I_Erik XIV_CS6.indd :59

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I_Erik XIV_CS6.indd 1 2014-06-25 12:59"

Transkript

1 erik xiv prakt * drömmar * mörker I_Erik XIV_CS6.indd :59

2 I_Erik XIV_CS6.indd :59

3 Herman Lindqvi± Erik XIV Prakt Drömmar Mörker albert bonniers förlag I_Erik XIV_CS6.indd :59

4 För- och eftersättsblad visar Sveriges äldsta papperstapet, Rosenvingetapeten, med anor från Mönstret är typiskt för renässansens stilideal. isbn Herman Lindqvist 2014 redaktör Berit Åberg bildredaktör Ingemar Perup grafisk form John Sandström typsnitt Goudy Old Style, Goudy Thirty & Copperplate Gothic tryck Livonia Print, Lettland 2014 I_Erik XIV_CS6.indd :59

5 Innehåll kungasonen... 9 Fursteskolan Med bibliska rötter Hertig Erik renässansfursten Frierierna som skulle ge allianser Vadstenabullret skandal på högsta nivå erik tar kontrollen Den ståtligaste kröningen Eriks regering och drömmar Friarresan som inte blev av Ännu ett bröllop med förhinder brödrastriden börjar Johan går sin egen väg Bröllopet med Katarina Jagellonica Kriget börjar med anfall mot Åbo Hertig Johan i fångenskap det blodigaste kriget Älvsborgs fall Ödesdigra sjöslag Den blodiga massakern i Ronneby karin månsdotter gör entré Eriks sista utländska frieri Cecilia konspirerar mot Erik erik krigar och skriver Dagböckerna som levde sitt eget liv katastrofen tornar upp sig Nils Stures skymfliga intåg Ungherrarnas hemliga möte »Tog jag in läkemedel för melankoli« I_Erik XIV_CS6.indd :59

6 sturemorden Fanns det en sammansvärjning? Döden i Uppsala Olika versioner Mord eller laglig avrättning? mörkret Det hemliga bröllopet med Karin Månsdotter Krigets härjningar värre än någonsin Ut ur mörkret Erik tillbaka i ledningen bröllopet som utlöste upproret brödrakriget Jöran Persson torteras och dödas eriks fängelser Hemlig dödsdom Erik skjuten i armen svartsjukedrama? Flytten till Åbo Kastelholm på Åland Gripsholm ännu en son Ensam i Västerås örbyhus eriks sista fängelse Blev Erik förgiftad? vad hände sen? eftermälet Litteratur Bildkällor Personregister Böcker av Herman Lindqvist I_Erik XIV_CS6.indd :59

7 Till Liliana I_Erik XIV_CS6.indd :59

8 I_Erik XIV_CS6.indd :59

9 KUNGASONEN fursteskolan med bibliska rötter hertig erik renässansfursten frierierna som skulle ge allianser vadstenabullret skandal på högsta nivå Året var 1533 och det var den 13 december, årets mörkaste natt enligt den tidens kalender. Stockholmarna var på sin vakt mot ondskan och allsköns otyg som man visste for genom rymden just denna natt, heliga Lucias natt. De kröp ihop i sina låga stugor med gräs på taken. De lyssnade och vakade sig igenom mörkret, de bedövade sin rädsla genom att frossa i mat och dryck, läsa böner och besvärjelser mot ondskan. Snabba steg och rop hördes i gränderna nära kungaborgen där facklor och bloss hade varit tända i flera dygn. Hovets astrolog, tillika kunglig livmedikus, spanade mot natthimlen och ritade sina krumelurer ivrigare än vanligt. Utmattade tjänare tummade sina radband och gjorde korstecken, för visserligen skulle Martin Luthers lära nu gälla i landet, men folket gjorde i farans stund som de alltid gjort och helgonen var ännu inte förbjudna. De bad till Jungfru Maria och Sankta Margareta, barnaföderskornas helgon. Nu stod mycket på spel. I kungens våning hade ingen sovit mycket de senaste dygnen, för drottningen, den tjugoåriga Katarina av Sachsen-Lauenburg, kämpade förstföderskans långa och smärtfyllda kamp och inte förrän nu, klockan nio på kvällen lördagen den 13 december 1533, var allting äntligen över. Nyheten spreds snabbt på slottet och ut över staden. Kung Gustav hade fått en son. Erik fick han heta efter farfar, Erik Johansson (Vasa), som halshöggs vid Stockholms blodbad tretton år tidigare. De tillhörde ätten Vasa, men det namnet förekom ännu inte. Kungen kallade sig Gustav Eriksson och då han blev kung 9 I_Erik XIV_CS6.indd :59

10 skrev han sig oftast Göstaff ibland Gostaff. Namnet Gustav Vasa infördes av Gustav III på 1700-talet och så har han fått heta sedan dess. Nu blev det fest på Stockholms slott. I Peder Svarts krönika står det att»hela riket blev uppfyllt med fröjd och glädje«. Lättnaden var stor. Årtionden senare, då Eriks öde var fullbordat och historien skrevs på beställning av hans fiender, då påstod någon krönikör att stjärntydaren hade uppmanat drottningen att hålla igen ytterligare några timmar eftersom stunden för barnafödande var den sämsta tänkbara, medan andra skribenter tyckte sig veta att barnet skrek redan i mogustav Vasa, ofta kallad kung Gösta, var trettiosju år då han fick sitt första barn, Erik. Namnet Gustav Vasa användes inte förrän efter hans död. 10 I_Erik XIV_CS6.indd :59

11 Eriks horoskop uppgjort några dagar efter hans födelse. derlivet och föddes med blod på händerna. Eriks kusin Per Brahe d.ä. skrev nära femtio år efter Eriks födelse sin fortsättning på Peder Svarts svenska historia, där han påstår att den panikslagna astrologen skulle ha varnat hovet:»bleve han född nu skulle han bliva eder och riket till sorgebarn. I samma ögonblick blev han född och de hörde barnet gråta.«eftersom det alltid är segrarna som skriver historien har lögnerna kring Eriks födelse fått färga historieskrivningen fram till våra dagar. Den 13 december 1533 var det ingen som såg ett sorgebarn i den lille gossen, tvärtom. Det var första gången sedan 1365 som en kungason hade fötts i Sverige. Sverige var fortfarande ett valkungadöme, så kung Gustavs nyfödde var inte en självskriven arvtagare. 11 I_Erik XIV_CS6.indd :59

12 Men det var heller inte säkert att kung Gustav själv skulle behålla sin kungamakt särskilt länge till. Sverige var en nation i gungning. Upproriska krafter var i rörelse i landet, fienden tryckte på vid gränserna och ute i Europa var det många som var övertygade om att uppkomlingen Gustav Eriksson skulle få sitt straff. Han hade ju fördrivit den habsburgska kejsarens syster och hennes man, Kristian II. Han som var kung av Danmark var ju även krönt till kung av Sverige och hans hustru Isabella av Habsburg, kejsarens syster, var svensk drottning. Detta kunde aldrig sluta väl. Kung Gustav var trettiosju år då han fick sitt första barn, nästan dubbelt så gammal som sin unga hustru. Maktkampen och krigen hade inte gjort det möjligt för honom att gifta sig förrän nu. Vilken furste skulle skicka sin dotter till uppkomlingen och usurpatorn Gustav Eriksson så länge motståndskampen pågick? Han hade hört sig för i hoven i Polen, Pommern och Mecklenburg. Till slut lyckades Gustav övertala den protestantiske hertig Magnus av Sachsen- Lauenburg att överlåta en av sina döttrar. Han hade släktband till fina dynastier, men hans hertigdöme, strax söder om Schleswig- Holstein, var mindre än Öland till ytan och mest känt som ett ledande rekryteringscentrum för legosoldater. Hertigens dotter Katarina var klar att gifta sig med kung Gustav den dag hon fyllde sexton år. Då utbröt det så kallade Västgötaherrarnas uppror i Sverige, då fogdar slogs ihjäl och Gustavs egen syster och privatsekreterare togs till fånga. Herrarnas uppror var i själva verket början på ett bondeuppror. Bröllopsplanerna ställdes in. Hertigen av Sachsen-Lauenburg höjde budet. Om Katarina skulle skickas till Sverige måste Gustav deponera en stor förmögenhet i guldmynt i hertigdömet, men i gengäld utlovades Gustav en fristad i Sachsen- Lauenburg ifall allt skulle gå över styr i Sverige. Ilsket avbröt Gustav alla förhandlingar, men de återupptogs snart igen. Katarina lovades Katarina av Sachsen-Lauenburg, Eriks mor? Detta porträtt har länge påståtts föreställa Gustav Vasas syster Margareta, gift med Joakim Brahe och mor till Per Brahe d.ä. Nyare forskning visar dock att familjen Brahe lade beslag på målningen och lät måla in Margareta Brahes adliga släktvapen porträttet föreställer i själva verket Gustav Vasas första drottning Katarina. 12 I_Erik XIV_CS6.indd :59

13 13 I_Erik XIV_CS6.indd :59

14 Kalmar län med Öland och Korsholms län i Österbotten som morgongåva. Det var områden som tillsammans var flera gånger större än hela Sachsen-Lauenburg. I september 1531 kunde hon för första gången se Stockholm, Sveriges största stad med cirka tiotusen invånare. Den kan inte ha imponerat särskilt mycket på henne. Stockholm var Gamla stan, helt dominerad av kungens borg, som då ännu inte hade något namn. Intill slottet låg ett gytter av hus, många med torvtäckta tak. Från fartygets däck kunde Katarina se vakttornen vid stadsportarna. Bebyggelsen med kojor och stugor spred sig upp mot malmarna i norr och söder. De flesta av stadens borgare höll sig med kor och grisar. Storkyrkans eller som man då sa, Bykyrkans spetsiga torn stack upp i husgyttret. Kvarnar kantade de högsta holmarna, resten var skog. Området närmst slottet var kalhugget. Då Katarina kom in i staden kunde hon känna stanken, gator och gränder var fulla av avfall och träck från människor och djur. Så var det i de flesta städer i Europa vid den tiden. Utanför Söderport var stanken ännu värre, för där i de så kallade själabodarna kokades sälspäck till tran som sedan användes som bränsle i lampor och facklor. Snart skulle hon höra att det inte bara talades svenska utan även tyska och finska i bodar och gränder, vid kajerna hördes också holländska och danska. Nära slottet låg Stortorget, där så många hade halshuggits och hängts i Stockholms blodbad. På dagarna var det torghandel där med kacklande hönor och doft av korv och pastejer. kungen kom ut med båt för att möta Katarina på hennes fartyg. Det var första gången de sågs. De hade inte ens sett en miniatyrmålning av varandra. Gustavs tyska var inte flytande, men han kunde uppenbarligen göra sig förstådd. Blev de förvånade? Besvikna? Ingen vet vad de sa eller tänkte. Hon var då bara sjutton år, han var trettiofem. Han var cirka 182 cm lång, kraftigt byggd, rödlätt och vid den här tiden ännu slätrakad med håret i pagefrisyr. Det kan man se på samtida mynt. Hur hon såg ut vet vi inte, det finns inget bevarat porträtt, men av skelettet att döma var hon av medellängd, 169 cm lång, med ett vackert format huvud. Bröllopet stod på hennes adertonde födelsedag, den 24 september Det var ett påkostat kalas för något kungligt bröllop hade inte 14 I_Erik XIV_CS6.indd :59

15 Stockholms slott fick namnet Tre kronor under Johan III:s tid då han placerade de tre kronorna högst uppe på slottets torn. hållits i Sverige på två hundra år, inte sedan Magnus Eriksson gifte sig med Blanka av Namur och den gången var det egentligen inte i Sverige för det var på Bohus fästning, som då låg på norskt område. Av räkenskaperna från kung Göstas bröllop kan man se att det bjöds frikostigt på mat och dryck och att apotekare Hans König hade levererat tretton askar konfekt smaksatt med koriander, kummin, anis, mandel och kanelbark. Det var en typ av konfekt som äts än i dag i Indien och delar av Mellanöstern. Apotekaren hade dessutom låtit tillverka ytterligare en konfekt som han garanterade var bra för magen. Så blev Katarina av Sachsen-Lauenburg, dotter till Magnus av Sachsen-Lauenburg och Katarina av Braunschweig-Wolfenbüttel, 15 I_Erik XIV_CS6.indd :59

16 Vasaättens första drottning. Äktenskapet verkar inte ha varit lyckligt. Katarina hade svårt att göra sig förstådd, hennes man var ofta borta på resor i det stora riket och då han var hemma var han barsk och hade nära till vredesutbrott. Efter mer än ett år i Sverige blev Katarina gravid och kunde med stor möda föda sin son. Mycket mer än så hann den unga drottningen inte utföra. Knappt två år senare, i september 1535 var det stor fest på slottet. Kanske var det den enda gången hon var riktigt glad i Sverige, för hennes syster Dorotea var där med sin man, Kristian III av Danmark, som sökte svenskt stöd i sin konflikt med Lübeck. Systrarna hade inte setts på flera år. Katarina hade dansat med sin danske svåger då hon plötsligt ramlade omkull och måste föras ut ur salen. Dagen innan hon skulle fylla tjugotvå år avled hon. Historikerna tror att hon var gravid och att hon avled i sviterna av ett missfall. Omedelbart spreds rykten, närda av utländska fiender till Gustav, att svenske kungen i ett plötsligt vredesutbrott, hade slagit ihjäl henne med en hammare. Gustav och senare hans söner hade alltid en silverhammare i bältet. Den användes till att slå mot klockor och gonggongar då personalen skulle tillkallas. Det var allmänt känt att kungen hade ett häftigt humör och då kunde hammaren lätt komma flygande genom rummet. De kungliga räkenskaperna visar att han under åren hade misshandlat och ekonomiskt kompenserat mer än en skrivare. Till och med hans egen sekreterare, diplomaten Wulff Gyler, hade flytt från Sverige, blåslagen med en eldgaffel av kungen personligen. Häftigheten låg i släkten. Hans egen far, Erik Johansson, var visserligen riksråd och en tid slottsherre på Åland, men uppenbarligen en hetlevrad och arrogant person som ibland beskrivs som en»galning som rände på gatorna«, en våldsam man som saknade omdöme. Flera av de halvsyskon Erik snart ska få, som brodern Magnus och systern Sofia visade klara mentala störningar. Inte ens bröderna Johan och Karl, som bägge så småningom ska bli svenska kungar, framstår som särskilt stabila personligheter. I modern tid har drottning Katarinas skelett undersökts i Uppsala domkyrka. Experterna kunde inte finna några som helst tecken på hammarslag. Hennes nätta kranium var helt oskadat. Gustav Vasa gifte om sig då Erik var knappt tre år gammal. Han 16 I_Erik XIV_CS6.indd :59

17 valde den då tjugoåriga adelsflickan och släktingen Margareta Eriks dotter Leijonhufvud. Gustav var syssling till Margaretas mamma. Under tretton år föddes tio barn i rask takt: Johan f. 1537, kung Johan III Katarina f Cecilia f Magnus f Karl f. 1544, avled samma år Anna f Sten f. 1546, avled 1547 Sofia f Elisabet f Karl f. 1550, kung Karl IX en kvinna i drottning margaretas ställning ammade aldrig sina barn. Eriks amma hette Appolonia Larsdotter. Ansvaret för de många små barnen togs över av drottningens mor, som själv var av huset Vasa men av en annan gren än Gustav. Drottning Margaretas huvuduppgift var att ta hand om det kungliga hushållet, ibland var det flera hundra personer att hålla reda på, se till att de fick sina löner, mat, kläder och mediciner då de var sjuka. De många graviditeterna och plikten som husfru slet hårt på den lilla (hon var bara 156 cm lång) och späda kvinnan, som blev allt svagare. I augusti 1551 gjorde hon och barnen en utfärd i båt på Mälaren. Under seglatsen förkylde hon sig och fick lunginflammation. Hon fördes i land vid Strängnäsbiskoparnas gamla slott Tynnelsö där hon, trettiofem år gammal, avled lugnt och stilla med kungen vid sin sida, omgiven av alla sina barn och trognaste tjänare.»då miste solen sitt sken«, skrev Per Brahe i sin krönika. Bara ett år senare gifte Gustav om sig, även denna gång med en kvinna ur den vidgade familjekretsen, drottning Margaretas sextonåriga systerdotter Katarina Gustavsdotter (Stenbock). Kyrkan protesterade eftersom äktenskap med en avlidens hustrus syskonbarn var närmast kätteri och bröt mot vad Moseböckerna bestämmer i Bibeln. Detta avfärdade Gustav med att Moseböckernas lagar bara gäller för judar, inte för honom, göternas konung. Trots många onda 17 I_Erik XIV_CS6.indd :59

18 omen, som att pesten härjade i delar av landet och att halva Åbo brann ner, stod bröllopet nästan på årsdagen av Margaretas död, med stor pompa i Vadstena slott. Mer än pärlor hade inköpts från utlandet för att sys på brudens röda bröllopsklänning och på de kungliga barnens festkläder. Den femtiosexårige, sjuklige och åldrande Gustav struntade i kyrkans protester. För övrigt var det han som var kyrkans överhuvud nu. Sveriges nya drottning var två år yngre än Erik, hennes far, friherren Gustaf Olsson (Stenbock), hade varit riksråd i många år, han var riddare och hövitsman på Älvsborgs fästning. Med de kungliga giftermålen hade kretsen av högadliga personer som stod kungafamiljen nära utvidgats avsevärt. Som en bekräftelse av de onda tecknen före bröllopet brann stora delar av Vadstena ner till grunden några månader senare. Därför fick det efter den dagen inte längre byggas trähus i den staden. Det barnlösa äktenskapet verkar inte ha varit lyckligt, för några år efteråt låter Gustav Vasa utfärda en förordning som förbjuder präster att»fästa tillsammans olika folk, ett ungt och ett gammalt.«erik var inte bara äldst i Gustavs stora barnaskara. Han var den ende av halvsyskonen och alla kusiner och sysslingar som hade en äkta prinsessa som mor, halvsyskonens mor hade bara varit en»vanlig adelsdam«. Han var kusin på mödernet med Danmarks blivande kung Fredrik. Hans egen släktforskning på moderns sida ledde honom genom tyska, engelska, romerska och trojanska mäktiga härskare i nittio led, ända ner till Adam och Eva. Faderns familj var inte lika intressant för honom, även om den var släkt med Sten Sture och andra ledande svenska familjer och även om många av hans egna förfäder var riddare, biskopar och riksråd som gjort stora insatser i Sveriges historia. FURSTESKOLAN gustav vasas egen skolgång hade varit kort och föga teoretisk, han hade gått några år i trivialskolan i Uppsala och sedan skolats vid riksföreståndaren Sten Stures hov. Där lärde han sig inte bara att fäkta och rida, utan fick även insikter i politikens grunder, i synnerhet i den handfasta maktpolitikens finesser. 18 I_Erik XIV_CS6.indd :59

19 Gustav ville att hans barn skulle få en bättre utbildning än vad han själv hade fått. Han ville ge dem den allra bästa tänkbara uppfostran för samtida europeiska furstebarn, både sönerna och döttrarna. Han hade de tyska furstehoven som föredömen. Efter de stora inrikespolitiska segrarna sammankallade han till en riksdag i Örebro i januari 1540, mötet där det för första gången slogs fast att Sverige nu var ett arvkungadöme. Tolv riksråd och tre biskopar föll på knä inför kungen och hans äldsta söner sexårige Erik och tvåårige Johan.»Uppå det blottade konungsliga svärdet, på nederfallne knän«fick de lova kungen och hans arvtagare evig trohet. Erik hade därmed blivit kronprins i kungariket Sverige och skulle därför nu skolas till kung. Titeln kronprins används inte förrän på 1700-talet. Arvprinsen Erik kallades»hyllad och utvald konung«. Krönikörerna berättar att alla förundrades under ceremonin över hur en molnsky med en regnbåge drog över himmelen. Var det ett bra eller dåligt tecken? Eftersom Gustavs hårda nypor och nyinförda protestantiska reformation hade jagat iväg de flesta av de högst utbildade och lärde männen i exil, tvingades han leta efter lärare i utlandet. Han ville ha de bästa, skolade i tidens humanistiska ideal, så som de formades av lärde män som den nederländske humanisten och filosofen Erasmus av Rotterdam och den tyske teologen, humanisten och reformatorn Philipp Melanchthon. Erasmus hade bara något årtionde tidigare utgivit en handbok i fursteuppfostran,»en kristen furstes uppfostran«. Huvudlinjerna i den var att en furste bör vara en rättänkande, from och mild härskare som alltid har folkets bästa för ögonen. Han bör styra fredligt, rättvist och med stor nåd. Erasmus skriver också att det är varje konungs plikt att se till att barnen uppfostras så att de kan överträffa honom själv. Kungen skrev och rådfrågade Martin Luther genom ett ombud. Den store reformatorns svar finns i Riksarkivet. Martin Luther rekommenderar»georgius Norman«och Luther skriver att»han har också med sig sin resebroder, Mikael Agricola, ett svenskt barn och inföding, som fuller till åren är, men av förträfflig lärdom, förstånd och skicklighet, vilken lär vara Ers Maj:ts rike till stor nytta och uppbyggelse«. Den trettiotvåårige Mikael Agricola, från Pernå i Finland, fortsätter snart till Åbo där han blir Finlands reformator och det finska skriftspråkets fader. 19 I_Erik XIV_CS6.indd :59

20 Georg Norman var adelsman från Pommern. En klok vetenskapsman som snart fick nya viktiga uppgifter vid det svenska hovet. Han kunde visa upp rekommendationsbrev från både Martin Luther och Philipp Melanchthon, som skrev att Norman har»goda seder, är gudfruktig, ganska lärd och förståndig«. En studieplan utarbetades för den knappt sexårige Erik, tankarna finns formulerade i Normans lilla bok Zuchtbuchlein und Hofordnung (Uppfostringsbok och hovordning). Eriks uppfostran skulle vara genomsyrad av det humanistiska bildningsidealet på klassisk grund, där latinet var själva grunden och utgångspunkten för en furstes bildning. All vetenskaplig litteratur var skriven på latin, som också var det gemensamma språket för bildade personer i hela Europa. Latinet spelade ungefär samma roll för kommunikation mellan bildade människor som engelskan gör i dag och i grannlandet vid Östersjön, Litauen, var latin ett av de officiella språken. Nu fick Erik en egen hovmästare, en adelsman från Brandenburg som hette Gillis von Taubenheim, för parallellt med den bokliga bildningen skulle den unge kronprinsen lära sig hur en konungslig person rör sig i salongerna. Erik fick lära sig att hans ställning och höga börd krävde disciplin och behärskning. Enligt reglerna skulle kungasonen stiga upp klockan sju varje morgon, på vintern klockan åtta,»ty det är viktigt att ungdomen icke må vänja sig vid lång sömn«. Efter morgonbönen och en lätt frukost följde dagens första latinlektion, ofta i sällskap med unga adelssöner. Erik fick börja med grammatikens grunder i den klassiska Donat, läroboken från 300-talet. Därefter lästes ett kapitel ur Luthers nyskrivna katekes, läroboken i kristendomens grunder, som inte kom på svenska förrän Erik var tio år gammal. Katekesen varvades på Erasmus av Rotterdams rekommendation med den gamle grekiske författaren Aisopos fabler. Där finns bland andra berättelsen om pojken som ropade varg en gång för mycket liksom fabeln om räven och rönnbären, fast i originalberättelsen är det druvor som var sura. Där lärde sig Erik också fabeln om haren och sköldpaddan som sprang ikapp. Fablerna lästes på latin. Då Erik var lite äldre började han läsa den romerske poeten Ovidius Metamorfoser på latin. Metamorfoserna är egentligen en världshistoria från skapelsens början till Julius Caesars död. Där kunde Erik för första gången läsa om Herkules bragder eller om Orfeus och 20 I_Erik XIV_CS6.indd :59

21 Eurydikes tragiska kärlekssaga och den inte mindre sorgliga berättelsen om Apollo och Dafne. Efter den första morgonlektionen fick Erik och hans adelskamrater leka, men alltid under sträng uppsikt. Klockan tio åts vad man då kallade middag under»tuktomästarens«, hovmästarens och lärarens uppsikt. Erik och hans klasskamrater måste lära sig det bästa bordsskicket och under måltiden skulle läraren se till att samtalet hölls på en hög nivå eller att det lästes ur någon lämplig text. Innan man fick äta måste alla tvätta händerna. Hovmästaren, tuktomästaren och tjänare kom med vattenbäcken, vattenkanna och handdukar. Efter måltiden tvättade man händerna igen, för på den här tiden åt man bokstavligen allt utom soppan med händerna. Gaffel förekom ännu inte. Porslin förekom heller inte, enkelt folk åt Vid Eriks hov serverades maten på porslin och silverfat, i vanliga hem åt man på trätallrikar eller skivor av bröd. Gaffeln förekom ännu inte, det mesta åts med händerna. 21 I_Erik XIV_CS6.indd :59

22 på trätallrikar och drack ur bägare av trä, rikare personer hade tennfat och tennbägare. Maten kunde också läggas upp på en rund hård brödskiva, lika stor som en tallrik. Efteråt, då såser och matrester blött upp brödet gavs det åt tjänstefolket eller fattiga i köket. Gäster hade egna knivar med sig, soppskedar låg på bordet. Soppor kunde ätas kollektivt ur en gemensam bunke. Erik fick knappast dricka vatten till måltiderna, vattnet var inte så rent och gott i städerna, den vanligaste bordsdrycken var öl. Soldater fick två liter om dagen, utom på söndagarna då de skulle ha fem liter. Det låter värre än det var, för ölet var färskt, grumligt och ganska svagt, ungefär som svagdricka. Vid hovet dracks mycket vin, men knappast vid de mycket unga prinsarnas bord. Två tjänare bar in Eriks mat. Den ene hade hand om drickat, den andre skar upp maten och provsmakade. Bakom dem var tre andra tjänare redo att gripa in. Erik och Johan skulle äta vid huvudbordet. De adliga vännerna vid ett annat bord. Barn ur finare familjer hjälpte till att passa upp på de unga prinsarna. De fick även komma fram för att läsa en bön innan måltiden kunde börja. De adliga barnen som passat upp fick då ställa sig vid sidan och titta på. Samma program följdes klockan fem då kvällsmåltiden intogs. Dagens lektioner varvades med lek och kroppsövningar, träning i fäktning och armborstskjutning. Erik var tidigt intresserad av fysiska övningar och hans favoritsport var olika typer av bollspel. Fotboll förekom ännu inte i Sverige, däremot olika typer av kägelspel med klot. En tysk bollmakare var anställd vid hovet och fick enligt räkenskaperna betalt för»17 väderbollar av karduan, 100 av svart läder och 17 par skor för bollspel, skor av älghud«. Erik lär ha drabbats av Sveriges äldsta dokumenterade idrottsskada då han under ett högt hopp i slottet slog huvudet så hårt i en takkrona att han drabbades av hjärnskakning. En del skribenter har velat spåra kungens senare mentala tillstånd till den här olyckan, en teori som andra avvisat, i synnerhet läkaren Viktor Wigert som skrivit en historiskpsykiatrisk studie om Erik. Wigert och andra menar att kungens med tiden allt större misstänksamhet och förföljelseidéer ligger djupare och går längre bak i tiden. Wigert menar till och med att Erik redan konstitutionellt visat tecken på paranoida föreställningar. Vi ska studera Eriks mentala hälsa närmare längre fram. Under större 22 I_Erik XIV_CS6.indd :59

23 delen av sitt liv var han vad man i dag skulle kalla vältränad, väl medveten om vad han åt och drack. Karl IX:s krönikör, historikern Erik Jöransson Tegel skriver:»kung Erik var ingen drinkare utan en nykter herre och kräsen uti mat och dryck, och han åt ingen grov spis, därav blev han behändigt lämpad att springa och spela, särskilt väderboll, som han mest plägar ägna sig åt.«väderboll var ett slags föregångare till dagens volleyboll och krävde alltså god kondition, snabbhet och vighet. Erik var av allt att döma vänsterhänt. Bevisen är många. Vid grav öppningen kunde läkarna konstatera att kungens högerarm var klenare än den borde med tanke på Eriks framgångsrika och flitiga aktivitet som idrottsman. Vänsterhänthet betraktades länge som en defekt, så sent som 1918 skrev en schweizisk vetenskapsman:»vänster hänta är mindervärdiga, eventuellt till och med degenererade, eller i alla fall inte så absolut fullvärdiga som högerhänta.«erik lärde sig att skriva med höger hand och på porträtten har han sin värja på vänstra sidan, som var det»normala«. Men på andra målningar håller han dokument och annat i vänster hand och på ett porträtt poserar han med vänster hand mot ett bord och höger hand fäst vid midjan, en ställning som skulle bli obekväm i längden för en högerhänt. Redan från det att Erik var i sjuårsåldern iakttogs ett strikt protokoll då han skulle förflytta sig till och från måltiderna. Han måste alltid eskorteras av fyra drabanter som gick före, efter dem kom fyra adelssöner, sedan följde munskänken, två matpassare, kammartjänaren, sen kom Erik ensam eller tillsammans med Johan, bägge måste ha två följeslagare, hovmästaren, tuktomästaren och sist ytterligare fyra drabanter. Det skulle alltid se furstligt ut då Erik förflyttade sig. Han skulle titta rakt fram och hålla händerna stilla. Det är oklart om detta strikta program följdes varje gång eller om man sparade det för högtidliga tillfällen. Det kungliga protokollet och ceremonierna kring den lille prinsen måste självklart ha påverkat hans självbild. Han uppfostrades till att vara medveten om och aldrig glömma att han var förmer än alla andra eftersom de var hans undersåtar. Detta skapade redan från barnsben klyftan som under hela hans livstid fanns mellan honom och högadelns söner men i synnerhet mellan honom och hans halvsyskon, som aldrig fick glömma att han var snäppet finare än de. 23 I_Erik XIV_CS6.indd :59

24 Georg Norman fick snart viktiga diplomatiska uppdrag, så lärarrollen övertogs för en kort tid av två svenska bildade herrar, Ericus Petri och Mårten Teit. Den senare var från samma socken i Nyland i Finland som Mikael Agricola, de var också studiekamrater i Wittenberg. Teit avled redan 1544 och en ny lärare anställdes. Det blev den franske protestanten Dionysius Beurreus, en man med långa studier vid Sorbonne bakom sig. Han var matematiker, läkare och astrolog. Han anskaffade en mängd litteratur från Europa, alltifrån latinska klassiker till världshistoria men också läroböcker i medicin, naturvetenskap, filosofi och astrologi. Han hade även ställning som kunglig läkare,»physicus«, varför han fick fungera som kungafamiljens husläkare, alltid redo att gripa in då familjemedlemmarna drabbades av alltifrån mässling (vilket kunde vara dödligt på den tiden) till frossa och allehanda magåkommor. Hans medicinska kunskaper väckte tidigt Eriks intresse för natur- och läkarvetenskap, men framförallt för astrologin, som då var vetenskapen på modet, en blandning av vetenskap och filosofi. De flesta var övertygade om att man kunde ta reda på en människas läggning och levnadsöde om man visste exakt när hon föddes, för då kunde man räkna ut hur stjärnorna stod den stunden och därmed kunde man veta hur livet skulle gestalta sig för den personen. För Erik var detta en sann vetenskap. Stjärnhimlen var bevis för att det fanns ett världsallt, det gällde bara för människan att försöka förstå de lagar som styrde världsalltet för att hon skulle få ett grepp om det till synes oberäkneliga. Så tänkte Erik och många av samtidens regenter, som Kristian II (Tyrann) av Danmark. Det utkom till och med ett slags astrologins»vem är det«eller snarare»hur ska det gå?«för den tidens furstar och viktiga personer, där man kunde läsa deras öden. Då Erik var vuxen skaffade han ett verktyg för att bestämma himla kroppars läge, ett astrolabium, som kostade mark eller årslönen för nära 200 drängar. När Eriks dagböcker förbereddes för varje nytt år skrevs stjärnornas förväntade placering överst på varje sida för varje ny dag och vad man kunde dra för slutsatser av det. Inför varje viktigare händelse och beslut studerades först stjärnornas läge den dagen. Det var Erik själv som med hjälp av hovets matematiker räknade ut varje dags stjärnuppställning. Han lät också skriva 24 I_Erik XIV_CS6.indd :59

25 ut stjärnbilden för sina närmaste släktingar och fiender och för kvinnorna han älskade och för de barn som föddes, liksom han studerade stjärnorna inför viktiga politiska och militära beslut. Dionysius Beurreus var kalvinist, vilket kom att påverka Eriks gudsbild en hel del. Kalvinisterna var protestanter som betonade Gamla Testamentets strängare gudsuppfattning. Därför sade Erik inte Deus utan Jehova när han talade om Gud i högtidligare sammanhang och han skrev alltid Jehova med hebreiska bokstäver,. Det gjorde han också på den orden han lät dela ut i samband med sin kröning, liksom på en del av regalierna. många av de böcker som erik nu börjar läsa återkommer under hela livet och spelar en viktig roll under hans sista år. Beurreus anskaffade sålunda Ciceros Opera omnia, Sabellicus världshistoria, Quintilianus, Plutarchos och Suetonius, samt inte minst Strabons geografiska verk. Viktiga var också romerska författare som Vergilius, Terentius samt historiska verk av Valerius Maximus. Även Melanchthons skrifter ansågs oumbärliga. Erik var mycket kunskapstörstande, vetgirig och hade gott läshuvud. Han lärde sig latin, tyska och franska. Han studerade matematik, fysik, filosofi, geografi och historia, retorik och logik. Kung Gustav var själv mycket musikalisk, han sjöng och spelade luta. De flesta av hans barn fick också musikalisk utbildning, i synnerhet Erik. Han hade fyra»luteböcker«med noter för lutan och ett musikbibliotek med noter från Frankrike och Tyskland. Han komponerade själv avancerad musik. I hans efterlämnade papper finns ett åttastämmigt musikstycke som han komponerade ur minnet i sin fängelsecell utan tillgång till luta. Han anskaffade en orgel från England som anlände dekorerad med det svenska riksvapnet och han är troligtvis den förste i Sverige som äger och kan spela på ett klavikord, en föregångare till pianot. Han komponerade flera sånger och uppenbarligen även en psalm. Han fick också både praktisk och teoretisk undervisning i bildkonst. Böcker med kopparstick av bland andra Albrecht Dürer inköptes, liksom verktyg för kopparstickning, etsning och oljemålning. Erik blev en skicklig tecknare, vilket man kan se i hans efterlämnade dagböcker och papper där han ritat i marginalerna. Han har kallats 25 I_Erik XIV_CS6.indd :59

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

VASATIDEN GUSTAV VASAS SÖNER. Källor: SO-rummet.se, Professor dick harryson, youtube

VASATIDEN GUSTAV VASAS SÖNER. Källor: SO-rummet.se, Professor dick harryson, youtube VASATIDEN GUSTAV VASAS SÖNER Källor: SO-rummet.se, Professor dick harryson, youtube Sverige och Vasatiden - Erik XIV Erik XIV blir Sveriges nya kung När Gustav Vasa dör 1560 har han delat ut olika delar

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9 INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse Berättare: Magnus Krepper Indiska Berättelser del 9 Har du någon gång tänkt på hur den värsta av alla demoner skulle kunna

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige.

Vasatiden. Du kommer att få läsa om den här nya tiden, lite om vad som hände i Europa men mest om vad som hände i Sverige. Vasatiden Med Gustav Vasa brukar man säga att den nya tiden kom till Sverige. Medeltiden tog slut och en ny tid kom till Sverige. Vi kallar den Vasatiden. Det var den tiden då Gustav Vasa och hans söner

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

kunglig sago nytt fabler kon! sagor folksagor

kunglig sago nytt fabler kon! sagor folksagor kunglig sago nytt kon! sagor fabler folksagor Folksagor En folksaga är en saga som man har berättat i århundraden. Den har gått i muntligt tradition fram tills för ca 100 år sedan, då man började skriva

Läs mer

Min hjärtans allra käraste på världen

Min hjärtans allra käraste på världen Min hjärtans allra käraste på världen Under några år i början av 1600-talet utspelade sig en hopplös kärlekshistoria mellan en adelsfröken och en svensk kung. Några brev, skrivna under åren 1613-1615 minner

Läs mer

Sagans värld. För vuxna, men även för barn!

Sagans värld. För vuxna, men även för barn! Sagans värld För vuxna, men även för barn! 1 F OLKSAGOR Det finns massor av olika folksagor och många av dom är väldigt gamla så vissa sagor vet man inte när dom kom eller var. I början skrev man inte

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

15 söndagen efter Trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 15 söndagen efter Trefaldighet Psalmer: 67, L63, 243, 249, 400, 207:1-3 Texter: 5 Mos 6:4-7, Gal 5:25-6:10, Matt 6:24-34 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Vikingatid medeltid - Norden började kristnas på 900- talet, under vikingatiden. - Norra (nuvarande) Sverige och Finland kristnades sist.

Läs mer

Stormaktstiden Lärarmaterial

Stormaktstiden Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier, samt för att urskilja texters budskap, både de

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober 1 Enkel dramatisering Den heliga Birgitta Festdag 7 oktober Bakgrund Birgitta var en av medeltidens mest kända personligheter. Hon föddes 1303 i Uppland som dotter till en mäktig lagman. Redan som barn

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Lovisa Ulrika en föreställning

Lovisa Ulrika en föreställning Ulrika en föreställning Musikalisk introduktion ( kommer till Sverige och det är bröllopsfest) Roman - Sinfonia halva sats 1 Roman - Sinfonia halva sats 2 Roman - Drottningholmsmusiken, del av sats 1 (Pergolesi

Läs mer

Kejsare skämmer ut sig

Kejsare skämmer ut sig Kejsare skämmer ut sig Ankeborg: Kejsare skämmer ut sig genom att gå ut på stan utan några kläder. Han bajsa på sig Han gick där som om han hade på sig vilka vanliga kläder som helst. Liten pojke skriker:

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

SAGOTIDNING. Flicka förgiftad på grund av avundsjuka

SAGOTIDNING. Flicka förgiftad på grund av avundsjuka ALLTID GRATIS NR 17 SAGOTIDNING Flicka förgiftad på grund av avundsjuka SKOGEN: En flicka blev förgiftad vid lunch dags för några dagar sen av en häxa. Häxan förgiftade henne för att hon var avundsjuk

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina bröder är 8 år gamla och mina systrar är 3 och 5år.

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Bondgossen kammarherre

Bondgossen kammarherre q Bondgossen kammarherre b Sagan är satt med typsnittet Semper, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

Historiska personligheter. I nnehåll:

Historiska personligheter. I nnehåll: Historiska personligheter I nnehåll: Alexander den store=halvgud? Sid 1 Créme dela Créme Sid 2 Invigningsfest Sid 3 Mata hari Sid 4 Insändare Sid 5 Annonser Sid 6 Stalins brott Sid 7 8 Alexanders mor sinnessjuk?

Läs mer

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier SAGAN Om RÄVEN Av Freja Fortier Kap 1 Ungarna Det var en gång en rävmamma som var ganska ensam men som tur att hon skulle få ungar. Hon bodde ute i skogen i sitt lilla gryt. Det var en mycket vacker skog

Läs mer

SORIA MORIA SLOTT Askeladdens äventyr. Theodor Kittelsen

SORIA MORIA SLOTT Askeladdens äventyr. Theodor Kittelsen SORIA MORIA SLOTT Askeladdens äventyr Theodor Kittelsen 1/8 En dag när Askeladden höll på att sprida ut askhögen som hade samlats i eldstaden rullade glödande kol fram och bildade ett slott som skimrade

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti 1 Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti Bakgrund Den 28 augusti firar kyrkan den helige Augustinus. Augustinus föddes 354 e.kr i Tagaste i nuvarande Souk Ahras i Algeriet (i dåtidens

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån 2 Bland de korallrev som omgav ön trivdes sjöhästarna som kunde skifta färg. Sjöhästarna visade öns fiskare goda fiskeställen

Läs mer

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN PROGRAMMANUS PRODUCENT: JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Peter Borenstein Caroline Krook

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning.

Om Koranen. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-auran som betyder läsning. 108 Koranen är den heliga boken inom islam. Den som tillhör religionen islam kallas för muslim. I Koranen kan man läsa om den muslimska tron och om de regler som muslimer ska följa. För en muslim är orden

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Om du rör vid berget Sinai Var och en som rör vid berget skall straffas med döden. (Andra Moseboken 19:12)

Om du rör vid berget Sinai Var och en som rör vid berget skall straffas med döden. (Andra Moseboken 19:12) 2002-01-31 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Dödsstraff i Bibeln Det finns många kristna fundamentalister idag som inte skulle tveka en sekund att hävda att de islamiska lagarna är uråldriga och barbariska. Vad skulle

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36

4 sön e Trettondedagen. Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 4 sön e Trettondedagen Västerås 2017-01-28, Norrköping 2017-01-29 1/5 Psalmer: 238, 709 (Ps 111), 249, 720, 724, 252 Texter: 2 Sam 22:4-7, 2 Tim 1:7-10, Matt 8:23-27, Matt 14:22-36 Nåd vare med er och

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Lärarhandledning mellanstadiet

Lärarhandledning mellanstadiet Lärarhandledning mellanstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Lärarinna gav sig inte

Lärarinna gav sig inte MiniMaxNr 3-2014 Lärarinna gav sig inte Lärarinna som jobbade fysiklärare och hade tidigare varit basketspelare på collage nivå var inte bara snygg utan tydligen även väldigt förtjust i unga pojkar, och

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Selma Lagerlöf. Astrid Lindgren. HC:Andersen

Selma Lagerlöf. Astrid Lindgren. HC:Andersen S A G O Tales for everybody! R K O N S T S A G O R HC:Andersen HC Andersen föddes år 1805,när han var 17 år gick han i en skola för barn,han blev mobbad för att han var så lång och klumpig. Därför skrev

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Lärarhandledning lågstadiet

Lärarhandledning lågstadiet Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

Texter till lucia Sankta Lucia

Texter till lucia Sankta Lucia Texter till lucia 2014 Sankta Lucia Natten går tunga fjät runt gård och stuva. Kring jord som sol n förlät, skuggorna ruva. //:Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus Sancta Lucia, Sancta Lucia:// Natten

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 02 03. Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40

Tunadalskyrkan 13 02 03. Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40 1 Tunadalskyrkan 13 02 03 Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40 Jesus var drygt en månad gammal, och Maria och Josef började vänja sig vid att ha en bebis i familjen. Det hade hänt så mycket omkring dem och det

Läs mer

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Liknelsen om talenterna 33:e söndagen under året (årgång A) 16 november 2014 Tidsram: 20-25 minuter. Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, 19-21 (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Det blir nämligen

Läs mer

Provlektion Klassiska sagor

Provlektion Klassiska sagor Provlektion Klassiska sagor Denna lektion är hämtad ur Klassiska sagor av Lena Johansson, lärare i svenska som andraspråk i Alby i Botkyrka. Klassiska sagor som världens barn har hört är ett kopieringsunderlag

Läs mer

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma 15 Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över mig.

Läs mer

Marie bebådelsedag Herrens tjänarinna

Marie bebådelsedag Herrens tjänarinna Marie bebådelsedag Herrens tjänarinna Marie bebådelsedag handlar om hur ängeln Gabriel bebådade Jesu födelse. Ängelns budskap till Maria har också gett namn åt denna helg på olika språk. I löftet till

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Safirens förbannelse Lärarmaterial

Safirens förbannelse Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Cecilie Eken Vad handlar boken om? Boken är sista delen i serien Den Svarta Safiren. Sif ser när Chala kysser Aram och hon blir förkrossad. Hon skriver en lapp till Aram

Läs mer