HPV-vaccin skyddar dubbelt

Transkript

1 En tidning från Landstinget i Jönköpings län HPV-vaccin skyddar dubbelt SIDORNA Självdialys Patienter har egen nyckel till dialysen SIDORNA Läs också... Kolla tänderna för 60 pix SIDAN 2 3 Hur blir man 100? SIDAN 4 5 Hudens svamplexikon SIDAN 7 GLÖM INTE VACCINERA DIG MOT INFLUENSAN!

2 Va! 60 spänn för att gå till tandläkaren vartannat år. Är det sant? Alla säger att det kostar många laxar. I like. Vem pröjsar resten? Gamlingarna? Ja, om du borstar gaddarna twice a day håller du trollen borta. En okänd förmån för unga vuxna Kolla tänderna för Kent Wendelström Sextio kronor vartannat år. Mer än så behöver tandvården inte kosta för vuxna under 30 år, med fina tänder. Och det har de flesta unga vuxna. En rapport i våras visade att det statliga tandvårdsstödet är dåligt känt, särskilt bland yngre. Från 20 år och till och med det år man fyller 29 bjuder staten på 300 kronor av kostnaden varje år. För de flesta räcker det att gå till tandläkaren vartannat år. En undersökning, inklusive röntgenbilder, kostar 660 kronor hos Folktandvården i Jönköpings län. Kvar för kunden att betala blir alltså 60 kronor. Det är inte mer än en öl kostar på krogen, säger Kent Vendelström, verksamhetschef inom tandvården. Tyvärr är stödet alldeles för okänt. Många som lämnar den fria barnoch ungdomstandvården går inte till tandläkaren alls. Tryggt hålla koll på tänderna Att få reda på hur tänderna mår är en trygghet och kostnaderna skenar inte i väg om man undersöker sig regelbundet. Även yngre vuxna kan behöva laga en tand. En vanlig fyllning kostar knappt kronor att utföra. Inklusive undersökning och avdrag för tandvårdsstöd hamnar slutnotan på drygt kronor. Kent Vendelström rekommenderar också att teckna avtal om frisktandvård med sin folktandvårdsklinik, en frisktandvårdspremie. Det är ett sätt att fördela sina kostnader för tandvård över året och slippa ovälkomna utgifter, om exempelvis en visdomstand krånglar. Frisktandvårdspremien hamnar oftast på 45 eller 69 kronor i månaden i årsåldern. Tandvårdsstödet bidrar till att sänka premien. Även för personer över 40 kan det vara tryggt att teckna friskvårdsavtal. Då blir premien vanligast mellan kronor i månaden. Personer mellan år får 150 ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall REDAKTÖR Olle Hall, , olov.hall@lj.se GRAFISK FORM OCH LAYOUT Katarina Sennevik, , katarina.sennevik@lj.se FOTO Johan Werner, , johan.werner@lj.se TRYCK EKTAB Eskilstuna, september 2012 UPPLAGA exemplar DISTRIBUTION Posten , WEBBPLATS LandstingsNYTT är en informationstidning från Landstinget i Jönköpings län. Box 1024, Jönköping. LandstingsNytt på daisyskiva skickas till dig som fått en daisyspelare utskriven. Har du inte fått skivan, ring

3 Pappa staten lägger upp stålarna. 600 rakt i din ficka. Du behöver bara boka tid och släpa dig dit vartannat år. Shit, det är inte mer än vad jag pröjsar för en öl på krogen. Håll koll på tänderna. Det är dumt att betala för mycket. Respect Lisa. Har inte varit hos tandläkarn sen det var gratis. 60 kronor kronor om året i tandvårdsstöd. (Från 75 år är stödet återigen 300 kronor). En större lagning, exempelvis därför att man får problem med en amalgamfyllning, kostar runt kronor inklusive undersökning. Kostnaden för patienten blir kronor, beroende på om man har ett eller två års tandvårdsstöd. Högkostnadsskydd Det finns ett högkostnadsskydd för tandvård. Det innebär att staten står för hälften av kostnaderna över kronor och för 85 procent av kostnaderna över kronor. Ett exempel: att ersätta en trasig tand med en konstgjord krona kostar knappt kronor. Patientens betalar kronor plus hälften av summan över Totalt kronor. Högkostnadsskyddet är särskilt värdefullt för personer som behöver göra stora ingrepp, exempelvis broar och implantat, säger Kent. Patientens kostnader kan i runda tal minska från kronor till drygt kronor. Jämför priser Folktandvården i länet har samma pris oavsett vilken klinik du går till. Tidningarna uppmanar oss med jämna mellanrum att jämföra priser för tandvård. Så blir du blåst av tandläkaren, är en braskande rubrik i Aftonbladet den 14 juni i år. Kent Vendelström tonar ner det där. De flesta privata tandläkare i länet Att få reda på hur tänderna mår är en trygghet har ungefär samma taxa som Folktandvården. Myndigheten Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket, TLV, har tagit fram en referensprislista på vad olika åtgärder borde kosta. Det kan bli dyrt att jämföra priser. Den tandläkare du normalt går till kan ge ett prisförslag på en behandling. Men vill du gå till en annan måste han eller hon göra en undersökning först, som du får betala. Kent Vendelströms tips är att du sparar kvittot från ditt senaste besök. Där står koder och kostnader för de åtgärder din tandläkare har gjort, men även statens referenspris. TEXT: OLLE HALL FOTO OCH MONTAGE: JOHAN WERNER Det kan vara snårigt att själv jämföra priser på Internet Här är några tips på länkar. Statens referensprislista: Landstinget i Jönköpings läns prislista: Sök på prislista! 1177: Sök på hitta och jämför vård! (Tjänsten har än så länge stora brister. Inga privattandläkare i länet finns med. Det går inte att jämföra specialisttandvård.) 3

4 Ett äpple om dagen är ett bra tips om man vill bli hundra år! säger Margit Pettersson i Burseryd, som har några månaders erfarenhet av den magiska gränsen. Ett äpple om dagen Hon tar emot LandstingsNYTT i huset som hon bott i sedan det var nybyggt Dottern Gunnel serverar kokkaffe och bullar och kakor som Margit har bakat ett intresse hon haft sedan hon var liten. Det har gått några månader sedan hundraårsdagen firades med omkring hundra gäster, släkt, vänner och de föreningar som Margit är medlem i och fortfarande besöker regelbundet. Det var väldigt trevligt. Det kändes inget annorlunda att fylla 100 mot 99, men det var roligare. Det kom mer folk, alla barnbarn och barnbarnsbarn, säger Margit. Dessutom telegram från landshövdingen och Carl Gustaf och Silvia som hon visar. Men jag tror nog inte att de skickat det själva, säger hon med ett skratt. Tredje hundraåringen Att bli hundra år tycker hon själv inte är så speciellt. Men mina grannar tycker nog att det är lite märkvärdigt att ha en hundraåring boende här. Jag är visst den tredje hundraåringen i Burseryd i modern tid, men nu finns det några 99-åringar, så det kan bli fler. Visst genetiskt påbrå finns också. Mamma hade en kusin som blev 102 år. Mina sex syskon är döda nu, men den äldsta blev 96 år. Margit föddes i Malmö, kom så småningom till pappans hemort Burseryd. Där träffade hon sin man Gustav, fick tre barn, utbildade sig till sömmerska och drev under en period syateljé i samhället. Hon växte upp i en tid då skoldagen inleddes med en promenad på fyra kilometer, undervisningen var varannan dag och varvades med läxor och att hjälpa mamman med olika sysslor och passning av småsyskon. Hennes första minne är 98 år gammalt: Vi var på ett bröllop och jag minns så väl hur en främmande tant kammade mitt hår. Tvättmaskinen viktigaste uppfinningen Som hundraåring har Margit upplevt en fantastisk teknisk utveckling. Hon tvekar inte en sekund om vilken uppfinning som betytt mest: Tvättmaskinen. Den har jag haft mest nytta av. Det var så tungt att stå och tvätta. Men också kylskåpet förstås. Mobiltelefon har hon, även om den inte används så mycket längre. SMS är praktiskt när barn och barnbarn är ute och reser. Jag gick en kurs i mobiltelefon hos PRO. Jag var äldst och de tyckte nog bäst, säger Margit med ett kluckande skratt. Men all samhällsutveckling är inte av godo. Tänk så många affärer vi hade här i Burseryd förr. Nu är de borta allihop. Margit Pettersson berättar om sitt liv med en skärpa och humor som imponerar på en besökare. Egna grönsaker viktigt Nyckeln till att bli en pigg och vital hundraåring tycker hon inte är så märkvärdig: Jag bakar grovt bröd och äter potatis, grönsaker och frukt från den egna trädgården. Äpplen har jag alltid gillat. Jag äter minst ett per dag, säger hon och nämner samtidigt att hon aldrig använt alkohol eller tobak. Att motionera och gå på gympa har också varit ett stort intresse. Du har ju aldrig haft bil. Ni cyklade vart ni än skulle, inflikar dottern Gunnel. Det har blivit en hel del resor till bland annat Israel, USA och många platser i Europa, senast till Prag som 87-åring. Jag har nästan aldrig varit sjuk. Men 1940 opererade jag blindtarmen. För tio år sedan fick Ett äpple om dagen, minst, är ett bra tips tycker Margit Pettersson och bjuder dottern Gunnel och barnbarnsbarnet Alma 22 månader på ett Säfstaholm fanns det 127 invånare i Sverige, 100 år eller äldre. Sedan dess har gruppen av allra äldsta invånare ökat kraftigt och var 1 januari 2012 uppe i 1770 invånare. jag vätska i kroppen. Överläkaren bugade åt mig, för jag skulle fylla 90. För tre år sedan fick hon en pacemaker inopererad. Vi tycker att det är fantastiskt att Landstinget inte har några restriktioner kring ålder för sådana operationer, säger Gunnel. De senaste åren har Margit märkt att orken sviktar, numera kan det bli en tupplur på dagen. Jag orkar inte jobba i trädgården som tidigare. Jag har försökt lite i sommar, men jag blir så trött och ryggen krånglar. I stället ägnar hon sig åt sitt stora intresse stickning. Sedan jag fyllde hundra har jag stickat tre par sockar. Jag tittar på sport, det blev en del från OS. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN WERNER 4

5 Hur blir man hundra år? För att bli supersenior krävs rätt gener, en sund livshållning och lite tur. Gemensamt för flertalet 100-åringar är att de är måttliga med fet mat och alkohol, röker inte och motionerar regelbundet. De är psykiskt stabila, finner sig lätt till rätta med livet och sitt åldrande. Du ska helst vara kvinna. Troligen är kvinnors kroppar mer tåliga för påfrestningar eftersom de ska klara av att föda barn. Grönsaker, frukt, fisk, raps- eller olivolja anses bra för den som vill leva länge. Medelhavskost brukar det kallas, men det egna landets traditionella husmanskost kan också duga. Det kan vara så att varje land under årtusendena har utvecklat en matkultur som invånarna mår bra av. Regelbunden måttlig träning anses öka livslängden. Använd musklerna även hjärnans annars förlorar de kraften! Det är viktigt att tidigt upptäcka sjukdomar som kan påskynda åldrandet, exempelvis diabetes. På ön Okinawa i Japan lever människor länge. Där har forskare upptäckt att det finns en koppling mellan färre kalorier och längre liv. Traditionellt äter öborna sig bara mätta till 80 procent. De anser också att punktlighet inte är hela världen och stressar inte i onödan. Det finns begränsningar som gör att vi inte kan leva hur länge som helst. Bindväven exempelvis, som håller ihop kroppen förnyas inte. När bindväven åldras får vi rynkor och sämre lungkapacitet. Medicinska framsteg har gjort det möjligt att förnya människans cellvävnad med stamceller. Men bindväven fortsätter att åldras. Att reparera celler blir som att renovera ett hus som står på gyttja, säger en forskare. Källa: Allt om vetenskap 5

6 Det är höst. Det är svamptider. Då berättar vi om svampar som finns på hud och i slemhinnor. De är släkt med kantareller och andra läckerheter, men orsakar besvär om de trivs för bra. Liten svampskola Hudläkare Per-Anders Mjörnberg har hjälpt oss med ett svamplexikon, bättre för hemmabruk än för skogspromenaden. Svamparna på kroppen är uppbyggda som de i skogen med trådar (mycel) och sporer. De ger besvär när kroppens normala balans rubbas. Det kan inträffa vid ändrad bakterieflora eller när miljön på huden ändras, exempelvis långvarig torr eller fuktig hud. Det kan vara efter antibiotikabehandling, under graviditet, vid diabetes eller när immunförsvaret är nedsatt. Jästsvampar Candida är en jästsvamp som lever på hud eller slemhinnor hos alla människor, men sällan orsakar besvär. Svampen vill ha tillgång till kolhydrater och fukt. Candida trivs bäst i munhålan, hudveck och underliv, framför allt i slidan. Besvären kan behandlas med luftning och receptfria svampdödande krämer. Undvik långvarig behandling. Den kan orsaka hudirritation. Avstå från tajta byxor, trosskydd och bindor! Candidainfektion i munnen kallas torsk och är vanligt hos spädbarn. Pensla i munnen med vichyvatten. Om det inte hjälper finns bra läkemedel på recept. En annan jästsvamp finns i människans hårbotten, efter puberteten. Ibland kan den orsaka eksem. Oftast räcker det att behandla med medicinska mjällschampon. Fjällning och eksem Trådsvampar trivs i torr miljö och dras till hudens klisterämne, keratin. Smittämnet är vanligt och ofarligt. När kroppen bekämpar svampen märker vi det som fjällning, eksem, ibland även blåsor. Vid nagelsvamp blir naglarna tjockare, gulgrå och smulas sönder. Den är svår att behandla bort med läkemedel, vad än reklamen påstår. På fötterna är Kantareller mellan tårna? Nej, men trådsvampar kan ge obehag. det oftast onödigt att behandla. Nagelsvamp kan vara svår att skilja från nagelförändringar som beror på eksem eller psoriasis. Kontakta vårdcentralen om du har besvär. Torka fuktiga tår Fotsvamp drabbar huden mellan tårna. Huden spricker, blir röd och vätskar sig. Svampen kan sprida sig till fotsulan och fötternas ovansidor. Vi smittas när vi går barfota i omklädningsrum och duschar. Torka fuktiga tår noga, lufta fötterna ofta och tvätta strumporna i 60 grader, annars dör inte svampen. Det finns bra receptfria läkemedel. Ringorm (revorm) ser ut som ringformade eller ovala fläckar med fjällande kant. Det ser ut som de läker i mitten, där av namnet. Det krävs Per-Anders Mjörnberg Svamparna på kroppen är uppbyggda som de i skogen närkontakt med djur för att drabbas. Receptfria läkemedel finns. Mycket ovanligt Trådsvamp i hårbotten är mycket ovanligt. Den orsakar fläckvis håravfall, fjällning eller annan irritation i hårbotten. Det är viktigt att sådana symtom utreds och behandlas av läkare. Annars kan svampen orsaka bestående hårlöshet. Glöm inte att kroppens svampar, precis som bakterier, är en naturlig och nödvändig del av kroppens miljö. Ger de inte besvär ska de inte behandlas alls. TEXT: OLLE HALL FOTO: JOHAN WERNER 6

7 En av Sveriges första mottagningar för barn och ungdomar med lindrig psykisk ohälsa har startat på Huskvarna vårdcentrum. Hit kan unga och deras föräldrar söka direkt eller komma på remiss. Psykologen Magnus Wårhag är en av de som ska stötta oroliga barn och deras föräldrar. Mottagning för oroliga barn Barn- och ungdomshälsan, som mottagningen heter, är öppen för barn och ungdomar i åldern 6 17 år och deras föräldrar, som bor i Jönköping, Mullsjö och Habo kommuner. Det finns cirka unga i de åldrarna. Var i vården har de sökt vård hittills? Om jag ska hårdra det har de inte kunnat söka vård någonstans, säger Ann Grännö Alm, verksamhetschef vid barn- och ungdomsenheten. Det har inte funnits tillräckliga resurser på primärvårdsnivå i Landstinget och samordningen med andra verksamheter har varit bristfällig. Vad är lindrig psykisk ohälsa? Här är exempel på besvär som mottagningen är till för: Nedstämdhet. Oro och ångest Psykosomatiska besvär, exempelvis magont och värk, där vården inte hittar kroppsliga orsaker. Problem med gränssättning. Relationsproblem. Självskadebeteende. Risk för missbruk. Det ska vara lätt att få ett första samtal på mottagningen, lovar Ann. Ett tidigt stöd till barn och unga med den här typen av problem kan vara avgörande för att undvika svårare psykisk ohälsa. Obehandlad psykisk ohälsa ökar risken för långvariga och svårbehandlade symtom. I värsta fall utvecklas de till ett livslångt handikapp. Arbetar i team Mottagningens verktygslåda består i första hand av samtalsstöd, rådgivning och terapi i stället för läkarundersökningar och läkemedel. Man erbjuder även bland annat enskilt föräldrastöd, föräldrautbildningar, KBT-behandling och sjukgymnastik. På mottagningen arbetar personalen i team i samverkan med hela familjen när det behövs. Det finns medicinska sjukdomar som yttrar sig med psykiska symtom. De får träffa läkare, säger Ann. Personalen består av socionomer, psykologer, sjuksköterskor, dietist, läkare och sjukgymnast. Inga journaler Mottagningen drivs i nära samverkan med de tre kommunerna. Besök som görs vid socialtjänsten på mottagningen registreras inte på något sätt. Det förs heller inga journaler över dessa samtal. Åtta mottagningar startar ungefär samtidigt runt om i landet och fungerar som modeller för hur mottagningar för barn och ungdomar med psykisk ohälsa kan utformas. Socialstyrelsen kräver att det här hålet i Vård-Sverige ska täppas till och att det ska ske i samverkan med kommunerna. Näst på tur i länet blir troligen en mottagning på Höglandet. TEXT: OLLE HALL FOTO: JOHAN WERNER Barn- och ungdomshälsan, Huskvarna vårdcentrum är öppen för barn, ungdomar och föräldrar. Telefontid måndag, onsdagfredag klockan 8 12, samt tisdagar klockan 8 9. Ann Grännö Alm Det ska vara lätt att få ett första samtal på mottagningen 7

8 TYP 2-DIABETES Största faran för diabetiker är risken för hjärtinfarkt och skador på hjärtats kranskärl. Mer än varannan som får sin första hjärtinfarkt är diabetiker, ofta utan att veta om att de har sjukdomen. Skydda hjärtat viktigast vid diabetes Anders Tengblad Min vision är att vården ska bli bättre på att upptäcka diabetes tidigt Att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar är det viktigaste målet för behandling av diabetes. Det är inte tillräckligt känt bland allmänheten, säger Anders Tengblad, distriktsläkare i Huskvarna. Det är fokusering på att mäta sitt blodsocker. För diabetikern är andra provsvar viktigare, exempelvis långtidsblodsocker (hba1c), blodtryck och blodfetter. Anders Tengblad har skrivit Landstingets råd för behandling av åldersdiabetes (typ 2-diabetes). De bygger på nya nationella riktlinjer. Främst har synen på vad en diabetiker kan äta blivit friare. Min vision är att vården ska bli bättre på att upptäcka diabetes tidigt. Övervikt, bukfetma och ärftlighet är de vanligaste orsakerna, säger Anders. Därför ska vi mäta blodsocker på alla patienter i riskzonen över 40 år, även när de söker vård för andra besvär. Inga tidiga symtom Det är viktigt att få hjälp att upptäcka sjukdomen tidigt. De flesta har inga symtom i början. Men det kan ha blivit skador i kroppen redan när man får diagnosen, exempelvis förändringar i stora och små blodkärl. Det ökar risken för hjärtinfarkt och stroke samt kan påverka njurar och ögats näthinna. Behandling av diabetes börjar med ändrade matvanor. Steg två är ett väl beprövat läkemedel, Metformin, i kombination med ett försök att ändra levnadsvanor. Det kan räcka med tre till fem kilos viktminskning, små förändringar av matvanor och 30 minuters daglig motion för att slippa insulinbehandling. För många diabetiker blir det ändå insulin med tiden. Det har kommit nya lovande mediciner som stimulerar kroppens egen produktion av insulin, säger Anders. De har mindre biverkningar, men behöver utvärderas mer. Vi använder dem på patienter som behöver höga doser insulin. BEHANDLINGAR VID DIABETES Försiktigare behandling av äldre Nyinsjuknade diabetiker ska behandlas intensivt och med flera åtgärder samtidigt för att minska risken för skador på kroppens organ. Mångåriga diabetiker behandlas mer försiktigt för att minska risken för insulinkänningar. Kroppen blir stressad av för mycket insulin och reagerar med exempelvis darrighet, hungerkänslor, svettningar, irritation eller hjärtklappning Diabetiker över 80 år ska inte ha samma låga mål för blodsockret. För lågt blodsocker på natten kan leda till oro och förvirring. TEXTER: OLLE HALL FOTO: JOHAN WERNER Två årliga kontroller även om blodsockervärdena är bra, en hos läkare och en hos diabetessjuksköterska. Utan kontroller ökar risken för bestående skador eftersom diabetikern sällan känner symtom på försämringar. Undersökning av ögonen. Fråga om det är dags för remiss till ögonkliniken! Diabetiker med nedsatt känsel i fötterna ska erbjudas förebyggande fotvård. Samtal om matvanor. Vad du äter är en viktig del av behandlingen. 8 Läs mer: Kost vid diabetes och 1177.se

9 Sten-Åke ändrade vanor slapp insulinet Min värld rasade fullständigt när jag fick veta att jag hade diabetes. Jag såg mig själv sittande i rullstol med amputerat ben och blind. Ett starkt stöd från hustrun räddade mig. Sten-Åke Granberg, 63 år, i Svarttorp berättar om några veckor i mars, när han såg det mesta i svart. Han hade länge känt sig extremt trött och aldrig utvilad. Varken han själv eller vården hade kopplat ihop symtomen med diabetes. I mars kom de typiska symtomen, törsten och behovet att kissa stup i kvarten. Blodsockervärdena var skyhöga. Sten-Åke behandlades med insulin direkt plus Metformin, ett standardläkemedel för diabetiker. Hemma lade vi om matvanor. Jag slutade med juice och mjölk, som jag älskar. Vi minskade på potatis och vitt bröd. Vanlig pasta ersatte vi med fullkornspasta. Vi äter oftare lagad mat två gånger om dagen. Jag börjar måltiderna med rivna morötter. Tillsammans med ökad motion har Sten-Åke gått ner nio kilo sedan i mars. Han hade också en synförändring när sjukdomen upptäcktes. Diagnosen diabetes inte så skrämmande som Sten-Åke Granberg fruktade. Redan efter sex veckor började jag må bättre. Jag kunde sluta med insulin och minska på Metformin. Behandlingen har gått över all förväntan, säger min doktor. Något fel på ögonen har jag inte. Efter en inledande sjukskrivning är Sten-Åke tillbaka på jobbet inom energibranschen. Han ser hur fräsch ut som helst när vi träffas i villaträdgården. Han känner ingen oro inför framtiden. Mat utan pekpinnar Ät dig mätt! Det är mitt viktigaste råd till diabetiker, säger Anders Tengblad. Minska på potatis, pasta, ris och bulgur och ersätt med mer grönsaker. För att bli mätt kan det behövas lite mer fett i maten. Färre kolhydrater är bäst för att undvika högt blodsocker, en del personer går även ner i vikt. För en nyinsjuknad diabetiker är det viktigt att sluta med godis, saft, läsk och juice. Och åtminstone göra uppehåll från kakor och bakverk. En radikal minskning av snabba kolhydrater kan förbättra blodsockret avsevärt. De förändringarna gäller oavsett vilken kost man har valt. I de nya råden är det mer som är tillåtet än i traditionell diabeteskost. Patienten kan, i samråd med diabetessjuksköterskan, välja det som känns bäst; måttlig lågkolhydratdiet, medelhavsmat eller traditionell diabeteskost med lågt GI. Små förändringar av matvanor är ofta mest framgångsrikt. Traditionell diabetesmat innebär för de flesta mindre fett. Diabetikern ska helst äta ett halvt kilo frukt och grönsaker om dagen, fisk två till tre gånger i veckan, flytande margarin eller olja till matlagningen, fullkornsvarianter av bröd, gryn, pasta och ris. Stöd till barn med sjuk förälder Barn och unga i Jönköpings län ska få bättre stöd och rådgivning när någon förälder eller annan vårdnadshavare blir svårt sjuk. Länet har fått sju miljoner kronor från staten för att utveckla kompetens, arbetssätt och insatser bland personer som arbetar med barn och unga. Målet är att barnen själva ska uppleva att stöd och insatser ska göra skillnad och underlätta i svåra livssituationer. Det är Landstinget, en enhet för kommunal samverkan i länet berörda förvaltningar i länets kommuner, och ideella organisationer som ska samsas om pengarna. Via Barndialogen har länet redan en bra och mångårig samverkan kring barns hälsa och utveckling, säger Linda Frank som är projektledare. Nyligen öppnade en av Sveriges första mottagningar för barn och ungdomar med lindrig psykisk ohälsa (se sidan 6). Där är Jönköping och Eksjö så kallade modellområden i landet för att stödet till dessa unga ska bli bättre. Landstinget bedriver också sedan något år tillbaka spädbarnsverksamhet där personal på barn- och kvinnohälsovård försöker fånga upp familjer där det finns brister eller risk för brister i anknytningen mellan barn och familjer. Upptäck 1177 allt om cancer På hittar du information om cancer och kan ta del av andras erfarenheter i reportage, krönikor och filmer. Läs faktatexter om olika cancersjukdomar och möt personer som själva har fått cancer. Hur är första tiden efter ett cancerbesked? På 1177 tema cancer finns råd och stöd. Patienter som har drabbats berättar hur det var för dem. Läsaren får ta del av hur vardagen under och efter en cancerbehandling kan se ut. Möt personer med olika erfarenhet av hur man kan hantera kris, sorg och rädsla för döden. Läs om vilket stöd vården erbjuder cancersjuka och närstående. Det finns också berättelser från anhöriga. Hur blir livet för den som står bredvid? Det finns också ett avsnitt med fakta om cancer hos barn. Måttlig lågkolhydratkost innebär kött, fisk, skaldjur, ägg, grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner samt fett från olivolja och smör. Maten innehåller mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost. 9

10 SJÄLVDIALYS Skydda dig mot årets influensa! I slutet av oktober startar årets influensavaccinering. Säsongsinfluensan är inte farlig för alla men för fler än man tror, säger Peter Iveroth, länets smittskyddsläkare. Tacka ja till vaccination! Vaccinet ger ett bra skydd mot årets säsongsinfluensa. Jag rekommenderar alla som fyllt 65 år att vaccinera sig. Även om du är frisk, kan du bli allvarligt sjuk av influensans följdsjukdomar. Vaccinationen är gratis! Klockan närmar sig elva på tisdagsförmiddagen och Håkan Håkansson från Domsand är snart klar med en av veckans fyra dialysbehandlingar. Vänliga hälsningar smittskyddsläkare Peter Iveroth Han rekommenderar alla som fyllt 65 år att ta vaccinet, även de som känner sig helt friska. I den åldern har immunförsvaret försämrats och risken för att drabbas av influensa och av besvärliga komplikationer, främst lunginflammation, ökar, säger Peter. Kroniskt sjuka och gravida Det är elfte året som Landstinget erbjuder gratis vaccination mot säsongsinfluensa till alla som är 65 år och äldre. Erbjudandet gäller också personer med vissa kroniska sjukdomar: kronisk lungsjukdom (även astma), kraftig övervikt (BMI över 40), neuromuskulär sjukdom (exempelvis MS), kronisk hjärtkärlsjukdom (men inte enbart förhöjt blodtryck), ökad risk för infektioner (till exempel immunbristsjukdom), kronisk lever- eller njursvikt, svårinställd diabetes eller flerfunktionshinder hos barn. Gravida kvinnor som inte vaccinerat sig mot svininfluensa bör vaccinera sig. Risken för missfall är högre om man drabbas av influensa när man väntar barn. Årets vaccin innehåller skydd mot de influensatyper som kommer i höst och skyd- Övriga riskgrupper för influensa: gravida som inte vaccinerat sig mot svininfluensa alla som har en kronisk hjärt- eller lungsjukdom, svårinställd diabetes, kronisk lever- eller njursvikt, nedsatt infektionsförsvar på grund av sjukdom eller medicinering, extrem fetma eller neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen barn med flerfunktionshinder. Mer information: dar fortfarande mot svininfluensa. I grund och botten är det ett likadant vaccin som tidigare, därför finns ingen risk för allvarliga biverkningar. Vaccinet skyddar i högst ett halvår därför är det viktigt att vaccinera sig varje år. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN WERNER Mer information om influensavaccination: Livet Bättre vård m Årets influensavaccinering Vaccineringarna startar 22 oktober i hela landet. Du kan vaccinera dig på alla vårdcentraler i länet. Många sjukhusmottagningar erbjuder vaccin till patienter som kommer på ordinarie besök. Gå i första hand till din egen vårdcentral, men du har rätt att vaccinera dig på andra vårdcentraler. Tid och plats för vaccinationerna annonseras i länets tidningar och på affischer på vårdcentralerna. Vaccineringen är gratis för dig som tillhör riskgrupperna. Kända biverkningar är rodnad eller svullnad runt sticket eller lättare symtom som feber och huvudvärk. Det tar omkring 14 dagar innan vaccinet verkar. Det ger inte ett hundraprocentigt skydd, men om du får influensa blir symtomen oftast lindrigare. Håkan Håkansson tycker att den nya paviljongen gett ett fantastiskt lyft.

11 I den nya dialyspaviljongen på Länssjukhuset Ryhov sköter många patienter hela behandlingen själva. Men vårdpersonalen finns alltid nära till hands. Här är det sjuksköterskan Lotta Björgaas som går igenom ett behandlingsprotokoll tillsammans med en dialyspatient. styr dialysen ed delaktiga patienter Vanligtvis kommer jag hit måndag, tisdag, torsdag och fredag men det händer att jag byter dag ibland, om jag ska göra något speciellt. Den här veckan gör jag dialys på onsdag, jag ska ut i skogen och jaga rådjur på torsdag. Håkan är morgonpigg och brukar vara här redan runt fem på morgnarna, långt före vårdpersonalen. In kommer han med eget passerkort. Själva behandlingen tar runt fyra timmar, plus en halvtimme till förberedelser och städning. Han sköter allt själv från början till slut, från att klä maskinen med slangar och andra nödvändigheter, till att sätta nålarna i armen och anteckna olika värden under behandlingens gång. Det är bara kaffet som personalen hjälper mig med, skrattar han. Håkan har haft självdialys i fyra och ett halvt år och tycker att den nya paviljongen är ett fantastiskt lyft jämfört med de tidigare lokalerna inne på sjukhuset. Där var det trångt och andra typer av maskiner. Utan självdialys hade jag nog inte kunnat hålla på med jakten, till exempel. Men nu kan jag disponera dagarna på ett bra sätt och vara här så tidigt att det blir mer kvar av dagen. Hade jag varit bunden till personalens arbetstider hade jag förlorat några timmar varje dag. Lär sig kinesiska Anders Sjö från Norrahammar började nyligen med självdialys efter att ha haft påsdialys i ett halvår. Han får fortfarande viss hjälp av vårdpersonalen, men räknar med att kunna sköta allt själv snart. Det är mycket att lära sig och som måste bli rätt. Men det långsiktiga målet är att få hemdialys, då behöver jag inte åka hit överhuvudtaget. Nu kommer han hit fyra dagar i veckan och hinner med att jobba skift på halvtid. Under behandlingarna lär han sig kinesiska. Min fru är från Kina och vi åker ofta dit, så jag vill lära mig att prata språket. Vi planerar att åka nästa gång i februari och personalen här har hjälpt mig att kontakta ett kinesiskt sjukhus, så det ser ut som att jag kan göra dialys där. Livet ska styra dialysen Dialyspaviljongen invigdes i mars 2011 och har 12 platser. För närvarande är det 14 patienter som sköter sin vård mer eller mindre själva och elva av dem har egna passerkort. Två patienter sköter sin behandling i hemmet. Paviljongen har hjälpt oss att leva upp till den ambition vi haft länge, att involvera patienterna mer i deras egen vård. Utgångspunkten är att livet ska styra dialysen, inte tvärt om. Vi vill ge patienterna förutsättningar att leva ett så fortsätter på nästa sida... 11

12 SJÄLVDIALYS forts. Livet styr dialysen... normalt liv som möjligt, säger Britt-Mari Banck, sjuksköterska och sektionsledare på självdialysenheten. Inspirerar varandra De positiva effekterna är många, berättar hon. Patienterna känner sig själva bäst och är väldigt noggranna. De inspirerar varandra och hittar lösningar som även vi i personalen kan lära av. Sen märker vi också att patienterna lär sig mer om sin sjukdom, till exempel genom att man får månadens provsvar och kan jämföra med tidigare svar. En del läkemedel ger ingen kännbar effekt, men påverkar provsvaren och då blir det tydligare för patienten varför den medicinen behövs. Även vårdresultaten påverkas i positiv riktning. Vi tycker oss se en minskning av läkemedel och färre patienter drabbas av infektioner. Dessutom är det få av våra patienter som behövt läggas in på sjukhus för komplikationer eller liknande, säger Britt-Mari Banck. TEXTER: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN WERNER Anders Sjö ägnar en del av behandlingstiden åt att lära sig kinesiska. Thommy har dialysapparat hemma: Jag känner mig friskare Mer aktiva patienter innebär att vårdpersonalens roll förändras. Vi fungerar mer och mer som coacher, som ger patienterna verktyg och kunskap. Samtidigt är vi naturligtvis sjuksköterskor när det behövs, vi är aldrig långt borta. Men vi måste visa patienterna att vi litar på dem och ge dem möjlighet att hitta sina egna vägar. Då måste vi vara säkra på våra roller och det är ofta en fördel om man är rutinerad, säger Britt-Mari Banck. Det finns planer på att projektanställa en tidigare patient som stödperson, som ska bidra med sina erfarenheter och kunskaper. Den som själv varit eller är dialyspatient har kunskaper som vårdpersonalen saknar, och kan dela med sig av sina upplevelser. Som patient lyssnar man mer på andra patienter med liknande erfarenheter. De kan berätta om hur livet blir och dela med sig av knep om hur man hanterar vardagen. Thommy Edberg är glad över att ha personalens förtroende. Bättre liv med hemdialys För 42-årige Thommy Edberg från Huskvarna har den nya dialysvården haft stor betydelse. Han har numera dialysapparat hemma, en bidragande orsak till att han kan fortsätta jobbet som fritidsledare och vara aktiv på fritiden. Han ser bara fördelar med det ökade ansvaret. Jag får ett bättre liv när jag kan styra dialysen själv och kan ta med mig maskinen om jag ska åka någonstans. Det är även bra för samhället att jag kan vara produktiv och slipper vara sjukskriven. Jag har en ganska allvarlig sjukdom, men tack vare självdialysen känner jag mig faktiskt friskare än innan. Thommy kommer till paviljongen ungefär en gång i månaden för att ta prover, och enstaka gånger gör han sin dialys här. I början kom han hit sex dagar i veckan för att lära sig sköta sin dialysbehandling själv. Det första steget är att kunna klä maskinen själv, det andra att sätta nålen själv och i slutändan klara hela behandlingen. Det hjälpte mig att sätta upp och klara nya mål. Jag trodde nog aldrig att jag skulle kunna sticka mig själv, jag har alltid varit svårstucken och vårdpersonalen har brukat få sticka om många gånger. Jag hade en viss rädsla att göra fel och sticka fel. Men det har funkat jättebra. Efter några gånger vill man inte att någon annan ska sticka. En i gänget Han är glad över att personalen vågar ge honom förtroende och tycker att de traditionella rollerna, patienter och vårdpersonal, börjar suddas ut. Man arbetar tillsammans som ett team. Sjuksköterskorna lär mig att ta hand om mig själv snarare än att ge vård. Det ger mer vi-känsla, man blir en i gänget och jag har fått ett större självförtroende. Men jag är ju aldrig helt utlämnad, det finns alltid någon att kontakta om det uppstår problem. Och jag hade aldrig fått göra detta själv om personalen inte tyckt att jag har full kontroll och kan alla delar till 200 procent. 12

13 De leker bort stamning En ny metod som skapar talflyt i små steg hjälper barn med stamningsproblem. Vänta inte för länge med att ta tag i det och söka hjälp, säger Staffan och Anna Palm i Hok, vars son Carl, 5 år, blivit fri från stamning. För tre år sedan införde Landstinget den så kallade Lidcombemetoden, ett nytt alternativ i behandlingen av barn med stamningsproblem. Vi har kunnat hjälpa barn med så svår stamning att de slutat prata, till att de idag är stamningsfria. Det är helt underbart, säger Marie Hallberg, logoped på Länssjukhuset Ryhov. Carl är en pigg femåring som gillar att leka med sina syskon. När han som tvååring började på förskola upptäckte Anna och Staffan att han gradvis började stamma. Stammade i perioder Stamningen gick i perioder. Han kunde prata som vanligt, eller så knöt det sig helt. Då upplevde han det mycket besvärande, men annars har han inte brytt sig och syskonen har aldrig fyllt i hans tal, säger Anna. När vi läste en Bamsetidning om stamning sa syskonen att de inte kände någon som stammade. Men för Carl blev det en aha-upplevelse när Skalman höll skolan om stamning, minns Staffan. Logopedbesök i 16 veckor Föräldrar och barn träffar logoped en gång i veckan under veckor, kombinerat med träning hemma en stund varje dag för att skapa talflyt, och fortsätter sedan med glesare besök i sex till åtta månader. Vi lär föräldrarna hur de ska ge återkoppling på barnets tal. Hemma arbetar de med barnet genom att prata och berömma. Man kräver inte mer tal än att det har flyt, kanske bara tvåordsmening i början och lägger sedan på fler ord i små steg under passen hemma, säger Marie. Staffan Palm bygger i sandlådan med sonen Carl, 5 år, och återkopplar hela tiden på hans tal. Marie Hallberg För många barn läker stamningen ut efter tre till sex månader Anna och Staffan har avsatt minst 15 minuter per dag för mjuka stunden för att ge återkoppling till Carl på hans tal, enligt principen att påpeka och upprepa ord som han stammar, men fokusera på och berömma det som fungerar. Styrd övning i början Det kan handla om att spela spel, lägga pussel, pyssla eller kanske laga något som är trasigt. I början är det väldigt styrt, men trappas sedan ner när man går in i ny fas, säger Staffan. En positiv effekt blev att även de andra barnen krävde fokuserad tid, som de döpte till mysiga stunden. I början var föräldrarna skeptiska till metoden, men ville ge den en chans. Utvecklingen hackade rätt länge, då funderade vi på om det fungerade, säger Anna. Nu visar diagrammet att Carl har nått fullt talflyt. Detta är en metod vi kan rekommendera. Det hade varit värt det även om Carl inte hade nått fullt talflyt. Uppoffringen har varit allt pusslande med resor varje vecka, speciellt med tanke på att båda föräldrarna måste närvara, säger de. Ytterligare metod införs Ytterligare ett behandlingsalternativ införs i höst, som bygger på KBT och ett lösningsfokuserat arbetssätt med behandling under kortare tid och markant begränsad stamning som mål. När föräldrar märker att ett barn börjar stamma finns det ofta skäl att avvakta ett tag, men inte för länge. För många barn läker stamningen ut efter tre till sex månader, men finns den kvar efter ett år behövs insatser av logoped, säger Marie. STAMNING TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN WERNER Inom Landstinget har hittills 14 barn gått eller går igenom Lidcombemetoden. Nio har avslutat och är stamningsfria, två har avbrutit och tre är i behandling. Stamning beror på fysiologiska, språkliga, miljö och psykologiska faktorer och brukar komma mellan två och fem års ålder. Cirka fem procent av alla barn börjar stamma, och en procent fortsätter med det i vuxen ålder.

14 Amma eller inte? Vården ska ge samma budskap Hälso- och sjukvården i länet ska bli ännu bättre på att berätta om fördelarna med amning och ge föräldrar den hjälp de behöver. Bröstmjölken innehåller all näring som ett spädbarn under sex månaders ålder behöver för att växa. Den ger även ett visst skydd mot infektioner och minskar risken för att barnet drabbas av diabetes eller övervikt längre fram i livet, säger Jennie Blom, distriktssköterska inom barnhälsovården i Värnamo sjukvårdsområde, när LandstingsNYTT träffar henne på BVC-mottagningen i Bredaryd. När amningen fungerar ger kroppskontakten också närhet och trygghet vilket är positivt för barnets anknytning till mamman, Även mamman har nytta av amningen, bland annat eftersom livmodern drar ihop sig snabbare och blödningar efter förlossningen minskar. Kvinnor som ammar har lägre risk att drabbas av bröst-, livmoder och äggstockscancer, säger Jennie Blom. Fick olika råd Hon har besök av snart ettåriga Nellie och hennes mamma Magdalena Ingesson, som tycker att vården har en viktig uppgift i att ge tydlig information och stöd om amning, inte minst när det uppstår problem. Under graviditeten var jag inställd på att amma, men Nellie föddes tre veckor för tidigt och hade gulsot, så hon fick modersmjölksersättning direkt för att gulsoten skulle försvinna. Sen hade jag svårt att få igång amningen helt och fick fortsätta ge ersättning. Det var stressande eftersom jag ville amma Både omgivningens och vårdens stöd är viktigt för ammande mammor, säger distriktssköterskan Jennie Blom. och jag var lite orolig för att anknytningen inte skulle fungera. Magdalena upplevde att hon ibland fick olika råd från olika håll, personalen på BB sa en sak medan BVC sa något annat. Jag önskar att man hade sett mer till min situation och gett rakare besked. Det kändes otydligt. Det fanns även de i min närhet som reagerade på att jag lät Nellie amma så mycket hon ville och tyckte att jag skulle gå över till ersättning helt. En positiv upplevelse var stödet från Helene Malm Andersson på barnhälsovårdens spädbarnsverksamhet som kom hem till Magdalena. Hon såg mer till hela situationen, gav mig beröm för att jag kämpade på och bekräftade att anknytningen mellan mig och Nellie fungerade. Jag fick prata av mig i lugn och ro. Kom igång efter fyra månader Efter fyra månader kom amningen igång ordentligt och Magdalena slutade med ersättningen. Jag ammade helt i en månad och fortsatte när Nellie började äta vanlig mat, ända tills hon var nio månader. Det känns positivt att det gick att få igång amningen. Det kan vara bra att veta för andra i samma situation, samtidigt som jag inte vill ge någon förskönande bild. Känsloladdat ämne Jennie Blom ser Magdalenas berättelse som ett exempel på att amning är ett känsloladdat ämne. 14

15 Under graviditeten hade Magdalena Ingesson från Bredaryd ställt in sig på att amma, men det tog fyra månader efter att dottern Nellie fötts innan amningen kom igång ordentligt. Nu har Nellie hunnit bli elva månader och har slutat med bröstmjölk. Jag önskar att man hade sett mer till min situation och gett rakare besked. Det kändes otydligt. Det är lätt hänt att såväl anhöriga som vårdpersonal utgår från sina egna erfarenheter av amning och kan ha svårt att ta till sig att någon gör på ett annat sätt än hur man själv gjort. Både omgivningens och vårdens stöd är viktigt för mamman. Vi som arbetar inom vården måste kunna lägga våra egna upplevelser åt sidan och ge professionellt stöd. Hon berättar att man inom Landstinget under några år har utvecklat ett gemensamt arbetssätt kring amningsfrågor. Det sträcker sig hela vägen från kvinnohälsovården via förlossning, neonatalvård och BB till barnhälsovård och barnsjukvård. Ambitionen är att ge mer enhetlig information och individuellt stöd och se till att vi själva har goda och aktuella kunskaper om amning. Bland annat får varje blivande mamma en amningsplan redan under graviditeten, där man får beskrivna sina förväntningar, erfarenheter och hur man vill ge sitt barn mat och näring, säger Jennie. Strategi för hela länet Amningsplanen är en del i en ny amningsstrategi som används i länet och följer med mamman från första besöket i kvinnohälsovården under graviditeten till förlossningen, BB och barnhälsovården, barnkliniken och amningshjälpen. Det gör det lättare för personalen att veta vilket stöd mamman vill ha och behöver. Det ska finnas amningsombud i alla dessa verksamheter, som ser till att arbetssättet fungerar och gör nytta för både personal och föräldrar, säger Lotta Lilja, vårdutvecklare inom barnhälsovård i Landstinget. Det är vårdens ansvar att ge stöd och en rättvis bild av amning och dess fördelar. Det handlar inte om att förespråka amning till varje pris, men ingen ska välja bort amning på grund av bristande stöd eller information från vården. Mamman ska få ett lika professionellt stöd även om hon väljer att amma delvis eller inte alls. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN WERNER 15

16 Livmoderhalscancer är unga kvinnors cancer och tonåringar löper störst risk att drabbas av kondylom, könsvårtor. HPV-vaccinering skyddar mot båda sjukdomarna. HPV- vaccin skyddar dubbelt Anders Thelin Carin Oldin Vaccinet skyddar mot fyra olika typer av virus Sedan i vintras erbjuder Landstinget alla flickor födda gratis vaccination mot humant papillomvirus, HPV. LandstingsNYTT har intervjuat två läkare på Länssjukhuset Ryhov som behandlar de som drabbas av livmoderhalscancer och könsvårtor. Anders Thelin är överläkare på kvinnokliniken. Han visar skrämmande siffror på hur livsviktigt det är att komma till de gynekologiska cellprovtagningar som Landstinget erbjuder alla kvinnor mellan 23 och 60 år. Och vaccinera sig mot HPV för de kvinnor som tillhör den målgruppen. Vaccinet är till för att förhindra att sjukdomen uppstår. Därför är den ett viktigt komplement till gynekologisk cellprovtagning. Livförsäkring Bland de 20 procent av Sveriges kvinnor som inte låter undersöka eventuella cellförändringar dör 135 kvinnor årligen i livmoderhalscancer. Bland de 80 procent av Sveriges kvinnor som kommer till cellprovtagningen dör 7 kvinnor årligen. Siffror som borde vara argument nog. Cellprovtagningen, nu kombinerad med vaccination, är kvinnornas bästa livförsäkring, säger Anders. Vi har patienter som drabbas av cancer, som bara är några år över 20. Behandlingen av cellförändringar som bedöms kunna leda till cancer är skonsam. Vi hyvlar bort de yttre delarna av livmodertappen med ström, under lokalbedövning. Det rör sig om 3 5 millimeter, berättar Anders. Livmodern har bra läkförmåga. Efter fyra månader ser den normal ut igen. Varken möjligheten att bli gravid eller sexlivet påverkas. Könsvårtor HPV-vaccinet ger också ett gott skydd mot könsvårtor. Könsvårtor är obehagliga för de som drabbas, (både kvinnor och män), men är oftast ofarliga. Undantaget är virustyper som ger plana vårtor med risk för cellförändringar. Merparten läker ut av sig själva, säger Per-Anders Mjörnberg, överläkare på hudkliniken. De kan ge samlagssmärtor, klåda och blödningar, men värst är nog den psykologiska belastningen. Virus som förorsakar könsvårtor är vanligt förekommande, men riskerar att ställa till besvär i samband med att vi har små skador i huden eller när immunförsvaret är nedsatt. Du kan själv minska risken för att drabbas. Alla har rätt till ett bra och lustfyllt sexliv, säger Per-Anders, men det finns saker att fundera över. Rökstopp. Nikotin påverkar slemhinnornas förmåga att stå emot virusangrepp och hämmar läkningen. Rakstopp. Att raka underlivet orsakar små rivskador där viruset kan bita sig fast. Senarelagd sexdebut. Både flickor och pojkar i tonåren har sköra slemhinnor. Använd kondom. Den förhindrar att viruset sprider sig mellan partners. Färre sexpartners. Många olika sexpartners ökar risken att drabbas av könsvårtor. Ju yngre du är, desto viktigare att vaccinera sig mot HPV, säger Per- Anders. Då slipper du allt det jobbiga med könsvårtor. I Australien har man vaccinerat i tio år och ser en kraftig minskning av sjukdomen. Jag hoppas att även svenska killar erbjuds vaccination i framtiden. 30 miljoner Vaccinering sker på länets barn- och ungdomsmedicinska mottagningar eller inom skolhälsovården, för flickor födda 1999 eller senare. Barnhälsovården undersöker möjligheten att erbjuda HPVvaccinering på fler ställen, närmare flickor födda 1998 eller tidigare, exempelvis på länets skolor. Vaccinet skyddar mot fyra olika typer av virus, berättar Carin Oldin, barnhälsovårdsöverläkare. Skyddet mot livmoderhalscancer är 70 procent och skyddet mot könsvårtor är 90 procent. Hon betonar att vaccinet har använts länge i världen. Det innehåller samma komponenter som andra barnvacciner. Nästan 30 miljoner kvinnor i världen har vaccinerat sig mot HPV. Läs mer på TEXT: OLLE HALL FOTO OCH ILLUSTRATION: JOHAN WERNER 16

17 Nya satsningar på kollektivtrafik Hög turtäthet och korta restider är kärnan i ett nytt trafikförsörjningsprogram för Jönköpings län. Målet är att fler ska åka kollektivt med tåg eller buss. För invånarna ska det vara ett bra alternativ oavsett om man ska resa till skola, arbete, sjukvård eller stora besöksmål. För längre resor i länet är järnvägen grundstommen, kompletterad med busstrafik för att skapa ett kollektivtrafiknät till angränsade län och med kontakt med stambanorna. Ett stomnät med regionbussar och regionaltåg som binder samman länets större tätorter ska byggas upp. Stadstrafiken i Jönköping ska utvecklas med ökad turtäthet och kortare restider för att möta befolkningstillväxten. Varje kommun ska senast i slutet av 2015 ha en särskild plats, typ resecentrum, som ska göra det enkelt att byta linje. Bussarna ska bli miljövänligare. Förra året var andelen förnyelsebara bränslen 37 procent ska den vara 100 procent. Landstingsfullmäktige beslutar om trafikförsörjningsprogrammet den 27 september. Samarbete mot fästingar Linnea Ramsö och Linnea Pellnor i Taberg, båda 13 år, har bra koll på vad HPV-vaccinet skyddar mot. I deras klass har alla vaccinerat sig. Alla har vaccinerat sig I Taberg träffar vi Linnea Ramsö och Linnea Pellnor, 13 år, som just har börjat i sjuan. I våras tog de två sprutor mot HPV och ska ta en tredje nu i höst. Alla i klassen vaccinerade sig hos skolsköterskan, säger de. Vi fick bra information om vad den skyddar mot. Vaccinet minskar risken för att få livmoderhalscancer. Värsta biverkningen kan vara feber eller att man mår lite illa, berättar de. De har aldrig varit spruträdda, men: Det gjorde jätteont båda gångerna. Men det var det värt. De oroar sig nästan aldrig för att de ska drabbas av cancer längre fram i livet Jag undrar lite om strålningen från mobilen när man har den i framfickan kan vara farlig, säger Linnea Ramsö. Laboratoriemedicin vid Länssjukhuset Ryhov är en av fem partners i ett stort EU-projekt som syftar till att stärka det skandinaviska samarbetet kring fästingburna sjukdomar. Totalt har cirka 1, 87 miljoner euro beviljats till projektet som heter ScandTick. Projektet betyder mycket för att utveckla den fästingforskning som vi redan bedriver, säger Andreas Matussek, verksamhetschef för laboratoriemedicin. Fästingar och fästingburna sjukdomar är ett stadigt ökande problem i Skandinavien. De senaste åren har man sett en kraftig ökning av antalet fästingar i regionen, som en effekt av klimatförändringen insjuknade uppskattningsvis över personer i infektioner orsakade av fästingburna bakterier och virus. Diagnostik, behandling och förebyggande åtgärder som exempelvis vaccin behöver utvecklas och förbättras. Syftet är att ta fram gemensamma riktlinjer för rapportering, diagnostik, behandling och vaccination i Skandinavien. 17