Psalmodikon ett Herrans instrument 4 Sven Spelman berättar 6 Märkvärdigheter i Markaryd 8. Nr

Transkript

1 Nr Skånes Spelmansförbunds medlemstidning Tidskrift för folkmusik och dans i Skåne ur innehållet: Psalmodikon ett Herrans instrument 4 Sven Spelman berättar 6 Märkvärdigheter i Markaryd 8

2 Innehåll Höstliga spelmanshälsningar Höstliga spelmanshälsningar... 2 Motionera mera!... 3 Ny folkmusikkatalog... 3 Medlemsavgift och försäkringspremie... 3 Efterlysning... 3 Dags att föreslå stipendiat!... 3 Kurs i folklig sång... 3 Ethno-kurs i Skåne!... 3 Psalmodikon ett Herrans instrument... 4 Spel, stänger och stadgeändring på höstmötet... 5 Sven Spelman berättar... 6 Ivan Karlsson Nu så är det jul igen Märkvärdigheter i Markaryd... 8 Skånes Spelmansförbunds stadgar... 9 Visa Korsord Recensioner Dansstugans sidor DANMARK Kalendarium vintern Omslagsbild: Nisse bakar pepparkakor. Foto: Jonas Larsson. Vinjett: Göran Bergkvist, Höganäs Snart kommer smällkalla nätter ljusa av knastrande snö. Sedan trollmor har lag de elva små trollen är det allt bäst att hålla sig inomhus. Då ränner ju tomtar och annat otyg runt bland hus och stall med lyktor som flämtar efter andan. Här och där hörs julpolskor susa i träden och tjo och tjim och tjofaderallan lej alla ljusen brinner oppsan. Nej, vi är inte riktigt där än. Ute är det visserligen ganska kallt men det är mörkt som en avgrund. Från badrumsfönstret kan jag se stora delar av den skånska slätten. Jag kan se Vallkärra med sitt Axelgård, Barsebäck och Öresundsbron. Och sitter inte Tore E där bland gnetterna och filosoferar? För mitt inre ser jag hur de gamla skånska spelmännen vandrade omkring dagarna i ända och spelade för folk och fä i tid och otid. Det får mig att tänka på alla er yngre spelentusiaster som spelar skånsk spelmansmusik idag. Inte en enda av er syns på slätten utanför fönstret jag tittar extra noga. Jo, där borta syns något. Det ser ut att vara Assar B som spelar för di gamle på hemmet och tidningen har visst kommit dit. Där står reportern och lyssnar på alla Assars fantastiska berättelser om kungar och filminspelningar och fotografen fångar en bild i flykten. Vad skådar mitt sydöstra öra?? Laif C är visst på spelhumör nere i Gärsnäs. Och Maria P har fått igång massor av spelaktiviteter. Åke P håller kurs mot Danmark på skånskt vis. Det sprudlar av liv i spelmans-skåne om man bara tittar ut genom fönstret. Så här på hösten är vi väl annars lite smådeppiga och bor man på slätten så går man inte gärna ut när det blåser kallt. Jag går och sätter mig i badrummet igen nu när barnen har gått och lagt sig och tar fram fiolen och spelar skånsk musik tagen direkt från ingenstans. Och så tänker jag på att ett kaklat badrum har jädrans bra akustik. Stå raka i snålblåsten, skåningar! Hans Klicka här! Skånes Spelmansförbund Skånes Spelmansförbunds medlemstidning Tidskrift för folkmusik och dans i Skåne Manusstopp nästa nr: 22 januari Ordförande: Hans Hovenberg, Vallkärravägen 22, LUND... hans.hovenberg@bma.lu.se v. ordförande, arkivarie: Åke Persson, Gunnesbovägen 99, LUND... ok.person@swipnet.se Sekreterare: Pontus Thuvesson, Skudarödsvägen 30, Degeberga... spelman@musiker.nu Kassör: Stig Hellemarck, Kamrergatan 9, MALMÖ... stig.hellemarck@swipnet.se Notförsäljning: Hans Hovenberg, Vallkärravägen 22, LUND... hans.hovenberg@bma.lu.se Spelledare: Laif Carr Olsen, Spelmansgården, Pl 2161, HJÄRNARP... fam.carr@telia.com Redaktör: Anna Erlandsson, John Ericssons v. 71B, MALMÖ.. goran.erlandsson@mbox300.swipnet.se Adressändring & instrumentförsäkring: Göran Jönsson, Ädelstensvägen 41, LUND... Goran.Jonsson@tde.lth.se Medlemsavgift 2000: vuxna 140 kr eller ungdom upp till 18 år 80 kr. Postgiro (medlemsavgift, prenumeration och försäkring): Postgiro (noter, kursavgifter m.m.): Nr , årgång 5 Anvarig utgivare: Åke Persson Redaktion: Anna Erlandsson Håkan Dackman Åke Persson Layout: Göran Jönsson Redaktionellt material sändes till Anna Erlandsson, John Ericssons v. 71B, Malmö eller via e-post: goran.erlandsson@mbox300.swipnet.se Information om evenemang sändes till Håkan Dackman, Abbekåsgatan 10 A, Malmö, e-post: h.dackman@telia.com Tidningen utkommer med fyra nummer per år och ingår i medlemsavgiften till Skånes Spelmansförbund. Prenumeration kostar för övriga 80 kr/år inom Sverige eller 140 kr/år utanför Sverige. Avgiften insättes på pg Tryckeri KFS i Lund AB

3 Motionera mera! Dags att föreslå stipendiat! Med ändringen av stadgarna som klubbades igenom på höstmötet härförleden, följde också en ändring som gäller inlämnandet av motioner. Från och med i år vill styrelsen ha in era motioner till kommande årsmöte före den 31 december. Detta för att inkomna motioner ska kunna skickas ut till medlemmarna tillsammans med kallelsen till årsmötet, som i vanlig ordning äger rum i mars månad. Hjärtligt välkomna med era förslag! Styrelsen Ny folkmusikkatalog Riksförbundet för folkmusik och dans (RFoD) har gett ut en ny upplaga av folkmusikkatalogen. Den förra kom för några år sedan. Katalogen innehåller uppgifter om och adresser till diverse artister, pedagoger, stämmoarrangörer, kursanordnare och andra som är engagerade i den svenska folkmusikvärlden. Malmö Spelmanslag har till minne av en av sina medlemmar, Gudrun Jörgensen, som avlidit, skänkt kr till Spelmansfonden. Ett utmärkt initiativ, som vi i styrelsen hjärtligt tackar för. Säkert finns det många andra tillfällen, då spelmanslag eller enskilda skulle kunna ge ett bidrag till fonden. Eller varför inte tänka på den i ditt testamente? I samband med årsmötet utses alltid en stipendiat, och det är dags att lämna förslag till 2001 års kandidat nu! Föreslå dig själv eller din kompis och motivera väl varför just du eller han/hon ska bli årets stipendiat. I riktlinjerna för utdelandet står bl.a. : Stipendiet avser att stimulera intresset för de värden som spelmansförbundet representerar. Exempel på skäl för att erhålla stipendium kan vara: * Spelman i utveckling som uppmuntras fortsätta. * Insatser inom kurs- och ungdomsverksamhet. * Forsknings- och insamlingsarbete. * Foto-, band- eller skriven dokumentering. * Övrig verksamhet. Skicka ditt förslag senast den 31 december till Hans Hovenberg Vallkärravägen Lund Ethno-kurs i Skåne! Medlemsavgift och försäkringspremie Under början av januari kommer du att få inbetalningskortet för nästa års medlemsavgift och försäkringspremie (om du har tecknat försäkring). Medlemsavgiften för 2001 är oförändrad. Försäkringspremien kommer att förhandlas med Folksam före årets slut, och jag hoppas att vi får behålla nuvarande premie. Titta gärna igenom ditt försäkringsbrev och meddela eventuella ändringar till mig före årsskiftet. Om du skickar ändringarna med epost så var noga med att ange ditt medlemsnummer och objektnummer för de saker som du vill ändra. Det går också bra att göra ändringarna i försäkringsbrevet och skicka det till mig. Göran Efterlysning Förra numret av Runtenom kom i retur på grund av okänd adress: Anders Larsson, Estlandsgatan 5 D, Malmö Anna Lonshult, Nikolaigatan 1 B, Malmö Kersti Alm, Lagerbringsväg 3 D, Lund Olof och Pontus Andkvist, Alnarpsv 50, Åkarp Göran Kurs i folklig sång Under hösten har jag, Lotta Folkesson dragit igång en sångkurs i Lund. Vi har sjungit mina favoritsånger och då kombinerat lusten att sjunga med arbetet att lära sig olika trix som hör ihop med folklig vissång. Det har handlat om sättet att lägga stämmor, olika typer av utsmyckningar, t.ex. kvartstoner eller drillar. Kursen fortsätter till våren. Vi träffas på måndagar klockan Det finns några platser kvar! Intresserad? Ring Lotta Folkesson 044/ I kursen ingår en konsert, som denna termin ska hållas i Klosterkyrkan i Lund (vid stationen) den 18 december. Kom och lyssna! Även andra, utomkursliga inslag kan man njuta av denna kväll i sångens tecken. Musik i Skåne är medarrangör. I mellandagarna blir det låtläger utanför Bromölla för ungdomar, byggt på samma koncept som de välkända och mycket uppskattade Ehno-lägren i Falun. Deltagarna kommer att lära varandra sina favoritlåtar och umgås under fem dagar. Det blir dock ingen utflykt till Bingsjö-stämman men andra aktiviteter planeras i stället. Det är Erika Ny, Bromölla som har tagit initativet till detta och hon gör det som ett projekt/ specialarbete under sin utbildning i processteknik! Det är kul att det finns utrymme för lite kultur inom en så specialiserad utbildning, vilket Perstorp AB ska ha all heder av. Vi önskar Erika och alla deltagare lycka till och ett riktigt trevligt spelläger! Läs mer på sidan 15! 3

4 Psalmodikon ett Herrans instrument av Ola Larsson För ett par år sedan var jag på en auktion där man bl.a. sålde ett s.k. psalmodikon. Som fiolspelman måste jag erkänna att jag inte hyser några högre tankar om detta instrument i musikaliskt hänseende. Min passion för antikviteter och mitt intresse för gångna tiders seder och bruk gjorde trots allt att jag, hastigt och lustigt, blev ägare till denna besträngade låda. Själv visste jag en del om psalmodikon sedan tidigare men av förvånade blickar att döma, då jag efter auktionen klev på stadsbussen i Malmö med detta instrument i handen, äger gemene man inte denna kunskap. Redan namnet psalmodikon, av grekiskans psalmos sång till strängaspel och odikos hörande till sång, skvallrar om instrumentets användning, nämligen ihop med andlig sång. Men så var ju också instrumentets lanserare, Johan Dillner, präst till professionen. Född i Selånger 1785 kom han som kyrkoherde till Östra Ryds församling i Södermanland fortsatte han sitt kall i Funbo. Från 1839 till sin död 1862 upprätthöll han kyrkoherdetjänsten i en annan upplandsförsamling, närmare bestämt Östervåla. Den vanligaste typen av psalmodikon består av en rektangulär låda. På instrumentets uppsida är spänd en sträng som under spelets gång avkortas mot ett numrerat greppbräde. Detta har sågtandsprofil och fyller samma funktion som banden på en gitarr. Instrumentets ljudhål är ofta inspirerade av fiolens. Precis som vid fiolspel använder man sig av en stråke. Psalmodikonet placeras lämpligast på ett bord. Förutom stabilt stöd kan bordsskivan fungera som en extra resonanskropp och förstora den annars relativt harmlösa tonen. Utveckling eller avveckling? I litteraturen påstås ofta Johan Dillner ha uppfunnit psalmodikonet Dessa uppgifter måste tas med en nypa salt. För det första lär Dillner enligt andra utsagor själv ha byggt sitt första psalmodikon För det andra talar några källor om att man på flera ställen i Sverige funnit psalmodikon och psalmodikonliknande instrument med dateringar så tidigt som Personligen tror jag inte att detta instrument är någon innovation utan en successiv utveckling (eller snarare avveckling) av andra instrument som hummel, nyckelharpa och norska langeleik. I slutet av 1700-talet hade fiolspelmännen i stort sett överallt trängt undan de s.k. hummelgubbarna. Det var vid denna tid nästan uteslutande i borgerliga sällskap i städerna som hummeln fortfarande förekom som bruksinstrument och till och med fick en renässans. Fiol- eller hummelspel, vare sig det förekom i allmogens nöjesliv eller i borgerskapets profana salonger kring Bellman och Lenngren, var enligt kyrkan ett djävulens påfund. 4 Johan Dillner, Inget krus med ny notskrift Tills nu har jag undanhållit en viktig detalj. Parallellt med psalmodikonet utvecklade Dillner för detsamma en sorts notskrift av siffertyp. Nu skulle även ickemusikaliska personer kunna lära sig ett instrument. I sin lanseringskanpanj fick Dillner stöd av både konung Oscar I och Johan Olof Wallin. Den sistnämnde hade starkt inflytande både som ledamot av Svenska Akademien och sedermera även som ärkebiskop. Till detta kan läggas att Wallin satt med i den kommitté som banade väg för 1819 års psalmbok (i bruk till 1937). Det var också just denna psalmbok som Dillner först översatte till siffernotskrift. Den spreds snabbt över hela Sverige. Andra var inte sena att följa efter med titlar som Sånger i Stämmor för Gudstjensten och det fromma Umgängeslivet och Melodier i Sifferskrift till Pilgrims-Sånger På wägen till det himmelska Sion. Nu kunde man efter tillgängliga beskrivningar enkelt bygga sitt eget psalmodikon. Sedan var det bara att skaffa sig en siffernotbok och börja spela. Instrumentet som skulle främja svenskarnas psalmsång, i hem, skola och vid andliga tillställningar, var här! Detta var en utveckling på gott och ont. Frågan är om det Maria Samuelsson, en glad silvermedaljös vid spelmanstävlingen i Växjö inte ur kulturellt intresse mest var av ondo. Sedan psalmodikonet och 1819 års psalmbok genom Dillners notskrift gjort entré i stugorna kom psalmmelodierna plötsligt att låta likadant över hela landet. De gamla fina koralerna med lokala särdrag och stort folkmusikaliskt värde lät sig inte spelas på det nya instrumentet. Många ur allmogen måste ha känt sig vilsna inför de nya standardiserade psalmmelodierna. Nu finns det ju tack och lov en hel del lokala koraler bevarade till våra dagar. Den intresserade läsaren kan till exempel botanisera bland John Enningers uppteckningar i Svenska Låtar. Kronor på verket Den 20 augusti 1913 var det spelmanstävling på stadshotellet i Växjö. På ett fotografi taget vid detta tillfälle kan man faktiskt se en gumma hållande ett psalmodikon. Hennes namn var Maria Samuelsson och kom från Virestad. För sitt psalmodikonspel och, får man förmoda, sin sång erhöll hon ett delat andra pris (20 kronor). En sträng recensent Den av Runtenoms läsare som blivit nyfiken på hur ett psalmodikon låter hänvisas till CD:n MUSICA SVECIAE Folk Music in Sweden Prillahorn & Knaverharpa. Om ni vågar lyssna, det vill säga! Vår skivrecensent Peter Pedersen yttrade sig så här i Runtenom 3/97 om ett spår från detta album: Jag tycker inte heller om det fesna

5 ljudet som uppstår när Nils Bengtsson från Flakeberg gnider sitt psalmodikon. Gammal koralbok för omusikaliska Jag har i min ägo en siffernotbok efter musikanten och lantbrukaren Anders Månsson i Sandby, född På försättsbladet läser man bl.a.: Koral-Bok för Folk-Skolor, eller Det förenklade Psalmodikon, af ABR. MANKELL. Häftet är tryckt Jag tänker här citera valda stycken ur denna siffernotbok. Förord. I detta arbete föreslås en genväg för sångundervisningen i Folk-skolorna. Metoden är en förenkling af Prosten Dillners Sifferskrift. Ungdomen i ett lärowerk, hwars syfte med sången inskränker sig till inöfning af de brukliga koralmelodierna, kan nemligen undwara åtskilliga af de förberedande kunskapsämnen, hwilka endst för den musikaliska konsten äro oundgängliga. Så behöfwer man hos folkskolans lärjungar ej inprägla theorierna om olika skalor och företeckningar, om moll m.m. Inöfning af durskalan gör här tillfyllest. De i denna bok förekommande koralerna äro, till ungdomens lättnad, samt och synnerligen tecknade på en enda skala. Utom alla wid Gudstjensten för behöfliga ansedda koralmelodier, samt de wanligaste numrorna ur Swenska Messan, innehålla dessa blad ännu en sammanställning af koralerna i fem klasser, efter deras olika karakter. Jemwäl den omusikaliska kan genom dessa tabeller inhämta, huruwida melodien uttryck er detsamma som psalmbokens ord: glädje eller sorg, m.m. Såsom bihang medföljer äfwen en anwisning för den i musik okunniga, att på fortepiano eller klavér uttaga melodierna. Sjelfwa sättet att begagna detta instrument kan antagas som allmänt bekant. Det behöfwer knappt nämnas att, medan högra handen med stråke framlockar strängens ton, den wenstra bör nedtrycka strängen mot sångbottnen, straxt till wenster om den siffra eller den stjerna, hvilken boken föreskrifwer. Anmärkas bör endast, att, då siffran 0 finnes föreskrifwen, wenstra handen icke widrörer strängen. Den som önskar ega ett förenkladt psalmodikon, kan utklippa ritningen på sista sidan af denna bok i fyra remsor, och fastlimma dessa på en sångbotten, samt derefter indela gripbrädet. (Är gjort i denna bok! förf. anm.) Fullfärdiga Modeller af det förenklade psalmodikon finnas till köps hos Bokhandlaren Looström i Stockholm, för 2 R:dr banco; likwäl utan stråke. En riktig femtilapp Det visade sig att psalmodikonet som jag köpte hade gått på auktion tidigare. I häftet som följde med fanns en lapp med följande text: Denna notbok köpte jag på auktion efter min farmor och farfar i S. Villie 27, Rydsgård i november Boken medföljde ett psalmodikon. Tillverkare av psalmodikonet skall vara en snickare i Smedstorp. Boken är en handskriven siffernotbok. På pärmens insida står att läsa: Denna notbok tillhör mig Jöns Larsen på nr. 9 Lunnarp. Januari I de familjer där man hade ett psalmodikon var det säkert vanligt att man samlades kring instrumentet för att spela och sjunga de älskade julpsalmerna. Nu, kära läsare, har ni chansen att göra detsamma. Svep ihop ett psalmodikon på uppesittarkvällen och spela psalmen här intill. Ingen höjdare? Ge bort det da n därpå! Spel, stänger och stadgeändring på höstmötet av Pontus Thuvesson Så var det dags igen för Spelmansförbundets höstmöte. För de flesta av oss var det på en alldeles ny plats, Ragna-Pers i Gärsnäs. I mina ögon var det jättehäftiga lokaler, en trelängad gård som är helt öppen inuti och lite andra byggnader. Efter en liten försening drog själva mötet igång och det var snabbt avklarat. Bara en punkt avhandlades och det var att fastställa stadgeändringen som årsmötet beslutade om vilket mötet också gjorde. Sedan kom fiolerna och de andra instrumenten fram Laif körde igenom väl valda delar ur Skånelåtar för småspelmän. Det är inte oävna låtar i den, inte ens för Laif och mig som knappast kan kallas för särskilt små. Kaffe fick vi naturligtvis också och Ann- Magret Malmkvist berättade på klingande österlendialekt om sånglekar som vi även fick praktisera. Hennes barnbarn visade upp lite kämpalekar, bland annat rövkrok. Laif och jag blev tillfrågade om vi inte skulle ta en returmatch, men av erfarenheten vet vi att det finns risk för att saker (som dansbanor och nacksenor) går sönder, så vi avstod. Stora grabbar som vi trillar inte, vi välter. Lena Alebo berättade om Österlens museums verksamhet och om midsommarstänger från Österlen som vi knappast kunde gissa att det funnits. Fantasin tycks ha flödat och den ena var ståtligare än den andra. Dalarnas midsommarstänger är välkända, men dessa var i samma kaliber. Sedan blev det spelworkshop med Åke för dem som var hugade på ett par danska bitar och dansdito med Peter Nilsson och Gunilla Claesson. I senare skedet av middagen som bestod av lammgryta höll kurserna konsert. Både barnkurserna och körkursen gjorde bra framträdanden efter den ganska korta tiden tillsammans. Vi fick även höra Alagi M bye, traditionsrik koraspelare från västafrika. Danskvällen inleddes med ett svettigt allspel under Laifs vana ledning. Sedan fortsatte den i vanlig stil med fest och dans Maria Persson skall ha ett stort tack för det arbete hon lagt ner på arrangemanget. Bra jobbat! Julpsalmen Hosianna Davids son ur Jöns Larsens notbok 5

6 Sven Spelman berättar Transkriberat av Åke Persson Bland kvarlåtenskapen efter Sven Jönsson i V.Torup finns åtta små blad med anteckningar där han skrivit om sin fars och sitt eget spelmansliv. Dessa har troligen skrivits på äldre dar, kanske på uppmaning av någon framsynt person. När bladen pusslats ihop framgår det att de utgör fyra texter som innehållsmässigt täcker eller kompletterar varandra. Den längsta av dessa återges i sin helhet nedan. Texterna på bladen saknar nästan helt interpunktering så en uppdelning i meningar och insättning av kommatecken har gjorts för att öka läsbarheten. Därav börjar många meningar med ordet Män.... Likaså har uppenbart felskrivna eller utelämnade ringar och prickar över å,ä,ö rättats eller tillfogats. I övrigt har språk och stavning bibehållits så långt möjligt för behålla känslan av äkthet och tidsrymd. I övrigt tillfogade kommentarer och ord är satta inom [...]. Materialet välvilligt utlånat av Oderljunga Mölla. Min far Jöns Bengtsson var född i Torsjö, Riseberga församling, Kristianstads län den 3/8 år Lärde sig själv att spela i unga år på en träskofiol och när han då fick en Sven Spelman rickti fiol blev han en mycket anlitad spelman vid Bröllopp, höstagille och andra fästtillställningar. Di spelkamrater som han hade voro Bauhusa Anders, Färingtofta samt en kvinna från Vira kallad Vire Ingrid, från Risiberga en Ströbäck, V.B.[?] samtliga goda spelmän. Män det var endast vid större tillställningar di var 2 eller hökts 3 att spela samman, utan di fläste gånger spela di solo. Detta har far berättat för mig. Jag var dän yngste av mina syskon och far hadd helt lagt upp med att spela på danser, dels genom att dragspelet trängt ut fiolmusiken och dels hans arbete som bestod i att lägga stengrund till husbygge och stengärdesgårdar så fingrarna blev ej lämpliga för fiolen. Far dog 1885 i Perstorps församling 62 år gammal. Som jag varje år då jag slutat skolterminen fick jag ut hoss lantbrukarna att uträtta varjehanda sysslor och däribland som vackte pojke. Män då hade jag min fiol med mig och övade mig då tillfälle gavs, män det var inte på alla ställen som min husbonde tillät dätta. Då jag var tio år kom jag till Hyllstoftagården där jag stannade 6 år och blev väl behandlad och hade frihet att spela när jag uträttat mina sysslor. Under dänna tid jag vistades där spela jag för ungdommen då di om somrarna dansade på en bro av plankor och vid rägnväder stod då en loga öppen hoss någon lantbrukare där vi dansade och då var merändels dansarna klädda i varkens[?] kläder och ett par halvslitna trätofflor. För dät mästa spela jag ensammen, män vid större gillen var även dragspel med och man spelade även två fioler samman. Då jag var 17 år tog jag tjenst på Gästgivare gården i Fleninge och blev bekant med en spelman Nils Jönsson från Ingelstorp, 6 Ströveltorps församling, vilket blev en stor jelp för mig i musiken med stråkföring och dyligt. Män under hela denna tid jag nu omtalat hadde Bröderna Berndtsson, Per, Bonde och Sven, däras musik slagit ann på mig då di var på slädparti i Blekemosa och spela, då far tog mig med dit för att höra Berndta påga, som di i dagligt tal kallas, ty ett sådant gehörs samspel som di hade, har jag inte hört vackrare. Av dässa spelmän lärde jag många melodier av, då jag vid så många tillfällen som gavs att få höra däm, kunde gå en och en halv mil att på avstånd höra deras spel, innan jag blev bekant med däm. Då jag 1887 flyttade till Gangvad, Källna socken, till Krestoffer Ekelund för att lära toffelmakeriyrket, blev jag bekant med K.M Pettersson och hans son Axel. K.M. Petterson och Ekelund voro halvbröder och musikutövare hela släkten. Krestoffer Ekelund var en god klarinätist och även spelade han fiol, män klarinätten blåste han mästadels. Under den tid jag var hoss Ekelund spelade Axel Pettersson och en August Tuvesson Ekelund och jag tillsamman i flera år. Då var vi på kä[?] så många bröllop och fäster som gick av stapeln. När då Ekelunds barn blev så stora så di kunde blåsa mässingsinstrument, bildade han en sextett. Då flyttade jag från Ekelund och då slog vi K.M.Petterson och Axel P. och jag tillsammans och bildade en fioltrio i flera år och hade stort räkningsfält och upptagna två och tre kvällar i Vickan flyttade jag till J.P.Berndtsson och spelade sammans med Berndtssons en tid flyttade jag till Qvidinge och då vidtog min musik med Petterssons ijen i flera år, då vi blev bekanta med Emil Nordström, Klarinatist, som vi spela mycket samman med flyttade jag till Hässleholm och dä var två års mällanrum sidan Pettersons och jag spelade samman, när då 1907 Spelmanstävling i lund, anmälde mig där med Emil Nordström som medspelare. Men han blev sjuk så han inte kunde deltaga, blev jag ensamm. När jag kom till Lund träffa vi spelmän och spela några styck sammans. När vi allesamman spelmän voro samlade att avtåga till tävlingsplatsen kom Häradshövding N.Andersson och fråkte om två eller 3 hade samspel till att spela [en] marsch män[medan?] vi tågade upp? Då svarade jag, dät har vi. Dänna marsch uppteckna N.Andersson och fick heta utställningsmarschen. Då fråga Nils Andersson om vi tre ville tävla som man för att få något mera helt, vilket vi samtyckte till och dänna tävling utföll med första och hederspris för utmärkt samspel och då blev av N.Andersson tillfrågade om vi ville spela Källnatrion på Skansen 1908 på Skansen i Stockholm, och där spelade vi 1908 [och] Genom dänna tävling blev namnet Källna Trion slutade jag upp med att spela med i Källnatrion. Bildade en trio (Emil Nordström, Albin Västerlund, Billesholms gr[gruva], Munka Ljungby. När mina Flickor blevo så stora så di kunde spela, fick jag inom min familj en (trio tre fioler)(två fioler(och Piano) och spelade så i några år tills barnen flyttade från hemmet. Då bildade vi en trio me två fioler och dragspel dessa voro min systerson Oskar Lindhoolm dragspel, Kurt Friberg fiol, Sven Spelmans trion. Samtliga dessa spelmän av gammal spelmanssläkt. Sven Spelmans trio med sina döttrar

7 In memoriam Ivan Karlsson Spelmannen Ivan Karlsson, Ystad, har efter en längre tids sjukdom avlidit. Ivan var född i Eneborg, Sövestad församling. Han växte upp i en musikalisk familj där det ofta sjöngs och musicerades. Han började spela fiol vid 6 års ålder och lärde sig grunderna hemma. I syskonskaran var det ytterligare två bröder som spelade fiol och två som spelade dragspel. Fadern Mauritz Karlsson ( ) var också fiolspelman och ur hans repertoar har Ivan tecknat upp två valser. Vid femton års ålder lade Ivan fiolen på hyllan tills han i femtioårsåldern åter väcktes av dess ljuva ton. Sedan dess spelade han dagligen på några av de många fioler som han hade i sin ägo. Ivan gick med i Skånes Spelmansförbund och Österlens Spelmanslag 1968 och var under många år lagets sekreterare tilldelades han zornmärket i brons och 1978 diplom efter brons. Sin försörjning fick han från början som skogsarbetare på Krageholms gods men så småningom fick han anställning som förrådsman på vägverket i Sövestad. Ivan var en mycket intresserad och aktiv spelman och spelade även till folkdans. På bilden bär han sin häradsdräkt från Herrestad. Hans spelmansgärning fick ett abrupt slut redan för tretton år sedan då han drabbades av en hjärnblödning. Han kunde dock glädjas åt de gamla spelmanslåtarna in i det sista vilket gjorde ett starkt intryck på mig när jag hade förmånen att träffa honom kort tid före hans död. Ivan var gift med Svea som avled kort tid efter Ivan. Tillsammans har de två söner. Ivan begravdes i Ystad den 19/10 och vid begravningen framförde mångåriga spelkompisen Lena Andersson och hennes sambo John-Erik från Glemmingebro Barsebäcksmarschen efter Per Munkberg och Karlebynejdens brudmarsch på fiol och munspel. Nu har Ivans fiol tystnat för gott men minnet av honom som en genuin spelman och varmhjärtad person kommer att leva kvar. Peter Pedersen Till Ivan Många låtar vi hörde dig spela innan Du till slut la ner din fela. Från fiolen hördes toner så trolska när Du framförde vals, kadrilj och polska. Stråken Du förde med känslans rytmik och luften och hjärtat fylldes av musik. Nu finns Du bara i minnet kvar men vi minns Dig precis som Du var. Lena Andersson, Glemmingebro Nu så är det jul igen... Nåja, snart så är det jul igen får man väl säga än så länge. Det är skönt att det bara är november, så man hinner med att förbereda julen ordentligt... Helgerna blir ett välkommet avbrott i vardagen, och på sätt och vis fyller detta samma funktion som t.ex. när vi byter till andra kläder när vi kommer hem från jobb. Man markerar ett avbrott i den monotona lunken, någonting annat sker än det som hänt hela dagen eller hela året tidigare. Julen är vår ojämförligt största helg, men som bekant långt ifrån den enda. Fast det var faktiskt bättre förr, för den som gillade avbrott i arbetsveckan. I slutet av 1730-talet gjorde man försök på riksdagsnivå att inskränka antalet helgdagar (som då var mycket större än idag) med hela 21 stycken. Anledningen var rent nationalekonomisk; man hade räknat ut att dessa helgdagar innebar en förlust för landet till ett värde av mer än 11 mijoner daler kopparmynt. Men prästerna och bönderna protesterade, så det blev ingenting av med den ändringen. Det dröjde emellertid inte längre än till 1772 års riksdag förrän man klubbade ett liknande förslag som kom att kallas den stora helgdöden. Exempelvis avskaffades fjärdedagarna som helgdagar, exempelvis fjärdedag jul. Annandagen har vi ju fortfarande lov att vara lediga. Eftersom man i Sverige och övriga Norden firar aftonen före högtidsdagen mer än själva högtidsdagen, var kanske 1935 års tilllägg till helgdagarna inte helt ologisk. Säkert är att många blev glada över några extra fridagar under året. Då gjordes nämligen påskafton, midsommarafton och julafton till lediga dagar, efter engelskt mönster (s.k. bank holidays).ytterligare en kalenderreform ägde rum 1953, då två helgdagar som alltid firats på bestämt datum flyttades till närmaste lördag så att man fick en sammanhängande ledighet. Det gällde Marie bebådelsedag den 25 mars och Johannes Döparens dag den 24 juni. Samtidigt skapade man en ny helgdag på hösten, nämligen Alla helgons dag, som också förlades till en lördag. Men för att återvända till julen, som vi ju har närmast framför oss, så inleds den väl för många med första advent och med affärernas julskyltning. Julhandeln har sitt ursprung i julmarknaderna, som förr hölls på Tomasdagen den 21 december. Skyltsöndagen var ursprungligen en överenskommelse mellan köpmännen som ville visa upp sig och sina varor på en dag då folk var lediga från arbetet och hade tid att gå och titta på skyltningen. Ordet skyltsöndag dök upp i Svenska Akademiens ordlista första gången Julfriden var lagstadgad i alla de gamla landskapslagarna, dock med vissa variationer beträffande vilka dagar den skulle gälla. Här nere i söder var vi tydligen särskilt fridsamma i de gamla danska landskapen gällde julfriden redan från första advent. Och skånelänningar, liksom gotlänningar, hade seden att ringa in julhelgen i kyrkklockorna i tre repriser, samt däremellan kimma (man slog med stenar eller klubbor små korta slag på kyrkklockan i en bestämd rytm). Detta är en gammal dansk sed, som t.ex. den danske 1800-talsprästen Grundtvig nämner i sin psalm Det kimer nu til Julefest. Annars lär det ha varit lite si och så med den skånska jultidskyrksamheten förr i världen. Nuförtiden går många i kyrkan bara två gånger om året: till första advent och i julottan. Men vid ett kyrkmöte i Lund år 1555 stadgades att endast en mässa högmässan skulle få hållas på juldagen. Man förbjöd alltså nattmässan och den tidiga morgonmässan (julottan) med hänsyn till kyrkotukten. Det var tydligen alltför många som festat ordentligt på julaftonen och som på varjehanda vis störde ordningen och friden i kyrkan på juldagsmorgonen. När sedan de skånska landskapen blev svenska, var det meningen att man skulle inrätta sig i den svenska kyrkoordningen och hålla ottesång som man gjorde i de gamla svenska landskapen. Fast skåningarna sägs ju ha varit lite tröga av sig, så det dröjde faktiskt ända in på 1900-talet innan man på nytt infört julotta överallt. Några församlingar i Lundatrakten lär ha varit mest motsträviga. Ett annat nygammalt inslag i det kyrkliga julfirandet är midnattsmässorna, som sedan de infördes i mitten av 1940-talet blivit mycket populära. Kanske passar det storstadsmänniskorna bättre att hålla sig vakna länge på natten än att stiga upp tidigt. Hur som helst kan det kanske ändå vara svårt att somna med magen proppfull av julmat och med huvudet fullt av bilder på Kalle Anka och hans vänner...! Litteratur: Nils Arvid Bringéus Årets festseder, Fingraf Tryckeri AB, Stockholm

8 Märkvärdigheter i Markaryd av Anna Erlandsson Som vanligt andra helgen i oktober var det dags för en resa till stämman i Markaryd. Vi var fyra i bilen: Jonas, Cecilia, Ola och jag. Det mesta på stämman var sig likt, frånsett att det i år fanns möjlighet att köpa kaffe med tilltugg i Medborgarhusets foajé redan innan allspelsövningen. Detta passade våra magar alldeles utmärkt, eftersom det ju tagit en stund att åka från Malmö och ända upp över småländska gränsen. Allspelsövning och senare allspel skedde som vanligt under Laif Carr Olsens inspirerande ledning, och det var gott om folk både på och framför scenen även den här gången. Scenframträdanden av diverse grupper stod förstås på programmet, och årets tema tycktes vara märkvärdiga entréer. Någon ramlade i kulisserna (utan större blessyrer, kan meddelas), ett livat gäng startade sitt program stående på knä, och en skånsk spelman (vars namn här icke skall nämnas) lyckades med konststycket att få med sig scentrappans kantlist under skon. Spik i foten...! Nåväl, kvällen fylldes efter middagen på Stora Hotellet med musik, musik och åter musik till långt ut på natten, precis som sig bör på en riktig spelmansstämma. Stämman bjöd på ett fullspäckat program hela eftermiddagen, men vi körde hemifrån i ovanligt god tid i år och hade därför några minuter över på förmiddagen när vi kom fram till Stora Hotellet. Eftersom vi tydligen var de första gästerna den dagen, fann vi ytterdörren låst och beslöt att följa instruktionerna på den lilla lappen på dörren. Press the bottom stod det. Vi provade på varandra men ingenting hände. Sen såg vi pilen som visade mot dörrklockan. Den satt för högt, så vi tryckte med handen istället. Och då dök hotellägaren upp och släppte in oss i värmen. Efter att ha dumpat bagaget på våra rum gick vi ut på en liten promenad i samhället. Vi kom inte så långt. Första och enda anhalten blev pappershandeln i kvarteret intill, där Ola köpte en gammal bok vars titel är tämligen kaxig: Fråga mig om all ting! Handbok för alla menniskor. Med originalbidrag af flere svenska författare. Tryckåret var 1882, så den har några år på... ryggen kanske man ska säga när det gäller böcker. Här kan man läsa om precis ALLT: från matlagningsrecept (vad sägs om Hare i kruka, Stekt kalfhjerna eller Stufvade ostron ) till råd om Panik på teatrar och i kyrkan eller hur man tvättar färgat siden. Läs och begrunda följande tips! Allmänna försigtighetsmått till förekommande af de vanligaste olyckshändelserna, som lätt kunna ihågkommas och iakttagas af hvar och en. *Undvik att vara ute i fuktig dimma. *Rid aldrig på gångbanor. *På gatorna bör man 8 ihågkomma att alltid gå utanför linien för källarluckorna och att aldrig se åt ett håll då man går åt ett annat. *Tillse att mattorna i trapporna är ordentligt fästade. Os. För personer som blifvit sjuka af os i stängdt rum är bästa botemedlet att begjuta hufvudet med kallt vatten, slå upp ådern och lägga senapsdegar under fötterna. Galopp är en särdeles liflig dans som utföres endast med vanliga chassé-steg. Hur många par som helst kunna deltaga deruti och ordna sig som till vals. Vals. Så många par som få rum dansa ut på en gång, men i ordning, så att de ej dansa om hvarandra, och de icke dansande paren uppställa sig i en rad midt på golfvet bakom hvarandra. (---) I vals får man ej hoppa utan endast glida fram. Allt söndrigt linne bör lagas en gång i veckan. Hängda. Repet eller bandet hvarmed personen hängt sig lossas, och ådern öppnas på halsen eller armen. Om elektricitet finns att tillgå kan den med fördel användas (hur då, undrar man? reds.anm.), och för öfrigt behandlas patienten som vid drunkning, undantagandes att 8-10 blodiglar placeras vid tinningarne. Råd till unga damer. *Den som har blå ögon behöfver ej derföre se smäktande ut. *Och den som ha svarta får icke stirra med dem. *Den som dansar väl bör ej göra det ofta, och den som dansar illa bör aldrig göra det. Sång. Den som önskar lära sjunga måste först pröfva om tillräcklig röst och anlag finnes och om ansträngningen kan på något sätt vara skadlig för hälsan. Det viktigaste är att hafva ett godt musikaliskt öra, som lätt uppfattar melodi och takt, och detta igenkännes hos barn derpå att de försöka sjunga efter melodier, som de hört spelas eller sjungas. Nyttan af sång. Vi hafva hört ett påstående att sång skall vara ett nyttigt korrektiv för klena lungor, och vi tro att detta ej saknar all grund. En utmärkt läkare, doktor Ruth, yttrar i detta hänseende: Tyskarne angripas sällan af lungsot, och detta härleder sig enligt mitt förmenande från den styrka som utvecklas i deras lungor genom de myckna sångöfningarna hvilka utgöra en del af deras uppfostran. En anmärkning af sångläraren vid musikaliska akademien bestyrker ytterligare denna mening, ty han sade sig hafva observerat flera fall, der lungsigtiga personer genom flitiga sångöfningar blefvo återställda till helsan. Ja jag säger då det! Inte mindre än 2107 sådana goda råd ryms i nämnda bok. Och de var inte dyra boken kostade två kronor. Fast det är väl sant som de säger, att det bästa råd man kan få är att inte lyssna på goda råd... Därför är detta inte ett råd utan en uppmaning: åk till Markaryd andra helgen i oktober nästa år, så ses vi där! Stämman (och tydligen även den lilla pappershandeln) är värd ett besök! Saxat från Ystad Allehanda den 22 december 1903: En 216-årig violin har förvärvats av den framstående musikvännen apotekare Salomon Smith i Ystad. Instrumentet ifråga, som inköpts från Berlin för mark, eller nära kr, är tillverkat 1687 av den beryktade italienske instrumentmakaren Antonio Stradivari samt torde ha ett mycket större värde, utom det antika, som det lär vara den första Stradivari-violinen i Skandinavien. Sådana auktoriteter som professor Neruda och danske konsertmästaren Svendsen ha avprovat den dyrbara tingesten och funnit den ypperlig. Sant och skrönt om kaffegöken Den sörmländske spelmannen Sme ns-axel som levde enligt principen lort skyddar mot mycket ont sade vid en intervju en gång att: Av all lagader mat är kaffegöken den goaste. Kaffegökens storhetstid är väl nu förbi, men i minnet finns fortfarande recept, sanna eller påhittade, enligt vilka man lär ha tillagat den för man blandade inte kaffegök, man tilllagade den. Som bekant ska den svenska kaffegöken tillagas enligt det klassiska receptet: Man lägger en tioöring i botten. Sen häller man på kaffe tills man inte ser den längre. Sen häller man på brännvin tills man ser den igen. Enligt en påstådd skånsk variant gör man istället så här: Man lägger en tioöring i botten. Sen häller man på brännvin tills man inte ser den längre (häpp!). Sen häller man på kaffe (om det får plats). Finskt kaffe dricks vanligen med Koskenkorva sägs det och det lär finnas tre sorter: Kaffe brutale bara kaffe Kaffe normale med kaffe Kaffe speciale utan kaffe Själv föredrar jag nog Kaffe nymale. På Fanø i Danmark fick vi lära oss hur man tillagar en traditionell kaffepunsch av kaffe och Brøndum: Man sätter kaffeskeden i koppen och häller på kaffe tills skedbladet är täckt. Sen häller man i Brøndum medan man räknar: en-två-tre. Någon tyckte dock att vi svenskar räknade i svensk polsketakt en-tvååå-tre. Ja, hur skulle det sett ut om vi hade räknat enligt de danska tvåtaktspolskorna: entvå...? Åke

9 Skånes Spelmansförbunds stadgar antagna vid höstmötet den 4 november Ändamål Skånes Spelmansförbund är en ideell sammanslutning, politiskt och religiöst obunden. Förbundet ska verka för att traditionell skånsk folkmusik tillvaratas, levandegörs och blir känd i vidare kretsar, samt främja skånska spelmäns gemensamma intressen. 2 Medlemskap och medlemsavgift Medlemskap i förbundet beviljas envar som är intresserad av skånsk folkmusik, vill ta del i förbundets aktiviteter eller stödja dess ändamål. Medlem ska erlägga årlig avgift till förbundet med belopp som årsstämman beslutar. Till hedersmedlem kan utses medlem eller annan som inom eller utom förbundet synnerligen förtjänstfullt verkat för förbundets ändamål. Hedersmedlem erlägger ingen avgift för medlemskap. Förbundets styrelse har beslutanderätt i alla medlemsfrågor. Besluten ska meddelas förbundsstämman. Medlem som inte rättar sig efter förbundets stadgar eller som eljest genom sitt handlande eller uppträdande skadar förbundets anseende och ändamål kan uteslutas ur förbundet. 3 Styrelse Förbundets verksamhet ska ledas av en styrelse bestående av ordförande, sekreterare, kassör, musikledare samt ytterligare en ordinarie ledamot och två suppleanter. Suppleanter deltar så långt som möjligt i styrelsens möten och löpande arbete. Styrelsen är beslutsmässig då minst tre ledamöter eller deras suppleanter är närvarande. Ledamöter har var sin röst. Då endast tre styrelsemedlemmar är närvarande krävs enighet för beslut, i övriga fall gäller majoritetsbeslut. Vid lika röstetal avgör ordföranden. Vid ledamots frånvaro röstar suppleant för denne. 4 Styrelsens uppdrag Det åligger styrelsen att handlägga förbundets löpande angelägenheter, att verkställa beslut som fattats vid förbundsstämma samt att besluta i frågor som inte kan invänta förbundsstämmas avgörande. Följande ledamöter har särskilda ansvar enligt: Ordförande: Har det övergripande ansvaret för att styrelsearbetet fungerar i en positiv och konstruktiv anda och att tillse att inga av spelmansförbundets syften eller medlemmarnas intressen åsidosätts. Kassör: Ansvarar för att spelmansförbundets ekonomiska transaktioner och bokföring sköts klanderfritt. Sekreterare: Ansvarar för att protokoll vid styrelsemöten förs, justeras och bevaras, samt att en årlig verksamhetsberättelse blir skriven. Musikledare: Ansvarar för repertoar och gruppspel vid spelmansförbundets träffar samt bör vara medlemmarnas samtalspartner i frågor som rör vår musik. Styrelsen ska tillse och ha huvudansvaret för att arbete med medlemsregister, arkiv, medlemstidning, notredigering och försäljning och liknande funktioner fortlöper på ett tillfredsställande sätt och att lämpliga personer utses att ansvara härför. Det åligger styrelsen att upprätta och underhålla ansvarsbeskrivningar för de funktionärer som styrelsen tillsätter. Ledamöter och funktionärer som delegerar uppdrag vidare, behåller ansvaret för genomförande och uppföljning av dessa uppdrag. Styrelsen ska svara för förbundets ekonomiska förvaltning samt föra protokoll över förbundets verksamhet. Styrelsen ska hålla erforderliga kontakter med riksorganisationer som har närliggande verksamhet samt med angränsande landskapsförbund. Styrelsen ska minst vart femte år föra upp en verksamhetsdiskussion på något av medlemsmötena. Styrelsen ska också på lämpligt sätt, och i rimlig tid, förbereda medlemmarna för en sådan diskussion. 5 Förbundsstämma Årsstämman är ordinarie förbundsstämma med förbundets medlemmar och ska årligen hållas senast under mars månad. Styrelsen kan därutöver - om särskilda skäl föreligger - kalla medlemmarna till extra förbundsstämma. Om minst en tredjedel av de röstberättigade medlemmarna begär det med angivande av ändamålet ska styrelsen kalla till extra förbundsstämma. Mellan två förbundsstämmor ska förflyta minst 40 dagar. Skriftlig kallelse till förbundsstämman, samt då det gäller årsstämman även verksamhetsberättelse och inkomna motioner ska sändas ut till medlemmarna senast en månad före stämman. Rösträtt vid förbundsstämma har endast medlemmar som senast 7 dagar före stämman inbetalt medlemsavgiften. Medlem som ej kan närvara vid förbundsstämma, äger rätt att ge annan medlem fullmakt att föra sin talan. Fullmakten ska vara skriftlig och vidimerad. Omröstning vid stämman sker öppet. Vid personval ska dock sluten omröstning ske om det begärs. Vid lika röstetal avgör lotten vid personval, medan stämmans ordförande har utslagsröst i övriga frågor. Motioner till förbundsstämman ska vara styrelsen tillhanda senast 31 december. 6 Dagordning vid årsstämma Vid årsstämma ska följande ärenden förekomma: Årsstämmans öppnande Val av funktionärer vid årsstämman -förhandlingsordförande - årsmötessekreterare -två personer att justera årsstämmans protokoll samt vara rösträknare Frågan om årsstämmans stadgeenliga utlysande Godkännande av dagordningen Föredragning av verksamhetsberättelse Föredragning av resultat och balansräkning samt fonderade medels räkenskaper Revisorernas granskningsberättelse Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen Av styrelsen till årsstämman hänskjutna frågor Behörigen väckta motioner Föredragande av budget och fastställande av medlemsavgift Val av ledamöter och funktionärer: -förbundsordförande för ett år jämnt år: - sekreterare för två år - musikledare för två år udda år: - kassör för två år - en övrig ledamot för två år varje år: -två styrelsesuppleanter för ett år -två revisorer för ett år - två revisorsuppleanter för ett år - tre valberedningsledamöter för ett år varav en utses till sammankallande Övrigt Årsstämmans avslutning 7 Stadgeändring För ändring av förbundets stadgar erfordras 2/3 majoritet vid två på varandra följande förbundsstämmor, varav en ska vara årsstämma. 8 Upplösning Beslut om upplösning av Spelmansförbundet kan endast fattas på årsstämma och bekräftas på nästföljande behörigen utlysta årsstämma. Vid båda tillfällena krävs minst 4/5 majoritet för att upplösa förbundet. Eventuella ekonomiska tillgångar ska tillfalla annan lämplig spelmansorganisation och förbundets arkiv doneras till eller deponeras i lämpligt skånskt arkiv i enlighet med sista årsstämmans beslut. Vid dessa beslut tillämpas samma majoritet som för vanliga årsstämmobeslut. 9

10 J J J Visa flera varianter Skånes musiksamling = 70 Sälja pottor Lek & 3 8 œj œ œ l œ œ l # œ l œj œ œ œ œ œ œ œ œ l l l Jag kör mig åt tor -get, tor -get. Jag har pott - or å säl - ja, œj œ œ œ œ œ œ & œ / l œ œ œ œ œ œ œ l l säl - ja! Når -ra sto - ra å når -ra små, når - ra brun - a å & œ œ œ œ l œ œ œ # œ l œj œ / œj l œ œ œ l når -ra blå! Jag har pott - or å säl - ja. Å förr än jag & œ œ # œ œ œ œ œ l œj œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ l l l ska - a säl - ja pot - tor så lät -ta, ska jag kö -ra mi -na häst-ar så œj œ œ œ œ œ œ & œ l l œ œ œ œ œ œ œ l l tröt -ta. Först åt Skå - ne och sen åt Lund, sen åt Ask - a å œ & œ œ œ l œ œ œ # œ l œj œ / œ œ œ l sen i Grund! Jag har pott - or å säl - ja! Å så du œ œ œ & œ œ l œ œ # œ l œj œ œ œ œ / l œ œ œ l hur jag nar-ra bon -den med den pot-tan! Jag sål-de som en man, œ œ œ & l œ œ œ œ œ œ œ l l œ œ œ œ œ l l han köp -te som en narr. Ha, ha! Hon var spru -cken i bot-ten, & œ œ œ œ œ l œ œ œ œ œj œ œj œ œ œ œ œ l l l l œ / Ha, ha! Det var ett stort styck - e å bräd-den, ha ha! Skaf-tetva å-na! De dansande går omkring i rummet i en lång rad och sjunger: Jag kör mig åt torget, torget. Jag har pottor å sälja! Nårra stora å nårra små, nårra bruna å nårra blå! Jag har pottor å sälja. Därefter stannar de sjungande framför någon som inte är med i raden och säger: Se godda! Vill du köpa en potta? Ja! Vad kostar di? En tjuga. (eller något annat högt pris) Det är för dyrt, en krona vill jag ge! Då fortsätter raden sin vandring under sång med samma melodi. Å förr än jag ska sälja pottor så lätta, ska jag köra mina hästar så trötta. Först åt Skåne och se n åt Lund, sen åt Aska och sen i Grund, Jag har pottor å sälja! Nu sjunger de första strofen igen och bjuder omigen ut pottorna åt köparna, när säljaren är nöjd med budet utlämnas en av pottorna samt dess bärare. Denne slås i ryggen, varvid han skriker till för att tillkännagiva klangen i pottan. För var kruka som säljes fortsätter raden och sjunger nu: Och såg du hur jag narra bonden med den pottan! Jag sålde som en man, han köpte som en narr, ha ha! Hon var sprucken i botten, ha, ha! Det var ett stort stycke å brädden ha ha! Skaftet var åna! Sedan börjar leken omigen från början tills dess att alla deltagarna är bortsålda. Spelledartrams - Du Laif, om den magen hade varit på en kvinna så hade hon varit gravid. - Det har den och det är hon! 10

11 Korsord Konstruktör: Åke Persson Höstmötet, det aktuella premiepensionsvalet, samt tidningens artiklar har inspirerat till orden denna gång. Läs först och lös sen. Ha så trevligt i höstmörkret! Skicka in lösningen senast den 22 januari 2001 till: Anna Erlandsson John Ericssons väg 71 B Malmö Den först öppnade rätta lösningen belönas med en valfri publikation eller CD från vårt notlager Vågrätt V1 Dryckesportion V4 Bundna noter V8 Dold V12 Höstmötesplats V15 Vems? V18 Döing V19 Var V30+L30:s yrke V20 Låtös V56 En av kyrkofäderna L21 Med list och ojusta metoder V23 Ensträngad "fattigmansorgel" V59 Livgiven L22 Jästa druvor på flaska V25 Den äldre V61 Saknar psalmodikonböcker L23 Höstmötesvärd + V37 V26 Uppfann V23 V64 Pensionsfondsval L24 Säkert papper V28 Söderns vita guld V65 Får man stundom ångra L27 Flisar maten V30 Hade barn i brevlådan V66 Underligt L29 Fru Martinson V31 Skånsk reel L30 Folklig musikant V32 Betyder intet eller tiofalt Lodrätt L33 Betalas igen V34 Gudomligt stycke L2 Uppmaning från kryssmakaren L35 Gör domaren i tvisten V37 De ger sej ej så lätt L3 Fanns det mycket av förr L36 Lejonman V39 Ej en hög L4 Spelmanstävling 1910 och dit L38 Ting V40 Kort skiva flyttade V30+L30 L46 Invändning V41 Ofta tillsammans med fasa L5 Kan man stå för L48 Två i Danmark, till i England V42 Fick födelsedagsvals av Benny L6 Innehållslös och Sawyer L49 Gör vågor hörbara V43 Stilig och flott L7 Jämka ihop L53 Svensk mästare V44 Byggbit och arbete L9 Kamelväg till himmelriket L54 Public Relations V45 Att inte gjuta på vågor L10 Fågel med dalanamn L55 Plats för disciplinerad växtlighet V47 Först så går dom upp, sen går dom L11 Inget för ögat L57 Halsbeklädnad och orm ner, sen går dom upp, sen så går L12 Eric och bisak L58 Mindre friktion dom ner, sen går dom ännu längre L13 Sveriges Radio L59 Ilsk ner... L14 Där spelade Källnatrion både 1908 L60 Emedan V50 Enar och fiolträ och 1909 L62 Torsten Nilsson V51 Kort för Margareta L16 Kaross L63 Lady och babymat V52 Mättade katoliker inför fredagsfastan L17 Ny L64 Smila och elak Rätt lösning till förra numrets kryss Vinnare denna gång blev: Berit Lundgren, Helsingborg, som vinner en valfri publikation (CD/ band/nothäfte) från vårt utbud. Grattis! Ta kontakt med Hans Hovenberg, M A N I S P E L M A N S S T Ä M M A Å B Ä C K M A N J D U O O Ä F Ö R E L O C K R O P U Ö A T Ä L T A R B O A Å K E Å R T A L N J U B I L E U M H A S S E N A T T S U D D R C I S S U P P E H Ä L L E B G B A R O C K T S D E G E B E R G A O A N A D A S Ä V Ä L L J U D A E N Å R S D A G P M A T L A S S A M V A R O K E G Å E T G R Y N I N G S A N S N A T U R L Ä N Ä C K R O S A D A N S R U N D A N 11

12 Recensioner Peter Pedersen, Ö.R.A Örjan Englund, Robert Larsson och Anders Mattsson AWCD-31 En upplandstrio bestående av dragspel, fiol och nyckelharpa i perfekt symbios. Traditionella låtar blandas med nyare kompositioner i lagom proportioner. Några av mina favoritspår är Grodan av Robert Larsson, Hårdingen av August Bohlin och Tobopolketten av Eric Sahlström. Det är en fröjd för örat och en vitamininjektion för själen att lyssna på Ö.R.A. Och skulle man av någon anledning känna sig trött i höstmörkret kan man välja spår nr 17 Polska mot trötthet efter Vikstalasse så blir man pigg och glad igen. Det garanterar jag. Info: Låtar på nyckelharpa från Österbybruk Justus Gille, Viktor Vikman, Eric Sahlström, Hans Gille, Per Oskar Hellgren, Per Jernberg, Österby Spelmanslag AWCD-36 Intressant dokumentation av olika nyckelharpstyper och spelstilar. Gavs ut som LP redan 1975 och föreligger nu som CD. Här finns mycket intressanta fakta om nyckelharpstraditionen i Österbybruk i det medföljande texthäftet som skrivits av Gunnar 12 Ahlbäck och Jan Ling. Speciellt roligt är det att få höra gamla traditionsbärare som Justus Gille och Viktor Vikman spela kontrabasharpa med dubbellek (österbyharpa). Österby Spelmanslag ger ett vitalt intryck med sina fem låtar men höjdpunkten på CD:n är de åtta låtarna med Eric Sahlström. Info: Bohusbeddar och Övdalslieker Marie Stensby och Verf Lena Egardt GIGA GCD-43 Två fantastiska spelmän med driv och känsla i spelet möts på denna CD. Marie och Lena träffades första gången 1978 på musikhögskolan i Stockholm där de utgjorde hela årskursen av den violinpedagogiska utbildningen för folkmusiker. Vänskapen kom att hålla i sig. Fast låtarna från deras hemtrakter skiljer sig åt har tjejerna mycket gemensamt. Båda är födda 1959, båda jobbar som musiklärare och båda har tre döttrar. Båda blev tidigt riksspelmän, Marie på Frostavallen 1975 och Lena i Norrbo Sololåtar varvas med spel på två fioler. Alla låtar sitter perfekt men skall jag välja ut några russin ur kakan så blir det bland bohusbeddarna Vals efter Niklas Larsson och Polska efter Anton Andersson och bland Övdalsliekerna Barbro Pers polska och Polska efter Gyris Anders. Sammanfattningsvis är det här en skiva med genuin och obefläckad folkmusik när den är som bäst. Info: utflykten Karin Ohlsson & Hanna Tibell AWCD-38 Tjugoen nykomponerade låtar får vi uppleva på utflykten med Karin, 28, och Hanna, 29. Två ytterst välmeriterade fiolspelmän som numera bor och verkar i Malmö. Utflykten går dock till Värmland och Hälsingland som är tjejernas folkmusikaliska hemvist. Att skivan blev som den blev förvånar mig inte det minsta. För ett år sedan hade jag nämligen turen att under en bilfärd mellan Ystad och Malmö få höra folkmusik på radio Malmöhus. Det lät så bra att jag satt spänt och undrade vem som spelade. Jo, det var Karin och Hanna! Samspelet som på skivan bitvis kryddas av viola d amore låter också ypperligt. Bättre kan man knappast spela på två fioler! En låt som gör starkt intryck på mig är Hannas komposition Till Hazze som hon tillägnat Hans Melin. Men jag är också svag för Karins triolpolskor såsom Islossningen m.fl. Grattis till en bra skiva! Info: / Zeke Cecilia Österholm & Kerstin Andersson AWCD-34 Cecilia och Kerstin är två unga skivdebutanter med artistnamnet Zeke. Instrumentet de vurmar för är nyckelharpa. Femton vältrimmade låtar, varav hälften egenhändigt påhittade, får vi uppleva. De traditionella låtarna har iklätts en kostym av modernare och ungdomligare snitt utan att för den skull förlora så mycket på det. Tvärtom är det ganska intressant att lyssna på duons okonventionella lösningar vad gäller harmoniseringar och rytmik i arrangemangen. Rakt igenom mycket välvårdat och vackert spelat. Det här är framförallt en lyssnings-cd eftersom spelet är lite för slätstruket och rapsodiskt för att fungera till dans. Enda undantaget är låten Tralla- Maria av Kerstin som lyfter hela CD:n med sitt härliga polskesväng. Helt klart mitt favoritspår. Det hade inte skadat med fler låtar av den kalibern men sammantaget är det här en mycket intressant och nyskapande nyckelharpsskiva. Info Zekes:

13 Noter, skivor och kassettband vintern Skånes Spelmansförbund NYHETER Skivor & Kassettband Skånelåtar för småspelmän Nothäfte för barn, ungdomar och vuxna tänkt att användas av pedagoger, föräldrar och andra spelsugna. Utformat så att det går att kombinera med Suzuki-metoden :- (100:-) Noter Nu åter: Allspelslåtar, 108 svenska allspelslåtar utgivna av Sveriges Spelmäns Riksförbund :- (70:-) Svensk Folkdansmusik, Nils Löfgren, 95 låtar för 2 fioler :- (120:-) 30 låtar ur Carl-Eric Berndts samlingar, CEB :- (50:-) Spelmansförbundets Nygamla samling, 28 låtar :- (50:-) Klockarklang ur Per Nebbele och O. P. Löfstedts nothäfte :- (50:-) Skånsk Folkmusik efter Riksspelman Johan Nilsson :- (50:-) Ur Skånska Spelmansgömmor (gröna häftet) 25 låtar ur Carl-Eric Berndts samlingar :- (50:-) Byadans 30 låtar för gammaldans (röda häftet).. 65:- (50:-) Förvaringspärm blå pärmen, med påskriften Skånelåtar och förbundets emblem i guld :- (30:-) Till våra spelmanslärlingar... 80:- (65:-) 80 Skånska Spelmanslåtar Utvalda och arrangerade för 2 fioler av riksspelman Enar Lönn :- (100:-) Nisse Tisse Timmerman rim och ramsor i Skåne sammanställda och med teckningar av Mai-Liss Sydborn.. 90:- (70:-) Visor i Skåne, Utgivna av Utbildningsradion i serien Visor i Sverige. Urvalet av visor är gjort av Christer Lundh och Rigmor Sylven :- (90:-) som ovan men med tillhörande kassettband del 1 och :- (200:-) Mässa i Skånsk Folkton, Sammanställd av Elisabet Wentz-Janacek Finns som körpartitur och fiolstämmor... 35:- (30:-)/del Spelmannen Bror Dahlgrens låtar nedtecknade och arrangerade av Bo Dahlgren :- (80:-) Wilhelm Gunskärs låtar för nyckelharpa och fiol :- (40:-) 20 låtar ur Anton Johanssons repertoar, samlade & nedtecknade av Mautitz Bondesson :- (40:-) Gamla Dansar i Skåne, utgivna av Sonja och Börje Wallin Engelskor :- (80:-) Tävlingdanser och skicklighetsdanser... 75:- (60:-) Kadrilj och francaise :- (100:-) Alla tre häftena.. 240:- (200:-) Skånsk Folkton handskrift av Nils Löfgren :- (150:-) Skånska bitar från Torna Hällestad med Reine Steen, Bengt Ericsson och Ylva Svenonius Kassettband :- (90:-) Nothäfte :- (120:-) Båda :- (200:-) Carl-Eric Berndt spelar på träskofiol, Del I, Del II, Del III, ett 30-tal skånelåtar på varje band. per band... 50:- (40:-) alla tre delarna :- (80:-) Visor och låtar från ett hörn av Österlen med Albotrall, skiva:... 55:- (45:-) Inspiration Haväng med Susanne Brogårdh & Albotrall skiva:... 85:- (70:-) båda titlarna :- (100:-) Engelskor med Göran Jönsson, Ronny Landstedt och Karin Wallin Kassettband... 55:- (50:-) Skåne runt på 75 minuter, 34 skånska låtar med 16 skånespelmän band... 90:- (75:-) Ringsjö Spelmäns skivor: Låtar från Skåne... 60:- (45:-) Christer Lundhs inspelningar av skånska låtar och visor, kassettband: Den Lille Mannen 80:- (60:-) Skånska Bitar... 80:- (60:-) Toner från Tassemarkerna och Slätten... 80:- (60:-) Trössale, visor från de vilda göingeskogarna, Christer Lundh & orkester Kalabalik, CD :- (120:-) Di Bäste Bidana, Christer Lundh 25 skånska visor från urtid till nutid, CD :- (130:-) Diverse Fredriksdals Klarinettfiol pin... 25:- Skånes Spelmansförbunds medlemsmärke i brons 24 x 33 mm... (35:-) Vykort: Träskofiol o spelmanshatt.. 5:- Visor i Skåne, Utgivna av Utbildningsradion i serien Visor i Sverige. Urvalet av visor är gjort av Christer Lundh och Rigmor Sylven. Enbart kassettband del 1 & 2: :- (145:-) Plommonkärnorna, låtar med fem unga skånespelmän. Kassettband... 80:- (65:-) Plommon, låtar från Skåne, Sverige och Europa. Fioler, tramporgel, blockflöjter, sång mm. CD :- (120:-) Storm over sundet kassettband :- (80:-) Utan krus! Tjugosju låtar Lunds Spelmansgille kassettband... 80:- (60:-) Niklas Roswall Skånes värdsmästare på kromatisk nyckelharpa CD :- (130:-) SPÅR med Malmö Spelmanslag CD :- (120:-) Folkmusik runt Kärnan med Luggudeharporna, Jeanette Eriksson, Hasse Persson Band, Filom, Goa Gubbar, Klirrpa, Claus Bengtsson, Karin Wallin och Gränsfall CD :- (100:-) Alla priser är inkl. moms. Priser inom parentes är medlemspris. Portokostnad tillkommer. Beställningar sändes till Hans Hovenberg Vallkärravägen Lund tel e-post: hans.hovenberg@bma.lu.se 13

14 Dansstugans sidor Redaktör: Håkan Dackman, Fredag 1 dec Groupa och Phønix Groupa fyller faktiskt 20 år i år. Den nuvarande sättningen är: Mats Edén, fioler och dragspel; Terje Isungset, slagverk; Sofia Karlsson, sång; Jonas Simonson, flöjter och Rickard Åström, klaviaturer. Med kärleksfullt hantverkskunnande kring den svenska traditionen ger Groupa med sin musik en bild av dåtida traditioner, nutida infall och framtida möjligheter; bygger den kring hallingar, valser, traditionella och nygjorda polskor med ett rytmiskt driv och blåtoner som ger denna folkmusik sin mycket speciella klangfärg! Phønix har inte så många år på nacken. De är en av de bästa unga danska folkmusikgrupperna. De spelar musik med rötter i folktraditioner men med ett progressivt och nutidigt uttryck. Lokalen är Jeriko, Spångatan 38. Samarrangemang med Rikskonserter och Mix Musik Café. Lördag 2 dec Karin Wallin med vänner Vännerna är Dan Gisen Malmquist och Karin Ohlsson. Karin Wallin är vår skånska spelkvinna som vet hur man spelar en polska till dans. Denna kväll har hon med sig två spelkompisar. Karin Ohlsson från Värmland, har hört den värmländska dansmusiken sedan barnsben och alltid spelat fiol. Dan Gisen Malmquist är en av Malmös musikprofiler inom den nyskapande folkmusiken. Kvällen blir en skånsk kväll med massor av svängig dansmusik ur Karin Wallins repertoar. Det blir ingen konsert denna kväll och det finns gott om plats för fritt spel till dans. Spelkurs med Karin Wallin på eftermiddagen samma dag kl Anmälan (om det finns platser kvar) till Ulrika Gunnarsson MÄSSINGSHORNET Folkmusikpub med jam på Mässingshornet, Kirsebergsgatan 32, fortsätter som vanligt under vintersäsongen varannan torsdag, kl udda veckor. Första gången nästa år är 11 januari. Backadraget medverkar och i övrigt är det fritt fram för alla som vill spela febr 2001 Sågskära Den första danskvällen på det nya året gästas vi av våra gamla vänner i Sågskära. Det var faktiskt fem år sedan sist. Sågskära beskriver själva sin musik på detta sätt: Sågskära har framstått som en betydelsefull stilbildare inom sydsvensk folkmusik. Den vokala musiken har fått ett stort utrymme, men gruppen har även lagt stor vikt vid att utveckla ett levande dansspel. Sågskära har en stor traditionsmedvetenhet och material hämtas ofta från muntliga källor, men man botaniserar även friskt i gamla notsamlingar. I den delikata balansen mellan eget musikaliskt uttryck och en äldre praxis så har Sågskära aldrig släppt tanken på hur det kan ha låtit eller fungerat... således kännetecknas gruppens musik av djärva spänningar mellan medeltida bordunklanger och 1800-talets förment enkla treackordsmusik. Övriga danskvällar under våren är 3 mars, 31 mars och 12 maj. Vi planerar också något arrangemang på Jeriko under april. Lokal för danskvällarna är Druidorden, Västergatan 3A strax väster om Stortorget. Kassan öppnar och programmet börjar Oftast börjar det med en kort konsert, och sedan blir det dansmusik. Det blir också servering av öl, vin, kaffe, och smörgåsar till låga priser. Entrén till danskvällarna är 60 kr för medlem resp. 80 kr för gäst. Det krävs medlemskap eller att man är gäst till medlem för att komma in. Medlemsavgiften 30 kr för 2000 betalas enklast på postgiro , Malmö Folk. Om du har frågor eller synpunkter är du välkommen att ringa eller maila någon av oss: Ulrika Gunnarsson Håkan Dackman Pär Moberg Anna Carlberg-Kriig Hanna Tibell Marianne Eberhagen Sören Gullstrand Jon Sirén Pontus Thuvesson Hemsida: move.to/malmofolk/ Vi saknar lite av en naturlig folkmusikpublik så ta gärna med vänner och bekanta. Mat och dryck är fortfarande till hyfsade priser. Välkomna! Info: Göran Holmberg , Mässingshornet TRETTONDAGSDANS I BJÄRESJÖ Lördag 6 jan Bjäresjö skola Så har vi spelat och dansat ett helt år i det nya millenniet och det har ju gått lika bra som i det gamla. Traditionellt inviger vi det nya året med en stor fest i Bjäresjö gamla skola utanför Ystad på trettondagen. Fönsterhantverkama Sonja och Hans Allbäck är oförtröttliga i sin iver att ordna en så fin kväll som möjligt för spelmän och dansare från när och fjärran. I den gamla skolsalen ställs fönsterbågarna åt sidan, fönsterkarmarna smyckas, den stora ljuskronan tänds med levande ljus och glashyllorna bäddas med kuddar så att barnen kan leka och stoja och till sist kanske somna där medan spelet och dansen fortsätter till långt fram på småtimmarna. Innan dansen sätter igång på allvar blir det som vanligt dansutlärning för alla som vill öva lite extra inför danskvällen. Att Åke Persson spelar är helt klart men vem som instruerar och vad som lärs ut är inte klart i skrivande stund. Efter ett inledande allspel tar Ruskens Spelmän med små och stora spelmän under Bengt Ericssons taktfasta stråke plats på scenen och sedan är det sedvanlig spellista för alla som känner sig manade att spela till dans. Det finns många bra utrymmen för buskspel i hela huset. Program: Dansutlärning Allspel Ruskens Spelmän Dans efter spellista Kaffeservering till självkostnadspris. Inträde: 30 kronor, barn gratis. Info: Lisbet Lindgren eller Sonja Allbäck Övernattning kan ordnas men ring då till Sonja och boka rum. Vägbeskrivning från Malmö: Kör E65 mot Ystad. Efter skylten Rastplats Bjäresjö tag till höger mot Ruutsbo. (Det står Bjäresjö till vänster men sväng inte dit!) När du nu svängt till höger är det den andra byggnaden på höger sida, vitt staket, röda tegelbyggnader. Alla är hjärtligt välkomna! Sonja och Hans Allbäck

15 SPELHÅLET Många har länge saknat en mötesplats i Lund för alla oss som spelar, dansar, sjunger eller bara tycker om folkmusik. Det finns därför planer på att dra igång ett folkmusikkafé där man kan träffas, spela, dansa, sjunga, lyssna, fika och umgås på ett lättsamt sätt, knyta eller återknyta kontakt med varandra, skapa nya former eller återuppliva gamla. Föreningen Schottisbersån, som arrangerat folkmusikprogram i Lund i mer än 20 år, svarar för detta initiativ, som innebär en förändrad inriktning. När du läser detta har vi redan gjort ett första försök, 17 november på Lilla Caféet. Vi räknar med att ordna flera liknande arrangemang nästa år. Info: Pernilla Leijonhufvud UNGDOMSKURS Folkmusik i vintermörkret Onsdag-söndag 3-7 jan En kurs för dig mellan 15 och 20 år, som vill krypa in i folkmusikens värld några dagar innan skolan tar fart. Vi träffas på ett vandrarhem med inspirerande miljö på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Där får vi alla chansen att agera ledare och lära ut våra egna favoritlåtar! Låter det spännande? Hör då av dig för ytterligare information till Erika Ny eller TOMELILLA Fredag-söndag 9-11 febr Låtkurs med Björn Ståbi och Reine Steen. Björn Ståbi är en legendarisk spelman från Hälsingland som härstammar från Orsa och därför känner både dala- och hälsingetraditionen. Reine Steen har i många år varit lärare på Tomelillas folkhögskola. Har du spelat några år och har ett instrument som du kan spela melodier på är detta kursen för dig. Ungdomskurs Kursen ingår i spelmansutbildningen Folkmusik 2001 i Skåne för ungdomar. Årets tema är spel till dans och dans till spel. Kursledare är Ylva Svenonius. Kursen gästas av Karin Wallin, Björn Ståbi, Laif Carr, Bosse och Gina Nyander. Se vidare blad som skickas med detta nummer. Info: Reine Steen eller Ylva Svenonius VALSHUSET, VÄXJÖ Lördag 9 dec Julfest Föreningen Valshusets traditionella julfest börjar kl på Försvarsgården. Mycket musik, dans och sång. Överraskningar. Där bjuds på gröt glögg, kaffe och pepparkakor. Ladda med julvisor. Ta med instrument. Spellista. Info: Magnus Gustafsson, Smålands Musikarkiv Hemsida: VÄTTERBYGDEN Lördag 2 dec, kl 14 Spelmansstämma i Adventstid Jönköpings läns museum. Särskilt inbjudna gäster är familjen Carr. Allspelsledare och presentatör är Svante Schönblom. Info: Mats Thiger NORRSKEN Fredag-lördag 9-10 febr First Hotel Grand, Falun Den nordiska folk- och världsmusiken vibrerar av kraft och energi. Tidigare års Norrsken har visat att det finns ett stort behov av en mötesplats som binder samman, inspirerar och för oss framåt. Falun Folkmusik Festival inbjuder nu för fjärde gången till några dagar av intensiva kontakter, debatter, presentationer, upptäckter, kunskap, utblickar, insikter - och massor med bra musik! Norrsken vänder sig till alla aktiva inom folk/världsmusik i Norden: Artister, pedagoger, konsertarrangörer, festivalarrangörer, agenturer, skivbolag, distributörer, försäljare, förläggare, journalister, instrumentmakare, forskare, musiketnologer, arkivarier, kulturbyråkrater, organisationer - kort sagt alla som på olika sätt tar en aktiv del i det som sker på vår musikhimmel. Utställning/mässa Seminarier, presentationer, möten Konserter Norrsken kostar kr per person (studerande 600 kr) exklusive moms. Priset inkluderar fritt tillträde till alla aktiviteter under Norrsken, dock ej måltider eller logi. Info: FFF E-post: norrsken@falufolk.falun.se Hemsida: DANMARK FOLKETS HUS Folkets Hus spelmanslag håller Ramslag den andra fredagen i varje månad i kaféet i Folkets Hus, Stengade 50 på Nørrebro. Fredag 8 dec Julfest med Rimmen Knytkalas kl 19, spel till dans kl Fredag 12 jan Vestenvind Fredag 9 febr Nøkkens Galoscher Info: Christina Jørgensen Hemsida: HOLTE FOLKEMUSIKHUS Menighedshuset på hörnet av Øverødsvej och Pile allé. Lördag 9 dec Ole & Lone Info: Gerd Gottlieb och Benny Andersen COPENHAGEN FOLK CLUB Fredag 1 dec Jul i Danmark Medverkande är Alan Klitgaard, Harald Haugaard och Morten Alfred Høirup. Lokal har inte meddelats. Info: Martin O Hare Hemsida: ROSKILDE Lördag 9 dec Julbal med Rejseorkesteret Lokal: Amtsgymnasiet Lördag 13 jan Haugaard och Høirup Lokal: Gimle. Lördag 27 jan Jæ Sweevers och Lang Linken Lokal: Amtsgymnasiet. Hemsida: BROBY GAMLE SKOLE Fredag-söndag jan Balladseminarium Traditonell träff där balladgrupper från hela Danmark och andra intresserade möts för att utbyta erfarenheter och umgås. Info: E-post: bgsbroby@inet.uni2.dk 15

16 Kalendarium vintern december januari februari mars 2 lör Malmö Folk 2 tis 2 fre 2 fre 4 mån 4 tors 4 sön 4 sön 5 tis 5 fre 5 mån 5 mån 6 ons 6 lör Bjäresjö 6 tis 6 tis 7 tors 7 sön 7 ons 7 ons 9 lör 9 tis 9 fre 9 fre 10 sön 10 ons 10 lör 10 lör 12 tis 12 fre 12 mån 12 mån 13 ons 13 lör 13 tis 13 tis 14 tors Mässingshornet 14 sön 14 ons 14 ons 15 fre 15 mån 15 tors 15 tors 16 lör 16 tis 16 fre 16 fre 18 mån 18 tors 18 sön 18 sön 19 tis 19 fre 19 mån 19 mån 20 ons 20 lör 20 tis 20 tis 21 tors 21 sön 21 ons 21 ons 23 lör 23 tis 23 fre 23 fre 25 mån 25 tors Mässingshornet 25 sön 25 sön 26 tis 26 fre 26 mån 26 mån 27 ons 27 lör 27 tis 27 tis 28 tors Mässingshornet 28 sön 28 ons 28 ons 29 fre 29 mån 29 tors 30 lör 30 tis 30 fre AVS Skånes Spelmansförbund Ädelstensvägen 41 SE LUND B Föreningsbrev 31 sön 31 ons 31 lör Malmö Folk 24 sön 24 ons 24 lör 24 lör Årsmöte Spelmansförb. 22 fre 22 mån 22 tors Mässingshornet 22 tors Mässingshornet 17 sön 17 ons 17 lör 17 lör BoU-stämma Malmö 11 mån 11 tors Mässingshornet 11 sön 11 sön Stämma Ängelholm 8 fre 8 mån 8 tors Mässingshornet 8 tors Mässingshornet 3 sön 3 ons 3 lör Malmö Folk 3 lör Malmö Folk 1 fre Stemmer i 1000 år 1 mån 1 tors 1 tors