E NGAGERAT. Kraftfull spelare i svensk socialtjänst. En tidning om hem, vård och behandling December >> Väl valda ord om Grynings engagemang

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E NGAGERAT. Kraftfull spelare i svensk socialtjänst. En tidning om hem, vård och behandling December 2004. >> Väl valda ord om Grynings engagemang"

Transkript

1 En tidning om hem, vård och behandling December 2004 >> Väl valda ord om Grynings engagemang >> Rapport om återplaceringar >> Evidensbaserad praktik >> Familjehemsverksamhet i hela regionen >> Publiksuccé fotbolls-vm för hemlösa >> Ökat intresse för placeringar enligt LSS >> Vi besöker Snäppan Solsidan Kraftfull spelare i svensk socialtjänst

2 I december 2004 Engagerar Gryning och har 3 Gryning engagerats? Ny rapport om återplaceringar 4 riktar fokus mot vårdtiderna Ökat intresse för placeringar 5 enligt LSS Evidensbaserad praktik 6 går den ihop med traditionellt svenskt socialt arbete Vad är det som kostar? 8 Snäppan i Trollhättan 9 Nu har Gryning familjehems- 10 verksamhet i hela regionen Motivationsarbete med vuxna 11 narkotikamissbrukare Asylsökande barn far illa 12 Nytänkande i Göteborg 13 Tonårshemmen samarbetar kring skola, lägenheter och öppenvård och ett nytt Familjecentrum bildas Notiser 14 Gryning stöder kampen mot 15 hemlöshet Uppskattat engagemang i fotbolls-vm Kontakter & adresser 16 Mer om Gryning Vård AB får du på vår hemsida Där finns mer att läsa om vårt uppdrag och våra verksamheter. Blir du intresserad av att arbeta inom Gryning finns det även en rubrik med Lediga tjänster. ENGAGERAT ges ut av Gryning Vård AB Box 5154 (Gårdavägen 2), Göteborg tel: , fax: internet: e-post: Redaktör: Jan Bennet, Ansvarig utgivare: Marianne Forslund Redaktionskommitté: Alf Bengtsson, Anci Åsberg, Inge Olofsson, Cecilia Nilsson Produktion: Progressive Marketing AB, Fotografier: Om ej annat anges är fotografier tagna av personer inom Gryning eller redaktionen. Tidningen trycks på ProfiMatt 150/170g (Svanenmärkt). Utmaningar, stimulans, nytänkande När vi snart skall summera år 2004, kan vi konstatera att det varit ett intensivt och händelserikt år. Vi har avvecklat två behandlingshem och startat två nya verksamheter, Skyddsboendet och Familjehemsresursen. På institutionerna pågår ett intensivt arbete med att utveckla nya metoder, att stärka institutionsvårdens rykte och att ta oss ur den efterfrågesvacka som dominerade Vi har alltså både gasat och bromsat på samma gång. Det har ställt stora krav på alla i Gryning. För oss i ledningen har det varit tungt att fatta beslut, som innebär att medarbetare måste omplaceras till nya arbeten. Även att satsa på nya verksamheter är förknippat med våndor det måste bli hög kvalitet och stor efterfrågan, annars riskerar det att bli dyra felsatsningar. Till vår glädje hör vi nu att det talas väl om Gryning ute i kommunerna och att man uppskattar att vi har mycket nytt på gång! För chefer och medarbetare i Gryning har den höga förändringstakten inneburit otrygghet, men också utmaningar, stimulans och nytänkande. Det känns bra att kunna konstatera att de förändringar som genomförts har givit resultat, både i ekonomiska termer och när det gäller vårdinnehåll och kvalitet. För oss är engagemanget för våra klienter det som bär genom vardagens strävanden. Att veta att behoven finns och att vi kan erbjuda kvalificerad hjälp, men att ekonomiska resurser ibland saknas för tillräckliga satsningar på barn, ungdomar och missbrukare, är en källa till frustration för många anställda i Gryning. Därför är det roligt att ta del av det engagemang som präglar artikeln från Jan Gunnarsson, ordförande i socialnämnden i Uddevalla och stämmoombud i Gryning. Med detta vill jag tacka alla som gjort våra framsteg möjliga: kunder och samarbetspartners, som ger oss förslag och idéer och som tillsammans med oss vill tänka i nya banor och skapa en ännu bättre vård! medarbetare och chefer, som gör ett fantastiskt arbete, både i det vardagliga arbetet med klienterna och i ett aktivt utvecklingsarbete! ägare och styrelse, som aktivt engagerar sig i Gryning, stödjer oss och driver framtidsfrågorna! Jag önskar er alla en god och avkopplande jul och ett riktigt gott nytt år! Marianne Forslund Verkställande direktör *Avbildade personer i berättande artiklar har vanligtvis inget samband med de verkliga personerna i artikeln.

3 Bolagskontoret i nya lokaler Under hösten har Grynings administration flyttat till Gårdavägen 2 där vi nu finns på en del av plan fyra. Lokalerna upplevs som betydligt bättre, bland annat sitter nu alla på samma plan. Varken postadress eller telefonnummer är förändrade. Välkommen upp och se hur vi har det! Ett stort rum i mitten fungerar som mötesplats för både personal och besökare. Placeringskonsulent Lennart Allbro har fin utsikt över Ullevi. Ring honom gärna och diskutera vad Gryning kan hjälpa till med! Engagerar Gryning och har Gryning engagerats? När arbetet som föregick bildandet av Gryning Vård AB inleddes diskuterades både förväntningar och farhågor. Förväntningar som en nystart av verksamhet kan ge; engagemang, intresse för flexibla vårdlösningar, utvecklingsarbete i nära samarbete med ägarnas medlemskommuner och lyhördhet för klienter och kunders behov. Farhågorna fanns där förstås och nämndes i termer som konkurrens med andra entreprenörer, kommunernas köptrohet och så kallade hemmaplanslösningar. Genom de år som Gryning verkat har jag bilden att förväntningarna har tagits på fullt allvar. Under första året handlade ledningens arbete om förankring av målsättning och arbetsformer och att skapa en tillhörighet i organisationen för vårdinstitutioner belägna i hela Västra Götaland kommande från olika huvudmän. Därtill kan jag tänka mig kostnader förknippade med starten, genomgång av varje enhets förutsättningar och ekonomi och personalfrågor. Samtidigt skulle Gryning marknadsföras i medlemskommunerna. Allt detta har Gryning klarat mycket bra och det har jag också framhållit i samband med bolagsstämmorna där jag haft uppdraget att företräda kommunförbundet Fyrbodal. Går medlemskommunerna till Gryning i första hand när de har behov av hjälp? Efter vad jag kan förstå är det lite si och så med det. I vart fall tycker jag mig ha fog för att vi i högre utsträckning kan anlita Gryning. För det är ju så att skall förväntningarna som nämnts ovan infrias så kräver det kommunernas intresse, förslag och engagemang. Ett område är en minskning av gränsen mellan institutionsvård och öppenvård. Här tror jag att Gryning kan vara en viktig tillgång som samtals- och kompetensbank, i synnerhet för mindre kommuner. Riktlinjen nu i många kommuner är att vård på hemmaplan skall prövas i första hand. Det finns naturligtvis många fördelar med det, till exempel närhet till klientens nätverk. Närheten underlättar för socialtjänsten att hålla en bra kontakt och att kulturchocken det innebär att återvända hem uteblir. Alla barn och ungdomar som hamnar snett i tillvaron har rätt till adekvat hjälp och det är samhällets absoluta skyldighet att erbjuda det. Hemmaplanslösningar får inte innebära att den unge ges vård/vårdalternativ som från början känns tveksamma. Vårdbehov får heller inte avslås av ekonomiska skäl. Ta möjligheten och erbjudandet från Gryning på största allvar! Tillsammans kan vi utveckla barn- och ungdomsvården till något att vara ännu mer stolt över. Jan Gunnarsson Ordförande socialnämnden Uddevalla 3

4 Ny rapport om återplaceringar riktar fokus mot vårdtiderna Under de senaste två åren har vårdtiderna sjunkit markant inom Gryning. Som ett exempel kan nämnas att 2002 varade 19% av ungdomsplaceringarna längre än ett år, medan motsvarande siffra 2003 var 9%. Mer än hälften av alla placeringar avslutas inom två månader. Motiven för kortare vårdtider är både ekonomiska och vårdideologiska. Inom Gryning pågår arbetet med att anpassa behandlingsmetoderna till de kortare vårdtiderna. Exempelvis pågår förberedelserna för att introducera MSMT Multi Systemisk Miljö Terapi som är en ny metod för korttidsbehandling på institution. Ny stor forskningsrapport om återplaceringar I Socialvetenskaplig tidskrift nr redovisar Bosse Winnerljung m fl en studie av återplaceringar i dygnsvård, d v s när återföreningar med familjen spricker. Studien är den första i sitt slag i Skandinavien och omfattar samtliga barn 0-15 år som var föremål för dygnsvård i familjehem eller på institution under tioårsperioden Totalt har placeringar följts upp! Mediantiden för placeringen var 4,6 månader. Återplaceringar är relativt vanligt men Jojobarnen är ovanliga! Efter att barnet eller ungdomen återförenats med sin familj blir 31% på nytt placerade i familjehem eller på institution. Nära tre av fyra återplaceringar sker under det första uppföljningsåret. Merparten av de 31% som återplaceras genomgår totalt två placeringar. Däremot är det bara 5% i Vinnerljungs material som har tre placeringar eller fler och forskarna konstaterar att Jojo-barnen utgör en mycket liten grupp i barnavårdsarbetet. Ökad risk för återplaceringar för tonåringar Högre ålder ökar risken för återplacering. I de yngre åldersgrupperna är (0-9 år) återkommer runt 25% i vård, medan det bland tonåringarna är 40%. Särskilt hög risk för återplacering gäller avslutade institutionsplaceringar av tonårspojkar. Forskarnas teori är att många tonåringar som placeras i dygnsvård uppvisar någon form av asocialt beteende och är handlingskraftiga, vilket leder till ökad risk för att såväl placeringar som återföreningar bryter samman. Korta vårdtider ökar risken för återplaceringar Risken att en avslutad placering som varat mindre än sex månader leder till återkomst i vård, är dubbelt så hög som för en längre placering (två år eller mer). Kortare vårdtider visar ett mycket tydligt samband med återplaceringar och detta gäller för både barn och ungdomar. Andra faktorer som kön, utländsk bakgrund, lagrum eller om barnet lämnat institution eller familjehem, verkar däremot inte ha några samband med återplacering. Ett mycket förvånande resultat är att risken för återplacering är särskilt låg när barnet återförenas med ursprungsfamiljen efter mycket lång vårdtid (5 år eller längre)! Vad kan vi dra för slutsatser av detta? Vinnerljung m fl betonar att det vore fel att bedöma återplaceringar som något entydigt dåligt i barnavården. Om socialtjänsten till varje pris vill undvika återplaceringar och därigenom lämnar barn i skadliga hemsituationer, innebär det att myndigheten abdikerar från sin centrala, lagstadgade barnavårdsuppgift. Inom Gryning kan vi dra flera slutsatser av rapporten: Vid de korta vårdtider som nu är så vanliga ökar risken för återplaceringar. Grynings arbete med att introducera korttidsmodeller som MSMT syftar till att ge de kortare vårdtiderna ett kvalificerat innehåll, vilket skall öka förutsättningarna för bestående resultat. Korta vårdtider kräver ett mycket aktivt arbete på hemmaplan och här måste både Gryning och socialtjänsten söka efter gedigna lösningar, gärna i samarbete. För många barn och ungdomar är en längre sammanhängande vårdtid nödvändigt och detta minskar risken att barnet blir föremål för upprepade placeringar. Marianne Forslund Verkställande direktör 4

5 Ökat intresse för placeringar enligt LSS Institutionerna inom Gryning vård AB har under senare tid fått allt fler förfrågningar om placering rörande barn och ungdomar som har neuropsykiatrisk beteendeproblematik t.ex. ADHD och Aspergers syndrom. Flera av våra behandlingshem har stor erfarenhet och kunskap om de olika diagnoserna men Gryning saknar tyvärr tillstånd att ta emot placeringar med stöd av LSS. Barn/ungdomar med beteendeproblematik har alltid funnits och till följd av sitt beteende varit överrepresenterade i placeringssammanhang. Samhället har blivit skickligare på att göra neuropsykiatriska utredningar och fler barn/ungdomar blir utredda och får en diagnos. Det är inte ovanligt att barn och ungdomar utreds under sin placeringstid på en institution. Det är ofta en del av socialtjänstens utredning och inte sällan vill socialtjänsten ha institutionens hjälp med att genomföra en neuropsykiatrisk utredning. Det kan innebära att en diagnos ställs under pågående placering. Flera av de barn/- ungdomar som Gryning kommer i kontakt med har blivit eller blir beviljade en personkretstillhörighet enligt LSS. Varje enskild kommun kan utvidga personkretsbegreppet. Vi ser att flera kommuner har vidgat sin tillämpning och att flera barn/ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser tillhör personkretsen och blir därmed berättigade till insatser enl. LSS. Grynings behandlingshem kan ta emot placeringar jämlikt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om vård av unga (LVU). Vi får nu allt oftare förfrågningar om placering på behandlingshem med stöd av LSS och under pågående placering har det ibland funnits önskemål om att konvertera placeringen från SoL till LSS. Det är ett bekymmer för både oss och socialtjänsten, eftersom Gryning inte kan tillmötesgå dessa önskemål då vi saknar institutioner med LSS- tillstånd. Efter att situationen diskuterats med Länsstyrelsen ser vi flera handlingsalternativ. Gryning kan söka tillstånd och starta en institution för att ta emot placeringar jml LSS. Det innebär att den verksamheten ska kunna ta emot placeringar över hela personkretsen i LSS, dvs inte begränsa till neuropsykiatriska diagnoser. Gryning kan också söka LSStillstånd för en eller flera befintliga verksamheter men även då krävs att tillståndet och mottagandet inte begränsas till neuropsykiatriska diagnoser. Inom Gryning har vi för närvarande ett annat alternativ, nämligen att fördjupa kunskaperna om LSS och dess tillämpning samt att skapa goda rutiner på institutionerna så att vi kan diskutera och hjälpa kommunerna vid förfrågan om placering. Under hösten kommer en grupp bestående av tre institutionschefer, Gitte Callesen, Björn Sonander och Anci Åsberg samt verksamhetschef Carina Fransson- Lund att arbeta med LSS och dess tilllämpning samt att skapa rutiner vid förfrågningar. En konsekvens av att allt fler förfrågningar rör LSS är att vi får ökade kontakter med biståndsbedömare, en ny handläggargrupp för institutionerna. Det är en utmaning då biståndsbedömare bidrar med delvis andra kunskaper än socialsekreterare och har andra frågor. Vi är glada över det samarbetet. Inom Gryning vill vi fortsätta att göra det vi är bra på, har kompetens för och ta emot barn/ungdomar med olika beteendeproblematik. Carina Fransson- Lund Verksamhetschef 5

6 Evidensbaserad praktik går den ihop med traditionellt svenskt socialt arbete? Jag satt i dag och läste en artikel i Socionomen nummer 5, Artikeln handlade om att Socialstyrelsen hade överlämnat sin rapport om kunskapsbaserat socialt arbete till regeringen och folkhälsominister Morgan Johansson. I artikeln skrevs det bland annat, att om det skall bli någon evidensbaserad praktik (evidens = fakta, forskningsstöd) då krävs det att socialarbetarkåren tror på att det är möjligt och att det är viktigt. Evidensbaserad praktik är två av de viktigaste orden i den aktuella svenska debatten om ett modernt socialt arbete. Vi tar i Sverige just nu till oss metoder från framförallt USA, som har starkt stöd i forskning, jag tänker på MST (Multisystemisk terapi) MTFC (Multiple Treatment Foster Care) och PMT (Parental Management Training) med flera. Det hålls föreläsningar och konferenser på temat, inte minst Kjell Hansson, professor i Lund är en inflytelserik debattör i dessa frågor. Samtidigt hörs det bland socialarbetare att kom nu inte med någon ny modefluga, det finns i professionen en sund skepsis mot det amerikanska och det som kan uppfattas som förenklingar av det svåra och komplexa sociala arbetet. Det finns också frågor kring hur tankarna om en evidensbaserad praktik skall kunna förenas med de ekonomiska krav som ställs i en krympande ekonomi. - Tänk om det evidensbaserade sättet att arbeta på blir dyrare än ett med mindre stöd i utvärdering och forskning, hur blir det då? I samma nummer av Socionomen fanns det en annan artikel där man refererade en doktorsavhandling av Bengt Carlsson vid institutionen för socialt arbete i Göteborg. Avhandlingen heter Så blir det hjälp om hjälpprocesser i socialt arbete. Avhandlingen handlar om hur processen går till i mötet mellan socialarbetare och klient, när klienten uppfattar att han har fått hjälp och när han inte har fått det. Slutsatserna är att; Klientens hjälpintentioner måste påverka processen; Förhandlingar och inte dekret skall styra processen; Socialarbetaren måste få ett professionellt handlingsutrymme och socialarbetaren måste sträva mot en relation präglad av ömsesidighet, stöd och respekt. Som gammal socialarbetare är det lätt att känna igen de situationer när det verkligen blev bra för klienterna och för den delen när det inte blev så bra. Överhuset på Hagen har sex platser för flickor och pojkar mellan fjorton och sjutton år. Det blir Hagens skol- och behandlingshem i Kullavik, ca två mil söder om Göteborg och Bergiusgården i Ljungskile som från och med årsskiftet börjar med MSMT. Hagen har funnits som institution i 40 år och personalen har stora kunskaper och en bred erfarenhet av ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Institutionen har två avdelningar; för yngre respektive äldre tonåringar och en egen skola med specialpedagogisk inriktning. MSMT kommer att användas på avdelningen för äldre barn, i Överhuset. Bergiusgården har sex platser för flickor och pojkar mellan tretton och sjutton år. Institutionen har en egen skola som är knuten till Uddevalla Kommun. Personalen på Bergiusgården har lång erfarenhet av arbete med ungdomar med relationsproblem, skolproblem och begynnande kriminalitet och missbruksproblem. Familje - och nätverksarbete med kognitiva inslag har funnits som en naturlig del av behandlingsarbete på Bergiusgården under lång tid. När MSMT aktualiserades som framtida behandlingsmodell i våras började personalen att systematisk arbeta med kortsiktiga (veckovisa) mål. Det här sättet att arbeta är ett av elementen i MSMT. 6

7 Vart vill jag nu komma med detta? Vad har dessa två som det kan tyckas lösryckta referat ur en facktidning för kvalificerat socialt arbete med varandra att göra? Jag har under ett års tid varit mycket engagerad i uppbyggnaden och starten av MSTteamet som Gryning driver för stadsdelarna på Hisingen. Det har lärt mig mycket om MST, jag har också lyssnat på Kjell Hansson och Knut Sundell och fått lära mig mer om andra evidensbaserade metoder. Som jag uppfattar det så finns det vissa gemensamma nämnare för dessa metoder. En är att de ger en tydlig struktur för det sociala arbetet. En annan är att de bygger på att det skall finnas en överenskommelse eller arbetsallians mellan klienten och socialarbetaren och klienten skall acceptera insatsen. Här uppstår en spännande skärningspunkt där Bengt Carlssons tankar, som jag uppfattar som väl rotade i svensk socialarbetartradition, möter de evidensbaserade metoderna i synen på klientens medverkan och när det gäller socialarbetarens behov av professionellt svängrum och ömsesidiga relationer. Här finns något att ta fasta på när vi nu står inför att vi skall utveckla framtidens sociala arbete, det visar att det vi kan och har lärt oss under många år kan kombineras med strukturer och synsätt i evidensbaserade amerikanska metoder. Inom Gryning håller vi nu på att tillsammans med stadsdelar på Hisingen och i Nordöstra Göteborg förändra två av våra ungdomsinstitutioner, Bergiusgården och Hagen, till att arbeta enligt MSMT (Multi Systemisk Miljö Terapi). Att kunna göra förändringen i nära samverkan med socialtjänsten och personalen på enheterna är mycket bra. Att MSMT är en manualbaserad metod som bygger på MST och dess stöd i forskning gör att vi ligger rätt i tiden med utvecklingsarbetet. Den ger oss tillsammans med MST möjligheter att på ett aktivt sätt pröva en evidensbaserad praktik. Utan att dra för långtgående slutsatser känns det hoppfullt att det finns samklang mellan aktuell svensk forskning utifrån klienters upplevelse och evidensbaserade manualstyrda metoder. Kanske finns det här ett frö till att öka socialarbetarnas tro på evidensbaserade metoder och öka sin förståelse för vikten av dessa. Kanske går det att utifrån den här typen av resonemang omvärdera de ideologiska farhågorna inom socialarbetarkåren inför den ganska omvälvande väg som Socialstyrelsen har pekat ut i sin rapport. Jag ser fram emot många konstruktiva diskussioner på detta tema, både inom Gryning och tillsammans med olika samarbetspartners. Vad har MSMT fokus på? MSMT har fokus på traditionell, omsorgsbaserad miljöterapi. Det läggs stor vikt vid att upparbeta goda relationer till ungdomen och dennes familj, samtidigt som vi är medvetna om att detta inte är varaktiga relationer. Institutionen skall vara ett gott och bra ställe att bo på under den tid ungdomen är där. MSMT har fokus på ungdomens familj och nätverk. Vi skapar en god och långsiktig behandlingseffekt genom att ge ungdomens familj och nätverk, kompetens att hantera framtida problem på egen hand. MSMT har fokus på resurser. Metoden har ett strukturerat fokus på klientresurser, nätverksresurser och lösningar. Det arbetas mycket både med kartläggning och användande av resurser i behandlingen. MSMT har fokus på klart definierade mål. Metoden är målfokuserad till att önskat resultat av behandlingen är explicit uttalat och känt av involverade parter. Målen skall vara skriftliga, entydiga och nåbara. Alla parter deltar i framtagande av målen. När de är fastställda är det viktigt att kartlägga vad den enskilde individen eller insatsen kan bidra med för att målen skall kunna nås. Implementeringen av MSMT startar med en tvådagars utbildning som innehåller teoretiska grunder och dokumentation. Både anställda och samarbetspartners från exempelvis socialtjänsten kan delta. Omedelbart efter utbildningen börjar arbetet med MSMT på institutionen. Här har vi chansen att vara i framkanten av utvecklingen utan att hamna i konflikt med de värden vi vill bevara i det sociala arbetet. Inge Olofsson Utvecklingschef 7

8 Ekonomi Vad är det som kostar? Vad ligger bakom alla statistikens siffror och kolumner? Vad går alla pengarna till som kommunerna betalar för institutionsvården. Grynings ekonomichef Mats Ohlsson reder ut begreppen. Vårdavgifternas storlek avseende institutionsvård varierar mellan ca kr/vårddygn upp till drygt kr/vårddygn. Det finns två faktorer som kraftigt påverkar vårdavgiftens storlek: beläggningsgraden och bemanningen. Beläggningsgraden är det genomsnittliga antalet inskrivna klienter som institutionen måste ha, sett över hela verksamhetsåret. Om en institution har 6 platser med en beläggningsgrad på 80 % så måste man i genomsnitt under året ha 4,8 klienter inskrivna för att nå intäktskravet i budget. Vi vet att beläggningen varierar kraftigt under året, vilket innebär att man ibland har 6 eller fler klienter inskrivna och ibland betydligt färre inskrivna. För att klara budgeten på intäktssidan måste man alltså i detta exempel ha 4,8 klienter inskrivna i genomsnitt under året för att klara budgetens krav på intäkter. Ju högre beläggningsgraden är desto fler klienter måste således vara inskrivna. Institutioner med många akuta placeringar kan inte ha en hög beläggningsgrad beroende på att man då har svårt att ta emot akuta ärenden. Syftet med akutplaceringar är att det skall finnas någon eller några tomma platser så tillgängligheten för socialtjänsten är stor. Genomströmningen av antalet klienter är på dessa institutioner hög. Däremot har institutioner, vars inriktning är mer långvarig vård och behandling, en högre beläggningsgrad. Genomströmningen av klienter är här betydligt lägre. Ju lägre beläggningsgraden är desto högre blir vårdavgiften. Det blir helt enkelt ett mindre antal vårddygn att slå ut institutionens kostnader på. Omvänt blir det då förstås på institutioner som har en hög beläggningsgrad. Då blir det fler vårddygn att slå ut kostnaderna på. Bemanningen är den andra faktorn som påtagligt påverkar vårdavgiftens storlek. En hög bemanning är självklart dyrt. Många av institutionerna har bemannat med två personal nattetid. Detta är både en arbetsmiljöfråga för personalen som en säkerhetsfråga för klienterna. De flesta institutionerna har sovande nattpersonal som resulterar i övertid när något händer på institutionen som gör att personalen måste tjänstgöra. Vårdtyngden på våra klienter ökar. Detta resulterar ofta i att ordinarie personal får arbeta övertid eller mertid. Ibland tar man in extrapersonal för att klara den dagliga verksamheten. Vi får ofta frågan hur Grynings vårdavgifter ligger i förhållande till andra huvudmäns. Enligt socialstyrelsens jämförelsetal för 2003 uppgick genomsnittskostnaden för kommunernas placeringar på HVB-hem till kronor. Även om kostnader för medföljande föräldrar i vissa fall var medräknade, tyder detta på att Grynings vårdavgifter i Västra Götaland var genomsnittliga. När kostnaden för placeringar jämförs med varandra så måste man även väga in vårdtiderna. Under 2003 varade mer än hälften av placeringarna i Gryning i mindre än två månader. Av de förvånade reaktioner detta påstående brukar väcka, drar vi slutsatsen att våra vårdtider är ovanligt korta. Mats Ohlsson Ekonomichef Hur fördelar sig Gryning Vård AB:s kostnader? De procentuella fördelningarna mellan olika kostnadsslag är över tid relativt stabila. Löner och sociala avgifter 75 % Övriga personalkostnader 7 % (utbildning, handledning, rekrytering, resekostnader mm) Lokalkostnader 7 % Livsmedel 2 % Konsulter 1 % Bilkostnader 1 % Teleavgifter 1 % IT-tjänster 1 % Avskrivningar 1 % (värdeminskning på tidigare investeringar) Övriga kostnader 4 % 8

9 Jag skulle aldrig ha klarat mig så bra i skolan om jag inte flyttat hit Att bo på Snäppan i Trollhättan innebär också att få gå i Lyrfågelskolans Snäppanklass. En liten klass med hög lärartäthet som väl går ihop med Snäppan själv; en av Grynings minsta institutioner med fyra platser för ungdomar och en personal på bara sex personer. En familjelik institution som lyckas med att få ungdomarna till skolan. Citatet i rubriken är hämtat ur en B-uppsats som skrevs av Tuija Vikings i våras när hon gick på Socialpedagogiska programmet vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. En av Tuijas slutsatser är att behandlingshemmets och skolans nära samarbete ger läraren den delaktighet i behandlingen som är nödvändig för att eleverna skall fungera i skolan. Det krävs en förståelse för varandras gemensamma och skilda målsättningar, för att skola och behandlingshem skall kunna hjälpa ungdomarna på ett bra sätt. Läraren har daglig telefonkontakt med institutionen och är med på varannan behandlingskonferens. Hon får dessutom handledning av Grynings psykolog. Med en så tät kontakt mellan skola och institution är det viktigt att det är tydligt för ungdomarna vad som är vad. Snäppanklassen är integrerad i en vanlig högstadieskola; eleverna går till skolan varje morgon och går hem på eftermiddagen. Skolan blir snabbt en del av ungdomarnas vardag; även den obligatoriska läxläsningen. Dålig erfarenhet av skolan är en gemensam nämnare för de ungdomar som kommer till Snäppan. De känner utanförskap, har dåligt självförtroende Var och en har sitt eget rum, men puzzel kan alla vara med om att lägga. På en liten institution som Snäppan blir köket automatiskt en gemensam samlingsplats för både ungdomar och personal. och tappade kunskaper. Målsättningen är att de skall gå ut grundskolan med kunskaper nog att fullfölja gymnasiet. Den lilla ungdomsgruppen på Snäppan, de hemlika förhållande som personalen lyckats skapa, bidrar i högsta grad till att de flesta eleverna når sitt mål. Till slut ytterligare ett citat, den här gången från klassens lärare. Mina elever har i ännu högre grad än andra elever behov av bekräftelse på att de gjort något bra. På Snäppan blir de bekräftade! 9

10 Nu har Gryning familjehemsverksamhet i hela regionen! Efter många och långa diskussioner med Kommunförbundet i Skaraborg och de ingående kommunerna tog Gryning den 1 september över "Familjehemsresursen". I och med övertagandet får Gryning ökade möjligheter att bistå kommunerna med en efterfrågad tjänst. Mindre kommuner har stora svårigheter att själva hitta kvalificerade familjehem och att ge dem tillräckligt stöd för sin svåra uppgift. Familjehemsresursens uppdrag är att rekrytera, utbilda och handleda familjehem och kontaktfamiljer för kommunernas räkning. Successivt kommer Familjehemsresursen också att bygga upp en verksamhet med kontrakterade familjehem i Skaraborg, liknande den som redan finns i familjehemsverksamheterna i Bohuslän och Älvsborg. För Gryning är det en fördel att vi nu får familjehemsverksamhet i hela länet. Nio kommuner i Skaraborg, (Lidköping, Mariestad, Essunga, Gullspång, Götene, Skara, Tibro, Tidaholm och Vara) har tecknat abonnemangsavtal med Gryning och får därigenom lägre priser och förtur till vissa tjänster. Även andra kommuner är självklart välkomna att vända sig till Familjehemsresursen, som i mån av resurser då kommer att hjälpa till. Vi hoppas att Välkända för socialtjänsten i Skaraborg, nya för oss andra. Välkomna till Gryning; Svante Syk-Eksell, Bibbi Lundvall, Håkan Katrlsson och Lill Hallingskog- Rapell. alla som tidigare anlitat Familjehemsresursen skall uppleva att man känner igen sig, får bra service och tillgång till kompetent rådgivning. Inom verksamheten finns fyra anställda som har gedigen erfarenhet av familjehemsvård och ett stort kontaktnät med både familjehem och med kommunernas socialtjänst. Vi är glada över att huvudmannaskapsfrågan har löst sig på ett så bra sätt och ser fram emot att arbeta inom Gryning. Särskilt glada är vi över att få kollegor att samarbeta med inom Grynings familjehemsverksamheter i Bohuslän och Älvsborg. Vi tror att detta ger bra möjligheter att utveckla verksamheten vidare", säger Bibbi Lundvall, Svante Syk-Eksell, Håkan Karlsson och Lill Hallingskog-Rapell. Tag gärna kontakt med våra familjehemskonsulenter: Familjehemsverksamheten Bohuslän Box Göteborg, Vänersborg Familjehemskonsulenterna Ingemar Widman tel: e-post: Helena Nyman tel: E-post: Annika Strid tel: E-post: Familjehemsverksamheten Älvsborg Box Vänersborg Familjehemskonsulenterna Berit Löfgren tel: E-post: Karin Sahlin Ringstedt tel: E-post: AnnMarie Wadenbo tel: E-post: Ylva Spetz tel: E-post: Familjehemsresursen Villagatan Skövde Familjehemskonsulenterna Bibi Lundvall tel: E-post: Svante Syk-Eksell tel: E-post: Håkan Karlsson tel: E-post: Lill Hallingskog-Rappell tel: E-post: 10

11 Motivationsarbete med vuxna narkotikamissbrukare Om jag vill föra människor mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Sören Kierkegaards ord säger precis vad det handlar om att läsa in var klienten är och börja förändringsarbetet där. Motivationsarbete handlar om att få klienten att våga göra en förändring. Då människan i grund och botten är konservativ är det de små förändringarna som gäller. Förändringen måste vara förankrad i klienten. När behandlaren säger till klienten: Du måste tänka på din hälsa och sluta missbruka, har detta ingen motiverande effekt. Det handlar om att få klienten att med egna ord uttala sig om sin egen förändring. Jag måste sluta missbruka för min hälsas skull, då indikerar klienten att det finns ett problem och att han är beredd att göra något åt det. För att nå detta steg måste behandlaren få klienten ambivalent till sin nuvarande situation. Detta kan ske genom att han ber klienten nämna fördelar respektive nackdelar med det nuvarande sättet att leva. Nästa steg är att klienten får nämna för- respektive nackdelar med ett drogfritt liv. Sedan sker en sammanvägning av detta. Klienten brukar då ge en öppning och det är möjligt att arbeta med det nyväckta intresset för förändring. Processen brukar inbegripa olika steg där det första är beskrivet ovan. Nästa steg är ett att klienten förbereder sig och fattar beslut. Nästkommande steg är själva handlingen, i det här fallet behandlingen. Efter detta infinner sig en stabiliseringsfas. Under processen kan återfall förekomma. Ett återfall medför inte att klienten är tillbaka på ruta ett igen. Återfallet för klienten ett steg tillbaka i förändringsprocessen. Vid praktiskt motivationsarbete på institution med miljöterapeutisk inriktning handlar det om att dela upp arbetet i distinkta och överblickbara enheter som förbereds, genomförs och utvärderas. Strukturerna måste vara återkommande, begripliga och förutsägbara. En viktig faktor i motivationsarbete är behandlarens tro på klienten. Man brukar tala om Pygmalioneffekten efter temat i G B Shaws drama Pygmalion. Dramat beskriver den obildade blomsterflickan Eliza och hennes förändring i mötena med professor Higgins. Hans tilltro till Elizas förmåga förvandlar henne till en dam. Samma gäller motsatt: tror inte behandlaren på klienten så ligger det nära till hands att den negativa profetian uppfylls. Alf Bengtsson arbetar med motivationsarbete på Lärjeholm i Göteborg. Tag gärna kontakt med honom på telefon om du har tankar och synpunkter på hur ett bra motivationsarbete kan gå till, eller om du har andra funderingar kring den vård av missbrukare som bedrivs idag. Motivation är en färskvara och det är viktigt att ta tag i den när den uppenbarar sig. Det behövs inte mycket motivation för att en förändring skall vara möjlig, det gäller bara att verkställa förändringen via små steg. Har du synpunkter, reflektioner eller frågor rörande motivation, hör av dig till artikelförfattaren. Alf Bengtsson Biträdande institutionschef, Lärjeholm 11

12 Annica Carlshamre, institutionschef på Solsidan Vi ger asylsökande familjer trygghet, ibland en dag i taget Vanessa och Simon är födda i olika världsdelar under helt olika förutsättningar. De talar olika språk och är vana vid helt annan mat än vi bjuder på i Sverige. Men ändå har de mycket gemensamt. Båda två har hört sina föräldrar använda ord som asyl, uppehållstillstånd och Migrationsverket. Båda har sett sina föräldrar förtvivlade och rädda. Och båda har fått lite större trygghet, om än tillfällig, på Solsidan i Skara. Solsidan är ett akut-, utrednings- och behandlingshem för ensamplacerade barn och familjer med barn upp till tolv år. De senaste åren har många av de familjer vi tagit emot varit asylsökande, de flesta har haft en annan etnicitet än svensk. Att arbeta med dessa familjer skiljer sig på en rad olika sätt från att arbeta med ett förändringsarbete i en svensk familj eller i en familj med uppehållstillstånd. I de asylsökande familjer som kommer till oss finns ofta mycket resursrika föräldrar. Föräldraförmågan är tillfälligt nedsatt, troligen beroende på flera faktorer. Det kan vara svåra upplevelser och obearbetade trauman som ligger bakom, men en tung faktor tros också vara hela den situation av ovisshet som familjen befinner sig i. Barnen smittas av det tungsinta och ibland paralyserade tillstånd som en del föräldrar lever i och många barn glider in i apatiska tillstånd. De barn som kan ta emot stimulans och lockas ut ur det tunga, för kortare och längre stunder, har det till godo oavsett om de kommer att få stanna i Sverige eller inte. Majlinda Sallova är socialpsykolog på Solsidan och bidrar i behandlingsarbetet också med kulturperspektivet. Vår uppgift för dessa barn och familjer blir oftast att med mycket korta perspektiv, en dag i taget, tillfälligt lindra och underlätta livsförhållandena. I bästa fall lyckas vi skapa en god cirkel, där barnet ser att föräldern får hjälp och föräldern märker att barnet mår bättre. För de flesta asylsökande familjer och barn som kommer till Solsidan är det dygnet-runt-vård med ständig tillsyn som måste till för att säkerställa att barnens grundläggande behov blir tillgodosedda. Vi tror dock att en del av de familjer som kommer till oss efter en tid skulle kunna klara sig med lägre grad av insatser från vår personal. Omvårdnaden kan trappas ut efter en tid och familjen kan bo i någon av Solsidans lägenheter. 12

13 Nytänkande i Göteborg Tonårshemmen samarbetar kring skola, lägenheter och öppenvård... Lillgården, Lilla Torp och Delsjötorp kommer fortsättningsvis att arbeta mer tillsammans. Detta innebär bland annat att den pedagogiska verksamhet som funnits på Lilla Torp nu utökas för att ge plats även för elever från de andra två institutionerna. Personal från Lillgården och Delsjötorp kommer dessutom att tillsammans bilda ett team som skall arbeta med ungdomar som bor i fristående lägenheter. De kan dessutom åta sig utredning och behandling av ungdomar som bor kvar hemma hos sina familjer. Lilla Torp har kompletterat sin akutverksamhet med en uppdragsavdelning som kan arbeta med utredning eller behandling under längre eller kortare tid. Lillgården och Delsjötorp i har kvar sina ordinarie verksamheter med längre behandlingar av ungdomar mellan fjorton och tjugo år.... och ett nytt Familjecentrum bildas I september tog Grynings styrelse beslut om att ett nytt Familjecentrum Göteborg skall startas. Det innebär att verksamheterna under Kyrkbyn och Vallareleden kommer att slås ihop och kompletteras med lägenhetsboende, öppenvård och jourhem. Hur Familjecentrum skall organiseras i detalj diskuteras just nu av Grynings ledningsgrupp tillsammans med Inger Hammarstedt-Hellby som anställts som ny enhetschef för Familjecentrum Göteborg. Inger har tidigare i över femton år arbetat som institutionschef för Hässlehem i Borås.... fortsättning från sidan 12 Även för svenska barn och familjer kan detta vara ett bra komplement till långvarig heldygnsvård. Familjens boende kan kopplas till olika omsorgsnivåer som kan förändras över tid. I fall där föräldraförmågan för tillfället helt är satt ur spel, kan barnen bo på Solsidan och föräldrarna i en av våra lägenheter. Vi vill med den här typen av vårdkedja erbjuda en institutionsvård med stora möjligheter till individuellt anpassad vård. Annica Carlshamre Institutionschef, Solsidan Det här jobbet bjuder ständigt på nya utmaningar, säger Maria Williamsson behandlingsassistent på Solsidan, ingen dag är den andra lik. 13

14 Samordnat mottagande av praktikanter gav utbildning i socialrätt Under sex terminer har Gryning samordnat mottagandet av praktikanter från i första hand institutionen för socialt arbete i Göteborg, men även från andra högskolor. Vi har förmedlat praktikplatser, samordnat introduktionen för praktikanterna och ordnat studiebesök. Detta har underlättat skolans arbete och lett till ökad kvalitet för studenterna. Därför anordnar nu Institutionen för socialt arbete i Göteborg en 10-poängs utbildning i socialrätt för 28 anställda inom olika enheter i Gryning. Min mamma var aspackad på mitt bröllop Efter en utbildningssatsning har Strandgården under 2004 utökat stödet till anhöriga. Vi kan erbjuda tätare informationsträffar än tidigare och har möjlighet att erbjuda fler anhöriga egna samtal, par- och familjesamtal. Anhörig/familjearbete för kommuner, som inte har någon placering på Strandgården, men där anhörigarbete behövs, är också möjligt. Strandgården behandlingshem för kvinnor med missbruksproblem, tel Särskilda familjehem för utsatta flickor Grynings skyddsboende utökar nu verksamheten med tre familjehem, avsedda för flickor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Sedan tidigare har vi lägenheter ute i länet och förmedlar platser på HVB-hem och folkhögskolor. Under året har det visat sig att många flickor har ett omfattande vårdbehov och särskilt de yngre flickorna behöver den trygghet som ett familjehem kan ge. Länsstyrelsen har därför beviljat projektmedel till ytterligare en halvtidstjänst till skyddsboendet. Notiser... Lynn Fredericks från MST-services på besök i Vänersborg Gryning startar under våren sitt andra MST-team på uppdrag av tre kommuner, Vänersborg, Trollhättan och Lidköping. Lynn Fredericks från MST-services i Charleston, USA, var den 11 oktober på besök i Vänersborg och presenterade modellen för politiker och tjänstemän från de tre kommunerna. Även Susan Albright och Emma Ulfsdotter från Grynings MST-team fanns på plats för att berätta om hur arbetet fungerar i praktiken. Nu återstår de praktiska frågorna med rekrytering av personal och iordningsställande av lokaler. En viktig del är att tillsammans med den referensgrupp som bildats förbereda MST-teamets arbete genom att sprida information till skolor, polis och andra samarbetspartners i de tre kommunerna. Grynings MST-team på Stora Teaterns scen vid höstens Mötesplats IFO Den 7 oktober anordnades Mötesplats IFO, som är ett forum där kommunernas medarbetare kan visa varandra vad som pågår ute i stadsdelar och kommuner. I år hölls konferensen på Stora Teatern i Göteborg. Det var trångt i korridorerna, god stämning och plats för många återseenden med gamla kollegor. Seminarierna höll hög kvalitet och Grynings MST-team hade ett välbesökt seminarium på Stora Teaterns scen. Intresset för MST är uppenbarligen stort och deltagarna verkade mycket inspirerade! Vi på Gryning önskar alla en God Helg och ett Gott Nytt År 14

15 Gryning stödjer kampen mot hemlöshet Uppskattat engagemang i fotbolls-vm När fotbolls-vm för hemlösa spelades i Göteborg i somras var Gryning med på flera sätt. Som åskådare var det fantastiskt att känna stämningen runt plan. Hela Götaplatsen kokade av entusiastiska och färgstarka supporters från världens alla hörn. Som sponsor kände vi från Gryning oss stolta över att få vara med och stödja ett fint arrangemang. Vår välkända logotyp fanns både på de svenska landslagsdräkterna och på sargen (jodå, Streetsoccer spelas på en ishockeyliknande plan med sarg). Både Lärjeholm och Strandgården tog emot spelare på besök. På bilden längst upp till höger syns delar av svenska landslaget på Lärjeholms trappa. 15

16 Placeringsfunktionen Lennart Allbro Ingemar Widman Tel: Tel: Mobil: Mobil: Barn- och familjebehandlingshem Birkahemmet Birkagatan 3, Göteborg Tel: Boda familjecentrum Solvarvsgatan 79, Borås Tel: Bryggan Tuppfjätsgatan 18, Västra Frölunda Tel: Hässlehem Solvarvsgatan 77, Borås Tel: Kristinedal Fengersfors Tel: Kyrkbyn Londongatan 1, Göteborg Tel: Lyckhem Sparregatan 7, Vänersborg Tel: Solsidan Sturegatan 11, Skara Tel: Stridsbergsgården Källstorp, Trollhättan Tel: Trollbacken Olserödsgatan 67, Kungälv Tel: Vallareleden Vallareleden 24, Göteborg Tel: Familjehemsverksamheten Bohuslän Box 5154, Göteborg Tel: Älvsborg Box 306, Vänersborg Tel: Skaraborg Villagatan 7, Skövde Tel: Missbrukarvård Lärjeholm Pl 290, Göteborg Tel: Strandgården Arödsvägen 1, Ljungskile Tel: /97 Ungdomshem Annagatan Annagatan 63, Lidköping Tel: Bergiusgården Box 29, Ljungskile Tel: Claesborg Box 17, Skövde Tel: Delsjötorp Töpelsgatan 12-14, Göteborg Tel: Eriksdal Eneborgsvägen 2, Värsås Tel: Hagen Box 82, Kullavik Tel: Lilla Torp Iskällareliden 6, Göteborg Tel: Lillgården Lilla Danska vägen 11, Göteborg Tel: Ramnås Sveagatan 21, Borås Tel: Snäppan Forstenagatan 49, Trollhättan Tel: Sparregården Slussvägen 1, Vänersborg Tel: Tallbacken Box 221, Skövde Tel: Vilgot Blombacka Vinköl, Skara Tel: Villa Sunnerö Sunnerövägen 3, Alingsås Tel: Öppenvårdsverksamheter Grynings MST-team Pipblåsargatan 5B, Göteborg Tel: Grynings familjeteam Fabriksgatan 4, Lidköping Tel: Skyddsboende för flickor Tel: alt Gryning Vård AB, Box 5154, Gårdavägen 2, Göteborg, Tel: , Fax:

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

E NGAGERAT. Lärjeholm motivationshem början på något nytt GOD JUL! VI ÖNSKAR ER ALLA RIKTIGT. En tidning om hem, vård och behandling December 2002

E NGAGERAT. Lärjeholm motivationshem början på något nytt GOD JUL! VI ÖNSKAR ER ALLA RIKTIGT. En tidning om hem, vård och behandling December 2002 E NGAGERAT En tidning om hem, vård och behandling December 2002 >> Mikael en bit på väg >> Gryning satsar på kompetensutveckling >> Vad är miljöterapi? >> Starta om och gå vidare Lärjeholm motivationshem

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling 1 (5) Handläggare Områdeschef Ulla Hansson tfn 0522-69 72 01 Verksamhetschef Gerd Karlsson tfn 0521-27 61 60 Avdelningschef Maria Kullander tfn 0522-69 70 48 Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson. Gryning Vård ABs Årsredovisning 2010

Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson. Gryning Vård ABs Årsredovisning 2010 Årsredovisning 2010 2 Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson Årsredovisning 2010 om gryning Styrelseordförande har ordet...4 VD har

Läs mer

Nytt E NGAGERAT. Mycket. på gång. En tidning om hem, vård och behandling December 2006. >> Gryning mellan staten och kapitalet

Nytt E NGAGERAT. Mycket. på gång. En tidning om hem, vård och behandling December 2006. >> Gryning mellan staten och kapitalet E NGAGERAT En tidning om hem, vård och behandling December 2006 >> Gryning mellan staten och kapitalet >> Forskning kring moderna metoder >> Nya verksamheter Team MTFC LSS Kinnegatan Götateamet för unga

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

E NGAGERAT. personalen. I fokus. En tidning om hem, v rd och behandling Juni 2004. >> Grynings första kvalitetsrapport. >> Akut på Bryggan

E NGAGERAT. personalen. I fokus. En tidning om hem, v rd och behandling Juni 2004. >> Grynings första kvalitetsrapport. >> Akut på Bryggan www.gryning.se E NGAGERAT En tidning om hem, v rd och behandling Juni 2004 >> Grynings första kvalitetsrapport >> Akut på Bryggan >> Känsligt vårdöverflyttning >> Delsjötorps ungdomshem >> Personalfrågor

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 05 / 2 0 06 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. En mötesplats för familjehem Genom vårt utbildningsprogram vill

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 08 / 2 0 09 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009. 2 Innehåll 2008-2009 3 Introduktion 4 Mitt, Ditt eller Vårt uppdrag!?

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

- Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn.

- Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn. 2015-07-27 Innovativa arbetsformer för socialtjänsten - Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn. Innovativa arbetsformer för socialtjänsten - Att skapa ökad delaktighet för ensamkommande barn.

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

E NGAGERAT. Kraftsamling vid 5-årsjubileet. En tidning om hem, vård och behandling Juni 2006. >> Jubileum med späckat program. >> Barnaögon talar

E NGAGERAT. Kraftsamling vid 5-årsjubileet. En tidning om hem, vård och behandling Juni 2006. >> Jubileum med späckat program. >> Barnaögon talar E NGAGERAT En tidning om hem, vård och behandling Juni 2006 >> Jubileum med späckat program >> Barnaögon talar >> För familjer med struliga ungdomar >> Asylsökande familj berättar >> Bland Notiser bra

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans

Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans Socionomyrket är fantastiskt vi citerar gärna ett blogginlägg från en socialsekreterare. Om ni bara visste hur mycket

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård Hösten 2015 våren 2016 2 Innehåll En mötesplats för familjehem!... sid 4 TEATER: Jag är ett barnhemsbarn... sid 5 Traumamedveten omsorg... sid 6

Läs mer

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete Magelungens dagverksamhet Göteborg läsåret 2012-2013 Uppdraget Vårt uppdrag är att vara ledande inom skola och behandling. Vi ska ge barn och ungdomar en möjlighet att utvecklas skolmässigt

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015

Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Anknytning till vilken nytta Göteborg 2015 Välkommen! Claus Forum Affärsområdeschef Individ och familj Humana tre verksamhetsområden Personlig assistans 1900 kunder 4600 årsanställda 250 tjänstemän Individ

Läs mer

E NGAGERAT. Det började på ett utredningshem... En tidning om hem, vård och behandling September 2003. >> 16 sidor Engagerat >> MST

E NGAGERAT. Det började på ett utredningshem... En tidning om hem, vård och behandling September 2003. >> 16 sidor Engagerat >> MST E NGAGERAT En tidning om hem, vård och behandling September 2003 >> 16 sidor Engagerat >> MST >> A day in the life... det var allt från SMHI och nu tillbaka till P1 >> Vårljus och Stockholm HVB våra kollegor

Läs mer

Temanummer om psykiatri. >> VästBus i praktiken. >> Katarzyna Psykolog i Gryning. >> Familjehem på Liseberg. >> UngdomsKomet. >> Mira nytt asylboende

Temanummer om psykiatri. >> VästBus i praktiken. >> Katarzyna Psykolog i Gryning. >> Familjehem på Liseberg. >> UngdomsKomet. >> Mira nytt asylboende En tidning om hem, vård och behandling December 2007 >> VästBus i praktiken >> Katarzyna Psykolog i Gryning >> Familjehem på Liseberg >> UngdomsKomet >> Mira nytt asylboende >> Gott betyg åt Grynings skyddsboende

Läs mer

Gryning Vård ABs Årsredovisning 2011

Gryning Vård ABs Årsredovisning 2011 Årsredovisning 2011 2 Årsredovisning 2011 om gryning Styrelseordföranden har ordet...4 VD har ordet... 5 Fakta om Gryning...6 Viktiga händelser under 2011... 8 Institutionsvård för barn och familjer...

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2011 våren 2012 2 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 4 Barn och stress... sid 5 Unga och Internet tryggt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Avtalsuppföljning råd och stöd/öppenvård, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning råd och stöd/öppenvård, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-08-14 Rev 2015-08-26 Diarienummer SCN-2015-0247 Socialnämnden Avtalsuppföljning råd och stöd/öppenvård, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20110313 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2013 våren 2014 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Hur har det sett ut för de ensamkommande barnen från

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Bra för kommunen och bra för 30 ensamkommande ungdomar

Bra för kommunen och bra för 30 ensamkommande ungdomar Bra för kommunen och bra för 30 ensamkommande ungdomar Vi, samtliga 8 partier i kommunfullmäktige, anser att satsningar på barn och ungdom är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhället.

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling!

> VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! > VD har ordet: Östersundsstudien visar att vi har rätt > Kunden måste få bestämma > 5 frågor: Maud Berggren > Fototävling! SEPTEMBER 2014 Månadsutskick med aktuell information till dig som arbetar i Frösunda.

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information På länsstyrelsens webbplats finns Riktlinjer för länsstyrelsens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2007 våren 2008.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2007 våren 2008. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 07 / 2 0 08 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård hösten 2007 våren 2008. Innehåll 2007-2008 3 Introduktion 4-5 Familjefest på Liseberg 16 september

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

sjöarps gruppbostäder

sjöarps gruppbostäder sjöarps gruppbostäder Vårdförbundet Blekinge VfB ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand svara för institutionsvård

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Jörgen Dimenäs (M) Lena Brolin (M) Yvonne Dahlqvist (KD) Kerstin Karlberg (S) Niclas Johansson (S), tjänstgörande ersättare

Jörgen Dimenäs (M) Lena Brolin (M) Yvonne Dahlqvist (KD) Kerstin Karlberg (S) Niclas Johansson (S), tjänstgörande ersättare Sida 1 Sammanträdesdatum 2010-03-24 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 17.55 Beslutande Eva Aronsson (C), ordförande Jörgen Dimenäs (M) Lena Brolin (M) Yvonne Dahlqvist (KD) Pia Fahlgren

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Placering av barn och unga

Placering av barn och unga Revisionsrapport Placering av barn och unga Lena Brönnert Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1. Inledning 2 1.1. Bakgrund och revisionskriterier 2 1.2. Revisionsfråga 3 1.3.

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

hur skapar vi en positiv mediabild av vården? utmaning att vara jourfamilj russia today uppmärksammar Gryning nybyggt Gryninghus för Claesborg

hur skapar vi en positiv mediabild av vården? utmaning att vara jourfamilj russia today uppmärksammar Gryning nybyggt Gryninghus för Claesborg Engagerat En tidning om vård och behandling JUNI 2009 Foto: Pix Gallery. hur skapar vi en positiv mediabild av vården? utmaning att vara jourfamilj russia today uppmärksammar Gryning nybyggt Gryninghus

Läs mer

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar

Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Socialtjänstens ansvar Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se Våld i nära relationer Våld och övergrepp mot barn Barn

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers skolgång under placering vid SiS ungdomshem

Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers skolgång under placering vid SiS ungdomshem SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ann-Christine Dahlén 2015-04-01 SCN-2015-0150 Socialnämnden Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

När unga missbrukar. Utred, agera och dokumentera

När unga missbrukar. Utred, agera och dokumentera När unga missbrukar Utred, agera och dokumentera Socialtjänstens arbete med ungdomar och unga vuxna med begynnande eller pågående missbruk gemensam tillsyn i Stockholm, Göteborg och Malmö Länsstyrelserna

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV. Utbildningar och tjänster

Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV. Utbildningar och tjänster Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV Utbildningar och tjänster Enheten för insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, EHRV 2014 FIRAR EHRV TIO ÅR. Vi har sedan starten

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Engagerat. Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se Engagerat Gryning vård AB

Engagerat. Gryning Vård AB är landets största företag inom hem för vård och boende www.gryning.se Engagerat Gryning vård AB Engagerat En tidning om vård och behandling juni 2012 Våld mot barn i nära relationer årets Barnrättskonferens i Örebro Barn som upplevt våld hur kan deras delaktighet ökas? Stella Asylboende har startat

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Delaktig eller utanför om arbete för personer med funktionsnedsättning

Delaktig eller utanför om arbete för personer med funktionsnedsättning HafV Forskning i Västsverige om människor med funktionsnedsättning Delaktig eller utanför om arbete för personer med funktionsnedsättning Måndag 17 november 2008 Pulsen Konferens i Borås med snabbare och

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2006 våren 2007.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2006 våren 2007. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 06 / 2 0 07 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2006 våren 2007. Innehåll 2006-2007 3 Introduktion 4 Att vara mamma till sin mamma

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård

Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård Hög personalomsättning som hot mot kvalitén i social barn- och ungdomsvård PLUS-föreläsning socionomprogrammet Norrköping 2014-03-25 Anna-Lena.Lindquist@socarb.su.se Hög personalomsättning äventyrar kvalitén

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Resultat. Brukarundersökning 2014 Personlig assistans. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer. elvy.glimblad@uddevalla.

Resultat. Brukarundersökning 2014 Personlig assistans. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer. elvy.glimblad@uddevalla. Kontaktuppgifter Personlig assistans Enhetschefer Annette Wahlgren annette.wahlgren@uddevalla.se Roger Andreasson roger.andreasson@uddevalla.se Elvy Glimblad elvy.glimblad@uddevalla.se Jenni Andersson-Grundberg

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Överenskommelse

Läs mer

Krukis motivation och behandling

Krukis motivation och behandling Krukis motivation och behandling KVALITETSUTVECKLING AV MOTIVERANDE SAMTAL Elizabeth Hjälmarstedt verksamhetsledare Jonas Rengensjö projektledare MI The Capital of Scandinavia Krukis som bas för förändringsarbete

Läs mer

Britt-Marie Johansson, (s) ordförande Ann-Marie Flink, (s) Siw Karlsson, (s) Maud Oskarsson, (m) Anna-Karin Kindgren (c)

Britt-Marie Johansson, (s) ordförande Ann-Marie Flink, (s) Siw Karlsson, (s) Maud Oskarsson, (m) Anna-Karin Kindgren (c) 1(15) Plats och tid Beslutande Servicehuset Bjursdalen, gröna rummet klockan 09.00-12.30 Britt-Marie Johansson, (s) ordförande Ann-Marie Flink, (s) Siw Karlsson, (s) Maud Oskarsson, (m) Anna-Karin Kindgren

Läs mer