MILSTOLPEN. Österåkers hembygdsförening Nr 2, år 2014, årgång 33. I detta nr.: Pommern Om Vita Huset Malms kvarn Segla med Helmi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILSTOLPEN. Österåkers hembygdsförening Nr 2, år 2014, årgång 33. I detta nr.: Pommern Om Vita Huset Malms kvarn Segla med Helmi"

Transkript

1 MILSTOLPEN Österåkers hembygdsförening Nr 2, år 2014, årgång 33 Vårbild från Ekbacken. Foto Hans von Matérn I detta nr.: Pommern Om Vita Huset Malms kvarn Segla med Helmi

2 !!"#$%&'()$!*+,(% "#$!%&'()&'&' -./!"#$%&%'(()**)%+,*(-./.+"#"0%&%'./.123&4$2*(!$(-. +)*#)-!$(-./!!"#$45(%&%'./.6,7./.2-(-544%&%'./.*.*! För bokning och närmare hyresinfo: 8"#.3,+%&%'.,9:.%5#*)#$.:;#$(&%!,< Kerstin Lindberg, tfn eller , e-post: "#$%&'(%&#!!)%*+,-.#/ 01)!20&3*433%#2"&%343- Anlita er lokala expertis för färg, mattor, tapeter och dylikt

3 MILSTOLPEN Österåkers hembygdsförening Nr 2, år 2014, årgång 33 I detta nr.: Nordtyska Pommern 4!!"#$%&'()$!*+,(% Vem vet mest om Österåker "#$!%&'()&'&' 7 Vita Huset - historia och nutid -./ 8 Sida Gruvbrytningen!"#$%&%'(()**)%+,*(-./.+"#"0%&%'./.123&4$2*(!$(-. i Österåker +)*#)-!$(-./!!"#$45(%&%'./.6,7./.2-(-544%&%'./.*.*! 8"#.3,+%&%'.,9:.%5#*)#$.:;#$(&%!,< "#$%&'(%&#!!)%*+,-.#/ 01)!20&3*433%#2"&%343- MILSTOLPEN Redaktion: Sven Hugosson (ansvarig utgivare) telefon E-post: Carl-Göran Backgård Hans von Matérn Leif Svensson Gunnar Winberg Upplaga: exemplar Bilder: ÖHF:s bildarkiv där ej annat anges Österåkers hembygdsoch fornminnesförening: Postadress: Box Åkersberga e-post: Plusgirokonto: Produktion: Big Box AB, Minna Karlsson, telefon

4 Vid höstmötet 2013 berättade Jörgen Thulstrup om sin resa i det som en gång tillhörde Sverige av norra Tyskland, Pommern, och visade intressanta färgbilder (som här tyvärr bara kan visas i svartvitt). Med hans tillstånd återger vi här hans föredrag. Nordtyska Pommern här vårdas det svenska kulturarvet Hösten 2012 deltog min hustru Marianne och jag i en gruppresa till nordtyska Pommern. Vi hade inte varit där förut. Vi hade inte några speciella förväntningar utom att bekanta lovordat Pommern som ett intressant besöksmål. Det visade sig snart vara en underdrift. Vi fick uppleva en vecka med en lång rad överraskningar och aha-upplevelser som vittnade om hur det svenska kulturarvet lever i det som en gång var det svenska Pommern. Jag sammanfattade, beledsagat av bilder, ett år senare dessa reseintryck i ett föredrag vid ett medlemsmöte i hembygdsföreningen. I samband därmed kom propåer om att delge en större krets dessa intryck genom en artikel i Milstolpen. Här gör jag ett försök att uppfylla denna önskan. En betydande del av Pommern var under 167 år en del av det svenska riket. Betydande delar av det s.k. Vorpommern, i stort området från floden Oder i öster till Rostock i väster, fick Sverige vid den s.k. westfaliska freden som år 1648 ändade det trettioåriga kriget. Sverige fick också, som en enklav, staden Wismar ett stycke längre västerut. Pommern förblev svenskt till 1814 då det i freden i Kiel byttes bort till Danmark. Sverige fick Norge i stället. Wismar pantsattes år 1803 till Mecklenburg på 100 år för 5 milj. riksdaler. Panten löstes inte in Vi besökte Wismar under en halvdag med en guidad stadsvandring. Wismar har anor från medeltiden med många vackra trappstegsgavlade byggnader. Huset på bilden intill kallas Den gamle svensken (Der alter Schwede). Där finns nu en krog med samma namn. Huset Der alter Schwede. Det fanns många andra bevis på anknytningen till Sverige och hur man vårdar detta kulturarv. Ett sådant exempel är de s.k. Svenskhuvudena (Schwedenköpfe). Det är två huvuden som från 1672 fanns på ett pålverk vid hamninloppet till Wismar. Den nuvarande utformningen är från början av 1800-talet och finns fortfarande vid hamninloppet. Vårt nästa stopp var Rostock. Även här gjorde vi en stadsvandring med en utmärkt svensktalande guide. Pommern blev i stort förskonat från bombningar och andra krigs- 4

5 händelser under andra väldskriget. När ryssarna i slutskedet framryckte västerut, gav den tyske befälhavaren upp utan strid, trots Hitlers uttryckliga order om motstånd till sista man. Rostock har också många gamla vackra trappstegsgavlade byggnader. Ett exempel är universitetsbyggnaden. Universitetet grundades Det har haft stor betydelse för de kulturella och vetenskapliga kontakterna med Sverige från 1600-talet fram till våra dagar. Staden Greifswald är intimt förbunden med den svenska historien. Redan under medeltiden förekom täta kontakter med Sverige. Gustav II Adolf intog staden år 1630 och den blev efterhand en viktig del i det svenska stormaktsväldet från freden i Osnabrück 1648 fram till 1814, inte minst till följd av universitetet i Greifswald. Det kan sägas vara vårt äldsta universitet, äldre än universitetet i Lund. Lund är idag vänort till Greifswald och har tät samverkan med universitetet där. Studentutbytet är omfattande och många läser svenska i Greifswald. Utanför universitetet finns ett monument. Som en del i detta finns statyer av bl.a. Fredrik I, som var kung i Sverige , samt svenska förhandlare i samband med den westfaliska freden. Universitetsbyggnaden uppfördes Gustav III besökte universitetet 1771 innan han blev kung i Sverige. Vi gjorde en rundvandring med svensktalande guide. Det torde finnas få institutioner som lika autentiskt representerar svenskheten som universitetsaulan. Med sin praktfulla barockutsmyckning tjänstgjorde den fram till 1882 som bibliotek och läsesal. Här arbetade bl.a. Thomas Thorild. Hur många svenskar vet vem han var? Vi har Thorildsplan på Kungsholmen Universitetet i Rostock men få känner honom som 1700-talspoet och författare. I Greifswald lever däremot hans minne. Han var professor och bibliotekarie där i 13 år. Thorild är också begravd i Greifswald. Vi bodde under vår Pommern-vistelse i Stralsund. Där finns gott om svenskminnen, vilket vi fick många exempel på när vi på ett utmärkt sätt guidades runt av Rainer Schweske. Han var chef för något som kalllades Schwedenkontor, en enhet som i flera olika avseenden var en brygga mellan tyskt och svenskt, t.ex. i fråga om affärskontakter, turism och studentutbyten. Han talade flytande svenska och berättade också om hur det var att leva i det forna Östtyskland. Det blev en något mer nyanserad bild än den man vanligen får av livet i DDR alla var övervakade men hade bostad och ett arbete, nu finns friheten men med brister i boende och försörjningsmöjligheter. 5

6 Monumentet utanför Greifswalds universitet. i DDR vilket vi fick många exempel på när vi alla var övervakade men hade bostad och ett arbete. Nu finns friheten men med brister i boende och försörjningsmöjligheter. Det finns flera kungaminnen i Greifswald och Stralsund. Gustav II Adolf, hjälte-konungen, finns avbildad i brons på plaketter på husfasader och på domkyrkoväggen. Han finns också som bronsbyst. Karl XII kom till Stralsund i november 1714 efter sin berömda 14-dagarsritt från Bender i Turkiet. Han tillbringade sedan ett helt år där innan han flydde till Skåne i Slottet Spyker. Bronsplakett av Gustav II Adolf på domkyrkan i Greifswald samband med att Stralsund belägrades. Flera bemärkta svenskar har vuxit upp i Stralsund, bl.a talspoeten Lasse Johansson Lucidor, slottsbyggaren Nicodemus Tessin, kemisten Carl Wilhelm Scheele och kanalbyggaren Baltzar von Platen. Vi besökte under en hel dag Rügen, som är Tysklands största ö. Där finns också svenskminnen. Här intill ser vi en bild av slottet Spyker, som vi besökte och imponerades av otroligt fina stucktak. I slottet bodde Carl Gustaf Wrangel ( ) under den tid han var generalguvernör för det svenska Pommern. Hos oss är han mest känd som fältherre under Karl X Gustav:s och Karl XI:s krig och som slottsherre på Skokloster. Mot kungens uttryckliga vilja initierade Wrangel slaget vid Fehrbellin 1676, ett slag som svenskarna förlorade. Wrangel dog strax efteråt. Av sjukdom står det i historieböckerna. Mördad på 6

7 Vem vet mest om Österåker? läsåret För fjärde året i följd anordnar ÖHF i år kunskapstävlingen Vem vet mest om Österåker? för elever i årskurs fyra. Tävlingen har i stort samma uppläggning som tidigare år, även om en del små förändringar har skett. Under hösten 2013 färdigställde Lars Valentin en cirka sex minuter lång film om projektet. Filmen är avsedd att väcka intresse för tävlingen ute i skolorna. Om du är intresserad av att se den kan du göra det på ÖHF:s hemsida. Med denna film i bagaget har Lars och jag har varit ute på i stort sett alla kommunens skolor och informerat om tävlingen, som är ett fint exempel på ett samarbete mellan Österåkers kommun och ÖHF, där kommunen står för administration medan ÖHF ansvarar för pedagogiken och själva tävlingen. Vårt mål är att alla skolor skall känna till tävlingen och helst vilja vara med i den. I Österåkers kommun finns i år 21 klasser i årskurs 4, om man undantar Roslags-Kulla och Ljusterö, som ju är lite avlägset placerade. Tio klasser anmäldes till årets tävling, ungefär samma antal som tidigare år. Nio skolor arbetar nu med materialet i den pärm, som varje deltagande klass disponerar. Några klasser har valt att arbeta helt självständigt, medan andra tar hjälp från oss i ÖHF. De skolor som är representerade i årets tävling är Söraskolan, Sjökarbyskolan, Tråsättraskolan, Fredsborgskolan och Rydbo skola. Av dessa skolor är Sjökarby och Fredsborg rutinerade. De har tidigare stått på prispallen flera gånger. Lördagen den 5 april är alla klasser med föräldrar och elever inbjudna till en rundtur i kommunen, en stor succé från förra året. Vädret var uselt då men deltagandet stort och humöret gott. Vi hoppas på bättre väder detta år! Rundturen startar på Akers friskola och går via Härsbacka gruva, Margretelunds slott, Solbrännan, Tunaborgen, Fjärilsparken, Tingshuset på Norrö, Åkersbro, Österåkers kyrka, Hembygdsmuséet, slussen och avslutas vid dansbanan på Ekbacken. Folk från ÖHF finns ute på olika platser och berättar. Tisdagen den 8 april går kvaltävlingen av stapeln. Varje elev ska då svara på 20 skriftliga frågor, och de tre bästa klasserna går därefter vidare till final. Onsdagen den 14 maj är det dags för avgörandet i fullmäktigesalen i Alceahuset. De deltagande klasserna får dela på prissumman, kronor, att användas till något trevligt för klassens alla elever. Och alla som deltagit i lektionerna under projektet har fått ökade kunskaper om vår kommun. Vi hoppas att fler lärare i årskurs 4 under kommande år inser värdet av detta projekt och anmäler sina klasser. IRMA HÄGERSTEDT kungens order enligt vår tyske guide. Vi var också ute på Rügens kritklippor som stupar brant ned i havet. Här finns bl.a. Kungsklippan (Königsfelsen) där Karl XII år 1715, enligt sägnen, lär ha åsett svenska örlogsfartyg utkämpa en strid mot danska skepp. Efter fem intensiva dagar, med många nedslag i den svenska historien, vände vi hemåt. Alla i vår grupp var förbluffade över hur man i Pommern månar om minnena från svensktiden. Det svenska kulturarvet är där i högsta grad levande. JÖRGEN THULSTRUP 7

8 Vita Huset - historia och nutid Vita Huset som flygel till prästgården innan det flyttades till Ekbacken Vid julbordet 2013 blev jag tillfrågad om Vita Husets historia och tänkte då att det kanske vore dags att återuppliva vad som tidigare har skrivits och vad som senare har hänt i husets utvecklingshistoria. På vår hemsida finns en kort översikt skriven av Olle Löfgren. Men även i Milstolpen av äldre årgångar, nr , , och finns artiklar som handlar om huset. I jubileumsnumret, när föreningen firade 40 år, finns en flersidig artikel av Tage Ohlsson, som då var byggledare, ansvarig för flytten till Ekbacken. Återuppbygnaden var klar till 40-årsjubileet I artikeln får man reda på att huset som är från 1745, byggdes som flygel till prästgården för att huvudbyggnaden saknade kök. Hit flyttade dåvarande kyrkoherden Riselius som bodde där till sin död Från år 1754 övertog kyrkoherde Reuterstedt huset till sin död, och sedan hans änka. År 1774 bodde där kyrkoherde Rydén till Vilka som därefter bodde i huset, som innehöll tre lägenheter, framgår inte, men Sören Norrby kan berätta att han bodde där en tid när hans far, Samuel Norrby. var kyrkoherde åren och var den siste kyrkoherden som bodde i huset började man tala om att riva huset eftersom byggnaden var ful och dåligt underhållen, men Stiftsnämnden beslöt 1951 att huset inte fick rivas beslöt dock fullmäktige att huset skulle rivas, och Hembygdsföreningen fick erbjudande att ta hand om huset. Tage Ohlsson skriver i artikeln: ÖHF som länge behövt ett större hus än gamla Torpet (nuv. Båtsmanstorpet som då var ÖHFs huvudlokal för sina aktiviteter i Ekbacken) insåg snabbt att här var det hus vi behövde. En kommitté tillsattes. Man skrev ett avtal med kyrkan om rivning och borttagning, helt utan ersättning från någondera parten. Räddningsaktionen från ÖHF till glädje för kommande generationer österå- 8

9 kersbor skulle visa sig vara en god affär för kyrkan, men ack så kostsam för hembygdsföreningen. Tage berättar vidare : Allteftersom arbetet framskred avslöjades bristfälligheter i framför allt nedervåningen (det ursprungliga timmerhuset från 1745). Så t.ex. var golvbjälkarna i norra delen som helt saknade trossbotten ruttna till halva sin tjocklek. Ett hörn på huset hade sjunkit och timret var därför snett på varven just där. Den senare, under 1800-talet, påbyggda övervåningen hade däremot relativt friskt virke om man undantar det dålig yttertaket, där varken bräder eller läkt gick att återvinna. Detta vittnar om vilket heroiskt arbete Tage och hans män la ner på huset. Till en början var de bara tre personer, men så småningom utökades antalet till ett 30-tal. Tage inte bara organiserade och ledde allt arbetet, han stod även för alla erforderliga ritningar och handlingar för byggnadslov m.m.. Flera åkersbergaföretag hjälpte till med arbetet, både finansiellt och med redskap, maskiner och arbetskraft. (I artikeln får man veta vilka det var). En mängd foton från arbetet tagna av Sture Jansson har skänkts till ÖHF och finns bevarade. I Milstolpen nr tar Tage åter till orda i en artikel med bilder under rubriken Så blev Vita Huset vårt. Där berättar han bl.a. : Vita Huset byggdes år 1745 i en våning och var då ett rött timmerhus i ett plan. Det var avsett som ett komplement till prästgården som då saknade kök. Omkr. År 1860 byggdes det på och putsades utvändigt, därav namnet Vita Huset. Det var sedan vitt till 1960-talet då man spikade på panel som rödmålades, men huset kallades, och kallas än i dag Vita Huset. [...] Under husets tid vid prästgården har det använts som bostad åt präster, prästgårdsarrendator och trädgårdsmästare samt bostad för folk utan direkt anknytning till kyrkan. Byggänget 1986 utanför huset med tage Ohlsson i dörröppningen. 9

10 Olle Löfgrens skildring som kan läsas på vår hemsida ger en målande bild av arbetet: - Pensionerade byggnadsinspektören Tage Ohlsson samlade ett gäng omkring sig, ÖHFmedlemmar som ställde upp utan ersättning, och de började riva gamla Vita Huset i juni Breda golvbräder och vackra profilerade lister lossades försiktigt och togs till vara. Utvändig panel med puts revs bort - ett drygt arbete. Tunga takstolar och tjocka timmerväggar plockades ner bit för bit med hjälp av mobilkran. Allt märktes Tage Ohlsson i sin krafts dagar. upp noga. Nedervåningen, det ursprungliga timmerhuset från 1745, var i dåligt skick med delvis ruttna bjälkar. I övervåningen, från 1860-talet, var det däremot relativt friskt virke. Det nya Vita Huset fick bli ett envåningshus fortsatte de sega gubbarna med återuppbyggnaden i Ekbacken. Man göt och murade grund, och man lade de gamla bjälkarna på plats igen, som de legat tidigare. Vita huset är 17 x 8 meter stort. Alllt användbart gammalt togs till vara. Fönster och dörrar är från det gamla Vita huset, de breda golvplankorna och de handhyvlade innertaken likaså. Halva tegeltaket, det som vetter mot Ekbacken, är det ursprungliga. Till den andra halvan av taket fick man tegel från Bergaskolans vaktmästarbostad som skulle rivas. Skorsten med vedspis och öppen spis murades upp. Företag i Österåker sponsrade med schaktning, byggmaterial, transporter mm. Under de gånga åren har mycket hänt med huset. I Milstolpen nr kan man läsa om hur fuktskador hade drabbat huset, och angripna bjälkar under huset måste åtgärdas. Ett omfattande renoveringsarbete påböjades vilket även omfattade interiören i bottenvåningen. Det gamla klumpiga dalamöblemanget annonserades ut till försäljning 2004 och fick snabbt en köpare. Även den gamla tramporgeln tog samme köpare hand om lite senare. Väggar och tak målades om och lilla salongen fick en ny tapet. Trappan till övervåningen byggdes om efter uppmätningar av undertecknad, då den var svår att gå i med för höga steg bl.a. Efter begärda offerter från flera företag beställdes den i december 2004 från Korsmyra Snickeri, som kom med trappan i färdiga delar och monterade in den snabbt och gjorde ett bra jobb. Men så den 17 mars 2005 drabbades föreningen hårt, då någon på natten tände eld på den s.k. lotterikiosken som låg intill huset, med påföljd att elden även spred sig till Vita Huset. Lyckligtvis lyckades brandkåren snabbt stoppa elden innan den brutit igenom den närmaste gaveln. Skadorna blev dock så stora att man inte kunde utnyttja det rätt nyrenoverade köket bl.a. Mer om denna händelse kan man läsa i Milstolpen nr (ett extranr som gavs ut med anledning av branden). I Milstolpen nr kan man läsa om restaureringen efter branden. Den bekostades både av föreningen och av Hembygdsförsäkringen. I Milstolpen nr kunde man läsa vidare om detta: - Ett intensivt arbete har pågått hela försommaren med att reparera de brand- och vattenskadade delarna av Vita Huset som en ännu okänd person orsakade vid mordbranden den 17 mars i år, när hela lotterikiosken brann ner. Byggnadsföretaget som anlitades av försäkringsbolaget har gjort ett utmärkt arbete. I tid till midsommarfirandet var husets nedervåning klar så att köket kunde utnyttjas. De delar av köksinredningen som var närmast den brandskadade gaveln har bytts ut helt i samband med att fukt- och röksanering genomfördes. 10

11 Dalamöblerna (före 2004) Taket har fått nya tegelpannor och flera av takstolarna var så svårt brandskadade att de måste ersättas. T.o.m. Lilla salongen har fått nytt golv och omtapetserats. Nu återstår en del på övervåningen så att fotorummet och förrådet där ska kunna tas i bruk någon gång i augusti som det är tänkt. Den helt nedbrunna lotterikiosken har återuppstått. Uthyrningen av Vita huset till bröllop, fester och annat har nu kommit igång som förut... Ytterligare renoveringsarbeten har senare utförts. T.ex. år 2006 upphandlades 6 nya fällbord och 40 stapelstolar med stoppad sits från Klippan Inredningstjänst AB. År 2007 maskinslipades golven på nedervåningen och fick ny golvbehandling med en gammaldags trälut (Timberex) och en infärgning som gjorde att de fick en mörkare och lite patinerad ton (Osmo 3062 matt). Det var en lyckad behandling som utfördes av färgfirman Colorama och har tålt slitage och stått sig fint hittills. HANS VON MATÉRN VITA HUSETS ÖPPETTIDER För att underlätta tillträde till Vita Huset när det behövs för lämnande eller hämtande av varor etc, har det bestämts att huset ska vara öppet tisd och torsd kl Då finns där personer som kan betjäna. Om det av någon anledning inte finns någon där tillfälligtvis kommer det att vara anslaget på entrédörren hur vederbörande kan nås. För de som önska hyra Vita Huset finns det möjlighet att kontrollera när huset är ledigt om man går in på vår hemsida och klickar på Vita Huset. Där finns också uppgifter om hur man bokar. 11

12 Nytt avsnitt om gruvbrytningen i Österåker I två tidigare nummer av Milstolpen har vi återgett avsnitt ur Henry Olsons bok om gruvbrytningen i Österåker. De handlade om upptäckten av Härsbackagruvan, om hur brytningen av kvarts och fältspat kom igång, samt om arbetsuppgifterna i gruvan. Här följer ett tredje avsnitt. I det får vi möta den dynamiske gruvförmannen Carl Adolf Bergström, Tjocka Bergström. Vi får också några data om de båda gruvcheferna Johan Olof Husén och Karl Benbom. Husén var under 25 år tillika inspektor vid Margretelunds säteri. Avslutningsvis antyds bekymmer till följd av sinande fältspat. Boken kan köpas för 150 kr. Hör av er till ÖHF, telefon (telefonsvarare), epost: eller med post Box Åkersberga Ett nytt sekel Friherre Samuel Åkerhielm avled på Margretelunds Slott den 2 april 1900, 67 år gammal. Hustrun Ebba Åkerhielm, född Gyldenstolpe, övertar ledningen för Margretelunds Gruva. Inspektor Johan Otto Husén får fortsatt förtroende som ansvarig för verksamheten vid gruvan. Efter hårda förhandlingar får han en ordentlig extrainkomst! Bonuslönen blir 3 % av bruttointäkterna. De första åren på 1900 talet gick verksamheten mer eller mindre på tomgång. På våren 1901 slutar Johan Ek som gruvförman för att överta ett ledigt arrende vid Idsätra gård. Den nya förmannen heter Carl Adolf Bergström, Tjocka Bergström, var född 1876 i Grytnäs. Adolf Bergström är ungkarl, endast 26 år gammal och kommer närmast från Vikbolandet i Öster-götland. Han börjar sin tjänst den 1 april 1901, med Härsbacka gård som bostad. Med dryga 10 års erfarenhet från gruvor i Bergslagen och Östergötland övertar han ledarskapet i Härsbacka gruva. Han tituleras Gruvfogde! Ganska snart började han rekrytera nytt folk till Härsbacka, bl.a. tre av sina bröder, Bernhard och Oskar som kom1902. Den yngre brodern Johan kom fem år senare. Från Åsätratrakten kommer gruvbyggarna Gustav Berggren från Dalsätra och nabon Emil Gustafsson, Emil i Lillsätra. Från samma trakt kom Herman Eriksson från Smattran, Sam, Gottfrid och Karl Eriksson från Bergsätra. Tre bröder Olsson, Gottfrid, Axel och Harald från Ektorp. Från Margretelundshållet kom Gustaf-Pelle Pettersson och Brevikstorparna Gustaf, Johan och Hjalmar Jansson Bougt. Tjocka Bergström kämpade hårt för att få tag på ett fruntimmer. Efter något år träffade han sin blivande hustru som hette Johanna, född den 10 april 1883 i Visnums socken i Värmlands län. Dottern Gerd föddes 1905 och sonen Sigvard två år senare. En rolig historia var när Adolf Bergström skulle ut på friarstråt. Han var inte så noga med klädseln. Han tyckte nog att hans slitna gruvfogdemundering borde duga. Han var dock mera tveksam om de snedgångna och oputsade gruvstövlarna skulle imponera på Johanna. Gottfrid Ohlsson, som var med i arbetslaget och som var en stor pedant efter sina år som stamanställd. När Tjocka Bergström tågade iväg till mötet var han iförd Gottfrids välputsade lackskor. Saken var klar, kärlek uppstod. Skornas förtjänst eller inte, svaret blev Ja. 12

13 Carl Adolf Tjocka Bergström gruvfogde Foto: Harling Problemet med gråberget fortsätter Under de följande nio åren med Bergström som arbetsledare gjordes stora investeringar i byggnader och materiel. Men de ekonomiska problemen var inte över. Upptäckten att fältspatsådern behagade växla läge blev en ny kalldusch för gruvledningen. För att komma åt det värdefulla berget, måste man spränga bort mängder med gråberg samt forsla upp och transportera massorna till lämpliga upplagsplatser. År 1902 rasade vinsten med 60 % till kronor, delvis beroende på stora investeringar för att göra gruvdriften effektivare. När dagbrottet blev allt djupare måste ett nytt spelverk installeras. Gruvspelet kostade 620 kronor, fotogenmotorn 1 800, tre gruvtunnor 700, en stjälptralla 278 och ett mellanspel 189 kronor. Hela kalaset slutade på kronor. Försäljningspriserna gick ner ca 15 %. Prima fältspat såldes för 12 kronor, sekunda fältspat och kvarts för 5 kronor per ton. Vinsten för året var kronor. Inspektor Husén kvitterade ut en fast lön på kronor plus 3 % på gruvans intäkter. Uppgifter om gruvbrytning och ekonomi saknas för Redovisad vinst var kronor. Vad vi vet är att de ekonomiska problemen vid Säteriet och gruvan fortsatte. Trots detta visar en sammanställning av Huséns lönekonto på uppgång! Från skogskontot 500 kronor, jordbruket 1 855, hemmansräntor 700 och 100 kronor från vardera. frälseräntor, kvarnen, gruvan samt reparationer. Summa kronor plus 3 % på gruvan bruttoinkomst. Om vi kalkylerar med en vinst på 30 % av intäkterna vid gruvan, blir summan kronor. Lön och bonuspengar blir då nära kronor! Oumbärlig var namnet! Som jämförelse kan nämnas att gruvarbetarlönen var lite över 500 kronor om året. Inkomsterna vid Margretelunds gruva var kronor för år Uppgifter om 1905 saknas. Sedan den första Afskeppningen i slutet av 1891 till utgången av 1905 har ca ton lämnat hamnen vid Idsätravik. Lastningen sker på samma sätt som tidigare d.v.s. handlastning och kärrning dagar i sträck. Enda skillnaden är att fartygets tonnage har ökat markant, vilket kräver ökade Olika falla ödets lotter! Anna Christina Andersson, Hönsstina; skötte slottets höns och gri-sar, mjölkade kor och uträttade diverse grovsysslor. Uppgifter om Stinas bonuspengar saknas. Foto: Harling 4 september

14 Medaljörer på slottstrappan 1905 vid utdelning av Patriotiska Sällskapets medalj. Främre raden fr.v.: Kördrängen Isak Eklund, nattvakten Daniel Wallin, inspektorn Johan Otto Husén, rättare Andersson samt Pettersson från Berga gård (Stall-Pelle). Stående fr. v.: Snickaren Holmberg, Pettersson från Berga (Ko-Pelle), smeden P A Söderberg, torpare Åström, maskinisten Nilsson från Rödbosund, Pettersson (Slöjdar-Pelle). Foto: Okänd/Reprofoto Dan Unevik. arbetsinsatser av lastarna. Året därpå, 1906, efter 25 år som inspektor vid Säteriet och 15 år som gruvchef, slutar den 57-årige Johan Otto Husén sin dubbla tjänst på Margretelund. Familjen flyttar till en nyuppförd mangårdsbyggnad, eller snarare en villa, vid Åkerstorp. Flytten, som betalas av Säteriet, kostar 58 kronor. Frågan är vad som orsakade det oväntade slutet på hans framgångsrika ledning av driften av Margretelunds Säteri och gruvverksamheten. Förmodligen var det ekonomiska skäl som drev fram en uppgörelse. Han blev helt enkelt för dyr när lönsamheten minskade i både jordbruks - Platsen för det nya uppfordringsverket den 7 augusti och gruvnäringen. Husén tar över driften Berget är blottat och det pågår ett intensivt av Åkersbergs gård, som blir namnet på arbete i början av Sänket som skall nå nivån den avstyckade jordbruksfastighet han för brytbara mineraler. På bilden fr. v. Gruvfogden Adolf Bergström, okänd, Gustaf Ålands-Gustaf förmodligen fick i avgångsvederlag. Hans avsikt var nog inte att själv bruka Gustafsson Ättarö, okänd, Anton Svensson Nyhagen, jorden, för han städslade både dräng och Axel Olsson Ektorp, mellanraden fyra okända. Sittande på berget fr.v. okänd, Harald Olsson Ektorp piga. Drängen hette Oskar Andersson och kom från Ullared medan pigan Elin och Gottfrid Eriksson Bergsätra. Foto: Harling. 14

15 Eriksson, icke döpt som det står i kyrkboken, var från Frötuna. Husén själv åtog sig diverse uppdrag i socken. Under en period var han kommunpolitiker och kommunalnämndsordförande. På bouppteckningar, testamenten och andra handlingar från den tiden finner man J. O. Huséns namn. Han samarbetade med nämndemännen och bröderna Fritz och Emil Jansson. De var arrendatorer och senare ägare till Marsätra och Knaborg. Familjen Huséns kontakter med släktingar och vänner i Husby-Långhundra var inte så täta. Förhoppningsvis passade han på att, av kusinen och uppfinnaren Conrad Carls Kalle, köpa såmaskinen Max, när han besökte mor Anna vid Annelund. Den nya gruvchefen kommer till Härsbacka År 1907 tillträder den nya gruvchefen Karl Benbom. Han tituleras Disponent. Alla talar om honom med förnamnet Karl. När man talade till honom, var det disponenten! Han skötte verksamheten från sitt kontor i Gamla stan. Som regel besökte han Härsbacka på lördagarna. Disponentens lördagsresor ingick i arrendeböndernas åtaganden. Hämtning skedde tidig morgon vid anhalten Åkersberga Grustag, intill nuvarande Tunagårds station. Framåt kvällen var det dags för återfärd till stationen. Den nya gruvchefen var märklig på många sätt. Till råga på eländet hade han kronisk magkatarr som gjorde att han fick hålla en sträng diet. När Disponenten var sur i magen, gick det ut över folk som kom i hans väg. Ofta uppstod häftig ordväxling om den minsta skitsak. Alla var därför mer eller mindre rädda för honom. Oavsett om det var Karls förtjänst eller inte, så förändrades driften vid Härsbacka gruva radikalt Detta gällde även ledningen för Margretelunds gruva där friherrinnan Ebba Åkerhielms svågrar greve E. Oxenstierna och friherre H. Falkenberg tar allt större ansvar. Förmodligen satte de in nytt kapital i bolaget när gråberget tagit överhand. Efter 16 års brytning i stora dagbrottet börjar inte bara fältspaten utan även dagsljuset att försvinna på 50-meters nivån. Vi har tidigare använt bilder för att illustrera olika arbetstillfällen, bl.a. där ett arbetslag och deras redskap visas. Nu har tiden kommit ifatt fototekniken Dagbrottet på bilden nedan (bilden som omnämns här i texten har måst utelämnas på grund av sin storlek) visas i ett grodperspektiv! Fotografen står på gruvans botten. Tunnan som är halvvägs, fraktar inte bara ett storskut, utan även två fripassagerare som står på tunnkanten. De fem andra i arbetslaget klättrar på stegarna för att ta sig Nya gruvchefen Karl Benbom från Stockholm, med händerna på ryggen. Foto: Harling. 15

16 Arbetslaget får besök nere i dagbrottet av Bröderna Harling den 9 juli Vi börjar uppe i schaktet med en okänd person, Fundin från Björkhaga, framför står Antonius Svensson mera känd som, Anton i Nyhagen. okänd - alla är lastare. Harald Olsson och snett nedanför John Nilsson Härsbacka - borrare. Okänd. Främre raden fr. v. Axel Olsson - skjutare, Emil Gustafsson Emil i Lillsätra - gruvbyggare, Albert Jansson Kylan - maskinist och Gottfrid Olsson - borrare. De tre Olsönerna var från Ektorp. ektorpspojkarna som man sa. Foto: Harling. upp till marknivån. När man skulle ner i gruvan, stod två karlar i tomtunnan och tre på kanten. Ryggsäcken med termos och smörgåsar var ett måste för att klara ett skift. När det var matrast tog man sig upp till Gruvstugan. Ett sätt att få bort massorna från gruvområdet var att anlägga en ny transportväg mellan gruvan och hamnen. Som draghjälp hade man en häst från herrgårdsstallet. Den hette Putte. Den nya sträckningen kom att ligga ca 10 meter högre upp i sluttningen av Ättaröberget. Redan på ett stenkasts avstånd från gruvan passerade man sågverket som levererade allt virke till byggverksamheten. Efter ytterligare några hundra meter, mitt för Katthavet där banan svängde österut, bygger man ett maskinhus och en dynamitkällare med ett mindre förråd. Huset, som fortfarande står kvar tillssammans med smedjan, har en gjuten grundsula med murade väggar i rött tegel, takbeklädnaden är av tjärpapp. I byggnaden fanns en kraftig kompressor driven av en stor dieselmotor. Den komprimerade luften fördes i en rörledning längs efter den nya banvallen, till gruvan för att driva de nyanskaffade bergborrmaskinerna. I slutet av 1909 var den nya järnbanan till Idsätraviken klar att tas i bruk. Gruvpickarna har spelat ut sin roll i och med den epokgörande övergången till maskinell bergshantering. Tyvärr skulle det visa sig att människors hälsa försämrades ödesdigert när man började maskinborra utan vatten, s.k. torrborrning. Maskinisten Albert Jansson dog den 28 september 1915, endast 35 år gammal. Han efterlämnade hustrun Albertina och fyra barn varav två inom äktenskapet, Astrid född 1910 och Rickard Albertina var född 1888 i Virserum Småland, syster med Jo- 16

17 hanna, Tjocka Bergströms fru. De två äldsta barnen, Gerda, född 1902 och Arvid -05 hade han i ett förhållande med Augusta Sofia Nilsson född Folk kallade henne för Rödbosundsgumman. Lastarlaget på 15 man på plats för att börja lasta S/S Gullborg från samma rederi som skeppet ovan. När det var högsäsong körde man i två skift om dagen, för att korta ner tiden. Foto: Harling. Bekymren fortsatte år efter år Som tidigare nämnts försvann fältspatsådern plötsligt. Efter en omfattande brytning av gråberg, återfanns dock fältspat på en betydligt lägre nivå, med dragning i nordvästlig riktning. Det stora dagbrottet var därmed ett avslutat kapitel. I och med avvikelsen på 60-meters nivån, blev det omöjligt att hissa upp stenmassorna från dagbrottet. Platsen för det nya uppfordringsverket låg betydligt högre upp i Ättaröberget. Gruvledningen satsade på en omfattande utbyggnad vid Härsbackagruvan. I planeringen ingick för- S/S Stegeborg från AD-rederiet i Göteborg med besättningen uppradade vid relingen. Befäl och manskap och, sist men inte minst, den gulliga skeppshunden.. utom det nya schaktet, en ny hög lave av gigantiska mått ut till förvaringsfickor och sorteringsverk. Slutligen sprängde man en lång tunnel med en rad tappfickor. Frågan är om man inte gjorde en alltför kraftig utbyggnad. Förmodligen överskattades tillgången av brytbara mineraler. Svaret på den frågan visade sig tio år senare, när fältspatsådern mer eller mindre försvann i mitten av 1910-talet. Andra förändringar inom Härsbackaområdet var att sågverket flyttades närmare gruvan, invid den påbörjade tunnelmynningen. Den omfattande byggnationen under den kommande femårs-perioden krävde enorma mängder sågat virke. Läget vid Härsbacka gruva är krisartat. Den nyupptäckta fältspatsådern visade sig innehålla betydande mängder kvarts och andra mineraler. Visserligen ökar försäljningen något sedan disponent Axel Nilsson vid Svinninge gruva tagit över i stort sätt hela ansvaret. Den 29 augusti 1907 undertecknar friherrinnan Ebba Åkerhielm ett avtal för Margretelunds gruva med Grosshandlare Max 17

18 Retsloff från Stettin. Avtalet gäller en treårsperiod som kan förlängas med två år i taget. Vilket klipp! Försäljningen årenretsloff från Stettin. Avtalet gäller en treårsperiod som kan förlängas med två år i taget. Vilket klipp! Försäljningen åren visade på förbättrade resultat, speciellt för kvarts, som ökade med 300 %. Upplagen av kvarts vid Idsätravik, hade växt under årens lopp, så utskeppningen kom verkligen i grevens, eller var det friherrinnans tid. Prima fältspat 6.394ton, 2:dra sortering och andra kvaliteter ton, summa ton såldes med ett saluvärde på kronor. Kvarts ton såldes för kronor. Tillsammans såldes alltså ton med ett saluvärde på kronor. Nettot blev kronor. HENRY OLSON Citat Du är inte helt värdelös, du kan fortfarande användas som ett dåligt exempel. Försök att göra någon glad varje dag, om det så bara är dig själv. Jag frågar inte efter meningen i fågelsången eller soluppgången en disig morgon. Det bara finns där och det är vackert. Att vara lycklig är ingen rättighet, det är en skyldighet. Att ta livet av sig, är att straffa fel person. Man får aldrig en andra chans att göra ett första intryck. Varje ålder har sina fördelar, man upptäcker det bara för sent. Lyckliga människor räknar inte flyende minuter. Ord av uppskattning är en nyckel som passar till många lås. Vi glömmer våra glädjeämnen men minns våra lidanden. Har du vänner, betrakta dig då som rik. Tänk på att en främling är en vän du inte lärt känna Frukta inte när dina fiender kritiserar dig. Men se upp när de applåderar 18

19 Kulturstigarna Nyutgåvan av Häfte nr 2 i serien är klar och har kommit. Från början gick serien under titeln Gå - cykla i Österåker, men har nu döpts om till KULTURSTIGAR. Denna senaste omfattar områdena Gottsunda, Husby och Näs. Häftet har varit slut en längre tid. Arbetet med en nyutgåva har krävt extra mycket arbete av olika orsaker. Den nya upplagan har omarbetats och kompletterats med 40 års nyare forskning av fil mag Gudrun Vällfors och fil dr Gunilla Larsson. Grundmaterialet som utgörs av pionjärundersökningar av lokalhistorikerna Henning Loggert och Alfred Westerberg finns bevarat i bandinspelningar och på kartor i ÖHF:s arkiv. Texten i detta häftes tidigaste utgåvan var tvungen att omarbetas och nyskrivas helt, och har försetts med nya foton och kartskisser. Övriga häften i serien är nr 1, som omfattar Tuna och Norrö (nytryck år 2008) och nr 3, områdena kring Prästgården och Smedby (nytryck 2011) och nr 4, områdena Skeppsdal och Stavs Äng (nytryck 2012). Priset är numera kr 100,- pr häfte för samtliga. De finns att köpa på biblioteket och från Hembygdsföreningen bl.a. 19

20 Sven Jacobsson till minne Vår förening har sorg. Vår medlem Sven Jacobsson avled den 30 mars efter en längre tids ohälsa. Sven var en människa med en stor social kompetens, en vänlig och gladlynt person som hade lätt att få människor i sin närhet att må bra. Inom vår förening var Sven en värdefull länk i kamratkedjan. Han var under en följd av år kassör och följde senare upp detta uppdrag genom att vara revisor. När vi sedan saknade en representant i styrelsen för Fornåker ställde Sven upp och var under flera år ett fungerande ombud för vår förening. På olika sätt bidrog Sven till trivseln inom ÖHF. Ett av medlen var att ordna utflykter. Jag minns väl vårt besök på Skeppsholmen och den rundvandring han ledde på Stockholmsbriggen - då var han verkligen på hemmaplan! Vi kommer att sakna Sven. Han kommer alltid att leva kvar i våra minnen som en god och glad kamrat. GUNNAR WINBERG 20 Berggrenstorpet Uthyrt I januari hade vi en annons i Kanalen om möjlighet att hyra torpet, och nu är det avgjort. Det kom in fem skriftliga ansökningar med begärda upplysningar om vad man tänkt sig göra och hur man vill bedriva verksamheten i torpet. Styrelsen fastnade för gruppen Åsa Broquist Wall och Cina Johnsson Schön, som bäst svarade mot de krav och möjligheter som föreningen haft som villkor. Avtal med dessa är klart och närmare upplysnigar om öppethållande m.m. kommer att anslås i Ekbacken och på vår hemsida. STYRELSEN

21 Jan Carell till minne Jan Carell, föreningens revisor sedan många år, har gått bort, Jag lärde känna honom under den tiden som en samvetsgrann granskare av våra räkenskaper och som en mycket intresserad medlem. Jag har också några minnen av Jan från min tidiga ungdom i Karlskrona, som då (tidigt 50-tal) var vår gemensamma hemstad. Jan tillhörde "Werkö-gänget" som bestod av ett antal sommarboende på Werkö, som då var en sommaridyll men senare blev platsen för ASEAs tillverkning av sjökablar och för Stena-Lines polentrafik. Gänget innehöll färghandlare Håkanssons döttrar, tobakshandlare Wandels son, bröderna Nito och Horst Samuelsson, jan och några till. Själv var jag en tidvis deltagare, ty jag bodde inte på ön. Glada och obekymrade sommardagar är de bästa minnen man kan ha, och dagarna på Werkö med Jan och det övriga gänget hör till dessa minnen. SVEN HUGOSSON 21

22 22 För dig som vill ut på sjön i sommar och inte har någon båt kan vi rekommendera en segling med HELMI. Här lite av försommarens seglingsprogram hämtat från deras hemsida: Sälsafari, medlemssegling torsdag platser kvar. Vi besöker sälarnas favoritklippa i Svartlögafjärden. Kaffe och lunch ingår. Medlemspris 200:-. Ornitologsegling lördag , 10 platser kvar. Vår guide Jan Dock kommer att berätta om skärgårdens fågelliv. Kaffe och lunch ingår. 2-dagars till Sandhamn fredag - lördag , 12 platser kvar. Exklusiv 2-dagars segling med övernattning i Sandhamn. Husaröleden, Lökaö, Sandhamn, Björkskär, Nassa, Kallskär, Svartlöga. När skärgården är som vackrast! Pristillägg: 2350:-. Sälsafari lördag , 12 platser kvar. Vi besöker sälarnas favoritklippa i Svartlögafjärden. Kaffe och lunch ingår. Mer av Helmis sommarprogram kan man hitta på: För att boka segling ring eller mejla: Bengt, , P-O, , Anders, , HANS VON MATÉRN

23 19

24 Måla om? Vi erbjuder kostnadsfritt hembesök med professionell rådgivning - hemma hos er! Boka tid för för ett besök och få tekniska råd och offert på material. SÖNDAGSÖPPET! Öppettider: Månd-fred 8-18 lörd 9-14 sönd Adress: Rallarvägen 7 Tel: "#$!%&'()&'&' -./!"#$%&%'(()**)%+,*(-./.+"#"0%&%'./.123&4$2*(!$(-. +)*#)-!$(-./!!"#$45(%&%'./.6,7./.2-(-544%&%'./.*.*! 8"#.3,+%&%'.,9:.%5#*)#$.:;#$(&%!,< "#$%&'(%&#!!)%*+,-.#/ 01)!20&3*433%#2"&%343-

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

4 Föregående mötes protokoll Protokoll från styrelsemöte den 2/5 2012 lades utan kommentarer till handlingarna.

4 Föregående mötes protokoll Protokoll från styrelsemöte den 2/5 2012 lades utan kommentarer till handlingarna. Protokoll fört vid styrelsemöte nr 7 tisdagen den 4/9 2012 kl. 16 i Vita huset 1 Mötets öppnande Öppnande Föreningens ordförande Sven Hugosson förklarade styrelsemötet öppnat. 2 Upprop Upprop Närvarande

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Bröderna Ericsson och kanalbygget

Bröderna Ericsson och kanalbygget Bröderna Ericsson och kanalbygget (Hittat i ett tidningsurklipp från 1957) För alla svenskar är namnen John och Nils Ericsson välbekanta. Alla vet, att John Ericsson var en stor uppfinnare, och att det

Läs mer

2. Fristad 2013 Köket

2. Fristad 2013 Köket 2. Fristad 2013 Köket Mitten av januari och framåt. Elen är planerad av Carl -Fredrik, Agneta Skarp o Gunnar + lite fler tyckare. Martin Backgården och Fredrik Williams(aliasWille) sköter elektriciteten.

Läs mer

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson. Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan

Läs mer

Rune Larsson VÅR HEMBYGD. Kolbäcks Folkets Park

Rune Larsson VÅR HEMBYGD. Kolbäcks Folkets Park Rune Larsson VÅR HEMBYGD Kolbäcks Folkets Park Kolbäcks Folkets Park Redigerad utskrift av K.A. Ragnars intervju med parkföreståndare Einar Rundgren. K.A. Ragnar, som var hembygdsföreningens förste ordförande,

Läs mer

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen.

DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. DEN OINTAGLIGA En gång var Bohus fästning ointaglig. I dag välkomnar den besökare från hela världen. text Tomas Eriksson foto Urban Jörén Hela sommaren pågår aktiviteter som lockar allt från leksugna barn

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Årgång 9 Nr 9 December 2006 BILDER FRÅN HALLOWEEN BASTUN ÄR ÖPPEN BASAR PÅ SKOLAN JULMARKNAD I UR OCH SKUR INVIGNING AV SKOLAN 0-12ÅR NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

Resa till Polen september 2017

Resa till Polen september 2017 Resa till Polen 11 16 september 2017 Närheten, möjligheten att återuppleva kultur och gemensam historia och mycket mera gör Polen till ett land värt att besöka. Polen har enormt mycket att erbjuda mellan

Läs mer

Anor till Släkten Pontén.

Anor till Släkten Pontén. Anor till Släkten Pontén. Bron vid Tolg. Den ombyggda brogården i bakgrunden. Bilden tagen 1947 av Ruben Pontén Petrus och Rebecca Ponténs förste son: Johan Pontén 1776-1857. Född i Dänningelanda. Studerade

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila

Efter båtens avgång väntade oss en buffé med så mycket gott att äta. Efter kvällens underhållning väntade så hytterna på oss för nattvila Reseberättelse från Riga resan 11 13 sept. 2013 Onsdagen den 11 september kl. 13.00 möttes 17 st. förväntansfulla flygplatsseniorer Arlanda/Bromma i Tallink/Silja s frihamns terminal för att med båten

Läs mer

Gården nr Källa AI:24a Sid 223 Fortsätter Sid 250 Gården nr Källa AI:24a Sid 250 Fortsättning fr Sid 223

Gården nr Källa AI:24a Sid 223 Fortsätter Sid 250 Gården nr Källa AI:24a Sid 250 Fortsättning fr Sid 223 Gården nr 117 1886-1890 Källa AI:24a Sid 223 Eger J. E. Eriksson fr Eskilstuna Eriksson, Johan Erik, Eg. f 1841 8/1 Carlsdtr, Kristina, Hustru f 1841 14/4 Ericsson, Anna Sofia Dotter f 1865 24/2 * Ericsson,

Läs mer

Kurt Larsson VÅR HEMBYGD

Kurt Larsson VÅR HEMBYGD Kurt Larsson VÅR HEMBYGD Kolbäcksberättelse del 20. Fotograf Gustaf Åhman sidan 2 Gustaf Åhman, kort historik Gustaf Åhman föddes den 24 maj 1885 i Kolbäck. Hans far var folkskollärare och kantor. Familjen

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör.

Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA. J A Lundins farfars släkt i Holmestad. Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. Gudrun Henrikssons släktbok 81 82 BRÄNNEBRONA J A Lundins farfars släkt i Holmestad Brännebrona motell vid E20 har en extremt modern exteriör. 82 Brännebrona... 1 Anor till Nils* Magnusson Lundin... 2

Läs mer

KUNG FÖR EN DAG! Arvid var vår ciceron i Kungliga Biblioteket och han höll ett intressant och innehållsrikt föredrag för oss.

KUNG FÖR EN DAG! Arvid var vår ciceron i Kungliga Biblioteket och han höll ett intressant och innehållsrikt föredrag för oss. KUNG FÖR EN DAG! Att få åka till Stockholm genom att kliva på bussen vid gamla järnvägsstationen, träffa massor av glada och trevliga pensionärer och ägna dagen åt att vandra genom vårt Kungliga slott

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Så var det dags igen för Östgötadagarna. Vikbolandet satsar för fullt för att ta emot alla intresserade, hungriga och köpsugna. Som vanligt tror jag att det blev

Läs mer

5. Maj 2014 Fristad. Nr 15 äldsta tapeten på övervåningen, sitter på gråmålad papp.

5. Maj 2014 Fristad. Nr 15 äldsta tapeten på övervåningen, sitter på gråmålad papp. 5. Maj 2014 Fristad Nu har vi haft härliga vårmånader. Ibland har det varit ljuvligt skönt och soligt och ibland kyla o regn. Några köldnätter förstörde lite av magnoliablomningen, men i stort sett har

Läs mer

Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där,

Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där, MARKLANDA NORRA BYS FASTIGHETER Av Gunnar Fröberg 2014 Solhaga trädgård Marklanda 1:68 Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Fiskarebo. Lundholmen

Fiskarebo. Lundholmen Fiskarebo Lundholmen Sida 52 Backstuga under Lundholmen. Nu tillhör marken Sunnerby Ågård. Sista inv. Johan August Karlsson, f. 1861 i Moheda, och hustrun Eva Nilsdotter, f. 1868 i Blädinge. De flyttade

Läs mer

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck.

Förord. Min fördjupning handlar om hur en liten by i norge fick uppleva detta och kände sig tvugna att fly av skräck. Förord 1 september 1939 invaderar Tyskland Polen och detta var början till andra världskriget. Det blev ett krig som varade i 6 hemska år. Över 20 miljoner icke- stridande miste sina liv. 6 miljoner människor

Läs mer

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide Östra Karups kyrka 0 Ale-utflykt med buss i södra Halland Laholmsbygden

Läs mer

Hammaren, torp under Årsta

Hammaren, torp under Årsta Hammaren, torp under Årsta Haningegillets torpgrupp skrev 1982 denna kortberättelse om torpet Hammaren under Årsta, Den bestod då av Henry Hall, Gunilla Hagström, Elsie Lindholm och Ulla Nygren. Vid vägen

Läs mer

En historisk beskrivning av Nämndemansgården

En historisk beskrivning av Nämndemansgården En historisk beskrivning av Nämndemansgården Nämndemansgården eller Karhojagården som den tidigare kallades har anor från sent 1700-tal. Gården har vårdats och utvecklats under fem generationer och var

Läs mer

3 Godkännande av dagordning Dagordning Förslaget till dagordning godkändes med tillägg av punkterna 9 p 11 och 12 samt 11 p 8.

3 Godkännande av dagordning Dagordning Förslaget till dagordning godkändes med tillägg av punkterna 9 p 11 och 12 samt 11 p 8. Protokoll fört vid styrelsemöte nr 11 tisdagen den 5/11 2013 kl. 16 i Vita huset 1 Mötets öppnande Öppnande Föreningens ordförande Sven Hugosson förklarade styrelsemötet öppnat. 2 Upprop Upprop Närvarande

Läs mer

Nu sätter vi i gång! ons, okt 12, 2009

Nu sätter vi i gång! ons, okt 12, 2009 Nu sätter vi i gång! ons, okt 12, 2009 Den här veckan startar vi vår uppfräschning av EFS kyrkan! i sidan Byggnytt kan du få se vad som händer under några intensiva veckor. Vi har en kostnadsberäkning

Läs mer

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts

Om Anders Gustaf bodde i Krabbsjön under hela sin uppväxttid vet jag inte då husförhörslängd 1852-1862 inte undersökts Släktforskning Anna Lisas föräldrar, syskon och deras ättlingar Fadern Göras Anders Gustaf Andersson Födelsebok 1833 Grangärde Anders Gustaf f: 18/12 döpt: 19/12 Föräldrar: Faddrar: Anders Olsson och hustru

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

Vårarbetsdag 18 April Fristad

Vårarbetsdag 18 April Fristad Vårarbetsdag 18 April Fristad Nu är det vår. Skönt, men det brukar innebära en massa jobb också. Fristad Gästgiveri inget undantag. Ett kanonarbetslag ställde upp måndagen den 18 April i vårsolen. Carl

Läs mer

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland En resa till de sahlinska bruken i Dalsland Åmål är den naturliga startpunkten. Allt vad sahlinarna ägde ligger i vad som nu kallas Åmåls kommun. Varför inte starta med en övernattning? Det finns bra hotell

Läs mer

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet.

NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. 1(6) NÅGOT OM SADELMAKARETORPET, TORP UNDER HÅLLINGSTORP I VIST SOCKEN Även benämnt Sadelmakarhemmet, Salmakarhemmet. LÄGE Koordinater: (RT90) S/N 6462879 V/Ö 1498219 För Whbf 2014-10-17/ HH Utsnitt ur

Läs mer

Kulturslinga i Vimmerby stad

Kulturslinga i Vimmerby stad Kulturslinga i Vimmerby stad 19 18 17 16 14 15 15 15 20 21 22 23 24 25 26 27 1 13 2 3 10 12 11 1. Stadshuset Invigt 1976 Lyftet, skulptur av Henry Gustafsson 1984 2. Båtsmansbacken Äldre bebyggelse med

Läs mer

Barchaeus bodde av förklarliga skäl inte på bruket under sina första år som ägare. Han avvaktade tills karaktärsbyggnaden blivit återuppbyggd.

Barchaeus bodde av förklarliga skäl inte på bruket under sina första år som ägare. Han avvaktade tills karaktärsbyggnaden blivit återuppbyggd. Gästvillan vid Orrefors bruk ålder och tillkomst Bilden visar Patronsbyggnaden, nuvarande Gästvillan, i Orrefors. När bilden togs på vintern 1916/17 fanns fortfarande kontor på nedre våningen och bostad

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Agda Clara Vernissage 31 mars 2012

Agda Clara Vernissage 31 mars 2012 Agda Clara Vernissage 31 mars 2012 Äntligen var det dags för den efterlängtade visningen av Agda Clara Anderssons tavlor. Jag har i nästan två års tid letat tavlor. Med hjälp av tips från Tåbybor och även

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Klipp ur GP torsdag 17 oktober 2008

Klipp ur GP torsdag 17 oktober 2008 Klipp ur GP torsdag 17 oktober 2008 Uppdaterad: 2008-10-16 15:20 Bild: Lars Alexi Villa Solfrid står och förfaller Guldgrävardottern Elin Sundbergs gamla hus på Tjörn förfaller. Nu vill stiftelsen som

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Bröderna Mårtenssons båtvarv på Östra Hästholmen.

Bröderna Mårtenssons båtvarv på Östra Hästholmen. Bröderna Mårtenssons båtvarv på Östra Hästholmen. Söndagen den 20 juli 2014 tog vi, 111112-1621 Ingvar Sturkman och undertecknad, oss tid för ett sedan länge bokat besök på ovan nämnda varv. 1C3132-411

Läs mer

Ebbes kvarn under Stensholm

Ebbes kvarn under Stensholm Ebbes kvarn under Stensholm Ebbes kvarn under Stensholm: Kartposition N: 6407680 O: 1410380 och torp kartposition N: 6407650 O: 1410290. Varför kvarnen kom att heta Ebbes Kvarn är ett spörsmål som forskare

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

Fyra systrar och en halvsyster

Fyra systrar och en halvsyster 1 Fyra systrar och en halvsyster Under åren 1842-1856 föder Anna Greta Persdotter vid Wågagård i Rogslösa 5 döttrar. De fyra första har samma far Johannes Nilsson som dör endast 45 år gammal 1854. Anna

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan?

Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan? Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan? 1 Välkommen till Nya Silon i Vadstena, vår del av klosterstaden

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt.

Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. kontakt: forskargruppen@telia.com www.håtuna-håbo-tibble.se TORPET KURN, FICK SENARE NAMNET KARLSLUND Torpet var ett Alby torp fram till 1920-30 talet då det friköptes från Aske och Lewenhaupt. Inger Löfstedt

Läs mer

CENTRUMKYRKAN. i Skånes Fagerhult SEPTEMBER-NOVEMBER 2011 VÄLKOMMEN

CENTRUMKYRKAN. i Skånes Fagerhult SEPTEMBER-NOVEMBER 2011 VÄLKOMMEN CENTRUMKYRKAN i Skånes Fagerhult SEPTEMBER-NOVEMBER 2011 VÄLKOMMEN TÄNKVÄRT Du vet väl om att du är värdefull Du vet väl om att du är värdefull Att du är viktig här och nu Att du är älskad för din egen

Läs mer

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se Släkten Herrström Pers familj... 2 Härslöv... 2 Kalender över bl a Härslöv från 1893... 4 Pers anor... 5 Byggmästarna... 7 Den äldste Herrström-anan... 8 Norra Skånska Kavalleriregementet... 9 Herrström-släkter...

Läs mer

Malmöavdelningen. Ja, hur skall man sammanfatta 2015 ur ett fackligt perspektiv?

Malmöavdelningen. Ja, hur skall man sammanfatta 2015 ur ett fackligt perspektiv? Malmöavdelningen ETTAN nr 4/15 God Jul och Gott nytt År Ja, hur skall man sammanfatta 2015 ur ett fackligt perspektiv? Det har varit ömsom vin och ömsom vatten och ibland har det varit både ok. Om vi börjar

Läs mer

I års 1914 hade börjat Astrid skolan i Vimmerby. Anmälan till första klass hölls den 7 augusti och det har gjort sin pastor.

I års 1914 hade börjat Astrid skolan i Vimmerby. Anmälan till första klass hölls den 7 augusti och det har gjort sin pastor. Astrid Lindgren "Det finns inget annat barn som kan inspirera mig, förutom att ett barn som en gång var hon själv. Att skriva barnböcker är inte nödvändigt att ha egna barn. Man måste bara vara barn en

Läs mer

2. Omkr 1705 Erik Matsson Anders 1705 Född i Båtstorp. 3. Omkr 1706 Erik Larsson Erik 1706 Född i Båtstorp

2. Omkr 1705 Erik Matsson Anders 1705 Född i Båtstorp. 3. Omkr 1706 Erik Larsson Erik 1706 Född i Båtstorp BÅTSTORP Första gången Båtstorp nämns i skrift är på 1520-talet då det ingår i arvet efter Birgitta Tordsdotter (Bonde) i Smedby. Från början har det varit ett torp (=nyodling) och det mantalssattes ganska

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe. Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. 2 Skriv och berätta om vad du kan, vad du vill och om annat som finns i ditt inre rum. Jag är rädd (sidan 4) 1 Läs sidan 4.

Läs mer

dags för kval till pingistävlingen Bästa 3:an!

dags för kval till pingistävlingen Bästa 3:an! MMK-NYTT 7 11 februari ÄNTLIGEN dags för kval till pingistävlingen Bästa 3:an! AKTIVITETER PÅ MMK 7 11 FEB LOKAL MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Köket/Aktiviteter Mariokart 13.30 (Kenneth) Bakning

Läs mer

fusk bygge text Lena Olofsson foto Melker Dahlstrand och Mattias Hallgren

fusk bygge text Lena Olofsson foto Melker Dahlstrand och Mattias Hallgren Fixar fusk bygge Hösten 1668 stod hela Skoklosters slott under tak och hantverkarna firade taklagsöl. Våren 2014 började takpannorna plockas ner över nordöstra hörnet och restaureringen av taket kunde

Läs mer

9. September 2014 Fristad

9. September 2014 Fristad 9. September 2014 Fristad Nu är September månad slut. Det har hänt massor på Fristad. Östgötadagarna, salen är stänkmålad. Skåpet så gott som klart och framförallt har vi börjat med kuskrummet. Kuskrummet

Läs mer

En guidad bussresa till historiska platser i Kolbäck, Säby, Strömsholm, Borgåsund och Mölntorp torsdag 13 maj 2010

En guidad bussresa till historiska platser i Kolbäck, Säby, Strömsholm, Borgåsund och Mölntorp torsdag 13 maj 2010 En guidad bussresa till historiska platser i Kolbäck, Säby, Strömsholm, Borgåsund och Mölntorp torsdag 13 maj 2010 Borgby skans Kolbäck & Säby hembygdsförening Herrevadsbro År 1251 utkämpades här det omtalade

Läs mer

Erik Martin Douhan

Erik Martin Douhan Erik Martin 1866-05-21 1918-09-05 Brita Cajsa Andersdotter 1827-1833 Jan 1813-1876 Maria Kristina Hermansson 1861-1924 Erik Martin 1866-1918 Nils Herman 1885-1965 Maria Katarina 1889-1918 Erik Johan 1890-1961

Läs mer

MORDET : vid polisstationen, telefonen ringer och Anders svarar. - Hej du har kommit till Polisstationen vad har hänt?

MORDET : vid polisstationen, telefonen ringer och Anders svarar. - Hej du har kommit till Polisstationen vad har hänt? MORDET Carl går upp för trappan och sätter sig vid datorn. Det har varit en jobbig och slitsam dag. Han går in på datorn och kollar sina mejl. Han hör ett brummande och kollar ut och där står en motorcykel

Läs mer

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson

Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson Anfäder John Axel Emanuel Gustafsson John Axel Emanuel Gustafsson Disponent Född 1899-12-10 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 1) Bosatt 1900 Berga nr 7, Kalmar landsförsamling (H) 2) Bosatt 1917-11-21

Läs mer

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik.

Kistan IPS 1863 från Haketorp och Nykulla som följt bl a min mor och som nu står i Rättvik. I mitt föräldrahem stod en kista målad av okänd målare (finns en likadan från Berg) som jag visste att mor hade haft med sig från sitt barndomshem i Nykulla. För några år sedan forskade jag på kistan och

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Söklista gravbok Björketorps församling

Söklista gravbok Björketorps församling 2014-05-07 12:04:24 X Visa gravplatser utan gravrätter Ytkod: (inget) Skyltad: 2012-06-01-2014-05-07 Kultur: (inget) 1 4 32 1 Pettersson, Georg Pettersson Georg 1 5 37 1 Jakobsson, Anders Jakobsson Johanna

Läs mer

Nybyggarna i Snättringe

Nybyggarna i Snättringe Nybyggarna i Snättringe År 1917 skedde, som tidigare berättats, den största avstyckningen från Snättringe gård. Den skulle komma att betyda början till Snättringe samhälle. Först i början gick försäljningen

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 29 Fredag 23 september 2011. Nu kan serverhallarna byggas. -Det känns riktigt bra, säger Karl Petersen.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 29 Fredag 23 september 2011. Nu kan serverhallarna byggas. -Det känns riktigt bra, säger Karl Petersen. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 29 Fredag 23 september 2011 NORRBOTTEN Nu kan serverhallarna byggas Nu kan serverhallarna på Porsön i Luleå börja byggas. Domstolen har bestämt att den person som vill stoppa bygget

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Olstorp. Bölemossetorparen Victor Olsson

Olstorp. Bölemossetorparen Victor Olsson Bölan/golfbanan En tanke med att beskriva promenader är givetvis att fler ska lära sig hitta och känna sig trygga och när vi står här på golfbanan, Bölan, ska vi lära några torp under Velamsund. Det fanns

Läs mer

Spår i marken. av gruvans drift i Sala tätort

Spår i marken. av gruvans drift i Sala tätort Spår i marken av gruvans drift i Sala tätort En informationsfolder om vad den historiska gruvbrytningen lämnat efter sig i vår närmiljö och vad vi bör och måste tänka på att göra för att minimera skadlig

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Välkommen! presenterar Den förtrollade sparven. En japansk folksaga dramatiserad för dockteater i teaterbussen

Välkommen! presenterar Den förtrollade sparven. En japansk folksaga dramatiserad för dockteater i teaterbussen Ludgo 26 juni 2015 presenterar Den förtrollade sparven En japansk folksaga dramatiserad för dockteater i teaterbussen Det var en gång för länge sedan långt borta i Japan. Där bodde en gubbe och en gumma

Läs mer

Sundmanshagen, Värlingsö

Sundmanshagen, Värlingsö Sundmanshagen, Värlingsö Författare: Anita Åström 2010. De flesta som forskar i gamla arkiv kommer inte längre än till 1500-talet men på Riksarkivet i Stockholm nämns Värlingsö redan från mitten av 1300-talet.

Läs mer

VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008

VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008 VÅR RESA TILL BOSNIEN 2008 MÅNDAG 15/9 Vi träffades tidigt på morgonen, för att ta tåget till Kastrup. Därifrån flög vi till Budapest, sen vidare till Sarajevo. Kärt återseende med regn. Vi tog taxi till

Läs mer