Helle Karman. Tio lektioner i danska texter och övningar

Transkript

1 Helle Karman Tio lektioner i danska texter och övningar

2 Studentlitteratur Skola och vuxenutbildning Box LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Tfn Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 7227 ISBN Helle Karman och Studentlitteratur AB, 2000, 2010 Upplaga 2:1 Redaktör: Malin Kågerman Hansén Typografi: Grafisk Form LNHB Omslag: Henrik Hast Omslagsbild: Shutterstock Printed by Pozkal, Poland 2010

3 Så här kan du arbeta med Tio lektioner i danska Att lära sig danska är för en svensk helt annorlunda än att lära sig engelska franska. De båda språken är så besläktade att de flesta svenskar lätt läser en dansk text men de har däremot ofta mycket svårt att förstå talad danska. Tio lektioner i danska är därför upplagd på ett annorlunda sätt än en gängse språkbok. Du börjar här inte från början (du kan ju redan mycket) utan du får träna på det som är svårt, genom att lyssna och läsa, härma och tala. Varje lektion i boken är uppbyggd på likartat sätt. Lektionen utgår ifrån en litterär text (som också finns inspelad), därefter presenteras uttal, grammatik och ordförståelse, varvat med handfasta övningar. Ofta bygger exempel och övningar på den inledande texten, vilket gör att du kommer bli allt mer förtrogen med vad orden betyder, hur de ska uttalas osv. I varje lektion läggs stor vikt vid de enskilda bokstävernas uttal. Det beror dels på att det är ett stort avstånd mellan skriven och talad danska, större än i många andra språk, dels på att många danska bokstäver är konstiga för en svensk. Innan du kan börja uppfatta den danska ljudströmmen som separata ord måste du lära dig att känna igen och uttala de små beståndsdelarna. När du bemästrar detta, ökar din förståelse och din färdighet i att tala i snabb takt. Det finns naturligtvis många sätt att arbeta med Tio lektioner i danska. Börja med att utforska bokens cd-romskiva, för den kommer du ha stor hjälp av. På den finns de litterära texterna inspelade så att du kan lyssna på dem. Du kan välja om du vill både läsa och lyssna på texterna bara lyssna. Vissa ord är markerade och klickar du på dem får du dem översatta på skärmen. Vill du lyssna på dessa texter utan dator kan du enkelt ladda ned mp3-filer. På cd-romskivan kan du också träna på ord, uttryck, uttal, stavning och grammatik samt testa dina kunskaper. Datorprogrammet rättar åt dig och du kan göra övningarna hur många gånger som helst. När du har gjort en uppgift hör du ordet meningen läsas upp. Till varje lektion finns på cd-romskivan Läs och lyssna: Lektionens text inspelad, med ordförklaringar. Ord och uttryck: Övningar på de viktigaste orden i texterna, speciella danska uttryck och hur ord bildas. Grammatik: Övningar på lektionens grammatikavsnitt, med grammatiska förklaringar och exempel. Uttal: Övningar på hur olika danska bokstäver uttalas, med förklaringar och exempel. Test: Test som bygger på lektionens övningar.

4 I boken är det markerat med följande två symboler när det finns texter och uppgifter på cd-romskivan att lyssna träna på: = lyssna = träna En bra arbetsgång som passar både för arbete i grupp och för självstudier är att börja med att lyssna på texten. Du kommer förmodligen uppleva att du inte förstår så väldigt mycket av den. Lyssna på den en gång till, samtidigt som du följer med i texten. Översätt sedan texten med hjälp av ordförklaringarna. När du har förstått innehållet lyssnar du igen tills du utan svårighet följer med i uppläsningen. Du kan också stanna upp och härma den inspelade texten några meningar i taget, som en uppvärmning inför att tala danska. Därefter går du vidare till det avsnitt som behandlar de enskilda bokstäverna. Det finns också inspelat. Du lyssnar på inspelningen och följer med i texten. Det är inte meningen att du ska lära dig alla uttalsreglerna. Se dem snarare som ett stöd för minnet, någonting att gå tillbaka till. Uttalet lär du dig genom att läsa och lyssna på de danska orden som ges som exempel. I övningen som följer ska du tillämpa uttalsreglerna och nu har du den fördelen att orden i övningen är hämtade från den text som du ju redan är bekant med. Fortare än du anar ser du ett mönster för bokstavens uttal och kan börja tillämpa det. Grammatiken behandlar du på samma sätt och du kan hitta fylligare förklaringar med exempel på cd-romskivan. I läromedlets första hälft ligger tonvikten på att du ska träna bokstävernas uttal och härma den inspelade texten. Från och med lektion 6 kastar du loss och börjar tala danska, först genom att slutföra meningar hämtade från lektionens text, sedan genom att svara på frågor och sist genom att göra egna berättelser. Hur ambitiöst du vill arbeta med Tio lektioner i danska bestämmer du själv. Kanske behöver du bara förstå danska hjälpligt i ditt jobb, kanske vill du verkligen lära dig att förstå och tala språket. I båda fallen har du här ett rikt material att ösa ur. Ge dig tid att lära språket, rusa inte i väg och försök förstå allt på en gång, ta lite i taget, jobba i din egen takt och unna dig själv att tycka att danska är roligt. Lycka till som man säger på danska held og lykke! Helle Karman Till BoDu som gav mig styrkan att skriva Du som läste varje ord Du som gav mig ömsom sunt förnuft ömsom pedagogisk insikt, alltid uppmuntran och värme, emotionellt och praktiskt stöd Du som var den härliga karl utan vem boken aldrig ens blivit en tanke.

5 Innehåll Lektion 1 7 1: Prinsessen på ærten 7 Några danska småord 10 Fonetik 10 Ordens betoning 10 Det danska stød 11 De danska vokalerna 11 Vokalernas längd 12 2: Ordens betoning och vokalernas längd 13 Grammatik 13 Substantiv en et? 13 Bestämd och obestämd artikel 14 Singular och plural 15 3: Substantivens böjning samt bestämd och obestämd artikel 16 Användandet av danskt der 18 4: När används der respektive det på danska? 18 Lömska likheter 19 5: Välj rätt ord 20 God dag och farvel 22 Träna hemma 23 Lektion : De i stedet for du 24 Några danska småord 27 Bokstäverna uttal 28 Bokstaven A 29 2: Bokstaven A 30 Räkneorden 31 Varför de svåra danska talen (50 90) heter som de gör 32 Tider 33 Telefonnummer 33 Priser 33 År och dag 34 3: Använd de danska räkneorden 34 4: Vilken tid och vilken ålder? 36 5: Vad kostar det? 37 Lömska likheter 38 6: Välj rätt ord 39 Vi går och äter 40 Såmænd och sgu 41 Träna hemma 41 Lektion : Kvinden og aben och Ja 43 Några danska småord 47 Bokstäverna B D 47 2: Bokstaven D 50 Adjektiv 50 Ändelser 50 Böjning (komparation) 50 3: Adjektivens böjning 51 4: Fler adjektiv att böja 53 Lömska likheter 54 5: Välj rätt ord 55 Telefonalfabetet 56 Träna hemma 56 Lektion : Lille Claus og store Claus 58 Några danska småord 65 Bokstäverna E F 65 2: Bokstaven E 66 Verb 67 Starka och svaga verb 67 3: De starka verbens böjning 68 4: De svaga verbens böjning 69 Lömska likheter 71 5: Välj rätt ord 72 Några vanliga danska förkortningar 74 Träna hemma 74 Lektion : Lille Claus og store Claus fortsättning 76 Några danska småord 81 Bokstäverna G H 81 2: Bokstaven G 83 Verb 84 Modala hjälpverb 84 3: Modala hjälpverb 84 Infinitiv 86 5

6 4: Verb + at + infinitiv 86 5: Småord + at infinitiv 87 Lömska likheter 88 6: Välj rätt ord 89 Familjebegrepp 90 7: Tjocka släkten 90 Träna hemma 92 Lektion : Rend mig i traditionerne 94 Några danska småord 100 Bokstäverna I L 100 2: Bokstäverna I och J 101 Verb 102 Passiv form 102 3: Använd passiv form 103 4: Passiv form på danska och på svenska 105 Lömska likheter 106 5: Välj rätt ord 107 6: Säg orden 108 Träna hemma 108 Lektion : Det ville glæde Några positiva danska ord 115 Bokstäverna M Q 116 2: Bokstaven O 117 Verb 118 Hjälpverb 118 3: Hjälpverben har och er 119 4: Översätt danska være och have 120 Lömska likheter 121 5: Välj rätt ord 121 6: Säg orden 123 Träna hemma 124 Lektion : Stedfar 125 Klockan och andra användbara uttryck 130 Bokstäverna R U 131 2: Bokstaven R 133 3: Bokstaven U 133 Pronomen 134 Personliga och possessiva pronomen 134 4: Använd sin, sit, sine deres 135 Lömska likheter 136 5: Välj rätt ord 137 6: Säg orden 138 Träna hemma 139 Lektion : Eksempel på liv 140 Bokstäverna V Z 144 2: Bokstäverna V och Y 145 Pronomen 146 Relativa pronomen 146 3: Använd der som 146 Interrogativa pronomen 147 4: Välj rätt frågeord 147 Demonstrativa pronomen 148 5: Välj rätt demonstrativt pronomen 148 Indefinita pronomen 149 6: Välj rätt indefinit pronomen 149 Några användbara danska uttryck 150 Lömska likheter 150 7: Välj rätt ord 151 8: Säg orden 152 Träna hemma 153 Lektion : Olav ibn Abdullah Frederiksen 155 Bokstäverna Æ Å 164 2: Bokstäverna Æ, Ø och Å 165 Var står orden i satsen? 166 Verb + objekt + adverb/preposition 166 3: Verb + objekt + småord 166 Placering av reflexiva pronomen och av ikke 167 4: Ordens placering i satsen 168 Adverb 169 Några danska artighetsfraser användbara i jobbet 170 Lömska likheter 171 5: Välj rätt ord 171 6: Säg orden 172 Facit 174 Litteraturlista 190 Ordlistor på nätet 190 Fonetiskt alfabet 191 6

7 Lektion 1 ÖVNING 1 Prinsessen på ærten Här i den första övningen ska du arbeta med Prinsessen på ærten av H C Andersen ( ), som är en lämplig författare att börja med, eftersom han är känd av alla. Prinsessen på ærten är en av hans mest älskade sagor. Språket är enkelt, även om det inte alla gånger är dagens talade danska. Endast få ord och stavningar har moderniserats här. Kursiverade ord finns översatta i ordlistan. Börja med att gå till cd:n och lyssna på den inspelade texten utan att samtidigt läsa den. Gå sedan igenom texten samtidigt som du lyssnar på den. Läs och lyssna bit för bit och översätt med hjälp av ordförklaringarna tills du har förstått texten. Lyssna på texten en sista gång, utan att samtidigt läsa den. Du kommer att märka att du nu förstår mycket mer. Der var engang en prins, han ville have sig en prinsesse, men det skulle være en rigtig prinsesse. Så rejste han hele verden rundt for at finde sådan en, men allevegne var der noget i vejen, prinsesser var der nok af, men om det var rigtige prinsesser kunde han ikke helt finde ud af, altid var det noget som ikke var så rigtigt. Så kom han da hjem igen og var så bedrøvet, for han ville så gerne have en virkelig prinsesse. En aften blev det da et frygteligt vejr; det lynede og tordnede, regnen skyllede ned, det var ganske forskrækkeligt! Så bankede det på byens port og den gamle konge gik hen og lukkede op. Det var en prinsesse som stod udenfor. Men Gud hvor hun så ud af regnen og det onde vejr! Vandet løb ned ad hendes hår og hendes klæder og det løb ind ad næsen på skoen og ud ad hælen, og så sagde hun at hun var en virkelig prinsesse. Ja, det skal vi nok få at vide! tænkte den gamle dronning, men hun sagde ikke noget, gik ind i sovekammeret, tog alle sengeklæderne af og lagde en ært på bunden af sengen, derpå tog hun tyve madrasser, lagde dem ovenpå ærten, og så endnu tyve edderduns-dyner ovenpå madrasserne. Der skulle nu prinsessen ligge om natten. 7

8 H C Andersen ( ) är rännstensungen som kom upp sig i de högsta kretsarna och fick se sin staty rest i Kongens Have i Köpenhamn. Hans sagor är älskade av barn över hela världen, fast han egentligen skrev dem för vuxna. Bland de mest kända är Kejserens nye klæder, Den lille havfrue, Nattergalen och Den grimme ælling. Gemensamt för sagorna är att de är mänskligt allmängiltiga de är en spegel i vilken människor från världens alla hörn kan känna igen sig och sina liv. 8

9 Om morgenen spurgte de hende, hvorledes hun havde sovet. O, forskrækkeligt dårligt sagde prinsessen, jeg har næsten ikke lukket mine øjne den hele nat! Gud ved, hvad der har været i sengen? Jeg har ligget på noget hårdt, så jeg er ganske brun og blå over min hele krop! Det er ganske forskrækkeligt! Så kunde de se at det var en rigtig prinsesse, da hun gennem de tyve madrasser og de tyve edderduns-dyner havde mærket ærten. Så ømskindet kunde ingen være uden en virkelig prinsesse. Prinsen tog hende da til kone for nu vidste han at han havde en rigtig prinsesse og ærten kom på Kunstkammeret, hvor den endnu er at se hvis ingen har taget den. Se, det var en rigtig historie! Ur Eventyr og historier av H C Andersen ORDLISTA DK sådan en allevegne noget i vejen om hvis SE en sådan överallt något fel om om Det svenska om heter på danska hvis om. Hvis används i betydelsen ifall: hvis det sner i morgen (SE: om det snöar i morgon), hvis du ikke kommer så... (SE: om du inte kommer så...) Det danska om används i betydelsen huruvida: jeg ved ikke om det her er godt nok (SE: jag vet inte om det här är bra nog) Den danska prepositionen om motsvaras dock oftast av en annan preposition på svenska. Det heter t ex: om natten (SE: på natten) dreje om hjørnet (SE: svänga runt hörnet) om søndagen (SE: på söndagarna) rundt om huset (SE: kring huset) en gang om ugen (SE: en gång i veckan) vejr lynede tordnede skyllede ned byen lukkede op (lukke (i) bunden edderduns-dyne lukket mine øjne mærket ømskindet kone väder blixtrade åskade vräkte ner staden öppnade stänga) botten ejderduntäcke blundat känt känslig, ömskinnat fru, hustru, kvinna Fru används på danska, liksom på svenska, ihop med namn: fru Hansen. Det heter också frk (frøken) Jensen och hr Petersen. Frue och hustru används huvudsakligen i finare sammanhang: direktørens frue, ambassadørens hustru. Annars heter det Hansens kone Peters kone. 9

10 Några danska småord DK ad allerede alligevel da alene SE längs, genom, åt redan ändå, i alla fall när, eftersom, då ensam, vara DK ensom enkelt enlig SE ensam, känna sig enstaka enslig, ensamstående, ensam, enstaka, isolerad Fonetik Ordet fonetik betyder läran om språkljuden, dvs läran om de ljud som vi sätter ihop till ord och meningar. Vill vi lära oss ett språk måste vi känna till lite grann om hur vi egentligen bildar ljuden och om hur vi kombinerar dem till begripligt tal. Vi bör ha en idé om ordens betoning, om vokalernas längd och om bokstävernas uttal i olika sammanhang. Danskan och svenskan har en gemensam språkhistoria och likheterna mellan språken är många. Så är också skillnaderna. Därför kommer du efterhand som du går igenom de enskilda bokstävernas uttal både få titta på likheterna och lära dig de väsentliga skillnaderna. Ordens betoning Ett enstaka ord är alltid betonat, men när vi sätter ihop ord i meningar blir vissa ord betonade och andra obetonade. Mönstret för vilka ord vi betonar är detsamma i svenskan och i danskan. Som regel är det småorden som blir utan betoning: jeg, du, man, en, den, de, at, og, i, på, til m fl. Även när det gäller vilken del av ett flerstavigt ord som betonas finns en överensstämmelse mellan svenska och danska. Oftast ligger betoningen på den första stavelsen: I hesten ( I hästen), I båden ( I båten), I skabet ( I skåpet). Några skillnader i betoning finns det dock mellan de båda språken: Prefixet u- är oftast obetonat på danska men betonat på svenska: u I mulig ( I omöjlig), u I skyldig ( I oskyldig) Prefixet er- är obetonat på danska men betonat på svenska: er I fare ( I erfara), er I statte ( I ersätta) Orddelen -entlig är obetonad på danska men betonad på svenska: I offentlig, (of I fentlig), I væsentlig (vä I sentlig) Ändelsen -deles är betonad på danska men obetonad på svenska: sær I deles, frem I deles, al I deles ( I alldeles) En annan betoningsskillnad mellan de båda språken är att man på svenska uttalar både de betonade och de obetonade stavelserna någorlunda 10

11 tydligt. Det gör man inte på danska. Där har man ett distinkt uttal enbart av de betonade stavelserna. De obetonade, däremot, artikuleras dåligt, vilket är OK för en annan dansk men naturligtvis gör det svårt för en svensk att uppfatta orden. Det danska stød Ett speciellt fenomen i danska språket är stødet, en egenhet som danskan endast delar med ett fåtal av världens övriga språk. Vad är då detta stød och vad har det för funktion? Jo, det är ett sätt att snabbt och under mycket kort tid störa stämbandens regelbundna svängningar, så att det uppfattas som ett stopp i talet. Enligt språkforskarna påminner det om det engelska thin k och ca tch och om ett speciellt knarrande uttal av det svenska ja ha och nä ä. Stødets funktion är att skapa en skillnad mellan ord som annars skulle låta likadant och det förekommer mest i enstaviga ord. Följande är några exempel: Med stød mand (substantivet man) hund maj (månaden maj) anden (ankan) maler (målar) sulten (hungern) Møller (namn) byer (städer) tanken (tank) han havde lyst med lommelygten (ficklampan) de tog toget (tåget) kl 5 Utan stød man (pronomenet man) hun (hon) mig anden (en annan) maler (målare) sulten (hungrig) møller (kvarnar) byger (skurar, verb) tanken (tanke) det er lyst (ljust) om natten i går var det tåget (dimmigt) Merparten av danskarna är knappt medvetna om att de använder ett stød, och ännu mindre när de gör det. Detta faktum gör det naturligtvis inte lättare för en utlänning att tillägna sig stødet. Förtvivla dock inte. Språkforskarna anser nämligen att man inte behöver kunna använda något stød. Det förekommer huvudsakligen i riksdanskan och saknas i vissa sydliga dialekter, där folk bevisligen klarar sig utmärkt utan. De danska vokalerna De danska vokalerna a, e, i, o, u, y, æ, ø och å är egentligen rätt lika de svenska motsvarigheterna, fast de flesta av dem uttalas lite annorlunda, dvs de bildas på annat ställe i munnen. Uppställningen på nästa sida visar starkt förenklat hur vokalerna uttalas. Horisontellt visas var ljudet bildas i munnen och vertikalt hur mycket man öppnar munnen vid uttalet. 11

12 Främre vokaler Bakre vokaler Stängd i y u Halvstängd e ø o Halvöppen æ å Öppen a Vokalernas längd De långa vokalerna uttalas i stort sett så som man förväntar sig att de ska uttalas när man ser dem skrivna. Nu kan vokalerna också vara korta och en genomgående regel är att en kort vokal uttalas mer öppet än den motsvarande långa. En annan huvudregel är att oftast när det finns ett r i närheten blir vokalen öppnare än den korta vokalen. Exempel et banner [ I banəɹ] (ett baner) och et barn [ I bα:ɹn] En vokal med stød är inte i sig en lång vokal, men den uppför sig som en sådan och brukar räknas dit. Exempelvis låter ett å med stød som ett långt å : Med lång vokal Med stød Med kort vokal våde [ I vå:ðə] (blöta) våd [vå:ð] (blöt) vådt [vɔt] (blött) være [ I væ:ɹə] (vara) vejr [væ:ɹ] (väder) værre [ I väɹə] (värre) Det är alltså viktigt att veta om en vokal är lång kort när man ska uttala danska ord men hur ska man nu veta det? Jo, det finns naturligtvis regler för detta. De är väldigt detaljerade, men förenklat kan sägas att vokalen är lång när den förekommer inne i ett ord och följs av en enstaka konsonant: t ex døbe [ I dø:bə] (döpa), mene [ I me:nə] (mena), kile [ˈki:lə] (kil) vokalen är kort när den förekommer inne i ett ord och följs av en dubbelskriven konsonant av ett antal (två flera) konsonanter: t ex dyppe [ I døbə] (doppa), mindre [ I mendrə] (mindre), kilde [ I kilə] (källa) Vid enstaviga ord där vokalen följs av en enstaka konsonant kan man inte omedelbart se om vokalen är lång kort. Vad gör man då? Jo, tittar på den bestämda formen. Är konsonanten dubbelskriven i bestämd form är vokalen kort i både bestämd och obestämd form, annars är den lång. 12

13 Exempel Kort vokal dug duggen (dagg) nød nødden (nöt) Lång vokal dug dugen (duk) nød nøden (nöd) ÖVNING 2 Ordens betoning och vokalernas längd Lyssna igen på Prinsessen på ærten och ange betoningen i flerstaviga ord genom att sätta ett betoningsstreck ( I ) framför den betonade stavelsen. Exempel Der var en I gang... han I ville... en prin I sesse... det I skulle I være en I rigtig prin I sesse Gå därefter igenom textens huvudord (dvs substantiv, adjektiv och verb). Ange de långa vokalerna genom understrykning. Exempel han ville have sig... det skulle være en rigtig... Så bankede det på byens Grammatik För många är nog grammatiken något som de helst vill slippa befatta sig med. Men grammatiken utgör en sorts ledstång när det gäller språkförståelsen. Och det går att lära sig de grammatiska regler man behöver utan råpluggande genom att se dem i sitt sammanhang, förstå deras tillämpning och använda dem om och om igen. Den grammatiska ledstången får du presenterad i det följande. Reglerna tillämpar du sedan i anslutning till texterna. Det är endast de delar av den danska grammatiken som är mest intressanta för en svensk som tas upp här. Hela tiden jämförs de med svenskt språkbruk för att likheter och skillnader ska bli tydliga. Substantiv en et? Ett svenskt substantiv har som obestämd artikel antingen en ett (en stol, ett bord). De flesta substantiv (ca 75 %) har en. Det är likadant på danska (en stol, et bord). En god tumregel är dessutom att har ett svenskt ord en, har även det motsvarande snarlika danska ordet en. Naturligtvis finns det undantag från denna regel. Exempelvis heter det en bild på svenska och et billede på danska. På nästa sida hittar du exempel på andra ord som på svenska har en och på danska et. 13

14 bal blik bur bureau bæger bæst digt firma flag (SE: flagga) fyr gardin glimt (SE: skymt) kammer karneval kup kys legeme (SE: kropp) lem lokale løg (SE: lök) menneske møbel måltid orgel punkt pust sand skilt (SE: skylt) skjold (SE: sköld) skrift sogn (SE: socken) spejl (SE: spegel) suk syn teater toilet vink vers Även ord på -skab (venskab, fangenskab), på -ti (dementi, demokrati) och på -ur (diktatur, docentur m fl) har et före i obestämd form. Det finns förstås skillnader i motsatt riktning. Det heter t ex ett café på svenska men en kafé på danska. Andra ord som på svenska har ett och på danska en är t ex akkord arv bi blok (SE: block) brøk (SE: bråk) bås dåb (SE: dop) fejl (SE: fel) fiasko figen finger foragt fornuft helgen (SE: helgon) hån interesse jubel kaffe krig kval larm lyd (SE: ljud) løve (SE: lejon) lås mode mønt pris pære rosin rus stald stime straf streg sveske (SE: sviskon) tale te trods trold tvivl vin vis vold Också ord på -stand har en före (forstand, modstand m fl). Bestämd och obestämd artikel Den obestämda artikeln en et står alltid framför substantivet: en stol, et bord. I bestämd form fogas artikeln -(e)n -(e)t liksom på svenska, som en ändelse till substantivet: stolen, bordet. Kommer det ett adjektiv före substantivet har vi i obestämd form: en brun stol, et brunt bord. I bestämd form blir det: den brune stol, det brune bord. 14

15 I bestämd form plural blir det: de brune stole, de brune borde. Lägg här märke till att någon dubbel bestämd form (dubbel artikel) inte förekommer på danska. På danska säger man de brune stole (SE: de bruna stolarna) och det brune bord (SE: det bruna bordet). Inte h finns i danskan uttryck som svenska språket vita huset. Det heter det svenske sprog och det hvide hus. Singular och plural När vi på svenska bildar plural av ett substantiv fogar vi ändelserna -or, -ar, -er ingenting ( ) till grundformen: flera flick-or, flera pojk-ar, flera tjej-er och flera barn ( ). På danska lägger vi till -e, -(e)r ingenting ( ): flere stol-e, flere måned-er, flere pige-r (flickor) och flere sten ( ). Ändelsen -(e)r är den absolut vanligaste. Den finns hos 75 % av substantiven. Naturligtvis förekommer i danskan oregelbundna substantiv och förvånansvärt ofta är samma ord oregelbundet böjda på båda språken. Jämför följande ord: SE en bonde flera bönder en stad flera städer en ko flera kor DK en bonde flere bønder en stad flere stæder en ko flere køer När det gäller bestämd form på ord i plural har svenskan nästan alltid -na som ändelse till den obestämda formen, t ex alla flickor-na, alla pojkar-na, alla tjejer-na (men alla barn-en). På danska läggs -(e)ne till den obestämda formen, t ex alle stole-ne, alle måneder-ne, alle piger-ne och alle sten-(e)ne. Substantivändelserna kan sammanfattas i följande schema där x betecknar ordets stam (stol, måned, pige och sten). Obestämd form Bestämd form Singular x x + (e)n stol, pige, bord, måned, sten stol(en), pige(n), sten(en) x + (e)t bord(et) Plural x + e (x + e) + ne bord(e) stole(ne), borde(ne) x + (e)r (x + (e)r) + ne måned(er), pige(r) måneder(ne), piger(ne) x + ( ) (x + ) + ene sten( ) sten(ene) 15

16 Ska man uttrycka ägande, genitiv, lägger man bara till ett -s, precis som på svenska, till den aktuella formen: en pige-s, pigen-s, flere piger-s och alle pigerne-s. Vid ord som redan slutar på ett s-ljud fogar man i skriftspråket till en apostrof: Marx, Frits, Jens. I talspråk kan man lägga till -es: Frits-es, Jens-es. ÖVNING 3 Substantivens böjning samt bestämd och obestämd artikel Skriv följande substantiv från Prinsessen på ærten i bestämd form singular samt i obestämd och bestämd form plural. Ange dessutom obestämd och bestämd artikel. Obestämd form Bestämd form Bestämd artikel Sing en prins prinsen den gode prins Plur flere prinser alle prinserne de gode prinser Sing... prinsesse......smukke... Sing... verden......store... Sing... vej......lange... Sing... aften......lyse... Sing... vejr......dejlige... Sing... regn......kolde... Sing... by......store... Sing... port......tunge... Sing... konge......gamle... Sing... Gud......hedenske... Sing... vand......varme... 16

17 Obestämd form Bestämd form Bestämd artikel Sing... hår......lange... Plur... klæder......fine... Sing... næse......lange... Sing... sko......brune... Sing... hæl......høje... Sing... dronning......gamle... Sing... kammer......lille... Sing... ært......grønne... Sing... bund......hårde... Sing... seng......bløde... Sing... madras......tykke... Sing... dyne......varme... Sing... nat......mørke... Sing... morgen......lyse... Sing... øje......blå... Sing... krop......lille... Sing... kone......gamle... Sing... historie......gode... 17

18 Användandet av danskt der Ordet der används i många sammanhang. Man säger 1. Manden, der kom gående på gaden (SE: Mannen som kom gående på gatan ) 2. Der ligger et smukt hus! (SE: Där ligger ett vackert hus!) 3. Der kommer en mand cyklende på fortovet. (SE: Det kommer en man cyklande på trottaren.) Här ska vi titta närmare på det tredje exemplet, dvs de fall där det dans ka der motsvarar svenska det. Det gäller i följande två situationer: Vid opersonliga passivkonstruktioner Exempel Der snakkes for meget. (SE: Det pratas för mycket.) Snart serveres der varm mad. (SE: Snart serveras det varm mat.) Skal der ikke gøres rent her? (SE: Ska det inte städas här?) När der är ett tillfälligt subjekt som följs av det egentliga subjektet, vilket är ett substantiv i obestämd form (singular plural) Exempel Der var engang en fattig mand. (SE: Det var en gång en fattig man.) Der plejer at komme folk hertil ved 8-tiden. (SE: Det brukar komma folk hit vid åttatiden.) Der står en lysestage på bordet. (SE: Det står en ljusstake på bordet.) I andra fall används på danska det liksom på svenska. Exempel Det sner. (SE: Det snöar.) Det var godt du kom. (SE: Det var bra att du kom.) ÖVNING 4 När används der respektive det på danska? Fyll i der respektive det i de danska exemplen nedan. A Overalt var... prinsesser men ingen rigtige prinsesser B var altid noget i vejen C var synd D er dejligt vejr i dag E kommer snart bedre tider F blev aften og vældig mørkt G stod nogen udenfor H er lidt vel tidligt at spise frokost I Hvad står i avisen i dag? J skrives så meget dumt! K har gjort ondt hele natten L siges at hun er en rigtig prinsesse 18

19 Vad betyder det? A At få luft 1 At få afløb for sine følelser (att ge utlopp för sina känslor) X At komme op til overfladen (att komma upp till ytan) 2 At hvile efter en anstrengelse B At falde på maven 1 At være helt ukritisk mod nogen (att falla i farstun) X At være ude på glat is 2 At bære sig klumpet ad C At kunne krybe i et musehul 1 At komme igennem noget som er svært X At ville gøre sig så lille som en mus 2 At ville forsvinde fra noget ubehageligt Lömska likheter En av de vanligaste fallgroparna när det gäller svenska och danska är att orden kan se mycket lika ut men ha helt olika betydelser. Vi kommer att i varje kapitel ge några exempel under rubriken Lömska likheter. Uppställningen läses från vänster till höger så att anhängare på svenska heter tilhænger på danska. Det snarlika danska ordet anhænger betyder släpvagn på svenska. SE DK SE anhängare tilhænger anhænger släpvagn avdrag fradrag, korrektur afdrag avbetalning avi meddelelse avis tidning bakbord bagebræt bakkebord brickbord begrunda tænke over, grunde over begrunde ge skäl för, motivera, bevisa bena skilning, tage benene ud af en fisk bene skynda sig, springa, ränna, rusa SVAR: A 1, B 1, C 2 19

20 bestyra betjänt blommor blöt bruka besørge, ordne arrangere bestyre (herskabs)tjener betjent blomster blommer våd blød pleje bruge förvalta, förestå, administrera poliskonstapel plommon mjuk använda ÖVNING 5 Välj rätt ord Läs igenom meningarna nedan. Välj med hjälp av uppställningen ovan och på föregående sida de rätta danska och svenska orden och fyll i dem i luckorna. Exempel De tillhörde hans trognaste anhängare. De tilhørte hans mest trofaste tilhængere. men: Vi er nødt til at have en anhænger (SE: släpvagn) for at kunde fragte det hele. A Du kommer att få avdrag på veckopengen på lördag. Du får et i dine lommepenge på lørdag. men: (SE: ) var en stor udgift i familiens budget. B I går kom det en avi från banken. I går kom der en fra banken. men: Hvilken tror du er den største (SE: ) i Danmark? (Aktuelt, Berlingske Tidende, Information, Jyllands-Posten Politiken?) C Brukar du använda bakbordet när du bakar? Plejer du at bruge når du bager? men: (SE: ) stod henne under vinduet i stuen. 20

21 D Det fanns anledning att allvarligt begrunda hennes inlägg i debatten. Der var al grund til for alvor at hendes indlæg i debatten. men: Han kunne på en udmærket måde (SE: ) sit forslag. E F Han har benan på vänster sida. Han har i venstre side. men: Han (SE: ) af sted for at nå det. De hade mycket att bestyra inför bröllopet. De havde meget at inden brylluppet. men: Han forstod rigtigt at (SE: ) det store gods. G I dag är det endast i gamla filmer som man kan träffa på en betjänt. I dag er det bare i gamle film man kan møde en. men: (SE: ) kom gående lige hen imod mig på gaden. H Så snällt av dig att ge mig blommor. Hvor er det sødt af dig at give mig. men: Jeg kan bedre lide de blå (SE: ) de gule er for sure. I Hunden kom hem och var kall och blöt. Hunden kom hjem og var kold og. men: Derfor lagde vi den i dens varme og (SE: ) hundekurv. J Vi brukar åka tåg till sommarstugan. Vi at tage toget til sommerhuset. men: Vi (SE: ) altid bilen til mindre ærinder. 21

22 Goddag och farvel Börja med att läsa igenom hälsningsfraserna nedan. Träna sedan i par med att kombinera hälsningsfraserna med rätt svar. Byt roller. Läs därefter igenom fraserna kring ett telefonsamtal. Arbeta i par och träna på att svara på A:s förfrågan med uttryck som: Ja, et øjeblik, Jeg skal lige kalde på ham, Han kommer straks, Skal jeg bede ham ringe til dig/dem?, Han er desværre ikke tilstede, Han er optaget lige nu, Han er lige gået til frokost, Hej och Farvel (och ha det godt). A och B träffas A: Goddag. Hvordan har du det? B: Goddag. (Jeg har det) fint. (SE: Hur mår du?) Hej. Hvordan har du det? Hej. (Jeg har det) fint! Dav [dau]. Hvordan har du det? Dav. (Jeg har det) fint! Tak for dit brev! Ha en god dag! (SE: Ha en bra dag!) God arbejdslyst! Farvel (SE: Adjö) Farvel med dig Farvel så længe (SE: Hej så länge) Hej På gensyn [ˈgensyn]. (SE: På återseende) Selv tak! (SE: Varsågod!) Tak i lige måde! (SE: Tack det samma!) Tak i lige måde! (SE: Tack detsamma!) Farvel Farvel Farvel Hej På gensyn A börjar och slutar ett telefonsamtal Goddag. Det er Hanne Olsen. Jeg skulle tale med Peter Larsen. Hej. Det er Hanne Olsen. Jeg vil gerne tale med Peter. Dav. Det er Hanne Olsen. Jeg søger Peter Larsen. mer informellt Hej. Det er Hanne. Jeg skal snakke med Peter Larsen. Dav. Det er Hanne Olsen. Er Peter der? Er der mere du gerne ville vide? mer informellt Du, jeg må løbe nu. (SE: Nu måste jag sluta.) 22

23 Träna hemma A Gör färdigt övningarna 1 5. Rätta sedan med hjälp av facit. B Skriv en sammanfattning av Prinsessen på ærten med så många danska ord från texten som möjligt och/ förbered en muntlig sammanfattning. C Gör egna meningar där du använder substantiv i bestämd form och i flertal. D Gör själv exempel kring följande lömska likheter: SE DK SE blunda lukke øjnene blunde slumra, ta sig en lur blus bluse blus bloss, fackla, låga bog bov (skinke) bog bok buk bug buk bock, bagge, bugning boll bold, kugle bolle bulle, bål (skål), pippa (verb) E Gå till cd:n och lyssna på den inspelade uppläsningen av Prinsessen på ærten samtidigt som du läser texten. Försök härma och läs sedan själv texten högt. F Gå till cd:n och gör övningen Har du förstått? Besvara sedan följande frågor skriftligen och på danska (använd svenska ord när du inte vet de danska): Varför reste prinsen hela världen runt? I vilket skick var flickan som stod utanför porten och sa sig vara en prinsessa? Vad gjorde den gamla drottningen i sängkammaren? Hur sov prinsessan på natten? Varför skulle drottningen testa den påstådda prinsessan? 23