Förstudie Ljungsberg den nya ridskolan i Lammhult Material av Frida Holm Johansson i samarbete med en projektgrupp och Lammhults ridklubbsstyrelse.

Transkript

1 Förstudie Ljungsberg den nya ridskolan i Lammhult Material av Frida Holm Johansson i samarbete med en projektgrupp och Lammhults ridklubbsstyrelse. Projektet är finansierat av Leader Linné

2 Innehållsförteckning 1. Vår framtidsvision 3 2. Nuläge 3 3. Teoretiskförankring 4 Hästen i samhället Ridskolans betydelse Stall Nyckelby Lösdriftsstall 4. Frågeställningar 5 1. Hur skulle den nya ridskolan se ut? 2. Hur skulle verksamheten kunna finansieras? 3. Hur skulle verksamheten kunna utvecklas? 5. Metod/Arbetsgång 6 6. Resultat/ Den nya verksamheten 7 1. Hur skulle den nya ridskolan se ut? Active stable och skötselstall Ridhusen 2. Vad skulle den nya anläggningen kosta? Markarbete Active stable Ridhusbyggnaderna Kostnadssammanställning Möjlighet att söka pengar till nybyggnation 3. Hur skulle verksamheten kunna utvecklas? Hästar och människor med funktionshinder Så skulle ridskoleverksamheten kunna utvecklas Andra aktörer kan använda lokalerna 7. Referenslista Bilagor 15 2

3 1. Vår framtidsvision Lammhultsridklubb ska bli Södra Sveriges mest tillgängliga ridanläggning, med upptagningsområde i kommunerna Växjö, Sävsjö, Alvesta och Värnamo, där Lammhut skall vara i centrum. Tanken är inte att bygga en exklusiv oöverträffad anläggning, utan en modern attraktiv anläggning i tiden som ger möjlighet till såväl tävlingar på högre nivå som en bra arbetsmiljö för den dagliga personalen i verksamheten. Vår vision är att Lammhultsridklubb skall kunna erbjuda en bred verksamhet. Målet är att alla klubbens nuvarande och blivande medlemmar skall lockas till vår verksamhet för att ta del av allt som hästen kan ge oss. Alla oavsett ålder eller funktionsnedsättning, skall ha möjlighet att utveckla sin hästkunskap och stärkas såväl fysiskt som psykiskt. Förhoppningen finns även att locka hästföretagare till anläggningen samt att lokalerna skall kunna användas av andra föreningar. 2. Nuläge Lammhults ridklubb är en aktiv förening med starka framtidsvisioner. Ridklubben finns idag i Slätthult, ca 7 km söder om samhället. Det geografiska läget för ridskolan gynnar inte verksamheten, då tillgängligheten är bristfällig. Med tillgänglighet menar vi möjligheten att ta sig till och från ridskolan för exempelvis ungdomar efter skolan. Men också möjligheten för att människor med funktionsnedsättningar att kunna ta del av verksamheten. Ett mål ridklubben skulle vilja uppnå är att det skall finnas förutsättningar att arrangera tävlingsverksamhet på en högre nivå än idag, då ridhusmåtten inte är tillräckliga. Ridklubben hyr idag stallet och marken av en privatperson, arrendet går ut augusti Stallet är efter 25 års slitage i stort behov av upprustning. Då Lammhults ridklubb har andra önskemål och visioner samt vill göra det möjligt att expandera, är någon satsning på att rusta upp anläggningen i Slätthult är inte aktuell. Lammhults ridklubb har från Leader Linné blivit beviljade medel för att kunna genomföra en förstudie. Målet med denna förstudie är att hitta ett bra läge för en nybyggnation i anslutning till Lammhults samhälle, vilket skulle medföra att ungdomar, speciellt flickor, ska kunna aktiveras. Det kommer även innebära en möjlig integration för människor med funktionsnedsättningar då den nya anläggningen kommer att byggas tillgänglig. För att genomföra detta är tanken att använda en tillgänglighetskonsult. Vad det gäller lokalisering av den nya ridskolan har vi funnit att kommunen har mark strax norr om Lammhult, Ljungsberg. En granne till marken på Ljungsberg uttryckte viljan om att se hästar beta i området. I förstudien har vi utgått ifrån att Ljungsberg är platsen för den nya ridskolan. Lammhultsridklubb vill vara en ridklubb i tiden och vill satsa på ett nytt koncept som är vanligt neråt Europa, men som också blir allt vanligare i Sverige. På styrelsemötet den 12 maj 2010 togs ett beslut om att Lammhults ridklubb vill ha en lösdriftslösning, ett Active stable, för sina lektionshästar men även ge möjligheten för privatryttare att inackordera sina hästar där. Till detta vill vi ha ett skötselstall med skötselspiltor och ett ridhus i vinkel. Förstudien syftar till att ta fram ett förslag en optimal anläggning utifrån klubbens önskemål, undersöka möjligheterna för att finansiera en nybyggnation, undersöka utvecklingsmöjligeter samt att skriva en förstudie. 3

4 3. Teoretisk förankring Hästen i samhället Under de senaste årtionden har hästen kommit att spela en allt större roll i det svenska samhället. Användningsområdet för hästen har förändrats från att vara ett nyttodjur i början av 1900 talet till idag då hästen i hög grad är ett nöjesdjur och en del av en upplevelsenäring. Idag finns det ca hästar i Sverige och landet är därmed det näst hästtätaste landet i Europa med 31 hästar/1000 invånare, i Kronobergslän finns 41 hästar/1000 invånare. Svensk hästnäring omsätter runt 45 miljarder kronor och har ca heltidsarbetare per år. Vilket innebär att hästen är viktig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Hästen är också en viktig del i landsbygds- och jordbrukspolitiken samt är en viktig anledning till att folk väljer att bosätta sig på landsbygden. Hästnäringen skapar arbetstillfällen och landsbygden hålls levande (Bonorden 2008). Enligt Bonorden (2008) har hästnäringen och hästen stor betydelse för flera områden inom kommunen såsom; miljö och fritid, näringslivet, samhällsplaneringen, hälsa och omsorg, skola, räddningstjänst och turism. Kring hästnäringen efterfrågas en mängd varor och tjänster, en hästägare behöver köpa foder och utrustning, hyra stallplats, anlita hovslagare, veterinärer mm. Ridskolans betydelse Ridsporten är den näst största sporten i Sverige och den svenska ridskolan är unik i sitt slag i jämförelse med övriga världen. Ridskolan fyller funktionen som utbildningsanläggning, samlingsplats och fritidsgård för alla barn, unga och vuxna med ridsportsintresse. Förutom att sporten ger en förbättrad hälsa för utövaren blir hästen en vän och en trygghet för många barn och unga. Enligt Svenska Ridsportförbundet utgörs 85 % av ridskoleeleverna av flickor eller kvinnor, 65 % av eleverna är barn och unga under 18 år. Det unika med ridskolan är att den är öppen 365 dagar om året, mellan , vilket innebär att i stallet finns alltid en vän, ofta en vuxen och något att göra. Många unga idag saknar sysselsättning. Som bonus i stallfostran och arbetet kring hästen lär sig barn och ungdomar att ta ansvar, hjälpa till, samarbeta och att arbete lönar sig och uppskattas. Inför hästen måste man även vara lugn, trygg och en pålitlig ledare, vilket i sin tur påverkar självkänslan (Bonorden 2008). Enligt Bonorden (2008) är barn med invandrarbakgrund underrepresenterade på ridskolan och inom hästsporten. Det finns säkert flera orsaker till detta, att det inte finns traditioner kring hästsportkultur och ridskolan och att ridsporten är en relativ dyr sport, men också tillgängligheten. Hästar och arbetet kring dem gör att många mår fysiskt och psykiskt bättre, exempelvis genom minskad stress, sänkt blodtryck och få möjligheten att ingå i ett socialt nätverk. Ridning är Sveriges största handikappidrott. Ridning som behandlingsform används till en rad olika funktionsnedsättningar, både fysiska som stroke, ryggmärgsskador och utvecklingsstörning och psykiska, för behandling av ätstörningar, autism och ångest. Framförallt skapar ridningen, för målgrupperna ett självförtroende, att vara ryttare innebär att delta i en frisk aktivitet. Från Luleå Tekniska universitet har Lena Forsberg bedrivit forskning kring stallmiljöns betydelse för unga flickor. Hon gav ut rapporten Att utveckla handlingskraft om flickors identitetsskapande processer i stallet. Rapporten visar på att stallet är en jordnära och självklar utbildning i ledarskap. Forsberg menar att stallet är en tuff skola för djärva tjejer som kräver tydlig kommunikation och en sällsam arbetskraft, ofta är det dock en schablonbild och flickboksideal som visas utåt (Forsberg 2007). 4

5 Stall Nyckelby Stall Nyckelby och Motala kommun har tillsammans drivit projektet Sysselsättning med hästen som hjälpmedel för unga vuxna med psykisk ohälsa. Projektet har syftat till att hitta en meningsfull sysselsättning/socialt behandlingsarbete för målgruppen unga vuxna (16-24 år) i kontakt med djur och natur. Bakgrunden till projektet är att ungas psykiska ohälsa har ökat, detta ha gett sig till känna genom att kommunerna ser att fler personer behöver stöd i sin dagliga livsföring, såsom sysselsättning och boende. Psykisk ohälsa kan vara självdestruktivt beteende som självskador, anorexi/bulimi och utåtagerande beteende. Detta kan höra samman med sociala svårigheter, missbruk och ibland neuropsykiatriska diagnoser som ex ADHD. I projektet valdes 5 tjejer ut som uppfyllde kriterierna. Under projektets gång visade det sig att deltagarnas fysiska hälsa blev bättre, det sociala umgänget i gruppen och med personalen gick i en positiv riktning och motivationen att vilja förändra sin tillvaro blev bättre (Ahlenius mfl 2009). Lösdriftstall På uppdrag av Bollerups Lantbruksinstitut gjorde Michanek och Ventop (2008) en förstudie kring hållbar hästhållning. Syftet var att visa på ett sätt för hästföretagare att utveckla sin djurhållning mot bättre lönsamhet, friskare och mer välmående djur samt en bättre arbetsmiljö. Förstudien visar på att en lösdriftslösning har många vinster. Detta är ett koncept som används i Europa, men även ökar i Sverige. Några vinster som tas upp i förstudien är möjligheten att ge foder vid fler tillfällen och detta väl anpassat till den enskilda individen. Möjlighet att få gå i grupp, få frisk luft och få mycket rörelse, vilket är det naturliga. Vad det gäller arbetsmiljön för personalen i ett lösdriftstall minskar det tunga arbetet kring foder och rengöring av boxar. En lösdriftsanläggning skall vara anpassad för att använda maskiner vid utgödsling av ex djupströbäddar. En annan aspekt är ekonomin i hästanläggningen, enligt Michanek & Ventorp (2008), är investeringen en del. De menar att i de flesta fall är en traditionell anläggning dyrare vid nybyggnation, men totalt sett med extra arealbehov som behövs vid en lösdrift, är kostnaderna dock densamma. Den stora skillnaden är driftskostnaden, där en lösdriftslösning är betydligt billigare eftersom den kräver mindre arbete. 4. Frågeställningar; 1. Hur skulle den nya ridskolan se ut? 2. Hur skulle verksamheten kunna finansieras? 3. Hur skulle verksamheten kunna utvecklas? 5

6 5. Metod/Arbetsgång Fråga 1. För att kunna utforma hur vår bilvande ridskola har flera studiebesök gjorts, bland annat i Ängelholm, Båstad, Ljungby och på Kalmartravet samt Kalmarhästsportklubb. Under projektets gång har även tävlingsaktiva tittat på verksamheter då de är ute på tävling. Det man har tittat på är hur stallarna och ridhusen är utformade samt hur det har fungerat med arrendatorer på ridskolorna. Den 18 juli 2010 träffades projektgruppen för att tillsammans utforma önskemål om hur ridhusen, paddock, administrativa byggnader skall placeras. Placeringen gjordes utifrån erfarenheter och studiebesök. Bland annat hade placeringen och storleken på parkeringen en avgörande roll då det gäller att kunna ha tävlingar. Inför mötet gjordes en karta på marken och modeller på byggnader som är önskvärda, dessa användes sedan för att flyttas runt för att få en uppfattning om var de skulle kunna ligga för att kunna ge alla de funktioner och vinster som ridskolan efterfrågade. Då det i tidigt stadium fanns ett intresse av att ha en lösdriftsanläggning gjordes studiebesök till Stockholm och Nyköping för att titta på lösdriftsstallar, detta gjordes den 5 augusti Målet för resan var att få inspiration till att kunna planera vår lösdriftslösning, vårt Active Stable. Under försommaren och sommaren har en tät kontakt funnits med försäljare av Active stable och därmed har processen gått framåt. Bland annat den 12 juni 2010 var ett möte i Lammhult för inspiration och tankar kring planering. Projektledaren har träffat en arkitekt som gärna hjälper oss att rita vår nya anläggning. En skiss att arbeta utifrån finns redan. Fråga 2. Hur den nya verksamheten skall finansieras har främst tagits fram av projektledaren via erfarenheter från andra liknande verksamheter, samarbete med funkibator, nätverket SIP samt besök på Smålandsidrotten. Projektledaren har tagit reda på vilka stöd som finns att söka i ett inledningsskede, dessa finns beskrivna under Resultat. Fråga 3. En ny anläggning är dyr och för att kunna använda den till mer än ridskola på kvällstid krävs att lokalerna används till annat och att det bedrivs mer verksamhet. Under teoretisk förankring nämns möjligheterna att använda hästar i kombination med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Lammhults ridklubb skulle vilja samarbeta med Växjö kommun. Möjligheten till Grön omsorg och Grön Rehabilitering via LRF finns och kontakt är tagen. En annan tanke är att använda verksamheten inom psykiatrin och studiebesök gjordes i Motala där flickor med självskadebeteende har sysselsättning med hästar. Vi hade möte på Arbete och välfärd på Växjö kommun den 3 september 2010 vilka var intresserade av ett eventuellt samarbete. Ridskoleverksamheten är i behov av att utvecklas. Utvecklingsmöten och projektmöten gav en verksamhetsplanering och en möjlig utveckling mot att ridlubben skall bli mer uppdelade i sektioner som har olika ansvarsområden. Vidare diskussion kommer att göras på årsmötet den 28 februari Kontakt har även tagits med Nyby-Torshälla Ridklubb i Sörmland vilka har erfarenheter som Lammhultsridklubb skulle kunna ta del av såsom planering kring budget och verksamhet. Målet med att ha en gedigen administrativ byggnad är att denna skall kunna användas av andra, till exempel föreningar, förfrågan har gjorts till olika föreningar och studieförbund. 6

7 Hästis, ett samarbete med skolan i Lammhult och fritids har prövats i Slätthult med gott resultat, vilket skulle kunna utvecklas. Kontakt har tagits med hästföretagare, såsom veterinärer, hovslagare, hästtandläkare vilka skulle kunna använda lokalerna och för att tar emot sina kunder. 6. Resultat/ Den nya verksamheten 1. Hur skall den nya ridskolan se ut? Active stable och skötselstall Styrelsen valde att ha en lösdriftlösning i två grupper, en med 20 hästar och en med 10 hästar med möjlighet att expandera. Tanken är att Active stable systemet skall vara längst in från vägen sett när vi utgår från marken på Ljungsberg. Vi har fått ritningar på hur ett system kan se ut. Målet är att varje häst skall ha ca 150 kvadratmeter yta i vinterhagen som används året runt. Det skall finnas en ligghall och foderstationer, fakta och bilder bifogas. Tanken med att ha systemet i bakkant är för att kunna använda grannens mark som sommarbete, samt att vid tävling kan det vara bra att lektionshästarna kan vara en bit ifrån uppståndelsen. Skötselstallet skall vara i anslutning till Active stable, ev som på Piteå Ridklubb uppdelat i två skötselavdelningar som ett U. Tanken är att hästar och lektionsryttare lätt skall kunna ta sig från skötselstallet till ridhuset. Gärna att skötselstall och ridhus är i anslutning till varandra i samma byggnad eller med en smal passage med tak över mellan byggnaderna. En del i Active stable är att ridläraren skall kunna ha en bra översikt och lätt kunna släppa ut de hästar som inte är aktuella på lektionen. Vi tänker oss ett skötselstall med 12 spiltor för lektionshästar och en del för privathästar med ett mindre antal spiltor. I denna privata skötseldel skall veterinärer, hovslagare, sadelutprovare mfl. företagare kunna hålla till. I skötselstallet skall även finnas sjukboxar, 3 stycken. I anslutning till byggnaden skall det finnas en tillvänjningsavdelning. Studiebesöken i andra stallar gav oss erfarenheter som vi skulle vilja applicera i vår nya verksamhet. När det gällde stallarna, i vårt fall skötselstallet, fanns positiva erfarenheter kring att ha högt i tak, en isolerad byggnad, mycket ljusinsläpp, breda gångar och ett bra ventilationssystem. För att få byggnaden underhållsfri och upplevas fräsch finns viljan att ha en reviterad utsida. Inne i skötselstallet skall finnas en rejäl sadelkammare och ett täckes torkrum, som skall låsas med kodlås. Önskan finns även om en spolspilta med varm och kallvatten, där slangen skall hängas från taket. Även negativa erfarenheter framkom vid studiebesöken såsom dåligt fall i spolspiltan, vattnet rann då ut på golvet, dyr elräkning då vattnet och byggnaden var eluppvärmd. Mycket arbete för personalen då varje häst skall ledas till hagen och vatten bäras. Vi har varit i kontakt med Växjö kommun angående möjligheten att använda hästgödseln till biogas. Möjligheten fanns i nuläget, så vi väljer att ha forsla bort vår gödsel med container, liksom man gör på många ridskolor. Ridhusen Projektgruppen har tillsammans kommit fram till att den bästa lösningen för oss är att förlägga ridhusen i ett L. Detta för att kunna använda ridhusen maximalt vid tävling, det blir både framhoppning och tävlingsarena samtidigt. Det finns även bestämmelser om att vissa tävlingsgrenar, 7

8 ex körning behöver ett extra stort utrymme och vi vill inte begränsa oss. Det finns flera ridklubbar som har valt att lägga byggnaderna på detta sätt och det finns bara goda erfarenheter. I den vardagliga verksamheten är det positivt att lektionsverksamheten kan hållas på en del och privatryttarna har möjlighet att använda den andra, även under vardagskvällar då efterfrågan är som störst. Vid studiebesöken tittade gruppen även på ridhus och fick med sig positiva erfarenheter som att underlaget kunde vara sandflis eller fibermix med sjösand. Det kunde med fördel vara spinklers i taket vid bevattning eller kanske ett system där ridhusbottnen vattnades underifrån. Vad det gäller material upplevdes limträstomme som positivt, perforerad plåt som väggar, vilket gav bra ljusinsläpp samt att träsargen var linoljad så den tål väta. Ridhuset skall vara ljust med flera in och utsläpp och med ett separat rum för domaren. Diskussionen har varit kring ett isolerat ridhus för en bra arbetsmiljö för ridinstruktören samt att använda sig av senaste teknik när det gäller ljudanläggning. Det negativa som framkom i samband med studiebesöken var upplevelsen av en för liten läktare, för lite plats för hindermaterial mm, ljusinsläpp mot söder vilket gör att ryttarna och hästarna bländas. Det skulle finnas behov av två nedgångar från läktaren till manegen och om det finns möjlighet att bygga bort, skymd sikt balkarna. Vår tanke var från början att lägga byggnaderna nära vägen, som på bilden. Men har nu tänkt om och vill flytta verksamheten något längre ner på skiftet. Det är då tänkt att parkeringen skall vara utmed vägen. Vi kanske då kan utnyttja markens lutning på ett bättre sätt, vi hade en tanke om att förlägga ridhuset i sutteräng. Målet är att hela verksamheten skall anpassas till människor med funktionshinder, det finns då möjlighet att komma direkt in på läktaren på ena hållet och hästarna går in i markplan på andra hållet. Vad det gäller tillfart till anläggningen är vårt önskemål att använda den redan befintliga avfarten till Ljungsberg, med en avsvängningsfil och sedan följa vägen tillbaka norrut igen mot den tänkta marken. Vi har också ett önskemål om att det skulle vara en cykelväg under väg 30 alt längs med väg 30 norrut från samhället till Ljungsberg, där ungdomar tryggt kan ta sig till och från ridskolan på egen hand. Ridskoleverksamheten är till sin största del förlagd i ridhusen, men kan vid några tillfällen vilja ha möjligheten att rida ut i naturen. Vi skulle vilja skapa en belyst ridslinga bakom Active stable där ridskolan kan rida ut och som även kan nyttjas av de inackorderade ryttarna eller kuskarna. 8

9 Vi har även diskuterat kring utseendet av vår nya anläggning. Vi vill att anläggningen skall ge att trevligt första intryck av Lammhult. Vi vill att anläggningen skall smälta in i miljön, det skall vara byggnader som är röda med vita knutar. Det skall vara en parkkänsla utmed vägen, med buskar, intrycket skall vara trevligt och proffsigt, med mycket belysning. Parkkänslan och Active stable hör nära samman. Det kommer att vara ett bra underbyggt underlag som gör att miljön inte upplevs smutsig. Vid speciellt utsatta områden som vid foderstationer kommer det vara plattläggningar. För att få miljön lummig kommer träd att sparas och hägnas in så hästarna inte kommer åt dem. 2. Vad skulle den nya anläggningen kosta? Markarbete Vi har fått siffran kr + moms ( kr) för avtäckning av matjord och schakt för byggnader. Den egentliga siffran går först få fram då avtäckningen är utförd, detta på grund av att det kan bli ev. sprängning för att få rätt nivå på marken där byggnaderna skall ligga. Active Stable Vi har fått en grovkalkyl från Gimmex på ett Active stable med två grupper om 25 hästar vardera, finns som bilaga. Summan skulle då bli kr. Vi tror dock att det finns stora möjligheter att få ner priset. Dels för att vi kommer att använda oss av lokala företag vid ex bygge av ligghall och staket, samt att vårt Active stable kommer att vara mindre. Foderstationer mm kommer dock vara desamma. Till Active Stable skall det finnas ett skötselstall med tre avdelningar, två skötselavdelningar en för lektions och en för privathästar samt en avdelning med sadelkammare, toalett, möjlighet för hästföretagare mfl att ha verksamhet. Detta är en isolerad enplans byggnad med mycket ljusinsläpp och den uppskattas kosta ca kr. Intill Active stable finns även ett foderförråd, traktorgarage. En oisolerad byggnad, liksom ligghallen, som uppskattas kosta kr. Ridhusbyggnaderna och paddock Vi har även fått in en offert på ett isolerat ridhus i vinkel. Priset skulle vara kr exl moms (inkl moms ). I priset ingår stomresning och fabrikstillverkad plintgrund samt isolerad kantbalk levererad och monterad. Möjligheten finns också att få hjälp med montering för samtliga positioner mm för kr (inkl moms ). I kalkylen nedan, totalt ca kr. Till detta skall en administrativ byggnad i två våningar finnas, med cafeteria, toalett, anpassad för personer med funktionsnedsättningar dvs med hiss mm. Denna uppskattas kosta ca kr. Vi har fått en prisuppgift om vad ett tänkbart underlag i ridhuset och paddocken skulle kosta, kontakt har tagits med bla Ängelholms ridklubb och en dansk försäljare av ridhusbottenlösning ett sk TTE system. De hade en siffra på kr för en yta på 20*60 meter, detta gäller allt underlag från grund till topp, med undantag för fiberduk i den danska lösningen. I ridhuset skulle kosta ca kr och paddocken skulle kosta ca kr. Till paddocken en läktare som uppskattas kosta ca kr. Sifforna som nämns ovan är ungefärliga och skall ge ett hum om vad den nya ridanläggningen skulle kosta. Föra att få en mer övergripande bild görs en kostnadssammanställning på nästa sida. 9

10 Kostnadssammanställning: Markarbete ca kr (plus ev sprängning) Active stable Skötselstall Foderförråd och garagebyggnad ca kr(kan bli mindre med lokala entpr.) ca kr ca kr Ridhusbyggnader Underlag ridhus Administrativ byggnad Paddock Läktare till paddock ute ca kr ca kr ca kr ca kr ca kr Utomhusmiljö, buskar stensättning ca kr Summa: Möjligheter att söka pengar till nybyggnationen Från riksidrottsförbundet finns möjlighet att ansöka om bidrag till idrottsföreningarnas anläggningar i pengar skulle det vara max 4 basbelopp (4* ca kr). Det finns möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd från Smålansidrotten, via idrottslyftet. Idrottslyftet innebär att anläggningar som är kopplade till idrott och som skapar förutsättningar för barn och ungdomars idrottande. Möjlighet finns att få ekonomiskt stöd max 2 basbelopp (2* ca kr). I vårt fall skulle anläggningen vara ridhusen eller möjligen teorilektionssalar. Basbeloppen är räknade för Det finns en möjlighet att Leader Linné kan gå in med pengar i ytterligare ett projekt, där projektledarens uppgift skall vara att i ett inledningsskede söka pengar till den nya verksamhet samt påbörja Motalaprojektet eller Grön omsorg i den gamla verksamheten. Möjligheten finns också att få finansiering till utbildning för personalen som skall arbeta med Motala konceptet. Det finns möjlighet att söka pengar från allmänna arvsfonden. Det finns två typer av stöd, projektstöd och lokalstöd. Båda dessa stöd förutsätter att bygget skall anpassas till människor med funktionshinder. Lammhultsridklubb har möjlighet att söka pengar först när förstudien är klar. Lite riktmärken kan vara att ridklubben i Rimbo byggde ny verksamhet för 14,5 miljoner kr och fick stöd från Allmänna arvsfonden på 2,9 miljoner kronor, med krav på att kafeteria och ridhus 10

11 handikappanpassas. Christinehamnsridklubb fick ,4 miljoner kr för nybyggnation av kafeteria och samlingslokal och Färjestad ridklubb fick drygt 1 miljon för att bygga ett ridlekisstall. Från Viktoria fonden har Lammhultsridklubb möjlighet att söka pengar kring barn och funktionsnedsättningar. Andra möjligheter där ridskolor tidigare har fått pengar är ifrån Stiftelsen Prins Gustav Adolf och Prinsessan Sibyllas Minnesfond. Väljer Lammhultsridklubb att satsa på handikappridning finns även Norrbacka-Eugenia stiftelsen som ger bidrag till utrustning och fritidsaktiviteter. Även Linnéa och Josef Carlssons Stiftelse för ideella föreningar finns möjlighet att söka ifrån. Möjligheten finns också att söka bidrag hos lokala bidragsgivare som Rotary, Odd Fellow och Lions Club. Kommunen har bidrag för investering och extra möjligheter att få bidrag om det finns en handikappsektion i föreningen. Kanske finns det också möjligheter att få stöd då vi skapar en plats för företagare och ger nya arbetstillfällen. Hos Länsstyrelsen finns företagsstöd och projektstöd att söka. Företagsstödet finns då företag vill utveckla en annan del i sitt företag tex Grön omsorg eller Motala projektet på Lammhultsridklubb. Här finns även möjlighet att söka pengar för kompetensutveckling för personalen eller vid investeringar. Projektstödet är till för att skapa och driva ett nytt projekt, ex en ny ridskoleverksamhet. Bidrag finns för kompetensutveckling, rådgivning, hitta förslag och lösningar på utveckligs möjligheter eller konkret bygga något. Ett exempel är att ridskolan i Rimbo fick i projektstöd för att utveckla hästverksamheten och stärka bygdens attraktionskraft. Hos jordbruksverket finns möjligheten att söka stöd inom hästsektorn. De väljer att prioritera utvecklingen av regionala forum och projekt som utvecklar hästföretagandet. Kanske kan Lammhult bli en knutpunkt för hästföretagare. Sponsormedlemskap och sponsring från företag. Ett sponsormedlemskap är en möjlighet för ridklubben att få in kontanter till den nya anläggningen och för inköp av nya ponnyer och hästar, även det till den nya anläggningen. Sponsormedlemskapet hör inte samman med det vanliga medlemskapet och kräver ingen återprestation. Priset för att bli sponsormedlem är tänkt att vara 500:-/kalenderår. ALMI har konsultcheckar som ridklubben kan ha möjlighet att söka. Checkarna är på kr och kan för oss användas då vi skall utveckla våra tjänster. Kanske kan vi ta hjälp av hushållningssällskapet eller en tillgänglighetskonsult i skapandet av vår nya verksamhet. Banklån 3. Hur skulle verksamheten kunna utvecklas? Hästar och människor med funktionshinder Efter att ha pratat med en sjukgymnast på barnhabiliteringen framkommer att det finns ett stort behov av meningsfull sysselsättning för ungdomar med psykiska funktionsnedsättningar, ADHD, självskadebeteende mm i Växjö kommun. Sjukgymnasten tror efter att vi tillsammans har gått igenom upplägget för stall Nyckelby i Motala, att detta skulle vara en möjlighet även här. Underlaget finns och det skall enligt henne satsas på ungdomar med psykiska funktionsnedsättningar då dessa är svåra att motivera och är i behov av att komma ut för att inte bli introverta. 11

12 Möjlighet till utveckling av verksamheten kommer göras genom att bla försöka få Växjö kommun att köpa konceptet på stall Nyckelby i Motala. Möte med Arbete och Välfärd gjordes den 29 juli, de var positiva och ville ha in en ansökan. Väljer Lammhultsridklubb att utveckla Motala konceptet är tanken att till en början ta emot två tjejer i taget, kanske uppdelat på för- och eftermiddag, totalt fyra per dag. Till detta finns behov av att anställa en person. Målet skulle i så fall vara att komma igång med Motala konceptet i den gamla verksamheten, för att testa och se ur det fungerar. Vi fick pengar från Leader Linné att besöka Motala, detta gjordes den 3 september. Ytterligare en resa är planerad och finansierad till England för att titta på en likande verksamhet. En kvinna som arbetade med likande verksamhet i England och undervisade på universitet där, besökte Lammhult i september 2010 och menade att Lammhultsridklubb absolut skulle satsa på hippoteraphy. Kontakt är tagen med Landstinget, vuxen och barn habiliteringen samt omsorgernas fritidsverksamhet OMS-fritid, vilka tror att ridning i vanlig bemärkelse är tillfredställd i Växjö kommun. Möjligheten finns dock alltid att erbjuda temadagar genom OMS-fritid. De tycker att idén om att arbeta för syn och hörselskadade på ridskolan skulle vara bra liksom att ta kontakt med psykiatrin. I kontakt med omsorgerna i Sävsjö och Växjö kommun framkom att handikappridningen som finns idag på Sävsjö, Bergunda, Theleborg och Växjö ridklubb är tillräcklig för att fylla behovet just nu. Ridklubbarna i Växjö har dessutom nichat sig olika och tar emot olika målgrupper. Någon har möjlighet att ta emot personer med grövre fysiska funktionsnedsättningar och någon har inriktat sig på psykiska funktionsnedsättningar som Aspergers syndom. Det som efterfrågas och personal på bland annat OMS fritid saknar, är körning med häst. Det finns folk är intresserade av att resa till Lammhult för är att köra/alt åka häst under ex halvdagar på helgen. Kontakt är tagen med olika handikapporganisationer, dock utan stort gensvar. Däremot är ett samarbete med Nätverket SIP påbörjat för att få tag på engagerade personer med funktionshinder som vill utveckla hästverksamheten. En förebild kan vara Lundagårdens ridskola utanför Göteborg där funktionshinder i kombination med häst, är väl utvecklat. Vad som kan vara viktigt kring arbetet med personer med olika funktionsnedsättningar att det tydligt delas upp i ex handikappkörning, handikappridning, rehabilitering, habilitering mm. Samt att använda sig av använda välutbildad personal med kunskap, gärna arbeta i samarbete med ex barn och vuxenhabiliteringen. Vad som kan vara bra att veta är att det finns en fond är man kan söka för att få pengar till handikapphästar och hjälpmedel som liftar mm. En ytterligare möjlighet att väva ihop människor med funktionsnedsättningar med Lammhultsridklubb är att genom Grön omsorg/grön rehabilitering och LRF detta genom att förlägga daglig verksamhet eller lknande i ridklubbens lokaler. Linné universitetet har just nu en friståendekurs i rehabilitering med hjälp av häst. Den praktiska delen av utbildningen är idag förlagd på ridskolan i Nybro. Kanske kan Lammhults ridklubb erbjuda sina lokaler till utbildningen, särskilt om ridklubben är en föregångare just kring människor med funktionshinder i kombination med häst. Så kan ridskoleverksamheten utvecklas Den 15 december 2010 hade ordföranden, kassören mfl. ett utvecklingsmöte för att skapa en verksamhetsplanering för Lammhultsridklubb. Man valde att lägga upp planeringen två faser, en för närmsta tiden dvs för 2011 och en för Verksamhetsplaneringen är bifogad som bilaga längst bak i förstudien. Tankar fanns även om att utveckla sektioner med olika ansvarsområden, tex en pedagogisk sektion som skall upprätta en pedagogisk plan för eleverna på ridskolan. En tanke finns även om att titta på verksamheten som den ser ut idag och se vad som kan göras bättre. Lammhults ridklubb skulle med 12

13 fördel kunna ta stöd i Nyby-Torshälla Ridklubb vilka har vänt en ridklubb från att ha haft en sämre ekonomi till att blomstra idag. Informtion om Nyby Torshälla ridklubb fick vi genom tidningen ridsport, vi har haft kontakt med dem och de ville gärna dela med sig av sina erfarenheter. Andra aktörer kan använda lokalerna Hästföretagare skulle kunna använda skötselstallet för att ta emot sina kunder. I samtal med ATG i Ramkvilla framkom att de var intresserade av ett samarbete någon eller några dagar per månad. I kontakt med hästtandläkare fanns också ett intresse någon dag per månad. Kanske kan de nya lokalerna även attrahera sadelutprovare, hästmassör, hovslagare med flera. Veterinärerna skulle kunna ha mottagning för smådjur, vaccinationer eller likande. Andra föreningar skulle kunna använda våra ridhus och den administrativa delen, tex skytteklubben, jägarförbundet eller brukshundsklubbar. Via studieförbunden finns ett intresse för utställningar, läger, kursverksamhet mm. Andra användningsområde för administrationsdelen kan vara att hyra ut den till fester, bröllop eller till konferens. Möjligheten är att samarbeta med Lammhultsvärdshus när det gäller att leverera mat skulle finnas. Ett annat förslag som har kommit upp är att ha ett gym i anslutning till den administrativa delen, kanske kan föräldrar nyttja det medans barnen rider och det kanske skulle locka killar till ridklubben. 13

14 7. Referenslista Ahlenius A, Ekdal K, Forsberg M, Wilhelmsson Öyan (2009) Sysselsättning med hästen som hjälpmedel för unga vuxna med psykisk ohälsa Projekt mellan Motala kommun och stall Nyckelby. Bonorden Bibbi (2008) Hästen i kommunen - betyder mer än du tror En praktisk guide för kommunens medarbetare Hästnäringens internationella stiftelse & SLU Alnarp Att bygga häststall (2001) Ventorp & Michanek Forsberg Lena (2007) Att utveckla handlingskraft- om flickors identitetsskapande processer i stallet. Luleå Tekniska universitet. 14

15 8. Bilaga Bilaga 1. Grovkalkyl Gimmex Grovkalkyl. OBS att justera med inkommande uppgifter Transponderteknik Active stable för 25 hästar bestående av Ligghall med betonggolv 250 kvm :- inkl sjukboxar byggnadsyta + övr :- Markberedning: Markförstärkning / dränering :- exkl schaktning, tillkommer singel grus :- Foderteknik bestående av: :- 3 Dubbla höstationer 1 kraftfoderstation med servicefunktioner silo mm Vattenautomat Halmfoderstationer för avkoppling 15

16 Staket :- hög kvalité säkra trästaket samt inomgårds en del galvade järnstaket inkl grindar Överbyggnader av stationer : x :- X 2 anläggningar 4,8 milj schakt + röjning av ytan nedre m stubbar o sten Active stable med rollraufe samt kraftfoderstation och kompletterande transponderutfodring. Byggnad innehållande ligghall, sjukboxar invänjn box mm 2 milj för 25 hästar. Foderteknik bestående av, 9 st rollraufen, 1 höstation 1 kraftfoderstation m tillhörande funktioner, Vattenautomat Halmstation för avkoppling :- Mark: : :- Staket: : :- X 2 anläggningar = :- 16

17 Bilaga 2. Fakta om Active stable Active stable med syncronic feeding. Ett alternativ till enbart transponderutfodring är att installera rollraufe i anläggningen denna teknik erbjuder hästarna att gemensamt samtidigt utfodras med hö eller hösilage. Är hästgruppen väldigt jämn dvs hästarna har samma behov av mängd kan denna vara tillräcklig. Med rollraufen kan antingen hela fodermängden tilldelas eller också grundutfodrar man flocken med denna teknik. Hästarna med särskilda behov dvs större behov än de övriga kan erbjudas individuell extratilldelning i en mindre transponderstation. Detta ger fullständig frihet och gör det enkelt att sköta varje häst kan få sitt behov tillgodosett. Kraftfoder tilldelas enligt vanlig princip individuell giva med transponder på hästen. 17

18 Ett exempel på en rollraufe. Här byggd i countrystil med sammanlagt 6 sidor 24 ätplatser. Dessa kan också fällas in i en vägg. Tilläggsutfodring av hö/ensilage i transponderstation. Kraftfoder i kraftfoderstation. Transponderstyrning av Active stable. Ett Active stable kan byggas på ett par olika principer vad det gäller utfodringen. När hästgruppen har stora olikheter i sitt behov av fodermängder dvs. gruppen kan innehålla stora och små hästar och 18

19 kanske också färdigvuxna blandat med växande hästar - då kan behoven vara mycket olika. I dessa anläggningar kan det vara framgångsrikt att styra all utfodring individuellt genom en individuellt programmerad giva och sort och sedan att hästen får en transponder. Genom dagrapporten kan man sedan följa varje individs foderintag. Hästarnas behov av social gemenskap, att äta gemensamt tillgodoses genom att anläggningen byggs i ett lämpligt inbördes förhållande som stimulerar till aktivitet, gemenskap i flock, vila, vattenintag harmoni. Utrustning: Höstation. Här ser vi höstation Typ B med en taköverbyggnad i svensk stil. 19

20 Här en bild från inlastningssidan, med öppningsbar port. Kraftfoderstationen har fått en liknande överbyggnad. I den inbyggda delen kan foder och foderteknik skyddas för väder. Beroende på hästgruppens storlek kan silos mm installeras här för enkel funktion och daglig hantering l silo 20

21 Bilaga 3. Verksamhetsplan Mål Fas 1 (2011) Öka antalet uppsittningar till 100 per vecka Regelbundna träningar i dressyr och hoppning på alla nivåer och för olika åldrar Anordna kvalificerad lägerverksamhet vid skollov med olika inriktningar. Ett 2-dagarsläger sport- resp påsklov, 2 veckoläger sommartid för deltagare med egen häst samt 2-dagarsläger höstlov. Arrangera minst 2 clinics under året inom tex hopp, dressyr eller hästhållning Arrangera minst två familjedager/städdagar med klubbhoppning, samt ytterligare 4 klubbhoppningar. Starta upp 3 nya sektioner, utöver tävling, cafeteria och sponsring: 1. Utveckling ridskoleverksamheten 2. Utemiljö 3. Innemiljö Anordna 2 studiecirklar under året: Grönt kort-kurs vår, Säker hästhållning höst Arrangera 4 st hopptävlingar på lokal nivå samt 3 dressyrtävlingar på lokal/regional nivå Mål Fas 2 ( ) utöver ovanstående mål även: Öka antalet uppsittningar till 150 per vecka, detta genom att erbjuda ridlektioner även dagtid samt helger. Starta upp samarbete med Lammhults skola. Erbjuda meningsfull fritidsverksamhet eftermiddagar. Utöka verksamheten dagtid genom att erbjuda Grön rehabilitering 21

22 Erbjuda handikappkörning en helg i månaden Utöka lägerverksamheten genom att även anordna handikappläger Utöka antalet hopptävlingar genom att även anordna 2 regionala hopptävlingar per år 22