemsersättningen bevaras i familjehemsakten och sparas i enlighet med dokumenthanteringsplanen. Statistik Socialnämnden har enligt 7 kap. 1 SoF skyldighet att föra förteckning över de barn som enligt nämndens beslut vistas i familjehem eller, efter medgivande enligt 6 kap. 6 SoL, i annat enskilt hem. En förteckning inges.'lrligen till socialstyrelsen p3 särskild blankett. 12. Överflyttning av vårdnaden till familjehem Socialnämnden ska, enligt 6 kap. 8 SoL och 13 LVU, sä rskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden om ett barn som varit placerat i samma familjehem under tre 3r från det att placeringen verkställdes. Motivet för att begära att vårdnaden överflyttas till familjehem är barnets bästa (FB 6:7, B). I samband med v3rdnadsöverflyttning upphör familjehemsv3rden för barnet liksom socialnämndens skyldigheter enligt 6 kap. 7 SoL. Placeringskommunen kan dock, enligt 6 kap. 11 SoL, fortsätta ge familjen ekonomisk ersättning i den m3n barnets egna medel i form av pension, underh311sstöd etc. inte är tillräckliga. Familjehem som blivit v3rdnadshavare är inte längre familjehem. För

24 24(35) att fortsatt ersättning ska utgå ska socialnämnden i avtal med de förordnade vårdnadshavarna reglera förutsättningarna för och storleken på den ersättning som nämnden kommer att utbetala. De ekonomiska bidrag eller den pension som utgår för barnet utbetalas direkt till vårdnadshavaren. Skälig ersättning till vårdnadshavaren motsvarar det arvode som tidigare utbetalats till familjen förutsatt att kraven på arbetsinsats och tidsåtgång av socialtjänsten bedöms oförändrade. Avtalen ska följas upp årligen. Om avtal mellan placeringskom munen och den nya vå rdnadshavaren inte träffas upphör placeringskommunens ansvar. Om vå rdnadshavarna kommer att behöva stöd och hjälp med barnet från socialtjänsten ska de vända sig till socialtjänsten i sin vistelsekommun, vilken kan vara en annan kommun än den som betalar ersättning till vårdnadshavarna. När dom om särskild förord nad vårdnadshavare inkommer till socialnämnden, skickas en kopia till socialtjänsten samt en kopia till Överförmyndarnämnden. Om barnet har barnpension, när särskild förordnad vårdnadshavare utsetts, ansvarar socialtjänsten för att en kopia skickas till Fö rsäkringskassan. 13. Familjehemsersättningar 13: 1. Inledning Detta material i kap 13 avseende ersättningar till familjehem syftar till att användas av tjänstemän på Individ och familjeomsorgen i Höörs kommun. De är godkända av socialnämnden den 24 maj 2007 och är utformade i enlighet med delagatlonsbestämmelserna. Utgångpunkten är de riktlinjer som utformats av SKL (Sverige Kommuner och Landsting) (Se bilaga). Ersättningsnivåerna som nämns i riktlinjerna är maxbelopp som årligen regleras utifrån aktuellt basbelopp. En individuell bedömning i va rje enskilt fall skall alltid göras. Revideringar och tillägg kommer att göras efter hand. 13:2. Förklaringar till texten: Bsp= aktuellt basbelopp. Tilläggskostnader, extra utrustning och utrustning inför placering är kostnad er som tillkommer utöver barnets grundkostnad, ersättning för sådana kostnader benämns därför extra omkostnadsersättning.

25 25(35) 13:3. Omkostnadsersättning 13:3.A. Allmänt De av SKL rekommenderade familjehemsersättningarna skall tillämpas för socialnämndens familjehemsv rd för barn och unga (SKL:s aktuella cirkulär). Detta skall gälla alla placeringar som socialnämnden beslutar om. Ersättningen regleras i särskilt avtal mellan socialnämnden och familjehemmet. Den ekonomiska ersättningen till familjehemmet består av ett arvode och en omkostnadsersättning. Ersättningen ska alltid utbetalas till den eller de fysiska personer med vilken/vilka socialnämnden ingått avtal om placeringen och ersättningen. Familjehemsvård betraktas inte som yrkesmässig verksamhet och avtal kan endast ingås med fysisk person. Familjehemsföräldrar är i skattehänseende att betrakta som uppdragstagare som utför arbete för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst och utan att arbetet ingår i näringsverksamhet som bedrivs av uppdragstagaren. Socialnämnden är skyldig att erlägga sociala avgifter. I de fall socialnämnden är huvudarbetsgivare föreligger också skyldighet att innehålla preliminär skatt. Även om familjehemmet bildar bolag förändras inte formerna för utbetalning av ersättningarna. Avtal om att uppdragstagaren själv ska betala skatt och avgifter godtas inte skattemässigt (Svenska Kommunförbundets cirkulär 1991: 116). Ersättningen utbetalas till familjehemmet i efterskott varje månad. Socialnämnden ska lämna kontrolluppgift över såväl utbetalda arvoden som samtliga omkostnadsersättningar. Detta sker av lönekontoret. Familjehemmen får göra avdrag i sin deklaration med ett belopp som svarar mot omkostnadsersättningen. Observera att detta gäller all omkostnadsersättning även sådant som beviljas vid enstaka tillfällen som extra omkostnadsersättning. Staten bestämmer om eventuella begränsningar i rätten till avdrag för utgifter som uppkommer i samband med förvärvsinkomster. I de fall socialnämnden betalar en högre omkostnadsersättning än den centrala rekommendationen (vilket är samma summa som den högsta skattefria) ska nämnden kunna redovisa den ekonomiska beräkning som ligger till grund för ersättningen. Om det begärs av skattemyndigheten ska familjehemmet kunna få en skriftlig information att lämna till skattemyndigheten avseende den ekonomiska beräkningen och skälen till den högre omkostnadsersättningen. Den omkostnadsersättning som utbetalts ska redovisas på kontrolluppgiften till skattemyndig heten.