Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Kläder och hantverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Kläder och hantverk"

Transkript

1 Handledning till minnesväskan Vi minns vårt 1900-tal Kläder och hantverk

2 Innehållsförteckning - Minnesväska Vi minns vårt 1900-tal Kläder och Hantverk Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden Genomförande av reminiscensmetoden Samtalsmetodik Tips på samtalsämnen Föremål Tema Kläder och Hantverk : Se föremålsbeskrivning Tidningar Nio tidningar från Böcker Elva böcker Ljud Två cd-skivor; Vårt 1900-tal del 1, Vårt 1900-tal del 2 Doft Lavendel och cigarrdoft Smak Kungen av Danmark och Eukalyptus tabletter Upplevelsealbum Album med bilder och gamla vykort Texter Korta texter om livet förr, litteratur om livet under talet Litteratur Isacs, L & Wallskär, H (2004). Låt minnena leva- en handbok i reminiscensmetoden. Stockholm: Gothia Gynnerstedt, K och Schartau M- B (2000). Reminiscensmetoden- tillämpad i äldrevården. Lund: Studentlitteratur

3 Föremål Användningsområde Från vardag till fest. Kläder och smycken från barn, ungdom och vuxentiden som minnesväckare. Damkläder med smyckeskrin: Galoscher, blus tal, basker. Livstycke, yllestrumpor. Blommig klänning 50- tal. Förkläde, klänning 60-tal, nylonstrumpor, kuvertväska,studentmössa Smyckeskrin: Broscher, halsband, örhängen, manschettknappar, ring, medaljong, sorgband Syn känsel och doftminnen Accessoarer Dam: Locktång, papiljotter, parfymflaska, nipperask, albyltablettask. Solglasögon i Mallorca fodral. Glasögon i svart fodral. Portmonä och plånbok med mynt. 1

4 Föremål Användningsområde Från vardag till fest. Kläder och smycken från, ungdom och vuxentiden som minnesväckare. Herrkläder med smyckeskrin: Vit herrskjorta tal. Väst, byxor. Mönstrad herrskjorta 50- tal. Hatt, keps, vegakeps. Brynja, badbyxor 60-tal. Pannband 70 tal. Näsduk, slips. Smyckeskrin: Fickur, manschettknappar, kragknappar, sorgband, medaljer Syn känsel och doftminnen Accessoarer Herr: Santiago cigarrcigarett, corona cigarr, tobaksask. Glasögon i plåtfodral, solglasögon. Plånbok, skinnpung med mynt och ransoneringskuponger. 2

5 Föremål Användningsområde Hantverksminnen, syn doft och känselminnen Textilhantverk: Örngott, spets, lavendelpåse, linneduk, ylleduk, duk i frivolitet, broderad duk, duk i näversöm, stramaljbroderi, duk orange virkad, pannlappar, krage,babyskjorta, bandgrind, barnhalsduk, sockor vantar, bildväv Hantverksminnen, syn doft och känselminnen Trä och metallhantverk: Träskål, skål rotslöjd, vrilskål, träsked, ljussläckare luffarslöjd, tennskål, lappsked, smörask svepteknik, svarvad träburk, näverprydnad, brosch rotslöjd, hängsmycke tennbroderi 3

6 Föremål Användningsområde Litteratur som minnesväckare Tidningar och böcker: tidningar från Sång och läseböcker från Album innehållanden minnen i form av foton, vykort, bokmärken, filmstjärnor Upplevelsealbum Historiska återblickar i form av ljud och musik. Smakupplevelser Cd-skivor: Vårt 1900-tal. Del 1 och del 2. Tabletter: Olika smaker 4

7 5

8 Handledning - Minnesväska Vi minns vårt 1900-tal Kläder och Hantverk Innehåll Minnesväskorna Vi minns vårt 1900-tal finns i fem teman: Kök och nostalgi Necessär och arbetsliv Barndom och skola Kläder och hantverk Natur och Fritid Minnesväskorna kan användas på många olika sätt och utgår från reminiscensmetoden (se separat faktablad). Reminiscens är en kommunikationsmodell som syftar till att tänka tillbaka på tidigare händelser och skeenden i livet. Genom att stimulera minnena via sådant som påminner om tidigare händelser kan man aktivera och bevara olika minnen. Metoden är inriktad på tidiga minnen som ofta finns kvar länge hos personer med demens. Via reminiscensarbete kan de få mer kontakt med sitt förflutna och därmed bli mer närvarande i nuet. Minnena som väcks kan stärka självkänslan, identiteten och skapa trygghet. Materialet är tänkt att fungera som så kallade triggers; minnesväckare. Väskan innehåller flera olika delar i syfte att stimulera olika sinnen. Föremålen i denna väska är uppdelade i ämnesområden: Klädpåse med damkläder och smyckeskrin samt accessoarer Klädpåse med herrkläder och smyckeskrin samt accessoarer Textilhantverk Trä och metallhantverk Böcker och tidskrifter Tips på samtal kopplade till dessa finns i faktabladet tips på samtalsämnen. Innehållet kan användas var för sig eller kombineras med varandra Faktablad I mappen Faktablad finns olika texter som kan användas som en informationskälla för dig som leder reminiscensarbetet. I mappen finns också texter att använda för att skapa reminiscenser. Texterna skildrar olika delar ur livet och kan användas utifrån olika teman som till exempel sommarminnen, barndomsminnen, skolminnen och arbetsliv. 1

9 Muntliga berättelser som anknyter till en persons erfarenheter kan väcka minnen och få personen att berätta om egna upplevelser. Ljud I väskan finns även två cd-skivor med historiska återblickar, musik, sport-telegram-, samhälls- och tekniknyheter som härrör från 1900-talets första del. Väskan innehåller även två kassettband med musik från Norrbotten. Musik kan vara ett sätt att hitta vägen till känslor och livsglädje och sången kan finna de glömda orden. Doft För att stimulera doftsinnet innehåller minnesväskan en lavendelpåse och en cigarr. Förbered era träffar genom att ta med relevanta dofter som kan framkalla just de minnen som är aktuella för gruppen eller individen. Upplevelsealbum I lådan finns även ett upplevelsealbum som innehåller bilder, vykort, bokmärken att samtala kring. Delarna i albumet kan användas separat eller i kombination med något av föremålen. Om ni väljer att kombinera olika minnesväckare är det viktigt att tänka igenom valet så att den demente inte upplever det som rörigt. Smak En metod för att väcka smakminnen är att t.ex. köpa in färska jordgubbar vid samtal om sommarminnen, eller att baka pepparkakor vid jultema. Baka mat- och kaffebröd som man gjorde förr och samtala om hur och när det bakades är också ett sätt att skapa reminiscenser. Minnesväskan Minnesväskan är tänkt att fungera som en resurs, introduktion eller inspiration att fortsätta reminiscensarbetet på er arbetsplats. Med hjälp av väskan och faktabladen kan ni skapa givande reminiscensstunder och förhoppningsvis kunna tillämpa metoden dagligen. Kom ihåg, denna handledning är endast en vägledning i reminiscensmetoden. Utforma ert eget arbete så att ni får ut så mycket som möjligt av samtalsstunderna. Använd de minnesväckare som passar just er eller samla ihop ett eget minnesmaterial utifrån de äldres livshistoria. Minnesväskan kan även vara ett stöd för anhöriga i kommunikationen med sin närstående. Läs mer om metoden i faktabladet Genomförande av reminiscensmetoden. Lycka till! 2

10 Fakta om reminiscens Det engelska ordet reminiscence kan översättas med hågkomst eller minne. Reminiscens är en kommunikationsmodell som syftar till att tänka tillbaka på tidigare händelser och delar av livet. Bilder, föremål, musik och dofter kan användas som triggers så kallade minnesväckare. Det bör finnas ett varierat utbud av minnesväckare eftersom olika personer behöver olika typer av stimulans. Via sinnena väcker de associationer som kan stimulera en person att minnas sådant som hon eller han glömt för länge sedan. Med hjälp av reminiscens kan man möta människor med demenshandikapp på ett positivt sätt genom att man medvetet riktar intresset mot något annat än personens handikapp. En viktig del i kommunikation med personer med demens är kunskap om den enskildes bakgrund. För vårdpersonalen är reminiscens en metod att lära känna de äldre bättre. Kunskap om de äldre människornas livshistoria har stor betydelse för att den som vårdar ska kunna tillgodose de äldres önskemål och behov. Metodens fördelar Metoden är inriktad på tidiga minnen som ofta finns kvar längre hos personer med demenshandikapp. Metoden ger personer möjlighet att återuppleva en tid då han eller hon var aktiv och frisk. Vid demenssjukdomar försämras korttidsminnet vanligen tidigt. Att minnas sitt förflutna kan få personen att känna sig tryggare, Thöja livskvaliteten, öka självkänslan och förstärka identiteten. Genom reminiscensarbetet får människor med demens kontakt med sitt förflutna och kan därmed bli mer närvarande och koncentrerade i nuet. Vårdpersonal får ökad kännedom om individen och större förståelse för personen. Anhöriga är viktiga resurser inom reminiscens genom att de kan ge vårdpersonalen en bild av personens levnadshistoria. Vid reminiscensaktiviteter i grupp kan de positiva effekterna förstärkas genom att: Personerna får uppleva samtal med varandra De får lyssna och se andra, vilket stimulerar viljan att själva minnas och berätta De blir sedda och hörda De använder sina sinnen och sin kropp Gruppledaren och övrig personal får större kunskap om deltagarna Gruppen lär känna varandra bättre vilket minskar konflikter 3

11 Genomförande av reminiscensmetoden Samtalet Den vanligaste formen av reminiscensarbete är samtalet. Muntlig tradition, dvs. att förmedla information genom berättande från generation till generation är en gammal metod att bevara det förgångna. Reminiscens kan användas på många olika sätt. Metoden kan vara till hjälp för att fördjupa vårdpersonalens dagliga kontakter med boende på äldreboenden genom: Planerade reminiscensaktiviter i grupp Individuella möten Spontant i vardagen Anhörighetsstöd Förberedelser Innan reminiscensarbetet påbörjas är det viktigt att som vårdare försöka skaffa så mycket kunskap som möjligt om människan bakom sjukdomen. Vem är personen? Vilka intressen har personen? Vad har personen arbetat med? Var är personen född? Hur ser familjen ut? Med ökad kännedom om personens livshistoria är det lättare att föra ett meningsfullt samtal som bidrar till att hålla minnesfunktioner vid liv. Reminscensarbete framkallar många olika känslor varpå det är viktigt att vara förberedd och ha förmåga att hantera de känslor som kommer upp. Enskilt eller i grupp Reminiscensarbetet kan ske enskilt eller som en gruppaktivitet, det vill säga det kan vara något som sker mellan en ensam vårdtagare och en personalmedlem på en avskild plats eller så kan det ske mellan personer gemensamt i grupp. Reminiscensarbete i grupp syftar oftast till att minnas tillsammans eller för att utbyta minnen, vilket i praktiken ofta innebär att ett minne leder till ett annat. Genom att påminnas om olika händelser kan man friska upp minnen som man trodde försvunnit. Grupperna bör vara små, välplanerade och strukturerade. Mindre grupper skapar en tryggare atmosfär samtidigt som det underlättar för en dement person att följa med i det som sägs. Allmänt eller specifikt reminiscensarbete Man kan välja mellan allmänt eller specifikt reminiscensarbete. Med allmänt reminscensarbete avses en metod där man använder sig av en mängd minnesutlösande symboler för att stimulera minnena. Föremål, dofter, bilder eller ljud sätter igång tankeprocessen som gör att man associerar till tider och situationer förknippade med minnesväckarna. 4

12 Med specifikt reminiscensarbete syftar man till omsorgsfullt utvald och bestämd användning av speciella triggers, utvalda med relevans för de deltagande. Förslag på användningsområde Minnesväskan är uppbyggd för att stimulera alla sinnen. Välj de minnesväckare som passar för de deltagare som finns i gruppen. Dofter som påminner om fritidsintressen och tidigare arbeten kan väcka många minnen till liv. Doft av nysågat trä för en snickare eller sågverksarbetare kan stimulera arbetsminnen liksom dofter av djur för en lantbruksarbetare. Doft av nylagad mat kan trigga igång minnen för en kokerska och påminna om gångna tiders gemenskap runt matbordet. Såpa kan verka som en minnesväckare genom att påminna om städning och tvätt, parfym om högtidsdagar. Använd tidningarna och böckerna i minnesväskan och låt deltagarna få bläddra och titta på bilderna för att väcka intresse. Cd-skivorna kan väcka minnen genom att de innehåller ett brett spektra av historiskt material. Tänk igenom vilken eller vilka delar av dessa minnesväckare som kan stimulera minnen hos just din vårdtagare. Praktiskt genomförande Det första steget i reminiscensarbete är att bestämma vilka som ska ingå i gruppen. Efter att gruppledaren bestämt gruppens sammansättning är det dags att besluta vilka ämnen som ska behandlas samt vilka minnesväckare som ska användas. Kom ihåg att inte använda för många sinnesintryck åt gången. Börja gärna med en grupp på två till fyra personer. Genom att deltagarna inte blir så många blir det lättare för gruppledaren att se till att alla får komma till tals. Var om möjligt på samma plats varje gång eftersom personer med demens är i behov av organiserade aktiviteter för att strukturera dagen. Börja reminiscensarbetet med att samla gruppen och förklara vad sittningen handlar om. Välj breda teman innan gruppen är van vid träffarna (exempelvis barndomen, högtider eller årstider). Sitt gärna i en ring utan bord så att ni kan avläsa kroppsspråket bättre. Försök att ha en tydlig struktur på mötet. Skicka runt, alternativt visa upp en minnesväckare och invänta eventuella reaktioner. Samtala om de minnen som dyker upp. Det är viktigt att gruppledaren stimulerar samtalet i gruppen allt eftersom de deltagande delger sina livshistorier. Det finns ingen fastställd mall för vad som kan kallas reminiscens. En utgångspunkt är att när människor tillsammans skapar upplevelser som för personen blir en bekräftelse på vem han eller hon är uppstår en reminiscensaktivitet. Se gärna faktabladen om samtalsmetodik och tips på samtalsämnen för ytterligare information. 5

13 Samtalsmetodik Reminiscens är ett verktyg för att underlätta kommunikation. Följande är viktigt att tänka på då man kommunicerar med personer med demenshandikapp Använd ett enkelt språk Försök hitta flera sätt att säga samma sak Var så konkret som möjligt Var lyhörd för signaler som visar om personen förstått Skapa en tillåtande atmosfär Visa att du lyssnar och lägger på minnet vad personen sagt Avbryt eller rätta inte Tala långsamt med korta meningar Undvik frågor som försätter personen i en omöjlig valsituation Förstärk ditt tal med gester. Peka på det du talar om. Om du instruerar om något, visa samtidigt hur det går till Förstärk det talade ordet med bilder 6

14 Tips på samtalsämnen tema Kläder och hantverk Samtalsämnen tema förälskelse, förlovning, frieri och bröllop: Var träffades ungdomar när du var ung? Hur flirtade man? Brukade ni skriva kärleksbrev? Brukade du dansa? Vilken frisyr hade du som ung? Använde du smink? Användes parfym och hårvatten? Rökte både män och kvinnor? Vilka kläder brukade du använda vid högtider? Vad har du för bröllopsminnen? Samtalsämnen tema arbete: Vad ville du bli när du var liten? Berätta om ditt första arbete? Hade du några speciella arbetskläder? Trivdes du med dina arbetskamrater? Hur var cheferna? Var det arbetslöshet? Samtal kring temat hantverk: Vilken typ av hantverk ägnade man sig åt när du var ung? Vilka handarbeten gjorde dina föräldrar i hemmet? Hur tillverkades kläder? Möbler? Leksaker? Vad fick du göra på slöjden i skolan? Referens Isacs & Wallskär (2004). Låt minnena leva- en handbok i reminiscensmetoden. Stockholm: Gothia Gynnerstedt, K & Schartau M-B (2000). Reminiscensmetoden- tillämpad i äldrevården. Lund: Studentlitteratur 7

15 Sören en liten by mellan Kalix och Töre Här levde man av jordbruk, jakt och fiske. Strömmingsfisket gav lite kontanter. Man saltade och sålde det som inte gick åt i hushållet. Kor fanns i nästan varje gård. En del hade får för att kunna spinna garn till stickning och vävning. Man fick tillverka allting hemma. De kontanter man fick in gick åt till att köpa de varor som man inte fick från jordbruket, bl.a. fotogen. Elektriskt ljus fanns inte förrän Under 30 och 40- talet byggdes en del nya gårdar och folkmängden ökade rätt mycket på grund av att det föddes många barn. Männen arbetade vid sågen i Törefors under sommaren, men vintern fick de mestadels gå utan arbete eller ta skogsarbete. Några hade arbete även under vintern i fabriken i Törefors. Kvinnorna hade fullt med arbete hemma. Det var aldrig fråga om att ge sig ut i förvärvsarbete annat än något dagsverke inom byn till exempel med tunnbrödsbakning. Då höll man på från sex på morgonen till sju på kvällen för 50 öre dagen. När sågen i Törefors lades ner blev det sämre med arbete. Ungdomarna kunde inte längre bo kvar i byn. En del fick arbete i Luleå, men många fick åka längre söderut. I Stockholm fick flera jobb, men nästan alla längtade hem och uppehöll kontakten med hemmet i Sören. När jordbruket var som mest blomstrande hade 33 hushåll kor, men dessa lades ner allt eftersom. År 1970 fanns endast tre hushåll med kor. Posten kom två gånger i veckan. En handlare som fanns i byn sålde de viktigaste matvarorna som mjöl, socker, kaffe och saltfläsk. Några färskvaror kunde man inte ha hemma eftersom det varken fanns kyl- eller frysanläggningar. De som hade djur att slakta, saltade och torkade köttet. En bonde tog upp order på varor åt byborna. År 1963 byggdes en väg mellan Påläng och Sören. Då blev det livlig trafik mellan Kalixbyarna, Luleå, förbi Sören. Referens Norrbottens Bildningsförbund (1979). Norrbotten berättar. Luleå: länstryckeriet. 1

16 Något om vår gårdshistoria Huset byggdes av Emil Fyren och Johan Johansson. Huset byggdes år Materialet köptes av Oskar Lantto. Huset kostade kr. De tog ritningar från egnahemsnämnden i Luleå. Min syster Ann- Mari föddes då de höll på att bygga huset. Det var sommar så det gick att bo i ladugården tills huset blev byggt. De flyttade in vid midsommar år De tyckte att det var bra att flytta till det nya huset för det var så kalla rum i det som de bodde i förut. Pappa har själv målat inne och utanpå huset. Referens Bygdespegeln (1950) Maj Britt Larsson 2

17 När elektriciteten kom till byn Dokkas Det var mörker i byarna. Endast fotogen - lampor och enstaka stormlyktor var den enda belysningen för befolkningen. Men den 22 dec 1936 fick vi det nuvarande härliga lyset, som vi många gånger klagar på. Mamma berättar att hon hade lampan påslagen och det blev härligt ljust och det i hela huset. Fotogenlampan var ett sken blott. Den julen blev en ljus och strålande jul. Referens Bygdespegeln (1950) Dokkas folkskola. 3

18 Kooperativa År 1939 började man bygga kooperativa och 1940 öppnades butiken i Junosuando. Butiken är 7 x 7,5 m. Butiksinredningen har målats i ljusa färger och butiksinventarierna består av en våg av rostfritt stål, den är självräknande, köttkvarn av rostfritt stål och år 1951 blev det ett kylskåp som drives med elström. Så finns det skärmaskin, kassaregister. Kaffekvarn av märke Hugin. I kooperativa säljer man specerier, kläder, skor, fodervaror, byggnadsmaterial, jordbruksredskap. En del verktyg, husgeråd, frukt, matvaror och alla veckotidningar från pressbyrån. Omsättningen var 1951 omkring kr. Butiksföreståndaren heter Enar Lundström. Han kom hit år Referens Bygdespegeln (1950) Nilivaara Folkskola. 4

19 Vad vi minns från vår första skoltid När vi började skolan så hade vi Berta Fahlström som lärarinna. Hon hade kommit till byn Vi var 12 elever som började samtidigt, det är vi som nu slutar i år. Det var så roligt att räkna och skriva. När vi fick A.B.C. boken var det trevligt och så sa fröken att vi fick ha dem. Vi brukade ha gymnastik 3 timmar i veckan då, det minns jag. En gång när det var vackert väder så gjorde vi en utflykt till en äng och fröken hade en hund med sig. Det blev ingen tävlan för det var så skojigt att springa efter hunden. Fru Fahlström flyttade härifrån 1946, så fick vi en ny lärarinna i slutet av terminen hon hette Frida Ranta. Rune L Jag minns inte riktigt säkert men jag tror att det var fröken som ropade upp våra namn när vi började skolan. Gullan kände jag mest för vi hade ju bott alldeles i närheten av varandra men inte visste vi vem som var Birgit, Sune, Svante och Tage. Psalmen 56 lärde vi oss först, den timmen hade vi rättskrivning och när man blev färdig så fick man ta en psalmbok och börja läsa på psalmen 56. En gång fick jag låna en bok av tant Hilda där det stod om tre flickor som skulle gå och mjölka sina kor. Maj- Lis Nilsson Jag minns när jag skulle första dagen till skolan. Jag hade en röd klänning på mig som mamma hade sytt. Flaggan var hissad. Jag ville inte gå ensam utan mamma måste följa med mig. Jag kände bara Maj Lis och Ingrid av flickorna. Utav Pojkarna visste jag alla utom Svante och Rune. Varje gång på morgonen jag skulle till skolan frågade jag mamma hur mycket klockan var. Skolan började då 10 min i nio. Jag gick alltid precis halv nio. På examen då vi gick i 2:an frågade fröken vad vi skulle göra om vi fick se katten komma på råttan, råttan på repet osv. då var det bara Erik som räckte upp handen. Han svarade: Skratta Tuttan När jag kom till uppropet kom jag med min syster Irene. Jag var blyg, när jag kom till skolsalen, fast jag kände ju Ingrid, Birgit och några till. Det känns så högtidligt att sitta i bänken. Först tordes vi inte röra på oss, vi satt alldeles stilla. Hjördis och jag hade en dag tappat våra mössor, vi leta överallt på skolgården men kunde inte hitta dem. När magistern hörde att vi hade tappat mössorna sa han: Ni ska hålla reda på era saker. Jag tycker att det var hemskt otrevligt när magistern var arg på oss, vi kunde ju inte göra någonting åt att mössorna kommit bort. Hjördis och jag gick hem utan mössor fast det var kallt. Nästa dag när vi kom till skolan fick hela klassen leta. Maj- Lis, Hjördis, Tuttan och jag gick ut på landsvägen. I ett hörn vid Frans Olofssons staket låg en säck med ruttna potatisar, och där låg våra mössor. Gullan 5

20 Min första lärarinna hette Berta Fahlström. Hon var ganska lång till växten och hade svart hår. När jag började skolan 1945 var hon 42 år gammal. Hon var alltid snäll mot oss. När vi hade utflykt ibland på vintern, och hade glömt sparken hemma lät hon oss sitta på hennes spark, det hände någon gång att det var fem på samma spark. Tage Vi jagade en gång råttor under bron. Alla pojkar skrämde råttorna till Felix han var slaktaren och skulle slå ihjäl råttorna. Erik Referens Bygdespegeln (1950) Nilivaara Folkskola 6

21 Kvinnornas hemslöjd Förr i tiden gjorde kvinnorna själva, vad som behövdes i hemmet. Får hade de själva, och av fårens ull spanns tråd, som sedan användes till att väva olika slags tyger t.ex. vadmal. Av vadmal syddes byxor av olika slag. Nästan alla tyger vävdes hemma, och alla kvinnorna sydde alla kläder åt hela familjen. Tyg som skulle användas till sänglinne, vävde de också själva av lingarn, som de själva hade berett av lin. Linnet vävdes av oblekt garn, men när solen om våren var uppe, hängdes linnet ut för att blekas. Under mörka höstkvällar och vinterkvällar satt husmodern och flickorna och stickade strumpor och vantar till de sina. Referens Bygdespegeln A.L (1950) Svartbyns Folkskola 7

22 Om tillverkningen av Lovikkavantar Den som först började sticka vantar var en kvinna Erika Aittamaa. Hon hade många barn och kreatur. Hennes man var skogsarbetare. När maken kom hem vid ett tillfälle hade ett vantpar slitits ut helt och hållet. Erika hade mycket att göra men sent på kvällen kardade och spann hon en ylletråd som blev tämligen kraftig. Därefter stickade hon ett par vantar som blev ovanligt tjocka. Sedan hon tvättat dem tyckte hon att det var alltför styva, men hon märkte också att om man lade dem på knäet och bultade på dem med en käpp medan de ännu var blöta, då blev ullen mjuk. Hon skickade vantarna med sin man. En lappman fick se vantarna och då han fått höra vem som gjort dem beställde han sig också ett större antal och började sälja. Erika började nu tillverka vantar för avsalu. Men nu bultade hon dem inte utan hon kardade vanten med en karda och på så sätt föddes Lovikkavanten. Vantarna tillverkas numera i trakterna kring Lovikka, man har även börjat sticka mössor och sockor av samma lovikka tråd och de är verkligen varma. Referens Norrbottens Bildningsförbund (1979). Norrbotten berättar, Luleå länstryckeriet. 8

23 Hantverk och småindustri År 1914 kom Oskar och Wilhelmina till Högsön. De hade då fem barn. Axel, Linnea Anna, Rakel och Rut. Under det första året bodde de på Fårholmen, sedan flyttade de till Högsön. Familjen kom från Båtskärsnäs, där Oskar arbetade på sågverket sommartid. På vintrarna då sågverket stod stilla gjorde han möbler. Dessa kunde han sedan sälja då folket fick arbete och inkomster. Hemmanet i Högsön var Wilhelminas barndomshem. Hennes far Axel avled i unga år och modern Maria fick lämna gården till försäljning. Oskar fortsatte nu vid sidan om jordbruket med sitt snickeri. Då hade han endast handdrivna maskiner till hjälp. Wilhelmina arbetade förutom hemarbete, med sömnad till ortsbefolkningen. Hon sydde fårskinnsarbeten, fällar, pälsar samt kläder mm. År 1916 föddes sonen Sven och 1918 sonen Göte fortsatte Sven hantverkstraditionen med att börja inköpa tidsenliga träbearbetningsmaskiner och bygga större arbetslokaler. Genom samarbete främst med Norrbottens hemslöjd men även med Företagarföreningen blev det möjligt att erhålla arbeten som passade företaget, bla. tillverkades hörnskåpar som Hemslöjden sålde. Fram mot femtiotalet när all bebyggelse skulle genomgå allmän förbättring, blev efterfrågan på snickerier större och större. Sven drev snickeriet i drygt 50 år och sista åren gjorde han mindre snickerier, reparationer, glasningar och maskinbearbetningar av trä. Omkring 1943 började Göte med vatten och värmeinstallationer som han bedrev i Högsön fram till 1960, då han flyttade till Råneå och fortsatte där i samma bransch. Referens Sven Riström (1989) 9

24 Skomakaryrket Förr i världen fanns ingen yrkesvägledning. Arbetstillfällena var det inte något överflöd på, åtminstone inte i början på 30 talet. Det fanns några som valde att bli hantverkare av något slag. I nästan varje by skulle det finnas en skomakare. Alla hade inte en egen verkstad eller bedrev sitt yrke på heltid. Att laga skor kunde vara en deltidsysselsättning. Under dagens lopp kom rätt mycket folk. Man ville hämta skor och lämna skor. Arbetet bedöms ibland med beröm, ibland med någon kritik. För det mesta var man belåten för utfört arbete. En och annan kund gjorde sig tid, rökte en pipa och diskuterade dagsläget. Den här dagen kom Ådalskravallerna upp. Som åhörare fick man lära sig en del om arbetarförtryck, kapitalism, bolagsvälde, strejkbrytare mm. På eftermiddagen kom det in två män. De var arbetsklädda och kom inte för att hämta eller lämna skor utan ville komma överens med min farbror om rävjakt efter veckans slut. På detta sätt skred dagen fram. Även om det kom mycket folk kunde vi arbeta med vårt. Vi hann med en hel del. Det var inte nutidens jäkt över arbetet. En skomakare var en hantverkare och i hans verkstad kunde nyheter förmedlas. Där kunde även det kommunala livet avhandlas. Referens Norrbottens Bildningsförbund (1979). Norrbotten berättar. Luleå Länstryckeriet. 10

25 Kläder och mode 1910 talet utmärkande drag S silhuett med tydligt markerad midja Hatten är en statussymbol och bärs även inomhus Håret är långt och uppsatt Ofta hög krage med knäppning Skira spetsar både på plagg och sjalar Fotsida klädnader Nätta skor med liten insvängd klack Från bär herrar ljusa damasker Mannen röker pipa talet Rak siluett med lindad byst Klockhatt, rundkulliga hattar med mindre brätten Strutsfjädrar och långa pärlhalsband på fest Midjan är låg, gärna markerad med ett hängande skärp. Kjollängden stannar vid knäna Geometriska mönster Hudfärgade nylonstrumpor Skorna blir mer synliga Männen bär hatt och kostymen är dubbelknäppt Tweed väst och golfbyxor talet Kläderna följer kroppens former istället för att förvränga den Hattarna är fantasifulla i färg och form Hela baddräkter både för kvinnor och män. Mönstrat populärt för klänningar och dräkt Skråskuret tyg Blixtlåset kommer Kjollängden blir lite längre Dambyxorna börjar synas i sportsammanhang Ofta klumpiga skor med stadig klack Männen bär kraftiga tweedrockar över kritstrecksrandiga kostymer Hängslen istället för livrem Skjortan öppen hela vägen fram och med en fast krage 11

26 1940 talet Markerade former, breda axlar smal midja synliga höfter Hatten fortfarande viktig Röda läppar Kortare kjolar på grund av tygbristen i krigstider Långbyxor med vidd i benen och hög markerad midja Kraftiga skor med ännu stadigare klackar än på 30 talet Som arbetsdräkt blir overallen vanlig för män. Svingpjattar, unga män bär långa kavajer och bredbrättade hattar.!950 talet Hattarna börjar försvinna Gärna yppig byst som bär upp den feminina stilen Vidjesmala midjor blir modernt som kräver korsett. Kjollängden åker ner ett snäpp och döljer knäna Accessoarer som handskar smycken och caper är viktiga Pumps med smal klack blir decenniets sko Unga män börjar bära t shirt, kort läderjacka och jeans Myggjagare 1960 talet A siluett kommer på modet, enkel och rak. Stylade frisyrer Mönster dominerar stort som smått Färggranna kreationer är mer regel än undantag Färgade strumpbyxor Skomodet är allt från smala pumps till höga stövlar Ungdomarna bär militäröverskottskläder och foträta skor. Polotröjan slår igenom. Jeansen erövrade världen på 1950 talet och från 1968 blev det ett massfenomen. Unisex kläder ett måste för den unga generationens par som bär till exempelbyxdressar. 12

27 1970 talet Galna kombinationer Pannband Glittrande plagg Stora bälten Västar bärs enligt unisexmodell Kjollängden varierar från obefintlig till hellång Utsvängda byxor Ungdomar bär mahjong kläder i velour och gul och blå jeans talet Extrema axlar Grälla färger ceriserosa och kornblått Solbränd hy Stora smycken, guldaccessoarer Smala höfter Knäkorta kjolar Referens: Kropp och Kläder Klädedräktens konsthistoria R.Broby Johansen (1991) Vintage en stilguide till vintagemode M. Birde (2009) 13

28 Nyårsafton på Kukkola Folkets Hus Vid tretton års ålder vill Karin, min kamrat i granngården, och jag lära oss dansens invecklade turer. Utan den kunskapen vågar vi oss inte till Folkets hus i Kukkola med pärlsponten på väggarna, de talkade golvplankorna och gjutjärnskaminen. Vi övar oss till musik från en raspig vevgrammofon. Jag minns tonerna från en finsk tango: Onko onni unta vain (är lyckan blott en dröm ) När vi ska ut och roa oss far vi till Kukkola, Karungi och Torneå. Även Fredriksro utanför Haparanda är ett populärt dansställe. Vi ser fram emot jul-, nyårs- och påskdanserna. Då återvänder ungdomar som arbetar eller går i skola på annan ort, hem till byn. Till jul önskar jag mig alltid en ny klänning. Jag far till stan och köper tyg på Diamants eller Lövroths affär. Hos sömmerskan Inger Kattilasaari studerar jag modejournaler och får sedan hjälp med att förverkliga min drömklänning. Thores trio från Båtskärsnäs är ett populärt dansband. När de spelar upp till vals, foxtrott och tango är det svårt att sitta still. Även hambo och schottis får benen att spritta. Signe, Karin, Elsa och Essy sitter och småpratar på bänken. Uppe på dansgolvet är Gösta, jag Frideborg, Lennart, Bertil, Vanja och Jorma. Vi flickor är nylagda i håret. Pojkarna har pomada eller vattenkammat hår och nypressade byxor. Nyårssmällar är för oss ett okänt begrepp i dansens virvlar kastar vi serpentiner på varandra. Referens: Min barndom i Tornedalen 1940 talet i målningar. Hjördis Piuva Anderssson. 14

29 Samiska minnen Ni gamla, snälla vajor. Er minns jag. Ni som lät er fångas av små barnhänder, följde deras små steg för att bindas vid närmaste träd, där mödrarna mjölkade skvättar av fet mjölk. Mjölken som gav oss god kaffeost som byttes eller såldes åt bönderna till höbärgningskaffet. Mjölken torkades i renmagar över kåtaelden för att bli vinterkaffets delikatess. Mjölken som gav oss vassla till getamjölksgröten under sommarkvällarna. Under tiden behövde vi inte gärden omkring hjorden. Den naturliga hjordinstinkten höll er samman. Tack vare att ni var tama så var aveln och utgallringen möjlig och rentjurarna, härkarna och vajorna var betydligt större än dagens renar. Du lilla ren, förr var ni våra vänner. Nu är ni bara slaktvikt, en massa kroppar. Då gavs ni i utbyte mot vårt livs förnödenheter och små glädjeämnen. Jag minns ännu, från den tid jag var ung. Den tiden då hjorden lydde människorna, de som nu är gamla. Rökarnas granrisbolmande moln och skira slöjor lade sig på marken där hjorden vilade och krävde allehanda flygfän innan den bredde ut sig över myrens tuvor. Det luktade granris, kåda, torv och dynga mellan kaffedoft och torkad renost. Kaffeelden var den samlingsplats för alla som trånade eldens rök. Folk, hundar och renar i en enda röra. Det var bara att var en höll reda på sig. Kaffegrejor, svansar och ben. Referens Norrbottens Bildningsförbund (1979). Norrbotten berättar. Luleå Länstryckeriet 15

30 Sameslöjd Sameslöjd är föremål som är tillverkade av samer och som grundar sig på lapsk hemslöjdstradition. Det har sina rötter i genuin samekultur. Mannen och kvinnan tillverkade olika föremål. Vid sidan av matlagning och annat sydde samehusmodern kläderna. Kvinnligt arbete: Banden till samedräkten som vävs med en liten vävsked, gjord av horn. Banden används som kantband och prydnadsband till kolten eller till skärp. Tennbroderierna används till att pryda dräkten med men även till seldon som man ville göra extra vackra. Att dra tenn är en svår konst. Man drar tenn genom en hornskiva med finare och finare hål. När man till sist fått fram en mycket tunn tråd spinns den med en slända i spiral mot en sytråd. Spiraltråden sys sedan med mycket fina stygn fast i kläderna. Renskinnet är ett viktigt slöjdmaterial. Lappskor med skinnet kvar är vinterskor och sommarskor gjordes av garvat renskinn. Sentråd tillverkades av renens ben och ryggsenor. De användes vid skinnsömnad. Tidigare flätades bälten, tömmar, rep och lasson av sentråd. Rotslöjd användes för tillverkning av korgar, askar, brickor, skålar, fat, ostformar, flaskor med nästan vattentät flätning. Materialet togs vanligen av björk eller granrötter. Björkrot för finare arbeten eftersom det inte gav någon bismak. Näverslöjd syddes ihop med rottrådar eller nitades. Av näver tillverkades burkar, ostkorgar, skrin, dosor och bägare. Manligt arbete: Trä och horn var männens slöjdmaterial. Männen tillverkade skidor, seldon, pulkor, knivar, kosor, mjölkkärl och andra tyngre bruksföremål. Allt man gjorde försågs med vacker ornamentik som skars ut med kniv. Sedan fylldes skårorna med albark som gnuggades in i skårorna. Råmaterialet var främst björk men för vissa föremål användes gran, furu, rönn, al och sälg. Referens Sa pmi förr och nu Samernas liv under 60 år. (2007). Bert Persson. Kultur och utbildning Riksbankens jubileumsfond. Samernas liv. (2000) Rolf Kjellström och Carlsson bokförlag form. 16

31 Farväl barndomshem Där som sädesfälten böjde sig för vinden, och där mörkgrön granskog lyste bakom dem står en herrgård nu i stället invid grinden, för den stuga som då var mitt barndomshem. Där Damelin och Rosa gick och beta nu ej klöver växer blott en tuva här och var. Där nu murkna hässjestolpar står och lutar allt i träda är och sorgsna vi det skåda kan. Ladugården den står tom och övergiven, ej ett kreatur den mera hysa ska. Där det förut mua uti många körer, är så tyst och stilla ej en skälla höras kan. Gamle Svarten han i stallet stod och trampa men hans tid är också förbi. Han tjänat oss med sina krafter starka, nu ett minne blott man kan se. Nu små björkar växa uti dikesrenen där det förut utav timotej var grönt. Vi i skördetid ej mer behöver svettas, nu vi stadsbor är och har det ganska skönt. Jag blott minnen har, av barndomshemmet som av kärlek till oss barn det flödade, dit en tacksamhetens tanke nu jag sänder till den kulle där de kära vila nu. Referens John Holmström Norrbottens skrivare 17

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Necessär och arbetsliv

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Necessär och arbetsliv HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN Vi minns vårt 1900-tal Necessär och arbetsliv INNEHÅLLSFÖRTECKNING - MINNESVÄSKA Vi minns vårt 1900-tal Necessär och arbetsliv Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden

Läs mer

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi

HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN. Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi HANDLEDNING TILL MINNESVÄSKAN Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi INNEHÅLLSFÖRTECKNING - MINNESVÄSKA Vi minns vårt 1900-tal Kök och nostalgi Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden Genomförande

Läs mer

Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Natur och fritid

Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Natur och fritid Handledning till minnesväskan Vi minns vårt 1900-tal Natur och fritid Innehållsförteckning - Minnesväska Vi minns vårt 1900-tal Natur och Fritid Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden Genomförande

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Levnadsberättelse som en förutsättning för en professionell demensvård. www.upplands-bro.se

Levnadsberättelse som en förutsättning för en professionell demensvård. www.upplands-bro.se Levnadsberättelse som en förutsättning för en professionell demensvård www.upplands-bro.se Levnadsberättelsen som orientering för omsorgspersonalen Personcentrerad omsorg Upptäcka resurser, planera aktiviteter

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Barndom och skola

Handledning till minnesväskan. Vi minns vårt 1900-tal Barndom och skola Handledning till minnesväskan Vi minns vårt 1900-tal Barndom och skola Innehållsförteckning - Minnesväska Vi minns vårt 1900-tal Barndom och Skola Faktablad Handledning, minnesväska Reminiscensmetoden

Läs mer

Namnuppgifter. Barndomen

Namnuppgifter. Barndomen Tilltalsnamn (eventuell smeknamn) Namnuppgifter Tidigare efternamn Barndomen Min födelseplats och boendeplatser under uppväxten Här kan det stå om platser jag bott på och vad det har betytt för mig och

Läs mer

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig? Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt

Läs mer

Hej och välkommen! Vänta lite. Lektionen börjar snart.

Hej och välkommen! Vänta lite. Lektionen börjar snart. Hej och välkommen! Vänta lite. Lektionen börjar snart. While waiting, make sure your speakers work by checking the speaker settings in the GotoMeeting panel. If you have a headset handy, it will improve

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland Minns du: Att tvätta Användarhandledning En del av Landstinget Sörmland En del av landstinget Sörmland Box 314 611 26 Nyköping Tel 0155-24 57 00 Fax 0155-28 55 42 Bokning 0155 24 57 02 E-post info.museet@dll.se

Läs mer

Rönngården i Tärendö. Vi har även fått ta del av andra utmärkelser som; Den goda arbetsplatsen 2003, Norrmejeriets stipendiat 2008.

Rönngården i Tärendö. Vi har även fått ta del av andra utmärkelser som; Den goda arbetsplatsen 2003, Norrmejeriets stipendiat 2008. Rönngården i Tärendö Vi är ett team som arbetar på ett gruppboende för demenssjuka i Bifurkationens natursköna Tärendö i Tornedalen, Pajala kommun i Norrbotten. Tärendö är en by med ca 550 invånare och

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Michael Dahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som ständigt drömmer mardrömmar om att han är en drake. En dag när han vaknar ur sin mardröm, hör han en röst som han inte

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Mimmi. Hennes hund, Bonita, rymmer efter att ha blivit rädd när en polisbil kör förbi, med sirenerna på. Polisbilen jagar en motorcykel. Mimmis mamma berättar,

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Produkt förslag. Produkterna som visas på följande sidor är förslag på olika utföranden.

Produkt förslag. Produkterna som visas på följande sidor är förslag på olika utföranden. PRODUKT- UTBUD Produkt förslag Produkterna som visas på följande sidor är förslag på olika utföranden. Står det inget annat så går det att beställa dessa kläder och produkter efter dessa modeller och som

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

Sommar Juni. Utvecklar och förbättrar kvaliteten i vårdens vardag

Sommar Juni. Utvecklar och förbättrar kvaliteten i vårdens vardag Sommar Juni Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor Du nalkas ljuva sommar då gräs och gröda gror Med blid och livlig värma till allt som varit dött sig solens strålar närma och allt blir återfött

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Kapitel 8: Hantverk. fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1

Kapitel 8: Hantverk. fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1 Kapitel 8: Hantverk fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1 8: Hantverk fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid nami, 4 år berättar: Varje morgon går jag till förskolan tillsammans

Läs mer

Välkommen till Dellens förskola

Välkommen till Dellens förskola Välkommen till Dellens förskola 2014-2015 Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och vara en god pedagogisk verksamhet där

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Fallet Anna Frid - funderingsfrågor, boksamtal enligt Chambers modell, diskussion och skrivuppgifter Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gymn, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion, Lektionsåtgång:

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest C

SVENSKA Inplaceringstest C SVENSKA Inplaceringstest C Vilket av de fyra alternativen är rätt? Svar: Har du en karta Stockholm? A på B över C för D till B 1. Stockholm har mycket sedan jag var barn. A växlats B bytt C ändrat D förändrats

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om. Hon är en ganska ensam tjej som gärna vill hänga med de coola tjejerna Anna och Sara. På lunchrasten frågar Anna och Sara om vill

Läs mer

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing

Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje AL Publishing Välkomna Hit En pedagogisk familjebok för nyanlända om livet i Sverige koncept och text illustrationer och omslag grafisk formgivning Josephine

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

SPÖKHISTORIER. Den blodiga handsken Spökhuset. En mörk höstnatt Djurkyrkogården

SPÖKHISTORIER. Den blodiga handsken Spökhuset. En mörk höstnatt Djurkyrkogården SPÖKHISTORIER Vi kommer att fortsätta svensklektionerna med ett arbete kring spökhistorier. Vi kommer att läsa spökhistorier, rita och berätta, se en film samt skriva en egen spökhistoria. Spökhistorierna

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Adjektiv Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett

Läs mer

Den blinda floristen ORDLISTA SOFIA BERGVALL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Den blinda floristen ORDLISTA SOFIA BERGVALL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Sofia Bergvall DEN BLINDA FLO ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN RISTEN SOFIA BERGVALL Evas blomsteraffär går dåligt. Ingen köper blommor. Nu ska hon dessutom ha en praktikant som är blind. Hur ska det gå? www.viljaforlag.se

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

DET TEXTILA ÅTERBRUKETS KULTURHISTORIA

DET TEXTILA ÅTERBRUKETS KULTURHISTORIA DET TEXTILA ÅTERBRUKETS KULTURHISTORIA Anneli Palmsköld Filosofie doktor i etnologi Forskningsassistent Institutet för folklivsforskning vid Nordiska museet En undran Vad gör du med trasiga lakan, handdukar,

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Zanzibar Café & Rökeri

Zanzibar Café & Rökeri 146 Zanzibar Café & Rökeri HITTA HIT: Från Göteborg kör E6 norrut. Ta av väg 168 mot Kungälv/Marstrand/ Ytterby och kör 17 km. I Tjuvkil fortsätt rakt fram tills du ser Café Zanzibar B & Bs plank. et sticker

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Arbetsuppgift Läsförståelse v. 1

Arbetsuppgift Läsförståelse v. 1 Arbetsuppgift Läsförståelse v. 1 Har du sett mina regnbrallor, mamma? Milla är elva år. Hon ska gå till skolan, men hon hittar inte sina regnbyxor. Milla har du sett mina regnbrallor, mamma? Mamma Nej,

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Vilda kommer till stan

Vilda kommer till stan 1 2 Vilda kommer till stan Mitt i Tuvebo ligger en vacker liten sjö vid namn Gerdsken. Runt sjön slingrar sig en promenadväg och utmed den ligger det små hus och en och annan gräsplätt. Rätt många badplatser

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Jonatan 5C Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Jonatan 5C Ht-15. Kapitel 1 Drakägget Drakens mysterier Av Jonatan Wiman Hej detta är en bok som kommer att handla om medeltiden. Där jag kommer att hitta nya vänner och hitta på mysterier. Men det kommer också hända hemska saker. 1 Kapitel

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

SÁPMI. Vår del av världen

SÁPMI. Vår del av världen SÁPMI Vår del av världen En vandringsutställning om SAMERNA från Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk. Utställningen är finansierad av Ájtte och Etnografiska Museet i Göteborg med EU-stöd: Mål

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARTIN PALMQVIST ORD tvillingar (s 5, rad 1), syskon födda samtidigt änkor (s 5, rad 3), gifta kvinnor med döda män. (En änka) En gift man meden död fru är en änkling. pumpas

Läs mer

STEAMPUNKDRÄKTER. ÖVERKROPPEN Skjortan eller blusen är ett ypperligt basplagg, gärna i vitt.

STEAMPUNKDRÄKTER. ÖVERKROPPEN Skjortan eller blusen är ett ypperligt basplagg, gärna i vitt. STEAMPUNKDRÄKTER När man googlar på Steampunk är det första som kommer upp väldigt utarbetade dräkter med många mekaniska eller mekanisktliknande detaljer. Vi vet att vi har vissa deltagare som kommer

Läs mer

Vägledning till Hör ihop - magnetspel

Vägledning till Hör ihop - magnetspel Vägledning till Hör ihop - magnetspel 1(6) Vägledning till Hör ihop - magnetspel Det här materialet kan användas dels som ett pedagogiskt övningsmaterial, dels som ett spel. När det används som övningsmaterial

Läs mer

Barnkläder under 1900 talet - Ett sekel i skylten. Barnkläder vid sekelskiftet text Ida Lagnander. http://www.textil.bohusmus.se/bohusmus/www-textil/

Barnkläder under 1900 talet - Ett sekel i skylten. Barnkläder vid sekelskiftet text Ida Lagnander. http://www.textil.bohusmus.se/bohusmus/www-textil/ Barnkläder under 1900 talet - Ett sekel i skylten Barnkläder vid sekelskiftet text Ida Lagnander http://www.textil.bohusmus.se/bohusmus/www-textil/ Vid 1900-talets början kan man se att man gör en viss

Läs mer

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor sidan 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max är en kille som bor ute på landet med sin mamma och pappa. En kväll störtar ett rymdskepp nära deras hus. I rymdskeppet finns en Alien. Max

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Svenska från början 2

Svenska från början 2 Svenska från början 2 1 Fyll i rätt ord Dygn landskap frisk län sjuk kommun Sjuksköterska behöver vårdcentral akut 1. Det finns 13 kommuner i Jönköpings. 2. Ett är 24 timmar. 3. Forserum, Anneberg och

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer