Lommaryds-Bladet. väg att gå i pension. Man har även infört meröppet, vilket innebär att biblioteket kan besökas även på tider då det är obemannat.

Transkript

1 Nr 2 juni 2014 Årgång 19 Lösnummer: 40:- Lommaryds-Bladet Ny personal och nya tider på biblioteket Mycket har förändrats på biblioteket i Aneby den senaste tiden. Två nya personer har anställts i bibliotekssamordnaren Inger Eriksson Abrinius och barnbibliotekarien Nadja Bäckljung. Samtidigt är Inglis Wilzén på väg att gå i pension. Man har även infört meröppet, vilket innebär att biblioteket kan besökas även på tider då det är obemannat. sidorna 4 5 Mycket aktivitet i stallet I mer än fyra decennier har det funnits hästar i Sköldseryd. På 70-talet ordnades ridläger varje sommar och i Gransbo fanns ibland uppemot fyrtio hästar. Än idag hörs hovrar klappra om än i något mindre omfattning. Stallet har boxar för fjorton hästar och nya generationer tränar dressyr på hemmaplan. Även husarerna har minst ett årligt arrangemang på gården. sidorna nummer sidan 2 Vad vill våra partier med landsbygden? forum 3 nyheter 4 Bilder av Harald Gripe på utställning nyheter 6 11 Tre frågor inför höstens kommunval Studiecirkel om hållbar omställning Fler är välkomna till motionsdans Växande verksamhet på Viredaholm nyheter Roger satsar på sotning i Aneby Lommaryd städades för andra året barnsidan 17 Barnsidan ger tips om hur man gör en vindsnurra och egna såpbubblor återblick 18 Andra delen om Lommaryds kyrkas historia. kennys kåseri 19 Jag ska vika ut mig evenemang 19, sista Hästbitna. En ny generation hästintresserade ungdomar tränar dressyr i Gransbo. Här ses Matilda Palmér på Daisy. Jag odlar så mycket jag hinner och kan Annica Ride, sidorna 12 13

2 sidan 2 Vad vill våra partier med landsbygden? I september är det val till riksdag, landsting och kommun. Det känns fortfarande ganska långt dit och kanske inte så angeläget att redan nu fördjupa sig i politik. Men Bladet är tidigt ute. Septembernumret kommer ut strax efter valet, så därför har vi redan inför det här numret ställt tre frågor till våra lokala partiföreträdare om deras respektive politik och om vad de vill göra för landsbygden i Aneby kommun. Enkäten hittar du på sidorna 6 8. Spara tidningen och läs senare, eller läs redan nu och börja fundera över ditt val! Efter önskemål finns Bladet nu att köpa som lösnummer på Hullaryds handelsträdgård. Tidningen har varit efterfrågad och det gläder oss att vi nu når ut genom ytterligare en kanal. Fortsätt också att följa oss på Facebook. Vi lägger med jämna mellanrum ut nya inlägg på vår Facebooksida. Porträttet i detta nummer är Annica Ride som brinner för hållbar omställning. Läs också om stallet i Gransbo där traditionen med hästar förs vidare till nya generationer. Trevlig läsning! Fredrik Brehmer Lommaryds-Bladet utkommer med 4 nummer under Upplaga: ca 350 ex. Utdelas som gratistidning till hushållen på Lommaryds sockens landsbygd (postnummer ). Samordnare och ansvarig utgivare: Fredrik Brehmer, På gång i Lommaryd Den 6 juni kl firas Nationaldagen traditionsenligt i Lommaryds kyrka. Kör och musiker medverkar. Samling utanför församlingshemmet, där flaggan hissas, varefter intåg i kyrkan till stråkmusik följer. Efter firandet i kyrkan blir det servering av smörgåstårta i församlingshemmet. Högtidstalare är församlingsrådets ordförande Tjitte de Vries. Den 15 juni, kl arrangeras för tredje året kvarndag vid Kliaryds Lommaryds-Bladet forum Hör av dig! Kanske har du en vänlig granne som du vill uppmärksamma med en ros? Eller reagerar du med glädje eller med ilska på något som du läser här i Bladet eller på något annat? Eller du kanske har en dikt eller ett matrecept eller en fin bild som du vill dela med Lommaryds-Bladets läsare? Skicka det till oss! Du får vara anonym i tidningen om du vill. Mejla till Forum: lommarydsbladet@live.se. Papperspost: Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik Brehmer, Sköldseryd, Aneby. Du får skriva under signatur, men Lommaryds- Bladet behöver ditt namn och telefonnummer. Vi förbehåller oss rätten att avböja publicering eller korta ned texter som publiceras. Adress: Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik Brehmer, Sköldseryd, Aneby E-post: lommarydsbladet@live.se Internet: alt. Tidningen finns tillgänglig som PDF två dagar efter papperstidningens utdelning. Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 kvarn. Lokala hantverkare medverkar. Visning av kvarnen. Ta en roddtur på dammen och fika. Loppis och speciella aktiviteter för barnen utlovas också. Vill Du medverka med hantverk eller loppis? Kontakta Anja Dalhög, eller Margareta Ljunggren, Idelund salonger. Den 11 juli öppnar keramikern Håkan Lindström Idelund Salonger i Lommaryds missionshus, för säsongen. Öppettider är alla dagar kl till och med den 3 augusti. Lommaryds-Bladet När du betalar betala till vårt bankgiro På förekommen anledning vill vi be er vänligen att INTE skicka kontanter i brev till oss när ni betalar prenumerationsavgifter och frivilliga bidrag. Istället ber vi er betala in på Hullaryds samhällsförenings bankgiro nr Ange att inbetalningen gäller Lommaryds- Bladet. Ange också ditt namn och din adress viktigt om du bor utanför utdelningsområdet och får tidningen i adresserat brev. Om du ännu inte betalat in 150 kronor för 2014 går det fortfarande bra att göra det. Vänliga hälsningar Redaktionen Prenumeration, utdelning och annonser: Gertrud Nygren, Annonsprislista finns även på alt. Prenumeration (utanför utdelningsområdet): 150 kr/helår (4 nr). Bankgiro: Betalningsmottagare: Lommaryds- Bladet / Hullaryds samhällsförening Kom ihåg att ange ditt namn och din adress i samband med inbetalning. Utges av Hullaryds samhällsförening

3 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 Om en stuga vid Lillsjön Jag har min sommarstuga i Bohult dit jag återvänder varje sommar. Jag bodde i Linderås och var arton år då jag byggde den stugan jag nu bebor under sommaren. Som 15-åring fick jag en timmerstuga som skulle rivas i Gränseryd. Med moped mellan Linderås och Soptransporter från Europa till Sverige För några veckor senare hörde jag ett program på P1 som talade om att vi i Sverige har för lite egna sopor för att kunna fylla våra sopförbränningsanläggningar. Därför importeras sopor från flera länder - från Norge och från länder inom EU, som tex Spanien, Italien ochr Schweiz. Nederländerna är en av de största exportörena i volym räknat. Att elda med sopor är ekonomiskt fördelaktigt för de svenska anläggningarna. Man får till och med betalt! För de utländska avfallsproducenterna är export till Sverige en god affär. Att bränna ett ton avfall i Sverige kostar bara hälften mot genomsnittet i EU och en tredjedel så mycket som i Tyskland. Många länder har en hög avgift eller skatt på förbränning, vilket saknas i Sverige. En av anledningarna till att de svenska anläggningarna kan hålla så låga priser är att de är gamla - byggkostnaderna är avskrivna och därför billigare i drift. Även om sopor är ett billigt och eftertraktat bränsle, känns det på flera sätt som en katastrof ur miljösynpunkt. Det krävs årligen flera tusen långtradare och hundratals fartyg att transporten soporna till de svenska anläggningarna. Ofta består också det importerade avfallet av osorterat material som har blandats och krossats. När det sedan bränns i Sverige släpper det ut dioxin och andra farliga ämnen. Här några exempel: Blandat industriavfall, kemiskt behandlat trä som flisats, kreosotbehandlade slipers som kommer från järnvägar i Norge, Danmark och Tyskland. Enligt Naturvårdsverket ökade förbränningen av importerade sopor från ton till ton mellan åren 1996 och Alltså dubbelt så mycket på två år. Och importen bara ökar. Svenska avfallsbolag har anmält att de planerar importera ton. Utöver de anmälda mängderna tillkommer import av så kallat grönt avfall. Mängden importerade sopor som anmälts fram till dags datum, har jag inte kunnat utröna. Som i de flesta fall får miljön stå tillbaka för ekonomin. Det gör också att de olika länderna kan fortsätta att blunda för sina avfallsproblem. Istället för att minska mängden och återvinna och återbruka, kan de exportera sina problem. De här transporterna av sopor kors och tvärs i hela Europa, ger mig en stygg bild av långtradarna och båtarna som kör in och ut på våra vägar och fram och tillbaka i våra vatten. Och i min närmiljö vi bor vid en liten väg. Dagligen dundrar långtradare, timmerbilar, varubilar och stora jordbruksmaskiner förbi vårt hus. Så gott som dagligen blir jag därför påmind om den trafik som sopimporten står för. Vem bryr sig? Källa: Naturvårdsverket och Greenpeace. Ingrid Persson forum 3 Lommaryd for jag över veckosluten för att med häst köra stugan till Lillsjön och bygga upp den vid Lillsjön Senare flyttade jag till Aneby och jobbade som byggnadssnickare Då byggde jag två stugor till utan bygglov. Senare kom byggnadsnämnden i följe med en person som inte gillade mig. Denne person var med i byggnadsnämnden, men rönte ingen framgång. Idag har jag bygglov på de tre stugorna. Jag bor nu utanför Göteborg, har haft egen bilskola på Hisingen i 20 år och lärt 5000 människor att köra bil. Ett underbart jobb som jag sysslat med i cirka 40 år. Hans Jacobsson Då ledstjärnans ljus visade platsen till Prosans rus När jag ville varva ner och komma bort, Då Finns vägen till min semester ort. I Mina vänners bostad, Jag fann denna fristad. Här Finns avkopplingens Drömlika seans, Där lyckan gav glädjen mot playans nyans. Det är lyckans dilemma i Hullaryd det ljuva, Här får jag kärlekens ord att ruva. När kärlekens prosa finner ord, Från hjärtat i skrift vid detta bord. Då Mina känslors oro söker strid, Här finner jag då ro och frid. Till Hullaryd i Småland jag åter vill komma, Där storstadens verklighet från mig bort domna. Nu i Hullaryd mitt skånska hjärta Finns, Från minnets arkiv man alltid detta minns. Bertil Svensson

4 nyheter 4 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 Ny personal och mer öppet på biblioteket ANEBY Mycket har hänt under det senaste året på biblioteket. Det har blivit digitaliserat. Nu kan vem som vill skaffa sig ett kort för att komma in i lokalen även när det inte finns personal på plats. Meröppet betyder att man kan låna och återlämna böcker mellan klockan 7.00 och Är det stängt, stoppar man in sitt kort i en apparat på väggen utanför, slår in koden och så öppnas dörren. Att gå in där och strosa runt bland hyllorna, ibland helt ensam, ger en särskild känsla av behörighet. Systemet är enkelt. Man lägger böckerna på plats framför en dataskärm och så följer man de tydliga och korta anvisningarna. Nytt system och nya ansikten Sen mitten av februari är Inger Eriksson Abrinius chef bibliotekssamordnare, påpekar hon att det heter numera. Hon bor med sin familj i Tenhult. På frågan hur det känns att jobba på ett så litet bibliotek, svarar hon: För mig är det inte litet. I Tenhult var det mindre och där jobbade jag ensam i fyra år. Så det här jobbet är mycket bättre, trots att jag får pendla. Nu kan jag hämta min son Enok, 3,5 år, på dagis två dagar i veckan. Det kunde jag inte förut. Det är också spännande med meröppet-tider. En helt ny erfarenhet. Jag trivs mycket bra Bilder av Harald Gripe på utställning HULLARYD Det gyllene snittet med penna, pensel och skalpell heter här. Det känns som om det är en kommun som vill väldigt mycket. Eldsjälen Anneli Persson Att få till ett helt digitaliserat bibliotek i en så pass liten kommun är eldsjälen Anneli Perssons förtjänst. Hon har envist kämpat att få politikerna att förstå hur viktigt ett bibliotek är. Enligt den senaste Pisa-rapporten ligger våra barn och ungdomar under genomsnittet vad gäller bl.a. läsförståelse. På detta vill hon och många med henne, råda bot. Nej, kalla mig inte för eldsjäl, säger Anneli per telefon. Som tjänsteman inom kulturen är det min plikt att lyfta fram frågor där biblioteket är en viktig sak. Nu är jag tjänstledig från kommunen ett tag för att driva Åsens by. Ännu en viktig person som Anneli kämpat för att anställa på heltid är barnbibliotekarie Nadja Bäckljung. Hon är nu i full färd med att lägga upp programmet Hela landet läser tillsammans med en styrgrupp bestående av förskolelärare, där även föräldrar är involverade. Till hösten återkommer vi med en rapport om detta. Då träffar vi Inger Hällfors som avlöser Nadja. Nadja började den 1 februari men ska vara tjänstledig. Men hon har hunnit med en hel del under de här månaderna. Några förskoleklasser har varit på besök och under påsken fick barn vara med om pyssel. Klädbytardag för barnkläder är en annan aktivitet som gav stort gehör. Dessutom finns numra bokkassar för föräldrar med faktaböcker på olika teman som barnmat, sömn och trotsåldrar. Nadja har även gjort ett besök i Lommaryds förskola och berättat om biblioteket för barnen. Text och bild Ingrid Persson Ny personal. Nadja Bäckljung (bilden till vänster) och Inger Eriksson-Abrinius är nya ansikten på biblioteket i Aneby. en utställning på Eriksbergs museum i Tranås som pågår fram till den 5 juni. Det är originalbilder av Harald Gripe som illustrerade de flesta omslag och bilderböcker som hustrun Maria skrev. Maria och Harald Gripe har bott i närheten av Hullaryd sedan 1949, först i Lilla Vagnsvik och sedan från 1952 i Koksdalen. Från tidiga vår till sen höst arbetade makarna tillsammans här. Miljöerna i många av Marias böcker är tagna direkt ur den småländska naturen. Dottern Camilla, som numera bor i Koksdalen året runt, har gått i moderns fotspår och har många ungdomsböcker bakom sig. Det är hon som är ägare av Harald Gripes bilder. Harald Gripe gick bort år 1992 och Maria år 2007.

5 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 Nu lämnar Inglis biblioteket ANEBY I hela sitt yrkesverksamma liv har Inglis Wilzen, 66, haft servicejobb som betyder kontakt med människor. Så under årens lopp har hon blivit en välkänd person inom kommunen. De senaste tio åren har man mött henne på biblioteket som biblioteksassistent. Hennes kännedom om människorna och bygden har varit en värdefull tillgång för chefer som kommit utifrån. Som många människor i den här åldern med enbart grundskolan i bagaget, har hon prövat på olika yrkesroller. Det första var på Kafé Ågården i Aneby. Men Inglis ville lära sig ett yrke, så arbetade hon på en damfrisering. När hon sedan blev arbetslös, jobbade hon på Järnvägskiosken. År 1969 gifte sig med Torgny Wilzen. Så småningom det blev två barn. Hon var hemma med dem några år men fortsatte frisöryrket med att klippa och permanenta de äldre som bodde på Antuna. År 1984 fick hon arbete på sin brors och svägerskas gatukök (Druvans grill) fram till 1996 då den stängdes. Efter en kortare tid av arbetslöshet fick hon ett projekt att söka i dokumenten efter alla emigranter inom Aneby kommun som på den tiden bestod av flera småkommuner. Arbetsplatsen var på biblioteket. Kommunarkivet År 1998 fick Inglis uppdraget att organisera och arkivera kommunarkivet. Under två års tid höll hon till nere i källaren på kommunhuset. Det var ett stort och grannlaga arbete att sortera gamla handlingar så att de kom på rätt plats. Som exempel alla nämnder som funnits, hästuttagningsnämnden och kristidsnämnden är två exempel. Och ständigt tillkom nya handlingar från nämnder i arbete. Inventering på ort och ställe Det roligaste var att ge sig ut i skogen med viredaborna och fikakorgen och söka efter de gamla torpställen. Ibland var äldre personer med som kunde berätta om männi- Går i pension. Inglis Wilzén har blivit ett välkänt ansikte på biblioteket i Aneby under de år som hon arbetat som biblioteksassistent där, men nu går hon i pension. 5 Svårast var att få in kommunala handlingar som låg ute i byarna i f.d. småkommunerna. De låg ju hos privatpersoner och det var inte alltid så lätt att få gehör för att få dem att släppa ifrån sig sina viktiga papper. Släktforskning Inglis är van att söka efter gamla dokument och läsa i handskrifter på ett svårtytt språk som tar sin tid att lära sig. Lägg där till olika handstilar. Men hennes största, för att inte säga allt uppslukande intresse är nämligen släktforskning. Redan år 1976 började hon att söka sina rötter och har i dagsläget hamnat i 1600-talet. Först gick hon en kurs i ämnet hos Fritz Eckerberg. I början av talet var hon redo att själv hålla kvällskurser. Platsen var biblioteket. Till första kursen anmälde sig elva personer från Vireda. Ja det var så många så jag fick dela upp dem på två grupper, så det blev två kvällar i veckan. Men det här betydde verkligen ett lyft för mig. Jag hade då inte mycket till självförtroende, men här hade jag något att ge och folk som lyssnade på mig. Dessutom var det ju mitt största intresse. Sedan dess har hon varit Vireda trogen. Först och sist har det handlat om torpinventeringen. Det blev 20 års forskning i Vireda istället för mina egna rötter. Men det har det varit värt! Tänk så mycket jag har fått lära mig! Inglis fick åka till Stockholm och sitta på Krigsarkivet och ta kopior på soldattorpen. När hon hittat alla och var klar och skulle lösa ut kopiorna, kostade det 900 kronor. Senare blev det många vändor till Vadstena där hon tog fram bouppteckningar efter avlidna torpare. fortsättning på nästa sida

6 nyheter 6 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 fortsättning från föregående sida skor som bott på de små ställena ute i skogen. Det hela resulterade först i en lista på soldattorpen i Viredabygden II. Men Inglis nöjde sig inte med det. Hon ville att torpen skulle bli ordentligt dokumenterade och få en egen bok. Det blev Viredabygden V som kom ut år Jag fick även vara med när hembygdsföreningen var först på plats vid utgrävningarna i Bollarp under ledning av Adel Vestbö Franzen från Länsantikvariatet. Det var verkligen spännande och mycket lärorikt. Och Inglis fortsätter: Först var det markberedningen, att röja platsen från sly och annat. I ur och skur stod vi, sållade och putsade, och vände på stenarna, tog koordinatorn och så lägga tillbaka dem igen. Allt skulle ritas upp och jag gjorde också egna anteckningar. Biblioteket Tillbaka till biblioteket år Anne-Maria Davidsson var då chef. Hon insåg vilken kapacitet Inglis hade och anställde henne som assistent på halvtid. Paret Wilzen hade då flyttat till Tranås, så Inglis fick prova på att pendla. Efter ett års tid anställde man en barnbibliotekarie och hon blev åter arbetslös. Då var Solveig Johnsson chef. Men barnbibliotekarien stannade bara i ett år, så Inglis kom tillbaka, nu på heltid. Det här jobbet har varit det absolut bästa, så berikande att få träffa så många olika människor och att få gå till jobbet med glädje varje dag har varit härligt. Nu har Inglis jobbat på övertid för att stötta de tre nyanställda och Malin Bülow som är en person med god lokalkännedom, tar över tjänsten efter Inglis. Text och bild Ingrid Persson Tre frågor inför höstens kommunval Den 14 september är det val till riksdag, landsting och kommun. Lommaryds-Bladet har ställt tre frågor till företrädare för partierna i kommunfullmäktige om deras politik. Eftersom septembernumret utkommer först efter valet presenterar vi svaren redan nu. Frågorna som vi har ställt är: 1. Vilka frågor tänker ni driva i kommunpolitiken under nästa mandatperiod? 2. Vad vill ert parti göra för landsbygden i Aneby kommun? 3. Varför ska de boende på landsbygden i Aneby kommun rösta på ert parti? Centerpartiet Lars-Erik Fälth (C). Centerpartiet är ett liberalt och grönt parti. Vi står för människors lika värde, självbestämmande, entreprenörsanda och en bra miljö. Även i fortsättningen är målet att Aneby ska ha invånare år Tillsammans utvecklar vi landsbygden. Vi ska hjälpa till att bygga vidare på fibernätet, jobba för att statliga väger blir belagda och att den mobila täckningen är säkerställd. Genom medborgardialog tar vi fram utvecklingsplaner för varje by i vår kommun, där ni själv kan medverka och bestämma byarnas framtid. Detta är närodlad politik. Unga är Anebys framtid. Äldre är vår rikedom. Vi vill möjliggöra en trygg och bra uppväxt med en av de bästa skolorna i Sverige. Lika så vill vi säkerställa en bra äldrevård och en god barnomsorg. Alla är välkomna i Aneby! Att ta emot ensamkommande flyktingbarn, tycker vi, är vår skyldighet i en värld där krig och förföljelse fortfarande är realitet. Vi ska bidra med vår del till en bättre värld. En ren och fungerande miljö är oerhörd viktigt för din hälsa. Vi vill därför att förskolor ska vara fria från gifter och kemikalier som kan skada våra barn. Vi vill bidra till att klara målet om en fossilfri energiförsörjning. Mångfald i näringslivsstrukturen är strategisk viktig för Anebys framtid. Därför vill vi gynna företag i alla branscher och säkerställa ett mycket god samarbete med näringslivet. För Centerpartiet är det viktigt att beslut fattas så nära människor som möjligt. Att vi tillsammans utvecklar vår kommun är därför vår viktigaste fråga. Folkpartiet Liberalerna Jimmy Henriksson (FP). 1. Vi vill ha fler speciallärare i skolan. Vi vill ha fritidsledare i äldreomsorgen. Folkpartiet i Aneby sätter individen i fokus både i skolan och i äldreomsorgen. Vi står för en politik som hjälper barn fram till utbildning och arbete och de äldre till en värdig och meningsfylld ålderdom. Vi arbetar för att

7 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 alla Anebys barn ges en bra start i skolan. Därför anser vi att de ytterligare resurser som kommer kunskapsskolan till del i första hand skall koncentreras på fler och bättre utbildade lärare för de yngsta barnen och ökat stöd till elever med särskilda behov. En sådan satsning kommer att förbättra möjligheterna för Aneby kommun att uppnå och upprätthålla "läsa-skriva-räkna garantin" för elever i årskurs 2. Vi anser att äldreomsorgen i framtiden skall vara anpassad till varje enskild individs behov. Äldreomsorgen skall ge möjlighet till sociala aktiviteter, personliga möten och mental och fysisk träning. En fritidsledare bör anställas i kommunen för att driva detta arbete framåt. 2 och 3. Frågorna ovan berör kommunens invånare oavsett var man bor och lever, i tätorter eller på landsorten. Ska man peka ut ett par frågor som mer specifikt har avgörande betydelse för invånare som lever på landsorten vill Folkpartiet betona vikten av att kommunen kan medverka till utbyggnad av fiber i hela kommunen för att säkerställa tjänster och service till människor och företag. Dessutom anser Folkpartiet att kommunen i frågan om vindkraftutbyggnad bör arbeta vidare för att hitta lösningar där markägare och intressenter som drabbas negativt av utbyggnaden kan ersättas ekonomiskt tex genom att ställa krav/ förväntan på lösningar mellan kraftverksägare och berörda liknande bygdepeng eller motsvarande. Kristdemokraterna Irene (KD). Oskarsson 1. För oss är barn och ungas uppväxtvillkor centrala. Vi vill därför fortsätta rusta våra förskolor och dess pedagoger samtidigt som vi vill stimulera familjer att göra sina egna val. Barnsomsorgspeng och vårdnadsbidrag är viktiga för att öka familjens valfrihet. Vi kommer att arbeta för att kommunen i samverkan med det civila samhället ska bygga upp en seniorcentral som ska bidra till att ge våra äldre invånare ett gott liv hela livet. Vi kommer att arbeta för att få flera aktörer som vill driva LOV företag som möjliggör en valfrihet för brukarna. 2. Landsbygd och tätorter är beroende av varandra. Vi vill därför att kommunens näringslivsarbete ska intensifieras och ännu mera jobba med jordbruks och landsbygdsföretag i samverkan med LRF och andra organisationer. Kommunen måste också aktivt arbeta för att alla delar av kommunen ska få tillgång till bredbandskapacitet. 3. Viktiga utgångspunkter för oss är förvaltarskap och att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Detta betyder att vi ser att Aneby kommun aktivt behöver arbeta med att ge företag en god service. Ge resurser till skolan på ett sådant sätt att Vireda, Sunhult fortsätter att vara väl fungerade enheter. Miljöpartiet Sibylla Jämting (MP) All mat som kommunen upphandlar skall vara producerad under förhållanden som uppfyller svenska miljöoch djurskyddskrav. Ökad andel ekologisk mat och lokalt producerad mat. Energiomställning till förnybart samt energieffektivisering.. Satsningar på sol- och vindkraft. Förnybara drivmedel i kommunens bilar. Nybyggnationer om möjligt som lågenergihus/ passivhus. Utbyggd kollektivtrafik. Fler cykelvägar. Fortsatt bredbandsutbyggnad. Landsbygdsskolorna ska bevaras. Viktigt med små barngrupper och god personaltäthet i förskolan. Bättre bemanning på fritids. Grön flaggcertifiering av skolor och förskolor. Ta bort delade turer och upprätthålla god bemanning inom äldreomsorgen. Åtgärder för att motverka ungdomsarbetslöshet. 2 och 3. Många av våra förslag ger positiva effekter för landsbygden. Ökad kommunal upphandling av närproducerade livsmedel gynnar lokala matproducenter. Nya cykelvägar på landsbygden underlättar cykelpendling och främjar turism. Utbyggnad av bredband underlättar för företagare och skapar attraktivare boende. Att avveckla delade turer inom vården gynnar särskilt de arbetstagare som har långt till arbetsplatsen. På riks- och regionnivå vill Miljöpartiet främja svenskt jordbruk och arbeta för förbättrad kollektivtrafik, rejäla satsningar på ekoturism, sänkt moms på naturguidningar, energiomställning. Anslagen till kommunerna ökas kraftigt. För småföretagare sänks arbetsgivaravgiften och sjuklöneansvaret slopas. Egenföretagare får motsvarande sänkning av egenavgiften. Allt detta underlättar för småföretagare, ger jobb och förbättrar möjligheterna att bo och verka på landsbygden. Mp verkar också för ett rättvisare samhälle där inte sjuka, arbetslösa och pensionärer diskrimineras i skattehänseende. Moderaterna Anita (M). Walfridsson 1. Moderaterna i Aneby känner stolthet för de fina resultat som görs i dagsläget i SKOLORNA och som resulterat i att Aneby har SMÅLANDS bästa skola. Vi moderater vill fortsätta satsa på skolan och barnen. Vi vill stötta fortsättning på nästa sida

8 nyheter 8 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 fortsättning från föregående sida och uppmuntra alla som jobbar i skolans värld, så att Aneby även i framtiden kan ha en av Smålands bästa skolor. Vi moderater ser också MILJÖAR- BETET som oerhört viktigt. Vi vill minska användningen av fossila bränslen, och stödjer arbetet med att minska energianvändningen med 30 % till år Vi vill absolut kunna köpa ekologiska och närproducerade varor från närområdet. Vi moderater vill också se ett nytänk inom VÅRDEN. Vi vill se en mera individanpassad vård där man SER HELA MÄNNISKAN. Ta vara på ny teknik men samtidigt värna om den mänskliga kontakten. Det gäller att använda all kompetens på rätt sätt på alla områden. Vi moderater vill i avvaktan på att den nya skolan ska byggas skapa ett UNGDOMSHÄNG som ungdomar kan känna som sin egen plats och där man kan träffas och trivas under ordnade former och där någon vuxen finns tillhands. Självklart vill vi också vara den kraften i samhället som verkar för att ALLA SKA HA ETT ARBETE! 2. Vi moderater vill att hela kommunen ska leva och vi uppskattar därför att Aneby fått anropsstyrd trafik. Detta förenklar livet på landet för såväl gammal som ung! Vi stödjer bredbandsutbyggnaden på landsbygden så att ALLA invånare får möjlighet till den digitala tekniken. Det måste dessutom finnas bra vägar som gör det enklare för både företag och människor att leva, ha företag och bo på Landsbygden. 3. Vi vill arbeta för att göra det lättare att driva landsbygdsföretag efter sunda och affärsmässiga villkor genom bra infrastruktur d.v.s. bra vägar och god mobiltäckning och snabb internetuppkoppling. Vi vill stödja turism och besöksnäringen. Fina vandringsleder och cykelstråk samt natursköna rastplatser gynnar detta. I en kommun med mer än 296 km strand (enligt SCB) finns det goda möjligheter till bad på sommaren. Detta måste lyftas fram bättre för att gynna turismen. Vi tror att det blir ett lyft för landsbygden om vindkraftsutbyggnaderna kan komma igång. Detta kan ge arbetstillfällen och ger tillgång till miljövänlig elkraft. Vi vill värna om befintliga skolor och den barnomsorg som finns på Landsbygden. Det ska finnas möjlighet för äldre och yngre sjuka, som vill bo kvar på landsbygden, att känna trygghet i sin tillvaro genom hembesök. Socialdemokraterna Arijana Jazic (S). 1. Jobben, bekämpa ungdomsarbetslösheten. Ingen ska behöva vänta mer än 90 dagar på jobb eller utbildning. Skolan, förskolan. långsiktighet istället för kortsiktiga lösningar och utökade öppet tider på förskolan, det är bättre än att dela ut vårdnadsbidrag. 2. Aneby är en landsbygdskommun. Vi vill bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd i nära samarbete med landsbygdens näringsliv - främja sysselsättning och skapa nya arbetstillfällen. Bättre livskvalitet för dem som bor på landsbygden.-bättre vägar och kollektivtrafik samt fortsatta satsningar på förskola, skola och skolbarnomsorg. Bredband är viktigt för såväl hushåll som företag, och även för att säkerställa trygghet för de äldre som har eller kommer få ett behov av trygghetslarm. 3. Socialdemokraterna är framtidspartiet. Vi är många aktiva politiker, både nyblivna och mera erfarna. Vi lyssnar på hur ni vill att kommunen ska utvecklas. Vi är kommunens största parti och känner ett stort ansvar för att göra Aneby till en bättre kommun för alla invånare. Sverigedemokraterna Marita (SD). Claesson 1. En bra äldrevård. Mer tid för prat och utevistelse för de äldre. Mer svenskodlat o närproducerad mat i skola/vård/omsorg. Fler speciallärare till skolorna så barn/ungdomar med särskilda behov får mer hjälp. Samtidigt finns önskemål om att alla barn ska få lära sej simma. Det finns ett badhus men tyvärr ingen simundervisning. Man har öppet för allmänheten, ta bort någon dag i månaden där och öppna simskola För nu när det nalkas utomhusbad så är det livsviktigt att kunna simma. Alla vill inte gå i simskola utomhus i regn och kyla som det kan bli under den tid simskolorna bedrivs Sverigedemokraterna vill värna om en levande Landsbygd. Det innebär: Värna om våra svenska bönder. Mer närproducerad mat/ råvaror till maten i skolor och vård/ omsorg. Inte se på priset och importera utan se på den svenska kvaliten. Bättre kommunikation för landsbygdens innevånare så de kan ta sej till samhället lättare än vad som är i dag. Det skall vara attraktivt att bo på landet. Aneby i framkant heter det Då får de nog ta en framkant till och satsa mer på Landsbygden. 3. Sverigedemokraterna värnar om den svenska landsbygden och lyssnar på folkets röst.

9 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 Studiecirkel om hållbar omställning ANEBY I höstas bildades en så kallad omställningsgrupp i Aneby och sedan i vintras har man även en studiecirkel i gång på temat omställning. Miljöfrågorna får alltmer utrymme och det intresserar folk, säger Sibylla Jämting som är en av tre ledare för studiecirkeln. Studiecirkeln i hållbar omställning har ett tiotal deltagare och man håller till i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler på Köpmansgatan i Aneby. För varje träff har man ett tema och man har också ett studiematerial som man utgår från. En grön kommun Temat för just den här kvällen är resurser och deltagarna kommer in på diskussioner kring transporter och bilåkande och vad man själv kan göra för att minska på bilkörningen, men också vad kommun och näringsliv kan göra. Att cykla mer nämns som ett förslag. Engagerade. Deltagarna har ett stort intresse för att diskutera hållbarhetsfrågor. Från vänster: Ian Gitlin, Sibylla Jämting, Cristina Persson Golander, Paul Forssander, Clara Edenstrand, Christina Gustafsson, Sofie Spånberger och Emma Lennartsson. Men man konstaterar också att transporter med lastbilar, som drivs på fossila bränslen, är billigare än att transportera på järnväg. Här anser man att samhället har misslyckats. Någon ifrågasätter även nödvändigheten i att ett industriföretag på orten fraktar råmaterial hit ända från Kanada. Deltagarna i gruppen har alla ett uppenbart intresse för miljöfrågor. Man frågar sig var Aneby befinner sig om trettio år när det gäller resurser och kommer fram till att man gärna vill göra Aneby till en grön kommun som blir ett föredöme för andra kommuner genom att visa att det går att ställa om. Omställningsrörelsen startade i England för ett antal år sedan och har sedan dess vuxit till en internationell rörelse som finns i ett flertal länder. Inom omställningsrörelsen menar man att det är nödvändigt för samhället att ställa om och nödvändigt för människor att ändra livsstil för att avvärja stora klimatförändringar och skador på miljön. 9 Ökat intresse Den här studiecirkeln kom till genom att Eva Hildorsson på Vuxenskolan hade en projektanställning om hållbarhet och kontaktade personer som hon visste är intresserade av hållbarhetsfrågor, berättar Sibylla Jämting, en av de tre cirkelledarna. Under tidigare träffar har man haft bland annat mat och krisberedskap som tema, och man har även bjudit in olika gäster som delat med sig av sina kunskaper. Sibylla Jämting märker av ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor. Vi vill gärna fortsätta till hösten och vi hoppas att vi får igång en grupp som stärker varandra och kan sprida budskapet och påverka samhället, säger hon. Text och bild Fredrik Brehmer Fler är välkomna till motionsdans LOMMARYD Under våren har Lommaryds IF:s motionssektion arrangerat motionsdans i Lommaryds skolas gymnastiksal under tio söndagar. Inför höstsäsongen vill man sprida kännedom om arrangemanget till så många som möjligt, och hoppas att fler kommer att delta. Både kvinnor och män i alla åldrar är välkomna, men hittills är det bara kvinnor som har deltagit. Man dansar till musik och man tränar musklerna i hela kroppen, säger Ann Ekdahl Rydberg i LIF:s motionssektion. Enligt Ann Ekdahl Rydberg räknar man med att starta nästa säsong av motionsdansen i början av september, efter att skolorna har börjat. Ledare för dansen är Anna Liljerud.

10 nyheter 10 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 Växande verksamhet på Viredaholm VIREDAHOLM Trots att Wiredaholm Golf & Konferens AB är ett företag som växer upplever inte någon som besöker stället att företaget lider av någon växtvärk, allting fungerar till fullo. Det är paret Anna och Paul Brinkmann som arrenderar byggnaderna med hotell- och konferensdelen. Marken och golfbanorna äger Annas far, entreprenören Lars Åke Davidsson. Det var han och hans kompanjon som var engagerade att bygga golfbanorna som då hade fler ägare. Under byggets gång köpte företaget all mark och byggde färdigt banorna. Under gymnasietiden hade Anna ett säkert sommarjobb i serveringen på restaurangen. Det blev en bra introduktion till hennes yrkesval. Efter gymnasiet åkte hon till en hotellskola i Tyskland och där blev hon kvar i tio års tid. Anledningen var som oftast, kärleken. Det var där hon träffade Paul. Hem till Sverige År 2005 kom det första barnet en flicka Emma, och Anna ville hem till Sverige. När så arrendet på hotell och konferensdelen blev ledigt år 2007 slog paret till. Efter ett års tid köpte de f.d. arrendatorsbostaden, ett stort och rejält hus som ligger nära restaurangen. Här föddes flicka nummer två Elsa. Hon har hunnit bli fem år och Emma nio år. Det är bra att bo så nära när man har en sån här rörelse. Och vi har nära till skola och barnomsorgen i Vireda. Allt fungerar perfekt. Flickorna kommer hem klockan fyra och då går jag hem. Så Paul jobbar kvar, säger Anna. Personalen på hotell och konferensdelen består av 6 helårstjänster, Anna och Paul inräknade. På sommaren utökas den till 12 heltider plus 7 8 halvtider. Då får flera skolungdomar jobb. Hotelldelen består av 24 rum fördelade på 10 byggnader. Det ser ut som en liten gles stugby. Sommartid är det förstås god beläggning. Men vi har gäster även under vinterhalvåret. Vi har ju börjat med julbord och då erbjuder vi också paket med övernattning. I år har vi även satsat på påskbord. Sen finns det ju golfare som trotsar väder och vind. Golfbanorna sköter inte vi, det gör far. Men det är mest golfare som övernattar. Från april till oktober har vi öppet vi öppet alla dagar, berättar Anna. I november blir det julbord och sen stänger de mellan jul och nyår. Då åker hela familjen till Pauls föräldrahem. Det är ju bra för personalen också att de får känna av att det är jul, menar Anna. När vi kommer hem från Tyskland väntar mycket jobb. Då drar vi på oss målaroverallen och städförklädet! Så går det runt hela året. Årets företagare Förra året blev paret Brinkmann utsedd till årets företagare i Aneby kommun. Det har betytt en hel del. Ja, folk har ju fått upp ögonen för att man kan komma hit och äta lunch och även beställa för fester och konferenser. I år satsade vi på påskbuffé. Vi funderade på hur vi skulle få hit folket så vi la en lapp i lådan, berättar Anna. Det blev fullbokat båda dagarna. En lapp i lådan var en snygg trycksak som delades ut i brevlådorna, och är det något vi på landsbygden är vana vid, är det just det. Anna och Paul har hela tiden nya idéer. Förra året köpte de den stora ladugården. Vad vi ska göra med den är inte bestämt än. Vi funderade först på att starta ett ölbryggeri men eftersom vi har äppelodlingar runt omkring oss gick vi vidare i funderingarna på att starta ett musteri i stället. Men vi måste nog lugna oss lite med investe- Tjugofyra rum. Hotelldelen på Wiredaholm består av tjugofyra rum och företaget består av sex helårstjänster samt ytterliga personal sommartid.

11 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 ringarna. Det blir för höga lån. Den senaste investeringen är en utbyggnad av matsalen som nu kan rymma 64 personer istället för som tidigare 38 personer. Den blev färdig i mars i år och det var Lövsta hus som tillverkade den. Till julbordet kan man med lite ommöblering ta in 100 personer. Miljön är i ljus herrgårdsstil med möbler i antikvitt. Stora fönster med utsikt över Viredaholmssjön ger ett luftigt intryck. Lägg där till ett trevligt bemötande från personalen. Nära till allt Vi har ju allt runt omkring oss, säger Anna och strålar! Matbrödet tar vi från Bak-Elit, från Sjöarp tar vi rökt fisk, kalkon och andra varor, nötköttet tar vi från Ebbarps Norrgård i Lekeryd, det övriga köttet tar vi från Hugos i Örserum. Det känns tryggt att kunna tala om för gästerna var maten kommer ifrån. För tredje året i rad ansvarar förtaget också för kaféet i Åsens by. Det är vi här som bakar allt fikabröd dit. Vi står även för catering där vid konferenser fester, så som bröllop 11 och kalas. Paul var upptagen på annat håll vid tillfället för intervjun. Det var en kall och regnig dag i början på maj. Trots det infann sig tio personer på konferens med lunch, samt beställning för nio andra. Ett företag från Tranås hade beställt tre-rätters för femton personer och skulle komma senare. På golfbanan syntes tappra spelare iförda regnkläder, slå sina puttar. Så visst rör det på sig hela tiden året om. Ingrid Persson Utmärkelse. Wiredaholm Golf & Konferens AB, som ägs av Anna och Paul Brinkmann, utsågs till Årets företagare i Aneby kommun Bild: privat

12 12 porträttet Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 Annica arbetar för hållbar omställning Annica Ride brinner för hållbar omställning. Och hon betonar ordet omställning i sammanhanget, inte utveckling. Hemma i trädgården i Lommaryd går hönsen fritt omkring ute och i landen odlas potatis, morötter, plasternacka och en del andra grönsaker. I framtiden måste vi alla ställa om till mer självförsörjning, menar Annica. Annica Ride växte upp i Eksjö på 1960-talet, i ett byggnadsminnesförklarat hus som ägdes av hennes farmor. Hon tror att det är genom henne som hon har fått intresset att värna om miljön och att ta tillvara saker så som man gjorde förr. Även hennes pappa, som hon beskriver som en skrotnisse, var delvis präglad av samma anda, men föräldrarna rycktes ändå med av uppgången som var i samhället under den tiden. Jag har i hela mitt liv känt att jag vill ha så hög självförsörjningsgrad som möjligt och att kunna leva oberoende. Jag har aldrig trott att den nuvarande samhällsutvecklingen kommer att hålla, menar Annica. Hon har faktiskt bott mitt inne i en storstad, i Göteborg, under några års tid i sin ungdom. Hon flyttade dit mest för att vidga sina vyer. Men landsbygden har hela tiden varit den plats där hon har känt sig hemma. Om man har bott i en storstad är det lättare att återvända. Då har man stillat sin nyfikenhet och det är lättare att slå sig till ro. Byggnadsvård Dessförinnan gick hon lantbruksskola i Stora Segerstad i Reftele utanför Värnamo. Sedan mitten av 80-talet är hon lommarydsbo och har under Kurs på högskolan. För ett par år sedan läste Annica en högskoleutbildning i Jönköping. Som fördjupningsuppgift valde hon att fokusera på kris och beredskapsfrågor. våren varit projektanställd med att delta i totalrenovering av kyrkorna i Månsarp och Svenarum utanför Jönköping. Trots att Annica under många år arbetat med byggnadsvård är det inte det som är det mest centrala för henne. Nej, det är miljön och omställningsfrågorna hon brinner för. Hon menar att alla människor som har möjlighet att odla måste börja göra det för klimatets, miljöns och hälsans skull. Ekologiskt odlade varor, förutsätter enligt Annica, att de är närodlade. De ska dessutom vara odlade i en giftfri miljö, men å andra sidan är inget helt giftfritt, eftersom det oundvikligen kommer mycket gifter uppifrån. Snabbt växande rörelse Omställningsfrågorna har på senare år börjat engagera alltfler människor och är en snabbt växande folkrörelse. På lokal nivå drivs för närvarande en studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolans regi. Cirkeln har cirka femton deltagare, en uppslutning som Annica är nöjd med. Aneby kommun har en låg självförsörjningsgrad. Det är konstigt, för det är ändå en jordbrukskommun med mycket mark, konstaterar hon. Men vi ser att det är på väg tillbaka med mer lokal och småskalig livsmedelsproduktion. I Sydeuropa till exempel har man fortfarande kvar det småskaliga. Men många håller på att komma till insikt även här. Annica anser emellertid att många människor inte är konsekventa i sitt agerande. Ena dagen kan man förfasas över nya klimatrapporter som kommer och nästa dag beställer man en semesterresa långt bort, exempelvis till Thailand. Vad som kan vara ett problem för vissa människor att börja ställa om kan

13 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 Odling. Annica har börjat arbeta i trädgårdslanden inför årets säsong. Hönsen strövar fritt omkring i trädgården. vara hur man är van att leva och om man har stora lån. Då kan man tvingas springa ekorrhjulet, men en omställning behöver ändå inte bli till det sämre. Meningen med livet är inte att jaga status utan att leva rofyllt, slår hon fast. Tillväxten en bov Annica menar att den finansiella och ekologiska kollapsen redan börjat. Många av världens storstäder har problem inte minst med luften till följd av alldeles för mycket utsläpp. I London har man stora problem och i Peking visar man solen på stora dataskärmar! En stor bov i dramat är, enligt Annica, tillväxttänkandet. Det finns inte utrymme för mer tillväxt. Och vi ser att miljörörelsen växer sig stark nu i länder som till exempel Kina. Det förväntas idag att vi ska förlita oss på marknaden. Men hur pålitlig är egentligen marknaden? För två år sedan läste Annica en högskoleutbildning i Jönköping. Hon valde att specialisera sig på krisberedskap och att försöka få människor att förstå vilket sårbart samhälle vi lever i. Det gav henne inspiration att fortsätta med omställningsarbetet. Vi måste bygga resiliens i samhället för att kunna stå emot miljöhoten. Det är viktigare att kommunerna tänker på det istället för tillväxt, anser Annica. Jag tror att jobben inom tjänstesektorn kommer att öka i framtiden, medan produktionen kommer att minska. Jag åker sällan till A6 i Jönköping, men när jag måste dit för att handla något brukar jag tänka vad mycket saker det finns som jag inte behöver. Annica Ride 13 porträttet Ålder: 56 Bor: Lommaryd Familj: Sambon Joakim och sonen Mingus 12 år, samt de vuxna barnen Amadeo, 31, Josef, 28. Gör: Arbetar för hållbar omställning. Senast lästa bok: Läser mycket faktaböcker, just nu Självhushållning av John Seymour. Senast sedda film: Godheten av Stefan Jarl. Lyssnar på: Naturen och min galande tupp, porlande bäckar och fågelkvitter. Gör om tio år: Jag hoppas få vara frisk och fortsätta leva som idag. Odla och mata mina hönor, sitta och njuta i växthuset och ta hand om mina barnbarn. Kunskaper går förlorade Annica förespråkar den gamla devisen man tager vad man haver. Hon har fortfarande en gammal tjock-tv som fungerar, och som hon för övrigt sällan tittar på. På ett litet bord bredvid kökssoffan står en telefon med nummerskiva som från början tillhörde husets tidigare ägare. Föremål som många av dagens barn aldrig har sett och knappt förstår vad det är. Till skillnad från modernare varianter fungerar den gamla telefonen lika bra vid strömavbrott. Om ett längre avbrott uppstår är det mycket som slutar att fungera, konstaterar Annica. Till exempel riskerar biltrafiken att stanna. Datorn funkar inte för att få info om avbrottet och bilar går inte att tanka. Annica oroas av att mycket kunskaper är på väg att gå förlorade. Kunskaperna som de gamla besitter om odling och om hantverk är på väg att försvinna. Barn idag tycker att jordig potatis är äcklig. De känner bara till tvättad potatis från affären. I framtiden kommer samarbete att bli allt viktigare, istället för idag då allt bygger på konkurrens, anser Annica. Kreativitet och uppfinningsrikedom blir viktigt, och att återerövra de gamla kunskaperna. Det är bland annat sådana saker som behandlas i de omställningsgrupper som håller på att växa fram. Kunnande om vad man själv har för möjligheter och förutsättningar till självförsörj- Utställning. Annica har övertagit ett antal gamla reklamskyltar och planerar en utställning ur ett överkonsumtionsperspektiv. fortsättning på sidan 16

14 14 reportage Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 Hästtraditionen lever vidare i Sköldseryd I stallet på gården Gransbo finns plats för fjorton hästar, varav samtliga boxar utom en används för närvarande. Ägarparet Sol- Britt och Svante Fridh för vidare traditionen med hästar på gården. Huvudsakligen är det familjens egna hästar som stallet hyser. Hästar har funnits oavbrutet i Gransbo sedan 1960-talet, då Sol-Britts far Rune Gustafsson köpte gården. På 1970-talet ordnades ridläger för hästbitna ungdomar varje sommar. Anebyortens ridklubb började här, men det hette Sköldseryds ridklubb då. På somrarna när det var läger fanns det ibland mellan trettio och fyrtio hästar här, berättar Svante. Kurser i körning Ridklubbsverksamheten flyttade till Aneby gård redan i början av talet. Hästar har emellertid oavbrutet funnits i Gransbo. Under många år höll Rune kurser i körning och var även aktiv i anebytroppen av Smålands husarer. Mest känd är han kanske för att ha varit kusk åt kung Carl Gustaf vid två tillfällen på 1980-talet övertogs gården av dottern Sol- Britt och svärsonen Svante. De kommer för övrigt kommer att flytta till Gransbo i höst. Vi har fortfarande åtminstone en årlig ritt med husarerna här. På nyårsdagen eller dagarna efter har vi nyårsritt och vi tränar varannan söndag på ridklubben i Aneby, förklarar Svante. Tränar dressyr För närvarande finns tretton hästar i stallet, varav de flesta tillhör familjen och anhöriga till familjen. Bland dem som tillbringar mycket tid i stallet och på ridvägarna i Sköldseryds skogar finns Sol-Britts två systerdöttrar Ridning. Matilda Palmér är en av dem som ofta rider i Gransbo, här på hästen Daisy. Amanda och Emilia Wall samt Matilda Palmér. Sol-Britt är uppvuxen med hästar och har hållit på som dressyrtränare på hemmabasis till och från under många år. Det har varit mer aktivt de senaste åren nu när tjejerna har vuxit upp och jag själv har slutat att tävla. Nu är det jätteroligt att kunna hjälpa dem här hemma. Men jag vill få dem att rida för andra instruktörer också, säger Sol- Britt. Tjejerna rider ibland i Grankärr, dit de också ska åka följande dag för att delta i en mindre, lokal tävling i dressyr. En regnskur närmar sig och tjejerna förflyttar sig in i stallet med sina hästar där ryktning och utfodring tar vid. Text och bild Fredrik Brehmer Hästvana. Sol-Britt Fridh är uppvuxen med hästar och intresset har förts vidare till bland andra systerdottern Amanda Wall. Tävling. Emilia Wall på sjuåriga vallacken Brisar som hon ska tävla med i Grankärr påföljande dag.

15 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 reportage nyheter 15 Tränare. Sol-Britt har hållit på som dressyrtränare på hemmabasis till och från under många år. Numera är det mestadels den uppväxande generationen inom den egna familjen hon tränar. Full aktivitet. Stallet i Gransbo har plats för fjorton hästar och det är full aktivitet där praktiskt taget varje dag. Att ha häst är mer än livsstil än en hobby. Roger satsar på sotning i Aneby ANEBY Roger Lindquist är en välkänd sotare bland många fastighetsägare i kommunen. Före avregleringen av sotningen för några år sedan hade han sotningen i praktiskt taget alla fastigheter i Aneby kommun. Även om förutsättningarna numera ser annorlunda ut har han fullt upp med jobb. Roger Lindquist har arbetat som sotare sedan mitten av 80-talet. Under många år jobbade han i den firma som drevs av hans far Bengt som var skorstensfejarmästare. Aneby har länge varit hans huvudsakliga arbetsfält fram tills nyligen då han började arbeta i Kisa. Jag hjälper till på sotningsfirman där. Jag jobbar som frilans kan man säga, genom ett egenanställningsföretag. Fullt upp. Populära sotaren Roger Lindquist har alltid jobb att utföra, men välkomnar nya kunder från Aneby kommun. Andra aktörer På sina håll har rykten gjort gällande att den omtyckta sotaren inte längre går att anlita för sotning av vedpannor, braskaminer och köksspisar. Kommunen har under senare år anvisat andra aktörer för de fastighetsägare som inte själva har ansökt om att få anlita en annan sotare. Likaså gör man numera åtskillnad på sotning och brandskyddskontroll. Det sistnämnda har Roger emellertid inte behörighet att utföra. Men Roger har alltjämt haft kvar mycket sotning i Aneby, och tror att det kan bli ännu mer framöver. Lommaryds socken är ett av de områden där Roger har särskilt många kunder. Det finns underlag för sotning i Aneby, konstaterar han. Jag räknar med halvtid här och den andra hälften i Kisa. Installerar kaminer Förutom sotning utför Roger även installationer av kaminer, skorstenslagningar och murarbeten. Han gör även kontroll av ventilation i lägenheter, skolor, fabrikslokaler och andra allmänna lokaler där sådan kontroll är obligatorisk med bestämda intervall. Roger planerar att flytta till Kisa i sommar. Trots det räknar han med att ha mycket verksamhet kvar i Aneby och att veckopendla om så behövs. Jag kommer att finnas tillgänglig och jag får hela tiden förfrågningar från nya kunder. Jag har underlag för mer att göra, avslutar han. Text och bild Fredrik Brehmer

16 nyheter Lommaryd städades för andra året 16 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 LOMMARYD För andra året i rad ordnade Lommaryds samhällsförening den så kallade Lommarydsdagen. En dag i gemenskapens och renhållningens tecken. Trots mörka moln och lite duggregn var deltagandet stort, då föreningens medlemmar samlades för att plocka skräp och snygga upp längs vägrenar och dikeskanter. Tänk vad roligt det är, och vad snabbt det går, när fler hjälps åt! Fram på aftonen tändes grillarna i Idelunds Salonger och kvällen avslutades med medhavd mat och dryck i gemenskapens och grannsämjans tecken. Tack till alla medlemmar som ställde upp för att göra vår vackra landsbygd ännu finare! Text och bild Annica Ride Väntan. Peter Fridh, Stefan Palmér och Arvid Rydberg inväntar soporna. Plast. Anja Dalhög plockar ensilageplast i träden. Fikadags. Kaffepaus i Idelunds salonger. Från vänster Stefan Palmér, Anja Dalhög, Mona Ekdahl, Klas Johansson, Ann Ekdahl Rydberg, Arvid Rydberg och Waldemar Ekdahl. fortsättning från sidan 13 ning. Kunskaper om hur solen vandrar och hur vinden blåser för att underlätta för odling i den egna täppan. I den egna trädgården vandrar hönsen fritt och i trädgårdslanden odlas potatis, morötter, palsternacka, rödbetor med mera. Planerar utställning Jag odlar så mycket jag hinner och kan, förklarar Annica. Jag har planer på ett nytt växthus, jag har bara ett pyttelitet. Jag önskar också att jag hade ekonomi att sätta upp solpaneler för att bli så oberoende som möjligt. Men att arbeta heltid och att ha både tid och ork att odla frukt och grönsaker vid sidan om tär på krafterna. Därför är Annica en stark förespråkare för medborgarlön. Som det är idag slås många människor ut och tvingas leva på socialbidrag. Ge folk en grundtrygghet så skulle de må bättre. Vad kostar inte det att springa i ekorrhjulet och bli utbränd? Engagemanget i arbetet med hållbar omställning tar upp större delen av Annicas lediga tid. Förutom det planerar hon för en utställning med gamla reklamskyltar som hon hittade i en gammal färghandel som skulle tömmas. Var och när och under vilka former utställningen ska ske är inte bestämt än, men Annica tänker göra även detta ur ett ekologiskt perspektiv. Jag är verkligen mot reklam, men vill koppla utställningen till överkonsumtionssamhället. Jag vill att folk ska reflektera kring vad reklamen har betytt för samhällsutvecklingen, hur vi påverkas av den och vilka normer och värderingar som skapas. Reklamen säger mycket om samtiden. Jag tror att det kan locka många människor, eftersom det är nostalgi och man tycker det är spännande. Annica avslutar med uppmaningen att man bör tänka själv och inte låta sig styras eller jämföra sig med andra. Ju äldre jag blir desto starkare blir jag i min övertygelse och jag säger vad jag tycker. Men det har jag nog alltid gjort förresten. Text och bild Fredrik Brehmer

17 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 BARNSIDAN 17 Sommarlovet är inom räckhåll med massa tid att hitta på roliga saker. Här kommer tips på hur man kan göra en vindsnurra och några recept på egna såpbubblor att prova en vacker sommardag. Böj försiktigt flikarna med hålen i mot mitten så att hålen överlappar varandra. Vindsnurra Det här är en riktigt gammal leksak, som är enkel att göra. Du behöver: - Färgade papper - Sax - Lim - Pinne - Häftstift eller knappnål Använd gärna metallpapper eller gammalt omslagspapper uppklistrat på ett litet kraftigare pappark. Meningen är att snurran ska vara så färgglad som möjligt. Sätt ett häftstift eller knappnål med stort huvud genom hålen och pressa fast i en trästav. Alternativt kan du sätta nålen i suddgummit på en blyertspenna. Instruktionen till vindsnurran kommer från Limma två färgade pappersark i A4 -storlek mot varandra. Det räcker om du använder ett limstift. Vik det nedre högra hörnet mot vänster sida. Klipp bort det papper som sticker upp ovanför triangeln. Lyxbubblor 4 dl vatten ¼ dl glycerol (finns att köpa på apoteket och i färghandeln) 1 dl handdiskmedel 1 tsk socker Vik triangeln på mitten. Helt okej bubblor När du vecklar upp triangeln har du nu fått en kvadrat med ett vikt kors centrerat i den. Klipp med en sax från varje hörn halvvägs in till mitten. Bredvid varje klipp gör du ett litet hål som bilden visar. 1,5-2 dl vatten 1 dl diskmedel 1 tsk socker Prova att göra mycket såpbubblor och häll i en djup tallrik eller pajform. Gör en stor ring av ståltråd eller piprensare med ett handtag att hålla i. Lyckas Du göra jättebubblor???

18 18 återblick Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 Lommaryds kyrkas historia Fortsättning från föregående nummer Nya kyrkan i Lommaryd. Kyrkan fick behålla sitt utseende till 1950-talet. Vid ett häftigt åskväder 1951 slog blixten med i kyrkan och orsakade omfattande skador. En sten vid grunden flyttades flera decimeter. Ca 200 fönsterrutor krossades. På orgelläktaren hade somliga fasadpipor delvis smälts ned. Flera andra skador uppstod. Allt detta gjorde att en länge påtänkt restaurering av kyrkans inre påskyndades. Bland de mest märkbara förändringarna kan nämnas, att målningarna på absidväggarna ersattes med ett säreget mosaikarbete. Det föreställer fem rosor lagda till ett kors, vilka utgör den gamla symbolen för Kristi fem sår. Framför detta inplacerades ett nytt i trä utfört altarbakstycke samt en ny altarring. Predikstolen, som tidigare varit placerad till höger om koret, fick nu sin plats längst fram i långhuset. En del akustiska svårigheter övervanns därmed. Dessutom inlades ett nytt tegelgolv på det gamla cementgolvet. Bänkarna iordningställdes och nya belysningslampetter uppsattes, vilka bättre lyser upp bänkpartierna. En ny sakristia iordningställdes i södra korsarmen. Arbetsledare för denna renovering var Gustaf Johansson från Lommaryd. Församlingens dåvarande kyrkoherde Hjalmar Odgren gjorde en mycket aktiv insats för utformningen av kyrkan. Återinvigningen ägde rum i september Vid en ny inre renovering 1991 inreddes bl a norra korsarmen till en lillkyrka. I samband med återöppnandet av kyrkan efter den renoveringen, invigdes också en minneslund söder om kyrkogården. I september 1994 var det dags för jubileumshögtid för att fira kyrkans 100-åriga tillvaro. Biskop Martin Lönnebo och operasångare Erland Hagegård m fl medverkade. Efter högmässan i kyrkan var samkväm ordnat i skolans gymnastiksal. År 2006 var kyrktornet föremål för renovering. Kopparplåten från 1890-talet hade tagit skada av stormen Gudrun året innan och behövde bytas ut. Även tornspiran var i behov av översyn. Resultatet blev ett glänsande vackert kyrktorn. Många högtidliga och minnesvärda samlingar har under åren ägt rum i kyrkan. Själv tänker jag inte minst på alla skolavslutningar och Luciafiranden som kyrkan stått öppen för. Men även många finstämda musikgudstjänster och konserter som ordnats, och inte att förglömma stora högtider som välkomnande och installationer av kyrkans personal. Ja, listan kunde göras lång. Några av kyrkans inventarier Bland nuvarande mest intressanta inventarier i kyrkan kan nämnas den medeltida dopfunten i sandsten. Vidare predikstolen från år 1724, ett magnifikt arbete i barock Predikstolen är en gåva av landshövdingen Jean Menzer på Östra Noby. Två medeltida krucifix finns i kyrkan, samt ett intressant epitafium eller minnestavla över Hugo Hamilton, vilken var ägare till Degla gård Biskop Charleville som förrättade invigningen av den nya kyrkan vid sjön Noen. De tre klockorna i det 51 meter höga tornet är samtliga från den gamla kyrkan. Den äldsta, storklockan, gjordes år 1758 av klockgjutaren Fries Thoresson i Jönköping. I tornkammaren förvaras kyrkans gamla straffstock från I den låstes den arme syndaren fast till fötterna och fick liggande ta emot allmogens spott och spe sig självom till straff och androm till varnagel. I tornkammaren finns också kyrkstöten, som består av en urholkad träkula, som sitter längst ut på ett långt skaft. Med detta redskap väckte man obarmhärtigt trötta och slumrande kyrkbesökare. Göran Sigfridsson

19 Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 Jag ska vika ut mig A ck, kära vänner, det är inte alltid lätt att vara man. Häromdan frågade jag Elsa- Lill vad hon tyckte om min självbild. Icke verklighetsförankrad, skrämmande och synnerligen överskattad, var hennes förödande domslut. Sen gick pratkvarnen igång: Dessutom tror jag att du har ett allvarligt synfel. När du ser dig i spegeln tycker du ju att du liknar Sean Connery. Det höll jag med om, men jag fattade samtidigt ett modigt beslut: Kvinnor i min ålder är i regel utrustade med gäddhäng, dallriga lår och skrynkliga magar. Vi män begåvas med gosig hängbuk, lätt avslappnad bröstmuskulatur samt klädsam hårväxt på ryggen. Jag uppfyller varje attribut och det är jag stolt över. F ör en del år sen lät chefredaktör Amelia Adamo vika ut sig i egna tidningen Amelia. Hon ville visa hur en mogen kvinnas kropp ser ut. Upplagan lär ha gått åt som smör i solsken. Bön Bön i Lillkyrkan torsdagar t.o.m. 26 juni. Fotboll Division 4 Nässjö damer: Lommaryd FC Vetlanda Dam B. Gudstjänst Nationaldagsgudstjänst. Samling vid flaggstången vid församlingshemmet. Talare: Tjitte de Vries, ny församlingsordförande. Stråkmusik, Novakören, sång av Alexandra Davidsson, trumpet: Ulf Engström. Servering. Fotboll Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd Överum. Fotboll Division 4 Nässjö damer: Lommaryd Vrigstad. kennys kåseri evenemang Jag hävdar bestämt att detta är en jämställdhetsfråga. Män i min ålder ska också våga visa upp sina kroppar. Därför har jag bestämt att kasta de leopardmönstrade kallingarna och låta Lindquist exponera sig i all sin prakt. Ni läste rätt. Jag skulle vilja vika ut mig rätt och slätt. Jag är synnerligen trött på Marcus Schenkenbergs och andra modellers tvättbrädor till magar. Deras kroppar är icke representativa för det manliga könet. Det är däremot min. För känsliga tittare kan jag möjligen låta mig fotograferas i min gamla t-shirt, som moderiktigt släpper vid naveln och bär texten Hvor er vores øl? Jag vill alltså ge den mogne mannens hängbuk ett ansikte framförallt vid Noens badplats. S om ung strippade jag en gång i en revy för gymnasister hemma i Ängelholm. Då var jag för ung för att inse att jag låtit mig exploateras inför trånade tonårsflickor. För Evenemang Datum Tid Arrangör Kenny Lindquist 5 jun Svenska kyrkan 5 jun Lommaryds idrottsförening 6 jun Svenska kyrkan 7 jun Lommaryds idrottsförening 8 jun Lommaryds idrottsförening 19 dem blev jag bara ett skönlockigt sexobjekt. Åren gick, jag bildade familj, skiljde mig och bildade familj igen, precis som de flesta andra. Nu är jag äntligen en mogen man som kommit till insikt. Detta gör jag alltså enbart för att få andra män att gilla sina kroppar. Sen har jag även en baktanke: Dagbladets upplaga kommer ju att sälja slut på nolltid. Fast Elsa-Lill är inte riktigt med på noterna. Hon tror att tidningen kommer att gå omkull. Och då tänker hon isolera sig i Hullaryd. Kvarndag Kvarndag vid Kliaryds kvarn. Visning av kvarnen, lokala hantverkare, musik, loppis, chokladhjul, servering m.m. Fler evenemang på nästa sida. 15 jun Föreningen Hembygden Lommaryd

20 evenemang Evenemang Datum Tid Arrangör Lommaryds-Bladet nr 2 juni 2014 Midsommarfest Midsommarfirande i Thelegårdsparken med levande musik och dans kring stången, chokladhjul, skjutbana, servering m.m. Klädning av midsommarstången Vi klär midsommarstången. Mässa Familjemässa. Kyrkkaffe. Dans kring midsommarstången. Fotboll Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd AFC. Fotboll Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd Överum. Musik i sommarkväll Trumpet Ulf Engström, sång av Charlotte Ekberg, Claes Ljungdahl piano/orgel. Loppis Loppis i Thelegårdsparken. 20 jun Hullaryds samhällsförening 20 jun Svenska kyrkan 21 jun Svenska kyrkan 23 jun Lommaryds idrottsförening 28 jun Lommaryds idrottsförening 29 jun Svenska kyrkan 4 jul Hullaryds samhällsförening Sommarkafé Loppis och kafé. Öppet i krukmakeriet. 12 jul 3 aug alla dagar Idelunds salonger Allsång Allsång hemma hos Tore Pettersson, Vagnsvik. Ta med fikakorg. Musik i sommarkväll I denna ljuva sommartid. Sång av Maria, Elvira och Augusta Eklund. Piano Ann-Britt Carlsson. 13 jul Svenska kyrkan 19 jul Svenska kyrkan Lommaryds marknad 25 jul Lommaryds idrottsförening Öppen kyrka Öppen kyrka på marknadsdagen. 25 jul Svenska kyrkan Fotboll Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd Fågelfors. Musik i sommarkväll Syskonen Höge. Fotboll Division 4 Nässjö damer: Lommaryd Nässjö B. Fotboll Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd Anneberg. Fotboll Division 4 Nässjö damer: Lommaryd Österbymo. Fotboll Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd Sävsjö. Anmäl evenemang till Christina Gustafsson, , cinna.stenstorp@hotmail.com. Evenemang som anmäls via hullaryd.se / lommaryd.se publiceras också här. 9 aug Lommaryds idrottsförening 9 aug Svenska kyrkan 13 aug Lommaryds idrottsförening 22 aug Lommaryds idrottsförening 25 aug Lommaryds idrottsförening 13 sep Lommaryds idrottsförening I nästa nummer publiceras evenemang som äger rum från mitten av september till mitten av december. Reservation för fel och ändringar. Nästa nummer utkommer 19 september. Manusstopp 5 september.