Livet på landet. Foton ur Regionmuseets samlingar Text: Åsa Forsberg, konstpedagog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livet på landet. Foton ur Regionmuseets samlingar Text: Åsa Forsberg, konstpedagog"

Transkript

1 Livet på landet Fotoalbum nycklar till minnen och sinnen Foton ur Regionmuseets samlingar Text: Åsa Forsberg, konstpedagog Ett samarbetsprojekt mellan Regionmuseet Kristianstad, Omsorgsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen i Kristianstads kommun, med finansiering från Kultur Skåne

2 Bildförteckning Lanthandeln Okänd fotograf Mjölkning Okänd fotograf Skogshuggare Okänd fotograf Fisknäten rensas Okänd fotograf, Friseboda, 1940-tal Potatis en älskad knöl Okänd fotograf Tröskning Okänd fotograf Slåttern Okänd fotograf Tvätten på Ovesholms slott F. Henriksson, 1965 Kiviks marknad Okänd fotograf, 1940-tal Spettkaka Okänd fotograf Tobaksodling Okänd fotograf Utan ord är det svårt att beskriva en bildupplevelse Utan bildupplevelse är det svårt att hitta orden

3 Handledning Bilderna och handledningen är tänkta att användas som utgångspunkt för samtal och stimulera till hågkomst och gemenskap inom äldreomsorgen eller andra sammanhang och kanske kan öppna stängda minnen. De kan vara en hjälp för vårdtagaren att berätta sin livshistoria, att upprätthålla sin identitet, veta vem han/hon själv är och vad hon/han har uträttat i sitt liv. Låt bilderna fungera som stöd för att sätta ord på tankar och känslor. Minnen väcks till liv hos vårdtagaren och Du finns där som lyssnar. Bilder kan skapa sammanhang, associationer som stimulerar fantasi och inlevelseförmåga. Bilder kan vara ett redskap för att beskriva sinnestillstånd när inte orden räcker till. Upptäck bilderna med synen, hörseln, känseln, lukten, smaken och livsluften. Fotoalbumet kan vara en inspirationskälla till att ge nya intryck, skapa diskussion, ge mersmak på ytterligare bildupplevelser och skapa meningsfulla aktiviteter och tankeutbyte och gemensamma erfarenheter för personal och vårdtagare. Öka kunskaperna om hur kultur kan påverka våra sinnen och underlätta kommunikation. Höja livskvaliteten för vårdtagaren genom att de får uttrycka sin livssituation. Kanske fly för en stund, drömma och fantisera, öka känslan av delaktighet och välbefinnande. Låt bilderna vara underlag till mysigt småprat. Så varsågoda! Ge Er ut på ett gemensamt äventyr som stimulerar intellekt och känslor, som en del av omvårdnaden. Vi hoppas att Ni kommer att få många härliga upplevelser tillsammans med många skratt. Vad ska man ha bilder till? För att känna att man finns För att återge en händelse För att ha roligt För att betvinga det okända För att dekorera För att skapa förändring För att avbilda gudar För att berätta och inte minst: för att må bra! Tips Välj en bild eller några, ta inte alla vid ett tillfälle. Det är bättre att låta en bild ta tid än att hinna med flera. Jäkta inte! Ge vårdtagaren tid att berätta. Lyssna noga och visa intresse. Bekräfta vårdtagaren genom att sätta ord på känslor som uppkommer. Kroppsspråk, mimik och gester är lika viktiga som orden. En bild kan läsas på många olika sätt, ur flera perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna

4 upplevelsen, som formas i förhållande till tidigare erfarenheter och kunskaper men också i nuet hur upplever Du den idag? Om Du tycker att någon fråga inte känns relevant hoppar Du bara över den. Tänk på att det inte finns något rätt eller fel sätt att tolka en bild. Här handlar det om att beskriva vad Ni ser och motivera varför Ni upplever den som Ni gör. Frågorna hjälper Er att stanna upp inför bilden och fundera lite extra. Intill varje foto i albumet finns en förklarande text om ämnet på bilden och en del frågor. Här nedan följer förslag på generella frågor kring en bild. Beskriv vad Du ser! Vilka känslor väcker den hos Dig? Finns det några människor på bilden? Hur ser de ut? Titta på uttrycket, kroppsspråket, blicken och gester. Hur är de klädda? Hur var modet? Frisyren? Hur uppfattar Du honom/henne? Beskriv karaktär och status. Vilka olika saker har personen omkring sig? Lista alla saker Ni ser. Vilka associationer ger de? Beskriv miljön, ljus och skugga! Beskriv stämningen. Är den lugn, fartfylld eller magisk? Vilken tid speglas? Jämför med idag! Finns det likheter och skillnader med Ditt liv? Har verket en titel? Hjälper den Dig att förstå mer? Varför är bilden gjord, har den något budskap? Engagerar bilden Dig? Tycker Du om den? Vad tänker Du på när Du ser? Skiljer sig Din uppfattning från andras? Förändras Din uppfattning när Du hör vad andra ser? Vem är fotografen? När är fotot taget? Vilket perspektiv har Du som betraktare? Ser Du på bilden uppifrån, underifrån eller på avstånd? Vad finns utanför bilden? Vilka föremål finns? Hur används det? Vad är det gjort av? Vem har gjort det? Vem använder det? Ju fler fakta, minnen och berättelser ur det egna minnet som kan omsättas i upplevelsen av en bild, desto rikare är förutsättningarna i en upplevelse. Förslag på andra övningar Jag minns... Min barndoms bild Att minnas väcker ofta en känsla av välbehag! Försök själv. Berätta för någon om ett härligt barndomsminne. Visst känns det skönt att få dela med sig och minnas? Beskriv Din barndomsbild så som Du minns den! I vilket sammanhang såg Du bilden? Hängde den på väggen eller kommer Du ihåg den från Ert familjealbum, någon bok eller tidskrift? Vilken sorts bild var det? Var det ett fotografi, teckning, oljemålning, grafik, vävnad, broderi eller dylikt? Var det någon vuxen som då förklarade bilden för Dig

5 eller fick Du själv fantisera om innehållet och innebörden? Vad betydde bilden för Dig? Vad betyder den för Dig nu? Varför tror Du att Du fortfarande minns bilden? Hur hade bilden anskaffats? Vad hände med Din barndomsbild sedan? Tankar kring en bild Titta på en bild och skriv ner de ord som först faller Dig in. Vad är det Du ser? Beskriv allt på bilden! Färg och färgytor, form och formkontraster, linje och volym, ljus, mörker och skugga, rörelse och djup samt alla detaljer och kompositionen i sin helhet. Finns det några människor på bilden? Vilka föremål? Kan man få fram något om tid och plats? Vad händer på bilden? Vilken känsla förmedlar bilden? Hur luktar det? Är det varmt eller kallt? Vad tycker Du om bilden? Finns det någon detalj som Du tycker om eller inte tycker om? Vilka funderingar har Du kring bilden? Hur är bilden gjord? Har Du frågor till fotografen/konstnären? Vilken upplevelse vill han/hon ge åskådaren? Berätta om bilden Beskriv bilden för de andra i gruppen, ingående men kort. Ta hjälp av Dina stödord. Har de andra i gruppen uppmärksammat andra saker än vad Du har? Om bilden får Dig att tänka på något från Ditt eget liv, en dröm eller liknande kan detta vara ett mycket bra redskap för Dina gruppmedlemmar berätta det. Om Ni använt samma bild i en grupp, jämför Era upplevelser. Lyssna och se Sitt två och två. Titta på en bild, till exempel ett vykort, ett fotografi eller en tavla. Den ena blundar och den andra beskriver så noggrant och uttömmande att den blundande får en inre bild av hur bilden ser ut. Försök få med färgerna, stämningen och kroppsställningen om det finns någon figur med på bilden. Sändaren får prata tills han tycker att mottagaren har fått en klar och tydlig bild av hur det ser ut. Sedan får mottagaren titta och jämföra sin inre bild med den i verkligheten. Mottagaren får berätta vad det var som missades i sändarens beskrivning. Byt därefter roller och titta på en ny bild. Pröva nu tvåvägskommunikation. Mottagaren får nu fråga om detaljer som han vill veta mer om. Diskutera. Den här övningen är bra ur många synvinklar. Bland annat övar man upp sin koncentrationsförmåga, lär sig se och formulera det i ord.

6 Humorterapi Med humorns hjälp får vi möjlighet att distansera oss från livets vedermödor och allvar. Skrattet fungerar som inre jogging det förbränner kalorier. Skratt smittar, genom att stimulera skratt kan man få folk att skratta. Börja skratta helt utan anledning får Du se! Ni kan också sitta två och två, titta på varandra och försöka låta bli att skratta. Svårt eller hur! Kafferep Ordna ett gammeldags kafferep med en broderad duk på bordet, klirrande kaffekoppar, doften av nymalet kaffe, nybakat kaffebröd och sockertången. Kanske Ni kan mala kaffet själva. Prata om Era synintryck, smak- och doftupplevelser! Hur smakar det? Hur känns det i munnen? Provsmaka karameller, drycker, glass, yoghurt, kex, bröd, korv, ost, marmelad, frukt och bär. Lägg olika karameller eller frukt i en skål, med olika färg. Välj en var och beskriv varför Ni valt som Ni gjort. Provsmaka och berätta om förväntningen av smaken stämde överens. Beskriv också synintryck; färg, form, storlek, lyster, temperatur, konsistens, hur det låter och hur det luktar. Ät mycket blåbär det är bra för hjärnan och synen! Gör känselpåsar! Ta några tygpåsar och fyll med sand, sten, skruvar eller spikar, fjädrar, snöre, ett mjukisdjur, bomull, risgryn, karameller, ärtor, klädnypor eller en rotborste. Blunda och ta ner handen i påsen och känn. Undersök hårdhet, mjukhet, storlek, tyngd och temperatur. Känseluppgift Ta två tandpetare. Arbeta två och två, en blundar och trycker med en eller två tandpetare på ryggen, överarmen, underarmen, bak på handen, fingertopparna, läppen osv. Hur långt är det mellan tandpetarna? Peta också med andra föremål, något kallt, mjukt, skrovligt och så vidare. Hur låter det? Gör hörselburkar! Fyll en liten plåtburk med ärtor, sten, grus, sand, nycklar etc täpp till öppningen med en bit tyg och en gummisnodd. Skaka, lyssna och gissa vad som är i burken! Beskriv hur det låter! Varifrån kommer ljudet! Deltagarna får blunda, lyssna efter ljud och beskriva ljudet och varifrån det kommer. Klappa med händerna, klipp med en sax, viska på höger sida, framför, bakom eller i ett annat rum.

7 Vad säger näsan? Luktburkar! Använd t ex tomma filmburkar eller gamla medicinburkar. Fyll dem med bittermandel, tobak, såpa, tandkräm, skokräm, kanel, kardemumma, nejlika, paprika, kakao, mynta, anis, pomerans, te, blommor, frukt och parfym. Dela upp luktprovningen på flera tillfällen. Ni kan t ex ha dagens lukt! Genom vårt luktsinne kan vi urskilja hundratals olika dofter. Andas i armvecket på Dig själv innan Ni byter krydda/doft, det neutraliserar Ditt luktsinne lite, så att Du orkar med en ny doft! Vilka minnen väcks? Fiskens dag Ha en fiskdag, bjud in en fiskare som får berätta hur stora fiskar han fått! Köp olika fiskar titta, lukta och känn, kanske Ni kan rensa och sedan tillaga den. Diskutera olika fiskeredskap, rensningstekniker och fiskrecept. Fisk förbättrar minnesfunktionen! Berätta vad Du tycker om och inte tycker om! Det kan handla om mat, musik, litteratur, konst, teater, årstider osv. Måla tillsammans Skapa bilder med teman som: En viktig dag i mitt liv! Mitt hem Mitt arbete Min familj Kärlek Drömmar Så lekte jag Lust och färg Rädsla och oro Självporträtt Din livslinje Minneslådor och askar Gör egna minneslådor, gärna tillsammans med vårdtagare. Skapa personliga minnesaskar, album, collage. Bildsökning Vilka bilder omger Ni Er med? Vad finns i kök, matsal, vardagsrum, korridorer och så vidare. Vad för bilder har vårdtagaren? Tala om bilder i tidningar, veckotidningar, tidskrifter, böcker, vykort, almanackan, i reklam och på tv. Jämför bildflödet nu och då! Olika tekniker som underlättar bildhantering, datorn, kameran, mobilen med mera. Fotografera Låt en kamera vandra mellan olika personer under en vecka och titta sedan på bilderna tillsammans. Vad har Ni fastnat för? Är det porträtt av människor, händelser på hemmet, besökare, naturen, maten, blommorna, eller? Ni kan välja ett tema! Lycka till! Åsa Forsberg, konstpedagog på Regionmuseet Kristianstad och Kristianstads Konsthall

8

9 Lanthandeln De äldre handelsbodarna låg ofta centralt och var en samlingsplats där man skvallrade, förmedlade nyheter, diskuterade gemensamma angelägenheter, lånade telefonen eller fick råd i ekonomiska spörsmål av handlaren. Handelsboden var en mötesplats. Här stannade hästskjutsarna och senare lokaltrafikens bussar. Förr hade butikerna på landet formen av både speceriaffär och diversehandel. Här såldes förnödenheter i lösvikt, såsom kaffe, socker, olja, sirap, såpa och kryddor, fotogen, spik, en spade till åkern, leksaker, tyg, sybehör eller kläder och alla andra varor och produkter som inte fanns att få på den egna gården, eller gick att skaffa genom byteshandel. Efter andra världskriget importerade handlaren också frukt, många äldre minns säkert sin allra första apelsin eller banan. Att handla på kredit var vanligt på grund av att bondens inkomster och utgifter varierade under året. Ofta fick handlaren betalt i natura, vanligtvis ifrån skörden. Jämför era erfarenheter av hur ni handlade som barn och när ni var unga! Var handlade du i din barndom? Hur lät och luktade det när du kom in i butiken? Vilka varor salufördes där? Vad sålde de i lösvikt? Hade handlaren en balansvåg med vikter? Hur förpackades varorna? Kommer du ihåg någon speciell vara? Hur såg förpackningarna ut? Hur fraktade man hem varorna? Vad hade du med dig när du skulle handla? Hur hade lanthandeln öppet? Hur mycket kostade en kola eller en karamell? Hur smakade dem? Fick man något smakprov kanske? Vad kostade en påse karameller? Hur såg kassaapparaten ut? Hur såg mynt och sedlar ut? Handlade ni på krita? Behövde man ha kuponger under andra världskriget? Till vad? Fick man någon återbäring på kvitton? Vad skvallrades det om utanför ingången? Hur tog du dig till affären? Var det långt? Bodde ägarna i huset? Hur var expediten bakom disken? Vad hade handlaren/ expediten på sig?

10

11 Mjölkningen Förr gick kreaturen lösa på skogen under sommarhalvåret, ofta vaktade av en vallpojke, som förde mjölkdjuren hem om kvällarna för att mjölkas. I det gamla bondesamhället var mjölk ett betydelsefullt och näringsrikt livsmedel. Korna mjölkades två gånger om dagen, på morgonen och på kvällen men på sommaren när de betade ute mjölkades de även mitt på dagen. Efter mjölkningen silades mjölken upp i lerfat, träskålar eller kopparbunkar, som ställdes på hyllor i köket eller i mjölkkammaren. När mjölken stått en dag skummades grädden av med en hornsked och slogs i en kruka. Beroende på hur mycket grädde man fick kärnades smör varje vecka eller var fjortonde dag. Den skummade mjölken kallades för sötmjölk och användes som måltidsdryck och till matlagning. Kring den viktiga mjölken finns många skrönor och vidskepelser. Visslade någon i rummet där mjölken förvarades förstörde ljudet mjölken, då flöt inte grädden upp till ytan. Spillde man mjölk under bar himmel eller lät mjölken koka över innebar det fara för korna. För att skydda mjölken släppte man ned ett glödande kol, brinnande spån, eller en synål innan man började mjölka. Första gången man mjölkade utomhus skulle man ha smörblommor i byttan för att man skulle få kärna mycket gult smör under året. Statare helårsanställda, gifta jordbruksarbetare på större jordbruk. En stat 1 rum och kök, ved, livsmedel, plats för höns och hushållsgris, potatisland och lite kontanter. Mjölkningsplikten var statarhustrurnas vita piska. Är det statarhustrur vi ser på bilden? Vad var en statare? Vad kunde en stat bestå av? Vem mjölkade korna? Fick mjölkerskorna någon lön? Hur var man klädd? Förkläde och klut? Har Du mjölkat? Hur gick det till? Satt du på en pall och handmjölkade eller hade ni maskiner? Vilka? Hur lång tid tog det att mjölka en ko? Hur mycket mjölk kunde en ko ge per dag? (Idag ca 20 liter.) Hur paketerades mjölken? Ställdes den i kannor på mjölkpallen? Vem hämtade den? Har du hämtat mjölk? Vad för mjölk ställdes på bordet hos er? Vad användes mjölken till? Gjorde ni eget smör, ost, filbunke och långfil? Har du ätit eller gjort kalvdans? Kommer du ihåg hur spenevarm mjölk smakade? Gav ni lite till katten? Hur var det på försommaren när korna släpptes ut på grönbete? Var korna inhägnade? Vad åt korna? Har du motat och drivit kor? Har du ropat på korna för att de skulle komma? Hur lät det när korna svarade? Brukade korna råma och klaga ute i hagen? Vad hette korna? Rosa, Maja, Majros, Stinta, Stjärna, Malva? Vad användes koskiten till? Plockade man de torkade kobladderna på sommaren? Har du något roligt eller dråpligt mjölkminne? Hur var det med vidskeplighet och tro på övernaturliga ting kring korna? Vad gjorde man för att skydda kor och mjölk? Kan du något skrock kring mjölk eller kor?

12

13 Skogshuggaren Idag lever skogen på nåder i utkanten av vårt industriella, urbana samhälle. Men inom oss lever den väldiga, vidsträckta skogen vidare. Den lever i konsten, litteraturen, vår föreställningsvärld och fantasi. Den lever i berättelsernas värld. I modet 2010 är skogshuggaren en stilikon! Att vara skogshuggare är en sinnestämning. När marken var så frusen att den bar häst och kälke, var det dags att hugga i skogen. Det kallades att hugga även om motorsåg brukade användas vid avverkningen. Det var ett tungt och farligt jobb att arbeta i skogen med att fälla, kvista och avverka skog. Väl på marken sågades toppar, grenar och alla kvistar bort. Dessa delar kördes hem och blev till ved för inget fick gå till spillo. Vintertid skulle det eldas i flera eldstäder som vedspis och kakelugnar för att hålla kylan ute. Stammarna däremot kapades till stockar av önskad längd. Jämntjocka raka träd eller delar av träd blev till stockar som klassades som timmer medan de mindre jämntjocka stockarna fick klassificeringen massaved. Veden skulle köras hem och sedan började det digra arbetet med att kapa eller såga den till lagom längd. Vedspisar och kakelugnar behövde smala klabbar och därför måste de också klyvas med yxa till lagom tjocklek. Vanligtvis förtorkades veden ute i hög under en tid innan den på sensommaren travades i vedboden. Allt arbete fram till torkning av kommande vinters ved skulle om möjligt vara färdigt till påsk. Berätta om arbetsglädje och lyckostunder! Kommer du ihåg doften av nysågad fur? Vad tänker du på när du ser en skogshuggare? Har du själv varit skoghuggare eller huggt ved? Lejde man huggare från trakten? Vad använde man för redskap i skogen? Yxa, timmersvans, bågsåg, motorsåg? Hur gammal behövde man vara för att använda såg och yxa? Hur lång var arbetsdagen? Var det ett stressigt arbete? Vem kom med maten ut till skogen? Blev timret till massaved eller vad användes det till? Hur transporterades timret? Hur värmde ni upp huset? Järnkaminer, kakelugnar, köksspisen, vedpanna och/eller element? Vad eldade ni med? Vem skötte eldningen? Vem bar in veden? Fick flickor hjälpa till? Samlade du ris och kottar till eldningen? Staplade ni vedhögar, vilken form hade de? Vedboden hur såg den ut och var låg den? Hur såg vedkorgen ut? Gjorde du stickor? Täljde du räfsor eller köksredskap? Hur ofta kom sotaren? Hade ni någon brand i huset någon gång? Använde man askan till något? Hur var det med skogens väsen gränsvakterna: skogsrået, näcken, trollen...?

14

15 Fisknäten rensas Ålafiskarens blick följer maskorna och försöker hitta hålen. Han svär kanske över alla hål, tång och annat skräp som fastnat i nätet som orsakar så mycket onödigt arbete. Trasiga maskor i näten måste ständigt lagas och då och då måste de doppas i het lag av rönn- och björkbark eller tjära för att inte mögla. Ål har spelat en stor roll i kosthållningen för äldre tiders svenskar. Ålskinn har använts vid tillverkning av slagor, seldon, bössfodral, vantar, sängkläder och omslag mot gikt. Ålen har gett upphov till en lång rad talesätt, föreställningar och seder på grund av dess utseende, levnadssätt och bristen på kunskap om hur den förökar sig. Ålfisket är nyckfullt och osäkert, till synes styrt av irrationella makter som är grogrund till ålakustens rika flora av sagor, sägner och mer eller mindre trovärdiga berättelser, varsel och tecken. Blommor och fruntimmer var bannlysta i ålabodarna, de förde med sig otur om kvinnan inte hade en silkesstrumpa över huvudet förstås. Ålen har fångats med långrev, not, mjärdar, ryssjor, hommor, ålkistor och ljuster. När fisket var intensivt bodde många fiskare på stranden i sina bodar. Fiskarna hade åladrätter där de fiskade. Vid betalningen av arrende till markägaren eller tionde till prästen hade man ålastämmor, och då ställde man till kalas samtidigt, ett ålagille. Sju ålarätter skulle det vara: aladåb, luad, inkokt, ugnsstekt, rökt, halmad ål, och sista rätten var alltid ålasluringen, en ålasoppa. Till varje rätt krävdes förstås snaps, en malörtsbesk, öl och givetvis massor med rövarhistorier om ål. Har du försökt att fånga någon fisk med händerna? Ålen är ormens broder, hette det förr. Få djur är så mytomspunna som denna slanka fisk! Är det sant att den kan ringla fram genom gräset? Är den verkligen giftig? Var kommer den egentligen ifrån och vart försvinner ålynglen, de som ska bli nya feta ålar? Vad gör den där borta i det vida Sargassohavet? Har du hört talas om sjörået eller kanske mött detta förföriska väsen? Det sägs att man kunde klara sig undan henne om man vände kläderna ut och in! Har du någon historia om ål eller annan fisk? Har du fiskat? När, var, hur och vad fiskade du? Hur skulle man göra för att få fiskelycka? Spottade du på masken? Beskriv hur du satte mask på kroken. Skulle hela kroken vara väl dold? Om masken tog slut, vad använde du då, fiskögon, havregryn eller? Hur dödades fisken? Har du provat dövning, snarning, ljuster av fisk? Om du metade, vad var ditt metspö gjort av, björk eller gran? Vad användes som metrev? Lintråd, tafs av tvinnat eller flätat tagel kanske? Vad användes som sänke, krok och flöte? Hade du någon väska eller påse för att förvara den fångade fisken i eller trädde du upp den på en björkklyka? Har du lagat nät? Stack röken i näsan från de nytjärade fisknäten? Vilka andra dofter minns du? Vad gjorde fiskarkvinnorna? Hur tillagades fisken? Fick katten någon fisk? Har du varit med på ett ålagille? Hur gick det till?

16

17 Potatisen en älskad knöl I Sverige började potatisen odlas som livsmedel först på 1700-talet. Riktigt populär blev den på 1800-talet då kunskapen om dess användning vid beredning av brännvin blev allmänt känd. Så här kunde potatisodling gå till i början av förra seklet. Bonden körde upp potatisrader med sin häst/traktor och ett årder. Med ett årder gjordes fåror med ett bestämt djup och radavstånd. Kvinnorna band ett förkläde av säck så att en lagom kvantitet sättpotatis kunde bäras däri. Potatisen planterades i årderfåran på lagom plantavstånd. Därefter höljdes potatisen genom att köra tätt intill sättfåran med årdret. När blasten kommit upp och nått en viss storlek kupades den. Ogräset hackades bort för hand med en långhacka. När potatisen skulle skördas kördes med årdret i raden så att potatisen lyftes upp till markytan där plockarna tog den och lade den i en korg av enevidjor. Korgen tömdes i en vagn för hemtransport och vinterförvaring i en stuka. När potatisen var upplockad blev det skördefest, päregille! Folk rev alltid en massa potatis om höstarna och gjorde potatismjöl. Då samlades ungdomarna i stora skaror och rev potatis i jättelika tråg som sedan tömdes ihop och silades i stora kar. När sedan potatismjölet sjunkit så skulle det bytas vatten och röras upp och låta sjunka igen. Så byttes vatten många gånger tills det blev alldeles rent och klart. Det var hemskt kallt att stå och riva upp mjölet från bottnen i det iskalla brunnsvattnet. På revölet fick man kaffe och det kunde vara någon som spelade så att man kunde dansa när man hade rivit sin potatis. Här står kvinnorna på rad och tar upp potatisen men var är männen? Vad gjorde de? Har du odlat och plockat potatis någon gång? Hur gick potatisodlingen till? Vilka potatissorter odlades? Var de fasta eller mjöliga? Var det bara till husbehov som ni odlade potatis? Tjänade du några pengar? Vilka redskap använde du? Fick du blåsor och valkar i händerna? Fick du ont i ryggen? Var fick man korgarna ifrån? Vad åt man ute på fältet? Hur var gemenskapen? Vad pratade man om? Hade du potatislov från skolan? Har du varit med om revöl? Hur förvarades potatisen? Vet du vad en stuka är? Vad användes potatisen till? Har du några goda potatisrecept? Vid tillagning av potatis finns olika redskap som potatisskalare, potatispress, kan du fler? Vad användes potatismjölet till? I gummihandskarna, för att stärka kragar och dukar, i spettkakan, rabarberkrämen, eller sockerkakan? Stuka en lång hög med potatis täckt med halm, ris och jord

18

19 Tröskningen Skördetiden är en hektisk tid. När säden är mogen skall den bärgas och tröskas. Tröskning innebär att man skiljer sädeskornen från strå och agnar. Tröskningen var ett dammigt och tungt jobb. I den här sortens tröskverk fick man kornet i en säck och övrigt skräp, såern, i en annan. Arbetet fodrade många händer, nekarna skulle köras fram, en man lyfte upp den på ett bord och näste man matade in den i tröskans dundrande gap. Halmen skulle tas undan och kastas upp på logen där någon annan stuvade in den längst bort på golvet som fylldes på allt eftersom halmmängden ökade där. Halmen användes oftast till golvströ hos djuren. När vintern kom skulle en del av sädeskornen köras till kvarnen och malas till mjöl för brödbak och grötkokning. Tänk så god gröten blev av det nymalda mjölet! När tröskade man? Hur lät det? Vilka dofter kommer Du ihåg? Svett, halm, kaffe, tobak? Var det ett tungt och hårt arbete? Vad vägde en säck? Var förvarades säckarna? Hjälptes man åt grannar emellan? Hur var arbetsfördelningen? Var det några som gjorde dagsverken? Vad tjänade man om man var dräng? Vilka arbetstider hade man? Hur var rasterna? Vad åt och drack man? Fick Ni någon kaffegök? Snusades det och röktes tobak? Vad hade man för klädsel vid tröskningen? Drog skördetröskan runt från gård till gård? Drevs tröskan med traktor? Var röken och dammet besvärande? Vad används buren till som står på marken? Vad var kärvarna bundna med? Hur mycket skulle bli utsäde för nästa år? Var och hur maldes säden? Har du läst bondepraktikan, en handbok med råd och tips för bönder? Vad stod det om skördetider? Nekar buntar eller knippen med otröskad säd, sammanhållen med halmband eller snöre

20

21 Slåttern Sedan urminnes tider har man skördat hö till djuren. De växter som fanns på slåttervallarna kallades vallväxter. Det var väl mest olika slags gräs, som timotej, och även en hel del klöver. I många, många år var detta ett tungt, manuellt arbete där både män och kvinnor deltog. Jordbruket drevs huvudsakligen med hjälp av häst. På de flesta småbruk i landet kom traktorn först på 1950-talet. Slåttern var kanske bondeårets mest arbetsintensiva dagar. Höet slogs med slåttermaskinen dragen av en eller två hästar. Efter skörd med lie eller slåttermaskin gick kvinnor och barn man ur huse för att vända höet en eller flera gånger, beroende på vädret, för en första torkning. Vändningen utfördes för hand med tjuga innan den hästdragna hövändaren kom. Sedan räfsades det slagna höet ihop och lades upp i hässjor eller stackar och fick torka några dagar innan det kördes hem till logen eller skullen med hästdragen skrinda för att användas till vinterfoder åt djuren. Detta var visserligen en arbetsam tid, men för barnen också ganska festlig. Man fick åka hölass! Efter slåttern släpptes djuren in för att efterbeta. Hade ni jordbruk? Hur fungerade åkerbruket under din barndom? Sålde ni hö? Vilka hjälpte till med slåttern? Hur gick det till? Vilka redskap användes? Vem hade gjort redskapen? Gjorde ni stackar eller hässjor? Vilka åkte med i skrindan? Har du hoppat i hö? Har du sovit på höskullen? Kliade höet i näsan? Hade ni djur? Vad för slags foder fick de? Halmade ni träd? Gjordes ensilage? Minns du några dofter? Vad och var åt man under slåttertiden? Minns du några smaker? Hölls det årliga slåttergillen med välslipade liar och fyllda kaffekorgar?

22

23 Tvätten, byken Tvättstugor och tvättplatser utomhus låg alltid en bit bort från övriga gårdshusen på grund av eldfaran. Visserligen hade man förr stor vana att hantera öppen eld, men man tog inga risker. Till tvättstugan, eller brygghuset drog sig byns kvinnor när isen gått upp, för att byka (tvätta) vinterns smutstvätt. Här på bilden ser vi den sista byken på Ovesholms slott. De äldre kvinnorna har klut på huvudet men den yngre är barhuvad. Är det en generationsfråga? Tvätten var förr en omständlig procedur, den skulle först blötläggas i soda någon dag före. Vattnet skulle värmas och då eldades det med ved. Sedan skulle tvätten gnuggas och borstas med såpa. Därefter skulle det bykas på, då öste man med kokhett lutvatten, gång på gång. Tvätten vändes och vreds med kraftiga träpinnar sedan skulle den sköljas, vridas, klappas, hängas, torkas, manglas och strykas. Strykningen gjordes med strykjärn av massivt gjutjärn som värmdes direkt på järnspisen. Minst två strykjärn gick det åt, ett som var igång på strykbrädan och ett eller två som stod på spisen och värmdes upp. Man kontrollerade strykjärnets temperatur genom att ta saliv på fingret, slå fingret mot stryksulan och lyssna på det fräsande ljud som uppstod. Under årtiondena närmast efter andra världskriget blev tvätten nästan helt mekaniserad och automatiserad. Blötläggningen som förr var obligatorisk när det gällde vittvätt och hårt smutsad tvätt försvann. Hur och var tvättade ni när du var barn? Kommer du ihåg dofter och ljud? Hur ofta tvättade man? Vem tvättade? Vem gjorde vad? Hur värmde ni vattnet? Vilka redskap användes? Tvättbräda, bykekar, vridmaskin, centrifug och stenmangel? Vad använde ni som tvättmedel? Gjorde Ni egen lut? Vad var luten gjord av? Samlade ni aska? Vad var det för slags aska? Vilka andra medel användes? Vilka knep har du när det gäller fläckar? Hur torkades tvätten? Hur värmdes strykjärnet? Manglade Ni tvätten? Hur veks tvätten? Hur såg det ut i ditt linneskåp? Krusade du örngottsbanden? Hade ni hemvävda lakan? Broderade du ditt linne? Vad åt man under dagar då det tvättades? Vem lagade maten? Vad talade man om? Vad gjorde barnen?

24 Kan du visan? Tre små gummor Skulle gå en gång Till marknaden uti Nora Vi ska ha roligt Sa gummorna de små Vi ska ha roligt Det kan ni väl förstå Och åka karusell Och äta karamell

25 Marknaden En marknad är ett evenemang som främst är inriktat på handel, åkattraktioner och nöjen. Den kunde omfatta en eller flera dagar men sällan mer än en vecka. Ursprungligen idkades handel med nötkreatur, arbetshästar och svin och smådjurshandel med kaniner och fåglar. Den som säljer sina varor på olika marknader kallas för knalle. Bönderna kom och sålde ägg, smör, kål, rovor, humle, köttprodukter och fisk. Bönderna och fiskarna kunde under marknaderna byta till sig det de behövde men inte själva kunde producera. För att marknaderna i närliggande städer inte skulle konkurrera med varandra fanns det noggranna bestämmelser kring när marknaderna fick hållas, vilka dagar de inleddes och vilka dagar de avslutades. Staden levde upp under marknaderna, människor strömmade till från alla håll och stämningen var i topp. Kringresande sällskap visade exotiska djur, skäggiga damer och magiska konster. Man kunde få se uppvisningar på motorcyklar som cirkulerade runt i en tunna. Då stod publiken i tunnans överkant och tittade ner på de fascinerande och våghalsiga artisterna. På 1920-talet började ballongförsäljarna bli ett vanligt marknadsinslag med det typiska pysljudet från gastuberna när de skapade sina ballongträd. Ibland hände det att ballongsnöret brast och alla ballonger gick till väders rakt upp i det blå och med ett långt ohoj från publiken. Fotografer var också populära, för 25 öre kunde man få ett porträttfoto. Brännvin och öl flödade och slagsmål var inte ovanligt. Kreatursaffärerna avslutades oftast med en sup eller flera. Zigenare höll också till på marknaderna. Herrarna sålde klockor och damerna var spågummor, Sibyllor. För en billig penning kunde publiken besöka deras lilla tält och bli spådd från handflatans hudveck. Efter andra världskriget ordnades det ofta med extra bussturer och tåg under marknadsdagarna. Dagens marknader påminner till det yttre om de marknader som förr i tiden ordnades i städerna. Redan på 1940-talet förändrades mycket då upphörde försäljningen av kor, på 50-talet hästar och i början av 60-talet upphörde även försäljningen av grisar. I stället kom demonstrationer av jordbruksmaskiner, bilar och hushållsapparater. Slänggungorna, Virvelvinden och Radiobilarna blev populära åkattraktioner. Tivoliområdet blev inhägnat och hade både dansbana och orkester. Numera får besökaren ofta betala både entré- och parkeringsavgift. Har du något roligt eller dråpligt marknadsminne? Hur luktade det? Vad köpte du på marknaden? Köpte du marknadskarameller? Hur smakade dem? Blev du fotograferad? Åkte du radiobil? Dansade du? Hur var det med kreatursförsäljningen? Var det någon lopp- eller hundcirkus där? Såg du några strippor? Åkte du buss dit eller cyklade du? Var det mycket fylleri och slagsmål?

26

27 Spettekagan Det är en fröjd för både ögat och gommen att se denna tornliknande specialitet, hög och ståtlig och med sirligt pastellfärgad kristyr, trona på festbordet. En skånsk specialitet som kom hit via vandrande gesäller från Tyskland på 1700-talet. I början på 1900-talet fullkomligt blomstrade spettekakan, spiddekagan, i Skåne, när päregillen eller höstagillen anordnades. Alla som hade hjälpt till med arbetet på gården bjöds in. Pigorna gjorde då sin egen spettekaka. En smet av ägg, socker och potatismjöl ringlades på ett spett som rullade över öppen eld i spisen. Det kunde bli upptill 9-10 lager av smet som ringlades på och gräddades, en process som tog flera timmar över den öppna elden. Efter att kakan torkat ordentligt lossades den försiktigt från spettet och dekorerades, vanligtvis med sockerkristyr i rosa och vitt. På Österlen föredrog man grönt och rosa. Ju större spettekaka man bakade desto finare blev festen. En spettekaka som väger ungefär ett kilo räcker till 50 personer. Enligt traditionen beställer man spettekaka i antal tjog ägg, inte i antal portioner. Ett tjog ägg är tjugo stycken. I mitten på 1900-talet blev spettekakan populär igen men nu att bjuda på vid bröllop, begravningar och födelsedagar. Då var det små renodlade bagerier som bakade spettekakan. I dag har man spettekaka även på konfirmationer och studentexamen. Spettekakan har blivit EU-skyddad och får endast tillverkas i Skåne. Att skära upp en spettekaka är ett konststycke, här gäller det att ha en sågtandad kniv till hands och någon med vana att skära en spettekaka! Folktraditionen säger nämligen att genom att skära kakan på rätt sätt så kan bitarna sia om brudparets framtid. Exempelvis kan bitarna betyda det antal barn och/eller antal fönster på huset som brudparet kommer att få. Bröllop eller inte, det gäller att få ut så många håligheter som möjligt. Sedan skärs själva kronan av, sockerdekorationen i toppen. Allra sist skärs diademet ut som utgör ena halvsidan. Enligt gamla seder och bruk så sattes denna bit på brudens huvud eller på någon annan flicka i sällskapet. Spettekakan serveras gärna i sällskap med några goda tillbehör, vaniljglass eller vispgrädde och färska bär eller frukt, en god sås av honung, karamell eller choklad, mandlar eller valnötter som en knaprig kontrast. Mörkrostat kaffe, ett glas madeira eller ett sött portvin passar till. Prova själv! Ät och njut! Vilken härligt stor spettekaga undrar hur många tjog den är på. Är det födelsedag? Fyller hon jämnt? Vilka är bjudna på festen? Vid vilka tillfällen har du ätit spettekaka? Vad serverades till? Har du gjort eller varit med vid spettekaksbak? Snurrat på veven kanske? Hade ni höns? Rev ni potatismjölet själva? Kvinnan på bilden har uppsatt hår, hur ser det ut i nacken tro? Vad sitter hon på? Är det en korgstol? Vilken fin virkad sjal hon har! Har du virkat och vad? En vacker broderad duk i fint linne ligger på bordet. Har du vävt och broderat?

28

29 Tobak Att röka ansågs förr i tiden vara fint och dessutom användes tobaken som läkemedel. Tobak kom till Sverige genom de soldater som efter krigen i Europa på 1600-talet återvände med allehanda nyheter. Den första stora tobakslasten kom 1638 från svenskkolonin Delaware i Amerika. I början av 1700-talet började man odla tobak och 1724 påbjöd kung Fredrik I tobaksodling i hela landet fanns det tobaksodlingar i 72 svenska städer, från Ystad i söder till Piteå i norr. Mest livskraftiga var odlingarna runt Åhus och Kristianstad. Så sent som 1962 fanns trehundra odlare här. Bara något år senare, 1964, odlades vad man trodde skulle bli den sista tobaken för kommersiellt bruk i Åhus. För några år sedan fick tobaksodlingen ny fart i Skåne. Den mesta tobaken har odlats för tobaksrökning, men även till snus och tuggtobak. På 1700-talet blev det mode bland adeln att snusa i näsan. Omkring år 1810 förändrades den vanan i Sverige och i stället lade man in en prilla under läppen. Att snusa är än idag vanligare i Sverige än i de flesta andra länder. Tobaksodlingen var länge en av de viktigaste näringarna i Sverige. Det var kvinnor och barn som i huvudsak skötte de arbetskrävande odlingarna. Det var en lönsam och gillad sysselsättning. Tobaksfröna såddes i mars-april och sattes ut efter järnnätterna i början av juni. Plantorna vårdades hela sommaren toppades, kupades, tjuvades och skyddades mot regn och blåst. I slutet av augusti började man skörda genom att plocka av bladen, trä dem på käppar och hänga in dem i särskilda lador för torkning. Har Du några minnen av tobaksodling? Vet Du något om hanteringen från frö till planta, skörd, torkning, fermentering och förädling? Hur fick man fröna att gro? En del la frön i en fuktig trasa vid spisen eller hade dem i armhålan några dagar! Vet Du vad tjua tobaken innebär? Eller har Du hört om hur det går till att blä eller har Du gjort ett tobaksbo? Vilken färg fick fingrarna av växtsaften? Tycker Du om lukten av cigarr, pipa och snus? Får Du några särskilda minnen när Du känner dessa dofter? Har Du rökt en cigarr, cigarett, cigarill, pipa, tagit en pris eller tuggat tobak? I så fall, vilka märken köpte du? Hur såg pipan/piporna ut, vad var de gjorda av? Har Du eller har haft någon ritual kring snuset, pipan eller cigarren? Har Du slutat eller försökt att sluta? Har Du använt tobak som läkemedel någon gång? Snus har använts mot tandvärk! Har du använt en doseringspruta? Hur såg den ut? Hur gjorde man? Minns Du den ovala dosan av papp för snus? 1967 byttes den till en rund. Om Du haft någon snusdosa, var den gjord av porslin, näver, silver eller guld? Hur har askkoppar, tändstickor och tändare sett ut genom tiderna? Vilka olika ord för en pris kan Du? Prilla, barkbåt, en snus, pört, mullbänk osv. Kan Du konsten att röka en cigarr? Det gäller att förvara den, snoppa, tända och njuta rätt inga halsbloss här inte. Som avslutning är det viktigt att låta cigarren dö på ett värdigt sätt. Tjua bryta av tjuvskott

30

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

Gör det enkelt och roligt att leva sunt.

Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Sida 1 av 5 Email not displaying correctly? View it in your browser. GreppaLivet nyhetsbrev nr 6-2011, augusti. Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Augusti! Sommarfrukost! Vad är väl mera sommar än

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett Nere på stranden vid havet var Sandvargen och Zackarina mycket upptagna, var och en med sitt. Sandvargen var upptagen med att plaska runt i vattenkanten. Det sa plosch och det sa pläsch, och han stänkte

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Tvätta rätt, det är lätt som en plätt!

Tvätta rätt, det är lätt som en plätt! Äsch, det går bort i tvätten! Tvätta rätt, det är lätt som en plätt! Känslan av nytvättat! Det finns få känslor som går upp mot att krypa ner mellan rena lakan. Eller för den delen, ta på sig en nytvättad

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

S:t Hansgårdens temalektioner

S:t Hansgårdens temalektioner Innehållsförteckning S:t Hansgårdens temalektioner... 2 Anmälan... 2 Djur, årskurs 2-7... 3 Hantverk, årskurs 4-7... 4 Historia, årskurs 2-7... 5 Kropp och själ (årskurs 2-7)... 6 Livsmedel, årskurs 2-7...

Läs mer

Välkommen till Trähusets mathörna.

Välkommen till Trähusets mathörna. Välkommen till Trähusets mathörna. Ni undrar säkert varför vi öppnar en mathörna på ett företag som tillverkar småhus! Förklaring följer. Trähuset har nio anställda i varierande åldrar från 26-63 år. Av

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Uppfinning av skor Rabindra Nath Tagore Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Utgivare Internationella Kojan, Göteborg i.kojan@hotmail.com Uppfinning av skor ROLLER

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna.

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. Syre Värme Bränsle Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. 1 Tändmaterial Det bästa tändmaterialet är det torra, döda och fina riset som sitter i stor mängd på de nedersta grenarna av täta

Läs mer

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer.

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer. Viktor Westerlind, Årets Kock 2009 Tävlingsuppgift 2: Naturlighet möter teknik, 4 portioner Havsvattenrimmad mjölkbakad sejrygg med citronette, knaperstekt slag och krispigt skinn. Mörkokt fänkålshjärta

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Rune Larssons energikaka

Rune Larssons energikaka Här nedan följer recept på ett antal olika varianter på energikakor. Rune Larssons energikaka Mät upp 7 8 mått havregryn i en bunke! Ett mått kan vara i stort sett vad som helst. Jag själv brukar använda

Läs mer

Livet på landet. Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling

Livet på landet. Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling Livet på landet Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*) : 00 800

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för soliga vårdagar Ann-Louises Quinoasallad med passionsfrukt, torkad physalis och nötmix, 4 portioner Ann-Louises fantastiska Lemony-lime hummus, en stor sats Till

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

Alpmüsli. Dinkel med fruktsallad. Fruktsallad med granola

Alpmüsli. Dinkel med fruktsallad. Fruktsallad med granola 3 smarta frukostskålar Står macka och gröt dig upp i halsen? Testa de här fräscha frukostskålarna. Alpmüsli 1 dl vardagsmüsli, se s. xx. 2 dl lättmjölk 1 dl turkisk yoghurt färsk eller torkad frukt i bitar

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

1. Viktigt till att börja med din spis.

1. Viktigt till att börja med din spis. HETA TIPS 1 Ett kök kan se ut nästan hur som helst. Ljust eller mörkt, gammalt eller nytt spelar ingen roll där finns nästan alltid en spis. Har du sedan en stekpanna eller två, några kastruller och grytor

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 32. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 32. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Recept Potatis/ris/pasta kg potatis, Grönsaker rödlök gul lök vitlök paprika blomkål chilipeppar citron kruka dill knippe rädisor ask babyspenat kg morötter,,,, Hej! Välkomna till

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen Handledning Sinnenas Lektion 1 Våra sinnen Sinnenas Överraska dina elever med att ta fram väskan Sinnenas. Dramatisera gärna och låt eleverna gissa vad som finns i väskan och låt deras tankar om vad Sinnenas

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Magiska tidsresor med 6 till 9-åringar

Magiska tidsresor med 6 till 9-åringar Magiska tidsresor med 6 till 9-åringar Hur tror du att det var att leva för hundra år sedan? Titta så fin jag blev med lockar i håret! Vi frågade några 6-åringar: "Det var krig, man bodde i stenhus, de

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is?

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is? Vilken smäll! SIDAN 1 Kapitel 1 En vild jakt A. Varför tror du att de stjäl sprejflaskorna? B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod:

Läs mer

Västerskolans matråd

Västerskolans matråd Västerskolans matråd Protokoll 17 oktober 2014 Närvarande: Tova F-1 A Maja F-1 A Tru-Edon FA Simon FB Neo FC Cornelia 1C Dag 1C Tigra Fritidsrepresentant Lukas 2A Maya K 2B Jacob 2C Elda 3A Amanda 3B Marie

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK NOVEMBERMYS UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK Med dagens krav på ren mat fri från vitt socker, vitt mjöl, mjölk och för mycket salt, kan det lätt kännas som en utmaning när man väl står där vid spisen. Vi har

Läs mer

Smör. ALLT blir godare med

Smör. ALLT blir godare med Smör Folk har varit lite smör-rädda, men nu är fett hett igen och vår gula vän är tillbaka i köket. Ylva Porsklev berättar varför vi ska älska en av våra bästa smakförstärkare. ALLT blir godare med Av

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare I krigets skugga - funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 4-6, 7-9, Gymn Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Det här är

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn!

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Gott för barnens magar och ditt samvete! Att svänga ihop ett gott men ändå nyttigt eko-mellis till barnen är inte alltid det lättaste.

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer