Riktlinjer för alkoholservering. Vad krävs för att få serveringstillstånd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för alkoholservering. Vad krävs för att få serveringstillstånd"

Transkript

1 Riktlinjer för alkoholservering Vad krävs för att få serveringstillstånd A N T A G N A A V K O M M U N S T Y R E L S E N XX- X X, Ä R E N D E E C O S

2 1 Innehållsförteckning Allmänt... 2 Mål med kommunala riktlinjer... 3 Ansökan och handläggning av serveringstillstånd... 4 Handläggningstider... 4 Kommunens informationsskyldighet... 5 Sökandes lämplighet... 5 Remissyttranden om sökandes lämplighet... 5 Kunskapsprovet... 6 Ansvarsfull Alkoholservering och Krogar Mot Knark... 6 Alkohol och drogpolicy... 7 Diskriminering... 7 Lokalens lämplighet och matutbud... 8 Ordning och nykterhet... 9 Uteserveringar Gemensamt serveringsutrymme Alkoholpolitiska olägenheter Miljöer med risk för alkoholpolitiska olägenheter Serveringstider Villkor vid meddelande av serveringstillstånd Tillfälliga tillstånd till allmänheten och slutna sällskap Cateringverksamhet Kryddning snaps Provsmakning Kommunens tillsynsverksamhet Tillsynsavgifter Övriga styrdokument Kontaktuppgifter... 23

3 2 Allmänt Det övergripande målet med den svenska alkoholpolitiken är att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Varje kommun beslutar om tillstånd för servering och provsmakning som sker i kommunen. Kommunen ska informera om alkohollagen, ha riktlinjer för tillämpningen, och bedriva tillsyn av efterlevnaden. Det är ingen rättighet att få tillstånd för servering, utan en möjlighet för den som uppfyller alkohollagens krav. Vansbro kommun tar särskild hänsyn till barn och ungdomar vid prövningen av serveringstillstånd. Ungdomar ska skyddas från en tidig alkoholdebut. Riktlinjerna präglas av en hög socialpolitisk medvetenhet och med ett skyddsperspektiv, att skydda både individen och samhället från alkoholens skadliga effekter. Vansbro kommun vill bidra till att restaurangerna i Vansbro ska vara trevliga mötesplatser där alkoholen serveras under ansvarsfulla former och det råder nolltolerans mot narkotika. Restaurangägare ska kunna konkurrera på lika villkor. De positiva värden som restaurangerna erbjuder ska tillvaratas. Vidare är samarbetet mellan restaurangbransch, kommun och polismyndighet avgörande för att nå det övergripande målet. Varje ansökan prövas individuellt mot bakgrund av en helhetssyn grundad på alkohollagens bestämmelser och de kommunala riktlinjerna.

4 3 Mål med kommunala riktlinjer Minska överkonsumtion av alkohol. Särskilt fokus på ungdomar och unga vuxna. Bidra till en förbättrad folkhälsa. Bidra till att endast seriösa entreprenörer erhåller tillstånd. Tydliggöra sambandet mellan matservering och alkoholservering. Se till att den som söker tillstånd ska få ett professionellt och tydligt bemötande. Verka för fler alkoholfria ungdomsmiljöer och ungdomsarrangemang. Motverka förekomst av narkotikamissbruk i restaurangmiljö. Motverka olaga diskriminering i samband med restaurangbesök.

5 4 Ansökan och handläggning av serveringstillstånd Handläggningstider Rättsregel Enligt 5 alkoholförordningen ska en kommun fatta beslut i ett ärende om serveringstillstånd inom fyra månader från det att en fullständig ansökan har kommit in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av utredningen får handläggningstiden förlängas med högst fyra månader. Kommunen ska informera sökanden om skälen för att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut. Riktlinjer Ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen på särskild blankett. Genomgång av inkommen ansökan och begäran om eventuella kompletteringar sker skyndsamt. För att en bedömning av verksamheten ska kunna utföras är det en förutsättning att alla handlingar lämnats in. När en komplett ansökan inkommit skickas mottagningsbevis med beräknad handläggningstid och beslutsgång. Handläggningstiden räknas först från när ansökan är komplett och prövningsavgiften är betald. Kunskapsprovet kan genomföras först när ansökan lämnats in. Därefter följer remissförfaranden till berörda myndigheter med en svarstid om minst 2 veckor. Besök på serveringsstället och genomgång av ansökan. Vid behov anlitar kommunen auktoriserad tolk. Handläggningstider vid ansökan Stadigvarande tillstånd till allmänheten Stadigvarande tillstånd för cateringverksamhet för slutna sällskap Stadigvarande serveringstillstånd för gemensamt serveringsutrymme Ändring av stadigvarande serveringstillstånd Tillfälligt tillstånd till allmänheten Tillfällig utökning av serveringstillstånd Tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Tillfälligt tillstånd för catering till slutet sällskap Beslut om godkännande av lokal för cateringverksamhet Tillstånd för provsmakning 8 veckor 8 veckor 8 veckor 6 veckor 6 veckor 3 veckor 3 veckor 3 veckor 2 veckor 2 veckor Handläggningstiden är i regel kortare i ärenden tjänsteman har delegation att fatta beslut i ärendet. Det som kan förlänga beslutsprocessen är om t.ex. sökanden inte klarar kunskapsprovet inom rimlig tid eller om begärda handlingar inte lämnas in i tid.

6 5 Kommunens informationsskyldighet Rättsregel Enligt 8 kapitlet 9 alkohollagen har kommunen en skyldighet att informera om vad som gäller enligt denna lag och anslutande författningar. Enligt alkohollagen 8 kapitel 2 kan serveringstillstånd ges för servering till allmänheten eller i förening, företag eller annat slutet sällskap. Ett stadigvarande tillstånd kan gälla året runt eller årligen under en viss tidsperiod (säsong). Serveringstillstånd kan även ges för enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle (tillfälligt serveringstillstånd). Med enstaka tidsperiod avses enligt praxis några dagar upp till ett par månader. Riktlinjer Miljö- och byggkontoret handlägger ansökningar och utför tillsyn enligt alkohollagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Vansbro kommun. Information hålls uppdaterad och tillgänglig för allmänheten. Vid en ansökan om tillstånd att servera alkohol prövas dels den sökandes lämplighet dels lokalernas lämplighet. Den allmänna standarden, på så väl maten som på miljön, är avgörande för möjligheten att få ett serveringstillstånd. Utöver kraven på sökandens och lokalernas lämplighet kan kommunen avslå en ansökan om serveringstillstånd, om alkoholserveringen kan befaras medföra olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet eller om det av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Sökandes lämplighet Rättsregel Enligt 8 kapitlet 11 alkohollagen ska kommunen hämta in polisens yttrande vid en prövning av ett stadigvarande serveringstillstånd, såväl till allmänheten som till ett slutet sällskap. Kommunen ska också hämta in polisens yttrande vid en prövning av tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, om det inte rör sig om ett litet arrangemang. Enligt Alkohollagen 8 kapitlet 12 ska sökanden vara personligt och ekonomiskt lämplig att bedriva verksamheten för att få serveringstillstånd. Vid nya ansökningar ska sökanden genom ett kunskapsprov visa att hon/han har kunskaper i alkohollag och anslutande föreskrifter. Riktlinjer Remissyttranden om sökandes lämplighet Polismyndigheten, skatteverket, kronofogdemyndigheten, räddningstjänsten och miljökontoret är remissinstanser vid servering till allmänheten, både stadigvarande och tillfälliga tillstånd. Även andra remissinstanser kan förekomma. Polismyndigheten yttrar sig om: Sökandens vandel. Sökanden ska inte vara dömd eller misstänkt för brottslig verksamhet. Sökt serveringstid Ordningsstörningar vid serveringsstället Krav på förordnade ordningsvakter Tillstånd för offentlig tillställning (danstillstånd) Skattemyndigheten yttrar sig om: Sökanden skött sina skatter och avgifter. Sökanden lämnat sina deklarationer om bland annat mervärdesskatt och källskatt. Restföringar, betalningsuppmaningar och beslut om kontrollavgifter

7 6 Inkomst av kapital, över och underskott av näringsverksamhet, inkomst av tjänst, om företrädare för bolaget har deklarerat eller inte, samt om det finns F-skattesedel. Kronofogdemyndigheten yttrar sig om: Sökanden varit eller är registrerad hos myndigheten och om eventuella restföringar. Räddningstjänsten yttrar sig om: Brandsäkerheten och personbegränsningar i de aktuella lokalerna. Miljökontoret yttrar sig om: Verksamheten är en registrerad livsmedelsverksamhet, samt senaste tillsynsresultat. Risk för olägenheter vad gäller verksamhet och serveringstid. Kunskapsprovet Sökanden ska genom att avlägga ett prov hos kommunen visa att han eller hon har de kunskaper om denna lag och anslutande föreskrifter som krävs för att på ett författningsenligt sätt utöva serveringsverksamheten. Om sökande är en juridisk person är det de fysiska personer som har ett betydande inflytande i rörelsen, PBI, och är aktiva i serveringsverksamheten som ska göra provet. Kunskapsprovet görs hos kommunen i form av en webbapplikation som tillhandahålls av Folkhälsomyndigheten. Provet rättas automatiskt. Kunskapsprovet kan även göras muntligt om sökanden inte behärskar något av de språk som proven ges ut på eller av andra särskilda skäl. Kommunen anlitar vid behov auktoriserad tolk. Kunskapsfrågorna fördelas på fyra områden 1. alkoholpolitik, 2. bestämmelser om servering, 3. bestämmelser om tillsyn, och 4. bestämmelser om mat och utrustning För godkänt resultat krävs att sökanden uppnår minst 75 procent rätta svar inom varje delområde som ingår i provet. Sökanden har möjlighet att göra två omprov, därefter måste en ny ansökan göras. Kommunen kan göra undantag för kunskapsprovet vid nya ansökningar om någon redan har ett serveringstillstånd och vars kunskaper det inte finns skäl att ifrågasätta eller att sökanden redan har gjort ett prov som motsvarar ansökan. Undantag kan även göras till dem som inte har ett tillstånd, men som högst tre år före en ny ansökan har gjort ett godkänt prov som motsvarar den nya ansökan. Undantag kan ges även till dem som inte har ett tillstånd, men som högst tre år före en ny ansökan har gjort ett godkänt prov som motsvarar den nya ansökan. Andra undantag för kunskapsprovet är vid ansökningar om tillfälligt serveringstillstånd för slutet sällskap och om ansökan enbart gäller för ett enda enstaka tillfälle och som man antar inte återkommer. Exempelvis vid ett bröllop då man söker ett tillfälligt serveringstillstånd. Det bör observeras att det inte är möjligt enligt alkohollagen att göra ett prov innan en skriftlig ansökan har inkommit till kommunen. Ansvarsfull Alkoholservering och Krogar Mot Knark Vansbro kommun arbetar enligt arbetsmetoderna Ansvarsfull alkoholservering och Krogar Mot Knark där samverkan med restaurangbranschen, utbildning av serveringspersonal och förstärkt tillsyn är nyckelbegrepp.

8 7 Metoderna syftar till att minska det krogrelaterade våldet, minska överservering och risken att minderåriga får tillgång till alkohol på krogen samt att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljö. Vansbro kommun utgår från att samtliga restauranger med serveringstillstånd arbetar utifrån en ansvarsfull alkoholservering. Alkohol och drogpolicy Kommunen anser det vara av största vikt att restauranger med serveringstillstånd har en genomtänkt alkohol- och drogpolicy för en säker och trygg miljö för både personal och gäster. En tydlig gästpolicy underlättar för den anställde i de fall diskussioner med gäster uppstår. I en policy kan man till exempel påtala att onyktra gäster avvisas, att minderåriga inte serveras alkohol samt att hot och våld mot personal och gäster medför avvisning och/eller polisanmälan. En policy som vänder sig till anställda kan till exempel påtala att den anställde inte får dricka alkohol under arbetstid, inte använda narkotika eller att efterfester på arbetsplatsen inte är tillåtna. Det kan även tydliggöras att restaurangen har en gräns för hur stor mängd alkoholdrycker som får serveras till en och samma person. Diskriminering Vansbro kommun är mångkulturellt vilket återspeglar i kommunens restaurang- och nöjesliv. Alla invånare skall ha samma rättigheter men också samma möjligheter oavsett etnisk och kulturellt ursprung, religion och sociala ställning. Dessa riktlinjer skall vara vägledande för kommunens insatser för att motverka olaga diskriminering i samband med restaurangbesök och med detta förhindra att någon blir särbehandlad och exempelvis nekas inträde till restaurangen. Samma åldersgräns ska gälla för män och kvinnor. Erkänt eller lagakraftvunnet diskrimineringsbrott bedöms allvarligt och innebär normalt sett att serveringstillståndet ska återkallas.

9 8 Lokalens lämplighet och matutbudet Med serveringslokal menas den del av serveringsstället som är inomhus och där alkoholservering är tillåtet. Med serveringsställe menas hela restaurangens lokaler och utrymmen. Rättsregel Enligt alkohollagen 8 kapitlet 15 ska det finnas ett kök som möjliggör ett varierat utbud av maträtter i anslutning till serveringslokalen. Kraven för stadigvarande cateringverksamhet för slutna sällskap är samma som för stadigvarande servering till allmänheten. Tillståndshavaren ska kunna servera lagad och/eller tillredd mat under hela serveringstiden och det ska finnas ett flertal förrätter, huvudrätter och efterrätter. Efter klockan 23:00 får matutbudet begränsas till ett fåtal enklare rätter. Enligt 8 kapitlet 15 ska serveringsstället ha ett lämpligt antal sittplatser för matservering i förhållande till serveringslokalens storlek. Enligt 8 kapitlet 16 ska de lokaler som används för stadigvarande servering vara brandsäkra. Brandsäkerheten kan också vara något som kommunen behöver beakta när den prövar en ansökan om tillfälligt serveringstillstånd. Riktlinjer Matervering är ett grundläggande krav för ett serveringstillstånd, det är viktigt att det serveras sådan mat som gästerna förväntas kunna beställa. Maten ska vara lagad eller tillredd, det vill säga på något sätt förädlats från råvaror. Det ska vara ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat från råvara. För-, huvud- och efterrätter ska tillhandahållas under hela serveringstiden. Efter klockan är det tillräckligt med ett fåtal (minst 3) enklare rätter, till exempel kalla rätter eller rätter som värms i mikrovågsugn. Det ska finnas menyer som innebär att restaurangen verkligen visar att man vill sälja mat. Prisbilden ska vara sådan att mat också erbjuds i praktiken. Kopia på registrering av livsmedelsverksamhet samt rapport från senaste livsmedelskontroll inhämtas från Miljö- och byggkontorets livsmedelsinspektör. Kraven enligt livsmedelslagen ska vara uppfyllda. Det ska även finnas ett brett utbud av lättdrycker och alkoholfria drycker. Det innebär att där det säljs starköl ska lättöl finnas, där det säljs vin ska alkoholfria viner finnas och där det säljs spritdrycker ska även alkoholfria drinkar finnas. De alkoholfria alternativen måste ges utrymme på menyn. Lokaler, som används för servering till allmänheten eller för servering till slutna sällskap av den som har stadigvarande serveringstillstånd, ska vara lämpliga från brandsäkerhetssynpunkt. Räddningstjänsten ska godkänna lokalen innan serveringstillstånd kan ges. Max antal personer i lokalen ska anges. Serveringsstället ska ha tillräckligt antal sittplatser för gäster och ha en matsal. Ett riktvärde är att minst 25 % av gästerna på stället ska kunna sitta vid ordentliga bord i en matsal. Trappor, toaletter och dylikt är inte insynade och därmed är de inte serveringsytor. Tillgång till toalett ska finnas för gäster. Serveringslokalerna ska överblickbara för serveringspersonalen. De ska kunna kontrollera vilka gäster som får tillgång till alkoholdryckerna, samt ha möjlighet att kunna upptäcka eventuella olägenheter.

10 9 Ordning och nykterhet Rättsregel Allmänna bestämmelser om försäljning finns i 3 kapitlet i alkohollagen, och bestämmelser om servering av alkoholdrycker finns i 8 kapitlet. I lagens 1 kapitel 11 andra stycket står det att försäljning kallas servering om drycken ska förtäras på stället. Bestämmelserna i 3 kapitlet om försäljning är därför tillämpliga även vid servering. 3 kapitlet 5 och 8 kapitlet 20 handlar båda om att se till att hålla ordning där man säljer och serverar alkoholdrycker. Enligt 3 kapitlet 5 ska skador i möjligaste mån förhindras vid försäljning, och den som säljer alkoholdrycker ska se till att det råder ordning och nykterhet på försäljningsstället. Enligt 8 kapitlet 20 ska personal vid servering se till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning och onykterhet undviks. I 8 kapitlet finns bestämmelser om att priset för en alkoholdryck får vid servering inte sättas lägre än inköpspriset för drycken jämte skäligt påslag. Prissättningen får inte ske på ett sådant sätt att försäljning av drycker med högre alkoholhalt främjas. Gästerna får inte uppmanas eller förmås att köpa alkoholdrycker. Vid servering av alkoholdrycker ska lättdrycker finnas att tillgå i tillfredsställande urval och omfattning. Från ett serveringsställe med serveringstillstånd får inte någon medföra spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker som har serverats i lokalen. Riktlinjer I begreppet försäljningsställe ingår, förutom serveringslokal inomhus och eventuell uteservering, även närområdet utanför restaurangen inklusive eventuell kö in till restaurangen. Servering av alkoholdrycker ska bedrivas ansvarsfullt. Ansvarig personal ska se till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning och onykterhet undviks. Kommunen kan besluta om villkor som till exempel att servering av alkoholdrycker endast får ske genom bordsservering i hela eller delar av serveringslokalen, detta då risk för oordning och onykterhet kan anses föreligga. Försäljning av helflaskor med sprit, ölhinkar, shotbrickor och liknande kan inte anses vara förenligt med alkohollagens krav på återhållsamhet och ska därför inte godtas på kommunens restauranger. Genom att servera en större mängd alkohol på en gång till en person eller till en mindre grupp människor förlorar serveringsstället möjligheten att behålla kontrollen över att alkoholserveringen sker under ansvarsfulla former. Till exempel ökar risken markant att det sker lagning till underåriga och till allt för berusade personer. Tillfälliga prissänkningar på alkoholdrycker, så kallade Happy Hour, får inte ske på ett sådant sätt att försäljning av drycker med högre alkoholhalt främjas. Om en tillfällig prissänkning görs på spritdrycker så ska samtliga drycker, d v s även alkoholfria sådana, sänkas i motsvarande grad. Priset på restaurangens matutbud ska alltid sänkas i motsvarande grad som sker på alkoholdrycker. Mängdrabatter på alkohol är inte tillåtet, vilket innebär till exempel att en stor stark ska kosta lika mycket oberoende om gästen köper en eller flera. Priset på spritdrycker bör anges per centiliter. Centiliterpriset ska vara detsamma oavsett mängd för samma varugrupp.

11 10 Uteserveringar Rättsregel Enligt 8 kapitlet 14 första stycket alkohollagen ska ett serveringstillstånd avse ett visst avgränsat utrymme, exempelvis en uteservering som finns i anslutning till serveringsstället. Kommunen kan vid tillståndsgivningen besluta om kortare serveringstider på en uteservering än inomhus. Vid ett beslut om serveringstillstånd kan kommunen även villkora tiderna för när uteserveringen ska vara utrymd. Anledningen är att verksamheten inte får störa omgivningen, till exempel dem som bor i närheten av restaurangen. Om kommunen inte har villkorat tillståndet med en särskild utrymningstid för uteserveringen gäller serveringsställets utrymningstid, det vill säga 30 minuter efter den serveringstid som gäller för serveringsstället i övrigt. Riktlinjer I Vansbro kommun gäller normalt att alkoholservering på uteservering får pågå som längst fram till kl Tidigare stängningstid skall övervägas när det finns risk för störande av närboende och/eller ordnings- eller säkerhetsproblem kan förväntas uppstå. Serveringstillstånd kan även beviljas till kl Här väger yttranden från polismyndigheten och/eller miljökontoret tungt. En uteservering ska alltid vara väl avgränsad och ligga i anslutning till, eller i omedelbar närhet till själva serveringsstället. Uteserveringen ska vara möblerad med bord och stolar i skälig omfattning. Uteserveringen måste kunna överblickas, antingen inifrån restaurangen eller av personal stationerad på uteserveringen. Vid musikunderhållning på uteservering skall ljudnivån på musiken hållas på sådan nivå att närboende inte upplever sig som störda. Enligt alkohollagen gäller samma regler för alkoholservering utomhus som för bedrivande av alkoholservering i övrigt. Detta innebär bland annat att lagad eller på annat sätt tillredd mat måste kunna tillhandahållas där. Därutöver krävs tillstånd för användande av offentlig plats enligt ordningslagen eller dispositionsrätt av privat mark. Om uteserveringen ska ha tak, glasas in eller ha ett staket krävs troligtvis bygglov. Kontakta miljö- och byggkontoret. Uteserveringar med inbyggda väggar och tak omfattas av rökförbudet enligt tobakslagen. Syftet är att skydda allmänheten och personal från att bli utsatt för tobaksrök och passiv rökning. Särskilt ungdomar ska ges bättre tillgång till rökfria miljöer. Rökförbudet gäller enligt lag inte serveringsytor där luft fritt kan passera så att det motsvarar utomhusmiljö. Eftersom rökfria miljöer är särskilt viktigt för känsliga personer som barn eller personer med astma och allergi rekommenderas att även uteserveringar hålls rökfria.

12 11 Gemensamt serveringsutrymme Rättsregel I 8 kapitlet 14 andra stycket alkohollagen ges möjlighet för flera tillståndshavare att utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme. Det innebär att ett särskilt tillstånd kan beviljas för att servera på samma yta. En förutsättning är att de som ansöker om gemensamt serveringsutrymme har ett eget serveringstillstånd. Särskilda villkor kan meddelas i samband med beslutet om tillstånd för ett gemensamt serveringsutrymme. Riktlinjer Lokalen eller platsen som helhet ska vara överblickbar och vara väl avgränsad. Tillståndsmyndigheten kan komma att meddela särskilda villkor som exempelvis förordnade ordningsvakter, bordsservering och/eller personal på den gemensamma serveringsytan under den tid som servering pågår. Denna bedömning sker i samband med ansökan. Vid eventuella överträdelser av alkohollagens regler kan tillståndet för det gemensamma serveringsutrymmet komma att återkallas.

13 12 Alkoholpolitiska olägenheter Miljöer med risk för alkoholpolitiska olägenheter Rättsregel Enligt 8 kapitlet 17 alkohollagen får kommunen vägra serveringstillstånd om serveringsstället på grund av placering eller andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet, eller medföra särskild risk för människors hälsa. Tillstånd kan vägras om alkoholpolitiska olägenheter kan befaras uppstå, även om övriga krav är uppfyllda. Riktlinjer Risken för alkoholpolitiska olägenheter av alkoholservering ska motverkas. Kommunen bedömer i varje enskilt fall risken för alkoholpolitiska olägenheter utifrån dessa kriterier: Polisen eller miljökontorets avstyrker ansökan I de fall Polismyndigheten eller miljökontoret bedömer att det finns risk för t.ex. ordningsproblem runt serveringsstället eller risk att närboende störs av buller från verksamheten ska serveringstillstånd inte beviljas. Kommunen kan också själva äga kännedom om missförhållanden på serveringsstället eller angående den sökandes lämplighet. Barn och ungdomar Alla barn har rätt att växa upp i en omgivning som är trygg och säker och med en bra miljö. De har rättigheten att få vara bland nyktra, trygga vuxna. Miljöer där barn och ungdomar ofta vistas ska hållas alkoholfria. Vansbro kommun verkar för fler alkoholfria ungdomsmiljöer och ungdomsarrangemang. Vid utredning av serveringstillstånd ska barnperspektivet i enlighet med FN:s barnkonvention samt Vansbro kommuns barnplan finnas med. En bedömning om och hur ett serveringsställe kan komma att påverka barn och ungdomar ska göras. Exempel på särskilt känsliga miljöer där serveringstillstånd i regel inte beviljas är t.ex. vid skolor, biografer, badanläggningar, sport- och idrottsmiljöer, fritidsgårdar eller andra ställen som kan utgöra samlingsplatser för ungdomar. Evenemang eller aktiviteter som främst riktar sig till barn och unga beviljas inte serveringstillstånd. Idrott Vansbro kommun delar samhällets grundläggande alkoholpolitiska värdering att idrott och alkohol inte hör ihop. Riksdagen har beslutat att det bör göras satsningar för att minska kopplingar mellan idrott och alkohol. Vansbro kommun har en restriktiv syn på alkoholservering i samband med idrottsutövande eller i lokaler där sådant kan förekomma. Serveringstillstånd kan dock i undantagsfall beviljas vid stora nationella och internationella idrottstävlingar, kulturarrangemang och större evenemang (event). Serveringen ska då ske i en särskild avgränsad restaurangdel och under ordnade former. Restaurangens inriktning När det gäller områden särskilt känsliga ur ordnings- och bullersynpunkt eller särskilt känsliga i anslutning till olika barn- och ungdomsmiljöer tas hänsyn till om ansökan gäller en renodlad restaurang för matservering eller en restaurang med nöjesverksamhet. Restaurangens inriktning har betydelse för ordningsförhållandena i och omkring restaurangen. Nyetableringar i miljöer där serveringstillstånd inte tidigare funnits eller där alkoholservering kan utgöra ett onaturligt inslag i miljön bedöms restriktivt. Serveringstillstånd i shoppingcenter, livsmedelsbutiker och liknande beviljas i regel inte. Vansbro kommun anser att butiker och liknande ska vara alkoholfria miljöer.

14 Sexklubbar eller drogliberala rörelser Serveringstillstånd beviljas inte om sökanden är känd för, eller kan befaras, komma att bedriva en drogliberal verksamhet, eller annat som inte är förenligt med seriös restaurangverksamhet exempelvis spel- eller sexklubb. Servering av alkohol i dessa miljöer kan försätta individen i situationer som normalt inte skulle uppstå och gränser förflyttas. 13

15 14 Serveringstider Rättsregel Bestämmelsen i 8 kapitlet 19 alkohollagen om serveringstider syftar främst till att motverka olägenheter som onykterhet och oordning. Bestämmelsen om serveringstider är en viktig del av den svenska alkoholpolitiken och social hänsyn ska därför gå före affärsmässiga eller konkurrensmässiga hänsyn. Att en konkurrerande restaurang redan har fått längre serveringstid behöver därför inte motivera bifall till en annan ansökan. När kommunen prövar en restaurangs serveringstid ska man beakta om serveringstiden kan medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller om den kan innebära särskild risk för människors hälsa. Skyddet för människors hälsa och intresset av att upprätthålla ordning, nykterhet och säkerhet ska alltså stå i förgrunden när kommunen prövar sena serveringstider. Alkohollagens normaltid för serveringstillstånd är mellan kl Serveringsstället ska vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens utgång. Riktlinjer Restaurangernas öppethållande har betydelse dels för närboende, eftersom det finns en påtaglig störningsrisk från restauranger med serveringstillstånd, dels för polisens arbete med att upprätthålla ordning och säkerhet. Frågan har både ett folkhälsoperspektiv och en rent alkoholpolitisk betydelse. Ökad tillgång på alkoholdrycker leder oftast till ökad alkoholkonsumtion och därmed ökade skadeverkningar. Ökad alkoholkonsumtion leder ofta till ett ökat krogrelaterat våld. Polismyndighetens och miljöförvaltningens yttrande i frågor om serveringstid ska tillmätas stor betydelse. Tidigare stängningstid än kl skall övervägas när det finns risk för störande av närboende och/eller ordnings- eller säkerhetsproblem kan förväntas uppstå. Förlängning av serveringstid sker endast i undantagsfall t.o.m. kl En förutsättning är att inga olägenheter eller missförhållanden kan befaras pga. den förlängda serveringstiden och att polismyndigheten och miljökontoret gett sitt samtycke. En individuell prövning enligt alkohollagen ska alltid göras, det vill säga det finns ingen generell rätt att få servera alkohol efter normaltiden. Detta innebär att restauranger kan ha olika stängningstider beroende på olika förutsättningar.

16 15 Villkor vid meddelande av serveringstillstånd Rättsregel Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer kan en kommun när den meddelar tillstånd också meddela olika slags villkor. Syftet är att motverka alkoholpolitiska skadeverkningar. Riktlinjer Vansbro kommun använder sig av möjligheten att besluta om villkor i främst följande fall: Att förordnade ordningsvakter ska finnas på serveringsstället mellan vissa klockslag. Endast tillåta att bordsservering är tillåten på hela eller delar av serveringsstället. Att underhållning via högtalare på uteserveringen skall upphöra senast kl Krav på utbildning av personal i ansvarsfull alkoholservering. Begränsning av antalet gäster på serveringsstället.

17 16 Tillfälliga tillstånd till allmänheten och slutna sällskap Rättsregel Enligt 8 kapitlet 2 alkohollagen kan ett serveringstillstånd meddelas för servering till allmänheten eller slutet sällskap. Tillståndet kan vara stadigvarande eller avse en enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle (tillfälligt serveringstillstånd). Enligt 8 kapitlet 1 a krävs inte serveringstillstånd om serveringen: 1. avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer, 2. sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, och 3. äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker. Riktlinjer Tillfällig servering förutsätter att det inte är fråga om regelbundet återkommande verksamhet. Generellt gäller samma riktlinjer som för stadigvarande serveringstillstånd. Till exempel att serveringsansvarig personal ska vara kunniga och lämpliga för uppgiften, kunskapsprov ska genomföras, mat ska tillhandahållas samt alkoholfria alternativ etcetera. De alkoholpolitiska olägenheter bedöms enligt samma kriterier som för de stadigvarande serveringstillstånden. Köks-/matkravet är lägre satt för ett tillfälligt tillstånd. Det krävs inte att maten lagas på serveringsstället, dvs. köket behöver inte finnas i samma byggnad som själva serveringen. Lagad/tillredd mat ska alltid tillhandahållas på serveringsstället. Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten blir oftast aktuellt i samband med någon form av arrangemang, musikalt eller kulturellt, liksom vid stora idrottsevenemang. Det handlar oftast om utökning av serveringstider, lokaler, anordnande av så kallad tältservering etcetera. Alkoholservering till allmänheten kräver alltid tillstånd. Serveringstillstånd till slutet sällskap kan gälla jubileum eller liknande för företag/föreningar. Det kan även gälla en privat tillställning, t.ex. ett stort bröllop eller födelsedagsfest där gästerna inte bjuds på hela tillställningen. Det krävs inte serveringstillstånd om samtliga kriterier i alkohollagen 8 kapitlet 1a är uppfyllda. Till exempel en middagsbjudning där man bjuder hem ett antal gäster eller samköp där man i förväg bestämt drycker och varje part betalt sin del. Det krävs dock alltid serveringstillstånd om deltagarna betalar för någon del av tillställningen, t.ex. inträde eller mat. Följande riktlinjer gäller för alla tillfälliga serveringstillstånd: Tillfälliga tillstånd ges högst för 12 tillfällen per år eller för en sammanhängande period av maximalt två månader. Efter två år krävs ett stadigvarande serveringstillstånd. Serveringen kan då inte bedömas som enstaka tillfälle eller period. Tillstånd för servering av spritdrycker (starksprit) medges normalt sett inte. Servering av spritdrycker kan leda till högre berusningsnivåer och kan då medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet.

18 17 Särskilda riktlinjer gällande tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten: Alkoholserveringen ska vara en del i ett större evenemang och servering skall bedrivas på en tydligt avgränsad serveringsyta där bordsplatser finns som på en vanlig restaurang. Runt serveringsytan skall finnas acceptabla avgränsningar. Kraven från övriga myndigheter ska vara uppfyllda och rätten att disponera marken ska styrkas. Räddningstjänsten ha godkänt lokalen. Max antal gäster i lokalen samt av sökanden angivet antal bordsplatser ska framgå. Tillredd mat under restaurangliknande former skall tillhandahållas, i detta fall minst tre olika maträtter. Livsmedelshanteringen ska vara godkänd, samt registrerad som livsmedelsverksamhet om så krävs av miljökontoret. Särskilda riktlinjer gällande tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap: Med ett slutet sällskap menas att det är en begränsad krets av personer med någon form av gemensamt intresse, utöver den aktuella tillställningen som tillståndet sökts för. Innan tillställningen ska arrangören veta vilka personer som kommer, till exempel genom mottagande av anmälningar eller bokning. Grupp/sällskap får inte bildas på plats. Det finns inga preciserade krav i alkohollagen avseende kök. Lagad/tillredd mat ska dock alltid tillhandahållas. Serveringslokalen får inte vara öppen för insläpp av nya gäster under pågående tillställning. Är lokalen är öppen för nya gäster under tillställning medför detta att serveringen bedrivs till allmänheten vilket kräver ett annat tillstånd. Annonsering i massmedia eller liknande är inte tillåten. Endast personlig inbjudan gäller. Slutna sällskap som inte själva vill söka tillstånd kan anlita arrangör med stadigvarande cateringtillstånd till slutna sällskap.

19 18 Cateringverksamhet Rättsregel I 8 kapitlet 4 alkohollagen kan den som bedriver cateringsverksamhet för slutna sällskap meddelas stadigvarande serveringstillstånd under förutsättning att den lokal där serveringen äger rum för varje tillfälle anmäls till och godkänns av kommunen. Den som bedriver cateringverksamhet ska ha ett eget kök för tillredning av mat för att få stadigvarande serveringstillstånd. Riktlinjer Förutsättningar för ett sådant tillstånd är att det finns ett väl utrustat kök för tillredning av mat. På menyn ska finnas ett varierat utbud av för-, huvud- och efterrätter. Tillståndet gäller i den kommun där ansökan gjorts och beviljats. Om verksamhet ska ske i annan kommun måste en ansökan göras i den aktuella kommunen. För varje tillfälle som tillståndshavaren skall servera mat och alkoholdrycker ska en anmälan på särskild blankett lämnas till kommunen tillsammans med ett godkännande från räddningstjänsten att lokalen är godkänd ur brandsäkerhetssynpunkt. Intyg om godkännande från räddningstjänsten behöver inte lämnas om catering ska ske till privat bostad.

20 19 Kryddning snaps Rättsregel Enligt 8 kapitlet 3 alkohollagen får den som har ett stadigvarande tillstånd att servera spritdrycker, efter anmälan till kommunen, rätt att krydda spritdryck för servering som snaps i den egna serveringsrörelsen. Riktlinjer Kryddning av snaps avser spritdryck som motsvarar det traditionella svenska okryddade brännvinet och verksamheten ska vara i liten skala. Avsikten med denna möjlighet är för servering i den egna verksamheten. Kryddning ska ske i originalbutelj. Av den anmälan som ska göras till kommunen ska framgå vilka kryddor som används, vilken spritdryck som avses och mängd som ska kryddas.

21 20 Provsmakning Rättsregel I 8 kapitlet 6 framgår att provsmakning av spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker kan anordnas vid arrangemang riktade till allmänheten under förutsättning att arrangören har ett stadigvarande serveringstillstånd som omfattar de drycker samt den lokal där provsmakningen ska ske. De partihandlare som deltar enskilt eller gemensamt ansöker om och erhåller ett tillfälligt tillstånd för provsmakning av de drycker som avses erbjudas. Enligt 8 kapitlet 7 har den som tillverkar alkoholdrycker från råvaror som produceras på den egna gården och som har ett stadigvarande serveringstillstånd rätt att, efter anmälan till kommunen, vid tillverkningsstället erbjuda provsmakning av de egenproducerade dryckerna. Om sådant tillstånd saknas, får tillverkaren erbjuda provsmakning av egentillverkade alkoholdrycker vid tillverkningsstället efter särskilt tillstånd för provsmakning. En restauratör med serveringstillstånd ska kunna anordna provsmakning av alkoholdrycker inom ramen för sitt serveringstillstånd. Innan arrangemanget ska en anmälan göras till kommunen. I anmälan ska anges tid och plats för provsmakningen, vilka utställare som ska finnas på plats, vilka drycker som ska erbjudas provsmakning av, hur biljettförsäljning ska gå till samt hur ordning och nykterhet ska säkerställas. Det är också möjligt för partihandlare/utställare att erhålla ett tillfälligt tillstånd för provsmakning, antingen enskilt eller gemensamt. Detta tillstånd gäller enbart provsmakning av den eller de drycker tillståndet omfattar. Vid provsmakning av en dryck ges en mycket liten mängd, en matsked eller mindre. Om det tillfälliga tillståndet missköts kan man inte räkna med att få ett nytt tillstånd vid ett eventuellt nytt ansökningstillfälle. Tillstånd ska endast ges i samband med mässor, antingen renodlade vin-, öleller spritdrycksmässor eller om dryckerna är en del av andra produkter som mässan omfattar, ex vis köksmässor. De producenter som driver restaurangverksamhet med serveringstillstånd där de serverar de egenproducerade vinerna eller andra egenproducerade alkoholdrycker är det tillåtet att inom ramen för detta också erbjuda provsmakning av de egna produkterna. Den producent som inte har serveringstillstånd ska kunna erhålla ett särskilt tillstånd för att kunna erbjuda provsmakning. Något krav på matservering krävs inte. Däremot ska sökanden uppfylla krav på lämplighet och laglydnad som vid ansökan om serveringstillstånd.

22 21 Kommunens tillsynsverksamhet Rättsregel Kommunens tillsynsansvar för områdena servering av alkoholdrycker och marknadsföring av alkoholdrycker framgår av 9 kapitlet 2 och 3 alkohollagen. Riktlinjer Förebyggande tillsyn sker genom information och utbildning i t.ex. Ansvarsfull Alkoholservering och Krogar Mot Knark. Kommunen bjuder även in till krögarträffar med tillståndshavare och andra myndigheter. Syftet med den förebyggande tillsynen är att informera och göra tillståndshavaren uppmärksam på alkohollagens regler så att brister inte uppstår. Den inre tillsynen innebär att kommunen arbetar med att granska tillståndshavarna uppfyller alkohollagens krav på personlig och ekonomisk lämplighet. Tillsynen sker med hjälp av remissförfarande till andra myndigheter så som Polismyndigheten, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Kontinuerlig kontakt hålls även med miljökontoret med avseende på matutbud/livsmedelshantering på restaurangen. Den yttre tillsynen sker då serveringsstället besöks under pågående verksamhet, framförallt kvällar och nätter. Tillsynsbesöken är i regel oanmälda. Tillsynen i Vansbro kommun sker efter en tillsynsplan där restaurangerna delas in i olika kategorier utifrån deras verksamhet. Antalet tillsynsbesök beror bland annat på verksamhetens art, t.ex. en nöjesrestaurang får tätare tillsyn än en renodlad matrestaurang. Tillsynen är planerad men kan även vara händelsestyrd. Tillsyn kan även ske genom så kallad samordnad tillsyn, det vill säga att kommunens alkoholhandläggare tillsammans med berörda myndigheter såsom polismyndigheten, skatteverket och räddningstjänsten eller miljökontorets livsmedelsinspektör gör en gemensam tillsyn på serveringsstället. Varje deltagande myndighet gör tillsyn utifrån sin egen lagstiftning. Kommunen och polismyndigheten är tillsynsmyndigheter utifrån alkohollagen. Vid tillsynen tittar kommunen främst på ordning och nykterhet, att servering inte sker till berusade eller minderåriga gäster, att serveringen sker inom insynat område. Till serveringsytor räknas inte toaletter och trappor. Ibland sker en fördjupad kontroll av de alkoholdrycker som säljs så att det inte finns svartsprit på restaurangen. Tillsynen omfattar även kontroll av att marknadsföringen av alkoholdrycker på serveringsstället och i dess omedelbara närhet sker på ett måttfullt sätt. Den ekonomiska skötsamheten granskas genom exempelvis kassa- och personalkontroll, oftast i samverkan med skatteverket. Inre och yttre tillsyn kan leda till att en utredning inleds och att förnyade remisser skickas till de berörda myndigheterna. Det kan också leda till förslag om sanktionsåtgärder. Om en utredning inleds ska kommunen avsluta ärendet med ett beslut. En genomförd tillsyn ska dokumenteras och avslutas. De uppgifter som har framkommit med anledning av tillsynen ska kommuniceras med tillståndshavaren.

23 22 Tillsynsavgifter Rättsregel Kommunen har enligt 8 kapitlet 10 alkohollagen rätt att ta ut avgifter för tillsyn av den som har provsmaknings- eller serveringstillstånd. Avgifterna beslutas av kommunfullmäktige och baseras på självkostnads- och likställighetsprincipen som regleras närmare i kommunallagen (1991:900). Riktlinjer Kommunfullmäktige beslutar grunderna för avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen. Vansbro kommun efterstävar full kostnadstäckning för det arbete som utförs av kommunens förvaltning enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om vissa receptfria läkemedel. Aktuell taxa finns tillgänglig på Vansbro kommuns hemsida. Prövningsavgift ska betalas innan handläggningen av serveringstillstånd påbörjas. Den årliga tillsynsavgiften innehåller en fast del och en rörlig schablonavgift. Dessa baseras på restaurangens verksamhetsinriktning samt alkoholomsättning. Tillsynsavgiften ska täcka kostnaden både för inre och yttre tillsynen som utförs av alkoholhandläggare. Utöver detta tillkommer flera andra arbetsuppgifter som ingår i tillsynen. Detta är bland annat: service till krögare, utbildningar, administration, arkivering och diarieföring, samverkan med myndigheter, kommuner och andra instanser, intern utbildning, löner, lokaler och kostnader knutna till verksamheten.

24 23 Övriga styrdokument Nationella Den samlade ANDT-strategin för alkohol-, narkotika-, doping- och tobakspolitiken, antagen av riksdagen den 30 mars Alkohollagen (2010:1622) samt efterföljande förordningar och föreskrifter Lokala Barnplan för Vansbro kommun, KF Policy och riktlinjer för folkhälsoarbetet med barn och ungdomar i särskilt fokus, KF Tillsynsplan enligt alkohollagen, tobakslagen samt lagen om vissa receptfria läkemedel, KS Taxa för Vansbro kommuns arbete enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel, KF Kontaktuppgifter Vansbro kommun Adress: Medborgarhuset, Norra Allégatan 30, Vansbro Telefon växel: Fax: E-post:

25 Vansbro kommun 5 Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokoll KS Lb 3 Ärende KS 2013/610 Riktlinjer för alkoholservering Beslut Utskottet Leva och bo föreslår kornmunstyrelsen att besluta att anta de nya riktlinjerna för alkoholservering enligt framtaget förslag. Ärendet Den 1januari2011 trädde den nya alkohollagen (2010:1622) i kraft. 1 lagens 8 kap. 9 står det att kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller enligt denna lag och anslutande föreskrifter samt riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen. Statens Folkhälsoinstitut kom under 2012 ut med en modell för hur kommunala riktlinjer kan utformas. Miljö- och byggkontoret har följt denna modell för hur dessa riktlinjer utformats. Förslag till beslut Ordförande föreslår att anta de nya riktlinjerna för alkoholservering enligt framtaget förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Förslag till riktlinjer för alkoholservering Justerare Utdragsbestyrkande Ak

26 1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggkontoret EC Miljö/Hälsoinspektör/ Alkoholhandläggare Stina Jakobsson Kommunstyrelsen Riktlinjer för alkoholservering Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta de nya riktlinjerna för alkoholservering enligt framtaget förslag. Sammanfattning Den 1 januari 2011 trädde den nya alkohollagen (2010:1622) i kraft. I lagens 8 kap. 9 står det att kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller enligt denna lag och anslutande föreskrifter samt riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen. Statens Folkhälsoinstitut kom under 2012 ut med en modell för hur kommunala riktlinjer kan utformas. Miljö- och byggkontoret har följt denna modell för hur dessa riktlinjer utformats. Bakgrund Förslaget till riktlinjer för alkoholservering diskuterades på kommunstyrelsens sammanträde Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet för att komplettera utifrån kommunstyrelsens diskussioner. Diskussionerna utgick framförallt från de punkter som utskottet Leva och bo ville stryka ur riktlinjerna: Bordservering kan krävas på sidan 12 skall strykas. Tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten bör därför endast i undantagsfall medges på idrottsplatser. på sidan 13 skall strykas. Tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten, i centrala Vansbro, medges endast i undantagsfall på sidan 14 skall strykas. Efter två år är det inte längre fråga om tillfällig servering och då krävs stadigvarande tillstånd, s.k. säsongsrättighet. Den 16 december 2013 inkom följande synpunkter till Vansbro kommun, Leva och Bo samt Stina Jakobsson. Från Anders Lundin: Ang. riktlinjer för alkoholservering i Vansbro kommun. Vid kommunstyrelsesammanträdet är frågan kring riktlinjer för alkoholservering inom Vansbro kommun togs upp hade jag ett antal synpunkter/tilläggs-/ändringsförslag. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

27 2 Dessa kom nu inte med i protokollet då styrelsen beslutade om återremiss. Jag skulle därför lämna mina synpunkter direkt till Sina och utskottet Leva och Bo. Tyvärr räcker inte tiden till så nu först kommer mina synpunkter. Jag hoppas ändå att ordspråket bättre sent än aldrig kan få gälla och att synpunkterna kan komma till någon nytta. Sid. 4 Handläggningstid det är helt orimligt att handläggningstiden skall kunna vara 4 månader och sedan även förlängas med 4 månader. Tiden borde i stället sättas till: Vid stadigvarande tillstånd till allmänheten 8 veckor Tillfälligt tillstånd veckor till slutna sällskap 2 veckor Att handläggningstiden skulle få förlängas på grund av semesteruppehåll är inte giltigt själ. Den meningen skall strykas.. Sid 5 Andra stycket När bekräftelse på inkommen ansökan skickas ut skall samtidigt en första orientering ges huruvida ansökan är fullvärdig eller påpekande om avsaknad/kompletteringar som måste till detta skulle kunna påskynda ärendets handläggningstid högst väsentligt. Samma sida längst ned auktoriserad tolk är väldigt viktig för att minska missförstånden. Sid 10 o 13 Upphörande tid Varför skall vi på landsbyggden ha andra begränsningar i roandet än vad som gäller i större orter/städer. Den yngre generationen har väl samma rätt till att roa sig här som i t.ex. Borlänge eller Stockholm. Tiden bör sättas till kl Sid 11 Föreningar Kan inte förstå varför skulle föreningar (byggdegårdar, folkets Hus m.fl.) inte kunna få serveringstillstånd bara för att de får ett kommunalt bidrag. Jag kan inte förstå!!!!! De har ju ofta en verksamhet som i väldigt hög grad vänder sig till vuxna. Nej ta bort stycket.. Sid 14 punkt 3 Sista meningen räddningstjänst lämnar sitt godkännande till lokalen inte arrangemanget som det nu står. Byt ord. punkt 7 Stryk den meningen. Varför skall det finnas en tvåårsregel över huvud taget. Sid 15 punkt 3 Stryk meningen. Varför skall inte en lokalinnehavare kunna hyra ut till utomstående t. ex. vid 50 årskalas, bröllop, begravningar trots att det finns en som redan har alkoholtillståndet på lokalen. Den som vill ha ett bröllop i egen regi måste ju i alla fall söka tillfälligt tillstånd för slutet sällskap vilket gör det väldigt enkelt att hålla koll på. Denna möjlighet bör finnas med. I övrigt bör också framgå av texten att möjligheten för en tidigare innehavare skall kunna gå med vid en företagsöverlåtelse eller att någon med ett giltigt alkoholtillstånd i annan kommun skall kunna låna ut sig till det ordinarie tillståndet är klart (vilket tillämpas i en del kommuner). Skulle underlätta för alla parter även handläggaren. Till syvende och sist så är alla tillstånd och ord inte så mycket värd utan det som är viktigast för kommunen är att göra tillsyn och se så alkohålen hanteras på ett förståndigt sätt. Orsala Anders Lundin Fullmäktigeledamot i Vansbro kommun Ordinarie ledamot i utskott Omsorg Suppl. I kommunstyrelsen Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

28 3 Gällande riktlinjer Länsstyrelsen utförde tillsyn av alkoholhandläggningen i Vansbro kommun den 26 april Kritik framfördes bland annat för att aktuella riktlinjer saknades. De gällande riktlinjerna beslutades av Socialnämnden , SON 160/2010. Riktlinjerna har nu anpassats till den nya alkohollagen (2010:1622) och utformats enligt modell framtagen av Statens Folkhälsoinstitut, som utkom under Länsstyrelsen ska enligt 9 kap 1 i alkohollagen biträda kommunerna med råd i deras verksamhet. Undertecknad har med anledning av detta diskuterat synpunkter från politiker samt riktlinjernas utformning med Elsie-Marie Björk på Länsstyrelsen. Flera andra dala-kommuner har lika skrivningar som i det första förslaget som var upp på kommunstyrelsesammanträdet Elsie-Marie anser att till exempel Moras riktlinjer är bra. Elsie-Marie hänvisar till förarbetena till alkohollagen och handboken till alkohollagen och meddelar att även kommunens politiker får kontakta henne för att diskutera riktlinjerna. I propositionen till nya alkohollagen framgår bland annat följande om kommunala riktlinjer för serveringstillstånd m.m.: Det är av stor vikt att kommunerna har noggrant utformade riktlinjer för serveringstillstånd. Ett dokument med riktlinjer bör dels innehålla en redogörelse för vad som gäller enligt lagen och anslutande föreskrifter, dels en redogörelse för de omständigheter som hänsynen till lokala förhållanden ger anledning till. Väl genomtänkta och noggrant utformade riktlinjer skapar goda förutsättningar för att tillståndsgivningen kan ske rättssäkert, snabbt och effektivt. Förutom att ge god vägledning för beslutsfattaren bidrar de till att ansökningarna utformas korrekt och att ofullständiga sådana kan undvikas. Självfallet kan kommunen inte i något fall ha egna regler som avviker från lagen eller anslutande föreskrifter. De kommunala riktlinjerna får inte heller vara så långtgående att de får karaktären av normgivning. Syftet med riktlinjerna är att åstadkomma en likabehandling inom kommunen av tillståndsansökningar och att skapa en förutsebarhet. Det ska tydligt framgå för såväl den som söker serveringstillstånd som för allmänheten vad som gäller i kommunen. Det är dock viktigt att framhålla att även om kommunen har riktlinjer, måste varje tillståndsansökan prövas för sig. Med anledning av de diskussioner som fördes på kommunstyrelsen så har riktlinjerna utformats på ett tydligare sätt för att undvika missförstånd. Visa av de delar som diskuterades finns direkt reglerade i alkohollagen och kommunen kan inte ändra dessa. Utgångspunkten för riktlinjerna är alkohollagen, kommunens riktlinjer anger endast hur alkohollagen tillämpas i kommunen. Bordservering Punkten bordsservering uppmärksammar endast att bordsservering kan krävas där det finns ett större behov av att serveringen sker under mer kontrollerade former. Bordsservering finns kvar i de nya riktlinjerna under rubriken villkor. Bordservering kan i vissa fall vara en förutsättning för att tillståndet ska kunna beviljas. Idrottsplatser Punkten att tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten endast i undantagsfall bör medges på idrottsplatser har efter diskussionen i kommunstyrelsen plockats bort. Bedömningen om en tillfällig servering på idrottsplats kan beviljas kommer att göras vid varje enskild ansökan. En av samhällets grundläggande alkoholpolitiska värderingar är att alkohol och idrott inte hör ihop. Historiskt sett finns en restriktiv syn på alkohol i samband med idrott. Det fanns tidigare en särskild reglering (Lagen om handel med drycker, 39 ) för alkoholservering på nöjes- och idrottsplatser. Denna speciella reglering har funnits i alkohollagstiftningen sedan år Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

29 4 Motivet har varit att "rusdrycksförtäring inte bör tolereras vid idrottstävlingar" och att "rusdrycksförtäring i möjligaste mån borde hållas borta från offentliga nöjestillställningar inte minst med hänsyn till ungdomen". Sedan dess har praxis utvecklats så att tillstånd numera regelmässigt meddelas restauranger på idrottsanläggningar. Idrottsanläggningar används idag till mycket annat än idrottstävlingar, vilket medfört att den speciella regleringen inte följts fullt ut. I Alkohollagen (1994:1738) plockades därför restriktiviteten gällande nöjes- och idrottsplatser bort. I propositionen till alkohollagen 1994 har regeringen i en slutdiskussion gällande den särskilda restriktiviteten beträffande tillståndsgivning till serveringsställen på nöjes- och idrottsplatser framfört följande: Förslagsvis kan kommunen ange riktlinjer för tillståndsgivning i idrotts- och nöjesanläggningar i sitt alkoholpolitiska program. Vid tillståndsprövningen och i tillsynsverksamheten bör kommunen särskilt uppmärksamma alkoholserveringen på idrottsplatser, så att denna inte inkräktar på en av samhällets grundläggande alkoholpolitiska värderingar, nämligen att idrott och alkohol inte hör ihop. Regeringen vill också betona att serveringen även i dessa fall måste ske under restaurangmässiga former och att tillstånd till alkoholservering på nöjes- och idrottsplatser kan förenas med lämpliga föreskrifter. Huvudparten av remissinstanserna avstyrkte förslaget när det kom, till exempel: Rikspolisstyrelsen "finner det olyckligt att kommissionen föreslår slopande av den restriktiva särbestämmelsen om serveringstillstånd vid nöjes- och idrottsplatser". Anledningen till detta är att man anser att bestämmelsen har haft en "god nykterhetspedagogisk effekt" i synnerhet på ungdomar. Vidare anser Rikspolisstyrelsen att "kommissionen i sitt delbetänkande gör en skönbeskrivning av verkligheten genom att jämföra förhållanden vid stora nöjes- och idrottsanläggningar med förhållanden vid vissa högklassiga krogar". Polismyndigheten i Stockholm avstyrker förslaget med motiveringen att "det är viktigt att markera att idrott och alkohol inte hör ihop". Ett ytterligare argument är "den alkoholkultur som en del unga fotbollssupporters har idag". Osv. Alkoholservering tillåts idag på flera idrottsarenor i landet. Kravet är att det ska vara en väl avgränsade restauranglokal inne på idrottsanläggningen. De är inte fråga om alkoholservering på läktarplats vilket har diskuterats ibland. Bedömningen om tillfällig servering på idrottsplats i Vansbro bedöms i varje enskilt fall med hänsyn till de kommunala riktlinjerna. Tillfällig servering centrala Vansbro Punkten att tillfälliga serveringar i centrala Vansbro endast medges i undantagsfall har efter diskussionen i kommunstyrelsen plockats bort. Tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten i centrala Vansbro kan gälla t.ex. tältserveringar vid större evenemang/fetsivaler. Vid dessa serveringar finns dock en ökad risk för alkoholpolitiska olägenheter eftersom minderåriga ofta och gärna befinner sig runt eller i närheten av dessa serveringar. Risken för närboendestörningar ökar också markant om tältservering tillåts i centrum i närhet till bostäder. I det nya förslaget till riktlinjer kan kommunen fortfarande avslå tillfälligt serveringstillstånd i centrala Vansbro om det finns risk för alkoholpolitiska olägenheter. Bedömning görs alltid i varje enskilt fall. Tillfälliga tillstånd, regelbundna efter två år Servering bör anses vara regelbunden efter två år. Om kommunen tillåter tillfälliga serveringstillstånd för regelbunden verksamhet skapas en osund marknad i kommunen, konkurrens på olika villkor. Det skapas genvägar att kunna servera alkohol där det egentligen kräver ett stadigvarande serveringstillstånd. Tillfälliga evenemang i Vansbro där serveringstillstånd har beviljats är t.ex. flygfesten, Vansbrosimningen, VNF-festivalen. Dessa kan anses vara av den karaktär som lagstiftaren Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

30 5 avsett med tillfälliga tillstånd till allmänheten. Det är nya förutsättningar för tillstånden från år till år. Plats och storleken på serveringen, matutbudet, antal sittplatser, avgränsningar runt servering m.m. kan variera från år till år, även vilket bolag som söker tillståndet kan variera. Allt detta talar för att endast ett tillfälligt serveringstillstånd ska sökas. Jämför detta med en tillståndshavare som i en lokal har återkommande arrangemang år efter år, detta kan inte anses falla i den kategorin av tillfällig verksamhet. Om ett bolag skulle driva en regelbunden verksamhet med ett tillfälligt tillstånd skulle det bolaget få en fördelaktig konkurrens gentemot de krögare som har stadigvarande serveringstillstånd. I dessa fall är det bra om kommunen i sin riktlinje tydligt anger att efter två år är det inte fråga om tillfällig servering längre. Det underlättar både för sökande och för beslutsfattare. I Statens folkhälsoinstituts modell för kommunala riktlinjer för alkoholservering anges som exempel på vad riktlinjerna kan innehålla antal tillfällen per år som tillfälliga tillstånd kan meddelas utan att övergå till regelbunden verksamhet, vilket kräver ett stadgivarande serveringstillstånd. Statens folkhälsoinstitut gav ut en Handbok Alkohollagen till alkohollagen (1994:1738). I handboken framgår följande gällande tillfälliga tillstånd: Tillfälliga tillstånd kan gälla enstaka tillfälle eller enstaka tidsperiod och kan avse servering till allmänheten eller slutna sällskap. Med enstaka tidsperiod avses enligt praxis från tidigare lagstiftning några dagar upp till ett par månader. Tillfällig servering förutsätter att det inte är fråga om regelbundet återkommande verksamhet. Också antalet tillståndstillfällen i en viss serveringslokal kan vara av betydelse. Anordnas ofta tillfällig servering till olika slutna sällskap i samma serveringslokal kan det vara lämpligt att kräva ett stadigvarande tillstånd avseende lokalen. Detta bland annat för att underlätta tillsynsmyndigheternas kontroll över serveringsställena på orten. Handläggningstider och ansökan I de omarbetade riktlinjerna anges tydligt hur ansökan ska lämnas in och att kompletteringar begärs in skyndsamt. Rättsregler och beräknad handläggningstid för flera olika ärenden framgår tydligt i riktlinjerna. Handläggningstiderna är överlag korta. Handläggningstiderna kan bli längre om ansökan skulle inkomma exempelvis precis efter handläggarens sista inlämningsdag till kommunstyrelsens sammansträde, under semestertid eller långvarig sjukdom. Eftersom Vansbro kommun endast har en handläggare för serveringstillstånd är kontoret sårbart om handläggaren skulle vara borta under en längre tid. I regel avbryts semester och ledighet för att hantera dessa ärenden. Handläggningstiden under semesteruppehåll är väldigt lång. Det finns ett behov av extra inkallat sammanträde i de fall stadigvarande serveringstillstånd söks under sommaren. Exempel: Ansökan som lämnas in den 1 maj kan inte beslutas av kommunstyrelsen förrän den 16 september, enligt det schema som finns över sammanträdesdatum och sista inlämningsdagar för Det innebär en handläggningstid på ca 20 veckor. Under hösten kan en ansökan lämnas till exempel den 21 augusti. Beslutet kan då tas av kommunstyrelsen först den 4 november. Handläggningstiden blir då ca 11 veckor för ett stadigvarande serveringstillstånd. Som handläggare har jag fått besked att extra ärenden endast tas upp om det gäller liv eller död i princip. Som handläggare kan jag inte påverka handläggningstiderna mer. Upphörande tid Normal serveringtid är I Vansbro kommun finns inga serveringsställen som har begränsning av serveringstiderna i dagsläget. I de fall alkoholpolitiska olägenheter befaras uppstå, till exempel närboendestörningar eller risk för olägenheter pga. ungdomsverksamhet i närheten eller dylikt kan serveringstiden begränsas. En uteservering bör inte spela musik via Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

31 6 högtalare efter kl om det ligger i anslutning till bostäder. Bedömningen görs i varje enskilt fall. Föreningar Enligt förslag efter kommunstyrelsens diskussioner har punkten plockats bort. Föreslagen punkt var: Föreningar som erhållit någon form av kommunalt bidrag beviljas inte serveringstillstånd samma år som stödet beviljats. Föreningarna ska vara alkoholfria. De ska vara en kraft och ett föredöme i arbetet mot droger, våld och diskriminering. Det kan framstå otydligt idag om och hur Vansbro kommun uppmuntrar och stödjer föreningar som arbetar förebyggande mot alkohol och droger. Det är vanligt att kommuner endast beviljar bidrag till föreningar som är alkohol- och drogfria. Vissa ställer krav på att föreningen ska ha en policy för hur de arbetar förebyggande mot alkohol och droger. Flera kommuner har beslutat om att all kommunal representation ska vara alkoholfri och att föreningar med bidrag inte beviljas serveringstillstånd. Flera kommuner har även alkohol- och drogpolitiska program som beskriver kommunens mål och inriktning. Anledningen till att punkten med föreningar togs med var för att göra det tydligare. I Vansbro kommuns policy och riktlinjer för föreningsbidrag framgår bland annat att Vansbro kommun vill främja ett gott föreningsliv. Det står även att för att bidrag ska kunna erhållas ska föreningen vara en kraft och ett föredöme i arbetet mot droger, våld och diskriminering. Vansbro kommun har även en policy och riktlinjer för folkhälsoarbetet som beskriver att det ska genomföras insatser baserade på kunskap om skyddsfaktorer respektive riskfaktorer vad gäller tobak, alkohol, narkotika, doping, spel och brottslighet. När det gäller alkoholfri representation fattades det i Vansbro kommun 1998 ett beslut om representation, oklart hur beslutet lyder och om det är aktualiserat i dagsläget. Hyra ut lokal med serveringstillstånd och låna serveringstillstånd Enligt alkohollagen finns ingen möjlighet att hyra ut sin lokal till en privat fest med egen alkoholförsäljning om man innehar serveringstillstånd. Om en tillståndshavare skulle ha en säsongsrättighet (till exempel endast servera under sommaren) skulle det finnas möjlighet att hyra ut till en annan under tiden den tid som tillståndshavaren själv inte har servering. Kommunen får inte i sina riktlinjer ändra en rättregel. Jag har inte sett någon kommun som har i sina riktlinjer att tidigare innehavare ska kunna gå med vid en överlåtelse eller att en annan tillståndshavare ska kunna låna ut sig till dess att sökande fått sitt eget serveringstillstånd. Oavsett vilket bolag/firma som söker tillstånd ska en utredning göras. Tillståndet är knutet både till lokalen i sig och till bolaget/firman. Ändras ägarförhållandet i själva bolaget så krävs inte ett nytt tillstånd, det räcker med en anmälan om ändrade ägarförhållanden görs och att kommunen prövar de nya personernas lämplighet. Konsekvenser Tydliga riktlinjer gör det lättare för sökande att veta vilka krav som ställs i samband med ansökan om serveringstillstånd. Det blir även lättare för beslutsfattare att ta besluten rättssäkert, effektivt och snabbt. Genom att kommunen ställer höga krav på vilka som beviljas ett serveringstillstånd och sedan arbetar förebyggande med information och utbildning till dem som driver verksamhet kan problem förebyggas. En bristfällig utredning av ansökan om serveringstillstånd kan leda till problem som både är besvärligare och mer kostsamma för alla inblandade. Inte minst tillståndshavaren själv kan hamna i en svår situation om verksamheten förlorar sitt serveringstillstånd på grund av olägenheter som hade kunnat förebyggas. Vid tillsynen upptäcks brister men skadan är ofta redan skedd, till exempel en minderårig som serveras eller om en märkbart påverkad person serveras vilket kan innebär risk för både sig själv och andra. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

32 7 Ett beviljat tillstånd gäller tillsvidare och det kan vara en lång process innan ett serveringsställe som missköter får sitt serveringstillstånd återkallat. Det är en juridisk process där kommunen måste ha ett bra underlag för att stödja sitt beslut om återkallelse. I värsta fall kan det innebära att en restaurang kan ha öppet under månader trots att det finns stora brister i hur serveringen sköts. Seriösa krögare är inte intresserade av att ha berusade eller minderåriga gäster i sina lokaler och med till exempel metoden Ansvarsfull Alkoholserveringen ges möjligheter för personalen att skaffa sig kunskaper de har nytta av i sin yrkesroll. Med utbildningen Krogar Mot Knark får personal kunskaper om hur narkotikamissbruk i restaurangmiljö kan motverkas. Konkurrens på lika villkor är en förutsättning för att kunna behålla de seriösa krögarna. Huvudmålen för alkoholpolitiken i Sverige är att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Arbetet på lokal nivå är avgörande för resultatet i sin helhet och vikten av kommunernas arbete betonas. Beslutsunderlag Bifogat: Riktlinjer för serveringstillstånd Vad krävs för att få serveringstillstånd Handläggare Stina Jakobsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör/alkoholhandläggare Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

33

34 INTERNATIONELLA KONTAKTER.docx 1(1) POLICY Ärende Kommunkansliet /816 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson POLICY FÖR VANSBRO KOMMUNS INTERNATIONELLA KONTAKTER Det övergripande målet för Vansbro Kommuns internationella kontakter skall vara att skapa kontakter med kommuner/orter i andra länder där ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper för olika samhällsgrupper skall möjliggöras. I en alltmer globaliserad värld blir de internationella impulserna mycket viktiga för utveckling och för en ökad tillväxt i kommunen. Vansbro kommuns internationella kontakter skall syfta till att att att att sprida information om Vansbro uppnå maximal nytta av EU-medlemskapet tillföra kommunen internationell kompetens möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan olika grupper, t ex inom skolan Vid internationella kontakter skall följande beaktas: POLICY - VANSBRO KOMMUNS Internationella frågor skall betraktas som en naturlig och angelägen verksamhet inom kommunen Kommunens internationella arbete skall bygga på de kontakter som redan finns med kommunens etablerade vänorter Kommunens samarbetsavtal skall begränsas i antal, inriktning och tid Avtal om internationellt samarbete skall bygga på ömsesidiga intressen Vid tecknande av nya samarbetsavtal skall nyttan för kommunen vara avgörande Samarbetet och relationer skall byggas på olika verksamhetsnivåer för att skapa den största professionella nyttan Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

35

36 1(1) VANSBRO KOMMUNS INTERNATIONELLA KONTAKTER.docx TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2013/816 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNFULLMÄKTIGE Policy för Vansbro kommuns internationella kontakter Rekommendation till beslut att Sammanfattning kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta föreslagen policy En Internationell policy har utarbetats för Vansbro kommun, enligt bilaga. Den internationella policyn ska utgöra ett övergripande ramverk som reglerar och styr Vansbro kommuns internationella engagemang. Bakgrund Kommunfullmäktige antog , 10 Internationellt program för Vansbro kommun. Programmet består av en vision samt riklinjer. Dokument av denna art bör bli föremål för en översyn varje mandatperiod. Det förslag till policy som nu föreligger kommer att kompletteras med riktlinjer, varefter nu gällande Internationellt program kan upphävas i sin helhet. TJÄNSTEUTLÅTANDE POLICY KRING Beslutsunderlag Internationell policy för Vansbro kommun Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

37

38 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2014/42 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNFULLMÄKTIGE Arvodesreglemente för mandatperioden Rekommendation till beslut att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att att att tillsätta en arvodeskommitté med uppdrag att utifrån den organisation som kommunfullmäktige beslutar föreslå ett reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun inkluderande Stiftelsen Vansbrohem arvodeskommittén får en parlamentarisk tillsättning arbetet ska bedrivas skyndsamt Sammanfattning Inför mandatperioden bör en översyn göras av nu gällande reglemente utifrån innevarande mandatperiods erfarenheter samt eventuella förändringar i organisationen. Tjänsteutlåtande arvodeskommitté.docx Bakgrund Kommunfullmäktige fastställde , 41, Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Vansbro kommun. En mindre justering rörande jävsnämndens ordförandes arvode gjordes , 86. Dessa arvoden är beräknade utifrån riksdagsledamöternas månadsarvoden. Reglementet omfattar också Stiftelsen Vansbrohem. Inför den nya mandatperioden och utifrån de förändringar som kan komma att beslutas bör en ny arvodeskommitté skyndsamt påbörja sitt arbete. Arbetet bör liksom tidigare omfatta också Stiftelsen Vansbrohem. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

39 Fullmäktige Fullmäktige Vansbro kommun, Ekonomi och IT-funktionen Slutrapport Antal svar: 29 Den här undersökningen har totalt 29 respondenter och en svarsfrekvens på 94 %. Undersökningen utfördes I mitt/mina förtroendeuppdrag representerar jag: Antal % Moderaterna (M) 2 6,9 Kristdemokraterna (KD) 3 10,3 Folkpartiet (FP) 0 0,0 Centerpartiet (C) 8 27,5 Socialdemokraterna (S) 8 27,5 Vänsterpartiet (V) 3 10,3 Kommunpartiet (KP) 0 0,0 Obesvarad 5 1 Ack. Svar 29 powered by defgo.net 1

40 Fullmäktige Nedanstående uppgifter ska rangordnas från 1 till 5 - även om skillnaden är hårfin! Du graderar frågorna genom att kryssa för en 1:a, en 2:a, en 3:a, en 4:a och en 5:a, där ett (1) står för den uppgift som du prioriterar som minst viktig av de nedanstående fem alternativen och fem (5) står för den allra viktigaste uppgiften.: Skala 1-5 Minst viktigt Allra viktigast Gäller inte 1 5 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt Att föra fram enskilda 5 17,8 2 7, ,5 1 3,5 5 17,8 0 0,0 28 2,96 väljares intressen/åsikter. Att föra fram den egna 3 10,7 5 17, ,2 5 17,8 3 10,7 1 4,0 28 3,00 kommundelens intressen/åsikter. Att medverka till att 0 0,0 1 3,5 1 3,5 9 32, ,1 1 4,0 28 4,48 kommunen har en ekonomi i balans. Att föra fram mitt eget 1 3,5 2 7,1 8 28, ,8 4 14,2 1 4,0 28 3,59 partis intressen och åsikter. Att långsiktigt utveckla 0 0,0 1 3,5 2 7,1 8 28, ,1 1 4,0 28 4,44 kommunen utifrån mål och visioner. Totalt 28 3,69 Annat som du tycker är viktigt att nämna när det gäller politikeruppdraget: Svar Att lyssna och att kunna ändra sig. powered by defgo.net 2

41 Fullmäktige I vilken mån anser du att det råder ett "öppet klimat" i kommunen som organisation? I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? I vilken mån anser du att kommunen lyckas informera om den egna verksamheten? Hur uppfattar du din egen möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? Ett av de syften och mål som kommunfullmäktige angav vid införandet av ny politisk organisation var att man ville öka öppenheten. "Öppenhet för att man vill ha insyn. Medborgarna ska känna till sin rätt att ta del av det som händer i kommunen." Observera att vi skiljer på medborgare (alla i kommunen) och brukare (kunder/användare/elever etc.).: Gradera på en skala 1-10 Lite/Inte alls Mycket/Helt 10 Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsvar snitt 0 0,0 2 7,1 9 32,1 3 10,7 4 14,2 4 14,2 0 0,0 6 21,4 0 0,0 0 0,0 0 0,0 28 4,82 0 0,0 2 7,1 7 25,0 5 17,8 3 10,7 5 17,8 1 3,5 4 14,2 0 0,0 0 0,0 1 4,0 28 4,78 0 0,0 2 7,1 6 21,4 7 25,0 2 7,1 4 14,2 4 14,2 2 7,1 0 0,0 0 0,0 1 4,0 28 4,74 1 3,5 0 0,0 3 10,7 4 14,2 1 3,5 6 21,4 1 3,5 5 17,8 4 14,2 1 3,5 2 7,0 28 6,15 Totalt 28 5,12 Har öppenheten minskat eller ökat i den nya organisationen? I jämförelse med tidigare politisk organisation:: Gradera på en skala 1-9, där 5 är oförändrat Minskat Oförändrat 5 Ökat Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 1 3,5 3 10,7 7 25,0 4 14,2 6 21,4 1 3,5 1 3,5 3 10,7 0 0,0 2 7,1 0 0,0 28 4,27 Totalt 28 4,27 powered by defgo.net 3

42 Fullmäktige Inflytandefrågor: Gradera på en skala 1-10 I vilken mån anser du att kommunen tar tillvara nya idéer/förslag? I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till påverkan på de kommunala frågorna? Hur uppfattar du din egen möjlighet till påverkan på de kommunala frågorna? Lite/Inte alls Mycket/helt 10 Gäller inte 1 3,5 1 3,5 5 17,8 7 25,0 5 17,8 6 21,4 1 3,5 0 0,0 1 3,5 0 0,0 1 4,0 28 4,56 2 7,1 0 0,0 4 14,2 1 3,5 6 21,4 5 17,8 4 14,2 3 10,7 1 3,5 1 3,5 1 4,0 28 5,52 Totalt 28 4,91 Har möjligheten till inflytande minskat eller ökat i den nya organisationen? I jämförelse med tidigare politisk organisation:: Gradera på en skala 1-9, där 5 är oförändrat Minskat Antal % Ant % Ant % Ant al al al 3 10, 7 2 7,1 3 10, , 4 oförändad % Ant % Ant % Ant % Ant al al al al 9 32, 1 % Ant al ökat 9 % Ant al Vet ej % Ant al Gäller inte % Ac k. Sv ar Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsnitt svar 2 7,1 0 0,0 3 10,7 6 21,4 6 21,4 8 28,5 0 0,0 1 3,5 0 0,0 0 0,0 2 7,0 28 4,65 Genomsnitt 0 0,0 1 3,5 1 3,5 2 7,1 1 3,5 0 0,0 28 4,37 Totalt 28 4,37 powered by defgo.net 4

43 Fullmäktige Här kan du skriva egna kommentarer omkring öppenhet och inflytande: Svar Mycket av öppenheten beror på mig själv. Hur jag frågar. Allt mer stänger man in sig, man får mindre information om man ifrågasätter, man känner att man inte är välkommen på kommunkontoret. Tydlighet om man ifrågasätter. Som fullmäktigeledamot har man ingen möjlighet i den nya organisationen att göra ett bra politiskt arbete. För få är insatta och har möjlighet att vara "inlästa". powered by defgo.net 5

44 Fullmäktige Tydlighet är det andra ledordet i den nya politiska organisationen. "Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och för att det är viktigt att tydliggöra den för alla." Här följer några frågor som handlar om organisationen och de olika rollerna i organisationen. Inte alls Till viss del Till stor del Helt och hållet Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt I vilken mån anser du att de politiskt fastställda målen är 0 0, , ,5 0 0,0 1 4,0 28 2,56 tydliggjorda? Anser du att avgränsningen mellan ansvarsområden för 1 3, ,5 9 32,1 1 3,5 2 7,0 28 2,38 förvaltningen å ena sidan och politiken å den andra sidan, är tydliggjord? Anser du att kommunfullmäktiges ansvarsområde är 0 0, , ,5 2 7,1 1 4,0 28 2,70 tydliggjort? Anser du att fullmäktigeberedningarnas ansvarsområden är 2 7, , ,2 0 0,0 1 4,0 28 2,33 tydliggjorda? Anser du att kommunstyrelsens ansvarsområde är 1 3,5 8 28, ,5 2 7,1 2 7,0 28 2,69 tydliggjort? Anser du att jävsnämndens ansvarsområde är tydliggjort? 1 3,5 7 25, ,1 3 10,7 1 4,0 28 2,78 Anser du att kommunstyrelsens utskotts respektive 2 7, ,5 9 32,1 1 3,5 1 4,0 28 2,33 ansvarsområden är tydliggjorda? Anser du att ansvarsfördelningen inom förvaltningen är 2 7, ,2 7 25,0 0 0,0 1 4,0 28 2,19 tydliggjord? Totalt 28 2,49 Roller: Alldeles för litet 1 I minsta laget 2 Lagom 3 I största laget 4 Alldeles för stort 5 Gäller inte Antal % Ant al % Antal % Ant al % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt Vad anser du om de förtroendevaldas inflytande i 3 10, 15 53,5 8 28, 0 0,0 0 0,0 2 7,0 28 2,19 styrningen och ledningen av kommunen? 7 5 Vad anser du om tjänstemännens inflytande i styrningen 1 3,5 1 3,5 9 32, 12 42,8 2 7,1 3 11, 28 3,52 och ledningen av kommunen? 1 0 Totalt 28 2,86 Här kan du skriva egna kommentarer omkring tydlighet avseende organisation och roller: Svar Det finns anledning att lägga av med nuvarande organisation, när man känner att man inte har en rimlig suck att vara inläst. Se tidigare kommentar. powered by defgo.net 6

45 Fullmäktige Med tanke på styrning av kommunen? Med tanke på den kommunala demokratin? Med tanke på effektivitet* (kostnad/resultat)? (*Effektivitet brukar beskrivas som att "göra rätt saker" och att "göra saker rätt".) Hur anser du att nuvarande politisk organisation fungerar, i jämförelse med den tidigare (traditionella) organisationen ur följande aspekter:: Svara på en ska från 1 till 9, där 5 är oförändrat Sämre Oförändad Bättre Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 2 7,4 1 3,7 2 7,4 6 22,2 7 25,9 2 7,4 2 7,4 1 3,7 2 7,4 1 3,7 1 4,0 27 4, ,1 0 0,0 3 11,1 7 25,9 7 25,9 3 11,1 2 7,4 0 0,0 0 0,0 1 3,7 1 4,0 27 4,28 2 7,4 0 0,0 3 11,1 6 22,2 4 14,8 4 14,8 3 11,1 1 3,7 2 7,4 1 3,7 1 4,0 27 5,04 Totalt 27 4,72 powered by defgo.net 7

46 Fullmäktige I vilken mån anser du att politiskt fattade beslut verkligen genomförs? Politiska beslut: Svara på en 10-gradig skala helt och Gäller inte Inte alls hållet 10 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 1 3,7 0 0,0 2 7,4 3 11,1 4 14,8 8 29,6 2 7,4 5 18,5 1 3,7 0 0,0 1 4,0 27 5,77 Totalt 27 5,77 Här kan du skriva egna kommentarer omkring kommunens mål och måluppfyllelse: I de föreslagna etiska regler som är på väg till fullmäktige för beslut står: "Tjänstemännen genomför den sakkunniga beredningen. Det är mycket viktigt att beredningen av ärenden är saklig och opartisk. Väsentliga fakta får aldrig undanhållas. De förtroendevalda äger rätt att få beslutsunderlag som är allsidiga och väl underbyggda, där gällande lagstiftning beaktats."vad anser du generellt om de beslutsunderlag du får som förtroendevald? Antal % Vi får för lite material 5 18,5 Lagom 6 22,2 Vi får för mycket material 0 0,0 Obesvarad 16 5 Ack. svar 27 powered by defgo.net 8

47 Fullmäktige Kvaliteten på våra beslutsunderlag: Beslutsunderlagen beskriver i allmänhet konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt. Beslutsunderlagen redovisar i allmänhet olika alternativ att ta ställning till när beslut ska fattas. Beslutsunderlagen är lätta att förstå. Det är praktiskt möjligt att hinna sätta sig in i ärenden före beslut. Stämmer inte alls Anta l % Anta l 1 3,7 5 18, , , 1 % Anta l 6 22, , 6 % Anta l % Anta l 2 7,4 5 18, 5 2 7,4 3 11, 1 % Anta l % Anta l 2 7,4 3 11, , 1 % Anta l 1 3, 7 1 3,7 2 7, 4 % Anta l 0 0, 0 0 0, 0 % Anta l Stämmer helt och hållet , 0 0 0, 0 % Anta l Gäller inte % Ack. sva r Genom -snitt 2 7,0 27 4,12 2 7,0 27 3,88 1 3,7 3 11, , , , , 2 1 3,7 2 7, 4 1 3, 7 0 0, 0 2 7,0 27 4,68 2 7,4 5 18, 4 14, 2 7,4 1 3,7 6 22, 0 0,0 2 7, 2 7, 0 0, 3 11, 27 4, Totalt 27 4,28 Här kan du skriva egna kommentarer omkring beslutsunderlag: Svar Svårt att sätta sig in i alla ärenden. För många punkter på KS dagordning. För omfattande läsning. Svårt att veta hur man tänker kring utskottens förberedning av ärenden. Hur ska man förbereda med en tight agenda utskott - KS. Fler återremitterade ärenden? Konsekvenser och koncernperspektiv behöver redovisas bättre. Många beslutsunderlag är för dåliga. Finna inga alternativ. powered by defgo.net 9

48 Fullmäktige Känner du förtroende för dem som styr kommunen på den parlamentariska arenan? Känner du förtroende för förvaltningsledningen? Resultatet från Kvalitetsnätverk Bergslagens undersökning "Kulturen i kommunerna" (2011) visar att de olika grupperna i Vansbro kommun har lågt förtroende för varandras kommunikation, arbete samt förmåga att fatta och genomföra beslut. Rapporten visar att Vansbro kommun löper stor risk att tappa i effektivitet och utvecklingskraft som en följd av det låga förtroendet mellan aktörerna. Detta är bakgrunden till att projektet Utmaningen startades.: 1 3,7 2 7,4 3 11,1 2 7,4 2 7,4 3 11,1 4 14,8 4 14,8 2 7,4 1 3,7 3 11,0 27 5,75 Totalt 27 5,98 Under innevarande mandatperiod:: Svara på en niogradig skala där 5 = oförändrat Minskat oförändad Ökat 9 Anta % Anta % Antal % Anta % Anta % Anta % Anta % Anta % Anta % Anta l l l l l l l l l Tycker du att förtroendet mellan de olika aktörerna ökat under innevarande mandatperiod? 2 7, , , , , 5 2 7, 4 1 3, , 1 0 0, 0 Vet ej 1 3, 7 % Anta l Gäller inte 2 7, 0 % Ack. sva r Lite/Inte Mycket/helt Gäller inte alls Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 1 3,7 1 3,7 2 7,4 4 14,8 3 11,1 1 3,7 3 11,1 5 18,5 2 7,4 3 11,1 2 7,0 27 6,20 Genomsnitt 27 4,33 Totalt 27 4,33 Annat som du tycker är viktigt att nämna när det gäller förtroende: Svar Dåliga beslutsunderlag ger dåligt förtroende powered by defgo.net 10

49 Förtroendevalda Förtroendevalda Den här undersökningen har totalt 26 respondenter och en svarsfrekvens på 42 %. Undersökningen utfördes från till Vansbro kommun, Ekonomi och IT-funktionen Slutrapport Antal svar: 26 I mitt/mina förtroendeuppdrag representerar jag: Antal % Moderaterna (M) 1 3,8 Kristdemokraterna (KD) 2 7,7 Folkpartiet (FP) 1 3,8 Centerpartiet (C) 7 26,9 Socialdemokraterna (S) 12 46,2 Vänsterpartiet (V) 2 7,7 Kommunpartiet (KP) 1 3,8 Obesvarad 0 0 Ack. svar 26 powered by defgo.net 1

50 Förtroendevalda Nedanstående uppgifter ska rangordnas från 1 till 5 - även om skillnaden är hårfin! Du graderar frågorna genom att kryssa för en 1:a, en 2:a, en 3:a, en 4:a och en 5:a, där ett (1) står för den uppgift som du prioriterar som minst viktig av de nedanstående fem alternativen och fem (5) står för den allra viktigaste uppgiften. Skala 1-5 Minst viktigt Allra viktigast 5 Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt Att föra fram enskilda väljares 5 19,2 8 30,8 6 23,1 3 11,5 4 15,4 0 0,0 26 2,73 intressen/åsikter. Att föra fram den egna kommundelens 5 19,2 6 23,1 7 26,9 4 15,4 4 15,4 0 0,0 26 2,85 intressen/åsikter. Att medverka till att kommunen har en 0 0,0 0 0,0 2 7, , ,2 1 4,0 26 4,40 ekonomi i balans. Att föra fram mitt eget partis intressen och 2 7,7 1 3,8 6 23, ,5 7 26,9 0 0,0 26 3,73 åsikter. Att långsiktigt utveckla kommunen utifrån mål 0 0,0 0 0,0 1 3,8 9 34, ,7 1 4,0 26 4,56 och visioner. Totalt 26 3,65 Annat som du tycker är viktigt att nämna när det gäller politikeruppdraget: Svar Att tänka på att skilja på sak och personatt inte ifrågasättandet drivs till personförföljelse Vi har en representativ demokrati, det innebär att vi är valda för en mandatperiod att representera våra väljare. Det innebär att vi har det fulla ansvaret för vilket beslutsunderlag som ska ligga till grund för beslut. Alltid ha kommunens bästa för ögonen! Omvärldssyn och helhetsbegrepp Att se helheten. Att respektera andras åsikter och synpunkter Att vara lyhörd. powered by defgo.net 2

51 Förtroendevalda Ett av de syften och mål som kommunfullmäktige angav vid införandet av ny politisk organisation var att man ville öka öppenheten. "Öppenhet för att man vill ha insyn. Medborgarna ska känna till sin rätt att ta del av det som händer i kommunen." Observera att vi skiljer på medborgare (alla i kommunen) och brukare (kunder/användare/elever etc.).: Gradera på en skala 1-10 I vilken mån anser du att det råder ett "öppet klimat" i kommunen som organisation? I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? I vilken mån anser du att kommunen lyckas informera om den egna verksamheten? Hur uppfattar du din egen möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? Lite /Inte alls Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genom svar snitt 1 3,8 1 3,8 6 23,1 6 23,1 6 23,1 1 3,8 1 3,8 1 3,8 3 11,5 0 0,0 0 0,0 26 4,73 2 7,7 2 7,7 3 11,5 5 19,2 2 7,7 6 23,1 1 3,8 3 11,5 1 3,8 1 3,8 0 0,0 26 5,04 2 7,7 2 7,7 4 15,4 6 23,1 4 15,4 6 23,1 1 3,8 1 3,8 0 0,0 0 0,0 0 0,0 26 4,35 2 7,7 1 3,8 1 3,8 3 11,5 2 7,7 1 3,8 7 26,9 5 19,2 0 0,0 4 15,4 0 0,0 26 6,31 Totalt 26 5,11 Mycket/ Helt 10 Gäller inte I jämförelse med tidigare politisk organisation:: Gradera på en skala 1-9, där 5 är oförändrat Har öppenheten minskat eller ökat i den nya organisationen? Minskat Oförändrat Ökat Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsnitt svar 3 11,5 5 19,2 6 23,1 3 11,5 4 15,4 0 0,0 1 3,8 3 11,5 0 0,0 1 3,8 0 0,0 26 3,76 Totalt 26 3,76 powered by defgo.net 3

52 Förtroendevalda Inflytandefrågor: Gradera på en skala 1-10 I vilken mån anser du att kommunen tar tillvara nya idéer/förslag? I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till påverkan på de kommunala frågorna? Hur uppfattar du din egen möjlighet till påverkan på de kommunala frågorna? Lite/Inte alls Mycket/helt Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 0 0,0 1 3,8 4 15,4 7 26,9 3 11,5 4 15,4 2 7,7 4 15,4 1 3,8 0 0,0 0 0,0 26 5,23 1 3,8 1 3,8 6 23, ,5 0 0,0 3 11,5 4 15,4 0 0,0 1 3,8 0 0,0 0 0,0 26 4,46 2 7,7 1 3,8 2 7,7 4 15,4 2 7,7 4 15,4 5 19,2 2 7,7 1 3,8 3 11,5 0 0,0 26 5,77 Totalt 26 5,15 I jämförelse med tidigare politisk organisation: Gradera på en skala 1-9, där 5 är oförändrat Har möjligheten till inflytande minskat eller ökat i den nya organisationen? Minskat oförändad ökat Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 3 11,5 2 7,7 7 26,9 4 15,4 2 7,7 2 7,7 2 7,7 3 11,5 0 0,0 1 3,8 0 0,0 26 4,16 powered by defgo.net 4

53 Förtroendevalda Här kan du skriva egna kommentarer omkring öppenhet och inflytande: Svar Det är för få personer, som handhar alla frågor. Givetvis minskar inflytandet en aning när man går ner från KSO till vice ordf i KS Förändringar i inflytande eller öppenhet har nog inte med organisationen att göra Har en känsla av att kommunchefen "kör över" vissa politiska beslut. Ojämt. Obefintligt i tidningspress. powered by defgo.net 5

54 Förtroendevalda Tydlighet är det andra ledordet i den nya politiska organisationen. "Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och för att det är viktigt att tydliggöra den för alla." Här följer några frågor som handlar om organisationen och de olika rollerna i organisationen.: Inte alls 1 Till viss del 2 Till stor del 3 Helt och hållet 4 Gäller inte 5 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt I vilken mån anser du att de politiskt fastställda målen är 1 3,8 9 34, ,7 1 3,8 0 0,0 26 2,62 tydliggjorda? Anser du att avgränsningen mellan ansvarsområden för 4 15, ,0 6 23,1 3 11,5 0 0,0 26 2,31 förvaltningen å ena sidan och politiken å den andra sidan, är tydliggjord? Anser du att kommunfullmäktiges ansvarsområde är tydliggjort? 1 3,8 8 30, ,2 4 15,4 1 4,0 26 2,76 Anser du att fullmäktigeberedningarnas ansvarsområden är 4 15, ,0 8 30,8 0 0,0 1 4,0 26 2,16 tydliggjorda? Anser du att kommunstyrelsens ansvarsområde är tydliggjort? 1 3,8 8 30, ,3 6 23,1 0 0,0 26 2,85 Anser du att jävsnämndens ansvarsområde är tydliggjort? 2 7,7 9 34,6 8 30,8 5 19,2 2 8,0 26 2,67 Anser du att kommunstyrelsens utskotts respektive 2 7, ,2 9 34,6 2 7,7 1 4,0 26 2,44 ansvarsområden är tydliggjorda? Anser du att ansvarsfördelningen inom förvaltningen är 7 26, ,3 7 26,9 0 0,0 1 4,0 26 2,00 tydliggjord? Totalt 26 2,48 Roller Alldeles för litet I minsta laget Lagom I största laget Alldeles för stort Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsnitt svar Vad anser du om de förtroendevaldas inflytande i styrningen 4 15, ,8 8 30,8 0 0,0 0 0,0 0 0,0 26 2,15 och ledningen av kommunen? Vad anser du om tjänstemännens inflytande i styrningen och 0 0,0 2 7,7 7 26, ,0 4 15,4 0 0,0 26 3,73 ledningen av kommunen? Totalt 26 2,94 Horisontell procentberäkning powered by defgo.net 6

55 Förtroendevalda Här kan du skriva egna kommentarer omkring tydlighet avseende organisation och roller: Svar Dåliga kommunikationsvägar inom förvaltningen, ej öppet klimat. Det kan synas märkligt att jag anser inflytandet i minsta laget för båda, men vad jag menar är att kommunikationsvägarna inte fungerar så som de ska och därför blir inflytandet lidande. För vissa topptjänstemän blir då inflytandet för stort och många signaler kvävs från underliggande nivåer. Vattentäta skott mellan ansvarsområden är inte av godo, ett flöde, idéutbyte, måste ske mellan politik och förvaltning, men det ska vara tydligt vem som genomför vad. Jämförelse: tapetsering kan endera göras kant i kant eller med en aning överlappning. Det sistnämnda brukar vara att föredra. Organisationen med nämnder var bättre medborgarna fick snabbare beslut i ärenden. Ojämt powered by defgo.net 7

56 Förtroendevalda Hur anser du att nuvarande politisk organisation fungerar, i jämförelse med den tidigare (traditionella) organisationen ur följande aspekter:: Svara på en ska från 1 till 9, där 5 är oförändrat Sämre Oförändad Bättre Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt Med tanke på styrning av 1 3,8 1 3,8 5 19,2 5 19,2 2 7,7 1 3,8 3 11,5 3 11,5 4 15,4 1 3,8 0 0,0 26 5,40 kommunen? Med tanke på den 5 19,2 2 7,7 3 11,5 4 15,4 6 23,1 1 3,8 1 3,8 3 11,5 0 0,0 1 3,8 0 0,0 26 4,04 kommunala demokratin? Med tanke på effektivitet* 1 3,8 4 15,4 5 19,2 2 7,7 5 19,2 1 3,8 0 0,0 3 11,5 3 11,5 2 7,7 0 0,0 26 4,75 (kostnad/resultat)? (*Effektivitet brukar beskrivas som att "göra rätt saker" och att "göra saker rätt".) Totalt 26 4,73 Politiska beslut: Svara på en 10-gradig skala I vilken mån anser du att politiskt fattade beslut verkligen genomförs? Inte alls helt och hållet 10 Gäller inte Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Ack. Genomsvar snitt 0 0,0 1 3,8 4 15,4 2 7,7 5 19,2 4 15,4 3 11,5 4 15,4 1 3,8 2 7,7 0 0,0 26 5,88 Här kan du skriva egna kommentarer omkring kommunens mål och måluppfyllelse: Svar Strukturfel som vi aldrig "hinner" ta tag i, ständiga brandkårsutryckningar, lappande och lagande. Vissa strukturer måste rivas och byggas på nytt! Bättre uppföljning av besluten. Demokratin blir lidande när det inte finns nämnder som förut. Demokratin blir ojämn. Medborgarnas bästa powered by defgo.net 8

57 Förtroendevalda I de föreslagna etiska regler som är på väg till fullmäktige för beslut står: "Tjänstemännen genomför den sakkunniga beredningen. Det är mycket viktigt att beredningen av ärenden är saklig och opartisk. Väsentliga fakta får aldrig undanhållas. De förtroendevalda äger rätt att få beslutsunderlag som är allsidiga och väl underbyggda, där gällande lagstiftning beaktats." Vad anser du generellt om de beslutsunderlag du får som förtroendevald? Antal % Vi får för lite material 10 38,5 Lagom 13 50,0 Vi får för mycket material 1 3,8 Obesvarad 2 8 Ack. Svar 26 Kvaliteten på våra beslutsunderlag: Beslutsunderlagen beskriver i allmänhet konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt. Beslutsunderlagen redovisar i allmänhet olika alternativ att ta ställning till när beslut ska fattas. Beslutsunderlagen är lätta att förstå. Det är praktiskt möjligt att hinna sätta sig in i ärenden före beslut. Stämmer inte alls Stämmer helt och hållet 10 Gäller inte Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Ack. Genomsvar snitt 1 3,8 3 11,5 7 26,9 5 19,2 1 3,8 5 19,2 2 7,7 1 3,8 1 3,8 0 0,0 0 0,0 26 4,38 2 7,7 5 19,2 4 15,4 5 19,2 3 11,5 2 7,7 1 3,8 2 7,7 0 0,0 1 3,8 1 4,0 26 4,16 0 0,0 2 7,7 2 7,7 5 19,2 3 11,5 5 19,2 3 11,5 1 3,8 3 11,5 2 7,7 0 0,0 26 5,81 0 0,0 3 11,5 2 7,7 2 7,7 8 30,8 3 11,5 1 3,8 2 7,7 4 15,4 1 3,8 0 0,0 26 5,65 Totalt 26 5,00 powered by defgo.net 9

58 Förtroendevalda Här kan du skriva egna kommentarer omkring beslutsunderlag: Svar Svårt att överblicka med våra plattor. Gång efter annan visar det sig att underlagen inte är genomarbetade, trots frågor. Man försäkras att saker är si eller så, men ofta visar det sig, endera i beslutsögonblicket eller efter fattat beslut, att underlaget var undermåligt, medförande fördyringar, förseningar, överklaganden och felinvesteringar. Mycket av detta går att hänföra till strukturfel! Varierande kvalitet på tjänsteutlåtanden och övrigt beslutsunderlag. Ibland är det bristfälligt med konsekvensbeskrivningar. Beslutsunderlagen skall innehålla fler alternativ med konsekvensbeskrivningar. powered by defgo.net 10

59 Förtroendevalda Resultatet från Kvalitetsnätverk Bergslagens undersökning "Kulturen i kommunerna" (2011) visar att de olika grupperna i Vansbro kommun har lågt förtroende för varandras kommunikation, arbete samt förmåga att fatta och genomföra beslut. Rapporten visar att Vansbro kommun löper stor risk att tappa i effektivitet och utvecklingskraft som en följd av det låga förtroendet mellan aktörerna. Detta är bakgrunden till att projektet Utmaningen startades. Känner du förtroende för dem som styr kommunen på den parlamentariska arenan? Känner du förtroende för förvaltningsledningen? Lite/Inte alls Mycket/helt Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 1 3,8 0 0,0 3 11,5 3 11,5 4 15,4 4 15,4 5 19,2 2 7,7 1 3,8 3 11,5 0 0,0 26 6, ,5 2 7,7 1 3,8 5 19,2 4 15,4 4 15,4 0 0,0 2 7,7 3 11,5 2 7,7 0 0,0 26 5,27 Totalt 26 5,64 Under innevarande mandatperiod:: Svara på en niogradig skala där 5 = oförändrat Tycker du att förtroendet mellan de olika aktörerna ökat under innevarande mandatperiod? Minskat Oförändad Ökat Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsnitt svar 2 7,7 2 7,7 3 11,5 4 15,4 6 23,1 3 11,5 0 0,0 3 11,5 1 3,8 2 7,7 0 0,0 26 4,67 powered by defgo.net 11

60 Förtroendevalda Annat som du tycker är viktigt att nämna när det gäller förtroende: Svar Se kommentarer i föregående fråga! Ömma tår/revirtänkande vid dialog istället för öppenhet och problemlösningsinriktning/-vilja. "Ni ska inte tala om för oss vad vi ska göra!" från båda håll, istället för att uppfatta dialogen som berikande och framåtsyftande, ett tillfälle att byta idéer och få insikter. Återigen, rollerna om vem som ska göra vad är tydliga, men prestige inverkar menligt på processen. "Min idé är min idé, ingen annans, för det här är min profession/uppgift!" Livet är väl ändå ett ständigt flöde av utbildning genom kunskapsinhämtning? Ramar, JA, men töjliga i viss grad. Fyrkantighet, NEJ, men runda cirklar, JA! Fyrkantigheten kan ibland vara nödvändig vid lagstadgade beslut, men inte ens där är alltid oböjlighet lösningen! Ömsesidig respekt. Respekt för varandras roller. Möjlighet till tid för dialog. Tydligen är kommunchefens sätt att styra en orsak till att personalen inte mår bra. Återgå till nämnder och styrelser för breddning av demokratin. Mer aktivitet bland förtroendevalda. powered by defgo.net 12

61

62

63

64 Reflektioner kring svar från enkät genomförd i samband med uppföljning, politisk organisation, Vansbro kommun Inledning Denna PM reflektioner kring svar från enkät genomförd i samband med uppföljning, politisk organisation har sammanställts av Per Fontin, Lärande & Utveckling Dalarna på uppdrag av den arbetsgrupp som utsetts av kommunfullmäktige för att utvärdera den politiska organisation som funnits under innevarande mandatperiod Arbetsgruppen består av kommunstyrelsen ordförande, kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsen förste vice ordförande, kommunchef, kommunsekreterare samt projektledare. Förtroendevaldas och tjänstemäns åsikter och syn på den politiska organisationen har inhämtats genom en enkätundersökning. De tjänstemän som besvarat enkäten jobbar direkt mot, eller nära politiken dvs. samtliga chefer och samtliga tjänstemän med någon form av delegation. Arbetet med denna PM har genomförts i december 2013 samt januari 2014 Jag har gått igenom enkätsvar, läst igenom material kopplade till utvärderingen samt intervjuat arbetsgruppens ledamöter. Jag har också gått tillbaka till tidigare material Bergslagsnätverkets kulturrapport SCB undersökningar gällande Vansbro kommun Ett konstaterande till att börja med! Det finns alltid i alla kommuner mycket att utveckla. Det är en naturlig utgångspunkt utifrån dagens mantra att vi ska vara utvecklande organisationer i motsats till förvaltande organisationer. Det hänger helt eller delvis ihop med de ökande krav som ställs på offentliga organisationer och behovet av att kunna uppvisa effektivitet både när det gäller verksamheternas ekonomiska resultat och de kvalitativa resultat som behövs inom vård, skola, omsorg etc., som gör att förändringstrycket är högt och kommer att bli högt även i framtiden. Sammanfattning av enkätsvar Utifrån enkätsvaren från både förtroendevalda och tjänstemän kan man konstatera att det finns brister och oklarheter kring: Kommunikation och information Öppenhet och påverkan Tydlighet och roller Förtroende och tillit Struktur och organisation 1

65 Utgångspunkt för ett gemensamt arbete i kommunen En utgångspunkt för några reflektioner på enkätsvaren skulle kunna vara nedanstående rubriker på vad det gemensamma arbetet för förtroendevalda och tjänstemän i Vansbro skulle kunna utgå ifrån. Vår image Nära, enkelt, öppet. Hur andra ska uppleva och uppfatta Vansbro som bostadsort, besöksmål, etableringsort etc. Våra mål Vad vi enligt lag och nationella mål är ålagda att uppfylla samt de resultatmål/inriktningsmål som kommunfullmäktige har satt upp för verksamheten och vad vi själva valt att prioritera och fokusera på för att nå dit, och nå visionen Vårt uppdrag Tillhandahålla medborgarnytta på ett så effektivt sätt som möjligt Vår vision Dit vi strävar! En attraktiv kommun, där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet Vår värdegrund Vår syn på oss själva och vår uppgift. Normer och värderingar som ska förena oss och som ska hjälpa oss att skapa ett bra förhållningssätt till oss själva, förtroendevalda, anställda i kommunen, våra arbetskamrater och medborgarna Värdegrund Vansbro kommun har ingen gemensam värdegrund. Finns den så kommuniceras den inte. En del enheter har säkert, på olika sätt arbetat fram och slagit fast värdegrunder för sitt arbete. Men det finns ingen gemensam mellan politik och förvaltning. Här ligger en del av svaren från enkäten. En gemensam värdegrund för hela kommunen kan förenkla styrningen genom bättre samverkan mellan olika delar i organisationen. Genom att utgå från gemensamma värderingar kan rätt saker göras och effektiviteten ökas. En värdegrund bidrar till att underlätta styrningen och att alltid sätta invånarna i centrum. En gemensam värdegrund beskriver det förhållningssätt som politik och förvaltning ska bära med sig och leva efter när man företräder Vansbro kommun. Värdegrunden ska genomsyra hela kommunen. För att göra rätt saker och agera klokt i olika situationer är det viktigt att man utgår från gemensamt uttalade värderingar. Värderingar som kan fungera som en vägledning för förtroendevalda och medarbetare när man tillsammans på bästa sätt ska tillgodose kommunens medborgare, företag, organisationer gemensamma intressen. Ett sådant arbete bygger på processinriktat arbetssätt och metoder för att implementera och kontinuerligt stärka värdegrunden. 2

66 En genomarbetad värdegrund ligger också som en plattform för Kvalitetsledningsaerbetet Planeringsprocesser Ledarskap Ledarutvecklinsgrpogram Chefsförsörjningsprogram Personalpolitisktprogram Det finns flera utmaningar i arbetet med en gemensam värdegrund. Den första och väsentligaste är vilket upplägg man väjer för värdegrundsarbetet. Processen behöver involvera alla i en organisation för att få avsett genomslag. Den mest trovärdiga vägen går via en väl utvecklad dialog och en kommunikativ strategi. Det bör stå klart för var och en på vilket sätt värdegrundsfrågorna påverkar det egna arbetet och de egna uppgifterna. Kopplingen mellan kommunens värdegrund och personligt ansvar (medarbetarskap) måste vara tydligt. Utveckla roller mellan politik och förvaltning, tydlighet och struktur Det är viktigt att det kommer igång dialoger på den kommungemensamma arenan om hur rollerna ska tolkas mellan politik och förvaltning, mellan politisk ledning och förvaltningsledning Det kan göras på olika sätt men det finns anledning att gemensamt sätta av tid för att diskutera hur det ser ut idag och hur det bör vara imorgon. Exempelvis hur politiska och administrativa roller skiljer sig åt. Vilka förväntningar finns på respektive funktion? Vem gör vad? Hur ser samspelet ut och hur följs detta upp? Förutom att göra en skriftlig rollbeskrivning är det viktigt att diskutera det samspelszon, i vilken politiker och tjänstemän lägger roller åt sidan för att diskutera strategiska frågor. När man lämnar denna zon är man överens om vem som hanterar frågan i vilka sammanhang och vilka arenor. Man gör helt enkelt en överenskommelse om vad som ska hända. Det kan betyda att till synes politiska frågor blir administrativa frågor och vice versa. Det kräver ett stort förtroende för varandra och en kontinuerlig dialog. Och är alldeles nödvändigt att genomföra i Vansbro idag. Dvs tydliggöra gränssnittet mellan politik och tjänstemän med syfte att utveckla en gemensam förståelse för gränssnittet i syfte att skapa en tydlig struktur av ledning & styrning och skapa samsyn avseende förhållningssätt och dialog. Kommunikation, information och dialog Precis som hos alla kommunala organisationer spänner Vansbro kommuns verksamheter över ett mycket brett område, såväl mjuka som hårda delar. Medborgarperspektivet är viktigt att ge en god service, ett gott bemötande och att vara tillgängliga för dem. Verksamheten påverkas av de vi finns till för allt från företag till enskilda medborgare och brukare, i alla åldrar, med olika behov, vitt skilda förutsättningar och föreställningar. Vi lever i en föränderlig omvärld som ställer krav på effektivitet, flexibilitet och kvalitet. Det ställer krav på den inre effektiviteten i organisationen. Och det, i sin tur, ställer krav på kommunikationen i organisationen. 3

67 Internkommunikation är ett medel för att styra verksamheten mot kommunens mål och det som organisation står för. Kommunikationen bidrar också till att vi skapar en gemensam verklighetsbild och ett gemensamt förhållningssätt. Ledningens, chefernas och medarbetarnas kommunikation är avgörande för hur kommunikativ organisationen är, men kommunikationen fungerar inte av sig själv. Arbetet med styrning, förändringar, utvecklingen av kommunens interna processer, kunskapsdelning och relationsbyggande kräver en effektiv och genomtänkt struktur för intern kommunikation och stöd och verktyg till kommunens olika verksamheter. Vad har gjorts under hösten 2013 Följande är exempel på initiativ som tagits efter att enkätundersökningen genomfördes: Ledarutveclingsprogram under framtagande Personalpolitiskt program - beslut kommunfullmäktige 2013 Etisk policy - beslut kommunfullmäktige 2013 Gemensam diskussion kring styrmodell med samtliga ordföranden samt kommun- och ekonomichef Medarbetarenkät kring psykosocial arbetsmiljö februari 2014 Utvecklad modell för omvärldsanalys seminarium mars (Utmaningen) Översyn av delegationsordningar - KPMGs revisionsrapport s.6 LSAM/CSAM inom samtliga verksamheter Utvecklingsarbete kring intranät 4

68 Uppföljning nr 2 Alternativ politisk organisation Vansbro kommun Agneta Jansson, projektledare

69 1. FÖRORD SYFTE... 3 AVGRÄNSNING OCH METOD OMVÄRLDSANALYS... 5 FÖRÄNDRING TAR TID! TILLGÄNGLIGHET OCH ÖPPENHET... 6 INFORMATIONSINDEX FÖR KOMMUNENS WEBBPLATS... 7 ÖPPENHET... 7 SAMMANFATTNING TYDLIGHET OCH ROLLER ROLLER DE FÖRTROENDEVALDAS ROLL TYDLIGHET Beredningarnas roller Kommunstyrelsens roll Utskottens roller Jävsnämnden Överförmyndare SAMMANTRÄDEN Kommunfullmäktiges sammanträden Kommunstyrelsens sammanträden UTSKOTTENS SAMMANTRÄDEN SAMMANFATTNING MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE STYRMODELL MÅL MÅLUPPFYLLELSE SAMMANFATTNING POLITISKA BESLUT BESLUTSUNDERLAG SAMMANFATTNING FÖRTROENDE SAMMANFATTNING KONKLUSION HUR VÄRDERA VAD? LEDNINGENS ROLLER FRAMGÅNGSFAKTORER Politisk styrning Struktur DIALOG FÖRTROENDE OCH TILLIT EN KULTUR FÖR MEDSKAPANDE OCH FÖRNYELSE ÖPPEN OCH TILLÅTANDE KULTUR DEMOKRATIASPEKTEN

70 1. Förord Denna uppföljning har genomförts av en arbetsgrupp bestående av kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens förste vice ordförande, kommunchef, kommunsekreterare och projektledare. Arbetet inleddes i maj 2013 med siktet inställt på att det skulle vara färdigställt under hösten, därför baseras rapporten på först halvåret 2013 (med några få undantag). Arbetsinsatsen hade varit betydande om faktainsamlingen skulle ha gjorts om för att fånga hela året Utgångsläget har varit att samla redan kända och publicerade fakta (protokoll, årsredovisning, statistik mm), att inhämta olika aktörers åsikter, samt att utifrån detta sammanställa en rapport som ger grund för en översyn av den politiska organisationen, men som också ger underlag för vidare bearbetning och analys. Projektledaren är den som sammanställt rapporten och som sammanfattat de olika delområdena i ett försök att utkristallisera frågeställningar som är viktiga att hantera och jobba vidare med. Med en förhoppning om att rapporten kan vara till nytta i ett fortsatt utvecklingsarbete Agneta Jansson, projektledare 2

71 2. Syfte Syftet med denna uppföljning är att utvärdera den alternativa politiska organisationen 1, som inrättades i och med att innevarande mandatperiod ( ) inleddes. En utvärdering gjordes efter ett år 2, men av naturliga skäl innehöll den väldigt lite av de effekter som organisationsförändringen haft på kommunen. Därför är tanken att denna utvärdering, som alltså sker efter 2,5 år, ska inriktas på effekterna. Naturligtvis är det ett problem att kunna urskilja vilka effekter som härrör från organisationen. Organisationen kan inte friställas från omvärldspåverkan, men man kan få en bild som visar hur styrningen av kommunen fungerar. Är styrningen effektiv? Avgränsning och metod Demokratifrågorna djupgranskades i den förra uppföljningen och berörs därför inte djupare i denna rapport. Denna rapport omfattar huvuddelen av den politiska organisationen, nämligen: Fullmäktige Kommunstyrelsen Jävsnämnden Fullmäktigeberedningar. Övriga politiska uppdrag utvärderas inte i denna rapport. Vid förra uppföljningen granskades demokratiaspekterna på en djupare nivå, varför den aspekten inte beaktas här. Som faktagrund för avsnittet om roller och tydlighet ligger sammanträdesprotokoll för 2012 och första halvåret Avsnittet mål och måluppfyllelse baseras på Strategisk plan 3. Resultaten har hämtats från kommunens årsredovisningar, från Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 4, Statistiska Centralbyrån (SCB) och Kolada 5. Denna del av rapporten grundas alltså på redan kända och publicerade fakta. Inga nya mätningar har gjorts. Förtroendevaldas och tjänstemäns åsikter och syn på organisationen har inhämtats genom en enkätundersökning som genomfördes i september Svaren från enkäterna 6 (det skiljer något mellan de frågor som ställdes till förtroendevalda och de som ställdes till tjänstemannagruppen) jämförs i rapporten med de faktadelar som behandlas. 1 Benämning på en kommun som avskaffat (de flesta) facknämnderna och ersatt dessa med fullmäktigeberedningar 2 Ett år med en alternativ politisk organisation daterad Strategisk plan upprättas årligen och målformuleringarna varierar från år till år 4 Innehåller ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Sammanställs av Sveriges kommuner och landsting (SKL) 5 Kommun- och landstingsdatabasen, tillhandahålls av Rådet för främjande av kommunala analyser (rka) 6 Enkäterna återfinns i bilaga 1, enkätsvaren återfinns i bilaga 2a, 2b och 2c 3

72 Eftersom svarsfrekvensen bland de förtroendevalda var låg - ca 43 %, valde vi att göra en separat fullmäktigeundersökning. Ledamöterna fick vid fullmäktiges sammanträde den 16 september besvara enkäten. Av 30 ledamöter besvarade 28 enkäten (93 %). Dessa båda undersökningar behandlas separat genom rapporten, eftersom vissa ledamöter svarat i båda. Den allmänt utsända enkäten kallas i rapporten förtroendevalda medan den enkätundersökning som genomfördes vid fullmäktiges sammanträde den kallas för KF. Den låga svarsfrekvensen bland förtroendevalda ger ett svagt underlag, medan tillförlitligheten är hög i KF. Eftersom det är den politiska organisationen som ska utvärderas har de tjänstemän som jobbar direkt mot, eller nära politiken valts ut att besvara enkäten, dvs. samtliga chefer och samtliga tjänstemän med någon form av delegation. Av totalt 49 tjänstemän besvarade 41 enkäten (84 %), vilket är en mycket god svarsfrekvens som gör materialet högst tillförlitligt. Enkätsvaren delas således i tre separata grupper: 1. Förtroendevalda 26 svar (av 61) 2. KF 28 svar (av 30) 3. Tjänstemannagrupp 41 svar (av 49) Jämförtal avseende enkätsvaren hämtas från tidigare undersökningar så som Kvalitetsnätverk Bergslagens (KNB) Kulturen i kommunerna (2011) och Ett år med en alternativ politisk organisation (2012). I rapporten hänvisas till revisionsrapport Vansbro kommun Organisation (KPMG, augusti 2013). 4

73 3. Omvärldsanalys För att sätta Vansbro kommun i ett större sammanhang, så har vi tittat på hur det ser ut i kommun-sverige i dag. Vansbro kommun är på intet sätt unik. Ett 50-tal kommuner har i dag denna typ av organisation (våren 2013) och allt fler kommuner diskuterar organisationsformen. Att ha kommunstyrelsen som enda nämnd är en trend som fortsätter i landet. I stort sett samtliga kommuner med denna organisationsform genomför en utvärdering av den befintliga strukturen. Ingen säger sig idag vara på väg tillbaka till en traditionell nämndsorganisation. Däremot finns behov av justeringar. De största variationerna finns inom området myndighetsutövning. Denna del har framförallt organiserats på tre sätt: 1. Två myndighetsnämnder, en för det sociala området och en för teknik, bygg och miljö, 2. En myndighetsnämnd med två sektorsutskott, 3. Styrelsen som myndighetsnämnd kompletterad med en jävsnämnd 7. Enligt SKL finns inför 2015 planer på att utöka antalet myndighetsnämnder i de kommuner som valt att ha enbart en myndighetsnämnd, alternativt jävsnämnden (alternativ 3, ovan). En annan trend är att antalet tillfälliga beredningar ökar, medan antalet fasta minskar. Förändring tar tid! De flesta kommunerna har gjort korrigeringar och revideringar under åren som gått. En av de kommuner som startade redan 1997 uttalar att det är först nu, efter 16 år som den nya strukturen verkligen satt sig, så att de förtroendevalda hittat sina nya uppdrag och upplever dem meningsfulla. 7 Vansbros modell 5

74 4. Tillgänglighet och öppenhet På frågan I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? svarar respondenterna: Grupp Medelvärde KF 4,78 Förtroendevalda 5,04 Tjänstemannagrupp 4,69 Tabell 1 På en skala från 1 till 10 ger de olika grupperna frågan dessa medelvärden Några mått som används i KKiK för att beskriva tillgänglighet och öppenhet visar på sjunkande siffror. Mätningen av huruvida medborgarna får svar på e-post inom två dagar har drastiskt sjunkit från 75 (år 2011) till 37 (år 2012). Även siffror som visar på att medborgarna får svar på enkla frågor genom telefonsamtal har sjunkit Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) Vansbro Andel som tar kontakt med kommunen via telefon Vansbro som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt Vansbro med kommunen, (%) Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng Vansbro Informationsindex för kommunens webbplats Totalt Vansbro Tabell 2 Källa: Frågan om ett gott bemötande vid kontakt med kommunen har hela tiden förbättrats, dock syns en liten försämring Kvaliteten på kommunens hemsida har försämrats relativt sett. Den förbättrades klart från 2009 till 2011, sedan bröts den trenden då de flesta resultaten försämrades. Detta beror delvis på att kraven har höjts. Här finns utvecklingspotential. På frågan I vilken mån anser du att kommunen lyckas informera om de egna verksamheterna? ger enkätsvaren följande: Grupp Medelvärde Medelvärde 2011 KF 4,74 4,76 Förtroendevalda 4,35 - Tjänstemannagrupp 4,64 5,22 Tabell 3 På en skala från 1 till 10 ger de olika grupperna frågan dessa medelvärden. Som jämförvärde anges KNB s resultat från Mätvärde saknas för gruppen förtroendevalda Enkätsvaren visar också att upplevelsen är att informationen är sämre nu än vad den upplevdes vara Särskilt tydligt är det bland tjänstemännen. 6

75 Informationsindex för kommunens webbplats Bygga och bo Förskola Gator, vägar och miljö Grundskola Gymnasium Individ- och familjeomsorg Kultur och fritid Personer med funktionsnedsättning Sökfunktion Tillstånd, tillsyn, näringsliv m.m Äldreomsorg Öppenhet och påverkan Totalt Diagram 1 visar utvecklingen över tid avseende kommunens hemsida. Till höger i diagrammet listas de olika verksamheter som man tittar på. Skalan är 1 till 100 och det tal som räknas fram kallas Informations-Index. Källa: De årliga mätningarna (KKiK) som kommunen valt att göra har pågått sedan De visar att den uppbyggnad av hemsidan som pågått bryts år 2011, men förbättras åter något från 2012 till Bl.a. får frågorna tillstånd, tillsyn, näringsliv ett toppbetyg. Den streckade svarta linjen visar totalt resultat. Sämsta resultatet får området Öppenhet och påverkan. För vidare fördjupning i mätningen och resultaten hänvisas till KKiK. Öppenhet När det gäller öppenhet och påverkan, som är ett speciellt område i webbgranskningen, fick Vansbro kommun 49 poäng 8 av maximalt 105 (47%). På enkätfrågan I vilken mån anser du att det råder ett öppet klimat i kommunen som organisation? svarade respondenterna enligt nedanstående diagram: års granskning 7

76 Förtroendevalda KF Tjänstemannagrupp Diagram 2 visar hur samtliga respondenter graderat, på en skala från 1 till 10, i vilken mån de anser att det råder ett öppet klimat Tjänstemännen besvarar frågan negativt endast fyra personer klassar öppenheten högre än 5 på den 10-gradiga skalan. Sju av 33 svar 9, alltså 21 % svarar inte alls (1). Medelvärdet ligger på 3,21. Detta kan jämföras med 4,97 som var genomsnittet av tjänstemannagruppens svar vid Kvalitetsnätverk Bergslagens (KNB) Kulturundersökning Chefernas svar har ett medelvärde på 3,50. De förtroendevalda hamnar på ett medelvärde 4,73 (alliansen 6,18 och oppositionen 3,67). KF klassar öppenheten till 4,82 (alliansen 6,15 och oppositionen 3,55). Kommunfullmäktige skattade öppenheten till 5,12 i KNB s undersökning Frågan huruvida öppenheten har ökat eller minskat i jämförelse med tidigare organisation genererar följande svar: 8 Ökat 9 Minskat Förtroendevalda KF Tjänstemannagrupp Oförändrat 5 Diagram 3 Öppenheten anses i mycket hög grad ha minskat i jämförelse med tidigare organisation 9 Av 41 respondenter har 38 besvarat denna fråga, varav 5 besvarat den med vet ej 8

77 Sammanfattning Ett av kommunfullmäktiges huvudmål med den nya organisationen var att den skulle präglas av öppenhet. Enkätsvaren ger vid handen att man inte anser att organisationen präglas av öppenheten och att möjligheten till inflytande är begränsad. Tjänstemannagruppen och oppositionen har samstämmiga uppfattningar, medan alliansen intar en mer positiv ställning. De negativa uppfattningarna stöds också av de mätningar som utförts inom området bl.a. KKiK och SCB s Medborgarundersökning. Den redan 2011 negativa synen har blivit mer negativ inom både tjänstemannagrupp och bland de förtroendevalda. 9

78 5. Tydlighet och roller Roller En ambition har varit att ha en enkel och tydlig rollfördelning mellan kommunens samtliga aktörer. Organisationen är i sig mycket enkel. Kommunfullmäktige har att utse en kommunstyrelse och en jävsnämnd, förutom valnämnd och överförmyndare. Dessa är de enda beslutande organen i Vansbro kommun. De förtroendevaldas roll I enkäten ställdes följande fråga: Hur viktiga anser du att följande uppgifter är för kommunens förtroendevalda? Nedanstående uppgifter ska rangordnas från 1 till 5 - även om skillnaden är hårfin! Du graderar frågorna genom att kryssa för en 1:a, en 2:a, en 3:a, en 4:a och en 5:a, där ett (1) står för den uppgift som du prioriterar som minst viktig av de nedanstående fem alternativen och fem (5) står för den allra viktigaste uppgiften. Skala 1 5 Förtroendevaldas uppgift: Tjänstemannagrupp KF Förtroendevalda Att föra fram enskilda väljares intressen/åsikter Att föra fram den egna kommundelens intressen/åsikter Att medverka till att kommunen har en ekonomi i balans Att föra fram mitt eget partis intressen och åsikter Att långsiktigt utveckla kommunen utifrån mål och visioner Tabell 4 visar hur grupperna prioriterat de olika uppgifterna Eftersom många respondenter inte uppfattade instruktionen att de olika uppgifterna skulle prioriteras (alltså rangordnas), lägger vi ingen större vikt vid denna fråga. Utfallet hade blivit tydligare om alla verkligen prioriterat uppgifterna från 1 till 5 och inte satt t.ex. 5 på alla. En bedömning som i praktiken kan vara mycket problematisk, eftersom det - särskilt i en begränsad ekonomisk situation, alltid handlar om att prioritera. De här olika uppgifterna står ju inte så sällan i konflikt med varandra. Påpekas bör att den enda av dessa uppgifter som är lagstyrd, är att kommunen ska ha en ekonomi i balans. Tydlighet SKL har gett ut en skrift Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän (2012) 10. Där konstaterar man att mer formaliserade spelregler ger en grund för att utveckla förutsättningarna för det politiska ledarskapet, för tjänstemännens ledarskap och för samspelet däremellan. Klara och kända regler ger också bättre transparens - den som betraktar den kommunala organisationen utifrån får därmed en bättre insyn i ansvars- och uppgiftsfördelningen. Det är alltså av största vikt att alla aktörer ser och förstår den arena som de befinner sig på. Den måste definieras och kommuniceras - planen måste kritas. Det finns ett samband mellan tydlighet i ansvar och ett bra samarbete. Finns det en struktur för hur 10 ISBN

79 detta ska fungera i vardagen öppnar det upp för ett bättre samspel som bygger på respekt, förståelse och öppenhet. När nuvarande politiska organisation fastställdes angav man tydlighet som ett ledord. Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och för att det är viktigt att tydliggöra den för alla. På frågan om man tycker att de politiskt fastställda målen är tydliggjorda svarar de förtroendevalda att de till ganska stor del (2,6 av 4 där 3=stor del) anser dem tydliggjorda. Däremot anser tjänstemannagruppen att de endast till viss del (2,1 av 4, där 2=till viss del) är tydliggjorda. Tjänstemannagruppen anser i lägre grad att avgränsningen mellan verksamheterna och politiken är tydlig. Generellt kan man säga att tjänstemannagruppen anser rollerna mindre tydliga än vad de förtroendevalda gör. KF Förtroendevalda Tjänstemannagruppen I vilken mån anser du att de politiskt fastställda målen är tydliggjorda? 2,6 2,6 2,0 Anser du att avgränsningen mellan ansvarsområden för förvaltningen å ena sidan 2,4 2,3 1,9 och politiken å den andra sidan, är tydliggjord? Anser du att kommunfullmäktiges ansvarsområde är tydliggjort? 2,7 2,8 2,4 Anser du att fullmäktigeberedningarnas ansvarsområden är tydliggjorda? 2,3 2,2 2,1 Anser du att kommunstyrelsens ansvarsområde är tydliggjort? 2,7 2,8 2,4 Anser du att jävsnämndens ansvarsområde är tydliggjort? 2,8 2,7 2,2 Anser du att kommunstyrelsens utskotts respektive ansvarsområden är tydliggjorda? 2,3 2,4 1,9 Anser du att ansvarsfördelningen inom förvaltningen är tydliggjord? 2,2 2,0 2,1 Tabell 5 Genomsnittet av alla respondenters svar på frågorna om tydlighet. Svarsalternativen var inte alls (=1), till viss del (=2), till stor del (=3) och helt och hållet (=4). Man kan konstatera att de olika aktörerna inte alls är säkra på roller och ansvarsområden. Särskilt anmärkningsvärt är att avgränsningen mellan politik och förvaltning inte är tydlig. Tjänstemannagruppen anser att avgränsningen knappt uppnår till viss del tydliggjord (1,9). Medelvärdet av cheferna svar hamnar på 2,1. Det är ansvarsfördelningen inom förvaltningsorganisationen som är minst tydlig, anser respondenterna. Vidare anser de förtroendevalda att de politiskt fastställda målen till större del är tydliggjorda, än vad tjänstemannagruppen anser. Man tycker att målen endast till viss del är tydliggjorda. Cheferna svarar på samma sätt som tjänstemannagruppen i stort (2,1). Hur står då den alternativa organisationen sig i jämförelse med den tidigare nämndsorganisationen i fråga om styrning, demokrati och effektivitet? I diagramen nedan redovisas enkätsvaren: De frågor som ställdes till de förtroendevalda var: Hur anser du att nuvarande politisk organisation fungerar, i jämförelse med den tidigare (traditionella) organisationen ur följande 11

80 aspekter: A) Med tanke på styrning av kommunen? B) Med tanke på den kommunala demokratin? C) Med tanke på effektivitet* (kostnad/resultat)? (*Effektivitet brukar beskrivas som att "göra rätt saker" och att "göra saker rätt".) Resultat 2012 Resultat % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bättre styrning av kommunen Oförändrat kommunala demokratin Sämre effektivitet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% styrning av kommunen kommunala demokratin effektivitet Diagram 4 visar de förtroendevaldas syn på frågorna efter ett år med ny organisation. Svaren angavs på en skala 1-4 och redovisas i diagrammet som 1 och 2=sämre, 3 och 4=bättre. Det gavs inget alternativ oförändrat vid detta tillfälle. Samma frågor ställdes till tjänstemannagruppen. Diagram 5 visar de förtroendevaldas syn på frågorna efter 2,5 år i den nya organisationen. Svaren gavs då på en 9-gradig skala och redovisas som 1-4=sämre, 5=oförändrat och 6-9=bättre. I båda diagrammen visas andel svar i y-axeln Sämre Oförändrat Bättre Styrning av kommunen kommunala demokratin effektivitet Diagram 6 visar tjänstemannagruppens svar Y-axeln visar antal svar. Svaren gavs på en niogradig skala. Det finns inga jämförvärden från Man kan se att de förtroendevalda inte längre intar en lika positiv hållning när det gäller effektiviteten och styrningen av kommunen. Vid undersökningen 2012 tyckte de att just dessa delar blivit bättre i den nya organisationen. Då ansåg man att detta skedde på bekostnad av demokratin. Möjligen intar man nu en något mer positiv hållning avseende den kommunala demokratin. Tjänstemannagruppen anser att den nya organisationen ur alla de efterfrågade aspekterna har försämrats. Vid uppföljningen 2012 kunde man se att alliansen var mer positiv i sin bedömning än oppositionen. Resultaten nedan visar de förtroendevaldas åsikt, respektive fullmäktigeledamöternas den 16 september. 12

81 , ,9 4,8 3,9 6 3,4 4,9 4,1 4 4,5 Med tanke på styrning av kommunen? Med tanke på den kommunala demokratin? Med tanke på effektivitet* (kostnad/resultat)? (*Effektivitet brukar beskrivas som att "göra rätt saker" och att "göra saker rätt".) Diagram 7 Precis som vid förra undersökningen är alliansen mer positivt inställda än oppositionen. Siffrorna på staplarna visar medelvärdet av svaren på den niogradiga skalan. Värdena tolkas som 1-4=sämre, 5=oförändrat, 6-9=bättre. På staplarna anges medelvärdet per grupp och svar. Alliansen anser att styrningen har blivit något bättre i den alternativa organisationen, liksom effektiviteten, medan man anser att den kommunala demokratin är oförändrad eller något sämre. Det är dock inga stora förbättringar (värden över 5) som man anser har uppnåtts. Oppositionen anser att organisationen ur alla dessa aspekter har försämrats (värden under 5). Beredningarnas roller Kommunfullmäktige har utsett tre permanenta beredningar valberedningen, presidieberedningen och demokratiberedningen. Fullmäktige har gett demokratiberedningen ett uppdrag att samordna det övergripande demokratiarbetet, något som mest tagit sig uttryck i att beredningen gjort en systemöversyn dvs. reviderat och uppdaterat olika styrdokument, så att de stämmer överens med varandra och med organisationsformen. Beredningen ansvarar också för etiska regler och ska verka för en förbättrad representativitet, integration och mångfald. Demokratiberedningen svarar även, på fullmäktiges uppdrag för att utveckla dialogen med medborgarna. Ett uppdrag som beredningen låtit vila, med anledning av att kommunstyrelsen på eget initiativ 11, åtagit sig uppdraget genom projektet Utmaningen. 11 Efter detta initiativ ändrade fullmäktige kommunstyrelsens reglemente och lade till ett uppdrag att leda och samordna medborgardialog ( 1) Uppdraget att utveckla dialogen med medborgarna åligger fortfarande demokratiberedningen 13

82 När man stod i begrepp att ta fram en ny tillgänglighetsplan, beslutade kommunfullmäktige att inrätta en tillfällig beredning. Det är enda gången som man nyttjat denna möjlighet. Kommunstyrelsens roll Kommunstyrelsen har ett oerhört brett ansvarsområde, då ansvaret för i princip all operationell verksamhet ligger där. Kommunstyrelsen disponerar 99,5% av kommunens budget Kommunstyrelsen har i och med den nya organisationen ett stort ansvar som myndighetnämnd, där en stor del av beslutandet utgörs av myndighetsutövning. Dessa ärenden ställer helt andra krav på styrelsearbetet ärenden får inte avgöras vid offentliga möten, besluten måste omfatta de faktiska förhållanden som varit avgörande, man har en kommunikationsplikt osv. Ärenden av en typ som kommunstyrelsen traditionellt sett inte hanterat. För att kunna klara det breda uppdraget har kommunfullmäktige indelat kommunstyrelsens åliggande i tre olika teman 12, vars områden tilldelats tre olika utskott. Dessutom har man inrättat ett utskott, styrning och ekonomi, som ansvarar särskilt för planering och samordning av kommunstyrelsens arbete, i syfte att anpassa verksamheten till tilldelad budgetram. Utskottens roller Fullmäktige har beslutat att utskotten endast ska ha ringa delegation, eftersom man inte vill att de förväxlas med nämnder, som ju är en helt annan sak. Tittar man på utskottens dagordning/protokoll inser man snart att fördelningen av ärenden mellan de olika utskotten inte alls följer kommunstyrelsens reglemente. Avseende 2012 års ärenden som behandlades i utkottet styrning och ekonomi är det ca 40 % av ärendena som enligt reglementet hör hemma under andra teman (utskott). Ungefär en tredjedel av ärendena borde ha beretts i utskottet leva och bo, medan övriga skulle ha behandlats i utskotten utbildning och arbete eller omsorg. Kommunstyrelsens reglemente har på Demokratiberedningens initiativ reviderats under perioden. Demokratiberedningen beslutade (KF Db 25/2011) att inhämta kommunstyrelsens yttrande avseende utskottens namn, befogenheter och uppdrag. Kommunstyrelsen fann då inte orsak att ändra vare sig utskottens namn eller ansvarsområden. Detta till trots följer man alltså inte den uppdelning som reglementet gör gällande och den Arbetsbeskrivning för kommunstyrelsens utskott som kommunstyrelsen fastställt. Den enda egentliga förändringen som kommunstyrelsen gjorde vid det tillfället (KS 254/2012), var att de gav beslutanderätten avseende nya förvaltningsuppdrag (utred- 12 Tema leva och bo, utbildning och arbete, samt omsorg 14

83 ningar) till utskottet styrning och ekonomi. De andra utskotten måste alltså förankra utredningsuppdrag hos utskottet styrning och ekonomi. Jävsnämnden Myndighetsutövning gentemot kommunen (kommunstyrelsen) är jävsnämndens enda uppgift. Det gäller all tillsyn miljölagstiftning, plan- och bygglag, brandskyddstillsyn mm. Jävsnämnden är fristående från kommunstyrelsen och arbetar på fullmäktiges uppdrag. Överförmyndare Vansbro kommun har en vald överförmyndare. Den operationella verksamheten ligger på ett kontor i Mora gemensamt med kommunerna Mora, Rättvik, Leksand, Orsa och Älvdalen. Sammanträden Nedan redogörs för antalet genomförda sammanträden 2011, 2012 och första halvåret /2013 (2011) Protokollförda möten Leva och bo 10/4 (12) Utbildning och arbete 9/4 (9) Omsorg 16/5 (9) Styrning och ekonomi 15/7 (15) 12/10 (15) 7/5 (9) 2/4 (7) Antal 82/31 (92) 50/22 (36) 104/50 (82) 188/80 (227) 299/157 (324) 104/54 (114) 25/78 (54) 54/21 (16) 904 (945) Tid, Timmar 20/10 (26) 21/9 (17) 17/20 (26) 49/23 (47) 60/39 (61) 24/11 (22) 4/5 (8) 20/15 (16) 215/ 132 (223) Tabell 6 Statistik över sammanträden 2012 och första halvåret Jämförvärde 2011 inom parantes Kommunfullmäktiges sammanträden Kommunfullmäktige hade sju sammanträden 2012 och fem under första halvåret Endast vid tre av de sju sammanträdena 2012 deltog 31 ledamöter. Vid två möten deltog 29 ledamöter och vid två möten 30 ledamöter. Vid tre av de fem sammanträdena första halvåret 2013 deltog 31 ledamöter. Kommunstyrelsens sammanträden Kommunstyrelsen sammanträdde 14 gånger under Sex ärenden lades till och fyra ströks från dagordningen. Av dessa var sex möten extrainsatta. Trenden håller i sig 2013 den fastställda planen håller inte. T.o.m. den 6 november 2013 hade kommunstyrelsen sammanträtt 14 gånger. Av dessa var sex möten extrainsatta. Samtidigt har 14 extra ärenden lagts till föredragningslistan, medan sex ärenden har strukits. Detta kan jämföras med 2010, då inte något extra möte hölls och endast ett extra ärende hanterades under året 13. Det har också blivit allt vanligare att beslut upphävs eller ändras efter en tid. 8/5 (4) Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Jävsnämnden Demokratibered TO- TALT 80 (80) 13 Uppgift från KNB:s kvalitetsrapport 15

84 Närvaron vid kommunstyrelsens möten är bättre än vid utskottens möten, vilket naturligtvis förklaras av att det finns ersättare att kalla in. Dock deltog endast 10 ledamöter vid ett sammanträde 2012 och vid två sammanträden Kommunstyrelsen återremitterade ett ärende 2012 och ett under första halvåret Ett ärende bordlades I 20 ärenden reserverade sig totalt 42 ledamöter. I två ärenden avstod ledamöter från att delta i beslutet. Utskottens sammanträden Totalt sammanträdde utskotten vid 50 tillfällen under Av dessa möten var 32 i enlighet med årsplan, medan 18 möten var extra insatta. Den totala sammanträdestiden uppgick till 132 timmar. Utskotten sammanträdde t.o.m. augusti gånger mot planerade 28 möten. Frånvaron vid utskottens sammanträden var omfattande. Eftersom det inte finns några ersättare lämnas tomma stolar. Styrning och ekonomi har högst närvaro. Endast vid två av de 15 mötena under 2012 var en ledamot frånvarande. Leva och bo hade nio möten under året. Vid tre av dessa deltog samtliga ledamöter. Vid övriga sex möten var en ledamot frånvarande. Utskottet omsorg visar sämst närvaro. Vid endast fem av de 16 möten som hölls deltog samtliga ledamöter. Vid fem av mötena deltog fyra ledamöter och vid fem möten deltog bara tre ledamöter. Det kan tyckas anmärkningsvärt, då utskottet omsorg i princip är det enda utskott som delegerats beslutanderätt. Besluten överlåts således till tre personer i många fall Leva och bo Omsorg utbildning och arbete Styrning och ekonomi Diagram 8 Antal ledamöter (färgkod) som deltog vid antal möten (y-axel) år Observera att utskottet styrning och ekonomi bara har fyra ledamöter, vilket innebär att grönt = 4 och gult = 3. Sammanfattning Man kan konstatera att den tydlighet som man eftersträvat inte kunnat uppnås. För att en organisation ska vara effektiv måste de olika aktörerna känna till hur den är tänkt att fungera. Kännedomen är enligt enkätsvaren generellt låg hos samtliga. Utskottens roller är till viss del kända enligt respondenterna. Tittar man på utskottens arbete, så ser man att asvarsfördelningen inte stämmer med reglementet. Något som naturligtvis ökar förvirringen. Det är förvaltningsorganisationen som är minst tydlig för de olika aktörerna. 16

85 Den fastställda sammanträdesplanen håller inte på långa vägar. Under 2012 var sex av 14 kommunstyrelsesammanträden extrainsatta. Under första halvåret 2013 hade kommunstyrelsen tio möten varav fem var extrainsatta. Under 2012 hade utskotten totalt 50 möten varav 18 var extrainsatta. Naturligtvis är det av största vikt att fastställa planer som håller. Det är en förutsättning för de förtroendevalda som behöver ta ledigt från arbeten för att fullfölja sitt uppdrag - att i tid kunna planera sitt arbete. Det är också en förutsättning för det partipolitiska arbetet. Sen kan det naturligtvis hända extra ordinära saker som gör extra sammanträden nödvändiga. Något som det hörs invändningar mot, är den kommunala demokratin som många förtroendevalda upplever som bristfällig. För att de demokratiska processerna ska kunna följas är det av största vikt att arbetet sker öppet, enligt plan och på ett för alla känt sätt. Det råder också oordning vad gäller dagordningen till kommunstyrelsens sammanträden. Många extra ärenden sätts in. Att ta upp extra ärenden omöjliggör det partipolitiska arbetet och sätter de demokratiska processerna ur spel, varför det bör undvikas. Det finns en reservation från kommunstyrelsens sammanträde en där en ledamot anger otillräcklig information och för kort om tid för inläsning som skäl för sin reservation. Vad gäller fullmäktige så finns beredningstvånget beskrivet i kommunallagen. Det förekommer också att ärenden stryks från dagordningen. Att beslut ändras, upphävs eller stryks från dagordningen i relativt stor omfattningen har säkert en mängd olika förklaringar. Dels kan det bero på undermåliga beslutsunderlag (tjänsteutlåtanden), som i sin tur kan bero på otydliga uppdrag eller så kan det bero på brister i den politiska beredningskedjan. Eller en blandning av dessa orsaker. En risk med de kortare beslutsvägarna i en alternativ politisk organisation är att beslut tas allt för snabbt. Det politiska systemet är byggt på demokratiska processer som kräver bred delaktighet och förankring. Något som tar tid. Det i grunden låga förtroendet blir inte bättre av att man fattar beslut som man sedan ångrar eller ändrar. Här finns all anledning att se över ärendeberedningen. 17

86 6. Mål och måluppfyllelse För att kunna ta ställning till om organisationen är effektiv bör man fundera över huruvida kommunen uppnår de mål som fastställts. Styrmodell Samtidigt som fullmäktige beslutade att införa en alternativ politisk organisation så fastställde man också en ny styrmodell mål och resultatstyrning. Syftet var att effektivisera organisationen och samtidigt hitta en rationell modell för hur Vansbro kommun ska styras. I enkätundersökningen ställs inga direkta frågor om styrmodellen, eftersom det är organisationen som ska utvärderas, men naturligtvis berörs styrmodellen i detta avsnitt. Mål- och resultatstyrning är på kommunnivå tänkt att genomföras på så sätt att politikerna fastställer de mål som verksamheterna ska arbeta mot och där sedan förvaltningen verkställer och bestämmer hur målen ska uppnås. Därefter är tanken att en utvärdering ska ske för att kunna utröna hur väl målen uppfyllts. Planering Utveckling Mätning Analys Bild 1 Schematisk bild över styrsystemets olika delar Mål När det gäller mål och formulering av mål, är det viktigt att tänka på att de ska vara möjliga att arbeta efter och de ska kunna utvärderas. Som checklista kan man använda SMART-kriterierna, dvs. att ett mål ska vara: Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt Tidssatt. Måluppfyllelse Kommunens organisation ägs av kommunfullmäktige, därför tittar vi på de inriktningsmål som fullmäktige fastställt. Verksamhetsmålen är naturligtvis viktiga, men de ägs av kommunstyrelsen och ligger på en annan detaljnivå. Dessa mål finns beskrivna i årsredovisningen och kan granskas där. Inriktningsmål Nyckeltal/mått Resultat Resultat 18

87 1. Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i Nöjd-region-index (NRI) ökar (2008) 2. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Resultatet uppgår till 0 % (nollresultat, det vill säga enligt budget). +2,4 mkr +11,8 mkr 3. Vansbro kommun har en stabil befolkningsutveckling. 4. I Vansbro kommun vill vi utveckla formerna för dialog och ge möjligheter till ökat inflytande och delaktighet för våra invånare. Antal invånare är minst personer kommundelsträffar genomförda Genomföra demokratidag Ja Tillskapande av ungdomsforum. Ja 5. Medborgarna i Vansbro kommun är nöjda med den service och omsorg kommunen erbjuder. 6. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetens. 7. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling och underlättar för etablering av företag. 8. I Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. 9. Vansbro kommun ska uppfattas som en kultur- och evenemangskommun. 10. Vansbro kommun verkar för en utveckling av icke-fossil energiproduktion. Nöjd-medborgar-index (NMI) (2008) Frisktalet är minst 96 % Medarbetarindex ökar. 3,20 16 Vansbro kommun ska finnas på övre halvan av Svenskt Näringslivs rankning. (2009) 42 3, % godkända elever i grundskolan. 95 % 75 % 100 % godkända elever i gymnasieskolans kurser. 95 % (vuxenutb.) Nöjd-region-index (NRI), faktor fritid Energiförbrukning MWh. Tabell 7 Källa: Vansbro kommuns årsredovisning 2012 (gradjusterad) 100 % 98 % (vuxenutb.) (vuxenutb.) 63 % 63 % (2008) 91 % (vuxenutb.) Enligt ovanstående tabell kunde fyra av de 10 inriktningsmålen 2012 anses uppnådda. Påpekas bör att när det gäller inriktningsmål nr 4 har man valt ett antal aktiviteter som mått för måluppfyllelsen. Vad avser själva målet, som ju är ökat inflytande och delaktighet, visar SCB s Medborgaundersökning att NII (Nöjd-Inflytande-Index) mellan 2008 och 2012 har minskat från 37 till 33, vilket är ett mycket lågt värde Värdet avser 2008 års mätning. Finns inte med i årsredovisningen, men får anses intressant som jämförvärde 15 Värdet avser 2008 års mätning. Finns inte med i årsredovisningen, men får anses intressant som jämförvärde 16 Värdet avser 2009 års mätning. Finns inte med i årsredovisningen, men får anses intressant som jämförvärde 17 Värdet avser 2008 års mätning. Finns inte med i årsredovisningen, men får anses intressant som jämförvärde 18 Skalan är 1 till 100. SCB har angett att index under 40 kan anses som underkänt. Ju närmare 100 desto bättre. 19

88 Mål nr 2 att ha en ekonomi i balans är ett inriktningsmål som fullmäktige fastställt, men i enlighet med gällande lagstiftning är det ett krav. Eftersom kommunen haft svårt att uppfylla detta krav, har fullmäktige valt att ytterligare poängtera vikten av att uppnå en ekonomi i balans, genom att formulera detta som ett inriktningsmål. Det positiva ekonomiska resultatet 2012 var det tredje i rad, efter många års negativa resultat. Dock uppnår man fortfarande inte balanskravet, då ca 21 Mkr återstår att återställa. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man konstatera att kommunen har svårt att nå de uppsatta målen. Vidare visar de mätetal som valts ut, entydigt på att redan dåliga resultat försämras. Ett grundläggande problem är att förvaltningen, som ska förverkliga de politiska målen, inte upplever att målen är tydliggjorda (jfr avsnittet Roller och tydlighet). Man får ställa sig frågan hur har målen formulerats? Är de SMARTa? Om målen inte är SMART formulerade blir det problematiskt att uppnå dem. Det blir också svårt att mäta resultat. Det visar sig vid en närmare granskning att det inte alltid är måluppfyllelsen som mäts. I något fall är det aktiviteter, som egentligen inte alls har med resultatet att göra som redovisas som nyckeltal. Det är viktigt att skilja mellan VAD och HUR. Som ett exempel kan man problematisera omkring målsättning nr 7 I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling och underlättar för etablering av företag. Ett mål som man uppnått då man ligger på den övre delen av Svenskt Näringslivs ranking. Man uppnår det med god marginal. Vansbro kommun fortsatte att klättra på listan och hamnade på 77:e plats Att ha som mål att mäta sig mot andra, dvs. placering på en rankinglista är både populärt och lätt att mäta, men är det ett mål i egentlig mening? Tolkar man inriktningsmål nr 7 I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling och underlättar för etablering av företag. så bör själva målet vara att underlätta för etablering av företag, eller egentligen etablering av företag. Tittar man djupare i Svenskt Näringslivs rankinglista ser man att när det gäller t.ex. nyföretagsamhet, hamnar Vansbro kommun på plats 245. Det här är ett exempel som visar på svårigheten att formulera mål, men framför allt blir det tydligt hur viktigt det är att analysera resultaten. Det räcker inte alltid att se en enda dimension. Oftast måste man gräva djupare och fundera över vad siffran står för. Dvs. det arbete som beskrivs som analys i styrmodellen. Att verkligen mäta rätt saker och att analysera de resultat man uppnår ingår i kommunens styrmodell. Att sedan använda analysen i ett utvecklande syfte är nästa moment. 20

89 7. Politiska beslut I enkäten ställdes frågan I vilken mån anser du att politiskt fattade beslut verkligen genomförs?. Det visar sig att de förtroendevalda i större grad anser att besluten verkställs, än vad tjänstemannagruppen anser. Skillnaden mellan grupperna är större än tidigare. Förtroende- Kommunfullmäktige Tjänstemannagrupp Chefer Medborgare Valda Enkätsvar 5,88 5,77 4,56 4,56 - KNB ,67 6,55-5,4 Tabell 8 visar resultaten från den aktuella enkätundersökningen, samt som jämförelse KNB s undersökning 2011 Vid 2011 års undersökning låg de två respondentgrupperna fullmäktigeledamöter och tjänstemannagrupp betydligt närmare varandra. I dag är fullmäktiges uppfattning nästan en hel enhet lägre än 2011, medan tjänstemannagruppen ligger två hela enheter under. Cheferna intar samma ställning som tjänstemannagruppen i stort. Tittar man på åtgärdsplanen (något som i KPMG:s revisionsrapport beskrivs som ett styrdokument som man jobbat mer efter, än den fastställda styrmodellen) ser man att många av de 108 punkterna som fullmäktige fastställde har tagits bort eller ändrats. Det finns ingen systematisk återkoppling där verkställda beslut rapporteras till politiken. Beslutsunderlag Det är naturligtvis av största vikt att de beslutsunderlag som förvaltningen tillhandahåller är av god kvalitet. Underlagen för styrelsens och nämndernas beslut handläggs regelmässigt av förvaltningen och ska med utgångspunkt från regeringsformens allmänna krav på saklighet och opartiskhet vara korrekta till sitt sakliga innehåll. Det är den politiska ledningens ansvar att se till att så är fallet även om uppgiften rent faktiskt sköts av förvaltningen. Med myndighetsutövning avses beslut som grundas på lag eller annan författning där en myndighet bestämmer om förmåner eller förpliktelser för enskilda. Till begreppet myndighetsutövning finns viktiga rättsverkningar kopplade som t.ex. tjänstefelsansvar och utökat skadeståndsansvar. I myndighetsrollen ställs höga krav på professionalism i en myndighets handläggning. Det innebär att samspelet mellan politiker och tjänstemän är särskilt grannlaga när det gäller uppgifter som innehåller myndighetsutövning. Den politiska nivån bär det fulla ansvaret för uppgiften som sådan och den professionella nivån måste bära de nödvändiga yrkeskunskaperna. Ett bra beslutsunderlag ska ge beslutsfattarna en överskådlig bild av alla kostnader och övriga effekter som ett beslut förväntas medföra. 21

90 I de etiska regler som fullmäktige fastställt 19 står: "Tjänstemännen genomför den sakkunniga beredningen. Det är mycket viktigt att beredningen av ärenden är saklig och opartisk. Väsentliga fakta får aldrig undanhållas. De förtroendevalda äger rätt att få beslutsunderlag som är allsidiga och väl underbyggda, där gällande lagstiftning beaktats." I enkäten ställdes en rad frågor till de förtroendevalda om de beslutsunderlag som levereras. Dels avseende mängden. Endast en förtroendevald anser att man får för mycket material. Hälften, 50 % tycker att mängden är lagom och 38 % att man får för lite material. Av fullmäktiges 28 svar var det bara 11 som besvarat denna fråga. Ingen tyckte att man fick för mycket material, fem tyckte att man får för lite material och sex att man får lagom mycket material. Det är ungefär samma siffror som vid tidigare undersökningar. Under 2013 har inför varje kommunfullmäktige delats ut i snitt 46 sidor beslutsunderlag och till kommunstyrelsen 155 sidor. Något som ledamöterna alltså anser är lagom, eller möjligen i minsta laget. Samtidigt anser 48 % av fullmäktiges ledamöter (27 % av kommunstyrelsens) att det inte är praktiskt möjligt att hinna sätta sig in i ärenden för beslut. Beslutsunderlagen beskriver i allmänhet konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt. Förtroendevalda KF % 40% 30% 50% 40% 30% 20% 20% 10% 10% 0% Stämmer inte alls Stämmer helt 0% Stämmer inte alls Stämmer helt Diagram 9 Vänstra diagrammet visar svaren från 2013 och det högra svaren från 2008 och 2012 Skalan i det högra diagramet har fyra steg, medan skalan i det vänstra har 10 steg. Svaren 2008, då 2 % svarade stämmer inte alls och 12 % svarade stämmer helt, var mer positiva än 2012, då 27 % svarade inte alls och ingen svarade stämmer helt. 19 KF 59,

91 2013 svarar 48 % 1-3 på den 10-gradiga skalan och endast 4 % svarar 8. Ingen svarar 9 eller 10. Fullmäktigemötet den 16 september intar en mer negativ ställning än vad gruppen förtroendevalda gör. Beslutsunderlagen redovisar i allmänhet olika alternativ att ta ställning till när beslut ska fattas. Förtroendevalda KF % 50% 40% 30% 20% 10% 0% 40% 30% 20% 10% Stämmer inte alls Stämmer helt 0% Stämmer inte alls Stämmer helt Diagram 10 Vänstra diagrammet visar svaren från 2013 och det högra svaren från 2008 och 2012 Även i detta avseende anser de förtroendevalda att kvaliteten har försämrats över tid tyckte 12 % av respondenterna att påståendet stämde helt. Endast en av de förtroendevalda anser 2013 att så är fallet. 42 % av förtroendevalda och 56 % av fullmäktigeledamöterna svarar 1-3 och 12 respektive 8 % svarar 8-10 på frågan. Beslutsunderlagen är lätta att förstå. Förtroendevalda Fullmäktige % 50% 40% 30% 20% 10% 0% 40% 30% 20% 10% Stämmer inte alls Stämmer helt 0% Stämmer inte alls Stämmer helt Diagram 11 Vänstra diagrammet visar svaren från 2013 och det högra svaren från 2008 och 2012 I detta hänseende är de förtroendevaldas åsikter spretiga tyckte 14 % att beslutsunderlagen var lätta att förstå ( stämmer helt ), medan 6 % tyckte det

92 2013 bedömde 20 % av de förtroendevalda och 12 % av fullmäktigeledamöterna denna kvalitetsaspekt till 8-10 på en 10-gradig skala. Samtidigt klassade 16 respektive 40 % detta till 1-3 på den 10-gradiga skalan. Sammanfattning Tilltron till att politiska beslut verkställs är låg. Återkopplingen måste bli bättre. Det ska finnas en intern kontroll, som säkerställer att beslut genomförs och en återrapportering som kopplar tillbaka resultat av genomförda beslut till politiken. 48 % av fullmäktiges ledamöter och 27 % av kommunstyrelsens anser att det inte är praktiskt möjligt att hinna sätta sig in i ärenden för beslut, men man anser inte att mängden handlingar är problemet. Beslutsunderlagen håller inte den kvalitet som man önskar, främst avseende handlingsalternativ och konsekvensbeskrivningar. Det finns all anledning att se över och vidareutveckla beredningskedjan. Dels handlar det om tjänsteutlåtanden som beslutsunderlag, men det handlar också om de olika beredningsstegen. Ett antal frågor uppstår: Vad innebär det att genomföra en tjänstemannaberedning, d.v.s. en sakkunnig beredning? Vilka uppgifter ska ingå och hur ska de presenteras? Vilket uppdrag har utskottet styrning och ekonomi vid det s.k. dagordningsmötet? Vad innebär beredning i ett utskott? Är det brister i beredningen som förorsakar så många ändrade beslut? Varför tror man i så låg grad att de politiska besluten genomförs? 24

93 8. Förtroende Något som oroat och som upplevts som bekymmersamt är det bristande förtroende som råder i kommunen och vari projektet Utmaningen har sitt ursprung. Syftet med projektet är att öka förtroendet mellan olika aktörer i Vansbro kommun, för att skapa bättre förutsättningar för framgångsrikt lokalt utvecklingsarbete. Vilken inriktning man än väljer så ser man att förtroendet minskar. Tittar man på SCB:s NMI (NöjdMedborgarIndex) som är ett tal mellan 1 och 100 och som sammanfattar medborgarnas bedömning av de kommunala verksamheterna, så har det sjunkit från 48 år 2008 till 42 år Tittar man på NII (NöjdInflytandeIndex) så har det mellan 2008 och 2012 minskat från 37 till 33. Det här är definitivt något att ta på allvar. Förtroendet bland medborgarna är oerhört lågt. Det lyfts redan 2011 fram som kommunens svaga sida i KNB:s Kulturrapport. Det är det externa förtroendet, dvs. medborgarnas förtroende för organisationen Vansbro kommun. Hur ser det då ut med förtroendet internt mellan kommunens olika aktörer? I enkäten ställdes frågan Känner du förtroende för dem som styr kommunen på den parlamentariska arenan?. Grupp Medelvärde (1-10) Förtroendevalda 6,0 KF 6,2 Tjänstemannagruppen 4,5 Tabell 9 Medelvärdet av de olika gruppernas bedömning, på en skala 1-10, av förtroendet för dem som styr kommunen på den parlamentariska arenan Vidare ställdes frågan: Känner du förtroende för förvaltningsledningen?. Grupp Medelvärde (1-10) Förtroendevalda 5,3 KF 5,8 Tjänstemannagruppen 3,8 Tabell 10 Medelvärdet av de olika gruppernas bedömning, på en skala 1-10, av förtroendet för förvaltningsledningen Gemensamt för grupperna är att alla har större förtroende för den politiska ledningen än för förvaltningsledningen. Inom tjänstemannagruppen är förtroendet mycket lågt för den egna ledningen. Av 31 svar har 7 respondenter (22 %) bedömt förtroende till högre än 5 på den 10-gradiga skalan, medan nästan hälften (48 %) har bedömt förtroendet till mellan 1 och 3. Chefernas svar hamnar på ett medelvärde på 3,9. På frågan om utvecklingen avseende förtroendet, d.v.s. Tycker du att förtroendet mellan de olika aktörerna ökat under innevarande mandatperiod? får man följande svar: 25

94 9 I hög 8 7 Inte alls Förtroendevalda KF Tjänstemannagrupp 1 0 Minskat Oförändrat Ökat Diagram 12 visar antalet svar från respektive grupp på en skala 1-9, där 5 = oförändrat Väldigt få tycker att förtroendet har ökat i tjänstemannagruppen en enda person, medan tre personer tycker att det är oförändrat och 21 personer anser att förtroendet minskat i olika grad. Då ska man betänka att förtroendet var lågt redan Förtroendet för de förtroendevalda är större i tjänstemannagruppen än förtroendet för den egna ledningen. 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% KNB 2011 Förvaltn.led. Förtr.valda Diagram 13 visar tjänstemannagruppens förtroende för förvaltningsledningen (röd) och för de förtroendevalda (grön). Som jämförelse visas resultatet från KNB:s mätning 2011 (blå, tonad) som visar förtroendet för kommunens ledning. Ledningen grupperades inte vid det tillfället i en förvaltning- och en parlamentarisk del. Men även de förtroendevaldas grupper anser att förtroende minskat om än inte lika tydligt. Mönstret är det samma förtroendet för den parlamentariska ledningen är större än för förvaltningsledningen. 26

95 Sammanfattning Kommunfullmäktiges inriktningsmål Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar till vara medarbetarnas kompetens mättes i enkäten genom direkt fråga till tjänstemannagruppen: I vilken utsträckning tycker du att kommunen uppnått detta mål? Svaren fick ett medelvärde på 3,55 på en tiogradig skala. 40 % av de 35 svarande angav 1och 2 på skalan. Den politiska ledningsuppgiften har förändrats 20. Uppdraget som ordförande i styrelsen har utvecklats till en ledningsuppgift av en helt annan dignitet än vad den historiskt sett varit. Uppdraget som ledande politiker har professionaliserats. Det politiska ledarskapet har en central roll för kommunen och lyfts ständigt fram som en framgångsfaktor. Uppdraget som ledande tjänsteman har också det förändrats. Ett gott ledarskap är en nyckel till det engagerade medarbetarskap som behövs för att utveckla verksamheterna i linje med ständigt ökande krav på service av god kvalitet. 20 Hämtat ur Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän ett ledarskap i tiden (SKL, 2012) 27

96 9. Konklusion Tanken med uppföljningen av organisationsförändringen var att stämma av hur den alternativa politiska organisationen fungerar i praktiken. Inledningsvis beskrivs också svårigheten att friställa och också värdera organisationen i sig isolerat. Genom enkätsvaren och fakta som samlats i denna rapport kan man dra slutsatsen att det finns tre viktiga komponenter som de facto har värderats i undersökningen. 1. Organisationen, 2. Styrmodellen, 3. Ledarskapet. Hur värdera vad? Traditionellt har kommunerna värderat ekonomin endimensionellt. Det har varit det enda möjliga sättet, då man har styrt verksamheten genom budgettilldelning. Nu har man en mål- och resultatstyrning, vilket tvingar fram en utvärdering som är flerdimensionell. Enkelt uttryckt måste man ställa frågan, vilken kvantitet, till vilken kvalitet får man för pengarna? Ett positivt ekonomiskt resultat säger långt ifrån allt i synnerhet då det visar sig ha andra förklaringar än medvetna politiska beslut. Hur ska man tänka omkring den låga måluppfyllelsen? Att nå tre, kanske fyra mål av tio, lite beroende på vad man mäter, räcker det? Alla kvalitetsmått, som det dessutom läggs mycket resurser på att ta fram, finns tillgängliga och måste användas. Även i de fall när man anser sig ha nått målen. Resultaten måste analyseras och användas i utvecklande syfte. Styrmodellen består av olika aktiviterer som ska genomföras medvetet, strukturerat och återkommande. Kommunen har en planeringsfas som utmynnar i mål och budget. Genom bl.a. KKiK är man också ganska duktig på mätning, men när det kommer till analys och utveckling, så finns stora brister. För att inte säga en total avsaknad. Planering Utveckling Mätning Analys Bild 2 Schematisk bild över den fastställda processen Ledningens roller En tydligare fördelning av uppdragen och ett bättre samspel ses som en av de viktigaste förutsättningarna för att få en effektiv styrning, ledning och en bättre demokrati. En effektiv och välfungerande lokal förvaltning handlar ytterst om en hög funktionalitet i kontaktpunkten mellan det politiska ledarskapet och den ledande tjänstemannen. 28

97 Fungerande ansvarsfördelning och ett bra samspel mellan ledande politiker och chefstjänstemän är en förutsättning för att lösa det kommunala uppdraget. Enkäten gör gällande att ansvarfördelningen i Vansbro kommun inte är tydlig för de olika aktörerna. Samspelet är heller inte det bästa, då man anser att det brister i öppenhet, samtidigt som förtroendet är mycket lågt. Ansvaret för kommunens styr- och ledningssystem, för beredningsunderlagen, för myndighetsutövningen och ansvaret för kompetensförsörjningen ligger på den politiska ledningen och på förvaltningsledningen. Det måste anses vara kommunledningens i särklass viktigaste roll att få alla dessa delar att fungera. Här framträder tyvärr en rad brister. Framgångsfaktorer 21 Det finns en rad generella framgångsfaktorer när det gäller ledning och styrning av en organisation. En kommun är en mycket komplex organisation som kräver mycket av ledarskapet. SKL beskriver i Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän fem specifika framgångsfaktorer (s. 42): 1. Politisk styrning genom visioner, mål och uppföljning, 2. Struktur i styrningen och uppdraget, 3. Dialog, 4. Förtroende och tillit, 5. En kultur för medskapande och förnyelse. Man kan snabbt konstatera, baserat på fakta och enkätsvar, att Vansbro kommun inte till fullo kan uppnå någon av dessa framgångsfaktorer. Politisk styrning Vansbro kommun har ett styrsystem som fastställts av kommunfullmäktige. Det har dock låg acceptans i praktiken, eftersom det inte blivit inarbetat. En uppgift som åligger ledningen, som också ska leda hela verksamheten mot de politiskt fastställda målen. Det är därför av största vikt att fastställa SMARTa mål 22. Att målen sedan ska göras kända i förvaltning och politik är väl en självklarhet. Den politiska styrningen blir haltande utan en kontinuerlig måluppföljning och ändamålsenlig återrapportering. Dessa aktiviteter ska ske kontinuerligt och rutinmässigt. Det är också viktigt att höja kvaliteten på beslutsunderlag (både utredningar och tjänsteutlåtanden). Det finns också övrigt att önska när det gäller tillgänglighet och öppenhet. Struktur Inom det här området avslöjas stora brister i Vansbro kommun. Man har svårt att planera verksamheten och mycket handlar om att släcka bränder. 21 Detta omskrivs i Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän, SKL, utgiven , ISBN-nummer: se kapitel 5, Mål och måluppfyllelse 29

98 Eftersom det finns en stor osäkerhet avseende roller så saknas struktur i styrningen. Uppdraget blir otydligt när man inte förstår ansvarsfördelningen. Ett par kommentarer bland enkätsvaren som visar på den stora osäkerheten: I den nya organisationen är det oklart rollerna. Kommunalråd och kommunchefs roll - vem gör vad? och Kontaktytorna mellan förvaltning och politik är inte klargjord.. När man upplever det så, är det naturligtvis svårt att få till en dialog, som ju beskrivs som den tredje framgångsfaktorn. Dialog Dialogen anses som bärande för ett tydligt uppdrag. Dialog beskrivs i det här sammanhanget som lyssna och tänka tillsammans dvs. det som vid införandet av den nya politiska organisationen beskrevs som cirkeltid. Man beskrev att tid skulle avsättas för diskussion, information och dialog s.k. mjuk tid eller cirkeltid. Den tid som avsätts för rena beslut kallade man för triangeltid. I fullmäktige avsattes tid för vägledningsdebatter. Cirkeltid Triangeltid Bild 3 Dessa symboler användes i 2011 års mötesplan för att markera vilken typ av möte som planerades Tanken var att få till en strukturerad dialog. Tyvärr har dessa begrepp fallit bort och man planerar inte mötena utifrån dessa olika aspekter av uppdraget. En respondent beskriver det så klokt: Fler kontaktytor mellan politiker och tjänstemän skulle ge bättre förståelse för varandras uppdrag och ställningstaganden (åsikter) vilket på sikt leder till ett ökat förtroende. Om man fastställer en sammanträdesplan, måste den naturligtvis vara realistisk. I planen för 2014 har kommunstyrelsen ett uppehåll från 27 maj (inlämning den 30 april) till 16 september. Om det kommer in en ansökan om ett serveringstillstånd den 2 maj, kan beslut tas först den 16 september. I realiteten ska det handläggas i förvaltningen först så det kan komma in någon vecka tidigare och ändå inte bli behandlat förrän 16 september. Som ett exempel kan nämnas att enligt 5 Alkoholförordningen ska en kommun fatta beslut i ett ärende om serveringstillstånd inom 4 månader från det att en fullständig ansökan kommit in till kommunen. Alltså kommer man inte att klara lagkraven när det gäller handläggningstiden om man ska följa fastställd plan. Att inte hålla sig till plan är att åsidosätta de demokratiska processerna alltså måste planeringen genomföras så att planen håller. 30

99 Bild 4 visar 2011 års sammanträdesplan där fullmäktiges sammanträden av olika typer planerats in i årskalendern I planen för 2011 hade man lagt in 13 kommunstyrelsemöten, men man genomförde 12. Alltså ströks ett möte, men inga extra kom till. Kommunfullmäktige hade åtta planerade möten, men genomförde nio. Det tillkom alltså ett fullmäktigemöte i januari Detta är alltså ett gott exempel på hållbar planering. Under 2011 tillkom heller inga extra ärenden, förutom ett valärende, vid kommunstyrelsens möten. Förtroende och tillit Det låga förtroendet kanske är den största och allvarligaste bristen. Framför allt är förtroendet mycket lågt för förvaltningsledningen. Tjänstemannagruppen har totalt sett betydligt lägre förtroende för ledningen än vad de förtroendevalda har. En kultur för medskapande och förnyelse Att skickliggöra varandra är en god metafor för en lärande kultur. Alla brister som framkommer genom denna uppföljning, visar entydigt att förutsättningarna för medskapande och förnyelse saknas. Det finns flera kommentarer bland enkätsvaren som visar på en misstro. Öppen och tillåtande kultur Det finns goda exempel på hur man aktivt jobbat med dessa frågor och hur man nått framgång. Ulricehamns kommun deltog i samma SKL-nätverk som Vansbro kommun när arbetet med den nya organisationen pågick. Intervjuer med deras ledning finns med i samma rapport som ovanstående framgångsfaktorer hämtats från (s. 76). För att bygga ett bra samspel behövs en lång process som handlar om att skapa samstämmighet och helhet. Lyckas man med ett bra samspel skapas en kultur som är starkare än enskilda personligheter. Verktygen är samarbete, informera varandra, lyssna på varandra och bygga förståelse. Resultatet kan bli en gemensam uppfatt- 31

100 ning och en gemensam berättelse till medborgarna och medarbetarna. Samverkan påverkar resultatet till medborgarna genom bättre styrning, ledning och demokrati. Samverkan och tydlighet ger styrka. Demokratiaspekten Som tidigare nämnts behandlas inte demokratiaspekterna i denna uppföljning 23, men ändå bör en av respondenternas kommentarer nämnas, eftersom den bär en helt annan dimension än den demokratiförlust som tidigare uppmålats. Det som har lyfts fram har hela tiden handlat om antalet förtroendevalda och antalet förtroendeuppdrag. Den här kommentaren tar upp en helt annan fråga. Demokratin är helt klart urholkad. Demokratiska processer respekteras inte och åsikter från oss medarbetare respekteras inte. Därmed inte sagt att respondenten har rätt och att kommentaren ska stå oemotsagd. Men frågan: hur ser de demokratiska processerna ut och hur mycket värnar man dessa? är en mycket relevant frågeställning som måste hanteras och tas på största allvar. 23 Vill du läsa med om detta hänvisas till rapporten Ett år med en alternativ politisk organisation eller KPMG:s rapport Organisation 32

101 Förvaltningen Tjänstemannagrupp Vansbro kommun, Ekonomi och IT-funktionen Slutrapport Den här undersökningen har totalt 41 respondenter och en svarsfrekvens på 83,7. Undersökningen utfördes från till Antal svar: 41 Jag jobbar inom: Antal % Samhällsbyggnad 11 26,8 Vård och omsorg 7 17,1 Utbildning och arbete 8 19,5 Kommunkansli 11 26,8 Obesvarad 4 10 Ack. svar 41 Genomsnitt 2,51 Chefsskap: Antal % Jag är chef 20 48,8 Jag är inte chef 16 39,0 Obesvarad 5 12 Ack. svar 41 Genomsnitt 1,44 powered by defgo.net 1

102 Förvaltningen Hur viktiga anser du att följande uppgifter är för kommunens förtroendevalda? Nedanstående uppgifter ska rangordnas från 1 till 5 - även om skillnaden är hårfin! Du graderar frågorna genom att kryssa för en 1:a, en 2:a, en 3:a, en 4:a och en 5:a, där ett (1) står för den uppgift som du prioriterar som minst viktig av de nedanstående fem alternativen och fem (5) står för den allra viktigaste uppgiften.: Skala 1-5 Minst viktigt Allra viktigast Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsnitt svar Att föra fram enskilda väljares intressen/åsikter , ,6 2 5,1 3 7,7 3 7,7 6 15,0 39 2,06 Att föra fram den egna kommundelens intressen/åsikter , ,3 1 2,6 3 7,7 6 15,4 6 15,0 39 2,45 Att medverka till att kommunen har en ekonomi i balans. 0 0,0 0 0,0 1 2, , ,6 5 13,0 39 4,47 Att föra fram mitt eget partis intressen och åsikter. 4 10,3 7 17, ,3 4 10,3 4 10,3 7 18,0 39 2,91 Att långsiktigt utveckla kommunen utifrån mål och visioner. 0 0,0 1 2,6 4 10,3 7 17, ,4 5 13,0 39 4,47 Annat som du tycker är viktigt att nämna när det gäller politikeruppdraget Ibland tycker jag det är rent genant hur politikerna arbetar i den här kommunen. En alldeles för stor del av de beslut tas utifrån vilken kommundel man bor i. Därav vurmen för en viss kommundel som alltid blir prioriterad mer än andra kommundelar. Ett annat stort problem anser jag vara hur politikerna sätter sig in i frågor inför beslut, eller snarare inte sätter sig in i ärenden. Att numera ha dokument på läsplatta kanske hjälper men tyvärr tror jag problemet är att ärendena inte läses in ordentlig. Som vanligt är det först vid dagen för när beslutet ska tas som politikerna inser vad de röstar om och i panik återremitterar man så och så har man slösat bort ännu mer skattekronor och så lämnar man tillbaks ärendet till tjänstemannen som får jobba vidare. Och här är också ett annat problem. Politikerna talar inte med oss tjänstemän, jag har varit med om ärenden där man mycket enkelt hade kunnat kontakta mig för att reda ut sakfrågor men det är tyst som i graven. Endast 2 ggr senaste 3 åren har jag blivit kontaktad av politiker i min tjänst (dessutom samma politiker) Ett annat mycket stort problem är att partierna inte röstar enligt sitt eget parti, vet inte hur många ärenden som avgörs där medlemmar i partierna röster helt olika inom partiet. Något sådant hade varit omöjligt på riksplanet men här i kommunerna är det ok. Pinsamt! Partier ska vara eniga i viktiga frågor annars får man byta parti. Ett annat problem är jäv, hur kan inte veta vad jäv är? Är man i jävssituation lämnar man rummet helt, det går inte bara att tro att man kan sitta tyst och bara lyssna i samma rum om man är jävig. Jag är inte politiker. Frågorna riktar sig till stor del mot det politiska uppdraget powered by defgo.net 2 Rent generellt ska sägas att i mitt tycke är en politiker sina väljares ställföreträdare och representant. De uppfattningar som den enskilde politikern för fram ska med andra ord vara en spegling av sina väljares åsikter. Till detta kommer de lagstadgade kraven på ekonomisk hushållning som inte går att komma ifrån hur gärna man än vill. Att våga ta obekväma beslut då det är nödvändigt av ekonomiska skäl. Att sätta sig in i ärendena och att, vid behov, ta in mer information från de tjänstemän som har kunskapen - allt för att ha rätt underlag vid beslut. Politiken måste sätta tydliga mål för verksamheten som ska löpa som en röd tråd genom förvaltningen ner till anställda/avdelningar. Dessa mål måste sedan följas upp och återkopplas årligen. By politiken är förödande en mycket mera enhetssyn av kommunen måste till

103 Förvaltningen Ett av de syften och mål som kommunfullmäktige angav vid införandet av ny politisk organisation var att man ville öka öppenheten. "Öppenhet för att man vill ha insyn. Medborgarna ska känna till sin rätt att ta del av det som händer i kommunen." Observera att vi skiljer på medborgare (alla i kommunen) och brukare (kunder/användare/elever etc.). Gradera på en skala 1-10 I vilken mån anser du att det råder ett "öppet klimat" i kommunen som organisation? I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? I vilken mån anser du att kommunen lyckas informera om den egna verksamheten? Hur uppfattar du din egen möjlighet till insyn i de kommunala frågorna? 0 0,0 5 13,2 4 10,5 7 18,4 6 15,8 3 7,9 5 13,2 1 2,6 1 2,6 0 0,0 6 16,0 38 4,69 1 2,6 3 7,9 4 10,5 7 18, ,3 3 7,9 3 7,9 1 2,6 1 2,6 0 0,0 5 13,0 38 4,64 1 2,6 2 5,3 6 15,8 3 7,9 6 15,8 4 10,5 9 23,7 1 2,6 0 0,0 2 5,3 4 11,0 38 5,29 Totalt 38 4,46 I jämförelse med tidigare politisk organisation: Gradera på en skala 1-9, där 5 är oförändrat Har öppenheten minskat eller ökat i den nya organisationen? Lite/Inte alls Mycket/Helt Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 7 18,4 9 23,7 5 13,2 3 7,9 5 13,2 2 5,3 1 2,6 0 0,0 0 0,0 1 2,6 5 13,0 38 3,21 Minskat Oförändrat Ökat Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 6 15,8 5 13,2 6 15,8 2 5,3 3 7,9 1 2,6 2 5,3 0 0,0 1 2,6 6 15,8 6 16,0 38 3,31 powered by defgo.net 3

104 Förvaltningen Inflytandefrågor: Gradera på en skala 1-10 I vilken mån anser du att kommunen tar tillvara nya idéer/förslag? I vilken mån anser du att medborgarna har möjlighet till påverkan på de kommunala frågorna? Hur uppfattar du din egen möjlighet till påverkan på de kommunala frågorna? 0 0,0 4 11,1 8 22,2 6 16,7 6 16,7 2 5,6 3 8,3 2 5,6 1 2,8 0 0,0 4 11,0 36 4,50 2 5,6 4 11,1 8 22,2 6 16,7 4 11,1 4 11,1 1 2,8 1 2,8 2 5,6 0 0,0 4 11,0 36 4,22 Totalt 36 4,37 I jämförelse med tidigare politisk organisation: Gradera på en skala 1-9, där 5 är oförändrat Har möjligheten till inflytande minskat eller ökat i den nya organisationen? Lite/Inte Mycket/helt Gäller inte alls Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 2 5,6 2 5,6 6 16,7 8 22,2 7 19,4 4 11,1 2 5,6 2 5,6 0 0,0 0 0,0 3 8,0 36 4,39 Minskat oförändad ökat Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 4 11,1 5 13,9 6 16,7 3 8,3 7 19,4 0 0,0 0 0,0 0 0,0 1 2,8 6 16,7 4 11,0 36 3,38 powered by defgo.net 4

105 Förvaltningen Här kan du skriva egna kommentarer omkring öppenhet och inflytande Öppenheten har bara blivit sämre efter den nya organisationen. Jag tror dock inte det egentligen beror på själva organisationen i sig utan att det beror på yttersta ledningens sätt att styra. Som det är nu pågår det en ren och skär toppstyrning i medborgarhuset och det är synd att inga politiker verkar se detta. Men det är också ett sätt att styra, att manipulera politiken. Det existerar bara öppenhet på pappret men i verkligheten har det blivit sämre och sämre genom åren. Öppenhet är bara ett tomt ord, något som man påstår existerar men jag upplever snarare att mer och mer information numera ska kontrolleras/styras eller till och med hemligstämplas av ledningen utan att det finns någon egentlig motivering/lagrum. Kritik vågar heller inte många framföra av rädsla för repressalier. Vi ser också dagligen hur i princip mobbning förekommer mot tjänstemän som vågat säga emot. Jag är inte förvånad att folk tar sitt pick och pack och flyttar från kommunen för gott. Exempel på missbruk av öppenheten är när dokument diarieförs men sen lyfts ut igen på direkt order av kommunchefen, i princip måste det betraktats som brottsligt och föremål för utredning att bete sig på det sättet. Åtminstone är det ett tydligt brott mot etik och moral. För min egen del har kontakten med politiken blivit näst intill obefintlig. Påverkansmöjligheten ligger enbart hos de tjänstemän som företräder verksamheterna. En kommentar angående inflytande. Jag ser en risk med att "högljudda" intresseorganisationer/grupperingar får ett jämförbart stort inflytande på frågor utan att de för den skulle representerar en stor del av väljarkåren. Detta är nog dock inget specifikt för Vansbro kommun utan mer av generell karaktär. Öppenheten varierar och är ofta godtycklig istället för lagstyrd. Ibland försöker man hemlighålla delar av ärenden enbart för att man är obekväm med innehållet. Korrelerar förmodligen med okunskap och viljan att visa upp en fasad som kanske inte riktigt existerar. Inflytandet som medborgare är begränsat och det är naturligt att så är fallet. Det gäller att förmedla sina åsikter/idéer till de förtroendevalda, som sedan får ta ställning till graden av relevans. Mycket hänger på arbetet i partierna. Vissa medborgare ges större inflytande genom t.ex. kommunbygderådet. Ibland tar man upp idéer och förslag för snabbt utan att utreda kostnader och konsekvenser. Jag har arbetat många år i kommunen och därmed varit med om flera omorganisationer. Trots alla påståenden om öppenhet så anser jag att denna omorganisation var den minst "öppna". Beslut togs om ny organisation INNAN konsekvensbeskrivning gjordes. Man skulle kunna tolka det som att det egentligen inte var intressant vilka konsekvenserna blev, huvudsaken var att man fick driva igenom omorganisationen. Normala förfarandet är att man noga analyserar konsekvenserna innan beslutet tas - målet måste väl ändå vara att den nya organisationen blir bättre/effektivare än den tidigare? Speciellt med tanke på hur mycket tid och energi som många anställda lade ner i samband med omorganisationen. I den nya organisationen är det oklart rollerna. Kommunalråd och kommunchefs roll - vem gör vad? Det känns som att ingen mera än ledningsgrupp och utskottet styrning och ekonomi får info och något inflytande finns inte. Det är oerhört toppstyrt det kan vara bra om den som styr har rätt kompetens, men så är inte fallet i Vansbro powered by defgo.net 5

106 Förvaltningen Tydlighet är det andra ledordet i den nya politiska organisationen. "Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och för att det är viktigt att tydliggöra den för alla." Här följer några frågor som handlar om organisationen och de olika rollerna i organisationen. Inte alls 1 Till viss del 2 Till stor del 2 Helt och hållet 3 Gäller inte 4 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt I vilken mån anser du att de politiskt fastställda målen är 8 22, ,6 7 20,0 1 2,9 2 6,0 35 2,03 tydliggjorda? Anser du att avgränsningen mellan ansvarsområden för 8 22, ,1 4 11,4 1 2,9 2 6,0 35 1,94 förvaltningen å ena sidan och politiken å den andra sidan, är tydliggjord? Anser du att kommunfullmäktiges ansvarsområde är tydliggjort? 3 8, , ,6 2 5,7 4 11,0 35 2,35 Anser du att fullmäktigeberedningarnas ansvarsområden är 4 11, ,4 6 17,1 0 0,0 7 20,0 35 2,07 tydliggjorda? Anser du att kommunstyrelsens ansvarsområde är tydliggjort? 1 2, , ,4 1 2,9 5 14,0 35 2,40 Anser du att jävsnämndens ansvarsområde är tydliggjort? 7 20, ,1 8 22,9 3 8,6 4 11,0 35 2,23 Anser du att kommunstyrelsens utskotts respektive 9 25, ,7 5 14,3 1 2,9 4 11,0 35 1,94 ansvarsområden är tydliggjorda? Anser du att ansvarsfördelningen inom förvaltningen är tydliggjord? 7 20, ,7 6 17,1 2 5,7 4 11,0 35 2,10 Totalt 35 2,13 Roller: Vad anser du om de förtroendevaldas inflytande i styrningen och ledningen av kommunen? Vad anser du om tjänstemännens inflytande i styrningen och ledningen av kommunen? Alldeles för litet 1 I minsta laget 2 Lagom 3 I största laget 3 Alldeles för stort 4 Gäller inte 5 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 4 11, , ,4 3 8,6 1 2,9 5 14,0 35 2,53 3 8,6 8 22, ,0 4 11,4 2 5,7 4 11,0 35 2,81 powered by defgo.net 6

107 Förvaltningen Här kan du skriva egna kommentarer omkring tydlighet avseende organisation och roller Den nuvarande organisationen, både politisk och förvaltning är inte tydliggjord hur den ska fungera i praktiken. Vi har ritat rutor men inte arbetat med processerna. Kontaktytorna mellan förvaltning och politik är inte klargjord. Det största problemet kring inflytande i styrningen är att vi inte följer den styrmodell som är beslutad. Politiken styr inte genom mål och resultat utan detaljstyr och budgetstyr därav svaret att de har ett alldeles för stort inflytande. Förvaltningen fortsätter att leverera underlag till beslut i detaljfrågor som egentligen kanske ska vara tjänstemannabeslut om målen vore tydliga. Graden av inflytande vad gäller de förtroendevalda är avhängigt vilken tid/engagemang man lägger på uppdraget. Möjligheterna till inflytande finns... Mycket av inflytande/påverkansmöjligheter ligger hos ett litet antal personer i ledningsfunktion. Frågan om tjänstemäns, respektive förtroendevaldas inflytande i styrningen och ledningen av kommunen är i mitt tycke mer mångfacetterad än vad frågan ger sken av - var på mina svar ska tas med en nypa salt. Ett exempel på en problematisering kring detta är exempelvis att det kan existera en diskrepans mellan vilket inflytande en viss grupp har potential till, och om man verkligen använder sig av den potentialen. "Risken" är att en viss grupp inte använder sig av den möjlighet till inflytande som man verkligen har till förfogande. Detta kan förstås problematiseras på ett flertal sätt, men jag nöjer mig här. Tycker att utskottet styrning och ekonomi har oproportionerligt stor inverkan på hela den politiska styrningen av kommunen. Det känns ofta som att utskottet styrning och ekonomi är viktigare än kommunstyrelsen även om ingen skulle uttrycka det så. Kommunfullmäktige har dålig kontroll över kommunstyrelsen och kommunstyrelsen har dålig kontroll över styrning och ekonomi. Odemokratiskt. Politiken tar inte det ansvar som de borde för att styra kommunen. Tjänstemännen (handläggarna) har idag ingen kontakt med politiken pga att KS ej har tid eller vill släppa in handläggarna så vi har ingen aning om vad politikens inriktning är. Information från KS går inte heller fram via chefer/förvaltningsledning. De förtroendevalda har svårt att se hela kommunen som en utan det är bypolitik som styr och gäller. Vad gäller tjänstemannasidan så är det oerhört toppstyrt utan insyn förrän beslut är tagna och det är kommunchefen som styr både politik och tjänstemän. En kommunchefs roll borde vara att se till att fattade beslut genomförs samt vara en inspiratör och uppmuntrande. Även om tjänstemän har åsikter är det kommunchefens ord som gäller och hon driver sina frågor själv. Den som har avvikande mening hamnar i mycket dåliga dagar det påminner om gamla brukspatroners sätt att styra. powered by defgo.net 7

108 Förvaltningen Hur anser du att nuvarande politisk organisation fungerar, i jämförelse med den tidigare (traditionella) organisationen ur följande aspekter: Svara på en ska från 1 till 9, där 5 är oförändrat Sämre Oförändad Bättre Vet ej Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt Med tanke på styrning av 4 11,4 5 14,3 3 8,6 4 11,4 5 14,3 0 0,0 1 2,9 1 2,9 1 2,9 8 22,9 3 9,0 35 3,67 kommunen? Med tanke på den 5 14,3 2 5,7 4 11,4 5 14,3 5 14,3 1 2,9 1 2,9 0 0,0 0 0,0 9 25,7 3 9,0 35 3,43 kommunala demokratin? Med tanke på effektivitet* 5 14,3 2 5,7 4 11,4 5 14,3 4 11,4 1 2,9 1 2,9 0 0,0 0 0, ,6 3 9,0 35 3,36 (kostnad/resultat)? (*Effektivitet brukar beskrivas som att "göra rätt saker" och att "göra saker rätt".) Totalt 35 3,49 Politiska beslut: Svara på en 10-gradig skala Inte alls I vilken mån anser du att politiskt fattade beslut verkligen genomförs? Helt och hållet 10 Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsvar snitt 0 0,0 4 11,4 8 22,9 4 11,4 5 14,3 7 20,0 2 5,7 1 2,9 1 2,9 0 0,0 3 9,0 35 4,56 Totalt 35 4,56 Ett av kommunens inriktningsmål lyder: "Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetens.": I vilken utsträckning tycker du att kommunen uppnått detta mål? Inte alls helt och hållet 10 Gäller inte Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. Genomsnitt svar 7 20,0 7 20,0 5 14,3 5 14,3 2 5,7 2 5,7 3 8,6 0 0,0 2 5,7 0 0,0 2 6,0 35 3,55 powered by defgo.net 8

109 Förvaltningen Här kan du skriva egna kommentarer omkring kommunens mål och måluppfyllelse: Jag tycker vi jobbar med ekonomin och måluppfyllese på ett märkligt och lite fult sätt, det verkar finnas många olika sätt att trixa till exempel med ekonomin. Ett är att vid återbesättning av viktiga tjänster regelbundet vänta 3-4 månader, det påverkar budgeten positivt men verksamheterna mycket negativt. När det gäller ekonomin har jag också kritik mot revisorerna. Hur kan de inte ha sett och agerat mot styret av ekonomin de senaste 10 åren, min enda gissning (som jag hoppas verkligen inte stämmer) är att de ju förstås också vill behålla sitt jobb och inte vågar klaga i den utsträckning som de borde. Revisorerna borde lyftas bort och utomstående revision borde anlitas för att reda ut ekonomin. Demokratin är helt klart urholkad. Demokratiska processer respekteras inte och åsikter från oss medarbetare respekteras inte. Fackligt engagemang motarbetas aktivt. Effektivitet kostnad/resultat. Jag svarade samma på första punkten i enkäten. I grunden är det politiken som slösar bort medarbetares arbetstid, allt arbete är förgäves när inte politiken respekterar vårt arbete och inte sätter sig in i ärenden ordentligt. Egentligen borde vi prissätta en återremiss och fakturera politikerna (om det nu gick) Attraktiv arbetsgivare. Det går helt i motsatt riktning, det finns inte mycket som gör det attraktivt numera att bo och jobba i Vansbro kommun. Det går inte att motivera ett boende här enbart med att det är fin natur. Medarbetares engagemang och resurser slösas istället bort i en allt mer ineffektiv organisation. Man vågar inte säga vad man tycker, väger sina ord då man inte vet vem som är lojal med vem. Vi väntar fortfarande på redovisningen av personalenkäten som gjordes härområret. Det hänvisas här till låg svarsfrekens men jag tror det handlar om att man inte vill visa upp det dåliga resultatet utåt. Tycker politikerna bör kräva ut sammanfattning av resultatet medans vi fortfarande har det gamla systemet kvar. Glöm inte att också en låg svarsfrekvens kan vara ett tecken på missnöje. Ett annat mycket tydligt tecken som man borde uppmärksamma mer är att ohälsotalet i kommunen försämrats, det är en tydlig signal om att medarbetarna mår sämre. Det saknas en förklaring om vad man avser med detta inriktningsmål inom respektive verksamhet och ett ställningstagande om vilka resurser man avsätter/ger för att nå denna målbild. Här finns mycket att göra, inte minst vad gäller att få ett aktivt medarbetarskap och en utveckling av ledarskap. Angående den sista frågan har jag egentligen haft för kort tid på mig för att kunna få en bild av hur pass väl kommunen lyckas med detta. Organisationen passar en liten kommun men man är inte riktigt vana vid den. Jag anser att den mest effektiva organisationen är den där alla medarbetare känner sig uppskattade, känner sig delaktiga och känner sig trygga nog att framföra sina åsikter. Om man kan skapa "vi-känslan" där alla drar åt samma håll och tillsammans ser möjligheter till förbättringar i arbetet - så tror jag att organisationen skulle kunna bli än mer effektiv. Det kallas väl arbetsglädje? När det gäller trygghet så har jag under min tid som anställd på kommunen tidigare alltid känt att jag har kunnat säga vad jag tycker och framföra kritik utan att det sedan har blivit en nackdel för mig. Idag är jag mer försiktig och känslan är att jag faktiskt kan få nackdelar av att vara för öppen. Jag tycker inte längre att kommunen är en attraktiv arbetsplats. Jag tycker att arbetsgivaren borde intervjua de som väljer att sluta jobba på kommunen, för att få fram vad som är bra och vad som kan bli bättre. Att ta hand om nyanställda och ge dem en bra start är mycket viktigt. Kommunens mål och styrmodell har aldrig nått tjänstemännen på ett begripligt sätt. Det är endast ett i raden av dokument som inte når ut i organisationen. Det är mycket oklart hur det ska mätas eller formuleras. Det är mycket ord men lite hur det ska gå till, känns som att det inte är genomtänkt. powered by defgo.net 9

110 Förvaltningen Här kan du skriva egna kommentarer omkring beslutsunderlag Jag har tyvärr under årens lopp upplevt att jag inte fått bereda ärenden opartiskt. Fakta som behövts tas med i underlag har rekommenderats att tas bort då det t.ex. berört en konsekvens som gjort att beslutet kanske inte skulle ha tagits. Det får förstås till följd att beslut fattats utan att alla konsekvenser beaktats. Problemet här har varit på högre ort, ventilerar man tjänsteutlåtanden med ledning får man också förslag på hur man bör skriva om utlåtandet så att det lättare går igenom. Dock som jag skrev tidigare, det är pinsamt att tjänsteutlåtanden verkar läsas igenom ordentligt av politikerna först på KF, så dåliga är inte underlagen som tjänstemännen tar fram att det är först vid beslutstagandet som man förstår vad man röstar om. Jag tycker man som väljare kan kräva mer av sina politiker. Kan man inte läsa in sig på ärenden i tid kanske man borde fundera över om man fortfarande ska vara politiskt engagerad. Det är väl en god regel men det fordras en del för att det ska bli så. Vi har många brister inom förvaltningen som gör att vi inte "får till" alla underlag från de olika verksamheterna. Det är också viktigt att det med tydlighet har framgått vad som ska utredas och att man i politiken har ställt sig frågan om man verkligen är beredd att fatta ett beslut i frågan innan man lägger ner tid på en utredning. Kvaliten på beslutsunderlagen varierar mycket. Till del kan detta förbättras genom utbildning men en dialog måste också komma till stånd med de förtroendevalda kring omfattningen av beslutsunderlaget. Vet inte något om hur beslutsunderlag tas fram och hur "bra" beslutsunderlag det är. Har studerat för få beslutsunderlag för att försöka mig på en generalisering. Det är oerhört viktigt att tjänsteutlåtanden är sakliga och att alla aspekter finns belysta på ett konkret sätt som gör det lätt för både allmänhet och beslutsfattare att förstå och att kunna ta beslut om. Alla handläggare kan bli mycket bättre om man bara så vill. Kanske är man överarbetade och därmed obenägna att förändra. Kvalitén på underlagen varierar ibland kraftigt. Hade varit bra att få en jämnare nivå. Det finns inga tydliga direktiv om hur ett tjänsteutlåtande ska se ut, eller vilka handlingar som ska ingå i ett beslutsunderlag. Det är mycket viktigt att underlagen är opartiska och sakliga. Håller fullständigt med om ovanstående citat ur de etiska reglerna. Tjänstemännen måste lämna bra underlag och framför allt bra konsekvensbeskrivningar inför de beslut som ska tas av politikerna. Pga tidsbrist och bristande kunskaper hos överbelastade handläggare lämnas ibland bristande underlag. Bristerna upptäcks inte heller av de förtroendevalda eftersom specialnämnderna är borttagna och KS belastas av alltför många ärenden på dagordningen. Att det växer ett politikerförakt beror på att politiker fattar beslut utan att veta vad de fattat för att sedan möta kommunmedborgare som ifrågasätter tagna beslut, så kan inte politiker stå för sina beslut för de vet inte varför de tagit besluten. Det är väldigt få politiker som verkligen sätter sig in i viktiga beslutsfrågor. När ett beslut ska fattas och politiken inte satt sig in i fråga så blir det återremiss, detta sker i allt för hög grad. ( se tidigare utredning som nätverket Bergslagen gjort om kultur) powered by defgo.net 10

111 Förvaltningen Resultatet från Kvalitetsnätverk Bergslagens undersökning "Kulturen i kommunerna" (2011) visar att de olika grupperna i Vansbro kommun har lågt förtroende för varandras kommunikation, arbete samt förmåga att fatta och genomföra beslut. Rapporten visar att Vansbro kommun löper stor risk att tappa i effektivitet och utvecklingskraft som en följd av det låga förtroendet mellan aktörerna. Detta är bakgrunden till att projektet Utmaningen startades. Känner du förtroende för dem som styr kommunen på den parlamentariska arenan? Känner du förtroende för förvaltningsledningen? 2 5, ,4 3 8,8 7 20,6 2 5,9 3 8,8 1 2,9 2 5,9 1 2,9 0 0,0 3 9,0 34 3,84 Totalt 34 4,17 Under innevarande mandatperiod: Tycker du att förtroendet mellan de olika aktörerna ökat under innevarande mandatperiod? Lite/Inte Mycket/helt Gäller inte alls Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ack. svar Genomsnitt 2 5,9 3 8,8 4 11,8 2 5,9 8 23, ,4 1 2,9 0 0,0 0 0,0 0 0,0 4 12,0 34 4,50 Minskat Oförändad Ökat Vet ej Gäller inte Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Ack. svar Genomsnitt 5 14,7 4 11,8 6 17,6 6 17,6 3 8,8 0 0,0 0 0,0 1 2,9 0 0,0 6 17,6 3 9,0 34 3,12 powered by defgo.net 11

112 Förvaltningen Annat som du tycker är viktigt att nämna när det gäller förtroende: En klyscha men förtroende är inget man tar utan något man får genom sitt agerande. Som politikerna och kommunledning agerat och fortsätter agera tror jag inte förtroendet för dem ökar utan snarare minskar ytterligare. Tyvärr är det en nedåtgående spiral. Många politiker har passerat sitt bäst-före-datum och borde pensionera sig men verkar inte själva inse det. Det borde komma in nytt ungt blod i politiken, frågan är väl hur de orkar agera och stå ut med de gamla rävarna som styrt och alltid styrt Vansbro. Ges det överhuvud något utrymme för detta? förvaltningsorganisation och politisk) inte fungerar helt och hållet som den ska. Överlag finns potentialen i till exempel kommunstyrelsen för att ha en god styrning av vår lilla kommun men ovan nämnda faktorer påverkar dem och gör dem sämre än de kan vara. Fler kontaktytor mellan politiker och tjänstemän skulle ge bättre förståelse för varandras uppdrag och ställningstaganden (åsikter) vilket på sikt leder till ett ökat förtroende. Med den toppstyrning som nu är rasar allt i kommunen. Jag tror att alla, både förtroendevalda och tjänstemän, vill och har en ambition om att göra ett bra arbete men eftersom vi inte har en tydlig styrmodell som vi dessutom arbetar utifrån skapas alla dessa misstroenden och brister. Vi saknar en tydlig struktur och systematik som gör att det blir kortsiktiga mål och kortsiktiga beslut som inte hänger i hop med någon långsiktig strategi och målbild. Att vi inte har tilltro till och följer vår styrmodell och klarlagt vem som gör vad och när tror jag bidrar till en osäkerhet och misstro. Förtroende är en färskvara och, upplever jag, varierar kraftigt över tid. Svaren på första frågan bör tas med en nypa salt då jag varit placerad i organisationen under mycket kort tid. Det är vissa delar av förvaltningsledningen och den politiska ledningen som ger lågt förtroende. Delvis också på grund av att organisationen (både powered by defgo.net 12

113 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 1(12) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2014/116 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson KOMMUNFULLMÄKTIGE Politisk organisation mandatperioden Rekommendation till beslut att anta förslaget till politisk organisation för mandatperioden vad gäller - kommunfullmäktige - fullmäktigeberedningar - kommunstyrelse - kommunstyrelsens utskott - inrättande av myndighetsnämnd - inrättande av individnämnd - vald överförmyndare - valnämnd - kommunrevision - inrättande av presidiesamling att jävsnämnden upphör fr o m att allmänhetens frågestund upphör fr o m att att att organisationsgruppens förslag kring olika dialogforum beaktas kommunstyrelsen snarast initierar en översyn av Välfärdsrådet kommunfullmäktige överlämnar till kommunstyrelsen att själva fatta beslut kring framtiden för Kommunala Handikapprådet och Kommunala Pensionärsrådet att att att ge demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till nödvändiga revideringar av arbetsordningar och reglementen, ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta förslag till nödvändiga revideringar av delegationsordningar och riktlinjer kommunfullmäktige initierar ett arbete i syfte att skapa en samsyn kring vilka normer och värderingar som ska ligga till grund för allt arbete inom politik och förvaltning Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

114 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 2(12) Sammanfattning Vansbro kommun har sedan 2011 en alternativ politisk organisation. En organisationsgrupp bestående av kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens förste vice ordförande, kommunchef, kommunsekreterare samt projektledare har vid två tillfällen initierat utvärderingar. I huvudsak visar utvärderingarna att organisationen fungerar väl. Kommunstyrelsens arbetsbelastning har blivit orimligt hög varför en myndighetsnämnd föreslås inrättas. Genom införande av en Individnämnd säkerställs myndighetsutövningen. Ytterligare en beredning föreslås i kommunfullmäktige, en planberedning. Organisationsgruppen har också, utifrån den senaste enkätens resultat, fört ett resonemang kring hur dialogen inom politiken och dialogen och förtroendet mellan politik och förvaltning ska kunna utvecklas. Utifrån detta presenteras förslag på presidiesamling, vägledningsdebatter, öppet forum, dialogmöten. Enkätsvaren visar att det finns ett antal utmaningar inom olika områden. Organisationsgruppen vill framhålla vikten av att grundläggande normer och värderingar diskuteras såväl inom som mellan politik och förvaltning. Den utvecklade alternativa politiska organisation som föreslås ger förutsättningar för bättre styrning och tydligare ansvarsfördelning. Tidigare uttalat syfte, att genom förbättrad helhetssyn få en bättre styrning av kommunen, kvarstår. Förslagen innebär att ambitionen att stärka kommunfullmäktiges roll nås. Bakgrund Kommunfullmäktige antog , 40, förslag till ny alternativ politisk organisation. Denna trädde i kraft 1 januari Den nya organisationen innebar att den traditionella nämndsorganisationen avvecklades. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

115 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 3(12) Valnämnd Revision Demokratiberedningen Valberedningen Kommunfullmäktige 31 ledamöter Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Överförmyndare Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Leva & bo 5 ledam. Styrning och ekonomi 4 ledamöter (ks presidium) Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Utbildning & arbete 5 ledam. Omsorg 5 ledam. Vissa mindre justeringar har därefter gjorts. En utvärdering gjordes efter ett år. En ny utvärdering påbörjades i maj I september gjordes en enkätundersökning i vilken såväl förtroendevalda som en tjänstemannagrupp, samtliga chefer samt samtliga tjänstmän med någon form av delegation, gavs möjlighet att via en enkätundersökning ge sina synpunkter på den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen. Enkäten har utarbetats samt följts upp av Organisationsgruppen bestående av kommunfullmäktiges ordförande Uwe Weigel, kommunstyrelsens ordförande Per- Anders Westhed, kommunstyrelsens förste vice ordförande Gunnar Magnusson (t o m november 2013), Nall Lasse Andersson (fr o m januari 2014), kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson, kommunsekreterare Timmie Aspelin samt projektledare Agneta Jansson. Agneta Jansson har varit sammanhållande för arbetet och har ansvarat för Rapporten Uppföljning politisk organisation. Därutöver har Per Fontin, Lärande&Utveckling, anlitats för analys/reflektion PM, reflektioner kring enkäten. Utvärderingen omfattar 5 delar; - Tillgänglighet och öppenhet - Tydlighet och roller - Mål och måluppfyllelse - Politiska beslut - Förtroende Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

116 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 4(12) Tillgänglighet och öppenhet Ett av kommunfullmäktiges huvudmål med den nya organisationen var att den skulle präglas av öppenhet. Enkätsvaren ger vid handen att man inte anser att organisationen präglas av öppenhet och att möjligheten till inflytande upplevs som begränsad. Tjänstemannagruppen och oppositionen har samstämmiga uppfattningar, medan alliansen intar en mer positiv ställning. Tydlighet och roller Man kan konstatera att den tydlighet som man eftersträvat inte kunnat uppnås. För att en organisation ska vara effektiv måste de olika aktörerna känna till hur den är tänkt att fungera. Kännedomen är generellt låg. Utskottens roller är till viss del kända. Tittar man på utskottens arbete, så ser man att ansvarsfördelningen inte stämmer med reglementet. Något som naturligtvis ökar förvirringen. Det är förvaltningsorganisationen som är minst tydlig för de olika aktörerna. Mål och måluppfyllelse Kommunen har svårt att nå uppsatta mål. Ett grundläggande problem är att förvaltningen, som ska förverkliga de politiska målen, inte upplever att målen är tydliggjorda. Detta kan kopplas till styrmodellen som inte är känd och kommunicerad på önskvärt sätt. Politiska beslut 48 % av fullmäktiges ledamöter och 27 % av kommunstyrelsens anser att det inte är praktiskt möjligt att hinna sätta sig in i ärenden före beslut, men man anser inte att mängden handlingar är problemet. Beslutsunderlagen håller inte den kvalitet som man önskar, främst avseende handlingsalternativ och konsekvensbeskrivningar. Utvärderingen visar på svårigheter för de förtroendevalda att sätta sig in i ärenden före beslut. Tilltron till att beslut genomförs är låg. Förtroende Förtroende och tillit är viktiga grundbultar. Enkätsvaren visar att det finns brister i dessa delar relativt kommunledningen, såväl vad gäller politiken som förvaltningsledningen. Enkätens resultat samstämmer till del och är till del motsägelsefullt när det jämförs med den rapport som KPMG på uppdrag av Vansbro kommuns förtroendevalda revisorer genomförde 2013: God samarbetsvilja, bra samarbetsklimat enligt fackliga organisationer Det upplevs i grunden finnas ett gott förtroende mellan politik och förvaltning (med vissa undantag) Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

117 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 5(12) Det finns ett utvecklingsområde kring dialog Tjänstemän tycker att det finns en otydlighet i roller mellan politiker och tjänstemän politiker tar tjänstemannaroller vilket skapar otydligt och osäkerhet Hög grad av tjänstemannastyre Maktkoncentration till ett fåtal personer information/kommunikation Styrmodellen bör utvärderas och anpassas för att bli ett levande verktyg Förtroendet mellan politik och förvaltning utveckla, identifiera, diskutera rollerna Enkäten, jämte KPMGs rapport, har legat till grund för de förändringar i den politiska organisationen som organisationsgruppen föreslår. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

118 TJÄNSTEUTLÅTANDE ORGANISATIONSÖVERSYN INFÖR MANDATPERIODEN docx 6(12) Förslag till politisk organisation för mandatperioden Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har 31 mandat. Fullmäktigeberedningar Möjligheten att inrätta tillfälliga beredningar bör i högre grad nyttjas. Särskilt då i frågor av strategisk, långsiktig och övergripande karaktär. Kommunfullmäktige har tre fasta beredningar: Demokratiberedning som har till uppgift att samordna det övergripande demokratiarbetet, ansvara för fullmäktiges etiska regler, verka för förbättrad representativitet, integration och mångfald, samt att utveckla dialogen med medborgarna. Planberedning som handlägger planfrågor (översiktsplan och detaljplaner). Valberedning bereder valfrågor. Den fasta Presidieberedningen upphör , då presidiet enligt förändringar i kommunallagen får status som ett politiskt organ. De fasta beredningarna och fullmäktiges presidium ges rätt att initiera ärenden till fullmäktige. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

Riktlinjer för alkoholservering. 2013-02-07, Dnr 2013/23-702. Antagna av Arbetsmarknads- och socialnämnden 2013-02-14, Asn 18

Riktlinjer för alkoholservering. 2013-02-07, Dnr 2013/23-702. Antagna av Arbetsmarknads- och socialnämnden 2013-02-14, Asn 18 1 för alkoholservering 2013-02-07, Dnr 2013/23-702 Antagna av Arbetsmarknads- och socialnämnden 2013-02-14, Asn 18 2 Innehåll Inledning... 3 Syfte och målsättning med kommunala riktlinjer... 3 Ansökan

Läs mer

Staffanstorp kommuns riktlinjer för alkoholservering

Staffanstorp kommuns riktlinjer för alkoholservering 1(9) Staffanstorp kommuns riktlinjer för alkoholservering 1 Allmänt Det är av stor vikt att kommunen har tydliga riktlinjer som redogör för gällande alkohollag (2010:1622) och anslutande föreskrifter samt

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering. Socialnämnden i Mullsjö

Riktlinjer för alkoholservering. Socialnämnden i Mullsjö Riktlinjer för alkoholservering Socialnämnden i Mullsjö Inledning Alkohollagen är en skyddslag. Alkohollagen finns för att begränsa alkoholens skadeverkningar. En utgångspunkt för kommunerna är att skyddet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND KOMMUNALA RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN AVSEENDE SERVERINGSTILLSTÅND Enligt 8 kap 9 alkohollagen (2010:1622) ska kommunen tillhandahålla riktlinjer för tillämpningen

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd

Riktlinjer för serveringstillstånd för serveringstillstånd samt tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-20, 48, dnr KS 2012/79 Innehåll Inledning... 3 Handläggning vid ansökan... 3 Kommunens informationsskyldighet

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd

Riktlinjer för serveringstillstånd Gemensamma nämnden för alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Ingående kommuner är; Falun, Borlänge, Ludvika, Hedemora, Smedjebacken, Säter, Gagnef för serveringstillstånd Reviderade riktlinjer 2015-02-10

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd

Riktlinjer för serveringstillstånd för serveringstillstånd Innehållsförteckning Allmänt... 3-4 för serveringstillstånd i Älvdalen Ansökan och handläggning... Handläggningstider... 5 Kommunens informationsskyldighet med mera... 6 Remissyttranden...

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd i Hedemora. Antaget av kommunfullmäktige 2013-02-26

Riktlinjer för serveringstillstånd i Hedemora. Antaget av kommunfullmäktige 2013-02-26 för serveringstillstånd i Hedemora Antaget av kommunfullmäktige 2013-02-26 Innehållsförteckning Allmänt... 3-4 för serveringstillstånd Ansökan och handläggning Handläggningstider... 5 Kommunens informationsskyldighet

Läs mer

Riktlinjer för Serveringstillstånd i Orsa kommun

Riktlinjer för Serveringstillstånd i Orsa kommun ORSA KOMMUN Socialnämnden Dokumentets namn: Version: för serveringstillstånd i 4 Orsa kommun Framtagen av: Beslutad av: Anders Rosell Kommunfullmäktige Verksamhet: Socialförvaltningen Gäller fr.o.m. 2013-03-25

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) M. 2.1 RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND I LOMMA KOMMUN 1. Bakgrund Ett huvudmål för svensk alkoholpolitik är att begränsa alkoholens skadeverkningar, till exempel överkonsumtion

Läs mer

Riktlinjer gällande serveringstillstånd enligt alkohollagen

Riktlinjer gällande serveringstillstånd enligt alkohollagen Dnr-2014-50.466 gällande serveringstillstånd enligt alkohollagen Fastställd av Miljö- och byggnämnden 2014-03-18, 25 Miljö- och byggförvaltningen Ansökan och handläggning Handläggningstider vid ansökan

Läs mer

Årjängs kommuns Riktlinjer för alkoholservering

Årjängs kommuns Riktlinjer för alkoholservering Årjängs kommuns för alkoholservering Dnr 464.12.401 Bom 508.2012 1 Inledning... 3 Syftet med riktlinjerna för alkoholservering... 3 vid ansökan och handläggningstid... 3 Alkohollagen en skyddslag... 3

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd Beslutad av kommunfullmäktige 2012-09-18

Riktlinjer för serveringstillstånd Beslutad av kommunfullmäktige 2012-09-18 Författningssamling i för serveringstillstånd Beslutad av kommunfullmäktige 2012-09-18 Metadata om dokumentet Dokumentnamn för serveringsstillstånd Dokumenttyp Riktlinje Omfattar Dokumentägare Sektorschef

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd i Håbo kommun

Riktlinjer för serveringstillstånd i Håbo kommun Riktlinjer för serveringstillstånd i Håbo kommun RIKTLINJER Gäller från och med 2012-12-01 och tillsvidare Antaget av fullmäktige 2012-11-12 124 RIKTLINJER 1 Riktlinjer för serveringstillstånd i Håbo kommun

Läs mer

Riktlinjer för. Servering av alkohol

Riktlinjer för. Servering av alkohol Riktlinjer för Servering av alkohol Riktlinjer för servering av alkoholhaltiga drycker Serveringstillstånd Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska

Läs mer

ALKOHOLSERVERING I VÄXJÖ KOMMUN Riktlinjer för serveringstillstånd

ALKOHOLSERVERING I VÄXJÖ KOMMUN Riktlinjer för serveringstillstånd ALKOHOLSERVERING I VÄXJÖ KOMMUN Riktlinjer för serveringstillstånd Innehåll INLEDNING... 1 Ett rikt restaurangliv en levande kommun... 1 Syftet med riktlinjer för alkoholservering... 2 Allmänna förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen

Riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen RIKTLINJER SOCIALNÄMNDEN socialnämnden Riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen RIKTLINJE antas av socialnämnden Riktlinjer säkerställer riktigt agerande och god kvalitet i stadens arbete.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING BOXHOLMS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING BOXHOLMS KOMMUN RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING I BOXHOLMS KOMMUN Kf 81 20120924 Dnr 12.224.700 Sn 107 20120822 Dnr 12.018.750 Riktlinjer för alkoholservering i Boxholms kommun Alkohollagen (2010:1622), som är en skyddslag,

Läs mer

Riktlinjer fö r serveringstillstå nd öch tillsyn enligt ålköhöllågen. KOMMUNSTYRELSEN Såmhå llsbyggnådsutsköttet ANTAGET 2013-05-13

Riktlinjer fö r serveringstillstå nd öch tillsyn enligt ålköhöllågen. KOMMUNSTYRELSEN Såmhå llsbyggnådsutsköttet ANTAGET 2013-05-13 Riktlinjer fö r serveringstillstå nd öch tillsyn enligt ålköhöllågen KOMMUNSTYRELSEN Såmhå llsbyggnådsutsköttet ANTAGET 2013-05-13 Riktlinjer fö r serveringstillstå nd öch tillsyn enligt ålköhöllågen

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för serveringstillstånd i Upplands-Bro kommun

RIKTLINJER. Riktlinjer för serveringstillstånd i Upplands-Bro kommun RIKTLINJER Riktlinjer för serveringstillstånd i Upplands-Bro kommun 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål... 3 Inledning... 4 Servering av alkoholdrycker... 4 Ansökan... 4 Serveringstillstånd... 4 Kunskapsprov...

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Riktlinjer för alkoholservering ÖFS 2013:14 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 4:19 Dnr KS 2012/506-702 2013-14 Riktlinjer för alkoholservering v 4 13-05-20 13:15

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING I TRANÅS KOMMUN. Antagna av Kommunfullmäktige i Tranås kommun 2012-08-20, 128

RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING I TRANÅS KOMMUN. Antagna av Kommunfullmäktige i Tranås kommun 2012-08-20, 128 RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING I TRANÅS KOMMUN Antagna av Kommunfullmäktige i Tranås kommun 2012-08-20, 128 Inledning I dialog och samverkan med restaurangbranschen vill vi bidra till att skapa goda restaurang-

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 2012-12-12, 139 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Alkoholpolitiska mål... 2 3 Kommunens informationsskyldighet... 2 4 Ansökan... 2 5 Handläggning

Läs mer

Författningssamling. Riktlinjer för alkoholservering

Författningssamling. Riktlinjer för alkoholservering Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2013-01-31 8 Reviderad: Riktlinjer för alkoholservering Inledning I dialog och samverkan med restaurangbranschen vill Nässjö kommun bidra till att skapa

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd Haparanda stad. Antagna av kommunstyrelsen 2013-02-11

Riktlinjer för serveringstillstånd Haparanda stad. Antagna av kommunstyrelsen 2013-02-11 Riktlinjer för serveringstillstånd Haparanda stad Antagna av kommunstyrelsen 2013-02-11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 När behövs provsmaknings- eller serveringstillstånd? 3 ANSÖKAN OCH HANDLÄGGNING

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd. Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för serveringstillstånd. Hudiksvalls kommun Riktlinjer för serveringstillstånd Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: B-O Rylander Anna Storm Anna Krathmann Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Inledning... 4 Ansökan

Läs mer

Riktlinjer gällande serveringstillstånd enligt alkohollag (2010:1622) i Säffle kommun

Riktlinjer gällande serveringstillstånd enligt alkohollag (2010:1622) i Säffle kommun gällande serveringstillstånd enligt alkohollag (2010:1622) i Säffle kommun (Antagna av kommunfullmäktige 17 juni 2013, 90) Inledning Lagstiftaren anser att kommunerna ska ha tydliga och aktuella riktlinjer

Läs mer

ALKOHOLSERVERING I SÄVSJÖ - RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

ALKOHOLSERVERING I SÄVSJÖ - RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND ALKOHOLSERVERING I SÄVSJÖ - RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND SENAST REVIDERADE 2012-05-03 ANTAGNA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-04-22 Inledning I dialog och samverkan med restaurangbranschen vill vi bidra

Läs mer

Riktlinjer alkoholtillstånd i Svalövs kommun

Riktlinjer alkoholtillstånd i Svalövs kommun alkoholtillstånd i Svalövs kommun, tillstånds- och tillsynsavgifter antagna av kommunfullmäktige 2014-01-27 Postadress 268 80 Svalöv Besöksadress Herrevadsgatan 10 Telefon 0418-47 50 00 Fax 0418-47 50

Läs mer

Kävlinge kommun. Riktlinjer. SOCIALTJÄNSTEN 2013-08-20 Elisabeth Lindh

Kävlinge kommun. Riktlinjer. SOCIALTJÄNSTEN 2013-08-20 Elisabeth Lindh Kävlinge kommun SOCIALTJÄNSTEN 2013-08-20 Elisabeth Lindh för serveringstillstånd i Kävlinge kommun enligt alkohollagen (2010:1622) Bakgrund Kommunen skall enligt kap 8 9 Alkohollagen tillhandahålla information

Läs mer

Fastställd av Kommunstyrelsen Paragraf 107

Fastställd av Kommunstyrelsen Paragraf 107 Riktlinje Upprättad 2012-06-04 Framtagen av Birgitta Kåberger Fastställd av Kommunstyrelsen Paragraf 107 Sociala avdelningen Servering Myndighetsenheten Inledning I dialog och samverkan med restaurangbranschen

Läs mer

Alkoholservering i Ljungby kommun

Alkoholservering i Ljungby kommun www.ljungby.se Alkoholservering i Ljungby kommun Riktlinjer för serveringstillstånd anvisningar för allmänheten 2013-05-16 Ett rikt restaurangliv - en levande kommun I dialog och samverkan med restaurangbranschen

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd och tillsyn ansvarsfull alkoholhantering i Vårgårda

Riktlinjer för serveringstillstånd och tillsyn ansvarsfull alkoholhantering i Vårgårda Antaget av myndighetsnämnd Lärande och Omsorg 2013-03-12 32 Riktlinjer för serveringstillstånd och tillsyn ansvarsfull alkoholhantering i Vårgårda 2(14) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Alkohollagen

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd. i Lunds kommun antagna i kommunfullmäktige i januari 2014

Riktlinjer för serveringstillstånd. i Lunds kommun antagna i kommunfullmäktige i januari 2014 för serveringstillstånd i Lunds kommun antagna i kommunfullmäktige i januari 2014 Inledning I dialog med restaurangbranschen och studentorganisationerna är det kommunens målsättning att bidra till att

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd Mariestads kommun

Riktlinjer för serveringstillstånd Mariestads kommun Riktlinjer för serveringstillstånd Mariestads kommun Antaget av Socialnämnden Mariestad 2013-05-14 Reviderad 2014-09-16 Innehållsförteckning Förord...3 Inledning...4 Allmänna bestämmelser om försäljning...4

Läs mer

Kommunala riktlinjer för alkoholservering

Kommunala riktlinjer för alkoholservering Dnr: 2013/IN077/2 Kommunala riktlinjer för alkoholservering Antagen av individnämnden 2013-12-09 Kommunala riktlinjer 2(14) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och målsättning med riktlinjerna för

Läs mer

Information angående. serveringstillstånd

Information angående. serveringstillstånd Information angående serveringstillstånd Alkohollagstiftningen är i första hand en skyddslagstiftning som kommit till för att begränsa alkoholens skadeverkningar. Därför får serveringstillstånd vägras

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd i Ljusdals Kommun

Riktlinjer för serveringstillstånd i Ljusdals Kommun Ljusdals Kommun Riktlinjer för serveringstillstånd i Ljusdals Kommun Ljusdals kommun vill i dialog och samverkan med restaurangbranschen och berörda myndigheter verka för en bra restaurangmiljö som präglas

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd, servering folköl och detaljhandel. Reviderad av socialnämnden 2012-10-16, 2013-11-12

Riktlinjer för serveringstillstånd, servering folköl och detaljhandel. Reviderad av socialnämnden 2012-10-16, 2013-11-12 för serveringstillstånd, detaljhandel/ servering folköl och detaljhandel tobak Reviderad av socialnämnden 2012-10-16, 2013-11-12 Innehållsförteckning Allmänt...3-4 för serveringstillstånd i Surahammars

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd

Riktlinjer för serveringstillstånd Riktlinjer för serveringstillstånd för Alvesta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2012-12-12 188 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Syfte... 2 2. När behövs ett serveringstillstånd?... 3 3. Ansökan

Läs mer

Riktlinjer. serveringstillstånd detaljhandel och servering av folköl försäljning av tobak

Riktlinjer. serveringstillstånd detaljhandel och servering av folköl försäljning av tobak serveringstillstånd detaljhandel och servering av folköl försäljning av tobak Innehållsförteckning Allmänt...3 Allmänna förutsättningar för tillståndsgivning...3 Kommunens mål med riktlinjer för serveringstillstånd...4

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering i Köpings kommun

Riktlinjer för alkoholservering i Köpings kommun för alkoholservering i Köpings kommun Köpings kommun Antagen av: Social- och arbetsmarknadsnämnden, 131030, 83 Inledning Innehåll Inledning 5 Syftet med riktlinjer för alkoholservering Tillämpningen av

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering

Riktlinjer för alkoholservering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Riktlinjer för alkoholservering ANTAGET AV: Samverkansnämnden miljö och bygg DATUM: 2014-12-12 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Enhetschef miljö

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd

Riktlinjer för serveringstillstånd Sollefteå kommun Riktlinjer för serveringstillstånd Fastställda av Individ- och omsorgsnämnden 2012-11-08, 178 Bakgrund sidan 3 När behövs serveringstillstånd? 3 Vilka typer av serveringstillstånd finns?

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd

Riktlinjer för serveringstillstånd Riktlinjer för serveringstillstånd avseende alkoholservering i Uppvidinge kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-26 15 Inledning De kommunala riktlinjerna för alkoholservering utgår från alkohollagen

Läs mer

1(18) Riktlinjer gällande serveringstillstånd, detaljhandel och servering av folköl och försäljning av tobak. Styrdokument

1(18) Riktlinjer gällande serveringstillstånd, detaljhandel och servering av folköl och försäljning av tobak. Styrdokument 1(18) gällande serveringstillstånd, detaljhandel och servering av folköl och försäljning av tobak Styrdokument 2(18) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-03-14, 62 Dokumentansvarig

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND I MALUNG-SÄLENS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND I MALUNG-SÄLENS KOMMUN 1(6) RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND I MALUNG-SÄLENS KOMMUN ALKOHOLLAGEN Nya Alkohollagen gäller från och med den 1 januari 2011 och ersätter tidigare lagar om tillverkning av och handel med alkoholdrycker.

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för alkoholserveringstillstånd

Malmö stads riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Malmö stads riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Sociala resursförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-12-01 1.0 Lisa Lannerud Sociala resursförvaltningen Tillståndsenheten

Läs mer

Härryda kommuns riktlinjer för alkoholservering

Härryda kommuns riktlinjer för alkoholservering 2015-04-14 Härryda kommuns riktlinjer för alkoholservering Fastställda av kommunfullmäktige 2015-06-15, 96 Innehållsförteckning Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 Härryda kommuns riktlinjer för serveringstillstånd

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering i Laholms kommun

Riktlinjer för alkoholservering i Laholms kommun RIKTLINJER 2014-02-27 DNR: 2013-000217 Riktlinjer för alkoholservering i Laholms kommun Laholms kommun Socialkontoret Postadress: 312 80 Laholm Besöksadress: Trädgårdsgatan 15 Växel: 0430-150 00 Fax: 0430-711

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd av alkoholdrycker

Riktlinjer för serveringstillstånd av alkoholdrycker STYRDOKUMENT 1(5) Beteckning Hälsa och omsorg Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 139 Dnr 859/99 Riktlinjer för serveringstillstånd av alkoholdrycker Tillstånd att tillsvidare servera alkoholdrycker till

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd och folköl

Riktlinjer för serveringstillstånd och folköl Riktlinjer för serveringstillstånd och folköl Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och

Läs mer

Alkoholpolitiska riktlinjer Bergs kommun 2015-01-01--2018-12-31

Alkoholpolitiska riktlinjer Bergs kommun 2015-01-01--2018-12-31 Alkoholpolitiska riktlinjer Bergs kommun 2015-01-01--2018-12-31 1 (12) Alkoholpolitiska riktlinjer Bergs kommun 1 Allmänt Alkohollagen (2010:1622) (i texten benämnd som AL) är en social skyddslagstiftning

Läs mer

Alkoholservering i Lessebo kommun. Riktlinjer för serveringstillstånd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-22 22

Alkoholservering i Lessebo kommun. Riktlinjer för serveringstillstånd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-22 22 Alkoholservering i Lessebo kommun Riktlinjer för serveringstillstånd Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-22 22 Inledning De kommunala riktlinjerna för alkoholservering utgår från alkohollagen och dess

Läs mer

Borgholm kommuns riktlinjer för alkoholservering

Borgholm kommuns riktlinjer för alkoholservering 1 (11) Datum 2012-10-01 Borgholm kommuns riktlinjer för alkoholservering 2 (11) Inledning Ett huvudmål för svensk alkoholpolitik är att begränsa alkoholens skadeverkningar, till exempel överkonsumtion

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering

Riktlinjer för alkoholservering Riktlinjer för alkoholservering Antagna av kommunfullmäktige 2012-12-12, 153 Innehållsförteckning Inledning...3 Alkohollagen en skyddslag...3 Socialnämndens mål med riktlinjer...3 Kommunens informationsskyldighet...3

Läs mer

Tillsammans med ansökan skall den sökande bifoga:

Tillsammans med ansökan skall den sökande bifoga: 2009-04-16 Serveringstillstånd Tillstånd beviljas utifrån följande kriterier. Sökandens lämplighet (AL 7 kap 7 ) Serveringsställets lämplighet (AL 7 kap 8 ) Olägenheter ur alkoholpolitisk synpunkt (AL

Läs mer

Den här blanketten kan användas för följande två typer av tillfälligt serveringstillstånd:

Den här blanketten kan användas för följande två typer av tillfälligt serveringstillstånd: Sida 1 (5) ANVISNINGAR A2 TILLFÄLLIGT TILLSTÅND FÖR SERVERING TILL ALLMÄNHETEN Den här blanketten kan användas för följande två typer av tillfälligt serveringstillstånd: 1. Tillfälligt tillstånd för servering

Läs mer

Tillsyn enligt alkohollagen i Örebro kommun

Tillsyn enligt alkohollagen i Örebro kommun 1(6) Hanna Bergström Direkt: 010-224 86 02 hanna.bergstrom@lansstyrelsen.se Örebro kommun Socialnämnd Öster 701 35 Örebro Tillsyn enligt alkohollagen i Örebro kommun Beslut Länsstyrelsen har uppmärksammat

Läs mer

Ansvarsfull alkoholhantering i Lerum

Ansvarsfull alkoholhantering i Lerum Riktlinjer för serveringstillstånd och tillsyn Antagen av Individnämnden 1996-03-28, SN 35 Reviderat 2005-09-22, SN 95 Reviderat 2010-09-23, IN 280 Reviderat 2012-11-15, IN 497 Innehåll 1 Inledning 5

Läs mer

Ansökan om stadigavarande och tillfälligt serveringstillstånd

Ansökan om stadigavarande och tillfälligt serveringstillstånd Blad 1 RIKTLINJER OCH AVGIFTSSYSTEM VID TILLSTÅND FÖR SERVERING AV SPRITDRYCKER, VIN, STARKÖL OCH ANDRA JÄSTA ALKOHOLDRYCKER SAMT FÖR FÖRSÄLJNING AV FOLKÖL Antagna av kommunfullmäktige den 10 december

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för alkoholservering Alkoholservering 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Riktlinjer för tillämpning Innehållsförteckning

Riktlinjer för tillämpning Innehållsförteckning Verksamhet Karl-Axel Hill, Näringslivschef Karl-Axel.Hill@ostragoinge.se Tel: 044-775 64 10 Mob: 0709-53 64 10 Till: Tillsyns- och tillståndsnämnden Tjänsteskrivelse Dnr TT2013/25.003 Riktlinjer för tillämpning

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering (serveringstillstånd) samt försäljning av folköl

Riktlinjer för alkoholservering (serveringstillstånd) samt försäljning av folköl Riktlinjer för alkoholservering (serveringstillstånd) samt försäljning av folköl Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinjer Riktlinjer för alkoholservering (serveringstillstånd)

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering och försäljning av folköl och tobak 1

Riktlinjer för alkoholservering och försäljning av folköl och tobak 1 Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen DNR SMN-0055/2013 1 (11) r för alkoholservering och försäljning av folköl och tobak 1 1 Godkända på stadsbyggnads- och miljönämndens sammanträde den 14 november 2012

Läs mer

ALKOHOLSERVERING I MARK RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

ALKOHOLSERVERING I MARK RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND ALKOHOLSERVERING I MARK RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND 1 INLEDNING Syftet med socialnämndens riktlinjer för serveringstillstånd är att begränsa alkoholens skadeverkningar, till exempel överkonsumtion

Läs mer

Helsingborgs stads. riktlinjer. för alkoholservering

Helsingborgs stads. riktlinjer. för alkoholservering Helsingborgs stads riktlinjer för alkoholservering 20 november 2013 Innehållsförteckning Inledning 1 Alkohollagen 1 Information 1 Söker du tillstånd för att servera alkohol? 2 Olika former av serveringstillstånd

Läs mer

Sunne kommuns riktlinjer för serveringstillstånd försäljning av tobaksvaror och receptfria läkemedel

Sunne kommuns riktlinjer för serveringstillstånd försäljning av tobaksvaror och receptfria läkemedel Datum Sida 2015-05-18 1 (13) Antagna av miljö- och bygglovsnämnden 2015-03-11, 18 Innehållsförteckning Sunne kommuns riktlinjer för serveringstillstånd försäljning av tobaksvaror och receptfria läkemedel

Läs mer

FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2006-08-31 ALKOHOLSERVERING I EKSJÖ - RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND

FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2006-08-31 ALKOHOLSERVERING I EKSJÖ - RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2006-08-31 ALKOHOLSERVERING I EKSJÖ - RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND 2 ETT RIKT RESTAURANGLIV - EN LEVANDE STAD I dialog och samverkan med restaurangbranschen vill

Läs mer

Information om att ansöka om serveringstillstånd

Information om att ansöka om serveringstillstånd Information om att ansöka om serveringstillstånd Detta är en information framtagen av Vingåkers kommun 2013-08-01 för dig som vill veta mer om att ansöka om serveringstillstånd för alkoholhaltiga drycker.

Läs mer

BJUVS KOMMUN Riktlinjer för serveringstillstånd

BJUVS KOMMUN Riktlinjer för serveringstillstånd Riktlinjer för serveringstillstånd Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-28 2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INLEDNING 4 RIKTLINJER FÖR SERVERININGSTILLSTÅND 5 RIKTLINJER VID ANSÖKAN 5 HANDLÄGGNINGSTIDER

Läs mer

Riktlinjer för. serveringstillstånd enligt alkohollagen tillsyn enligt tobakslagen handel med vissa receptfria läkemedel

Riktlinjer för. serveringstillstånd enligt alkohollagen tillsyn enligt tobakslagen handel med vissa receptfria läkemedel Datum 2012-04-24 On 97, 2012-05-22 Antal sidor 15 för serveringstillstånd enligt alkohollagen tillsyn enligt tobakslagen handel med vissa receptfria läkemedel Anna Ryttegård alkoholhandläggare Omsorgsförvaltningen

Läs mer

Ansvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol

Ansvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Ansvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen är en ansvarsfull

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering i Ystad kommun

Riktlinjer för alkoholservering i Ystad kommun Riktlinjer för alkoholservering i Ystad kommun Riktlinjer antagna av Kommunfullmäktige i Ystad kommun den 15 augusti 2013 1 Kroglivet i kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad Kommunerna Simrishamn,

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering 2012-11-26

Riktlinjer för alkoholservering 2012-11-26 Riktlinjer för alkoholservering 2012-11-26 1 INLEDNING 3 1.1 När behövs ett serveringstillstånd? 3 1.1.1 Olika typer av serveringstillstånd 3 1.1.2 Handläggningstider 4 1.2 Vad krävs för att få ett serveringstillstånd?

Läs mer

Information om kunskapsprovet i alkohollagen

Information om kunskapsprovet i alkohollagen Information om kunskapsprovet i alkohollagen Bestämmelser Alla som ansöker om serveringstillstånd ska enligt 8 kap. 12 alkohollagen avlägga ett prov för att visa att han eller hon har de kunskaper om alkohollagen

Läs mer

Den här blanketten används för följande två typer av stadigvarande serveringstillstånd

Den här blanketten används för följande två typer av stadigvarande serveringstillstånd ANSÖKAN STADIGVARANDE SERVERINGSTILLSTÅND enligt 8 kap. 2, 6, 7 alkohollagen (2010:1622) Den här blanketten används för följande två typer av stadigvarande serveringstillstånd 1. Stadigvarande tillstånd

Läs mer

Svensk alkoholpolitik

Svensk alkoholpolitik Svensk alkoholpolitik Innehållsförteckning Sidan BAKGRUND 3 Den svenska alkoholpolitiken 3 Alkohollagen - en skyddslag 3 SERVERINGSTILLSTÅND 3 När tillstånd krävs 3 Allmänheten eller slutet sällskap 3

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd och folköl

Riktlinjer för serveringstillstånd och folköl Riktlinjer för serveringstillstånd och folköl Antaget av Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 2015-04-16 Alkohollagen - en skyddslag Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska

Läs mer

Hagfors kommuns riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen tillsyn enligt tobakslagen handel med vissa receptfria läkemedel

Hagfors kommuns riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen tillsyn enligt tobakslagen handel med vissa receptfria läkemedel Hagfors kommuns riktlinjer för serveringstillstånd enligt alkohollagen tillsyn enligt tobakslagen handel med vissa receptfria läkemedel Antagna av kommunstyrelsen 2012-10-08, 163 INNEHÅLL INLEDNING...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH DETALJHANDEL MED ÖL KLASS II

RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH DETALJHANDEL MED ÖL KLASS II 1 RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND OCH DETALJHANDEL MED ÖL KLASS II ALKOHOLLAGEN/ALLMÄNNA RIKTLINJER Riksdagen beslutade att införa en ny Alkohollag (1994-1738), som från och med 1995-01-01 ersatt Lagen

Läs mer

Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd, folköl- och tobaksförsäljning

Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd, folköl- och tobaksförsäljning för alkoholserveringstillstånd, folköl- och tobaksförsäljning Syftet med kommunala riktlinjer Avsikten med kommunala riktlinjer för provsmaknings- och serveringstillstånd är att skapa förutsebarhet för

Läs mer

ALKOHOLPOLITISKT PROGRAM. för servering av alkohol på näringsställen

ALKOHOLPOLITISKT PROGRAM. för servering av alkohol på näringsställen 1 ALKOHOLPOLITISKT PROGRAM för servering av alkohol på näringsställen BAKGRUND Alkohollagen trädde i kraft 1995 01 01 och ersätter lagen om handel med drycker (LHD) och lagen om tillverkning av drycker

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering

Riktlinjer för alkoholservering Riktlinjer för alkoholservering Dokumentets titel Riktlinjer för alkoholservering Antaget av Ansvarig Socialnämnden, SN Handläggare 41/13 alkoholtillstånd Giltig från 2013-06-04 Revideras Varje mandatperiod

Läs mer

ESKILSTUNA KOMMUNS RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING

ESKILSTUNA KOMMUNS RIKTLINJER FÖR ALKOHOLSERVERING Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum 1 (15) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Servicecenter Anders Viklund, 016-710 18 48 Inger Cedervad, 016-710 23 79 Thure Morin, 016-710 24 24 Ärendeberedningen

Läs mer

Smedjebackens kommun Miljö- och byggnadsnämnden Riktlinjer för serveringstillstånd, detaljhandel/servering av folköl och för detaljhandel med tobak

Smedjebackens kommun Miljö- och byggnadsnämnden Riktlinjer för serveringstillstånd, detaljhandel/servering av folköl och för detaljhandel med tobak Smedjebackens kommun Miljö- och byggnadsnämnden för serveringstillstånd, detaljhandel/servering av folköl och för detaljhandel med tobak Beslutade i Miljö-och byggnadsnämnden 2012-10-16 99 Antagna av kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av ansökningar om serveringstillstånd i Enköpings kommun.

Riktlinjer för bedömning av ansökningar om serveringstillstånd i Enköpings kommun. 2013-09-25 1 (13) SN2013/192 Riktlinjer för bedömning av ansökningar om serveringstillstånd i Enköpings kommun. 1. Inledning Alkohollagen är en social skyddslagsstiftning som syftar till att minska alkoholskador,

Läs mer

Policy och riktlinjer för serveringstillstånd inom kommunalförbundet södra Hälsinglands arbetsområde -

Policy och riktlinjer för serveringstillstånd inom kommunalförbundet södra Hälsinglands arbetsområde - Policy och riktlinjer för serveringstillstånd inom kommunalförbundet södra Hälsinglands arbetsområde - SÖDERHAMN, BOLLNÄS, OVANÅKER 1 Innehållsförteckning Sid A Övergripande information om drogförebyggande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SERVERINGS- TILLSTÅND OCH ÖL KLASS II

RIKTLINJER FÖR SERVERINGS- TILLSTÅND OCH ÖL KLASS II RIKTLINJER FÖR SERVERINGS- TILLSTÅND OCH ÖL KLASS II Fastställd av kommunfullmäktige 2009-09-28 1 ( 12) INLEDNING Från och med 2002-04-01 kommer Essunga kommun att köpa en restaurangsinspektörstjänst från

Läs mer

Taxa och riktlinjer för serveringstillstånd

Taxa och riktlinjer för serveringstillstånd Taxa och riktlinjer för serveringstillstånd och för detaljhandel med ÖL klass II Kommunstyrelsen Antagen 091006 av mbn 82. Fastställd av fullmäktige 2009-11-23, 91 och för detaljhandel med öl klass II

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd

Riktlinjer för serveringstillstånd Socialförvaltningen Lisbet Sander RIKTLINJER FÖR SERVERINGSTILLSTÅND Riktlinjer för serveringstillstånd Dokumenttyp Riktlinjer för serveringstillstånd Serveringstillstånd Riktlinjer Fastställd/upprättad

Läs mer

Information om serveringstillstånd

Information om serveringstillstånd 1 Information om serveringstillstånd 2011-09-20 2 Information om serveringstillstånd Innehållsförteckning: Innehållsförteckning 2 Inledning 3 När tillstånd inte behövs 3 Alkohollagen 3 Om riktlinjer 3-4

Läs mer

Riktlinjer för alkoholservering Uppdatering 2014

Riktlinjer för alkoholservering Uppdatering 2014 Riktlinjer för alkoholservering Uppdatering 2014 Antagna i socialnämnden 2014-09-09 183 Innehåll Inledning... 1 Skyddslagstiftning... 1 Folköl... 1 Serveringstillstånd... 2 Kriterier för att få serveringstillstånd...

Läs mer

Riktlinjer för serveringstillstånd samt information om tobaks- och folkölsförsäljning. Antagen av kommunfullmäktige i Mönsterås 2015-09-28 198

Riktlinjer för serveringstillstånd samt information om tobaks- och folkölsförsäljning. Antagen av kommunfullmäktige i Mönsterås 2015-09-28 198 Foto: Claus Kempe Riktlinjer för serveringstillstånd samt information om tobaks- och folkölsförsäljning Antagen av kommunfullmäktige i Mönsterås 2015-09-28 198 1 Innehållsförteckning: 1 Sveriges nationella

Läs mer

Riksdagen har beslutat om en ny alkohollagstiftning som skall börja gälla från den 1 januari 2011 (2010:1622).

Riksdagen har beslutat om en ny alkohollagstiftning som skall börja gälla från den 1 januari 2011 (2010:1622). Sida 1 av 6 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Leif Antonsson, alkoholhandläggare Telefon: 0370-37 72 13 (direkt) 0370-37 70 00 (växel) E-post: leif.g.antonsson@varnamo.se Hemsida: www.varnamo.se Alkoholpolitiskt

Läs mer

Kils kommuns riktlinjer för

Kils kommuns riktlinjer för SOCIALFÖRVALTNINGEN 2014-10-07 Beslutade av SN 2014-10-22 166 Kils kommuns riktlinjer för SERVERINGSTILLSTÅND OCH TILLSYN ENLIGT ALKOHOLLAGEN TILLSYN ENLIGT TOBAKSLAGEN KONTROLL AV HANDEL MED VISSA RECEPTFRIA

Läs mer

Riktlinjer. för alkoholservering, detaljhandel öl klass II enligt alkohollagen (2010:1622) samt försäljning av tobaksvaror och nikotinläkemedel

Riktlinjer. för alkoholservering, detaljhandel öl klass II enligt alkohollagen (2010:1622) samt försäljning av tobaksvaror och nikotinläkemedel Riktlinjer för alkoholservering, detaljhandel öl klass II enligt alkohollagen (2010:1622) samt försäljning av tobaksvaror och nikotinläkemedel Tillsyn och avgifter Antagen av kommunfullmäktige 2014-02-24,

Läs mer

Översyn av ansöknings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen

Översyn av ansöknings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen 1 (6) Sociala nämndernas stab Urban Soneryd Telefon: 021-39 11 27 E-post: urban.soneryd@vasteras.se Individ- och familjenämnden Delges Kommunstyrelsen Översyn av ansöknings- och tillsynsavgifter enligt

Läs mer

Alkoholservering i Gävle kommun. Regler och riktlinjer

Alkoholservering i Gävle kommun. Regler och riktlinjer Alkoholservering i Gävle kommun Regler och riktlinjer Alkoholservering i Gävle kommun Regler och riktlinjer Antagna av Kommunfullmäktige 2013-12-16, 200. Diarienummer: 13KS116 Citera gärna ur skriften

Läs mer