E NGAGERAT. Kraftfull spelare i svensk socialtjänst. En tidning om hem, vård och behandling December >> Väl valda ord om Grynings engagemang

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E NGAGERAT. Kraftfull spelare i svensk socialtjänst. En tidning om hem, vård och behandling December 2004. >> Väl valda ord om Grynings engagemang"

Transkript

1 En tidning om hem, vård och behandling December 2004 >> Väl valda ord om Grynings engagemang >> Rapport om återplaceringar >> Evidensbaserad praktik >> Familjehemsverksamhet i hela regionen >> Publiksuccé fotbolls-vm för hemlösa >> Ökat intresse för placeringar enligt LSS >> Vi besöker Snäppan Solsidan Kraftfull spelare i svensk socialtjänst

2 I december 2004 Engagerar Gryning och har 3 Gryning engagerats? Ny rapport om återplaceringar 4 riktar fokus mot vårdtiderna Ökat intresse för placeringar 5 enligt LSS Evidensbaserad praktik 6 går den ihop med traditionellt svenskt socialt arbete Vad är det som kostar? 8 Snäppan i Trollhättan 9 Nu har Gryning familjehems- 10 verksamhet i hela regionen Motivationsarbete med vuxna 11 narkotikamissbrukare Asylsökande barn far illa 12 Nytänkande i Göteborg 13 Tonårshemmen samarbetar kring skola, lägenheter och öppenvård och ett nytt Familjecentrum bildas Notiser 14 Gryning stöder kampen mot 15 hemlöshet Uppskattat engagemang i fotbolls-vm Kontakter & adresser 16 Mer om Gryning Vård AB får du på vår hemsida Där finns mer att läsa om vårt uppdrag och våra verksamheter. Blir du intresserad av att arbeta inom Gryning finns det även en rubrik med Lediga tjänster. ENGAGERAT ges ut av Gryning Vård AB Box 5154 (Gårdavägen 2), Göteborg tel: , fax: internet: e-post: Redaktör: Jan Bennet, Ansvarig utgivare: Marianne Forslund Redaktionskommitté: Alf Bengtsson, Anci Åsberg, Inge Olofsson, Cecilia Nilsson Produktion: Progressive Marketing AB, Fotografier: Om ej annat anges är fotografier tagna av personer inom Gryning eller redaktionen. Tidningen trycks på ProfiMatt 150/170g (Svanenmärkt). Utmaningar, stimulans, nytänkande När vi snart skall summera år 2004, kan vi konstatera att det varit ett intensivt och händelserikt år. Vi har avvecklat två behandlingshem och startat två nya verksamheter, Skyddsboendet och Familjehemsresursen. På institutionerna pågår ett intensivt arbete med att utveckla nya metoder, att stärka institutionsvårdens rykte och att ta oss ur den efterfrågesvacka som dominerade Vi har alltså både gasat och bromsat på samma gång. Det har ställt stora krav på alla i Gryning. För oss i ledningen har det varit tungt att fatta beslut, som innebär att medarbetare måste omplaceras till nya arbeten. Även att satsa på nya verksamheter är förknippat med våndor det måste bli hög kvalitet och stor efterfrågan, annars riskerar det att bli dyra felsatsningar. Till vår glädje hör vi nu att det talas väl om Gryning ute i kommunerna och att man uppskattar att vi har mycket nytt på gång! För chefer och medarbetare i Gryning har den höga förändringstakten inneburit otrygghet, men också utmaningar, stimulans och nytänkande. Det känns bra att kunna konstatera att de förändringar som genomförts har givit resultat, både i ekonomiska termer och när det gäller vårdinnehåll och kvalitet. För oss är engagemanget för våra klienter det som bär genom vardagens strävanden. Att veta att behoven finns och att vi kan erbjuda kvalificerad hjälp, men att ekonomiska resurser ibland saknas för tillräckliga satsningar på barn, ungdomar och missbrukare, är en källa till frustration för många anställda i Gryning. Därför är det roligt att ta del av det engagemang som präglar artikeln från Jan Gunnarsson, ordförande i socialnämnden i Uddevalla och stämmoombud i Gryning. Med detta vill jag tacka alla som gjort våra framsteg möjliga: kunder och samarbetspartners, som ger oss förslag och idéer och som tillsammans med oss vill tänka i nya banor och skapa en ännu bättre vård! medarbetare och chefer, som gör ett fantastiskt arbete, både i det vardagliga arbetet med klienterna och i ett aktivt utvecklingsarbete! ägare och styrelse, som aktivt engagerar sig i Gryning, stödjer oss och driver framtidsfrågorna! Jag önskar er alla en god och avkopplande jul och ett riktigt gott nytt år! Marianne Forslund Verkställande direktör *Avbildade personer i berättande artiklar har vanligtvis inget samband med de verkliga personerna i artikeln.

3 Bolagskontoret i nya lokaler Under hösten har Grynings administration flyttat till Gårdavägen 2 där vi nu finns på en del av plan fyra. Lokalerna upplevs som betydligt bättre, bland annat sitter nu alla på samma plan. Varken postadress eller telefonnummer är förändrade. Välkommen upp och se hur vi har det! Ett stort rum i mitten fungerar som mötesplats för både personal och besökare. Placeringskonsulent Lennart Allbro har fin utsikt över Ullevi. Ring honom gärna och diskutera vad Gryning kan hjälpa till med! Engagerar Gryning och har Gryning engagerats? När arbetet som föregick bildandet av Gryning Vård AB inleddes diskuterades både förväntningar och farhågor. Förväntningar som en nystart av verksamhet kan ge; engagemang, intresse för flexibla vårdlösningar, utvecklingsarbete i nära samarbete med ägarnas medlemskommuner och lyhördhet för klienter och kunders behov. Farhågorna fanns där förstås och nämndes i termer som konkurrens med andra entreprenörer, kommunernas köptrohet och så kallade hemmaplanslösningar. Genom de år som Gryning verkat har jag bilden att förväntningarna har tagits på fullt allvar. Under första året handlade ledningens arbete om förankring av målsättning och arbetsformer och att skapa en tillhörighet i organisationen för vårdinstitutioner belägna i hela Västra Götaland kommande från olika huvudmän. Därtill kan jag tänka mig kostnader förknippade med starten, genomgång av varje enhets förutsättningar och ekonomi och personalfrågor. Samtidigt skulle Gryning marknadsföras i medlemskommunerna. Allt detta har Gryning klarat mycket bra och det har jag också framhållit i samband med bolagsstämmorna där jag haft uppdraget att företräda kommunförbundet Fyrbodal. Går medlemskommunerna till Gryning i första hand när de har behov av hjälp? Efter vad jag kan förstå är det lite si och så med det. I vart fall tycker jag mig ha fog för att vi i högre utsträckning kan anlita Gryning. För det är ju så att skall förväntningarna som nämnts ovan infrias så kräver det kommunernas intresse, förslag och engagemang. Ett område är en minskning av gränsen mellan institutionsvård och öppenvård. Här tror jag att Gryning kan vara en viktig tillgång som samtals- och kompetensbank, i synnerhet för mindre kommuner. Riktlinjen nu i många kommuner är att vård på hemmaplan skall prövas i första hand. Det finns naturligtvis många fördelar med det, till exempel närhet till klientens nätverk. Närheten underlättar för socialtjänsten att hålla en bra kontakt och att kulturchocken det innebär att återvända hem uteblir. Alla barn och ungdomar som hamnar snett i tillvaron har rätt till adekvat hjälp och det är samhällets absoluta skyldighet att erbjuda det. Hemmaplanslösningar får inte innebära att den unge ges vård/vårdalternativ som från början känns tveksamma. Vårdbehov får heller inte avslås av ekonomiska skäl. Ta möjligheten och erbjudandet från Gryning på största allvar! Tillsammans kan vi utveckla barn- och ungdomsvården till något att vara ännu mer stolt över. Jan Gunnarsson Ordförande socialnämnden Uddevalla 3

4 Ny rapport om återplaceringar riktar fokus mot vårdtiderna Under de senaste två åren har vårdtiderna sjunkit markant inom Gryning. Som ett exempel kan nämnas att 2002 varade 19% av ungdomsplaceringarna längre än ett år, medan motsvarande siffra 2003 var 9%. Mer än hälften av alla placeringar avslutas inom två månader. Motiven för kortare vårdtider är både ekonomiska och vårdideologiska. Inom Gryning pågår arbetet med att anpassa behandlingsmetoderna till de kortare vårdtiderna. Exempelvis pågår förberedelserna för att introducera MSMT Multi Systemisk Miljö Terapi som är en ny metod för korttidsbehandling på institution. Ny stor forskningsrapport om återplaceringar I Socialvetenskaplig tidskrift nr redovisar Bosse Winnerljung m fl en studie av återplaceringar i dygnsvård, d v s när återföreningar med familjen spricker. Studien är den första i sitt slag i Skandinavien och omfattar samtliga barn 0-15 år som var föremål för dygnsvård i familjehem eller på institution under tioårsperioden Totalt har placeringar följts upp! Mediantiden för placeringen var 4,6 månader. Återplaceringar är relativt vanligt men Jojobarnen är ovanliga! Efter att barnet eller ungdomen återförenats med sin familj blir 31% på nytt placerade i familjehem eller på institution. Nära tre av fyra återplaceringar sker under det första uppföljningsåret. Merparten av de 31% som återplaceras genomgår totalt två placeringar. Däremot är det bara 5% i Vinnerljungs material som har tre placeringar eller fler och forskarna konstaterar att Jojo-barnen utgör en mycket liten grupp i barnavårdsarbetet. Ökad risk för återplaceringar för tonåringar Högre ålder ökar risken för återplacering. I de yngre åldersgrupperna är (0-9 år) återkommer runt 25% i vård, medan det bland tonåringarna är 40%. Särskilt hög risk för återplacering gäller avslutade institutionsplaceringar av tonårspojkar. Forskarnas teori är att många tonåringar som placeras i dygnsvård uppvisar någon form av asocialt beteende och är handlingskraftiga, vilket leder till ökad risk för att såväl placeringar som återföreningar bryter samman. Korta vårdtider ökar risken för återplaceringar Risken att en avslutad placering som varat mindre än sex månader leder till återkomst i vård, är dubbelt så hög som för en längre placering (två år eller mer). Kortare vårdtider visar ett mycket tydligt samband med återplaceringar och detta gäller för både barn och ungdomar. Andra faktorer som kön, utländsk bakgrund, lagrum eller om barnet lämnat institution eller familjehem, verkar däremot inte ha några samband med återplacering. Ett mycket förvånande resultat är att risken för återplacering är särskilt låg när barnet återförenas med ursprungsfamiljen efter mycket lång vårdtid (5 år eller längre)! Vad kan vi dra för slutsatser av detta? Vinnerljung m fl betonar att det vore fel att bedöma återplaceringar som något entydigt dåligt i barnavården. Om socialtjänsten till varje pris vill undvika återplaceringar och därigenom lämnar barn i skadliga hemsituationer, innebär det att myndigheten abdikerar från sin centrala, lagstadgade barnavårdsuppgift. Inom Gryning kan vi dra flera slutsatser av rapporten: Vid de korta vårdtider som nu är så vanliga ökar risken för återplaceringar. Grynings arbete med att introducera korttidsmodeller som MSMT syftar till att ge de kortare vårdtiderna ett kvalificerat innehåll, vilket skall öka förutsättningarna för bestående resultat. Korta vårdtider kräver ett mycket aktivt arbete på hemmaplan och här måste både Gryning och socialtjänsten söka efter gedigna lösningar, gärna i samarbete. För många barn och ungdomar är en längre sammanhängande vårdtid nödvändigt och detta minskar risken att barnet blir föremål för upprepade placeringar. Marianne Forslund Verkställande direktör 4

5 Ökat intresse för placeringar enligt LSS Institutionerna inom Gryning vård AB har under senare tid fått allt fler förfrågningar om placering rörande barn och ungdomar som har neuropsykiatrisk beteendeproblematik t.ex. ADHD och Aspergers syndrom. Flera av våra behandlingshem har stor erfarenhet och kunskap om de olika diagnoserna men Gryning saknar tyvärr tillstånd att ta emot placeringar med stöd av LSS. Barn/ungdomar med beteendeproblematik har alltid funnits och till följd av sitt beteende varit överrepresenterade i placeringssammanhang. Samhället har blivit skickligare på att göra neuropsykiatriska utredningar och fler barn/ungdomar blir utredda och får en diagnos. Det är inte ovanligt att barn och ungdomar utreds under sin placeringstid på en institution. Det är ofta en del av socialtjänstens utredning och inte sällan vill socialtjänsten ha institutionens hjälp med att genomföra en neuropsykiatrisk utredning. Det kan innebära att en diagnos ställs under pågående placering. Flera av de barn/- ungdomar som Gryning kommer i kontakt med har blivit eller blir beviljade en personkretstillhörighet enligt LSS. Varje enskild kommun kan utvidga personkretsbegreppet. Vi ser att flera kommuner har vidgat sin tillämpning och att flera barn/ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser tillhör personkretsen och blir därmed berättigade till insatser enl. LSS. Grynings behandlingshem kan ta emot placeringar jämlikt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om vård av unga (LVU). Vi får nu allt oftare förfrågningar om placering på behandlingshem med stöd av LSS och under pågående placering har det ibland funnits önskemål om att konvertera placeringen från SoL till LSS. Det är ett bekymmer för både oss och socialtjänsten, eftersom Gryning inte kan tillmötesgå dessa önskemål då vi saknar institutioner med LSS- tillstånd. Efter att situationen diskuterats med Länsstyrelsen ser vi flera handlingsalternativ. Gryning kan söka tillstånd och starta en institution för att ta emot placeringar jml LSS. Det innebär att den verksamheten ska kunna ta emot placeringar över hela personkretsen i LSS, dvs inte begränsa till neuropsykiatriska diagnoser. Gryning kan också söka LSStillstånd för en eller flera befintliga verksamheter men även då krävs att tillståndet och mottagandet inte begränsas till neuropsykiatriska diagnoser. Inom Gryning har vi för närvarande ett annat alternativ, nämligen att fördjupa kunskaperna om LSS och dess tillämpning samt att skapa goda rutiner på institutionerna så att vi kan diskutera och hjälpa kommunerna vid förfrågan om placering. Under hösten kommer en grupp bestående av tre institutionschefer, Gitte Callesen, Björn Sonander och Anci Åsberg samt verksamhetschef Carina Fransson- Lund att arbeta med LSS och dess tilllämpning samt att skapa rutiner vid förfrågningar. En konsekvens av att allt fler förfrågningar rör LSS är att vi får ökade kontakter med biståndsbedömare, en ny handläggargrupp för institutionerna. Det är en utmaning då biståndsbedömare bidrar med delvis andra kunskaper än socialsekreterare och har andra frågor. Vi är glada över det samarbetet. Inom Gryning vill vi fortsätta att göra det vi är bra på, har kompetens för och ta emot barn/ungdomar med olika beteendeproblematik. Carina Fransson- Lund Verksamhetschef 5

6 Evidensbaserad praktik går den ihop med traditionellt svenskt socialt arbete? Jag satt i dag och läste en artikel i Socionomen nummer 5, Artikeln handlade om att Socialstyrelsen hade överlämnat sin rapport om kunskapsbaserat socialt arbete till regeringen och folkhälsominister Morgan Johansson. I artikeln skrevs det bland annat, att om det skall bli någon evidensbaserad praktik (evidens = fakta, forskningsstöd) då krävs det att socialarbetarkåren tror på att det är möjligt och att det är viktigt. Evidensbaserad praktik är två av de viktigaste orden i den aktuella svenska debatten om ett modernt socialt arbete. Vi tar i Sverige just nu till oss metoder från framförallt USA, som har starkt stöd i forskning, jag tänker på MST (Multisystemisk terapi) MTFC (Multiple Treatment Foster Care) och PMT (Parental Management Training) med flera. Det hålls föreläsningar och konferenser på temat, inte minst Kjell Hansson, professor i Lund är en inflytelserik debattör i dessa frågor. Samtidigt hörs det bland socialarbetare att kom nu inte med någon ny modefluga, det finns i professionen en sund skepsis mot det amerikanska och det som kan uppfattas som förenklingar av det svåra och komplexa sociala arbetet. Det finns också frågor kring hur tankarna om en evidensbaserad praktik skall kunna förenas med de ekonomiska krav som ställs i en krympande ekonomi. - Tänk om det evidensbaserade sättet att arbeta på blir dyrare än ett med mindre stöd i utvärdering och forskning, hur blir det då? I samma nummer av Socionomen fanns det en annan artikel där man refererade en doktorsavhandling av Bengt Carlsson vid institutionen för socialt arbete i Göteborg. Avhandlingen heter Så blir det hjälp om hjälpprocesser i socialt arbete. Avhandlingen handlar om hur processen går till i mötet mellan socialarbetare och klient, när klienten uppfattar att han har fått hjälp och när han inte har fått det. Slutsatserna är att; Klientens hjälpintentioner måste påverka processen; Förhandlingar och inte dekret skall styra processen; Socialarbetaren måste få ett professionellt handlingsutrymme och socialarbetaren måste sträva mot en relation präglad av ömsesidighet, stöd och respekt. Som gammal socialarbetare är det lätt att känna igen de situationer när det verkligen blev bra för klienterna och för den delen när det inte blev så bra. Överhuset på Hagen har sex platser för flickor och pojkar mellan fjorton och sjutton år. Det blir Hagens skol- och behandlingshem i Kullavik, ca två mil söder om Göteborg och Bergiusgården i Ljungskile som från och med årsskiftet börjar med MSMT. Hagen har funnits som institution i 40 år och personalen har stora kunskaper och en bred erfarenhet av ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Institutionen har två avdelningar; för yngre respektive äldre tonåringar och en egen skola med specialpedagogisk inriktning. MSMT kommer att användas på avdelningen för äldre barn, i Överhuset. Bergiusgården har sex platser för flickor och pojkar mellan tretton och sjutton år. Institutionen har en egen skola som är knuten till Uddevalla Kommun. Personalen på Bergiusgården har lång erfarenhet av arbete med ungdomar med relationsproblem, skolproblem och begynnande kriminalitet och missbruksproblem. Familje - och nätverksarbete med kognitiva inslag har funnits som en naturlig del av behandlingsarbete på Bergiusgården under lång tid. När MSMT aktualiserades som framtida behandlingsmodell i våras började personalen att systematisk arbeta med kortsiktiga (veckovisa) mål. Det här sättet att arbeta är ett av elementen i MSMT. 6

7 Vart vill jag nu komma med detta? Vad har dessa två som det kan tyckas lösryckta referat ur en facktidning för kvalificerat socialt arbete med varandra att göra? Jag har under ett års tid varit mycket engagerad i uppbyggnaden och starten av MSTteamet som Gryning driver för stadsdelarna på Hisingen. Det har lärt mig mycket om MST, jag har också lyssnat på Kjell Hansson och Knut Sundell och fått lära mig mer om andra evidensbaserade metoder. Som jag uppfattar det så finns det vissa gemensamma nämnare för dessa metoder. En är att de ger en tydlig struktur för det sociala arbetet. En annan är att de bygger på att det skall finnas en överenskommelse eller arbetsallians mellan klienten och socialarbetaren och klienten skall acceptera insatsen. Här uppstår en spännande skärningspunkt där Bengt Carlssons tankar, som jag uppfattar som väl rotade i svensk socialarbetartradition, möter de evidensbaserade metoderna i synen på klientens medverkan och när det gäller socialarbetarens behov av professionellt svängrum och ömsesidiga relationer. Här finns något att ta fasta på när vi nu står inför att vi skall utveckla framtidens sociala arbete, det visar att det vi kan och har lärt oss under många år kan kombineras med strukturer och synsätt i evidensbaserade amerikanska metoder. Inom Gryning håller vi nu på att tillsammans med stadsdelar på Hisingen och i Nordöstra Göteborg förändra två av våra ungdomsinstitutioner, Bergiusgården och Hagen, till att arbeta enligt MSMT (Multi Systemisk Miljö Terapi). Att kunna göra förändringen i nära samverkan med socialtjänsten och personalen på enheterna är mycket bra. Att MSMT är en manualbaserad metod som bygger på MST och dess stöd i forskning gör att vi ligger rätt i tiden med utvecklingsarbetet. Den ger oss tillsammans med MST möjligheter att på ett aktivt sätt pröva en evidensbaserad praktik. Utan att dra för långtgående slutsatser känns det hoppfullt att det finns samklang mellan aktuell svensk forskning utifrån klienters upplevelse och evidensbaserade manualstyrda metoder. Kanske finns det här ett frö till att öka socialarbetarnas tro på evidensbaserade metoder och öka sin förståelse för vikten av dessa. Kanske går det att utifrån den här typen av resonemang omvärdera de ideologiska farhågorna inom socialarbetarkåren inför den ganska omvälvande väg som Socialstyrelsen har pekat ut i sin rapport. Jag ser fram emot många konstruktiva diskussioner på detta tema, både inom Gryning och tillsammans med olika samarbetspartners. Vad har MSMT fokus på? MSMT har fokus på traditionell, omsorgsbaserad miljöterapi. Det läggs stor vikt vid att upparbeta goda relationer till ungdomen och dennes familj, samtidigt som vi är medvetna om att detta inte är varaktiga relationer. Institutionen skall vara ett gott och bra ställe att bo på under den tid ungdomen är där. MSMT har fokus på ungdomens familj och nätverk. Vi skapar en god och långsiktig behandlingseffekt genom att ge ungdomens familj och nätverk, kompetens att hantera framtida problem på egen hand. MSMT har fokus på resurser. Metoden har ett strukturerat fokus på klientresurser, nätverksresurser och lösningar. Det arbetas mycket både med kartläggning och användande av resurser i behandlingen. MSMT har fokus på klart definierade mål. Metoden är målfokuserad till att önskat resultat av behandlingen är explicit uttalat och känt av involverade parter. Målen skall vara skriftliga, entydiga och nåbara. Alla parter deltar i framtagande av målen. När de är fastställda är det viktigt att kartlägga vad den enskilde individen eller insatsen kan bidra med för att målen skall kunna nås. Implementeringen av MSMT startar med en tvådagars utbildning som innehåller teoretiska grunder och dokumentation. Både anställda och samarbetspartners från exempelvis socialtjänsten kan delta. Omedelbart efter utbildningen börjar arbetet med MSMT på institutionen. Här har vi chansen att vara i framkanten av utvecklingen utan att hamna i konflikt med de värden vi vill bevara i det sociala arbetet. Inge Olofsson Utvecklingschef 7

8 Ekonomi Vad är det som kostar? Vad ligger bakom alla statistikens siffror och kolumner? Vad går alla pengarna till som kommunerna betalar för institutionsvården. Grynings ekonomichef Mats Ohlsson reder ut begreppen. Vårdavgifternas storlek avseende institutionsvård varierar mellan ca kr/vårddygn upp till drygt kr/vårddygn. Det finns två faktorer som kraftigt påverkar vårdavgiftens storlek: beläggningsgraden och bemanningen. Beläggningsgraden är det genomsnittliga antalet inskrivna klienter som institutionen måste ha, sett över hela verksamhetsåret. Om en institution har 6 platser med en beläggningsgrad på 80 % så måste man i genomsnitt under året ha 4,8 klienter inskrivna för att nå intäktskravet i budget. Vi vet att beläggningen varierar kraftigt under året, vilket innebär att man ibland har 6 eller fler klienter inskrivna och ibland betydligt färre inskrivna. För att klara budgeten på intäktssidan måste man alltså i detta exempel ha 4,8 klienter inskrivna i genomsnitt under året för att klara budgetens krav på intäkter. Ju högre beläggningsgraden är desto fler klienter måste således vara inskrivna. Institutioner med många akuta placeringar kan inte ha en hög beläggningsgrad beroende på att man då har svårt att ta emot akuta ärenden. Syftet med akutplaceringar är att det skall finnas någon eller några tomma platser så tillgängligheten för socialtjänsten är stor. Genomströmningen av antalet klienter är på dessa institutioner hög. Däremot har institutioner, vars inriktning är mer långvarig vård och behandling, en högre beläggningsgrad. Genomströmningen av klienter är här betydligt lägre. Ju lägre beläggningsgraden är desto högre blir vårdavgiften. Det blir helt enkelt ett mindre antal vårddygn att slå ut institutionens kostnader på. Omvänt blir det då förstås på institutioner som har en hög beläggningsgrad. Då blir det fler vårddygn att slå ut kostnaderna på. Bemanningen är den andra faktorn som påtagligt påverkar vårdavgiftens storlek. En hög bemanning är självklart dyrt. Många av institutionerna har bemannat med två personal nattetid. Detta är både en arbetsmiljöfråga för personalen som en säkerhetsfråga för klienterna. De flesta institutionerna har sovande nattpersonal som resulterar i övertid när något händer på institutionen som gör att personalen måste tjänstgöra. Vårdtyngden på våra klienter ökar. Detta resulterar ofta i att ordinarie personal får arbeta övertid eller mertid. Ibland tar man in extrapersonal för att klara den dagliga verksamheten. Vi får ofta frågan hur Grynings vårdavgifter ligger i förhållande till andra huvudmäns. Enligt socialstyrelsens jämförelsetal för 2003 uppgick genomsnittskostnaden för kommunernas placeringar på HVB-hem till kronor. Även om kostnader för medföljande föräldrar i vissa fall var medräknade, tyder detta på att Grynings vårdavgifter i Västra Götaland var genomsnittliga. När kostnaden för placeringar jämförs med varandra så måste man även väga in vårdtiderna. Under 2003 varade mer än hälften av placeringarna i Gryning i mindre än två månader. Av de förvånade reaktioner detta påstående brukar väcka, drar vi slutsatsen att våra vårdtider är ovanligt korta. Mats Ohlsson Ekonomichef Hur fördelar sig Gryning Vård AB:s kostnader? De procentuella fördelningarna mellan olika kostnadsslag är över tid relativt stabila. Löner och sociala avgifter 75 % Övriga personalkostnader 7 % (utbildning, handledning, rekrytering, resekostnader mm) Lokalkostnader 7 % Livsmedel 2 % Konsulter 1 % Bilkostnader 1 % Teleavgifter 1 % IT-tjänster 1 % Avskrivningar 1 % (värdeminskning på tidigare investeringar) Övriga kostnader 4 % 8

9 Jag skulle aldrig ha klarat mig så bra i skolan om jag inte flyttat hit Att bo på Snäppan i Trollhättan innebär också att få gå i Lyrfågelskolans Snäppanklass. En liten klass med hög lärartäthet som väl går ihop med Snäppan själv; en av Grynings minsta institutioner med fyra platser för ungdomar och en personal på bara sex personer. En familjelik institution som lyckas med att få ungdomarna till skolan. Citatet i rubriken är hämtat ur en B-uppsats som skrevs av Tuija Vikings i våras när hon gick på Socialpedagogiska programmet vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. En av Tuijas slutsatser är att behandlingshemmets och skolans nära samarbete ger läraren den delaktighet i behandlingen som är nödvändig för att eleverna skall fungera i skolan. Det krävs en förståelse för varandras gemensamma och skilda målsättningar, för att skola och behandlingshem skall kunna hjälpa ungdomarna på ett bra sätt. Läraren har daglig telefonkontakt med institutionen och är med på varannan behandlingskonferens. Hon får dessutom handledning av Grynings psykolog. Med en så tät kontakt mellan skola och institution är det viktigt att det är tydligt för ungdomarna vad som är vad. Snäppanklassen är integrerad i en vanlig högstadieskola; eleverna går till skolan varje morgon och går hem på eftermiddagen. Skolan blir snabbt en del av ungdomarnas vardag; även den obligatoriska läxläsningen. Dålig erfarenhet av skolan är en gemensam nämnare för de ungdomar som kommer till Snäppan. De känner utanförskap, har dåligt självförtroende Var och en har sitt eget rum, men puzzel kan alla vara med om att lägga. På en liten institution som Snäppan blir köket automatiskt en gemensam samlingsplats för både ungdomar och personal. och tappade kunskaper. Målsättningen är att de skall gå ut grundskolan med kunskaper nog att fullfölja gymnasiet. Den lilla ungdomsgruppen på Snäppan, de hemlika förhållande som personalen lyckats skapa, bidrar i högsta grad till att de flesta eleverna når sitt mål. Till slut ytterligare ett citat, den här gången från klassens lärare. Mina elever har i ännu högre grad än andra elever behov av bekräftelse på att de gjort något bra. På Snäppan blir de bekräftade! 9

10 Nu har Gryning familjehemsverksamhet i hela regionen! Efter många och långa diskussioner med Kommunförbundet i Skaraborg och de ingående kommunerna tog Gryning den 1 september över "Familjehemsresursen". I och med övertagandet får Gryning ökade möjligheter att bistå kommunerna med en efterfrågad tjänst. Mindre kommuner har stora svårigheter att själva hitta kvalificerade familjehem och att ge dem tillräckligt stöd för sin svåra uppgift. Familjehemsresursens uppdrag är att rekrytera, utbilda och handleda familjehem och kontaktfamiljer för kommunernas räkning. Successivt kommer Familjehemsresursen också att bygga upp en verksamhet med kontrakterade familjehem i Skaraborg, liknande den som redan finns i familjehemsverksamheterna i Bohuslän och Älvsborg. För Gryning är det en fördel att vi nu får familjehemsverksamhet i hela länet. Nio kommuner i Skaraborg, (Lidköping, Mariestad, Essunga, Gullspång, Götene, Skara, Tibro, Tidaholm och Vara) har tecknat abonnemangsavtal med Gryning och får därigenom lägre priser och förtur till vissa tjänster. Även andra kommuner är självklart välkomna att vända sig till Familjehemsresursen, som i mån av resurser då kommer att hjälpa till. Vi hoppas att Välkända för socialtjänsten i Skaraborg, nya för oss andra. Välkomna till Gryning; Svante Syk-Eksell, Bibbi Lundvall, Håkan Katrlsson och Lill Hallingskog- Rapell. alla som tidigare anlitat Familjehemsresursen skall uppleva att man känner igen sig, får bra service och tillgång till kompetent rådgivning. Inom verksamheten finns fyra anställda som har gedigen erfarenhet av familjehemsvård och ett stort kontaktnät med både familjehem och med kommunernas socialtjänst. Vi är glada över att huvudmannaskapsfrågan har löst sig på ett så bra sätt och ser fram emot att arbeta inom Gryning. Särskilt glada är vi över att få kollegor att samarbeta med inom Grynings familjehemsverksamheter i Bohuslän och Älvsborg. Vi tror att detta ger bra möjligheter att utveckla verksamheten vidare", säger Bibbi Lundvall, Svante Syk-Eksell, Håkan Karlsson och Lill Hallingskog-Rapell. Tag gärna kontakt med våra familjehemskonsulenter: Familjehemsverksamheten Bohuslän Box Göteborg, Vänersborg Familjehemskonsulenterna Ingemar Widman tel: e-post: Helena Nyman tel: E-post: Annika Strid tel: E-post: Familjehemsverksamheten Älvsborg Box Vänersborg Familjehemskonsulenterna Berit Löfgren tel: E-post: Karin Sahlin Ringstedt tel: E-post: AnnMarie Wadenbo tel: E-post: Ylva Spetz tel: E-post: Familjehemsresursen Villagatan Skövde Familjehemskonsulenterna Bibi Lundvall tel: E-post: Svante Syk-Eksell tel: E-post: Håkan Karlsson tel: E-post: Lill Hallingskog-Rappell tel: E-post: 10

11 Motivationsarbete med vuxna narkotikamissbrukare Om jag vill föra människor mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Sören Kierkegaards ord säger precis vad det handlar om att läsa in var klienten är och börja förändringsarbetet där. Motivationsarbete handlar om att få klienten att våga göra en förändring. Då människan i grund och botten är konservativ är det de små förändringarna som gäller. Förändringen måste vara förankrad i klienten. När behandlaren säger till klienten: Du måste tänka på din hälsa och sluta missbruka, har detta ingen motiverande effekt. Det handlar om att få klienten att med egna ord uttala sig om sin egen förändring. Jag måste sluta missbruka för min hälsas skull, då indikerar klienten att det finns ett problem och att han är beredd att göra något åt det. För att nå detta steg måste behandlaren få klienten ambivalent till sin nuvarande situation. Detta kan ske genom att han ber klienten nämna fördelar respektive nackdelar med det nuvarande sättet att leva. Nästa steg är att klienten får nämna för- respektive nackdelar med ett drogfritt liv. Sedan sker en sammanvägning av detta. Klienten brukar då ge en öppning och det är möjligt att arbeta med det nyväckta intresset för förändring. Processen brukar inbegripa olika steg där det första är beskrivet ovan. Nästa steg är ett att klienten förbereder sig och fattar beslut. Nästkommande steg är själva handlingen, i det här fallet behandlingen. Efter detta infinner sig en stabiliseringsfas. Under processen kan återfall förekomma. Ett återfall medför inte att klienten är tillbaka på ruta ett igen. Återfallet för klienten ett steg tillbaka i förändringsprocessen. Vid praktiskt motivationsarbete på institution med miljöterapeutisk inriktning handlar det om att dela upp arbetet i distinkta och överblickbara enheter som förbereds, genomförs och utvärderas. Strukturerna måste vara återkommande, begripliga och förutsägbara. En viktig faktor i motivationsarbete är behandlarens tro på klienten. Man brukar tala om Pygmalioneffekten efter temat i G B Shaws drama Pygmalion. Dramat beskriver den obildade blomsterflickan Eliza och hennes förändring i mötena med professor Higgins. Hans tilltro till Elizas förmåga förvandlar henne till en dam. Samma gäller motsatt: tror inte behandlaren på klienten så ligger det nära till hands att den negativa profetian uppfylls. Alf Bengtsson arbetar med motivationsarbete på Lärjeholm i Göteborg. Tag gärna kontakt med honom på telefon om du har tankar och synpunkter på hur ett bra motivationsarbete kan gå till, eller om du har andra funderingar kring den vård av missbrukare som bedrivs idag. Motivation är en färskvara och det är viktigt att ta tag i den när den uppenbarar sig. Det behövs inte mycket motivation för att en förändring skall vara möjlig, det gäller bara att verkställa förändringen via små steg. Har du synpunkter, reflektioner eller frågor rörande motivation, hör av dig till artikelförfattaren. Alf Bengtsson Biträdande institutionschef, Lärjeholm 11

12 Annica Carlshamre, institutionschef på Solsidan Vi ger asylsökande familjer trygghet, ibland en dag i taget Vanessa och Simon är födda i olika världsdelar under helt olika förutsättningar. De talar olika språk och är vana vid helt annan mat än vi bjuder på i Sverige. Men ändå har de mycket gemensamt. Båda två har hört sina föräldrar använda ord som asyl, uppehållstillstånd och Migrationsverket. Båda har sett sina föräldrar förtvivlade och rädda. Och båda har fått lite större trygghet, om än tillfällig, på Solsidan i Skara. Solsidan är ett akut-, utrednings- och behandlingshem för ensamplacerade barn och familjer med barn upp till tolv år. De senaste åren har många av de familjer vi tagit emot varit asylsökande, de flesta har haft en annan etnicitet än svensk. Att arbeta med dessa familjer skiljer sig på en rad olika sätt från att arbeta med ett förändringsarbete i en svensk familj eller i en familj med uppehållstillstånd. I de asylsökande familjer som kommer till oss finns ofta mycket resursrika föräldrar. Föräldraförmågan är tillfälligt nedsatt, troligen beroende på flera faktorer. Det kan vara svåra upplevelser och obearbetade trauman som ligger bakom, men en tung faktor tros också vara hela den situation av ovisshet som familjen befinner sig i. Barnen smittas av det tungsinta och ibland paralyserade tillstånd som en del föräldrar lever i och många barn glider in i apatiska tillstånd. De barn som kan ta emot stimulans och lockas ut ur det tunga, för kortare och längre stunder, har det till godo oavsett om de kommer att få stanna i Sverige eller inte. Majlinda Sallova är socialpsykolog på Solsidan och bidrar i behandlingsarbetet också med kulturperspektivet. Vår uppgift för dessa barn och familjer blir oftast att med mycket korta perspektiv, en dag i taget, tillfälligt lindra och underlätta livsförhållandena. I bästa fall lyckas vi skapa en god cirkel, där barnet ser att föräldern får hjälp och föräldern märker att barnet mår bättre. För de flesta asylsökande familjer och barn som kommer till Solsidan är det dygnet-runt-vård med ständig tillsyn som måste till för att säkerställa att barnens grundläggande behov blir tillgodosedda. Vi tror dock att en del av de familjer som kommer till oss efter en tid skulle kunna klara sig med lägre grad av insatser från vår personal. Omvårdnaden kan trappas ut efter en tid och familjen kan bo i någon av Solsidans lägenheter. 12

13 Nytänkande i Göteborg Tonårshemmen samarbetar kring skola, lägenheter och öppenvård... Lillgården, Lilla Torp och Delsjötorp kommer fortsättningsvis att arbeta mer tillsammans. Detta innebär bland annat att den pedagogiska verksamhet som funnits på Lilla Torp nu utökas för att ge plats även för elever från de andra två institutionerna. Personal från Lillgården och Delsjötorp kommer dessutom att tillsammans bilda ett team som skall arbeta med ungdomar som bor i fristående lägenheter. De kan dessutom åta sig utredning och behandling av ungdomar som bor kvar hemma hos sina familjer. Lilla Torp har kompletterat sin akutverksamhet med en uppdragsavdelning som kan arbeta med utredning eller behandling under längre eller kortare tid. Lillgården och Delsjötorp i har kvar sina ordinarie verksamheter med längre behandlingar av ungdomar mellan fjorton och tjugo år.... och ett nytt Familjecentrum bildas I september tog Grynings styrelse beslut om att ett nytt Familjecentrum Göteborg skall startas. Det innebär att verksamheterna under Kyrkbyn och Vallareleden kommer att slås ihop och kompletteras med lägenhetsboende, öppenvård och jourhem. Hur Familjecentrum skall organiseras i detalj diskuteras just nu av Grynings ledningsgrupp tillsammans med Inger Hammarstedt-Hellby som anställts som ny enhetschef för Familjecentrum Göteborg. Inger har tidigare i över femton år arbetat som institutionschef för Hässlehem i Borås.... fortsättning från sidan 12 Även för svenska barn och familjer kan detta vara ett bra komplement till långvarig heldygnsvård. Familjens boende kan kopplas till olika omsorgsnivåer som kan förändras över tid. I fall där föräldraförmågan för tillfället helt är satt ur spel, kan barnen bo på Solsidan och föräldrarna i en av våra lägenheter. Vi vill med den här typen av vårdkedja erbjuda en institutionsvård med stora möjligheter till individuellt anpassad vård. Annica Carlshamre Institutionschef, Solsidan Det här jobbet bjuder ständigt på nya utmaningar, säger Maria Williamsson behandlingsassistent på Solsidan, ingen dag är den andra lik. 13

14 Samordnat mottagande av praktikanter gav utbildning i socialrätt Under sex terminer har Gryning samordnat mottagandet av praktikanter från i första hand institutionen för socialt arbete i Göteborg, men även från andra högskolor. Vi har förmedlat praktikplatser, samordnat introduktionen för praktikanterna och ordnat studiebesök. Detta har underlättat skolans arbete och lett till ökad kvalitet för studenterna. Därför anordnar nu Institutionen för socialt arbete i Göteborg en 10-poängs utbildning i socialrätt för 28 anställda inom olika enheter i Gryning. Min mamma var aspackad på mitt bröllop Efter en utbildningssatsning har Strandgården under 2004 utökat stödet till anhöriga. Vi kan erbjuda tätare informationsträffar än tidigare och har möjlighet att erbjuda fler anhöriga egna samtal, par- och familjesamtal. Anhörig/familjearbete för kommuner, som inte har någon placering på Strandgården, men där anhörigarbete behövs, är också möjligt. Strandgården behandlingshem för kvinnor med missbruksproblem, tel Särskilda familjehem för utsatta flickor Grynings skyddsboende utökar nu verksamheten med tre familjehem, avsedda för flickor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld. Sedan tidigare har vi lägenheter ute i länet och förmedlar platser på HVB-hem och folkhögskolor. Under året har det visat sig att många flickor har ett omfattande vårdbehov och särskilt de yngre flickorna behöver den trygghet som ett familjehem kan ge. Länsstyrelsen har därför beviljat projektmedel till ytterligare en halvtidstjänst till skyddsboendet. Notiser... Lynn Fredericks från MST-services på besök i Vänersborg Gryning startar under våren sitt andra MST-team på uppdrag av tre kommuner, Vänersborg, Trollhättan och Lidköping. Lynn Fredericks från MST-services i Charleston, USA, var den 11 oktober på besök i Vänersborg och presenterade modellen för politiker och tjänstemän från de tre kommunerna. Även Susan Albright och Emma Ulfsdotter från Grynings MST-team fanns på plats för att berätta om hur arbetet fungerar i praktiken. Nu återstår de praktiska frågorna med rekrytering av personal och iordningsställande av lokaler. En viktig del är att tillsammans med den referensgrupp som bildats förbereda MST-teamets arbete genom att sprida information till skolor, polis och andra samarbetspartners i de tre kommunerna. Grynings MST-team på Stora Teaterns scen vid höstens Mötesplats IFO Den 7 oktober anordnades Mötesplats IFO, som är ett forum där kommunernas medarbetare kan visa varandra vad som pågår ute i stadsdelar och kommuner. I år hölls konferensen på Stora Teatern i Göteborg. Det var trångt i korridorerna, god stämning och plats för många återseenden med gamla kollegor. Seminarierna höll hög kvalitet och Grynings MST-team hade ett välbesökt seminarium på Stora Teaterns scen. Intresset för MST är uppenbarligen stort och deltagarna verkade mycket inspirerade! Vi på Gryning önskar alla en God Helg och ett Gott Nytt År 14

15 Gryning stödjer kampen mot hemlöshet Uppskattat engagemang i fotbolls-vm När fotbolls-vm för hemlösa spelades i Göteborg i somras var Gryning med på flera sätt. Som åskådare var det fantastiskt att känna stämningen runt plan. Hela Götaplatsen kokade av entusiastiska och färgstarka supporters från världens alla hörn. Som sponsor kände vi från Gryning oss stolta över att få vara med och stödja ett fint arrangemang. Vår välkända logotyp fanns både på de svenska landslagsdräkterna och på sargen (jodå, Streetsoccer spelas på en ishockeyliknande plan med sarg). Både Lärjeholm och Strandgården tog emot spelare på besök. På bilden längst upp till höger syns delar av svenska landslaget på Lärjeholms trappa. 15

16 Placeringsfunktionen Lennart Allbro Ingemar Widman Tel: Tel: Mobil: Mobil: Barn- och familjebehandlingshem Birkahemmet Birkagatan 3, Göteborg Tel: Boda familjecentrum Solvarvsgatan 79, Borås Tel: Bryggan Tuppfjätsgatan 18, Västra Frölunda Tel: Hässlehem Solvarvsgatan 77, Borås Tel: Kristinedal Fengersfors Tel: Kyrkbyn Londongatan 1, Göteborg Tel: Lyckhem Sparregatan 7, Vänersborg Tel: Solsidan Sturegatan 11, Skara Tel: Stridsbergsgården Källstorp, Trollhättan Tel: Trollbacken Olserödsgatan 67, Kungälv Tel: Vallareleden Vallareleden 24, Göteborg Tel: Familjehemsverksamheten Bohuslän Box 5154, Göteborg Tel: Älvsborg Box 306, Vänersborg Tel: Skaraborg Villagatan 7, Skövde Tel: Missbrukarvård Lärjeholm Pl 290, Göteborg Tel: Strandgården Arödsvägen 1, Ljungskile Tel: /97 Ungdomshem Annagatan Annagatan 63, Lidköping Tel: Bergiusgården Box 29, Ljungskile Tel: Claesborg Box 17, Skövde Tel: Delsjötorp Töpelsgatan 12-14, Göteborg Tel: Eriksdal Eneborgsvägen 2, Värsås Tel: Hagen Box 82, Kullavik Tel: Lilla Torp Iskällareliden 6, Göteborg Tel: Lillgården Lilla Danska vägen 11, Göteborg Tel: Ramnås Sveagatan 21, Borås Tel: Snäppan Forstenagatan 49, Trollhättan Tel: Sparregården Slussvägen 1, Vänersborg Tel: Tallbacken Box 221, Skövde Tel: Vilgot Blombacka Vinköl, Skara Tel: Villa Sunnerö Sunnerövägen 3, Alingsås Tel: Öppenvårdsverksamheter Grynings MST-team Pipblåsargatan 5B, Göteborg Tel: Grynings familjeteam Fabriksgatan 4, Lidköping Tel: Skyddsboende för flickor Tel: alt Gryning Vård AB, Box 5154, Gårdavägen 2, Göteborg, Tel: , Fax:

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Inbjudan. till10-årsjubileum. 4 maj 2011, Lisebergshallen, Göteborg

Inbjudan. till10-årsjubileum. 4 maj 2011, Lisebergshallen, Göteborg Inbjudan till10-årsjubileum 4 maj 2011, Lisebergshallen, Göteborg! Välkommen! Tio år har gått sedan kommunalförbunden i Västra Götaland bestämde sig för att bilda Gryning. Som alltid när man ser tillbaka

Läs mer

familjehemskonsulenten lotsen notavillan ronnja

familjehemskonsulenten lotsen notavillan ronnja familjehemskonsulenten lotsen notavillan ronnja Vårdförbundet Blekinge Vf B ägs av kommunerna i Blekinge men är juridiskt fristående från annan kommunal verksamhet. Vår huvuduppgift är att i första hand

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling 1 (5) Handläggare Områdeschef Ulla Hansson tfn 0522-69 72 01 Verksamhetschef Gerd Karlsson tfn 0521-27 61 60 Avdelningschef Maria Kullander tfn 0522-69 70 48 Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com

Läs mer

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal 2012-04-26 Projektplan Barn och Unga Fyrbodal Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2011-01-27 undertecknat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom den

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Tjänsteskrivelse 2015-06-08 Socialnämnden Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Bakgrund och ärendebeskrivning SKL och Socialstyrelsen genomför varje år olika

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar PM 2006 RVII (Dnr 325-3461/2006) Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Samverkansavtal

Läs mer

Öppenvård, handläggare

Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 2014-0-0 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda intervjuer

Läs mer

E NGAGERAT. Samverkan. tema. En tidning om hem, vård och behandling December >> En hörnsten i Gryning. >> Samverkan viktigt instrument

E NGAGERAT. Samverkan. tema. En tidning om hem, vård och behandling December >> En hörnsten i Gryning. >> Samverkan viktigt instrument En tidning om hem, vård och behandling December 2005 >> En hörnsten i Gryning >> Samverkan viktigt instrument >> PREVIDENS >> 4 praktiska exempel >> Om Niklas och mamma Mona tema Samverkan www.gryning.se

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Eksätra HVB Kontaktuppgifter Besöksadress Vårdsätravägen 74 756 55 Uppsala Telefon 018-727 23 25 vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se www.sober.uppsala.se Sida 2 av 5 Organisatorisk

Läs mer

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen. BUP efterfrågar en regional utbildning med uppföljningar som ska vara obligatoriska för våra familjehem. Svar: Socialstyrelsen har under år 2013 anordnat en utbildning för familjehemsutbildare med utgångspunkt

Läs mer

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018

SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden

Läs mer

FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND. 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP

FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND. 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP En EvidensBaserad Praktik omvärlden Kunskapsstyrning av praktiken Kunskapsanvändning

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd

Kontaktpersoner och kontaktfamiljer. - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd Kontaktpersoner och kontaktfamiljer - rekrytering och stöd ISSN 1103-8209, meddelande 2003:23 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Agneta Hornvik Omslagsbild:

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-22 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986. Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna. www.bergslagsgardar.

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986. Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna. www.bergslagsgardar. Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna www.bergslagsgardar.se Stiftelsen Bergslagsgårdar Stiftelsen Bergslagsgårdar drivs

Läs mer

Familjehuset i Alvesta:

Familjehuset i Alvesta: 1/14 Familjehuset i Alvesta: Trots ärendets inbyggda rörighet lyckades ni över förväntan att lösa alla akuta situationer. Vi är mycket nöjda, tack! Bra utfört och enl överenskommelse! Ni hade egentligen

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201621 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer R I S R I SVästra Götaland Nationella Riktlinjer Konferens 31 Okt 2008 R I S R I S GIR R I S Riktlinjer I Samverkan Västra Götaland Text/layout: Kia Benroth Göteborgs Implementering av Riktlinjer I Göteborg

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

E NGAGERAT. Lärjeholm motivationshem början på något nytt GOD JUL! VI ÖNSKAR ER ALLA RIKTIGT. En tidning om hem, vård och behandling December 2002

E NGAGERAT. Lärjeholm motivationshem början på något nytt GOD JUL! VI ÖNSKAR ER ALLA RIKTIGT. En tidning om hem, vård och behandling December 2002 E NGAGERAT En tidning om hem, vård och behandling December 2002 >> Mikael en bit på väg >> Gryning satsar på kompetensutveckling >> Vad är miljöterapi? >> Starta om och gå vidare Lärjeholm motivationshem

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Antagna Leverantörer inom Vård barn/unga - HVB och Öppenvård Ramavtal fr.o.m 2014-09-01

Antagna Leverantörer inom Vård barn/unga - HVB och Öppenvård Ramavtal fr.o.m 2014-09-01 Antagna Leverantörer inom Vård barn/unga - HVB och Öppenvård Ramavtal fr.o.m 2014-09-01 1 Vård barn/unga - HVB, Akut- och korttid, 0-20 år 0-12 år med föräldrar Gryning vård AB, Boda FC 0-12 år med föräldrar

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet Bred delaktighet, samarbete och samråd Förändrade förutsättningar 2014 sökte 7049 ensamkommande barn asyl i Sverige. 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl. Prognos för 2016 27 000 ensamkommande. 2014

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Alla har rätt att lyckas. Det gäller att se nya möjligheter.

Alla har rätt att lyckas. Det gäller att se nya möjligheter. LÄRA OCH LYCKAS TEAM J-SON Alla har rätt att lyckas. Det gäller att se nya möjligheter. Ibland blir inte livet som man tänkt sig. Vägarna leder inte dit man tror och återvändsgatorna är många. Det är då

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård.

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård. Socialtjänsten Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Kerstin Henningsson Tfn: 08-508 10 035 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-04-06 Östermalms stadsdelsnämnd Svar på skrivelse om familjevård Förslag

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården

Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2010-08-23 Socialnämnden Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Förslaget till Tillämpningsregler

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen

Läs mer

MSMT. Utvärderingen. Multisystemisk miljöterapi. Januari 2006 juni 2007. Presentation Susanne Liljeholm Hansson

MSMT. Utvärderingen. Multisystemisk miljöterapi. Januari 2006 juni 2007. Presentation Susanne Liljeholm Hansson Presentation Susanne Liljeholm Hansson Presentera utvärdering av ny behandlingsmetod MSMT Socionom, arb soc sekr sedan slutet 80-talet Sedan 1991 anställd SDF Centrum Sedan de sista 5 år arb mest med div.

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET BILAGA 2 SID 1 (5) 2010-10-28 Till Länsstyrelsen i Stockholms län, sociala enheten SLUTRAPPORT OM UTVECKLING

Läs mer

Uppföljning av leverantören Abraso stöd & omsorg AB

Uppföljning av leverantören Abraso stöd & omsorg AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ola Jeremiasen Bengt Ehlin Datum 2015-11-11 Diarienummer SCN-2015-359 Socialnämnden Uppföljning av leverantören Abraso stöd & omsorg AB Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01

Läs mer

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten Inom AC omsorg arbetar vi med barn i alla åldrar

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård

Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johan Karlsson Administrativa enheten +46155245000 2016-05-19 NSV16-0024-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för samverkan kring socialtjänst

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringsbeslut II:3 2012-10-11 S2012/7070/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans

Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans Hållbart Socionomyrke - Ett program för aktiva ledare som vill utveckla tillsammans Socionomyrket är fantastiskt vi citerar gärna ett blogginlägg från en socialsekreterare. Om ni bara visste hur mycket

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Inkvarteringsstatistik januari 2008 Inkvarteringsstatistik januari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling PM Tyresö kommun 2015-02-09 Socialförvaltningen 1 (7) Sara Strandberg Bengt Isaksson Diarienummer 2015/SN 0030-010 Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 05 / 2 0 06 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. En mötesplats för familjehem Genom vårt utbildningsprogram vill

Läs mer

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Inkvarteringsstatistik maj 2010 Inkvarteringsstatistik maj 2010 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Rapport 2007:81. Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Grästorps kommun Barnuppdraget 16:1

Rapport 2007:81. Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Grästorps kommun Barnuppdraget 16:1 Rapport 2007:81 Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Grästorps kommun Barnuppdraget 16:1 Tillsyn av öppenvård för barn och unga i Grästorps kommun Barnuppdraget 16:1 Rapport 2007:81 ISSN 1403-168X

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson. Gryning Vård ABs Årsredovisning 2010

Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson. Gryning Vård ABs Årsredovisning 2010 Årsredovisning 2010 2 Omslagsbild: Evelina Carlén. Layout: Infogruppen GR. Foto: Gryning Vård AB, Infogruppen GR, Hans P.A. Karlsson Årsredovisning 2010 om gryning Styrelseordförande har ordet...4 VD har

Läs mer

Ny ledningsorganisation inom Individ- och familjeomsorgen Dnr

Ny ledningsorganisation inom Individ- och familjeomsorgen Dnr BESLUTSUNDERLAG Datum 2016-09-01 Sida 1(1) Socialnämnden Ärende Ny ledningsorganisation inom Individ- och familjeomsorgen Dnr 2016-000069 Budget 2017 Dnr 2016-000070 Sammanträdesdagar för socialnämnden

Läs mer

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens

Läs mer

Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet.

Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet. Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet. Ängsätra och VasseBro med fokus på individen Konceptet Ängsätra/VasseBro erbjuder ett nästintill optimalt

Läs mer

ABCD. Granskning av institutionsplaceringar av barn och unga. Revisionsrapport. Eksjö kommun

ABCD. Granskning av institutionsplaceringar av barn och unga. Revisionsrapport. Eksjö kommun Granskning av institutionsplaceringar av barn och Revisionsrapport KPMG AB 27 september 2010 Innehåll Förkortningar och definitioner av centrala begrepp 1 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Ansvarig

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård RAPPORT april 2014 Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning För femte gången presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av den

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda Västernorrlandsmodellen ett sätt lyssna till barns röster om mötet med socialtjänsten Ger det enskilda

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Sida 1 av 7 Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla i

Läs mer