Helle Karman. Tio lektioner i danska texter och övningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helle Karman. Tio lektioner i danska texter och övningar"

Transkript

1 Helle Karman Tio lektioner i danska texter och övningar

2 Studentlitteratur Skola och vuxenutbildning Box LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Tfn Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Art.nr 7227 ISBN Helle Karman och Studentlitteratur AB, 2000, 2010 Upplaga 2:1 Redaktör: Malin Kågerman Hansén Typografi: Grafisk Form LNHB Omslag: Henrik Hast Omslagsbild: Shutterstock Printed by Pozkal, Poland 2010

3 Så här kan du arbeta med Tio lektioner i danska Att lära sig danska är för en svensk helt annorlunda än att lära sig engelska franska. De båda språken är så besläktade att de flesta svenskar lätt läser en dansk text men de har däremot ofta mycket svårt att förstå talad danska. Tio lektioner i danska är därför upplagd på ett annorlunda sätt än en gängse språkbok. Du börjar här inte från början (du kan ju redan mycket) utan du får träna på det som är svårt, genom att lyssna och läsa, härma och tala. Varje lektion i boken är uppbyggd på likartat sätt. Lektionen utgår ifrån en litterär text (som också finns inspelad), därefter presenteras uttal, grammatik och ordförståelse, varvat med handfasta övningar. Ofta bygger exempel och övningar på den inledande texten, vilket gör att du kommer bli allt mer förtrogen med vad orden betyder, hur de ska uttalas osv. I varje lektion läggs stor vikt vid de enskilda bokstävernas uttal. Det beror dels på att det är ett stort avstånd mellan skriven och talad danska, större än i många andra språk, dels på att många danska bokstäver är konstiga för en svensk. Innan du kan börja uppfatta den danska ljudströmmen som separata ord måste du lära dig att känna igen och uttala de små beståndsdelarna. När du bemästrar detta, ökar din förståelse och din färdighet i att tala i snabb takt. Det finns naturligtvis många sätt att arbeta med Tio lektioner i danska. Börja med att utforska bokens cd-romskiva, för den kommer du ha stor hjälp av. På den finns de litterära texterna inspelade så att du kan lyssna på dem. Du kan välja om du vill både läsa och lyssna på texterna bara lyssna. Vissa ord är markerade och klickar du på dem får du dem översatta på skärmen. Vill du lyssna på dessa texter utan dator kan du enkelt ladda ned mp3-filer. På cd-romskivan kan du också träna på ord, uttryck, uttal, stavning och grammatik samt testa dina kunskaper. Datorprogrammet rättar åt dig och du kan göra övningarna hur många gånger som helst. När du har gjort en uppgift hör du ordet meningen läsas upp. Till varje lektion finns på cd-romskivan Läs och lyssna: Lektionens text inspelad, med ordförklaringar. Ord och uttryck: Övningar på de viktigaste orden i texterna, speciella danska uttryck och hur ord bildas. Grammatik: Övningar på lektionens grammatikavsnitt, med grammatiska förklaringar och exempel. Uttal: Övningar på hur olika danska bokstäver uttalas, med förklaringar och exempel. Test: Test som bygger på lektionens övningar.

4 I boken är det markerat med följande två symboler när det finns texter och uppgifter på cd-romskivan att lyssna träna på: = lyssna = träna En bra arbetsgång som passar både för arbete i grupp och för självstudier är att börja med att lyssna på texten. Du kommer förmodligen uppleva att du inte förstår så väldigt mycket av den. Lyssna på den en gång till, samtidigt som du följer med i texten. Översätt sedan texten med hjälp av ordförklaringarna. När du har förstått innehållet lyssnar du igen tills du utan svårighet följer med i uppläsningen. Du kan också stanna upp och härma den inspelade texten några meningar i taget, som en uppvärmning inför att tala danska. Därefter går du vidare till det avsnitt som behandlar de enskilda bokstäverna. Det finns också inspelat. Du lyssnar på inspelningen och följer med i texten. Det är inte meningen att du ska lära dig alla uttalsreglerna. Se dem snarare som ett stöd för minnet, någonting att gå tillbaka till. Uttalet lär du dig genom att läsa och lyssna på de danska orden som ges som exempel. I övningen som följer ska du tillämpa uttalsreglerna och nu har du den fördelen att orden i övningen är hämtade från den text som du ju redan är bekant med. Fortare än du anar ser du ett mönster för bokstavens uttal och kan börja tillämpa det. Grammatiken behandlar du på samma sätt och du kan hitta fylligare förklaringar med exempel på cd-romskivan. I läromedlets första hälft ligger tonvikten på att du ska träna bokstävernas uttal och härma den inspelade texten. Från och med lektion 6 kastar du loss och börjar tala danska, först genom att slutföra meningar hämtade från lektionens text, sedan genom att svara på frågor och sist genom att göra egna berättelser. Hur ambitiöst du vill arbeta med Tio lektioner i danska bestämmer du själv. Kanske behöver du bara förstå danska hjälpligt i ditt jobb, kanske vill du verkligen lära dig att förstå och tala språket. I båda fallen har du här ett rikt material att ösa ur. Ge dig tid att lära språket, rusa inte i väg och försök förstå allt på en gång, ta lite i taget, jobba i din egen takt och unna dig själv att tycka att danska är roligt. Lycka till som man säger på danska held og lykke! Helle Karman Till BoDu som gav mig styrkan att skriva Du som läste varje ord Du som gav mig ömsom sunt förnuft ömsom pedagogisk insikt, alltid uppmuntran och värme, emotionellt och praktiskt stöd Du som var den härliga karl utan vem boken aldrig ens blivit en tanke.

5 Innehåll Lektion 1 7 1: Prinsessen på ærten 7 Några danska småord 10 Fonetik 10 Ordens betoning 10 Det danska stød 11 De danska vokalerna 11 Vokalernas längd 12 2: Ordens betoning och vokalernas längd 13 Grammatik 13 Substantiv en et? 13 Bestämd och obestämd artikel 14 Singular och plural 15 3: Substantivens böjning samt bestämd och obestämd artikel 16 Användandet av danskt der 18 4: När används der respektive det på danska? 18 Lömska likheter 19 5: Välj rätt ord 20 God dag och farvel 22 Träna hemma 23 Lektion : De i stedet for du 24 Några danska småord 27 Bokstäverna uttal 28 Bokstaven A 29 2: Bokstaven A 30 Räkneorden 31 Varför de svåra danska talen (50 90) heter som de gör 32 Tider 33 Telefonnummer 33 Priser 33 År och dag 34 3: Använd de danska räkneorden 34 4: Vilken tid och vilken ålder? 36 5: Vad kostar det? 37 Lömska likheter 38 6: Välj rätt ord 39 Vi går och äter 40 Såmænd och sgu 41 Träna hemma 41 Lektion : Kvinden og aben och Ja 43 Några danska småord 47 Bokstäverna B D 47 2: Bokstaven D 50 Adjektiv 50 Ändelser 50 Böjning (komparation) 50 3: Adjektivens böjning 51 4: Fler adjektiv att böja 53 Lömska likheter 54 5: Välj rätt ord 55 Telefonalfabetet 56 Träna hemma 56 Lektion : Lille Claus og store Claus 58 Några danska småord 65 Bokstäverna E F 65 2: Bokstaven E 66 Verb 67 Starka och svaga verb 67 3: De starka verbens böjning 68 4: De svaga verbens böjning 69 Lömska likheter 71 5: Välj rätt ord 72 Några vanliga danska förkortningar 74 Träna hemma 74 Lektion : Lille Claus og store Claus fortsättning 76 Några danska småord 81 Bokstäverna G H 81 2: Bokstaven G 83 Verb 84 Modala hjälpverb 84 3: Modala hjälpverb 84 Infinitiv 86 5

6 4: Verb + at + infinitiv 86 5: Småord + at infinitiv 87 Lömska likheter 88 6: Välj rätt ord 89 Familjebegrepp 90 7: Tjocka släkten 90 Träna hemma 92 Lektion : Rend mig i traditionerne 94 Några danska småord 100 Bokstäverna I L 100 2: Bokstäverna I och J 101 Verb 102 Passiv form 102 3: Använd passiv form 103 4: Passiv form på danska och på svenska 105 Lömska likheter 106 5: Välj rätt ord 107 6: Säg orden 108 Träna hemma 108 Lektion : Det ville glæde Några positiva danska ord 115 Bokstäverna M Q 116 2: Bokstaven O 117 Verb 118 Hjälpverb 118 3: Hjälpverben har och er 119 4: Översätt danska være och have 120 Lömska likheter 121 5: Välj rätt ord 121 6: Säg orden 123 Träna hemma 124 Lektion : Stedfar 125 Klockan och andra användbara uttryck 130 Bokstäverna R U 131 2: Bokstaven R 133 3: Bokstaven U 133 Pronomen 134 Personliga och possessiva pronomen 134 4: Använd sin, sit, sine deres 135 Lömska likheter 136 5: Välj rätt ord 137 6: Säg orden 138 Träna hemma 139 Lektion : Eksempel på liv 140 Bokstäverna V Z 144 2: Bokstäverna V och Y 145 Pronomen 146 Relativa pronomen 146 3: Använd der som 146 Interrogativa pronomen 147 4: Välj rätt frågeord 147 Demonstrativa pronomen 148 5: Välj rätt demonstrativt pronomen 148 Indefinita pronomen 149 6: Välj rätt indefinit pronomen 149 Några användbara danska uttryck 150 Lömska likheter 150 7: Välj rätt ord 151 8: Säg orden 152 Träna hemma 153 Lektion : Olav ibn Abdullah Frederiksen 155 Bokstäverna Æ Å 164 2: Bokstäverna Æ, Ø och Å 165 Var står orden i satsen? 166 Verb + objekt + adverb/preposition 166 3: Verb + objekt + småord 166 Placering av reflexiva pronomen och av ikke 167 4: Ordens placering i satsen 168 Adverb 169 Några danska artighetsfraser användbara i jobbet 170 Lömska likheter 171 5: Välj rätt ord 171 6: Säg orden 172 Facit 174 Litteraturlista 190 Ordlistor på nätet 190 Fonetiskt alfabet 191 6

7 Lektion 1 ÖVNING 1 Prinsessen på ærten Här i den första övningen ska du arbeta med Prinsessen på ærten av H C Andersen ( ), som är en lämplig författare att börja med, eftersom han är känd av alla. Prinsessen på ærten är en av hans mest älskade sagor. Språket är enkelt, även om det inte alla gånger är dagens talade danska. Endast få ord och stavningar har moderniserats här. Kursiverade ord finns översatta i ordlistan. Börja med att gå till cd:n och lyssna på den inspelade texten utan att samtidigt läsa den. Gå sedan igenom texten samtidigt som du lyssnar på den. Läs och lyssna bit för bit och översätt med hjälp av ordförklaringarna tills du har förstått texten. Lyssna på texten en sista gång, utan att samtidigt läsa den. Du kommer att märka att du nu förstår mycket mer. Der var engang en prins, han ville have sig en prinsesse, men det skulle være en rigtig prinsesse. Så rejste han hele verden rundt for at finde sådan en, men allevegne var der noget i vejen, prinsesser var der nok af, men om det var rigtige prinsesser kunde han ikke helt finde ud af, altid var det noget som ikke var så rigtigt. Så kom han da hjem igen og var så bedrøvet, for han ville så gerne have en virkelig prinsesse. En aften blev det da et frygteligt vejr; det lynede og tordnede, regnen skyllede ned, det var ganske forskrækkeligt! Så bankede det på byens port og den gamle konge gik hen og lukkede op. Det var en prinsesse som stod udenfor. Men Gud hvor hun så ud af regnen og det onde vejr! Vandet løb ned ad hendes hår og hendes klæder og det løb ind ad næsen på skoen og ud ad hælen, og så sagde hun at hun var en virkelig prinsesse. Ja, det skal vi nok få at vide! tænkte den gamle dronning, men hun sagde ikke noget, gik ind i sovekammeret, tog alle sengeklæderne af og lagde en ært på bunden af sengen, derpå tog hun tyve madrasser, lagde dem ovenpå ærten, og så endnu tyve edderduns-dyner ovenpå madrasserne. Der skulle nu prinsessen ligge om natten. 7

8 H C Andersen ( ) är rännstensungen som kom upp sig i de högsta kretsarna och fick se sin staty rest i Kongens Have i Köpenhamn. Hans sagor är älskade av barn över hela världen, fast han egentligen skrev dem för vuxna. Bland de mest kända är Kejserens nye klæder, Den lille havfrue, Nattergalen och Den grimme ælling. Gemensamt för sagorna är att de är mänskligt allmängiltiga de är en spegel i vilken människor från världens alla hörn kan känna igen sig och sina liv. 8

9 Om morgenen spurgte de hende, hvorledes hun havde sovet. O, forskrækkeligt dårligt sagde prinsessen, jeg har næsten ikke lukket mine øjne den hele nat! Gud ved, hvad der har været i sengen? Jeg har ligget på noget hårdt, så jeg er ganske brun og blå over min hele krop! Det er ganske forskrækkeligt! Så kunde de se at det var en rigtig prinsesse, da hun gennem de tyve madrasser og de tyve edderduns-dyner havde mærket ærten. Så ømskindet kunde ingen være uden en virkelig prinsesse. Prinsen tog hende da til kone for nu vidste han at han havde en rigtig prinsesse og ærten kom på Kunstkammeret, hvor den endnu er at se hvis ingen har taget den. Se, det var en rigtig historie! Ur Eventyr og historier av H C Andersen ORDLISTA DK sådan en allevegne noget i vejen om hvis SE en sådan överallt något fel om om Det svenska om heter på danska hvis om. Hvis används i betydelsen ifall: hvis det sner i morgen (SE: om det snöar i morgon), hvis du ikke kommer så... (SE: om du inte kommer så...) Det danska om används i betydelsen huruvida: jeg ved ikke om det her er godt nok (SE: jag vet inte om det här är bra nog) Den danska prepositionen om motsvaras dock oftast av en annan preposition på svenska. Det heter t ex: om natten (SE: på natten) dreje om hjørnet (SE: svänga runt hörnet) om søndagen (SE: på söndagarna) rundt om huset (SE: kring huset) en gang om ugen (SE: en gång i veckan) vejr lynede tordnede skyllede ned byen lukkede op (lukke (i) bunden edderduns-dyne lukket mine øjne mærket ømskindet kone väder blixtrade åskade vräkte ner staden öppnade stänga) botten ejderduntäcke blundat känt känslig, ömskinnat fru, hustru, kvinna Fru används på danska, liksom på svenska, ihop med namn: fru Hansen. Det heter också frk (frøken) Jensen och hr Petersen. Frue och hustru används huvudsakligen i finare sammanhang: direktørens frue, ambassadørens hustru. Annars heter det Hansens kone Peters kone. 9

10 Några danska småord DK ad allerede alligevel da alene SE längs, genom, åt redan ändå, i alla fall när, eftersom, då ensam, vara DK ensom enkelt enlig SE ensam, känna sig enstaka enslig, ensamstående, ensam, enstaka, isolerad Fonetik Ordet fonetik betyder läran om språkljuden, dvs läran om de ljud som vi sätter ihop till ord och meningar. Vill vi lära oss ett språk måste vi känna till lite grann om hur vi egentligen bildar ljuden och om hur vi kombinerar dem till begripligt tal. Vi bör ha en idé om ordens betoning, om vokalernas längd och om bokstävernas uttal i olika sammanhang. Danskan och svenskan har en gemensam språkhistoria och likheterna mellan språken är många. Så är också skillnaderna. Därför kommer du efterhand som du går igenom de enskilda bokstävernas uttal både få titta på likheterna och lära dig de väsentliga skillnaderna. Ordens betoning Ett enstaka ord är alltid betonat, men när vi sätter ihop ord i meningar blir vissa ord betonade och andra obetonade. Mönstret för vilka ord vi betonar är detsamma i svenskan och i danskan. Som regel är det småorden som blir utan betoning: jeg, du, man, en, den, de, at, og, i, på, til m fl. Även när det gäller vilken del av ett flerstavigt ord som betonas finns en överensstämmelse mellan svenska och danska. Oftast ligger betoningen på den första stavelsen: I hesten ( I hästen), I båden ( I båten), I skabet ( I skåpet). Några skillnader i betoning finns det dock mellan de båda språken: Prefixet u- är oftast obetonat på danska men betonat på svenska: u I mulig ( I omöjlig), u I skyldig ( I oskyldig) Prefixet er- är obetonat på danska men betonat på svenska: er I fare ( I erfara), er I statte ( I ersätta) Orddelen -entlig är obetonad på danska men betonad på svenska: I offentlig, (of I fentlig), I væsentlig (vä I sentlig) Ändelsen -deles är betonad på danska men obetonad på svenska: sær I deles, frem I deles, al I deles ( I alldeles) En annan betoningsskillnad mellan de båda språken är att man på svenska uttalar både de betonade och de obetonade stavelserna någorlunda 10

11 tydligt. Det gör man inte på danska. Där har man ett distinkt uttal enbart av de betonade stavelserna. De obetonade, däremot, artikuleras dåligt, vilket är OK för en annan dansk men naturligtvis gör det svårt för en svensk att uppfatta orden. Det danska stød Ett speciellt fenomen i danska språket är stødet, en egenhet som danskan endast delar med ett fåtal av världens övriga språk. Vad är då detta stød och vad har det för funktion? Jo, det är ett sätt att snabbt och under mycket kort tid störa stämbandens regelbundna svängningar, så att det uppfattas som ett stopp i talet. Enligt språkforskarna påminner det om det engelska thin k och ca tch och om ett speciellt knarrande uttal av det svenska ja ha och nä ä. Stødets funktion är att skapa en skillnad mellan ord som annars skulle låta likadant och det förekommer mest i enstaviga ord. Följande är några exempel: Med stød mand (substantivet man) hund maj (månaden maj) anden (ankan) maler (målar) sulten (hungern) Møller (namn) byer (städer) tanken (tank) han havde lyst med lommelygten (ficklampan) de tog toget (tåget) kl 5 Utan stød man (pronomenet man) hun (hon) mig anden (en annan) maler (målare) sulten (hungrig) møller (kvarnar) byger (skurar, verb) tanken (tanke) det er lyst (ljust) om natten i går var det tåget (dimmigt) Merparten av danskarna är knappt medvetna om att de använder ett stød, och ännu mindre när de gör det. Detta faktum gör det naturligtvis inte lättare för en utlänning att tillägna sig stødet. Förtvivla dock inte. Språkforskarna anser nämligen att man inte behöver kunna använda något stød. Det förekommer huvudsakligen i riksdanskan och saknas i vissa sydliga dialekter, där folk bevisligen klarar sig utmärkt utan. De danska vokalerna De danska vokalerna a, e, i, o, u, y, æ, ø och å är egentligen rätt lika de svenska motsvarigheterna, fast de flesta av dem uttalas lite annorlunda, dvs de bildas på annat ställe i munnen. Uppställningen på nästa sida visar starkt förenklat hur vokalerna uttalas. Horisontellt visas var ljudet bildas i munnen och vertikalt hur mycket man öppnar munnen vid uttalet. 11

12 Främre vokaler Bakre vokaler Stängd i y u Halvstängd e ø o Halvöppen æ å Öppen a Vokalernas längd De långa vokalerna uttalas i stort sett så som man förväntar sig att de ska uttalas när man ser dem skrivna. Nu kan vokalerna också vara korta och en genomgående regel är att en kort vokal uttalas mer öppet än den motsvarande långa. En annan huvudregel är att oftast när det finns ett r i närheten blir vokalen öppnare än den korta vokalen. Exempel et banner [ I banəɹ] (ett baner) och et barn [ I bα:ɹn] En vokal med stød är inte i sig en lång vokal, men den uppför sig som en sådan och brukar räknas dit. Exempelvis låter ett å med stød som ett långt å : Med lång vokal Med stød Med kort vokal våde [ I vå:ðə] (blöta) våd [vå:ð] (blöt) vådt [vɔt] (blött) være [ I væ:ɹə] (vara) vejr [væ:ɹ] (väder) værre [ I väɹə] (värre) Det är alltså viktigt att veta om en vokal är lång kort när man ska uttala danska ord men hur ska man nu veta det? Jo, det finns naturligtvis regler för detta. De är väldigt detaljerade, men förenklat kan sägas att vokalen är lång när den förekommer inne i ett ord och följs av en enstaka konsonant: t ex døbe [ I dø:bə] (döpa), mene [ I me:nə] (mena), kile [ˈki:lə] (kil) vokalen är kort när den förekommer inne i ett ord och följs av en dubbelskriven konsonant av ett antal (två flera) konsonanter: t ex dyppe [ I døbə] (doppa), mindre [ I mendrə] (mindre), kilde [ I kilə] (källa) Vid enstaviga ord där vokalen följs av en enstaka konsonant kan man inte omedelbart se om vokalen är lång kort. Vad gör man då? Jo, tittar på den bestämda formen. Är konsonanten dubbelskriven i bestämd form är vokalen kort i både bestämd och obestämd form, annars är den lång. 12

13 Exempel Kort vokal dug duggen (dagg) nød nødden (nöt) Lång vokal dug dugen (duk) nød nøden (nöd) ÖVNING 2 Ordens betoning och vokalernas längd Lyssna igen på Prinsessen på ærten och ange betoningen i flerstaviga ord genom att sätta ett betoningsstreck ( I ) framför den betonade stavelsen. Exempel Der var en I gang... han I ville... en prin I sesse... det I skulle I være en I rigtig prin I sesse Gå därefter igenom textens huvudord (dvs substantiv, adjektiv och verb). Ange de långa vokalerna genom understrykning. Exempel han ville have sig... det skulle være en rigtig... Så bankede det på byens Grammatik För många är nog grammatiken något som de helst vill slippa befatta sig med. Men grammatiken utgör en sorts ledstång när det gäller språkförståelsen. Och det går att lära sig de grammatiska regler man behöver utan råpluggande genom att se dem i sitt sammanhang, förstå deras tillämpning och använda dem om och om igen. Den grammatiska ledstången får du presenterad i det följande. Reglerna tillämpar du sedan i anslutning till texterna. Det är endast de delar av den danska grammatiken som är mest intressanta för en svensk som tas upp här. Hela tiden jämförs de med svenskt språkbruk för att likheter och skillnader ska bli tydliga. Substantiv en et? Ett svenskt substantiv har som obestämd artikel antingen en ett (en stol, ett bord). De flesta substantiv (ca 75 %) har en. Det är likadant på danska (en stol, et bord). En god tumregel är dessutom att har ett svenskt ord en, har även det motsvarande snarlika danska ordet en. Naturligtvis finns det undantag från denna regel. Exempelvis heter det en bild på svenska och et billede på danska. På nästa sida hittar du exempel på andra ord som på svenska har en och på danska et. 13

14 bal blik bur bureau bæger bæst digt firma flag (SE: flagga) fyr gardin glimt (SE: skymt) kammer karneval kup kys legeme (SE: kropp) lem lokale løg (SE: lök) menneske møbel måltid orgel punkt pust sand skilt (SE: skylt) skjold (SE: sköld) skrift sogn (SE: socken) spejl (SE: spegel) suk syn teater toilet vink vers Även ord på -skab (venskab, fangenskab), på -ti (dementi, demokrati) och på -ur (diktatur, docentur m fl) har et före i obestämd form. Det finns förstås skillnader i motsatt riktning. Det heter t ex ett café på svenska men en kafé på danska. Andra ord som på svenska har ett och på danska en är t ex akkord arv bi blok (SE: block) brøk (SE: bråk) bås dåb (SE: dop) fejl (SE: fel) fiasko figen finger foragt fornuft helgen (SE: helgon) hån interesse jubel kaffe krig kval larm lyd (SE: ljud) løve (SE: lejon) lås mode mønt pris pære rosin rus stald stime straf streg sveske (SE: sviskon) tale te trods trold tvivl vin vis vold Också ord på -stand har en före (forstand, modstand m fl). Bestämd och obestämd artikel Den obestämda artikeln en et står alltid framför substantivet: en stol, et bord. I bestämd form fogas artikeln -(e)n -(e)t liksom på svenska, som en ändelse till substantivet: stolen, bordet. Kommer det ett adjektiv före substantivet har vi i obestämd form: en brun stol, et brunt bord. I bestämd form blir det: den brune stol, det brune bord. 14

15 I bestämd form plural blir det: de brune stole, de brune borde. Lägg här märke till att någon dubbel bestämd form (dubbel artikel) inte förekommer på danska. På danska säger man de brune stole (SE: de bruna stolarna) och det brune bord (SE: det bruna bordet). Inte h finns i danskan uttryck som svenska språket vita huset. Det heter det svenske sprog och det hvide hus. Singular och plural När vi på svenska bildar plural av ett substantiv fogar vi ändelserna -or, -ar, -er ingenting ( ) till grundformen: flera flick-or, flera pojk-ar, flera tjej-er och flera barn ( ). På danska lägger vi till -e, -(e)r ingenting ( ): flere stol-e, flere måned-er, flere pige-r (flickor) och flere sten ( ). Ändelsen -(e)r är den absolut vanligaste. Den finns hos 75 % av substantiven. Naturligtvis förekommer i danskan oregelbundna substantiv och förvånansvärt ofta är samma ord oregelbundet böjda på båda språken. Jämför följande ord: SE en bonde flera bönder en stad flera städer en ko flera kor DK en bonde flere bønder en stad flere stæder en ko flere køer När det gäller bestämd form på ord i plural har svenskan nästan alltid -na som ändelse till den obestämda formen, t ex alla flickor-na, alla pojkar-na, alla tjejer-na (men alla barn-en). På danska läggs -(e)ne till den obestämda formen, t ex alle stole-ne, alle måneder-ne, alle piger-ne och alle sten-(e)ne. Substantivändelserna kan sammanfattas i följande schema där x betecknar ordets stam (stol, måned, pige och sten). Obestämd form Bestämd form Singular x x + (e)n stol, pige, bord, måned, sten stol(en), pige(n), sten(en) x + (e)t bord(et) Plural x + e (x + e) + ne bord(e) stole(ne), borde(ne) x + (e)r (x + (e)r) + ne måned(er), pige(r) måneder(ne), piger(ne) x + ( ) (x + ) + ene sten( ) sten(ene) 15

16 Ska man uttrycka ägande, genitiv, lägger man bara till ett -s, precis som på svenska, till den aktuella formen: en pige-s, pigen-s, flere piger-s och alle pigerne-s. Vid ord som redan slutar på ett s-ljud fogar man i skriftspråket till en apostrof: Marx, Frits, Jens. I talspråk kan man lägga till -es: Frits-es, Jens-es. ÖVNING 3 Substantivens böjning samt bestämd och obestämd artikel Skriv följande substantiv från Prinsessen på ærten i bestämd form singular samt i obestämd och bestämd form plural. Ange dessutom obestämd och bestämd artikel. Obestämd form Bestämd form Bestämd artikel Sing en prins prinsen den gode prins Plur flere prinser alle prinserne de gode prinser Sing... prinsesse......smukke... Sing... verden......store... Sing... vej......lange... Sing... aften......lyse... Sing... vejr......dejlige... Sing... regn......kolde... Sing... by......store... Sing... port......tunge... Sing... konge......gamle... Sing... Gud......hedenske... Sing... vand......varme... 16

17 Obestämd form Bestämd form Bestämd artikel Sing... hår......lange... Plur... klæder......fine... Sing... næse......lange... Sing... sko......brune... Sing... hæl......høje... Sing... dronning......gamle... Sing... kammer......lille... Sing... ært......grønne... Sing... bund......hårde... Sing... seng......bløde... Sing... madras......tykke... Sing... dyne......varme... Sing... nat......mørke... Sing... morgen......lyse... Sing... øje......blå... Sing... krop......lille... Sing... kone......gamle... Sing... historie......gode... 17

18 Användandet av danskt der Ordet der används i många sammanhang. Man säger 1. Manden, der kom gående på gaden (SE: Mannen som kom gående på gatan ) 2. Der ligger et smukt hus! (SE: Där ligger ett vackert hus!) 3. Der kommer en mand cyklende på fortovet. (SE: Det kommer en man cyklande på trottaren.) Här ska vi titta närmare på det tredje exemplet, dvs de fall där det dans ka der motsvarar svenska det. Det gäller i följande två situationer: Vid opersonliga passivkonstruktioner Exempel Der snakkes for meget. (SE: Det pratas för mycket.) Snart serveres der varm mad. (SE: Snart serveras det varm mat.) Skal der ikke gøres rent her? (SE: Ska det inte städas här?) När der är ett tillfälligt subjekt som följs av det egentliga subjektet, vilket är ett substantiv i obestämd form (singular plural) Exempel Der var engang en fattig mand. (SE: Det var en gång en fattig man.) Der plejer at komme folk hertil ved 8-tiden. (SE: Det brukar komma folk hit vid åttatiden.) Der står en lysestage på bordet. (SE: Det står en ljusstake på bordet.) I andra fall används på danska det liksom på svenska. Exempel Det sner. (SE: Det snöar.) Det var godt du kom. (SE: Det var bra att du kom.) ÖVNING 4 När används der respektive det på danska? Fyll i der respektive det i de danska exemplen nedan. A Overalt var... prinsesser men ingen rigtige prinsesser B var altid noget i vejen C var synd D er dejligt vejr i dag E kommer snart bedre tider F blev aften og vældig mørkt G stod nogen udenfor H er lidt vel tidligt at spise frokost I Hvad står i avisen i dag? J skrives så meget dumt! K har gjort ondt hele natten L siges at hun er en rigtig prinsesse 18

19 Vad betyder det? A At få luft 1 At få afløb for sine følelser (att ge utlopp för sina känslor) X At komme op til overfladen (att komma upp till ytan) 2 At hvile efter en anstrengelse B At falde på maven 1 At være helt ukritisk mod nogen (att falla i farstun) X At være ude på glat is 2 At bære sig klumpet ad C At kunne krybe i et musehul 1 At komme igennem noget som er svært X At ville gøre sig så lille som en mus 2 At ville forsvinde fra noget ubehageligt Lömska likheter En av de vanligaste fallgroparna när det gäller svenska och danska är att orden kan se mycket lika ut men ha helt olika betydelser. Vi kommer att i varje kapitel ge några exempel under rubriken Lömska likheter. Uppställningen läses från vänster till höger så att anhängare på svenska heter tilhænger på danska. Det snarlika danska ordet anhænger betyder släpvagn på svenska. SE DK SE anhängare tilhænger anhænger släpvagn avdrag fradrag, korrektur afdrag avbetalning avi meddelelse avis tidning bakbord bagebræt bakkebord brickbord begrunda tænke over, grunde over begrunde ge skäl för, motivera, bevisa bena skilning, tage benene ud af en fisk bene skynda sig, springa, ränna, rusa SVAR: A 1, B 1, C 2 19

20 bestyra betjänt blommor blöt bruka besørge, ordne arrangere bestyre (herskabs)tjener betjent blomster blommer våd blød pleje bruge förvalta, förestå, administrera poliskonstapel plommon mjuk använda ÖVNING 5 Välj rätt ord Läs igenom meningarna nedan. Välj med hjälp av uppställningen ovan och på föregående sida de rätta danska och svenska orden och fyll i dem i luckorna. Exempel De tillhörde hans trognaste anhängare. De tilhørte hans mest trofaste tilhængere. men: Vi er nødt til at have en anhænger (SE: släpvagn) for at kunde fragte det hele. A Du kommer att få avdrag på veckopengen på lördag. Du får et i dine lommepenge på lørdag. men: (SE: ) var en stor udgift i familiens budget. B I går kom det en avi från banken. I går kom der en fra banken. men: Hvilken tror du er den største (SE: ) i Danmark? (Aktuelt, Berlingske Tidende, Information, Jyllands-Posten Politiken?) C Brukar du använda bakbordet när du bakar? Plejer du at bruge når du bager? men: (SE: ) stod henne under vinduet i stuen. 20

21 D Det fanns anledning att allvarligt begrunda hennes inlägg i debatten. Der var al grund til for alvor at hendes indlæg i debatten. men: Han kunne på en udmærket måde (SE: ) sit forslag. E F Han har benan på vänster sida. Han har i venstre side. men: Han (SE: ) af sted for at nå det. De hade mycket att bestyra inför bröllopet. De havde meget at inden brylluppet. men: Han forstod rigtigt at (SE: ) det store gods. G I dag är det endast i gamla filmer som man kan träffa på en betjänt. I dag er det bare i gamle film man kan møde en. men: (SE: ) kom gående lige hen imod mig på gaden. H Så snällt av dig att ge mig blommor. Hvor er det sødt af dig at give mig. men: Jeg kan bedre lide de blå (SE: ) de gule er for sure. I Hunden kom hem och var kall och blöt. Hunden kom hjem og var kold og. men: Derfor lagde vi den i dens varme og (SE: ) hundekurv. J Vi brukar åka tåg till sommarstugan. Vi at tage toget til sommerhuset. men: Vi (SE: ) altid bilen til mindre ærinder. 21

22 Goddag och farvel Börja med att läsa igenom hälsningsfraserna nedan. Träna sedan i par med att kombinera hälsningsfraserna med rätt svar. Byt roller. Läs därefter igenom fraserna kring ett telefonsamtal. Arbeta i par och träna på att svara på A:s förfrågan med uttryck som: Ja, et øjeblik, Jeg skal lige kalde på ham, Han kommer straks, Skal jeg bede ham ringe til dig/dem?, Han er desværre ikke tilstede, Han er optaget lige nu, Han er lige gået til frokost, Hej och Farvel (och ha det godt). A och B träffas A: Goddag. Hvordan har du det? B: Goddag. (Jeg har det) fint. (SE: Hur mår du?) Hej. Hvordan har du det? Hej. (Jeg har det) fint! Dav [dau]. Hvordan har du det? Dav. (Jeg har det) fint! Tak for dit brev! Ha en god dag! (SE: Ha en bra dag!) God arbejdslyst! Farvel (SE: Adjö) Farvel med dig Farvel så længe (SE: Hej så länge) Hej På gensyn [ˈgensyn]. (SE: På återseende) Selv tak! (SE: Varsågod!) Tak i lige måde! (SE: Tack det samma!) Tak i lige måde! (SE: Tack detsamma!) Farvel Farvel Farvel Hej På gensyn A börjar och slutar ett telefonsamtal Goddag. Det er Hanne Olsen. Jeg skulle tale med Peter Larsen. Hej. Det er Hanne Olsen. Jeg vil gerne tale med Peter. Dav. Det er Hanne Olsen. Jeg søger Peter Larsen. mer informellt Hej. Det er Hanne. Jeg skal snakke med Peter Larsen. Dav. Det er Hanne Olsen. Er Peter der? Er der mere du gerne ville vide? mer informellt Du, jeg må løbe nu. (SE: Nu måste jag sluta.) 22

23 Träna hemma A Gör färdigt övningarna 1 5. Rätta sedan med hjälp av facit. B Skriv en sammanfattning av Prinsessen på ærten med så många danska ord från texten som möjligt och/ förbered en muntlig sammanfattning. C Gör egna meningar där du använder substantiv i bestämd form och i flertal. D Gör själv exempel kring följande lömska likheter: SE DK SE blunda lukke øjnene blunde slumra, ta sig en lur blus bluse blus bloss, fackla, låga bog bov (skinke) bog bok buk bug buk bock, bagge, bugning boll bold, kugle bolle bulle, bål (skål), pippa (verb) E Gå till cd:n och lyssna på den inspelade uppläsningen av Prinsessen på ærten samtidigt som du läser texten. Försök härma och läs sedan själv texten högt. F Gå till cd:n och gör övningen Har du förstått? Besvara sedan följande frågor skriftligen och på danska (använd svenska ord när du inte vet de danska): Varför reste prinsen hela världen runt? I vilket skick var flickan som stod utanför porten och sa sig vara en prinsessa? Vad gjorde den gamla drottningen i sängkammaren? Hur sov prinsessan på natten? Varför skulle drottningen testa den påstådda prinsessan? 23

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.

Förord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2. Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty SPRÅKHISTORIA uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui Leila Ekman Miroslava Koch Jelacic opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Svensk grammatik Ordklasser!

Svensk grammatik Ordklasser! Svensk grammatik Ordklasser! Grammatik är läran om ett språk, hur detta språk är uppbyggt och hur det fungerar i tal/skrift. Alla ord betyder något och kan delas in i olika ordklasser. Det finns 9 olika

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty SPRÅKHISTORIA

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty SPRÅKHISTORIA qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty SPRÅKHISTORIA uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui Leila Ekman opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop Miroslava

Läs mer

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas

Läs mer

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Gissa mitt ord. OrdAF. Vad är det som är rött med svarta prickar? Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi

Gissa mitt ord. OrdAF. Vad är det som är rött med svarta prickar? Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi Vad är det som är rött med svarta prickar? OrdAF Gissa mitt ord Gåtor av Inga Magnell Illustrationer av Pia Niemi OrdAF AB Postadress: Domherrevägen

Läs mer

Vi kan gå på bio när du är klar. När du är klar kan vi gå på bio. Jag kan hjälpa dig om du vill. Om du vill, kan jag hjälpa dig

Vi kan gå på bio när du är klar. När du är klar kan vi gå på bio. Jag kan hjälpa dig om du vill. Om du vill, kan jag hjälpa dig Ordföljd Namn: A. Använd orden i textgruppen och skriv meningar. Börja med den understrukna biten. Om det finns två understrukna bitar, ska du skriva två meningar. gå vi kan när du är klar på bio dig kan

Läs mer

Claire Llewellyn Jon Stuart

Claire Llewellyn Jon Stuart Claire Llewellyn Jon Stuart Till er där hemma Innan ni läser Samtala om boken. Titta tillsammans på framsidan. Vad ser ni på bilden? Läs titeln och baksidestexten. Låt ditt barn berätta vad boken handlar

Läs mer

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför. Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,

Läs mer

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1

Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 ISBN 978-91-47-09181-2 Kerstin Robertsson och Liber AB Projektledare och redaktör: Anna Granlund

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!! 1 VERB I PRESENS Svenska verb har fem olika böjningsformer: presens, infinitiv, preteritum (imperfekt), supinum och imperativ. Presens använder man om nutid. Man kan också använda det om framtid om det

Läs mer

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.

Läs mer

Facit till FRAMSTEGSTEST 1

Facit till FRAMSTEGSTEST 1 Facit till FRMSTEGSTEST 1 Kapitel 1 3 1 b 5 a 2 Frågeord 1 Vilken 2 Vilket 3 Vad 4 Hur 5 Vilken 6 Varifrån 7 Var 8 Vad 3 Verb 1 kommer/är 2 bor 3 jobbar 4 talar 5 är 6 har 7 är 8 forskar 4 Substantiv:

Läs mer

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Svenska - Läxa ORD att kunna förklara Substantiv är namn på ting; t ex boll och ring Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är Verb det är vad man kan göra; skriva läsa, se och höra Ordklasser som vi lärt

Läs mer

12 Programstege Substantiv

12 Programstege Substantiv Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD OBESTÄMD FORM: - en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. NÄR använder vi obestämd form av substantivet? Jo: 1. Man introducerar något (nytt).

Läs mer

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för elever som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av språkets tempussystem, lära sig vilka former de regelbundna och oregelbundna verben

Läs mer

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska - Grundläggande Kan du hjælpe mig, tak? Fråga om hjälp Snakker du engelsk? Fråga om en person talar engelska snakker du _[language]_? Fråga om en person talar ett visst språk Jeg snakker ikke_[language]_.

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4 ENGELSKA ÅRSKURS 3 - utveckla ett intresse för engelska språket. - lära sig att uppfatta, förstå och våga tala engelska och agera enligt individuell förmåga. - göra sig förstådda i för dem nära och vardagliga

Läs mer

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik: Lektion 5 Ord och fraser Vi pratar om väder Uttal Väder-kommentarer Grammatik: När ska vi använda obestämd och bestämd form? När ska vi säga går och åker Reflexiva, possessiva pronomen (sin, sitt, sina)

Läs mer

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv

Läs mer

Innehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord.

Innehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord. Innehåll B-nivå B.1 Två olika konsonanter i rad; i slutet och i början av ord. / -ljudet B.3 Ljudgrupper med annorlunda vokalljud ild ind old ost B.4 Tre konsonanter i början av ord. B.5 Trigrafen -tch

Läs mer

FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN

FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN Hillerstorp 2004-01-07 ARBETSPLAN I ENGELSKA FÖR ÅR 2 9 HILLERSTORPSSKOLAN KULLTORPSSKOLAN Arbetsplan i engelska år 2-9 Övergripande för alla år gäller: Att aktivt öva den muntliga förmågan. Progressiv

Läs mer

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,

Läs mer

Ordklasserna pronomen. Ingemar Wiklund, Ellös skola, Ellös

Ordklasserna pronomen. Ingemar Wiklund, Ellös skola, Ellös Ordklasserna pronomen Pronomen Pronomen är ett latinskt ord som egentligen betyder istället för substantiv. Ett pronomen kan alltså ersätta ett substantiv. Man kan t.ex. Skriva: Stolen (substantiv) - den

Läs mer

Förord KERSTIN BALLARDINI

Förord KERSTIN BALLARDINI Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.

Läs mer

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Träningshäfte ordklasser (Venus) Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen Substantiv plural Man bildar (=gör) plural i svenskan på fem olika sätt. Man delar in substantiven i fem olika grupper. har precis som singular en obestämd form och en bestämd form. Den bestämda formen

Läs mer

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu

Svenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa

Läs mer

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

BLOCK 1. 1A. Att komma igång BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många

Läs mer

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter Skriva berättande texter Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik Stavning, stor bokstav och

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. ENGELSKA ÅR 1 6 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Eleven skall: förstå tydligt och enkelt tal och själv kunna delta i enkla samtal kunna läsa och förstå enkla berättelser

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Alla bokstäver bildligt och uttalsmässigt Förstå alla ord vid bokstävernas berättelser

Alla bokstäver bildligt och uttalsmässigt Förstå alla ord vid bokstävernas berättelser en för Förskoleklassen Alla bokstäver bildligt och uttalsmässigt Förstå alla ord vid bokstävernas berättelser Skriva från höger till vänster Skriva alla bokstäver åtskilda Skriva sitt namn utantill Namn

Läs mer

Jag kan bli rektor ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Jag kan bli rektor ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA ögonstenar (sida 5, rad 2), personer som betyder extra mycket för någon spetsiga (sida 6, rad 15), formade som en triangel högst upp bräker (sida 8,

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4

Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Arbetsuppgift Skrivning och Grammatik v. 4 Det finns mycket som kan vara konstigt och annorlunda när man kommer till ett nytt land eller möter en ny kultur. Det behöver inte vara bara traditioner, utan

Läs mer

Min kompis heter Sofie och har ljust kort hår. Hon älskar marsvin. Min ärkefiende Lisa, läraren Lisa, utan hår är läskig. Det känns som att hon

Min kompis heter Sofie och har ljust kort hår. Hon älskar marsvin. Min ärkefiende Lisa, läraren Lisa, utan hår är läskig. Det känns som att hon 1 Kapitel 1 hej Hej, jag heter Gabriella och går på Maden skolan. Jag har långt brunt hår och älskar kaniner. Min kompis heter Sofie och har ljust kort hår. Hon älskar marsvin. Min ärkefiende Lisa, läraren

Läs mer

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är

Svenska 1 ANSWER KEY MÅL 1. 1 -Pronomen subjekt. Jag De det Vi Du Ni Han. 2 - Verb. kommer/är heter är kommer/är. 3 - Frågor. Heter/Är Vad Kommer/Är Svenska 1 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 -Pronomen subjekt Jag De det Vi Du

Läs mer

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22.

Innehåll. Stryk under, ringa in, kryssa 2. I vilken ordning? 6. Vilken information? 10. På samma sätt 14. Följ ledtrådarna 18. Mönster 22. Innehåll Stryk under, ringa in, kryssa 2 I vilken ordning 6 Vilken information 10 På samma sätt 14 Följ ledtrådarna 18 Mönster 22 Glyfer 26 Pusselbitar 30 Den här boken tillhör 3 Stryk under, ringa in,

Läs mer

Svenska 3 ANSWER KEY MÅL Fraser. 1. a) trevligt 1. b) detsamma 3. när 4. intressant 5. tycker. 2 - Ordföljd

Svenska 3 ANSWER KEY MÅL Fraser. 1. a) trevligt 1. b) detsamma 3. när 4. intressant 5. tycker. 2 - Ordföljd Svenska 3 ANSWER KEY In some cases several alternatives are possible. The answers are arranged beginning with the best alternative, then the second best etc. MÅL 1 1 - Fraser 1. a) trevligt 1. b) detsamma

Läs mer

Svenska från början 2

Svenska från början 2 Svenska från början 2 1 Fyll i rätt ord Dygn landskap frisk län sjuk kommun Sjuksköterska behöver vårdcentral akut 1. Det finns 13 kommuner i Jönköpings. 2. Ett är 24 timmar. 3. Forserum, Anneberg och

Läs mer

Den lille pige med svovlstikkerne

Den lille pige med svovlstikkerne Den lille pige med svovlstikkerne SAGOR SOM ÄR SKRIVNA aven känd fiirfattare kallas konstsagor, till skillnad från folksagor som länge cirkulerat ifolkmun innan de skrivits ner. Nordens främste konstsageförfattare

Läs mer

Studiehandledning för nybörjare

Studiehandledning för nybörjare Studiehandledning för nybörjare Innehåll Inledning... 3 1. Språkets historia och utbredning... 4 2. Språkets grunder och uttal... 4 3. Vardagsfraser, hälsningsfraser... 4 4. Räkna, pengar... 5 5. Tid...

Läs mer

Otraditionella matematikuppgifter

Otraditionella matematikuppgifter Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från

Läs mer

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1.

Svenska i fokus 1. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet. Sidorna 94 96 plus facit ur Svenska i fokus 1. Svenska i fokus 1 Svenska i fokus 1 är ett nybörjarläromedel med snabb och tydlig progression. Boken är framtagen för vuxna och tonåringar med studievana. Provlektion: Tidsordet/objektet i fundamentet

Läs mer

Svensk minigrammatik

Svensk minigrammatik Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall: 1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER

Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Grammatikprov åk 8 ORDKLASSER Gör hela provet innan du rättar med facit. Du sätter själv ut dina poäng när du rättar! A. Placera de 30 orden efter rätt ordklass katt, vi, springer, men, vacker, eftersom,

Läs mer

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen

Lektion 4. Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Lektion 4 Vägbeskrivning Norr, söder, öster, väster Verb: 4 verbgrupper Reflexiva pronomen i objekt Possessiva pronomen Elev-fråga från förra lektionen: Adjektiv I have a question about the adjektiv when

Läs mer

Magiska dörren Elin Gustafsson

Magiska dörren Elin Gustafsson Magiska dörren Elin Gustafsson Kapitel 1 Hej Jag red snabbt till stallet och sadlade av Bingo. Det skulle snart bli mörkt och jag skulle behöva cykla hem själv. Jag ställde in Bingo i boxen och gav honom

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom

Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom Annonsen Arbetsmaterial för läsaren Författare: Gull Åkerblom Ord Arbeta med ord Motsatser: Välj ut femton ord ur ordlistan i slutet av boken. Ta reda på vilka ord som är deras motsatser. Synonymer: Ta

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Michael Dahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som ständigt drömmer mardrömmar om att han är en drake. En dag när han vaknar ur sin mardröm, hör han en röst som han inte

Läs mer

Den blinda floristen ORDLISTA SOFIA BERGVALL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Den blinda floristen ORDLISTA SOFIA BERGVALL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Sofia Bergvall DEN BLINDA FLO ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN RISTEN SOFIA BERGVALL Evas blomsteraffär går dåligt. Ingen köper blommor. Nu ska hon dessutom ha en praktikant som är blind. Hur ska det gå? www.viljaforlag.se

Läs mer

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011 Målen för år 1 Eleven skall kunna: alla bokstäver alla bokstavsljud läsa korta frekventa ordbilder utan att ljuda ljuda korta ord

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Hej och välkommen! Vänta lite. Lektionen börjar snart.

Hej och välkommen! Vänta lite. Lektionen börjar snart. Hej och välkommen! Vänta lite. Lektionen börjar snart. While waiting, make sure your speakers work by checking the speaker settings in the GotoMeeting panel. If you have a headset handy, it will improve

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Fraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om???

Fraser: Vi lär oss verb Tycker om. Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Lektion 4 Fraser: Vi lär oss verb Tycker om Uttal (pronunciation) Långa ord Viktiga ord Tycker ommmmm eller Ty...cker om??? Grammatik: En/ett + den/det + Adjektiv Verb En dag: På morgonen: Vaknar Stiger

Läs mer

EN TJUV UTANFÖR DÖRREN Lärarmaterial

EN TJUV UTANFÖR DÖRREN Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Ellen Holmboe Vad handlar boken om? Boken handlar om Filip som är en hemlig agent. Varje morgon läser han tidningen. Men plötsligt kommer inte tidningen längre. Mamma ringer och klagar.

Läs mer

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen

Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen Ett dockhem Arbetsmaterial för läsaren Författare: Henrik Ibsen Arbeta med ord Skriv på ett separat papper. Adjektiv Titta i ordlistan i slutet av det här materialet. Skriv av alla ord som är adjektiv.

Läs mer

Synnöve Carlsson Gunilla Liljegren Margareta Picetti. Matte. Borgen. Direkt. Facit BONNIERS

Synnöve Carlsson Gunilla Liljegren Margareta Picetti. Matte. Borgen. Direkt. Facit BONNIERS Synnöve Carlsson Gunilla Liljegren Margareta Picetti Matte Direkt Borgen Facit 6B BONNIERS Innehåll Kapitel 6 3 Kapitel 7 6 Kapitel 8 9 Kapitel 10 14 Läxor 15 Repetition 18 Kapitel 9 11 BONNIER UTBILDNING

Läs mer

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa?

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa? Baksidan Moa och Alex hör konstiga ljud på vinden. Ska dom våga kolla? Den elaka klasskamraten ställer till det för dom hela tiden. Moa går och kollar och sen. Hur ska det gå? Om du vill veta så får du

Läs mer

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK

KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK KOMMUNAL KURSPLAN B-SPRÅK C-SPRÅK B- OCH C-SPRÅK - TYSKA / FRANSKA Kraven på goda språkkunskaper ökar ständigt. Att lära sig kommunicera på främmande språk - lyssna, tala, läsa och skriva, är en väsentlig

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson

Bakgrund. Om boken. Om författaren. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar. Författare: Emma- Ida Johansson Arbetsmaterial LÄSAREN Darias stigar Författare: Emma- Ida Johansson Bakgrund Det här materialet hör till boken Darias stigar som är skriven av Emma- Ida Johansson. Materialet är tänkt som ett stöd för

Läs mer

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.

Läs mer

En vanlig dag på jobbet

En vanlig dag på jobbet En vanlig dag på jobbet Läs texten många gånger! Träna på att läsa meningarna högt tio gånger. Morgon Mitt alarm ringer klockan 05.20. Jag brukar ligga kvar en stund och tänka på vad jag ska göra under

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall: SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,

Läs mer

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.

Studiebrev 12. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 12 Nu är det dags att börja repetera inför provet! I detta studiebrev kommer

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer