MILSTOLPEN. Österåkers hembygdsförening Nr 2, år 2014, årgång 33. I detta nr.: Pommern Om Vita Huset Malms kvarn Segla med Helmi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILSTOLPEN. Österåkers hembygdsförening Nr 2, år 2014, årgång 33. I detta nr.: Pommern Om Vita Huset Malms kvarn Segla med Helmi"

Transkript

1 MILSTOLPEN Österåkers hembygdsförening Nr 2, år 2014, årgång 33 Vårbild från Ekbacken. Foto Hans von Matérn I detta nr.: Pommern Om Vita Huset Malms kvarn Segla med Helmi

2 !!"#$%&'()$!*+,(% "#$!%&'()&'&' -./!"#$%&%'(()**)%+,*(-./.+"#"0%&%'./.123&4$2*(!$(-. +)*#)-!$(-./!!"#$45(%&%'./.6,7./.2-(-544%&%'./.*.*! För bokning och närmare hyresinfo: 8"#.3,+%&%'.,9:.%5#*)#$.:;#$(&%!,< Kerstin Lindberg, tfn eller , e-post: "#$%&'(%&#!!)%*+,-.#/ 01)!20&3*433%#2"&%343- Anlita er lokala expertis för färg, mattor, tapeter och dylikt

3 MILSTOLPEN Österåkers hembygdsförening Nr 2, år 2014, årgång 33 I detta nr.: Nordtyska Pommern 4!!"#$%&'()$!*+,(% Vem vet mest om Österåker "#$!%&'()&'&' 7 Vita Huset - historia och nutid -./ 8 Sida Gruvbrytningen!"#$%&%'(()**)%+,*(-./.+"#"0%&%'./.123&4$2*(!$(-. i Österåker +)*#)-!$(-./!!"#$45(%&%'./.6,7./.2-(-544%&%'./.*.*! 8"#.3,+%&%'.,9:.%5#*)#$.:;#$(&%!,< "#$%&'(%&#!!)%*+,-.#/ 01)!20&3*433%#2"&%343- MILSTOLPEN Redaktion: Sven Hugosson (ansvarig utgivare) telefon E-post: Carl-Göran Backgård Hans von Matérn Leif Svensson Gunnar Winberg Upplaga: exemplar Bilder: ÖHF:s bildarkiv där ej annat anges Österåkers hembygdsoch fornminnesförening: Postadress: Box Åkersberga e-post: Plusgirokonto: Produktion: Big Box AB, Minna Karlsson, telefon

4 Vid höstmötet 2013 berättade Jörgen Thulstrup om sin resa i det som en gång tillhörde Sverige av norra Tyskland, Pommern, och visade intressanta färgbilder (som här tyvärr bara kan visas i svartvitt). Med hans tillstånd återger vi här hans föredrag. Nordtyska Pommern här vårdas det svenska kulturarvet Hösten 2012 deltog min hustru Marianne och jag i en gruppresa till nordtyska Pommern. Vi hade inte varit där förut. Vi hade inte några speciella förväntningar utom att bekanta lovordat Pommern som ett intressant besöksmål. Det visade sig snart vara en underdrift. Vi fick uppleva en vecka med en lång rad överraskningar och aha-upplevelser som vittnade om hur det svenska kulturarvet lever i det som en gång var det svenska Pommern. Jag sammanfattade, beledsagat av bilder, ett år senare dessa reseintryck i ett föredrag vid ett medlemsmöte i hembygdsföreningen. I samband därmed kom propåer om att delge en större krets dessa intryck genom en artikel i Milstolpen. Här gör jag ett försök att uppfylla denna önskan. En betydande del av Pommern var under 167 år en del av det svenska riket. Betydande delar av det s.k. Vorpommern, i stort området från floden Oder i öster till Rostock i väster, fick Sverige vid den s.k. westfaliska freden som år 1648 ändade det trettioåriga kriget. Sverige fick också, som en enklav, staden Wismar ett stycke längre västerut. Pommern förblev svenskt till 1814 då det i freden i Kiel byttes bort till Danmark. Sverige fick Norge i stället. Wismar pantsattes år 1803 till Mecklenburg på 100 år för 5 milj. riksdaler. Panten löstes inte in Vi besökte Wismar under en halvdag med en guidad stadsvandring. Wismar har anor från medeltiden med många vackra trappstegsgavlade byggnader. Huset på bilden intill kallas Den gamle svensken (Der alter Schwede). Där finns nu en krog med samma namn. Huset Der alter Schwede. Det fanns många andra bevis på anknytningen till Sverige och hur man vårdar detta kulturarv. Ett sådant exempel är de s.k. Svenskhuvudena (Schwedenköpfe). Det är två huvuden som från 1672 fanns på ett pålverk vid hamninloppet till Wismar. Den nuvarande utformningen är från början av 1800-talet och finns fortfarande vid hamninloppet. Vårt nästa stopp var Rostock. Även här gjorde vi en stadsvandring med en utmärkt svensktalande guide. Pommern blev i stort förskonat från bombningar och andra krigs- 4

5 händelser under andra väldskriget. När ryssarna i slutskedet framryckte västerut, gav den tyske befälhavaren upp utan strid, trots Hitlers uttryckliga order om motstånd till sista man. Rostock har också många gamla vackra trappstegsgavlade byggnader. Ett exempel är universitetsbyggnaden. Universitetet grundades Det har haft stor betydelse för de kulturella och vetenskapliga kontakterna med Sverige från 1600-talet fram till våra dagar. Staden Greifswald är intimt förbunden med den svenska historien. Redan under medeltiden förekom täta kontakter med Sverige. Gustav II Adolf intog staden år 1630 och den blev efterhand en viktig del i det svenska stormaktsväldet från freden i Osnabrück 1648 fram till 1814, inte minst till följd av universitetet i Greifswald. Det kan sägas vara vårt äldsta universitet, äldre än universitetet i Lund. Lund är idag vänort till Greifswald och har tät samverkan med universitetet där. Studentutbytet är omfattande och många läser svenska i Greifswald. Utanför universitetet finns ett monument. Som en del i detta finns statyer av bl.a. Fredrik I, som var kung i Sverige , samt svenska förhandlare i samband med den westfaliska freden. Universitetsbyggnaden uppfördes Gustav III besökte universitetet 1771 innan han blev kung i Sverige. Vi gjorde en rundvandring med svensktalande guide. Det torde finnas få institutioner som lika autentiskt representerar svenskheten som universitetsaulan. Med sin praktfulla barockutsmyckning tjänstgjorde den fram till 1882 som bibliotek och läsesal. Här arbetade bl.a. Thomas Thorild. Hur många svenskar vet vem han var? Vi har Thorildsplan på Kungsholmen Universitetet i Rostock men få känner honom som 1700-talspoet och författare. I Greifswald lever däremot hans minne. Han var professor och bibliotekarie där i 13 år. Thorild är också begravd i Greifswald. Vi bodde under vår Pommern-vistelse i Stralsund. Där finns gott om svenskminnen, vilket vi fick många exempel på när vi på ett utmärkt sätt guidades runt av Rainer Schweske. Han var chef för något som kalllades Schwedenkontor, en enhet som i flera olika avseenden var en brygga mellan tyskt och svenskt, t.ex. i fråga om affärskontakter, turism och studentutbyten. Han talade flytande svenska och berättade också om hur det var att leva i det forna Östtyskland. Det blev en något mer nyanserad bild än den man vanligen får av livet i DDR alla var övervakade men hade bostad och ett arbete, nu finns friheten men med brister i boende och försörjningsmöjligheter. 5

6 Monumentet utanför Greifswalds universitet. i DDR vilket vi fick många exempel på när vi alla var övervakade men hade bostad och ett arbete. Nu finns friheten men med brister i boende och försörjningsmöjligheter. Det finns flera kungaminnen i Greifswald och Stralsund. Gustav II Adolf, hjälte-konungen, finns avbildad i brons på plaketter på husfasader och på domkyrkoväggen. Han finns också som bronsbyst. Karl XII kom till Stralsund i november 1714 efter sin berömda 14-dagarsritt från Bender i Turkiet. Han tillbringade sedan ett helt år där innan han flydde till Skåne i Slottet Spyker. Bronsplakett av Gustav II Adolf på domkyrkan i Greifswald samband med att Stralsund belägrades. Flera bemärkta svenskar har vuxit upp i Stralsund, bl.a talspoeten Lasse Johansson Lucidor, slottsbyggaren Nicodemus Tessin, kemisten Carl Wilhelm Scheele och kanalbyggaren Baltzar von Platen. Vi besökte under en hel dag Rügen, som är Tysklands största ö. Där finns också svenskminnen. Här intill ser vi en bild av slottet Spyker, som vi besökte och imponerades av otroligt fina stucktak. I slottet bodde Carl Gustaf Wrangel ( ) under den tid han var generalguvernör för det svenska Pommern. Hos oss är han mest känd som fältherre under Karl X Gustav:s och Karl XI:s krig och som slottsherre på Skokloster. Mot kungens uttryckliga vilja initierade Wrangel slaget vid Fehrbellin 1676, ett slag som svenskarna förlorade. Wrangel dog strax efteråt. Av sjukdom står det i historieböckerna. Mördad på 6

7 Vem vet mest om Österåker? läsåret För fjärde året i följd anordnar ÖHF i år kunskapstävlingen Vem vet mest om Österåker? för elever i årskurs fyra. Tävlingen har i stort samma uppläggning som tidigare år, även om en del små förändringar har skett. Under hösten 2013 färdigställde Lars Valentin en cirka sex minuter lång film om projektet. Filmen är avsedd att väcka intresse för tävlingen ute i skolorna. Om du är intresserad av att se den kan du göra det på ÖHF:s hemsida. Med denna film i bagaget har Lars och jag har varit ute på i stort sett alla kommunens skolor och informerat om tävlingen, som är ett fint exempel på ett samarbete mellan Österåkers kommun och ÖHF, där kommunen står för administration medan ÖHF ansvarar för pedagogiken och själva tävlingen. Vårt mål är att alla skolor skall känna till tävlingen och helst vilja vara med i den. I Österåkers kommun finns i år 21 klasser i årskurs 4, om man undantar Roslags-Kulla och Ljusterö, som ju är lite avlägset placerade. Tio klasser anmäldes till årets tävling, ungefär samma antal som tidigare år. Nio skolor arbetar nu med materialet i den pärm, som varje deltagande klass disponerar. Några klasser har valt att arbeta helt självständigt, medan andra tar hjälp från oss i ÖHF. De skolor som är representerade i årets tävling är Söraskolan, Sjökarbyskolan, Tråsättraskolan, Fredsborgskolan och Rydbo skola. Av dessa skolor är Sjökarby och Fredsborg rutinerade. De har tidigare stått på prispallen flera gånger. Lördagen den 5 april är alla klasser med föräldrar och elever inbjudna till en rundtur i kommunen, en stor succé från förra året. Vädret var uselt då men deltagandet stort och humöret gott. Vi hoppas på bättre väder detta år! Rundturen startar på Akers friskola och går via Härsbacka gruva, Margretelunds slott, Solbrännan, Tunaborgen, Fjärilsparken, Tingshuset på Norrö, Åkersbro, Österåkers kyrka, Hembygdsmuséet, slussen och avslutas vid dansbanan på Ekbacken. Folk från ÖHF finns ute på olika platser och berättar. Tisdagen den 8 april går kvaltävlingen av stapeln. Varje elev ska då svara på 20 skriftliga frågor, och de tre bästa klasserna går därefter vidare till final. Onsdagen den 14 maj är det dags för avgörandet i fullmäktigesalen i Alceahuset. De deltagande klasserna får dela på prissumman, kronor, att användas till något trevligt för klassens alla elever. Och alla som deltagit i lektionerna under projektet har fått ökade kunskaper om vår kommun. Vi hoppas att fler lärare i årskurs 4 under kommande år inser värdet av detta projekt och anmäler sina klasser. IRMA HÄGERSTEDT kungens order enligt vår tyske guide. Vi var också ute på Rügens kritklippor som stupar brant ned i havet. Här finns bl.a. Kungsklippan (Königsfelsen) där Karl XII år 1715, enligt sägnen, lär ha åsett svenska örlogsfartyg utkämpa en strid mot danska skepp. Efter fem intensiva dagar, med många nedslag i den svenska historien, vände vi hemåt. Alla i vår grupp var förbluffade över hur man i Pommern månar om minnena från svensktiden. Det svenska kulturarvet är där i högsta grad levande. JÖRGEN THULSTRUP 7

8 Vita Huset - historia och nutid Vita Huset som flygel till prästgården innan det flyttades till Ekbacken Vid julbordet 2013 blev jag tillfrågad om Vita Husets historia och tänkte då att det kanske vore dags att återuppliva vad som tidigare har skrivits och vad som senare har hänt i husets utvecklingshistoria. På vår hemsida finns en kort översikt skriven av Olle Löfgren. Men även i Milstolpen av äldre årgångar, nr , , och finns artiklar som handlar om huset. I jubileumsnumret, när föreningen firade 40 år, finns en flersidig artikel av Tage Ohlsson, som då var byggledare, ansvarig för flytten till Ekbacken. Återuppbygnaden var klar till 40-årsjubileet I artikeln får man reda på att huset som är från 1745, byggdes som flygel till prästgården för att huvudbyggnaden saknade kök. Hit flyttade dåvarande kyrkoherden Riselius som bodde där till sin död Från år 1754 övertog kyrkoherde Reuterstedt huset till sin död, och sedan hans änka. År 1774 bodde där kyrkoherde Rydén till Vilka som därefter bodde i huset, som innehöll tre lägenheter, framgår inte, men Sören Norrby kan berätta att han bodde där en tid när hans far, Samuel Norrby. var kyrkoherde åren och var den siste kyrkoherden som bodde i huset började man tala om att riva huset eftersom byggnaden var ful och dåligt underhållen, men Stiftsnämnden beslöt 1951 att huset inte fick rivas beslöt dock fullmäktige att huset skulle rivas, och Hembygdsföreningen fick erbjudande att ta hand om huset. Tage Ohlsson skriver i artikeln: ÖHF som länge behövt ett större hus än gamla Torpet (nuv. Båtsmanstorpet som då var ÖHFs huvudlokal för sina aktiviteter i Ekbacken) insåg snabbt att här var det hus vi behövde. En kommitté tillsattes. Man skrev ett avtal med kyrkan om rivning och borttagning, helt utan ersättning från någondera parten. Räddningsaktionen från ÖHF till glädje för kommande generationer österå- 8

9 kersbor skulle visa sig vara en god affär för kyrkan, men ack så kostsam för hembygdsföreningen. Tage berättar vidare : Allteftersom arbetet framskred avslöjades bristfälligheter i framför allt nedervåningen (det ursprungliga timmerhuset från 1745). Så t.ex. var golvbjälkarna i norra delen som helt saknade trossbotten ruttna till halva sin tjocklek. Ett hörn på huset hade sjunkit och timret var därför snett på varven just där. Den senare, under 1800-talet, påbyggda övervåningen hade däremot relativt friskt virke om man undantar det dålig yttertaket, där varken bräder eller läkt gick att återvinna. Detta vittnar om vilket heroiskt arbete Tage och hans män la ner på huset. Till en början var de bara tre personer, men så småningom utökades antalet till ett 30-tal. Tage inte bara organiserade och ledde allt arbetet, han stod även för alla erforderliga ritningar och handlingar för byggnadslov m.m.. Flera åkersbergaföretag hjälpte till med arbetet, både finansiellt och med redskap, maskiner och arbetskraft. (I artikeln får man veta vilka det var). En mängd foton från arbetet tagna av Sture Jansson har skänkts till ÖHF och finns bevarade. I Milstolpen nr tar Tage åter till orda i en artikel med bilder under rubriken Så blev Vita Huset vårt. Där berättar han bl.a. : Vita Huset byggdes år 1745 i en våning och var då ett rött timmerhus i ett plan. Det var avsett som ett komplement till prästgården som då saknade kök. Omkr. År 1860 byggdes det på och putsades utvändigt, därav namnet Vita Huset. Det var sedan vitt till 1960-talet då man spikade på panel som rödmålades, men huset kallades, och kallas än i dag Vita Huset. [...] Under husets tid vid prästgården har det använts som bostad åt präster, prästgårdsarrendator och trädgårdsmästare samt bostad för folk utan direkt anknytning till kyrkan. Byggänget 1986 utanför huset med tage Ohlsson i dörröppningen. 9

10 Olle Löfgrens skildring som kan läsas på vår hemsida ger en målande bild av arbetet: - Pensionerade byggnadsinspektören Tage Ohlsson samlade ett gäng omkring sig, ÖHFmedlemmar som ställde upp utan ersättning, och de började riva gamla Vita Huset i juni Breda golvbräder och vackra profilerade lister lossades försiktigt och togs till vara. Utvändig panel med puts revs bort - ett drygt arbete. Tunga takstolar och tjocka timmerväggar plockades ner bit för bit med hjälp av mobilkran. Allt märktes Tage Ohlsson i sin krafts dagar. upp noga. Nedervåningen, det ursprungliga timmerhuset från 1745, var i dåligt skick med delvis ruttna bjälkar. I övervåningen, från 1860-talet, var det däremot relativt friskt virke. Det nya Vita Huset fick bli ett envåningshus fortsatte de sega gubbarna med återuppbyggnaden i Ekbacken. Man göt och murade grund, och man lade de gamla bjälkarna på plats igen, som de legat tidigare. Vita huset är 17 x 8 meter stort. Alllt användbart gammalt togs till vara. Fönster och dörrar är från det gamla Vita huset, de breda golvplankorna och de handhyvlade innertaken likaså. Halva tegeltaket, det som vetter mot Ekbacken, är det ursprungliga. Till den andra halvan av taket fick man tegel från Bergaskolans vaktmästarbostad som skulle rivas. Skorsten med vedspis och öppen spis murades upp. Företag i Österåker sponsrade med schaktning, byggmaterial, transporter mm. Under de gånga åren har mycket hänt med huset. I Milstolpen nr kan man läsa om hur fuktskador hade drabbat huset, och angripna bjälkar under huset måste åtgärdas. Ett omfattande renoveringsarbete påböjades vilket även omfattade interiören i bottenvåningen. Det gamla klumpiga dalamöblemanget annonserades ut till försäljning 2004 och fick snabbt en köpare. Även den gamla tramporgeln tog samme köpare hand om lite senare. Väggar och tak målades om och lilla salongen fick en ny tapet. Trappan till övervåningen byggdes om efter uppmätningar av undertecknad, då den var svår att gå i med för höga steg bl.a. Efter begärda offerter från flera företag beställdes den i december 2004 från Korsmyra Snickeri, som kom med trappan i färdiga delar och monterade in den snabbt och gjorde ett bra jobb. Men så den 17 mars 2005 drabbades föreningen hårt, då någon på natten tände eld på den s.k. lotterikiosken som låg intill huset, med påföljd att elden även spred sig till Vita Huset. Lyckligtvis lyckades brandkåren snabbt stoppa elden innan den brutit igenom den närmaste gaveln. Skadorna blev dock så stora att man inte kunde utnyttja det rätt nyrenoverade köket bl.a. Mer om denna händelse kan man läsa i Milstolpen nr (ett extranr som gavs ut med anledning av branden). I Milstolpen nr kan man läsa om restaureringen efter branden. Den bekostades både av föreningen och av Hembygdsförsäkringen. I Milstolpen nr kunde man läsa vidare om detta: - Ett intensivt arbete har pågått hela försommaren med att reparera de brand- och vattenskadade delarna av Vita Huset som en ännu okänd person orsakade vid mordbranden den 17 mars i år, när hela lotterikiosken brann ner. Byggnadsföretaget som anlitades av försäkringsbolaget har gjort ett utmärkt arbete. I tid till midsommarfirandet var husets nedervåning klar så att köket kunde utnyttjas. De delar av köksinredningen som var närmast den brandskadade gaveln har bytts ut helt i samband med att fukt- och röksanering genomfördes. 10

11 Dalamöblerna (före 2004) Taket har fått nya tegelpannor och flera av takstolarna var så svårt brandskadade att de måste ersättas. T.o.m. Lilla salongen har fått nytt golv och omtapetserats. Nu återstår en del på övervåningen så att fotorummet och förrådet där ska kunna tas i bruk någon gång i augusti som det är tänkt. Den helt nedbrunna lotterikiosken har återuppstått. Uthyrningen av Vita huset till bröllop, fester och annat har nu kommit igång som förut... Ytterligare renoveringsarbeten har senare utförts. T.ex. år 2006 upphandlades 6 nya fällbord och 40 stapelstolar med stoppad sits från Klippan Inredningstjänst AB. År 2007 maskinslipades golven på nedervåningen och fick ny golvbehandling med en gammaldags trälut (Timberex) och en infärgning som gjorde att de fick en mörkare och lite patinerad ton (Osmo 3062 matt). Det var en lyckad behandling som utfördes av färgfirman Colorama och har tålt slitage och stått sig fint hittills. HANS VON MATÉRN VITA HUSETS ÖPPETTIDER För att underlätta tillträde till Vita Huset när det behövs för lämnande eller hämtande av varor etc, har det bestämts att huset ska vara öppet tisd och torsd kl Då finns där personer som kan betjäna. Om det av någon anledning inte finns någon där tillfälligtvis kommer det att vara anslaget på entrédörren hur vederbörande kan nås. För de som önska hyra Vita Huset finns det möjlighet att kontrollera när huset är ledigt om man går in på vår hemsida och klickar på Vita Huset. Där finns också uppgifter om hur man bokar. 11

12 Nytt avsnitt om gruvbrytningen i Österåker I två tidigare nummer av Milstolpen har vi återgett avsnitt ur Henry Olsons bok om gruvbrytningen i Österåker. De handlade om upptäckten av Härsbackagruvan, om hur brytningen av kvarts och fältspat kom igång, samt om arbetsuppgifterna i gruvan. Här följer ett tredje avsnitt. I det får vi möta den dynamiske gruvförmannen Carl Adolf Bergström, Tjocka Bergström. Vi får också några data om de båda gruvcheferna Johan Olof Husén och Karl Benbom. Husén var under 25 år tillika inspektor vid Margretelunds säteri. Avslutningsvis antyds bekymmer till följd av sinande fältspat. Boken kan köpas för 150 kr. Hör av er till ÖHF, telefon (telefonsvarare), epost: eller med post Box Åkersberga Ett nytt sekel Friherre Samuel Åkerhielm avled på Margretelunds Slott den 2 april 1900, 67 år gammal. Hustrun Ebba Åkerhielm, född Gyldenstolpe, övertar ledningen för Margretelunds Gruva. Inspektor Johan Otto Husén får fortsatt förtroende som ansvarig för verksamheten vid gruvan. Efter hårda förhandlingar får han en ordentlig extrainkomst! Bonuslönen blir 3 % av bruttointäkterna. De första åren på 1900 talet gick verksamheten mer eller mindre på tomgång. På våren 1901 slutar Johan Ek som gruvförman för att överta ett ledigt arrende vid Idsätra gård. Den nya förmannen heter Carl Adolf Bergström, Tjocka Bergström, var född 1876 i Grytnäs. Adolf Bergström är ungkarl, endast 26 år gammal och kommer närmast från Vikbolandet i Öster-götland. Han börjar sin tjänst den 1 april 1901, med Härsbacka gård som bostad. Med dryga 10 års erfarenhet från gruvor i Bergslagen och Östergötland övertar han ledarskapet i Härsbacka gruva. Han tituleras Gruvfogde! Ganska snart började han rekrytera nytt folk till Härsbacka, bl.a. tre av sina bröder, Bernhard och Oskar som kom1902. Den yngre brodern Johan kom fem år senare. Från Åsätratrakten kommer gruvbyggarna Gustav Berggren från Dalsätra och nabon Emil Gustafsson, Emil i Lillsätra. Från samma trakt kom Herman Eriksson från Smattran, Sam, Gottfrid och Karl Eriksson från Bergsätra. Tre bröder Olsson, Gottfrid, Axel och Harald från Ektorp. Från Margretelundshållet kom Gustaf-Pelle Pettersson och Brevikstorparna Gustaf, Johan och Hjalmar Jansson Bougt. Tjocka Bergström kämpade hårt för att få tag på ett fruntimmer. Efter något år träffade han sin blivande hustru som hette Johanna, född den 10 april 1883 i Visnums socken i Värmlands län. Dottern Gerd föddes 1905 och sonen Sigvard två år senare. En rolig historia var när Adolf Bergström skulle ut på friarstråt. Han var inte så noga med klädseln. Han tyckte nog att hans slitna gruvfogdemundering borde duga. Han var dock mera tveksam om de snedgångna och oputsade gruvstövlarna skulle imponera på Johanna. Gottfrid Ohlsson, som var med i arbetslaget och som var en stor pedant efter sina år som stamanställd. När Tjocka Bergström tågade iväg till mötet var han iförd Gottfrids välputsade lackskor. Saken var klar, kärlek uppstod. Skornas förtjänst eller inte, svaret blev Ja. 12

13 Carl Adolf Tjocka Bergström gruvfogde Foto: Harling Problemet med gråberget fortsätter Under de följande nio åren med Bergström som arbetsledare gjordes stora investeringar i byggnader och materiel. Men de ekonomiska problemen var inte över. Upptäckten att fältspatsådern behagade växla läge blev en ny kalldusch för gruvledningen. För att komma åt det värdefulla berget, måste man spränga bort mängder med gråberg samt forsla upp och transportera massorna till lämpliga upplagsplatser. År 1902 rasade vinsten med 60 % till kronor, delvis beroende på stora investeringar för att göra gruvdriften effektivare. När dagbrottet blev allt djupare måste ett nytt spelverk installeras. Gruvspelet kostade 620 kronor, fotogenmotorn 1 800, tre gruvtunnor 700, en stjälptralla 278 och ett mellanspel 189 kronor. Hela kalaset slutade på kronor. Försäljningspriserna gick ner ca 15 %. Prima fältspat såldes för 12 kronor, sekunda fältspat och kvarts för 5 kronor per ton. Vinsten för året var kronor. Inspektor Husén kvitterade ut en fast lön på kronor plus 3 % på gruvans intäkter. Uppgifter om gruvbrytning och ekonomi saknas för Redovisad vinst var kronor. Vad vi vet är att de ekonomiska problemen vid Säteriet och gruvan fortsatte. Trots detta visar en sammanställning av Huséns lönekonto på uppgång! Från skogskontot 500 kronor, jordbruket 1 855, hemmansräntor 700 och 100 kronor från vardera. frälseräntor, kvarnen, gruvan samt reparationer. Summa kronor plus 3 % på gruvan bruttoinkomst. Om vi kalkylerar med en vinst på 30 % av intäkterna vid gruvan, blir summan kronor. Lön och bonuspengar blir då nära kronor! Oumbärlig var namnet! Som jämförelse kan nämnas att gruvarbetarlönen var lite över 500 kronor om året. Inkomsterna vid Margretelunds gruva var kronor för år Uppgifter om 1905 saknas. Sedan den första Afskeppningen i slutet av 1891 till utgången av 1905 har ca ton lämnat hamnen vid Idsätravik. Lastningen sker på samma sätt som tidigare d.v.s. handlastning och kärrning dagar i sträck. Enda skillnaden är att fartygets tonnage har ökat markant, vilket kräver ökade Olika falla ödets lotter! Anna Christina Andersson, Hönsstina; skötte slottets höns och gri-sar, mjölkade kor och uträttade diverse grovsysslor. Uppgifter om Stinas bonuspengar saknas. Foto: Harling 4 september

14 Medaljörer på slottstrappan 1905 vid utdelning av Patriotiska Sällskapets medalj. Främre raden fr.v.: Kördrängen Isak Eklund, nattvakten Daniel Wallin, inspektorn Johan Otto Husén, rättare Andersson samt Pettersson från Berga gård (Stall-Pelle). Stående fr. v.: Snickaren Holmberg, Pettersson från Berga (Ko-Pelle), smeden P A Söderberg, torpare Åström, maskinisten Nilsson från Rödbosund, Pettersson (Slöjdar-Pelle). Foto: Okänd/Reprofoto Dan Unevik. arbetsinsatser av lastarna. Året därpå, 1906, efter 25 år som inspektor vid Säteriet och 15 år som gruvchef, slutar den 57-årige Johan Otto Husén sin dubbla tjänst på Margretelund. Familjen flyttar till en nyuppförd mangårdsbyggnad, eller snarare en villa, vid Åkerstorp. Flytten, som betalas av Säteriet, kostar 58 kronor. Frågan är vad som orsakade det oväntade slutet på hans framgångsrika ledning av driften av Margretelunds Säteri och gruvverksamheten. Förmodligen var det ekonomiska skäl som drev fram en uppgörelse. Han blev helt enkelt för dyr när lönsamheten minskade i både jordbruks - Platsen för det nya uppfordringsverket den 7 augusti och gruvnäringen. Husén tar över driften Berget är blottat och det pågår ett intensivt av Åkersbergs gård, som blir namnet på arbete i början av Sänket som skall nå nivån den avstyckade jordbruksfastighet han för brytbara mineraler. På bilden fr. v. Gruvfogden Adolf Bergström, okänd, Gustaf Ålands-Gustaf förmodligen fick i avgångsvederlag. Hans avsikt var nog inte att själv bruka Gustafsson Ättarö, okänd, Anton Svensson Nyhagen, jorden, för han städslade både dräng och Axel Olsson Ektorp, mellanraden fyra okända. Sittande på berget fr.v. okänd, Harald Olsson Ektorp piga. Drängen hette Oskar Andersson och kom från Ullared medan pigan Elin och Gottfrid Eriksson Bergsätra. Foto: Harling. 14

15 Eriksson, icke döpt som det står i kyrkboken, var från Frötuna. Husén själv åtog sig diverse uppdrag i socken. Under en period var han kommunpolitiker och kommunalnämndsordförande. På bouppteckningar, testamenten och andra handlingar från den tiden finner man J. O. Huséns namn. Han samarbetade med nämndemännen och bröderna Fritz och Emil Jansson. De var arrendatorer och senare ägare till Marsätra och Knaborg. Familjen Huséns kontakter med släktingar och vänner i Husby-Långhundra var inte så täta. Förhoppningsvis passade han på att, av kusinen och uppfinnaren Conrad Carls Kalle, köpa såmaskinen Max, när han besökte mor Anna vid Annelund. Den nya gruvchefen kommer till Härsbacka År 1907 tillträder den nya gruvchefen Karl Benbom. Han tituleras Disponent. Alla talar om honom med förnamnet Karl. När man talade till honom, var det disponenten! Han skötte verksamheten från sitt kontor i Gamla stan. Som regel besökte han Härsbacka på lördagarna. Disponentens lördagsresor ingick i arrendeböndernas åtaganden. Hämtning skedde tidig morgon vid anhalten Åkersberga Grustag, intill nuvarande Tunagårds station. Framåt kvällen var det dags för återfärd till stationen. Den nya gruvchefen var märklig på många sätt. Till råga på eländet hade han kronisk magkatarr som gjorde att han fick hålla en sträng diet. När Disponenten var sur i magen, gick det ut över folk som kom i hans väg. Ofta uppstod häftig ordväxling om den minsta skitsak. Alla var därför mer eller mindre rädda för honom. Oavsett om det var Karls förtjänst eller inte, så förändrades driften vid Härsbacka gruva radikalt Detta gällde även ledningen för Margretelunds gruva där friherrinnan Ebba Åkerhielms svågrar greve E. Oxenstierna och friherre H. Falkenberg tar allt större ansvar. Förmodligen satte de in nytt kapital i bolaget när gråberget tagit överhand. Efter 16 års brytning i stora dagbrottet börjar inte bara fältspaten utan även dagsljuset att försvinna på 50-meters nivån. Vi har tidigare använt bilder för att illustrera olika arbetstillfällen, bl.a. där ett arbetslag och deras redskap visas. Nu har tiden kommit ifatt fototekniken Dagbrottet på bilden nedan (bilden som omnämns här i texten har måst utelämnas på grund av sin storlek) visas i ett grodperspektiv! Fotografen står på gruvans botten. Tunnan som är halvvägs, fraktar inte bara ett storskut, utan även två fripassagerare som står på tunnkanten. De fem andra i arbetslaget klättrar på stegarna för att ta sig Nya gruvchefen Karl Benbom från Stockholm, med händerna på ryggen. Foto: Harling. 15

16 Arbetslaget får besök nere i dagbrottet av Bröderna Harling den 9 juli Vi börjar uppe i schaktet med en okänd person, Fundin från Björkhaga, framför står Antonius Svensson mera känd som, Anton i Nyhagen. okänd - alla är lastare. Harald Olsson och snett nedanför John Nilsson Härsbacka - borrare. Okänd. Främre raden fr. v. Axel Olsson - skjutare, Emil Gustafsson Emil i Lillsätra - gruvbyggare, Albert Jansson Kylan - maskinist och Gottfrid Olsson - borrare. De tre Olsönerna var från Ektorp. ektorpspojkarna som man sa. Foto: Harling. upp till marknivån. När man skulle ner i gruvan, stod två karlar i tomtunnan och tre på kanten. Ryggsäcken med termos och smörgåsar var ett måste för att klara ett skift. När det var matrast tog man sig upp till Gruvstugan. Ett sätt att få bort massorna från gruvområdet var att anlägga en ny transportväg mellan gruvan och hamnen. Som draghjälp hade man en häst från herrgårdsstallet. Den hette Putte. Den nya sträckningen kom att ligga ca 10 meter högre upp i sluttningen av Ättaröberget. Redan på ett stenkasts avstånd från gruvan passerade man sågverket som levererade allt virke till byggverksamheten. Efter ytterligare några hundra meter, mitt för Katthavet där banan svängde österut, bygger man ett maskinhus och en dynamitkällare med ett mindre förråd. Huset, som fortfarande står kvar tillssammans med smedjan, har en gjuten grundsula med murade väggar i rött tegel, takbeklädnaden är av tjärpapp. I byggnaden fanns en kraftig kompressor driven av en stor dieselmotor. Den komprimerade luften fördes i en rörledning längs efter den nya banvallen, till gruvan för att driva de nyanskaffade bergborrmaskinerna. I slutet av 1909 var den nya järnbanan till Idsätraviken klar att tas i bruk. Gruvpickarna har spelat ut sin roll i och med den epokgörande övergången till maskinell bergshantering. Tyvärr skulle det visa sig att människors hälsa försämrades ödesdigert när man började maskinborra utan vatten, s.k. torrborrning. Maskinisten Albert Jansson dog den 28 september 1915, endast 35 år gammal. Han efterlämnade hustrun Albertina och fyra barn varav två inom äktenskapet, Astrid född 1910 och Rickard Albertina var född 1888 i Virserum Småland, syster med Jo- 16

17 hanna, Tjocka Bergströms fru. De två äldsta barnen, Gerda, född 1902 och Arvid -05 hade han i ett förhållande med Augusta Sofia Nilsson född Folk kallade henne för Rödbosundsgumman. Lastarlaget på 15 man på plats för att börja lasta S/S Gullborg från samma rederi som skeppet ovan. När det var högsäsong körde man i två skift om dagen, för att korta ner tiden. Foto: Harling. Bekymren fortsatte år efter år Som tidigare nämnts försvann fältspatsådern plötsligt. Efter en omfattande brytning av gråberg, återfanns dock fältspat på en betydligt lägre nivå, med dragning i nordvästlig riktning. Det stora dagbrottet var därmed ett avslutat kapitel. I och med avvikelsen på 60-meters nivån, blev det omöjligt att hissa upp stenmassorna från dagbrottet. Platsen för det nya uppfordringsverket låg betydligt högre upp i Ättaröberget. Gruvledningen satsade på en omfattande utbyggnad vid Härsbackagruvan. I planeringen ingick för- S/S Stegeborg från AD-rederiet i Göteborg med besättningen uppradade vid relingen. Befäl och manskap och, sist men inte minst, den gulliga skeppshunden.. utom det nya schaktet, en ny hög lave av gigantiska mått ut till förvaringsfickor och sorteringsverk. Slutligen sprängde man en lång tunnel med en rad tappfickor. Frågan är om man inte gjorde en alltför kraftig utbyggnad. Förmodligen överskattades tillgången av brytbara mineraler. Svaret på den frågan visade sig tio år senare, när fältspatsådern mer eller mindre försvann i mitten av 1910-talet. Andra förändringar inom Härsbackaområdet var att sågverket flyttades närmare gruvan, invid den påbörjade tunnelmynningen. Den omfattande byggnationen under den kommande femårs-perioden krävde enorma mängder sågat virke. Läget vid Härsbacka gruva är krisartat. Den nyupptäckta fältspatsådern visade sig innehålla betydande mängder kvarts och andra mineraler. Visserligen ökar försäljningen något sedan disponent Axel Nilsson vid Svinninge gruva tagit över i stort sätt hela ansvaret. Den 29 augusti 1907 undertecknar friherrinnan Ebba Åkerhielm ett avtal för Margretelunds gruva med Grosshandlare Max 17

18 Retsloff från Stettin. Avtalet gäller en treårsperiod som kan förlängas med två år i taget. Vilket klipp! Försäljningen årenretsloff från Stettin. Avtalet gäller en treårsperiod som kan förlängas med två år i taget. Vilket klipp! Försäljningen åren visade på förbättrade resultat, speciellt för kvarts, som ökade med 300 %. Upplagen av kvarts vid Idsätravik, hade växt under årens lopp, så utskeppningen kom verkligen i grevens, eller var det friherrinnans tid. Prima fältspat 6.394ton, 2:dra sortering och andra kvaliteter ton, summa ton såldes med ett saluvärde på kronor. Kvarts ton såldes för kronor. Tillsammans såldes alltså ton med ett saluvärde på kronor. Nettot blev kronor. HENRY OLSON Citat Du är inte helt värdelös, du kan fortfarande användas som ett dåligt exempel. Försök att göra någon glad varje dag, om det så bara är dig själv. Jag frågar inte efter meningen i fågelsången eller soluppgången en disig morgon. Det bara finns där och det är vackert. Att vara lycklig är ingen rättighet, det är en skyldighet. Att ta livet av sig, är att straffa fel person. Man får aldrig en andra chans att göra ett första intryck. Varje ålder har sina fördelar, man upptäcker det bara för sent. Lyckliga människor räknar inte flyende minuter. Ord av uppskattning är en nyckel som passar till många lås. Vi glömmer våra glädjeämnen men minns våra lidanden. Har du vänner, betrakta dig då som rik. Tänk på att en främling är en vän du inte lärt känna Frukta inte när dina fiender kritiserar dig. Men se upp när de applåderar 18

19 Kulturstigarna Nyutgåvan av Häfte nr 2 i serien är klar och har kommit. Från början gick serien under titeln Gå - cykla i Österåker, men har nu döpts om till KULTURSTIGAR. Denna senaste omfattar områdena Gottsunda, Husby och Näs. Häftet har varit slut en längre tid. Arbetet med en nyutgåva har krävt extra mycket arbete av olika orsaker. Den nya upplagan har omarbetats och kompletterats med 40 års nyare forskning av fil mag Gudrun Vällfors och fil dr Gunilla Larsson. Grundmaterialet som utgörs av pionjärundersökningar av lokalhistorikerna Henning Loggert och Alfred Westerberg finns bevarat i bandinspelningar och på kartor i ÖHF:s arkiv. Texten i detta häftes tidigaste utgåvan var tvungen att omarbetas och nyskrivas helt, och har försetts med nya foton och kartskisser. Övriga häften i serien är nr 1, som omfattar Tuna och Norrö (nytryck år 2008) och nr 3, områdena kring Prästgården och Smedby (nytryck 2011) och nr 4, områdena Skeppsdal och Stavs Äng (nytryck 2012). Priset är numera kr 100,- pr häfte för samtliga. De finns att köpa på biblioteket och från Hembygdsföreningen bl.a. 19

20 Sven Jacobsson till minne Vår förening har sorg. Vår medlem Sven Jacobsson avled den 30 mars efter en längre tids ohälsa. Sven var en människa med en stor social kompetens, en vänlig och gladlynt person som hade lätt att få människor i sin närhet att må bra. Inom vår förening var Sven en värdefull länk i kamratkedjan. Han var under en följd av år kassör och följde senare upp detta uppdrag genom att vara revisor. När vi sedan saknade en representant i styrelsen för Fornåker ställde Sven upp och var under flera år ett fungerande ombud för vår förening. På olika sätt bidrog Sven till trivseln inom ÖHF. Ett av medlen var att ordna utflykter. Jag minns väl vårt besök på Skeppsholmen och den rundvandring han ledde på Stockholmsbriggen - då var han verkligen på hemmaplan! Vi kommer att sakna Sven. Han kommer alltid att leva kvar i våra minnen som en god och glad kamrat. GUNNAR WINBERG 20 Berggrenstorpet Uthyrt I januari hade vi en annons i Kanalen om möjlighet att hyra torpet, och nu är det avgjort. Det kom in fem skriftliga ansökningar med begärda upplysningar om vad man tänkt sig göra och hur man vill bedriva verksamheten i torpet. Styrelsen fastnade för gruppen Åsa Broquist Wall och Cina Johnsson Schön, som bäst svarade mot de krav och möjligheter som föreningen haft som villkor. Avtal med dessa är klart och närmare upplysnigar om öppethållande m.m. kommer att anslås i Ekbacken och på vår hemsida. STYRELSEN

21 Jan Carell till minne Jan Carell, föreningens revisor sedan många år, har gått bort, Jag lärde känna honom under den tiden som en samvetsgrann granskare av våra räkenskaper och som en mycket intresserad medlem. Jag har också några minnen av Jan från min tidiga ungdom i Karlskrona, som då (tidigt 50-tal) var vår gemensamma hemstad. Jan tillhörde "Werkö-gänget" som bestod av ett antal sommarboende på Werkö, som då var en sommaridyll men senare blev platsen för ASEAs tillverkning av sjökablar och för Stena-Lines polentrafik. Gänget innehöll färghandlare Håkanssons döttrar, tobakshandlare Wandels son, bröderna Nito och Horst Samuelsson, jan och några till. Själv var jag en tidvis deltagare, ty jag bodde inte på ön. Glada och obekymrade sommardagar är de bästa minnen man kan ha, och dagarna på Werkö med Jan och det övriga gänget hör till dessa minnen. SVEN HUGOSSON 21

22 22 För dig som vill ut på sjön i sommar och inte har någon båt kan vi rekommendera en segling med HELMI. Här lite av försommarens seglingsprogram hämtat från deras hemsida: Sälsafari, medlemssegling torsdag platser kvar. Vi besöker sälarnas favoritklippa i Svartlögafjärden. Kaffe och lunch ingår. Medlemspris 200:-. Ornitologsegling lördag , 10 platser kvar. Vår guide Jan Dock kommer att berätta om skärgårdens fågelliv. Kaffe och lunch ingår. 2-dagars till Sandhamn fredag - lördag , 12 platser kvar. Exklusiv 2-dagars segling med övernattning i Sandhamn. Husaröleden, Lökaö, Sandhamn, Björkskär, Nassa, Kallskär, Svartlöga. När skärgården är som vackrast! Pristillägg: 2350:-. Sälsafari lördag , 12 platser kvar. Vi besöker sälarnas favoritklippa i Svartlögafjärden. Kaffe och lunch ingår. Mer av Helmis sommarprogram kan man hitta på: För att boka segling ring eller mejla: Bengt, , P-O, , Anders, , HANS VON MATÉRN

23 19

24 Måla om? Vi erbjuder kostnadsfritt hembesök med professionell rådgivning - hemma hos er! Boka tid för för ett besök och få tekniska råd och offert på material. SÖNDAGSÖPPET! Öppettider: Månd-fred 8-18 lörd 9-14 sönd Adress: Rallarvägen 7 Tel: "#$!%&'()&'&' -./!"#$%&%'(()**)%+,*(-./.+"#"0%&%'./.123&4$2*(!$(-. +)*#)-!$(-./!!"#$45(%&%'./.6,7./.2-(-544%&%'./.*.*! 8"#.3,+%&%'.,9:.%5#*)#$.:;#$(&%!,< "#$%&'(%&#!!)%*+,-.#/ 01)!20&3*433%#2"&%343-

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

fusk bygge text Lena Olofsson foto Melker Dahlstrand och Mattias Hallgren

fusk bygge text Lena Olofsson foto Melker Dahlstrand och Mattias Hallgren Fixar fusk bygge Hösten 1668 stod hela Skoklosters slott under tak och hantverkarna firade taklagsöl. Våren 2014 började takpannorna plockas ner över nordöstra hörnet och restaureringen av taket kunde

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila Reseberättelse från Riga resan 11 13 sept. 2013 Onsdagen den 11 september kl. 13.00 möttes 17 st. förväntansfulla flygplatsseniorer Arlanda/Bromma i Tallink/Silja s frihamns terminal för att med båten

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Innehåll. Karta. DEL 1: Barndomen. DEL 2: Krigsåren

Innehåll. Karta. DEL 1: Barndomen. DEL 2: Krigsåren Innehåll Karta 11 DEL 1: Barndomen DEL 2: Krigsåren 52 DEL 3: Efter befrielsen 152 Förord Hösten 2004 började jag på Max initiativ intervjua honom om hans upplevelser som barn och tonåring under Förintelsen.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930

Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08. Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 1 Fastigheten Nor 1:10, 1:26 Sammanställt av Sture Götesson 2012-10-08 Kortet föreställer Georg och Frida Karlsson den 29 september 1930 Kortet är taget ca 1950 tal 2 Fastighetens historik Karl Gustav

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

Sveriges befolkning 1890 Sida 1

Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Sveriges befolkning 1890 Sida 1 Post 3785636 Andersson, Anders f. 1843 i Post 3785615 Andersson, Karl Johan f. 1854 i Arboga landsförs (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Arboga S:n Post

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Minnesord över Sven Vifors.

Minnesord över Sven Vifors. Minnesord över Sven Vifors. Första gången jag lärde känna Sven var 1980 i samband med att Johnson Chemsun byggdes och levererades från Kockums varv i Malmö där Sven var leveransövervakare av fartyget.

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

historien om jaktvillans resa nedför berget

historien om jaktvillans resa nedför berget historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Nummer 265 Årgång 45 Oktober 2012 Utkommer varannan månad Ansv.utg. HEKBLKKNBS Hemsida: http//www.folkdansringen.se/hemgarden I I I I

Nummer 265 Årgång 45 Oktober 2012 Utkommer varannan månad Ansv.utg. HEKBLKKNBS Hemsida: http//www.folkdansringen.se/hemgarden I I I I f Nummer 265 Årgång 45 Oktober 2012 Utkommer varannan månad Ansv.utg. HEKBLKKNBS Hemsida: http//www.folkdansringen.se/hemgarden r UPPTAKTSRESAN Klockan 7.30 lörd!gg!l

Läs mer

LERGÖKS BLADET ETT INFORMATIONSBLAD FORMATIONSBLAD OM VAD SOM HÄNDER I FÖRENINGEN. KURSER, FESTER, RESOR OCH ALLA ANDRA AKTIVITETER

LERGÖKS BLADET ETT INFORMATIONSBLAD FORMATIONSBLAD OM VAD SOM HÄNDER I FÖRENINGEN. KURSER, FESTER, RESOR OCH ALLA ANDRA AKTIVITETER DHR. ÄNGELHOLM NR.2 2011. LERGÖKS BLADET ETT INFORMATIONSBLAD FORMATIONSBLAD OM VAD SOM HÄNDER I FÖRENINGEN. KURSER, FESTER, RESOR OCH ALLA ANDRA AKTIVITETER ORDFÖRANDE. OVE JANSSON 21694 TEL. 0435-21694

Läs mer

1 Mötets öppnande Öppnande Föreningens ordförande Sven Hugosson förklarade styrelsemötet öppnat.

1 Mötets öppnande Öppnande Föreningens ordförande Sven Hugosson förklarade styrelsemötet öppnat. Protokoll fört vid styrelsemöte nr 8 tisdagen den 2/10 2012 kl. 16 i Vita huset 1 Mötets öppnande Öppnande Föreningens ordförande Sven Hugosson förklarade styrelsemötet öppnat. 2 Upprop Upprop Närvarande

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

Hem långmossen. Boningshuset och ena flygeln med synlig timmerstomme. Verandan har fått nytt plåttak och dubbeldörrarna nya speglar.

Hem långmossen. Boningshuset och ena flygeln med synlig timmerstomme. Verandan har fått nytt plåttak och dubbeldörrarna nya speglar. Boningshuset och ena flygeln med synlig timmerstomme. Verandan har fått nytt plåttak och dubbeldörrarna nya speglar. 14 Paradiset vid vägs ände Ibland blir det inte som man tänkt sig. Varken Gunilla eller

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo är ett seniorboende i ett lummigt och lugnt område i centrala Hanaskog. I huset finns bibliotek, en mötesplats för äldre och lägenheter för

Läs mer

Resa med Moheda SPF till Gdansk med Vargskansen 8/5 11/5 2015.

Resa med Moheda SPF till Gdansk med Vargskansen 8/5 11/5 2015. Resa med Moheda SPF till Gdansk med Vargskansen 8/5 11/5 2015. Fredag 8/5 18.00 Samling på Stena terminalen i Karlskrona. 19.00 Stena Vision lägger ut med kurs mot Gdynia. 20.00 Kvällens stora buffémiddag

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

M-B JOURNALEN 4 2013 YOUNGTIMER MED SAMLARPOTENTIAL MERCEDES 123-SERIEN

M-B JOURNALEN 4 2013 YOUNGTIMER MED SAMLARPOTENTIAL MERCEDES 123-SERIEN M-B JOURNALEN 4 2013 YOUNGTIMER MED SAMLARPOTENTIAL MERCEDES 123-SERIEN 18 4 2013 M-B Journalen W123 19 M-B JOURNALEN 4 2013 W123 123-serien är den mest sålda i Mercedeshistorien med sina nästan 2,7 miljoner

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Anfäder Eric Nilsson Åstrand Anfäder Eric Nilsson Åstrand Eric Nilsson Åstrand. Klockare. Född 1742-09-20 Hägerstad, Ånestad (E) 1). Döpt 1742-09-26 Hägerstad (E) 1). Bosatt 1764 Hycklinge (E) 2). från Hägerstad (E). Död 1815-03-26

Läs mer

Kvarnstugan för 100 år sen

Kvarnstugan för 100 år sen Kvarnstugan för 100 år sen Lars Gezelius Fältstationens högkvarter kallas ju för Kvarnstugan och tillhör Renstad Gård på Tåkerns sydvästra strand. Men den har väl inte alltid varit fältstation kan man

Läs mer

Har farten men inte turen

Har farten men inte turen Har farten men inte turen Nu har vi varit i granlandet i väster och tävlat, denna gång var det i Padborg Park i mellersta Jylland. Det var en riktigt rolig bana med mycket dolda krön och branta upp och

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Med alla 11 Lunkare samlade strax efter kl 12 avtågade vi från Södra och med en ny Lunkare, Kerstin, i vår grupp. Efter Swedenborgsgatan styrdes

Läs mer

Ordföranden har ordet

Ordföranden har ordet Verksamhetsberättelse 2014 Ordföranden har ordet Under år 2014 anordnade Vaksala hembygdsförening flera aktiviteter för medlemmarna i föreningen. Jag vill tacka alla Er som deltagit i arrangemangen och

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Wira bruk Rapport 2014:38 Antikvarisk medverkan vid omläggning av tak på stora smedjan vid byggnadsminnet Wira bruk. Roslags-Kulla

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

9. September 2014 Fristad

9. September 2014 Fristad 9. September 2014 Fristad Nu är September månad slut. Det har hänt massor på Fristad. Östgötadagarna, salen är stänkmålad. Skåpet så gott som klart och framförallt har vi börjat med kuskrummet. Kuskrummet

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Syskonen Carlsson 8 7 6 5 4 3 2 1 1. Alsie Carlsson Fogeryd 2. Per-Olof Carlsson Fogeryd 3. Maj Carlsson Fogeryd 4. Rune Carlsson Fogeryd 5. Vivvi Carlsson Fogeryd 6.

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Verksamhetsberättelse. för. Varbergs NSF-scoutkår

Verksamhetsberättelse. för. Varbergs NSF-scoutkår Verksamhetsberättelse 2010 för Varbergs NSF-scoutkår Styrelse och representanter Ordförande V ordförande Sekreterare Kassör Ledamöter Seniorscoutrepr. Revisorer Revisorsuppleant Stugvärd Repr. i föräldraföreningen

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013

HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013 HEMSLÖJDSBLADET Nr 2 Maj 2013 Ansvarig utgivare Birgítta Mauritzon STYRELSEN Telefon Ordförande Olle Laurell 532 552 74 Vice ordförande Else Eklöf 550 670 28 Sekreterare Birgitta Mauritzon 730 31 25 Vice

Läs mer

OXBERGSBLADET NR 9/2010

OXBERGSBLADET NR 9/2010 OXBERGSBLADET NR 9/2010 INFORMATIONSBLAD TILL HUSHÅLLEN I OXBERG UTGIVET AV OXBERGS BYALAG Redaktion: Lars Lundin, Bykontoret i Oxberg, tfn 0250-700 64 Adress: Vasaloppsvägen 755, Oxberg, 792 94 Mora E-post:

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

Hej svejs bland tackel och tåg.

Hej svejs bland tackel och tåg. Nr 2 2009 Årgång 27 Hej svejs bland tackel och tåg. Detta blir den sista tidning, som kommer från min dator. Jag har skrivit i tidningen sedan 1996. Det känns som om nya idéer och bättre datakunskaper

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin.

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin. Facit Extra! 1 s. 5 penna 3. papper 4. lexikon 5. dator 6. stol 7. elev 8. suddgummi 9. block 10. klocka 11. bord 1 bok s. 6 en penna 3. ett suddgummi 4. ett papper 5. en dator 6. en stol 7. ett block

Läs mer

Böcker om Hallands Väderö Läs mer

Böcker om Hallands Väderö Läs mer 1 Böcker om Hallands Väderö Läs mer Här följer en kort beskrivning av följande böcker om Hallands Väderö. Efter utgivningsåret uppges antal sidor och höjd x bredd i cm (avrundat). Johan Erikson: Hallands

Läs mer

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. 2 Skriv och berätta om vad du kan, vad du vill och om annat som finns i ditt inre rum. Jag är rädd (sidan 4) 1 Läs sidan 4.

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart

STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart STORGATAN - från landsväg till tätortsgenomfart En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av Storgatan Nossebro är centralort i Essunga kommun. Kommunen tidigare bestod

Läs mer

The Oak Leaf. Medlemsblad för. Löv nummer 2, maj 2011

The Oak Leaf. Medlemsblad för. Löv nummer 2, maj 2011 The Oak Leaf Medlemsblad för Löv nummer 2, maj 2011 1 Ordförarens spalt Först vill jag utbringa ett stort GRATTIS till våra nykläckta squaredansare. Lördagen den 16 april var det den stora dagen för dem

Läs mer

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret.

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Så var det då dags för vår första (och sista?) Vätternrunda. Vi hade ängsligt följt väderrapporterna i veckan och till sist var det bara att inse att

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek

Läs mer

MÅNADSINFORMATION JUNI 2010

MÅNADSINFORMATION JUNI 2010 www.skogalundsklippan.com MÅNADSINFORMATION JUNI 2010 Sommar sommar sommar... Information från Nya grannar Styrelsen Vi kan hälsa följande nya grannar välkomna och hoppas ni ska trivas: (om vi missat någon

Läs mer

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog

Fridebo. Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo Tryggt och bekvämt boende för äldre i Hanaskog Fridebo är ett seniorboende i ett lummigt och lugnt område i centrala Hanaskog. I huset finns bibliotek, en mötesplats för äldre och lägenheter för

Läs mer

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933.

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Stig-Åke Wallin på 1960-talet. Skrivet av Sven-Erik Nyberg 2013-07-29. seonyberg@gmail.com 1 Stig-Åke Wallin var kanske den mest språkbegåvade

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

1970 Kommunen upplät kårlokal hyresfritt i gamla Apotekshusets källare Brobackenlokalen (f.d. Röda huset, nu parkeringsplats).

1970 Kommunen upplät kårlokal hyresfritt i gamla Apotekshusets källare Brobackenlokalen (f.d. Röda huset, nu parkeringsplats). MÖTESPLATS KUPAN 1990 IDAG 1948 Fru Ellida Lagerman ville överlämna fastigheten Lilla Holmen, Lerum, till Överstyrelsen i Stockholm att användas som vilohem för sockersjuka. Överstyrelsen frågade Lerumskretsen

Läs mer

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Källor och historisk metod A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631. Den 20 maj ansatte vi Magdeburg på allvar,

Läs mer

Gurkbladet NR 8 2010-12-10

Gurkbladet NR 8 2010-12-10 Gurkbladet NR 8 2010-12-10 VÄLKOMNA TILL GURKANS KVARTERSBLAD Vi vill passa på att hälsa alla nya medlemmar välkomna! Gurkbladet är en information från styrelsen för Visbyhus nr 13 i kvarteret Gurkan.

Läs mer

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab

Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610. gunilla svensson arkitektkontor ab Trolleberg Ridhus Skissförslag 110610 gunilla svensson arkitektkontor ab karl XII gatan 8a 222 20 lund tel: +46 46 15 07 40 www.gunillasvensson.se FÖRSLAG NYTT RIDHUS TROLLEBERG Förslaget innebär en alternativ

Läs mer

Ett hus med utsikt över ångbåtar

Ett hus med utsikt över ångbåtar Sköna RUM Ett hus med utsikt över ångbåtar Drömhuset blev deras Egentligen skulle de fortfarande bo i sin nybyggda villa några kilometer bort. Om inte 1800-talshuset de sneglat på i över 15 år plötsligt

Läs mer

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014

TINGSRYD TINGSRYD TINGSRYD LBC LBC LBC. 75 år på väg TINGSRYDS LBC 1939-2014 75 år på väg S 1939-2014 1 Året var 1939 Tidig styrelse samlad och uppställd för gruppfotografering. Åkerierna skulle organisera sig i åkeriföreningar/lastbilscentraler (samlas under ett tak) som i sin

Läs mer

Omklädningsrum. Onsdag den 14 april 2010 Nu anser vi att det är färdigt!!!!!

Omklädningsrum. Onsdag den 14 april 2010 Nu anser vi att det är färdigt!!!!! Omklädningsrum Onsdag den 14 april 2010 Nu anser vi att det är färdigt!!!!! Som ni alla vet som har hus och liknande finns det alltid en list eller skruv som fattas så även här. Är det någon som inte ser

Läs mer

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen

född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Hans Andersson Pernilla Mårtensdotter Född 1736 född 7/4 1737 i Västra Werlinge Gift 1770-03-04 i Bodarp med Pernilla Mårtensdotter Bor som änka på Reng 3 hos sonen Begr 25/11 1791 i Reng (55 år) Död 10/2

Läs mer

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS Det nya våningsplanet timras först upp under tak för att inte stockarna ska bli fuktiga av regn. Att stommen timras under tak är ett av kraven för att den ska räknas som q-märkt. 52 3/2010 Bygg ut uppåt

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

MÅNADSINFORMATION MARS-APRIL 2012

MÅNADSINFORMATION MARS-APRIL 2012 www.skogalundsklippan.com Information från Styrelsen MÅNADSINFORMATION MARS-APRIL 2012 Vårdagjjämniing,, sommartiid God fortsättning på det nya året, vi ser fram emot ett år i energisparandets tecken och

Läs mer

BÄSTA KIOSKMEDARBETARE!

BÄSTA KIOSKMEDARBETARE! BÄSTA KIOSKMEDARBETARE! För att förhoppningsvis underlätta för er och även för administrationen på kansliet har några nya rutiner och blanketter tagits fram under förra säsongen. I och med ombyggnationen

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Resa till Gripsholm med stopp vid Taxinge slott, 2013-04-16

Resa till Gripsholm med stopp vid Taxinge slott, 2013-04-16 Resa till Gripsholm med stopp vid Taxinge slott, 2013-04-16 Vid starten från kommunhuset tittade solen fram och det kändes nästan som vår i luften, kul. Litet tråkigt dock att anslutningen var så klen

Läs mer