Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Kläder och hantverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Kläder och hantverk"

Transkript

1 Handledning till minnesväskan Vi minns vårt 1900-tal Kläder och hantverk

2 Innehållsförteckning - Minnesväska Vi minns vårt 1900-tal Kläder och Hantverk Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden Genomförande av reminiscensmetoden Samtalsmetodik Tips på samtalsämnen Föremål Tema Kläder och Hantverk : Se föremålsbeskrivning Tidningar Nio tidningar från Böcker Elva böcker Ljud Två cd-skivor; Vårt 1900-tal del 1, Vårt 1900-tal del 2 Doft Lavendel och cigarrdoft Smak Kungen av Danmark och Eukalyptus tabletter Upplevelsealbum Album med bilder och gamla vykort Texter Korta texter om livet förr, litteratur om livet under talet Litteratur Isacs, L & Wallskär, H (2004). Låt minnena leva- en handbok i reminiscensmetoden. Stockholm: Gothia Gynnerstedt, K och Schartau M- B (2000). Reminiscensmetoden- tillämpad i äldrevården. Lund: Studentlitteratur

3 Föremål Användningsområde Från vardag till fest. Kläder och smycken från barn, ungdom och vuxentiden som minnesväckare. Damkläder med smyckeskrin: Galoscher, blus tal, basker. Livstycke, yllestrumpor. Blommig klänning 50- tal. Förkläde, klänning 60-tal, nylonstrumpor, kuvertväska,studentmössa Smyckeskrin: Broscher, halsband, örhängen, manschettknappar, ring, medaljong, sorgband Syn känsel och doftminnen Accessoarer Dam: Locktång, papiljotter, parfymflaska, nipperask, albyltablettask. Solglasögon i Mallorca fodral. Glasögon i svart fodral. Portmonä och plånbok med mynt. 1

4 Föremål Användningsområde Från vardag till fest. Kläder och smycken från, ungdom och vuxentiden som minnesväckare. Herrkläder med smyckeskrin: Vit herrskjorta tal. Väst, byxor. Mönstrad herrskjorta 50- tal. Hatt, keps, vegakeps. Brynja, badbyxor 60-tal. Pannband 70 tal. Näsduk, slips. Smyckeskrin: Fickur, manschettknappar, kragknappar, sorgband, medaljer Syn känsel och doftminnen Accessoarer Herr: Santiago cigarrcigarett, corona cigarr, tobaksask. Glasögon i plåtfodral, solglasögon. Plånbok, skinnpung med mynt och ransoneringskuponger. 2

5 Föremål Användningsområde Hantverksminnen, syn doft och känselminnen Textilhantverk: Örngott, spets, lavendelpåse, linneduk, ylleduk, duk i frivolitet, broderad duk, duk i näversöm, stramaljbroderi, duk orange virkad, pannlappar, krage,babyskjorta, bandgrind, barnhalsduk, sockor vantar, bildväv Hantverksminnen, syn doft och känselminnen Trä och metallhantverk: Träskål, skål rotslöjd, vrilskål, träsked, ljussläckare luffarslöjd, tennskål, lappsked, smörask svepteknik, svarvad träburk, näverprydnad, brosch rotslöjd, hängsmycke tennbroderi 3

6 Föremål Användningsområde Litteratur som minnesväckare Tidningar och böcker: tidningar från Sång och läseböcker från Album innehållanden minnen i form av foton, vykort, bokmärken, filmstjärnor Upplevelsealbum Historiska återblickar i form av ljud och musik. Smakupplevelser Cd-skivor: Vårt 1900-tal. Del 1 och del 2. Tabletter: Olika smaker 4

7 5

8 Handledning - Minnesväska Vi minns vårt 1900-tal Kläder och Hantverk Innehåll Minnesväskorna Vi minns vårt 1900-tal finns i fem teman: Kök och nostalgi Necessär och arbetsliv Barndom och skola Kläder och hantverk Natur och Fritid Minnesväskorna kan användas på många olika sätt och utgår från reminiscensmetoden (se separat faktablad). Reminiscens är en kommunikationsmodell som syftar till att tänka tillbaka på tidigare händelser och skeenden i livet. Genom att stimulera minnena via sådant som påminner om tidigare händelser kan man aktivera och bevara olika minnen. Metoden är inriktad på tidiga minnen som ofta finns kvar länge hos personer med demens. Via reminiscensarbete kan de få mer kontakt med sitt förflutna och därmed bli mer närvarande i nuet. Minnena som väcks kan stärka självkänslan, identiteten och skapa trygghet. Materialet är tänkt att fungera som så kallade triggers; minnesväckare. Väskan innehåller flera olika delar i syfte att stimulera olika sinnen. Föremålen i denna väska är uppdelade i ämnesområden: Klädpåse med damkläder och smyckeskrin samt accessoarer Klädpåse med herrkläder och smyckeskrin samt accessoarer Textilhantverk Trä och metallhantverk Böcker och tidskrifter Tips på samtal kopplade till dessa finns i faktabladet tips på samtalsämnen. Innehållet kan användas var för sig eller kombineras med varandra Faktablad I mappen Faktablad finns olika texter som kan användas som en informationskälla för dig som leder reminiscensarbetet. I mappen finns också texter att använda för att skapa reminiscenser. Texterna skildrar olika delar ur livet och kan användas utifrån olika teman som till exempel sommarminnen, barndomsminnen, skolminnen och arbetsliv. 1

9 Muntliga berättelser som anknyter till en persons erfarenheter kan väcka minnen och få personen att berätta om egna upplevelser. Ljud I väskan finns även två cd-skivor med historiska återblickar, musik, sport-telegram-, samhälls- och tekniknyheter som härrör från 1900-talets första del. Väskan innehåller även två kassettband med musik från Norrbotten. Musik kan vara ett sätt att hitta vägen till känslor och livsglädje och sången kan finna de glömda orden. Doft För att stimulera doftsinnet innehåller minnesväskan en lavendelpåse och en cigarr. Förbered era träffar genom att ta med relevanta dofter som kan framkalla just de minnen som är aktuella för gruppen eller individen. Upplevelsealbum I lådan finns även ett upplevelsealbum som innehåller bilder, vykort, bokmärken att samtala kring. Delarna i albumet kan användas separat eller i kombination med något av föremålen. Om ni väljer att kombinera olika minnesväckare är det viktigt att tänka igenom valet så att den demente inte upplever det som rörigt. Smak En metod för att väcka smakminnen är att t.ex. köpa in färska jordgubbar vid samtal om sommarminnen, eller att baka pepparkakor vid jultema. Baka mat- och kaffebröd som man gjorde förr och samtala om hur och när det bakades är också ett sätt att skapa reminiscenser. Minnesväskan Minnesväskan är tänkt att fungera som en resurs, introduktion eller inspiration att fortsätta reminiscensarbetet på er arbetsplats. Med hjälp av väskan och faktabladen kan ni skapa givande reminiscensstunder och förhoppningsvis kunna tillämpa metoden dagligen. Kom ihåg, denna handledning är endast en vägledning i reminiscensmetoden. Utforma ert eget arbete så att ni får ut så mycket som möjligt av samtalsstunderna. Använd de minnesväckare som passar just er eller samla ihop ett eget minnesmaterial utifrån de äldres livshistoria. Minnesväskan kan även vara ett stöd för anhöriga i kommunikationen med sin närstående. Läs mer om metoden i faktabladet Genomförande av reminiscensmetoden. Lycka till! 2

10 Fakta om reminiscens Det engelska ordet reminiscence kan översättas med hågkomst eller minne. Reminiscens är en kommunikationsmodell som syftar till att tänka tillbaka på tidigare händelser och delar av livet. Bilder, föremål, musik och dofter kan användas som triggers så kallade minnesväckare. Det bör finnas ett varierat utbud av minnesväckare eftersom olika personer behöver olika typer av stimulans. Via sinnena väcker de associationer som kan stimulera en person att minnas sådant som hon eller han glömt för länge sedan. Med hjälp av reminiscens kan man möta människor med demenshandikapp på ett positivt sätt genom att man medvetet riktar intresset mot något annat än personens handikapp. En viktig del i kommunikation med personer med demens är kunskap om den enskildes bakgrund. För vårdpersonalen är reminiscens en metod att lära känna de äldre bättre. Kunskap om de äldre människornas livshistoria har stor betydelse för att den som vårdar ska kunna tillgodose de äldres önskemål och behov. Metodens fördelar Metoden är inriktad på tidiga minnen som ofta finns kvar längre hos personer med demenshandikapp. Metoden ger personer möjlighet att återuppleva en tid då han eller hon var aktiv och frisk. Vid demenssjukdomar försämras korttidsminnet vanligen tidigt. Att minnas sitt förflutna kan få personen att känna sig tryggare, Thöja livskvaliteten, öka självkänslan och förstärka identiteten. Genom reminiscensarbetet får människor med demens kontakt med sitt förflutna och kan därmed bli mer närvarande och koncentrerade i nuet. Vårdpersonal får ökad kännedom om individen och större förståelse för personen. Anhöriga är viktiga resurser inom reminiscens genom att de kan ge vårdpersonalen en bild av personens levnadshistoria. Vid reminiscensaktiviteter i grupp kan de positiva effekterna förstärkas genom att: Personerna får uppleva samtal med varandra De får lyssna och se andra, vilket stimulerar viljan att själva minnas och berätta De blir sedda och hörda De använder sina sinnen och sin kropp Gruppledaren och övrig personal får större kunskap om deltagarna Gruppen lär känna varandra bättre vilket minskar konflikter 3

11 Genomförande av reminiscensmetoden Samtalet Den vanligaste formen av reminiscensarbete är samtalet. Muntlig tradition, dvs. att förmedla information genom berättande från generation till generation är en gammal metod att bevara det förgångna. Reminiscens kan användas på många olika sätt. Metoden kan vara till hjälp för att fördjupa vårdpersonalens dagliga kontakter med boende på äldreboenden genom: Planerade reminiscensaktiviter i grupp Individuella möten Spontant i vardagen Anhörighetsstöd Förberedelser Innan reminiscensarbetet påbörjas är det viktigt att som vårdare försöka skaffa så mycket kunskap som möjligt om människan bakom sjukdomen. Vem är personen? Vilka intressen har personen? Vad har personen arbetat med? Var är personen född? Hur ser familjen ut? Med ökad kännedom om personens livshistoria är det lättare att föra ett meningsfullt samtal som bidrar till att hålla minnesfunktioner vid liv. Reminscensarbete framkallar många olika känslor varpå det är viktigt att vara förberedd och ha förmåga att hantera de känslor som kommer upp. Enskilt eller i grupp Reminiscensarbetet kan ske enskilt eller som en gruppaktivitet, det vill säga det kan vara något som sker mellan en ensam vårdtagare och en personalmedlem på en avskild plats eller så kan det ske mellan personer gemensamt i grupp. Reminiscensarbete i grupp syftar oftast till att minnas tillsammans eller för att utbyta minnen, vilket i praktiken ofta innebär att ett minne leder till ett annat. Genom att påminnas om olika händelser kan man friska upp minnen som man trodde försvunnit. Grupperna bör vara små, välplanerade och strukturerade. Mindre grupper skapar en tryggare atmosfär samtidigt som det underlättar för en dement person att följa med i det som sägs. Allmänt eller specifikt reminiscensarbete Man kan välja mellan allmänt eller specifikt reminiscensarbete. Med allmänt reminscensarbete avses en metod där man använder sig av en mängd minnesutlösande symboler för att stimulera minnena. Föremål, dofter, bilder eller ljud sätter igång tankeprocessen som gör att man associerar till tider och situationer förknippade med minnesväckarna. 4

12 Med specifikt reminiscensarbete syftar man till omsorgsfullt utvald och bestämd användning av speciella triggers, utvalda med relevans för de deltagande. Förslag på användningsområde Minnesväskan är uppbyggd för att stimulera alla sinnen. Välj de minnesväckare som passar för de deltagare som finns i gruppen. Dofter som påminner om fritidsintressen och tidigare arbeten kan väcka många minnen till liv. Doft av nysågat trä för en snickare eller sågverksarbetare kan stimulera arbetsminnen liksom dofter av djur för en lantbruksarbetare. Doft av nylagad mat kan trigga igång minnen för en kokerska och påminna om gångna tiders gemenskap runt matbordet. Såpa kan verka som en minnesväckare genom att påminna om städning och tvätt, parfym om högtidsdagar. Använd tidningarna och böckerna i minnesväskan och låt deltagarna få bläddra och titta på bilderna för att väcka intresse. Cd-skivorna kan väcka minnen genom att de innehåller ett brett spektra av historiskt material. Tänk igenom vilken eller vilka delar av dessa minnesväckare som kan stimulera minnen hos just din vårdtagare. Praktiskt genomförande Det första steget i reminiscensarbete är att bestämma vilka som ska ingå i gruppen. Efter att gruppledaren bestämt gruppens sammansättning är det dags att besluta vilka ämnen som ska behandlas samt vilka minnesväckare som ska användas. Kom ihåg att inte använda för många sinnesintryck åt gången. Börja gärna med en grupp på två till fyra personer. Genom att deltagarna inte blir så många blir det lättare för gruppledaren att se till att alla får komma till tals. Var om möjligt på samma plats varje gång eftersom personer med demens är i behov av organiserade aktiviteter för att strukturera dagen. Börja reminiscensarbetet med att samla gruppen och förklara vad sittningen handlar om. Välj breda teman innan gruppen är van vid träffarna (exempelvis barndomen, högtider eller årstider). Sitt gärna i en ring utan bord så att ni kan avläsa kroppsspråket bättre. Försök att ha en tydlig struktur på mötet. Skicka runt, alternativt visa upp en minnesväckare och invänta eventuella reaktioner. Samtala om de minnen som dyker upp. Det är viktigt att gruppledaren stimulerar samtalet i gruppen allt eftersom de deltagande delger sina livshistorier. Det finns ingen fastställd mall för vad som kan kallas reminiscens. En utgångspunkt är att när människor tillsammans skapar upplevelser som för personen blir en bekräftelse på vem han eller hon är uppstår en reminiscensaktivitet. Se gärna faktabladen om samtalsmetodik och tips på samtalsämnen för ytterligare information. 5

13 Samtalsmetodik Reminiscens är ett verktyg för att underlätta kommunikation. Följande är viktigt att tänka på då man kommunicerar med personer med demenshandikapp Använd ett enkelt språk Försök hitta flera sätt att säga samma sak Var så konkret som möjligt Var lyhörd för signaler som visar om personen förstått Skapa en tillåtande atmosfär Visa att du lyssnar och lägger på minnet vad personen sagt Avbryt eller rätta inte Tala långsamt med korta meningar Undvik frågor som försätter personen i en omöjlig valsituation Förstärk ditt tal med gester. Peka på det du talar om. Om du instruerar om något, visa samtidigt hur det går till Förstärk det talade ordet med bilder 6

14 Tips på samtalsämnen tema Kläder och hantverk Samtalsämnen tema förälskelse, förlovning, frieri och bröllop: Var träffades ungdomar när du var ung? Hur flirtade man? Brukade ni skriva kärleksbrev? Brukade du dansa? Vilken frisyr hade du som ung? Använde du smink? Användes parfym och hårvatten? Rökte både män och kvinnor? Vilka kläder brukade du använda vid högtider? Vad har du för bröllopsminnen? Samtalsämnen tema arbete: Vad ville du bli när du var liten? Berätta om ditt första arbete? Hade du några speciella arbetskläder? Trivdes du med dina arbetskamrater? Hur var cheferna? Var det arbetslöshet? Samtal kring temat hantverk: Vilken typ av hantverk ägnade man sig åt när du var ung? Vilka handarbeten gjorde dina föräldrar i hemmet? Hur tillverkades kläder? Möbler? Leksaker? Vad fick du göra på slöjden i skolan? Referens Isacs & Wallskär (2004). Låt minnena leva- en handbok i reminiscensmetoden. Stockholm: Gothia Gynnerstedt, K & Schartau M-B (2000). Reminiscensmetoden- tillämpad i äldrevården. Lund: Studentlitteratur 7

15 Sören en liten by mellan Kalix och Töre Här levde man av jordbruk, jakt och fiske. Strömmingsfisket gav lite kontanter. Man saltade och sålde det som inte gick åt i hushållet. Kor fanns i nästan varje gård. En del hade får för att kunna spinna garn till stickning och vävning. Man fick tillverka allting hemma. De kontanter man fick in gick åt till att köpa de varor som man inte fick från jordbruket, bl.a. fotogen. Elektriskt ljus fanns inte förrän Under 30 och 40- talet byggdes en del nya gårdar och folkmängden ökade rätt mycket på grund av att det föddes många barn. Männen arbetade vid sågen i Törefors under sommaren, men vintern fick de mestadels gå utan arbete eller ta skogsarbete. Några hade arbete även under vintern i fabriken i Törefors. Kvinnorna hade fullt med arbete hemma. Det var aldrig fråga om att ge sig ut i förvärvsarbete annat än något dagsverke inom byn till exempel med tunnbrödsbakning. Då höll man på från sex på morgonen till sju på kvällen för 50 öre dagen. När sågen i Törefors lades ner blev det sämre med arbete. Ungdomarna kunde inte längre bo kvar i byn. En del fick arbete i Luleå, men många fick åka längre söderut. I Stockholm fick flera jobb, men nästan alla längtade hem och uppehöll kontakten med hemmet i Sören. När jordbruket var som mest blomstrande hade 33 hushåll kor, men dessa lades ner allt eftersom. År 1970 fanns endast tre hushåll med kor. Posten kom två gånger i veckan. En handlare som fanns i byn sålde de viktigaste matvarorna som mjöl, socker, kaffe och saltfläsk. Några färskvaror kunde man inte ha hemma eftersom det varken fanns kyl- eller frysanläggningar. De som hade djur att slakta, saltade och torkade köttet. En bonde tog upp order på varor åt byborna. År 1963 byggdes en väg mellan Påläng och Sören. Då blev det livlig trafik mellan Kalixbyarna, Luleå, förbi Sören. Referens Norrbottens Bildningsförbund (1979). Norrbotten berättar. Luleå: länstryckeriet. 1

16 Något om vår gårdshistoria Huset byggdes av Emil Fyren och Johan Johansson. Huset byggdes år Materialet köptes av Oskar Lantto. Huset kostade kr. De tog ritningar från egnahemsnämnden i Luleå. Min syster Ann- Mari föddes då de höll på att bygga huset. Det var sommar så det gick att bo i ladugården tills huset blev byggt. De flyttade in vid midsommar år De tyckte att det var bra att flytta till det nya huset för det var så kalla rum i det som de bodde i förut. Pappa har själv målat inne och utanpå huset. Referens Bygdespegeln (1950) Maj Britt Larsson 2

17 När elektriciteten kom till byn Dokkas Det var mörker i byarna. Endast fotogen - lampor och enstaka stormlyktor var den enda belysningen för befolkningen. Men den 22 dec 1936 fick vi det nuvarande härliga lyset, som vi många gånger klagar på. Mamma berättar att hon hade lampan påslagen och det blev härligt ljust och det i hela huset. Fotogenlampan var ett sken blott. Den julen blev en ljus och strålande jul. Referens Bygdespegeln (1950) Dokkas folkskola. 3

18 Kooperativa År 1939 började man bygga kooperativa och 1940 öppnades butiken i Junosuando. Butiken är 7 x 7,5 m. Butiksinredningen har målats i ljusa färger och butiksinventarierna består av en våg av rostfritt stål, den är självräknande, köttkvarn av rostfritt stål och år 1951 blev det ett kylskåp som drives med elström. Så finns det skärmaskin, kassaregister. Kaffekvarn av märke Hugin. I kooperativa säljer man specerier, kläder, skor, fodervaror, byggnadsmaterial, jordbruksredskap. En del verktyg, husgeråd, frukt, matvaror och alla veckotidningar från pressbyrån. Omsättningen var 1951 omkring kr. Butiksföreståndaren heter Enar Lundström. Han kom hit år Referens Bygdespegeln (1950) Nilivaara Folkskola. 4

19 Vad vi minns från vår första skoltid När vi började skolan så hade vi Berta Fahlström som lärarinna. Hon hade kommit till byn Vi var 12 elever som började samtidigt, det är vi som nu slutar i år. Det var så roligt att räkna och skriva. När vi fick A.B.C. boken var det trevligt och så sa fröken att vi fick ha dem. Vi brukade ha gymnastik 3 timmar i veckan då, det minns jag. En gång när det var vackert väder så gjorde vi en utflykt till en äng och fröken hade en hund med sig. Det blev ingen tävlan för det var så skojigt att springa efter hunden. Fru Fahlström flyttade härifrån 1946, så fick vi en ny lärarinna i slutet av terminen hon hette Frida Ranta. Rune L Jag minns inte riktigt säkert men jag tror att det var fröken som ropade upp våra namn när vi började skolan. Gullan kände jag mest för vi hade ju bott alldeles i närheten av varandra men inte visste vi vem som var Birgit, Sune, Svante och Tage. Psalmen 56 lärde vi oss först, den timmen hade vi rättskrivning och när man blev färdig så fick man ta en psalmbok och börja läsa på psalmen 56. En gång fick jag låna en bok av tant Hilda där det stod om tre flickor som skulle gå och mjölka sina kor. Maj- Lis Nilsson Jag minns när jag skulle första dagen till skolan. Jag hade en röd klänning på mig som mamma hade sytt. Flaggan var hissad. Jag ville inte gå ensam utan mamma måste följa med mig. Jag kände bara Maj Lis och Ingrid av flickorna. Utav Pojkarna visste jag alla utom Svante och Rune. Varje gång på morgonen jag skulle till skolan frågade jag mamma hur mycket klockan var. Skolan började då 10 min i nio. Jag gick alltid precis halv nio. På examen då vi gick i 2:an frågade fröken vad vi skulle göra om vi fick se katten komma på råttan, råttan på repet osv. då var det bara Erik som räckte upp handen. Han svarade: Skratta Tuttan När jag kom till uppropet kom jag med min syster Irene. Jag var blyg, när jag kom till skolsalen, fast jag kände ju Ingrid, Birgit och några till. Det känns så högtidligt att sitta i bänken. Först tordes vi inte röra på oss, vi satt alldeles stilla. Hjördis och jag hade en dag tappat våra mössor, vi leta överallt på skolgården men kunde inte hitta dem. När magistern hörde att vi hade tappat mössorna sa han: Ni ska hålla reda på era saker. Jag tycker att det var hemskt otrevligt när magistern var arg på oss, vi kunde ju inte göra någonting åt att mössorna kommit bort. Hjördis och jag gick hem utan mössor fast det var kallt. Nästa dag när vi kom till skolan fick hela klassen leta. Maj- Lis, Hjördis, Tuttan och jag gick ut på landsvägen. I ett hörn vid Frans Olofssons staket låg en säck med ruttna potatisar, och där låg våra mössor. Gullan 5

20 Min första lärarinna hette Berta Fahlström. Hon var ganska lång till växten och hade svart hår. När jag började skolan 1945 var hon 42 år gammal. Hon var alltid snäll mot oss. När vi hade utflykt ibland på vintern, och hade glömt sparken hemma lät hon oss sitta på hennes spark, det hände någon gång att det var fem på samma spark. Tage Vi jagade en gång råttor under bron. Alla pojkar skrämde råttorna till Felix han var slaktaren och skulle slå ihjäl råttorna. Erik Referens Bygdespegeln (1950) Nilivaara Folkskola 6

21 Kvinnornas hemslöjd Förr i tiden gjorde kvinnorna själva, vad som behövdes i hemmet. Får hade de själva, och av fårens ull spanns tråd, som sedan användes till att väva olika slags tyger t.ex. vadmal. Av vadmal syddes byxor av olika slag. Nästan alla tyger vävdes hemma, och alla kvinnorna sydde alla kläder åt hela familjen. Tyg som skulle användas till sänglinne, vävde de också själva av lingarn, som de själva hade berett av lin. Linnet vävdes av oblekt garn, men när solen om våren var uppe, hängdes linnet ut för att blekas. Under mörka höstkvällar och vinterkvällar satt husmodern och flickorna och stickade strumpor och vantar till de sina. Referens Bygdespegeln A.L (1950) Svartbyns Folkskola 7

22 Om tillverkningen av Lovikkavantar Den som först började sticka vantar var en kvinna Erika Aittamaa. Hon hade många barn och kreatur. Hennes man var skogsarbetare. När maken kom hem vid ett tillfälle hade ett vantpar slitits ut helt och hållet. Erika hade mycket att göra men sent på kvällen kardade och spann hon en ylletråd som blev tämligen kraftig. Därefter stickade hon ett par vantar som blev ovanligt tjocka. Sedan hon tvättat dem tyckte hon att det var alltför styva, men hon märkte också att om man lade dem på knäet och bultade på dem med en käpp medan de ännu var blöta, då blev ullen mjuk. Hon skickade vantarna med sin man. En lappman fick se vantarna och då han fått höra vem som gjort dem beställde han sig också ett större antal och började sälja. Erika började nu tillverka vantar för avsalu. Men nu bultade hon dem inte utan hon kardade vanten med en karda och på så sätt föddes Lovikkavanten. Vantarna tillverkas numera i trakterna kring Lovikka, man har även börjat sticka mössor och sockor av samma lovikka tråd och de är verkligen varma. Referens Norrbottens Bildningsförbund (1979). Norrbotten berättar, Luleå länstryckeriet. 8

23 Hantverk och småindustri År 1914 kom Oskar och Wilhelmina till Högsön. De hade då fem barn. Axel, Linnea Anna, Rakel och Rut. Under det första året bodde de på Fårholmen, sedan flyttade de till Högsön. Familjen kom från Båtskärsnäs, där Oskar arbetade på sågverket sommartid. På vintrarna då sågverket stod stilla gjorde han möbler. Dessa kunde han sedan sälja då folket fick arbete och inkomster. Hemmanet i Högsön var Wilhelminas barndomshem. Hennes far Axel avled i unga år och modern Maria fick lämna gården till försäljning. Oskar fortsatte nu vid sidan om jordbruket med sitt snickeri. Då hade han endast handdrivna maskiner till hjälp. Wilhelmina arbetade förutom hemarbete, med sömnad till ortsbefolkningen. Hon sydde fårskinnsarbeten, fällar, pälsar samt kläder mm. År 1916 föddes sonen Sven och 1918 sonen Göte fortsatte Sven hantverkstraditionen med att börja inköpa tidsenliga träbearbetningsmaskiner och bygga större arbetslokaler. Genom samarbete främst med Norrbottens hemslöjd men även med Företagarföreningen blev det möjligt att erhålla arbeten som passade företaget, bla. tillverkades hörnskåpar som Hemslöjden sålde. Fram mot femtiotalet när all bebyggelse skulle genomgå allmän förbättring, blev efterfrågan på snickerier större och större. Sven drev snickeriet i drygt 50 år och sista åren gjorde han mindre snickerier, reparationer, glasningar och maskinbearbetningar av trä. Omkring 1943 började Göte med vatten och värmeinstallationer som han bedrev i Högsön fram till 1960, då han flyttade till Råneå och fortsatte där i samma bransch. Referens Sven Riström (1989) 9

24 Skomakaryrket Förr i världen fanns ingen yrkesvägledning. Arbetstillfällena var det inte något överflöd på, åtminstone inte i början på 30 talet. Det fanns några som valde att bli hantverkare av något slag. I nästan varje by skulle det finnas en skomakare. Alla hade inte en egen verkstad eller bedrev sitt yrke på heltid. Att laga skor kunde vara en deltidsysselsättning. Under dagens lopp kom rätt mycket folk. Man ville hämta skor och lämna skor. Arbetet bedöms ibland med beröm, ibland med någon kritik. För det mesta var man belåten för utfört arbete. En och annan kund gjorde sig tid, rökte en pipa och diskuterade dagsläget. Den här dagen kom Ådalskravallerna upp. Som åhörare fick man lära sig en del om arbetarförtryck, kapitalism, bolagsvälde, strejkbrytare mm. På eftermiddagen kom det in två män. De var arbetsklädda och kom inte för att hämta eller lämna skor utan ville komma överens med min farbror om rävjakt efter veckans slut. På detta sätt skred dagen fram. Även om det kom mycket folk kunde vi arbeta med vårt. Vi hann med en hel del. Det var inte nutidens jäkt över arbetet. En skomakare var en hantverkare och i hans verkstad kunde nyheter förmedlas. Där kunde även det kommunala livet avhandlas. Referens Norrbottens Bildningsförbund (1979). Norrbotten berättar. Luleå Länstryckeriet. 10

25 Kläder och mode 1910 talet utmärkande drag S silhuett med tydligt markerad midja Hatten är en statussymbol och bärs även inomhus Håret är långt och uppsatt Ofta hög krage med knäppning Skira spetsar både på plagg och sjalar Fotsida klädnader Nätta skor med liten insvängd klack Från bär herrar ljusa damasker Mannen röker pipa talet Rak siluett med lindad byst Klockhatt, rundkulliga hattar med mindre brätten Strutsfjädrar och långa pärlhalsband på fest Midjan är låg, gärna markerad med ett hängande skärp. Kjollängden stannar vid knäna Geometriska mönster Hudfärgade nylonstrumpor Skorna blir mer synliga Männen bär hatt och kostymen är dubbelknäppt Tweed väst och golfbyxor talet Kläderna följer kroppens former istället för att förvränga den Hattarna är fantasifulla i färg och form Hela baddräkter både för kvinnor och män. Mönstrat populärt för klänningar och dräkt Skråskuret tyg Blixtlåset kommer Kjollängden blir lite längre Dambyxorna börjar synas i sportsammanhang Ofta klumpiga skor med stadig klack Männen bär kraftiga tweedrockar över kritstrecksrandiga kostymer Hängslen istället för livrem Skjortan öppen hela vägen fram och med en fast krage 11

26 1940 talet Markerade former, breda axlar smal midja synliga höfter Hatten fortfarande viktig Röda läppar Kortare kjolar på grund av tygbristen i krigstider Långbyxor med vidd i benen och hög markerad midja Kraftiga skor med ännu stadigare klackar än på 30 talet Som arbetsdräkt blir overallen vanlig för män. Svingpjattar, unga män bär långa kavajer och bredbrättade hattar.!950 talet Hattarna börjar försvinna Gärna yppig byst som bär upp den feminina stilen Vidjesmala midjor blir modernt som kräver korsett. Kjollängden åker ner ett snäpp och döljer knäna Accessoarer som handskar smycken och caper är viktiga Pumps med smal klack blir decenniets sko Unga män börjar bära t shirt, kort läderjacka och jeans Myggjagare 1960 talet A siluett kommer på modet, enkel och rak. Stylade frisyrer Mönster dominerar stort som smått Färggranna kreationer är mer regel än undantag Färgade strumpbyxor Skomodet är allt från smala pumps till höga stövlar Ungdomarna bär militäröverskottskläder och foträta skor. Polotröjan slår igenom. Jeansen erövrade världen på 1950 talet och från 1968 blev det ett massfenomen. Unisex kläder ett måste för den unga generationens par som bär till exempelbyxdressar. 12

27 1970 talet Galna kombinationer Pannband Glittrande plagg Stora bälten Västar bärs enligt unisexmodell Kjollängden varierar från obefintlig till hellång Utsvängda byxor Ungdomar bär mahjong kläder i velour och gul och blå jeans talet Extrema axlar Grälla färger ceriserosa och kornblått Solbränd hy Stora smycken, guldaccessoarer Smala höfter Knäkorta kjolar Referens: Kropp och Kläder Klädedräktens konsthistoria R.Broby Johansen (1991) Vintage en stilguide till vintagemode M. Birde (2009) 13

28 Nyårsafton på Kukkola Folkets Hus Vid tretton års ålder vill Karin, min kamrat i granngården, och jag lära oss dansens invecklade turer. Utan den kunskapen vågar vi oss inte till Folkets hus i Kukkola med pärlsponten på väggarna, de talkade golvplankorna och gjutjärnskaminen. Vi övar oss till musik från en raspig vevgrammofon. Jag minns tonerna från en finsk tango: Onko onni unta vain (är lyckan blott en dröm ) När vi ska ut och roa oss far vi till Kukkola, Karungi och Torneå. Även Fredriksro utanför Haparanda är ett populärt dansställe. Vi ser fram emot jul-, nyårs- och påskdanserna. Då återvänder ungdomar som arbetar eller går i skola på annan ort, hem till byn. Till jul önskar jag mig alltid en ny klänning. Jag far till stan och köper tyg på Diamants eller Lövroths affär. Hos sömmerskan Inger Kattilasaari studerar jag modejournaler och får sedan hjälp med att förverkliga min drömklänning. Thores trio från Båtskärsnäs är ett populärt dansband. När de spelar upp till vals, foxtrott och tango är det svårt att sitta still. Även hambo och schottis får benen att spritta. Signe, Karin, Elsa och Essy sitter och småpratar på bänken. Uppe på dansgolvet är Gösta, jag Frideborg, Lennart, Bertil, Vanja och Jorma. Vi flickor är nylagda i håret. Pojkarna har pomada eller vattenkammat hår och nypressade byxor. Nyårssmällar är för oss ett okänt begrepp i dansens virvlar kastar vi serpentiner på varandra. Referens: Min barndom i Tornedalen 1940 talet i målningar. Hjördis Piuva Anderssson. 14

29 Samiska minnen Ni gamla, snälla vajor. Er minns jag. Ni som lät er fångas av små barnhänder, följde deras små steg för att bindas vid närmaste träd, där mödrarna mjölkade skvättar av fet mjölk. Mjölken som gav oss god kaffeost som byttes eller såldes åt bönderna till höbärgningskaffet. Mjölken torkades i renmagar över kåtaelden för att bli vinterkaffets delikatess. Mjölken som gav oss vassla till getamjölksgröten under sommarkvällarna. Under tiden behövde vi inte gärden omkring hjorden. Den naturliga hjordinstinkten höll er samman. Tack vare att ni var tama så var aveln och utgallringen möjlig och rentjurarna, härkarna och vajorna var betydligt större än dagens renar. Du lilla ren, förr var ni våra vänner. Nu är ni bara slaktvikt, en massa kroppar. Då gavs ni i utbyte mot vårt livs förnödenheter och små glädjeämnen. Jag minns ännu, från den tid jag var ung. Den tiden då hjorden lydde människorna, de som nu är gamla. Rökarnas granrisbolmande moln och skira slöjor lade sig på marken där hjorden vilade och krävde allehanda flygfän innan den bredde ut sig över myrens tuvor. Det luktade granris, kåda, torv och dynga mellan kaffedoft och torkad renost. Kaffeelden var den samlingsplats för alla som trånade eldens rök. Folk, hundar och renar i en enda röra. Det var bara att var en höll reda på sig. Kaffegrejor, svansar och ben. Referens Norrbottens Bildningsförbund (1979). Norrbotten berättar. Luleå Länstryckeriet 15

30 Sameslöjd Sameslöjd är föremål som är tillverkade av samer och som grundar sig på lapsk hemslöjdstradition. Det har sina rötter i genuin samekultur. Mannen och kvinnan tillverkade olika föremål. Vid sidan av matlagning och annat sydde samehusmodern kläderna. Kvinnligt arbete: Banden till samedräkten som vävs med en liten vävsked, gjord av horn. Banden används som kantband och prydnadsband till kolten eller till skärp. Tennbroderierna används till att pryda dräkten med men även till seldon som man ville göra extra vackra. Att dra tenn är en svår konst. Man drar tenn genom en hornskiva med finare och finare hål. När man till sist fått fram en mycket tunn tråd spinns den med en slända i spiral mot en sytråd. Spiraltråden sys sedan med mycket fina stygn fast i kläderna. Renskinnet är ett viktigt slöjdmaterial. Lappskor med skinnet kvar är vinterskor och sommarskor gjordes av garvat renskinn. Sentråd tillverkades av renens ben och ryggsenor. De användes vid skinnsömnad. Tidigare flätades bälten, tömmar, rep och lasson av sentråd. Rotslöjd användes för tillverkning av korgar, askar, brickor, skålar, fat, ostformar, flaskor med nästan vattentät flätning. Materialet togs vanligen av björk eller granrötter. Björkrot för finare arbeten eftersom det inte gav någon bismak. Näverslöjd syddes ihop med rottrådar eller nitades. Av näver tillverkades burkar, ostkorgar, skrin, dosor och bägare. Manligt arbete: Trä och horn var männens slöjdmaterial. Männen tillverkade skidor, seldon, pulkor, knivar, kosor, mjölkkärl och andra tyngre bruksföremål. Allt man gjorde försågs med vacker ornamentik som skars ut med kniv. Sedan fylldes skårorna med albark som gnuggades in i skårorna. Råmaterialet var främst björk men för vissa föremål användes gran, furu, rönn, al och sälg. Referens Sa pmi förr och nu Samernas liv under 60 år. (2007). Bert Persson. Kultur och utbildning Riksbankens jubileumsfond. Samernas liv. (2000) Rolf Kjellström och Carlsson bokförlag form. 16

31 Farväl barndomshem Där som sädesfälten böjde sig för vinden, och där mörkgrön granskog lyste bakom dem står en herrgård nu i stället invid grinden, för den stuga som då var mitt barndomshem. Där Damelin och Rosa gick och beta nu ej klöver växer blott en tuva här och var. Där nu murkna hässjestolpar står och lutar allt i träda är och sorgsna vi det skåda kan. Ladugården den står tom och övergiven, ej ett kreatur den mera hysa ska. Där det förut mua uti många körer, är så tyst och stilla ej en skälla höras kan. Gamle Svarten han i stallet stod och trampa men hans tid är också förbi. Han tjänat oss med sina krafter starka, nu ett minne blott man kan se. Nu små björkar växa uti dikesrenen där det förut utav timotej var grönt. Vi i skördetid ej mer behöver svettas, nu vi stadsbor är och har det ganska skönt. Jag blott minnen har, av barndomshemmet som av kärlek till oss barn det flödade, dit en tacksamhetens tanke nu jag sänder till den kulle där de kära vila nu. Referens John Holmström Norrbottens skrivare 17

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi INNEHÅLLSFÖRTECKNING - MINNESVÄSKA Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden Genomförande

Läs mer

Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Natur och fritid

Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Natur och fritid Handledning till minnesväskan Vi minns vårt 1900-tal Natur och fritid Innehållsförteckning - Minnesväska Vi minns vårt 1900-tal Natur och Fritid Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden Genomförande

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Barndom och skola

Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Barndom och skola Handledning till minnesväskan Vi minns vårt 1900-tal Barndom och skola Innehållsförteckning - Minnesväska Vi minns vårt 1900-tal Barndom och Skola Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012

Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012 Gällivare Kommun Socialförvaltningen, Äldreomsorgen Verksamhetsplan för sociala aktiviteter inom särskilda boenden. 2012 Äldreomsorgen i Gällivare Kommun Gällivare Kommun och socialnämnden ser det sociala

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker Vad är det jag ser? Man har idéer och ideal Man står på tårna, håller tal öjer glaset och säger skål är i muren är det ett hål är är en älv bredvid en skog Och på en väg en fårahjord n litet torp, ett

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

Lätt att läsa för vuxna

Lätt att läsa för vuxna Lätt att läsa för vuxna Lätt att läsa för vuxna är ett lästräningsmaterial omfattande 10 häften. Följande titlar ingår i serien: Amina och Dallila Mats bakar Erik och Ali spelar fotboll Evas halsband Fatima

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Våren 2010. Storlek 42-52

Våren 2010. Storlek 42-52 Våren 2010 Storlek 42-52 Se alla möjligheter Ett stort program som bygger på massor av möjligheter att variera sin garderob med enkla medel. Tunikor och lediga jackor i asymetriska skärningar som matchas

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

KAFFETÅREN DEN BÄSTA ÄR

KAFFETÅREN DEN BÄSTA ÄR KAFFETÅREN DEN BÄSTA ÄR Om att rosta, mala, koka och brygga. Om att dricka på fat, från termos eller kanna, på bit och med grädde eller som kaffegök. Om kaffe vid köksbordet, i finrummet, på arbetsplatsen

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om. Hon är en ganska ensam tjej som gärna vill hänga med de coola tjejerna Anna och Sara. På lunchrasten frågar Anna och Sara om vill

Läs mer

Innehållsförteckning EKORR N SATT I GRANEN... 4 LILLA SNIGEL... 5 BÄ BÄ VITA LAMM... 7 BJÖRNEN SOVER... 8 GUBBEN I LÅDAN... 9

Innehållsförteckning EKORR N SATT I GRANEN... 4 LILLA SNIGEL... 5 BÄ BÄ VITA LAMM... 7 BJÖRNEN SOVER... 8 GUBBEN I LÅDAN... 9 Innehållsförteckning EKORR N SATT I GRANEN... 4 LILLA SNIGEL... 5 BÄ BÄ VITA LAMM... 7 BJÖRNEN SOVER... 8 GUBBEN I LÅDAN... 9 BLINKA LILLA STJÄRNA... 10 LILLE KATT... 11 TIO SMÅ INDIANER... 12 JAG HAMRAR

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet.

Talförståelsetest. Utrustning. Observera! ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. LÄRARHANDLEDNING FÖRSÖKSMANUAL Talförståelsetest ForskarFredags akustikförsök är utformat för elever i högstadiet och gymnasiet. Utrustning 1. Dator eller MP3-spelare 2. Högtalare för uppspelning inför

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

När det våras skickar jag till dig. ... frånamsterdam

När det våras skickar jag till dig. ... frånamsterdam När det våras skickar jag till dig... frånamsterdam. Jag ska skicka varje dag till dig... frånamsterdam Vad tar ni för...där i fönstret? Med svansen i vädret så stolt. Vad tar ni för...där i fönstret?

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Nr 3/2007 Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Fokusera Under söndagspromenaderna med gubbarna i byn behandlas inte bara

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

enligt egen smak eller enligt instruktioner som kursledaren ger (valfritt alternativ).

enligt egen smak eller enligt instruktioner som kursledaren ger (valfritt alternativ). Kapitel 11 Kläder Aktivering 11.1. Jens ska köpa nya kläder. Vi lär oss vad olika klädesplagg heter på svenska. Gruppen lyssnar till ljudfilen i övning 11/1 och läser texten. Tillsammans märker deltagarna

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Historiska rollspel. Ungdomars egna röster från en rollspelsdag

Historiska rollspel. Ungdomars egna röster från en rollspelsdag Historiska rollspel Ungdomars egna röster från en rollspelsdag Museets personal samlar gruppen av "skeptiska" tonåringar Alla byter om till tidsenliga kläder "Alla var vi väl skeptiska när vi på morgonkvisten

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is?

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is? Vilken smäll! SIDAN 1 Kapitel 1 En vild jakt A. Varför tror du att de stjäl sprejflaskorna? B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod:

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Magiska tidsresor med 6 till 9-åringar

Magiska tidsresor med 6 till 9-åringar Magiska tidsresor med 6 till 9-åringar Hur tror du att det var att leva för hundra år sedan? Titta så fin jag blev med lockar i håret! Vi frågade några 6-åringar: "Det var krig, man bodde i stenhus, de

Läs mer

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen

Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen Tips på några lekar att leka på rasterna. Av Rastaktivitetsgruppen TUNNELKULL ISKULL ELEFANTKULL PEPPARKAKSKULL SMÅ STJÄRNE KULL RUTNA ÄGGET KATT OCH RÅTTA AKTA DIN SVANS STAMPA ORM HELA HAVET STORMAR

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Zanzibar Café & Rökeri

Zanzibar Café & Rökeri 146 Zanzibar Café & Rökeri HITTA HIT: Från Göteborg kör E6 norrut. Ta av väg 168 mot Kungälv/Marstrand/ Ytterby och kör 17 km. I Tjuvkil fortsätt rakt fram tills du ser Café Zanzibar B & Bs plank. et sticker

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Daglig verksamhet. Välkommen till. i Sävsjö kommun. Lite praktisk information

Daglig verksamhet. Välkommen till. i Sävsjö kommun. Lite praktisk information Lite praktisk information Resor Om du behöver resa till daglig verksamhet kan du antingen åka med Länstrafikens buss eller åka dagcenterresa. Om du åker med Länstrafikens buss så kan du antingen köpa ett

Läs mer

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h under tiden l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h h:ström Text & Kultur Skolgatan 41 903 27 Umeå forlag.hstrom.se forlag@hstrom.nu

Läs mer

Snygg på jobbet www.smila-workwear.se

Snygg på jobbet www.smila-workwear.se Snygg på jobbet Vår vision är att just du skall känna dig Snygg på jobbet. Vår ambition när vi startade med första Smila kollektionen var att Ni skulle känna Er Snygga på Jobbet. Detta har också varit

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032. Birgit Kallerhult. Till socialnämnden. SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032. Birgit Kallerhult. Till socialnämnden. SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) 2010-03-23 Dnr SN/2010/0032 SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen Birgit Kallerhult Till socialnämnden Vägledande riktlinjer för ekonomiskt bistånd till hemutrustning, spädbarnsutrustning

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Kvinnor och män i surrealism

Kvinnor och män i surrealism Kvinnor och män i surrealism Linnéa Jonsson Karin och Anna Klass 9 År 2010 Innehållsförteckning Kvinnor och män i surrealism 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställning, metod

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Gulzat Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett litet

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

En fotbollsplan Jag har gjort en fotbollsplan. På min fotbollsplan finns det ett fotbollsmål, spelare som är både tjejer och killar, en domare, en hejarklack som bara är killar, en matta som hejarklacken

Läs mer

VAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6

VAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Övningen bygger på SAPERE-metoden och syftar till att öka elevernas medvetenhet om egna sinnesintryck, utöka elevernas ordförråd

Läs mer

Klädinfo nr 2 till NM 2015

Klädinfo nr 2 till NM 2015 Klädinfo nr 2 till NM 2015 Enfärgad klänning i 50- tals stil i någon utav färgerna rosa, lila, mintgrön, turkos, blå eller gul. Färgerna skall vara mera åt det karamellfärgade hållet i nyans, blir det

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. www.bjuv.se/jorden TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. www.bjuv.se/jorden TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486 VÄLKOMMEN TILL JORDEN TELEFONNUMMER 042 764 50 GRANENS MOBILTELEFON 0709-495486 ADRESS: Storgatan 46 267 76 Ekeby JORDENS UTEFÖRSKOLA HEMSIDA: www.bjuv.se/jorden JORDENS GRUNDIDÉ Att uppleva och utforska

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Nr innehåll antal inkpris total Nr innehåll antal inkpris total 1 3/4 byxa 32 100 3200 4 sandal svart 6 244 1464 sandal flätad rem 1 220 220 2 t-

Nr innehåll antal inkpris total Nr innehåll antal inkpris total 1 3/4 byxa 32 100 3200 4 sandal svart 6 244 1464 sandal flätad rem 1 220 220 2 t- 1 3/4 byxa 32 100 3200 4 sandal svart 6 244 1464 sandal flätad rem 1 220 220 2 t- shirt 12 122 1464 sandal turkos 3 220 660 bolero 9 83 747 sko alexandra 2 333 666 linne 13 76 988 textilsko 3 105 315 underklänning

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Uppfinning av skor Rabindra Nath Tagore Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Utgivare Internationella Kojan, Göteborg i.kojan@hotmail.com Uppfinning av skor ROLLER

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken:

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Skapa berättelser på egen hand eller tillsammans med andra Reglerna bestäms från gång till gång av gruppen. Ibland lämpar det sig att alla deltar

Läs mer

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål

Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Borgerlig begravning helt efter dina personliga önskemål Begravningen är det sista avskedet. Alla närvarande kommer för alltid att bära med sig minnet av en personlig och värdig ceremoni. Väljer du en

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Musikstopp* Sätt på musik och alla skall springa (alt dansa, gå, hoppa...) när den stoppas skall alla stå still.

Musikstopp* Sätt på musik och alla skall springa (alt dansa, gå, hoppa...) när den stoppas skall alla stå still. Kom alla mina gymnaster * Alla ställer upp vid en linje och skall sedan ta sig över till motsatt sida som nedan... - Kom alla mina gymnaster, ropar ledaren. - Som vaddå?, svarar gymnsterna - Som... långa

Läs mer