Nya räddningsbåten är här. Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Hur påverkar den oss? Tävling! Omvänd en bilpendlare

Transkript

1 Räddningstjänsten Storgöteborgs personaltidning Nummer 4/2010 Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Hur påverkar den oss? Tävling! Omvänd en bilpendlare Nya räddningsbåten är här Det var då: Läs historien om kylet som hittade hem

2 Inledare Vår status är viktig... Så är denna sommar över. De allra flesta som jag pratat med håller med mig om att sommaren varit riktigt skön och det verkar som vi vårdar den korta sommaren allt bättre för att hitta möjlighet att fylla på med ny energi. För egen del kändes det riktigt roligt att komma tillbaka till jobbet. Främst för det är en arbetsplats jag trivs på men också för att det är en organisation vars arbete är uppskattat i samhället. Räddningstjänsten har hög status. Om vi väljer att använda ordet status på ett positivt sätt, vi kan kalla det anseende, är det naturligtvis intressant att veta vad det är för ingredienser som är viktiga när allmänheten ger oss gott hög status. Jag läste en bok under semestern om status bland privatpersoner. Här görs årligen mätningar om vad status är och vad som är viktigt. Under senare år har det gått från materiella statusprylar mot mjuka värden. På tio-i-topplistan finns nu sådant som allmänbildning, att kunna många språk, att ha en god grundutbildning, att bry sig om dem som har det svårt, att ägna mycket tid åt familj och barn, att ha ett respekterat jobb, att vårda sin fritid och en del andra mjuka värden. Dessa positiva statusingredienser för individer är tämligen lika i västvärlden. Jag tror inte det är någon principiell skillnad när det gäller hur allmänheten värderar vår status som organisation. Gör man en koppling till undersökningarna för privatpersoner så är det sannolikt att vår omgivning ger oss hög status för att vi hjälper dem som har det svårt, vi har en bred kompetens och kunskap, vi har tillsammans i organisationen en god grundutbildning, vi ägnar alla i samhället en likvärdig uppmärksamhet, vi har inom RSG ett respekterat jobb osv. Min uppfattning är att det är viktigt för oss att trygga vår status i samhället. Med det menar jag att vi genom en hög status automatiskt får stort förtroende och genom detta förtroende kan leva upp till att skapa en upplevelse av trygghet och säkerhet hos allmänheten. Med denna uppfattning som grund är det oavsett var vi arbetar i organisation viktigt att vi hela tiden möter omvärlden på ett sådant sätt att vår omgivning, inte vi själva, placerar oss högt upp på statusstegen. Det är så vi vårdar vårt varumärke. Det har vi varit duktiga på under många år och det ska vi fortsätta med. Men vi får inte glömma att det är omvärldens bedömning som ger oss status inte vår egen värdering. Ja det var några tankar från sommaren. Nu seglar vi vidare in i höstens olika arbetsuppgifter. Jag tycker vi har mycket bra vind i seglen men vi får gemensamt akta oss för grynnorna. Apropå segla levereras vår nya brandbåt Göte II i nästa vecka. Båten kommer att döpas av förbundsstyrelseledamot Kerstin Ekman vid en ceremoni på Färjenäs den 13 september. Jag vill här ge en stor eloge till arbetsgruppen som arbetat med att ta fram den nya båten. Det har varit många turer fram och tillbaka i detta projekt men gruppen har ändå hållit modet uppe och jag är övertygad om att vi får ett bra och värdefullt tillskott som främst kommer att gagna de boende på våra öar i den södra skärgården. Nils Andréasson, Direktör Göteborg 20 augusti 2010 Box 5204, Göteborg. Besöksadress: Åvägen 2. Brandscoopet är Räddningstjänsten Storgöteborgs personaltidning. webb e-post brandscoopet@rsgbg.se Nästa manusstopp 22 september Ansvarig utgivare Nils Andréasson Redaktör Anna Dyne Redaktion Disa Halldörsdottir, Kristina Johnsén, Thomas U Andersson, Ann-Sofie Jergill, Sven-Erik Pedersen, Camilla Ronstad, Josefine Hybring, Jonas Lindahl, Jörgen Uhrbom, Hans-Olof Allgulin, Leif Andrén. tryck Trydells Tryckeri AB foto framsidan Räddningsbåten, Leif Granlund, Mobimar tipsa OSS! Vi tar tacksamt emot tips till tidningen. Kontakta redaktör Anna Dyne eller någon i redaktionen. Du får skriva under signatur när du skickar material till tidningen, men du måste uppge ditt namn. Den som lämnar uppgifter till en tidning har laglig rätt att vara anonym. Redaktionen förbehåller sig rätten att avgöra om publicering ska ske och har möjlighet att korta insänt material

3 Vinjett GÖTE II TRYGGHET SÄKERHET OMTANKE TILL SJÖSS Efter många års planering är Räddningsbåten GÖTE II äntligen levererad till oss. GÖTE II är specialbyggd för Räddningstjänsten Storgöteborg. Den bemannas med personal från räddningsstyrkan på Frölunda brandstation. Främsta operations- området är Göteborgs södra skärgård men båten har kapacitet att verka inom hela räddningstjänstförbundets sjöområde dygnet runt, året om. UPPGIFTER för GÖTE II Transport av räddningsstyrkor upp till tio man Dykplattform för förbundets dykare Brandbekämpning med vatten och skum Ytlivräddning / Rescuerunner Transport och landsättning av terränggående 4-hjulig motorcykel Transport av räddningsutrustning Bogseringsuppdrag av mindre båt i nöd Ledning/stabsplats vid samordning av räddningsinsats i skärgårdsområdet Utåtriktat informationsarbete Miljöräddning, genom samverkan med kustbevakningen Bogsering av länsor Transport av liggande patient på bår. I nästa nummer av Brandscoopet kan du läsa om invigningen och dopet av Göte ll som kommer att genomföras på Färjenäs den13 september. RVR arbete kan vara hur roligt som helst... bara man får köra. Styrkan från Frölunda brandstation var på en vattenläcka i ett hus på Gråberget där det skulle vara inflyttning bara några dagar senare. En sprinklerledning hade lossnat så tre våningar i fastigheten blev vattenfyllda. Styrkans uppgift blev att samla ihop allt vattnet och forsla bort det. Då var det någon i styrkan som kom på att städmaskinen som fanns på plats var en perfekt vattenupptagare. Kalle Alexanderson Styrkeledare Frölunda Information från Wenaas, vår klädleverantör. Tyvärr kan vi konstatera att vi under föregående år inte har levt upp till det åtagandet vi har mot Räddningstjänsten Storgöteborg. Den e-shops-lösning vi erbjöd er var betydligt mer komplicerad att skapa än vi kunde förutse. Vidare var flödet på vårt lager under december långt under vad som kan accepteras. Vi vill understryka att omständigheterna över det inträffade inte ligger på Räddningstjänsten Storgöteborg utan vi på Wenaas 112 tar fullt ansvar och beklagar det inträffade. Om vi ny blickar in i 2010 och efterföljande år så ser det mycket positivt ut. Den unika e-shop som är konstruerad för er är i drift, vi är på plats i våra nya lokaler och alla rutiner fungerar på ett tillfredställande sätt. Med andra ord så finns det all anledning att se på framtiden med tillförsikt. Än en gång ber vi om ursäkt för de förseningar som har varit och för det besvär det har orsakat er. Som tack för ert tålamod kommer alla anställda att få ett skärp i present från oss. Claes Rohdin Marknadschef Wenaas Kontakter Utredningen av branden på Furulunds äldreboende En brand inträffade onsdagen 10 februari på Furulunds äldreboende, Tingsvägen i Partille. Samtliga patienter på den brandutsatta avdelningen evakuerades. Larmet om branden kom klockan Flera stationer larmades ut och Räddningstjänsten skickade flera räddningsenheter till platsen. Tio personer fick föras till sjukhus med rökskador. Branden startade på en av de boendes toalett. Automatlarmet till avdelningen var frånkopplat. Händelsen har utretts med avseende på Utrymning, Automatiskt brandlarm, Byggnadstekniskt brandskydd och Larmslagning. Hela utredningen finns att hämta på interna hemsidan under Olycksutredning & Analys

4 Samverkansövning på International Färg Representanter från RSG gjorde tillsammans med International Färg AB en samverkansövning som genomfördes runt ett konferensbord. Ett annorlunda sätt, men alla var väldigt nöjda efteråt. Inom vårt räddningstjänstförbund har vi ett fyrtiotal anläggningar som vi kallar farlig verksamhet enligt Lagen om Skydd mot Olyckor Från RSG:s sida sker det olika samverkansövningar med dessa verksamheter allt enligt LSO. Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som vid en olycka kan innebära allvarliga skador på människor eller miljön. Vid dessa anläggningar krävs en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. Inte traditionell fullskaleövning Under 2010 beslutades tillsammans med International Färg AB att det var dags för en gemensam insatsövning. I de förberedande samtalen inför övningen föreslog vi att inte genomföra den som en traditionell praktisk fullskaleövning med mycket enheter och personal på plats. Tanken var istället att finna en annan väg för att nå övningsmålet. I det här fallet blev det ett så kallat runda bordet-spel, vilket i det här fallet innebar att övningens deltagare träffades i International Färgs stora konferensrum. Övningen ledds av en moderator, som drev samtalen framåt utifrån ett förutbestämt scenario. Den pedagogiska poängen är att alla deltagare får chans till medlyssning samt en övergripande förståelse för alla de situationer och beslut som uppstår över tid i en räddningsinsats. Representanter från olika funktioner Övningen genomfördes med personer som representerade funktioner genom hela International Färgs nödlägesorganisation. Från RSG:s sida representerades vi av brandingenjörerna Martin Lindsten och Robert Petersson, brandinspektör Janne Severinsson, styrkeledarna Peter Andersson och Lasse Jacobsson, brandman Stefan Lyrod, insatsledare/ stabschef Tord Johansson och insatschef Mats Carlsson. Direkta mål var att övningsdeltagaren skulle Höja sin kunskapsnivå om respektive organisations beredskap/insatsförmåga. Klargöra vilka behov och förväntningar vi har på varandras organisationer. Tydliggöra Internationals Färgs riskerkonsekvenser-ambitionsnivå-strategiska åtgärder. Ge möjligheten till att diskutera och kartlägga de åtgärder som sker vid en räddningsinsats. Tydliggöra framtida övningsbehov. Stort engangemang Övningen genomfördes med ett stort engagemang från samtliga deltagare. Alla var överens om att det kändes bra med de samtal och diskussioner som fördes. Det skapar en djupare förståelsenivå inför framtidens samverkansövningar, som kanske blir med mer praktisk inblandning av personal och utrustning. Klas Lüppert Insatsledare Team Norr Lagen om bran och exp Riksdagen har beslutat om en ny lag som ska förenkla och modernisera reglerna inom området brandfarliga och explosiva varor. Lagen trädde i kraft den 1 september. En av de stora förändringarna är att kommunerna från den 1 september övertar polisens uppgifter när det gäller tillståndsgivning och tillsyn av explosiva varor. Detta ger kommunerna en möjlighet att få en tydligare bild över riskerna i sin kommun samt att påverka dessa. Det finns flera alternativ hur myndighetsfunktionerna för tillstånd och tillsyn för brandfarliga respektive explosiva varor kan organiseras, när kommunerna ska fördela rollerna mellan medlemskommunerna och RSG. Från vår sida finns ett behov av att det ska fungera på samma eller liknande sätt i våra sex medlemskommuner. Ansvaret för tillståndsgivning för explosiva varor ingår inledningsvis i dagens system för tillstånd för brandfarliga varor. Utifrån den tidigare lagen om brandfarliga och explosiva varor prövas frågor om tillstånd till yrkesmässig hantering och hantering i större mängd av brandfarliga varor av

5 dfarliga losiva varor - hur påverkar den oss? den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet i den kommun där hanteringen ska bedrivas. Sakkunskapen hämtar kommunerna genom att skicka ärendena till RSG på remiss för yttrande. Ansvar för tillsyn av hantering av explosiva varor läggs på räddningstjänstförbundet, på samma sätt som tillsyn av hantering av brandfarliga varor sker idag. Detta kan ske inom ramen för gällande förbundsordning för RSG då förbundet sedan tidigare pekats ut att ansvara för tillsyn som åligger kommunerna enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Om politikerna önskar kan på några års sikt huvudmannaskapet för både tillståndsgivning och tillsyn för brandfarliga och explosiva varor skrivas in i förbundsordningen för att skötas av RSG istället för medlemskommunerna själva. Det kan även gå fortare om det finns särskilda skäl. I höst startar en gemensam utredning tillsammans med medlemskommunerna, för att hitta de bästa lösningarna. Om RSG får en ny roll vid tillståndsgivning innebär detta troligen behov av nyanställningar av förebyggande personal för dessa uppgifter. För RSG innebär lagförslaget i korthet Färre avsyningar av hantering av brandfarliga varor då dessa kan behovsprövas i varje enskilt fall och det inte alltid finns anledning för avsyning vid omprövning av befintlig anläggning. Tillsyn av explosiv vara tillkommer som uppgift. Tillfälliga hetarbetstillstånd försvinner och ersätts med behovsprövat samråd. Det blir större fokus vid tillsyn av rutiner vid arbeten i explosionsfarlig miljö. Information om den nya lagen för förebyggande personal, samt utbildning inom hantering av explosiva varor. För de utryckande styrkorna inom RSG kommer den nya lagen inte att innebära några större förändringar. Men det kan vara bra att känna till att RSG får ett större ansvar att kunna svara på frågor kring hur explosiva varor ska hanteras. Det kommer att utses särskilda handläggare bland brandingenjörer och brandinspektörer på teamen för att hantera dessa ärenden. Daniel Gillesén UVA

6 DJURLIVRÄDDNING Häst fast i lerigt dike Den 11 juni klockan fick Lindome lag 1 larm om djurlivräddning. En häst vid Billdals ridskola hade gått ner sig i ett djupt lerigt dike och satt fast. På väg till olycksplatsen förstod vi att hästen satt fast i ett ogynnsamt läge och att det skulle bli svårt att få upp den. Styrkeledare Kent Magnusson tillkallade då djurlivräddningsenheten från Kungsbacka brandstation för att bistå i räddningsarbetet. Lag 1 från Lindome försökte att lägga lyftremmar runt hästen, men detta visade sig vara mycket svårt då hästen låg på sidan i djup lera. Detta gjorde att nålen som används för att föra runt remmarna inte gick att få under hästen. Lindome kom då på idén att använda sig av en luftkudde för att få upp hästen en bit och då skapa utrymme för att föra under remmarna, detta lyckades. När de väl var på plats hade Kungsbacka satt ihop sin lyftanordning, tvåbenet, kopplat denna till unimogen och var redo för lyft. Hästen lyftes mycket enkelt upp ur diket med hjälp av unimogen och dess lyftanordning, för att sedan säkert vinschas ner på fast mark. Där fanns mycket nöjda hästskötare. Veterinär tillkallades och kunde konstatera att hästen var oskadd. Hästen själv såg väldigt tillfreds ut och gnäggade glatt. Det kändes riktigt gott att få samarbeta två stationer på denna lyckade insats där båda stationernas kunnande och utrustning ledde till ett gott resultat. Peter Sernling V.39 Lindome lag

7 Folder om vittnesstöd Max Ekberg, brandingenjör på Utvecklingsavdelningen har tillsammans med infoenheten tagit fram en folder som handlar om vittnesstöd. Varför har du gjort foldern? Jag har jobbat med olycksutredningar och skrivit sakkunnigutlåtanden (spridningsutlåtanden) till polis och åklagare i några år nu och under den tiden har jag vittnat i domstol ett flertal gånger. När jag berättar om mitt arbete för kollegor så har jag flera gånger stött på frågor om hur det är att vittna och även fått höra berättelser från personer inom räddningstjänsten som själva har vittnat. I vissa fall har de beskrivit att de har känt sig illa till mods eller blivit missförstådda i samband med att de har genomfört sitt vittnesförhör. Detta tycker jag är tråkigt och jag vill gärna medverka till att underlätta för dem som blir kallade som vittnen till domstol. Vem är den till för? Alla kan bli kallade som vittne till domstol och delar av informationen i foldern är allmängiltig men den riktar sig främst till medarbetare inom RSG som har blivit kallade på grund av sådant de sett eller upplevt i samband med att de utfört sitt arbete. Vad är syftet med foldern? Syftet är att försöka svara på vissa av de frågor som många säkert ställer sig i samband med att man blir kallad som vittne till domstol. Det finns en kortfattad beskrivning av hur ett vittnesförhör går till. Dessutom finns det en checklista som hjälper till att förbereda ett vittne inför ett framträdande i rätten och som förhoppningsvis gör det enklare att undvika missförstånd och negativa upplevelser vid rättegången. Rättssystemet är en viktig samhällsfunktion och vi som myndighet ska på alla sätt medverka till att den fungerar. Vi ska också verka för att de uppgifter som vi kan bidra med och som ligger till grund för beslut är korrekta och sanningsenliga. I samband med detta behöver vi hjälpa och stödja varandra att handla på ett bra sätt och hantera en eventuell obekväm situation. Det personliga mötet är alltid det viktigaste sättet att uppnå detta och där kan vi alla bidra. Använd gärna foldern som ett diskussionsunderlag i detta möte. Var finns foldern? Fråga efter foldern hos din närmaste chef eller kontakta någon på informationsenheten. Om du vill veta mer om hur det är att vittna i domstol så får du gärna höra av dig till mig. Tankeverksamhet Enhetsövningarnas fokus den här gången har legat på vidareutbildning med IR-kamera samt kvalitetssäkring vad gäller taksäkring, kem-och rökdykning. Utbildningen startade med ett teoriprogram IR-utbildning med målsättning att höja kunskapsnivån och säkerheten vid rökdykning samt även få en ökad förståelse vilka olika användningsområden kameran har. Exempel på detta kan vara hur vi med kamerans hjälp kan följa brandgasspridning för att se var håltagningen ska ske. Att göra en objektskontroll från Jobbiga övningar Enhetsövningarna genomförda gatan med hjälp av kameran kan leda till att vi kommer rätt vid uppstart av en insats. Det var mycket positiva tongångar efter den här genomgången. Kemövningen innehöll en nivå 1-insats där vi bedömde räddningsledaren kritiskt. Även här vägde vi in användande av IR-kamera. När det gäller kemolycka så är kameran ett ypperligt verktyg och hjälp till beslutsstöd för räddningsledaren. Eftermiddagen ägnade vi åt säkring på tak, då fick grupperna göra olika problemlösningar när det gäller nödställd person. Målet var att öva och Elev och lärare plocka så mycket som möjligt med materialet och känna sig bekväm med detta. Sist på dagen genomfördes en varm rökdykarövning där vi försökte att väga in sökteknik från morgonens IR-kamera utbildning. Det är alltid lika kul och inspirerande att träffa alla grupper och se er lösa era uppgifter. Det är lärande och berikande även för oss. Slutligen vill vi tacka från oss på Brand-och Räddningsskolan. Per Månsson

8 Infoenheten har fått en vikarie för mammalediga Anna Lerén. Brandscoopet bestämde sig för att skicka honom till Karholmen för att se hur brandtålig han är. Följ med informationsdesignern Rickard Örtegren när han beger sig... in i skyddsdimman Om några timmar kommer jag nästan slukas av ett rasande eldklot. Men det vet jag ingenting om när jag gäspar över en kopp kaffe under välkomstfikat på Karholmens övningsfält. Solen blänker i de vita trädgårdsmöblerna på grusplanen där vi satt oss. Vi bjuds på smörgåsar och kaffe medan vi väntar in resten av deltagarna från utbildningsavdelningen som är hitbjudna på en heldag. Vi vill att alla ska se vad vi har att erbjuda här ute, och få pröva momenten själva, berättar Göran Dahl, Karholmens enhetschef. Med de orden reser vi oss för att ge oss på dagens första lektion. Det fina vädret och fågelkvittret till trots, när jag skjuter in stolen ser jag en uppsprängd gasflaska monterad på en träplatta vid gräsmattan bredvid kaffebordet, som en påminnelse om de krafter som finns här. Ta ett steg fram Dagen inleds med Hjärt- Lungräddning (HLR), något jag tror mig minnas från min militär tjänstgöring. Men efter att ha lyssnat till instruktören Thomas Ericsson ett tag förstår jag att HLR-kunskap är en färskvara. Ny forskning förändrar rekommendationerna, nu gäller först trettio kompressioner och sedan två inblåsningar. Dessutom, påpekar Thomas, sker 85% av alla hjärtstopp i hemmet. Det är alltså stor risk att det är någon du känner som ligger framför dig. Då spelar känslorna in, och det är lätt att glömma det man lärt sig, säger han. Med hjälp av en docka får vi öva gång på gång tills vi har fått in rätt takt och hårdhet i kompressioner och inblåsningar. Är det något ni ska ta med er från den här lektionen är det detta, avslutar Thomas, ta ett steg fram, och gör något. Släck ordentligt Efter en bensträckare tar instruktören Jonas Boogh över och visar oss ned till själva övningsfältet för att byta om till skyddskläder. Vi hjälps åt att dra en vagn lastad med brandsläckare ned till en platta med ett stort rundkar fyllt med vatten. Efter en genomgång går Jonas bort och vrider på en kran som släpper in gasol i karet. Så tänder han eld på en fackla och för mot vattnet. Ytan flammar upp. Göran berättar att verksamheten på Karholmen har blivit mycket mer miljövänlig efter att man i största möjliga mån gått över till gasol från diesel. Men vi måste öva en del på diesel med, gasol- och dieselbränder beter sig olika. För mig som aldrig hållit i en brandsläckare är det en sak som slår mig mest: hur lätt en eld tar sig igen efter att man tror att den är släckt. Släck ordentligt, manar Jonas, bättre det än att du står med bara en halv släckare kvar Vänster: Instruktören Thomas Ericsson lånar Mats Westerlund, LIA-samordnare, för att demonstrera framstupa sidoläge. Utbildningsavdelningens chef Erik Isaksson, Eva-Lill Forsman, praktiserande servicetekniker och Jonas Lundqvist, planeringstekniker på infoenheten, tittar på. Foto: Rickard Örtegren. Höger: Rickard Örtegren närmar sig flammorna med en kolsyresläckare. Foto: Jonas Lundqvist

9 Vänster: Jonas Boogh instruerar enhetssekreteraren Ann-Sofie Jergill i strålrörets olika lägen. Annelie Segerblad, utbildningsplanerare, övar på egen hand i bakgrunden. Höger: Erik Isaksson och Mats Weterlundh inne i tunneln under ledning av Jonas Boogh. Foton: Jonas Lundqvist. om elden tar sig på nytt. Det är också spännande att se skillnaden i teknik och verkan mellan pulver- och kolsyresläckare. Pulversläckaren är en lugnare upplevelse och tydligt mer effektiv, men har den nackdelen att den förstör inredning och elektronik. Göran Dahl fyller på med information: Monterar man en pulversläckare någonstans där den är utsatt för vibrationer kommer pulvret att packas med tiden. Montera den hellre liggande i så fall, då håller den längre. Och så ger han en specialare till alla båtägare: Borra ett litet hål in till motorrummet, vid en motorbrand kan man då spruta in släckmedlet utan att öppna luckan och tillföra mer syre till branden. Skyddsdimma Nu är det dags att plocka fram brandslangarna. Jonas visar hur vi ska rulla ut dem effektivt genom att bowla ut rullarna och ger oss sedan en genomgång av sprutans olika lägen. För första gången hör jag begreppet skyddsdimma. I detta läge sprutas vattnet ut i en kort men bred sköld som skyddar mot den intensiva hettan. Med skyddsdimman på går vi fram två och två mot en kraftig eldhärd, med en sk. säkerhetsperson emellan som styr genom att hålla oss i axlarna. När vi kommit tillräckligt nära kan säkerhetspersonen sträcka sig in och vrida av gaskranen. Säkerhetspersonen leder oss sedan baklänges samma väg vi kom, och först en bra bit därifrån får vi slå av sprutan eller stänga strålrören som vi nu lärt oss att det heter. Slå fälleben om ni måste Innan lunch övar vi också på att släcka brand i kläder med en brandfilt. Även här slås jag av hur lätt branden kan ta sig igen om man lyfter på filten för tidigt. Jonas påpekar att det finns ett viktigt moment vi inte övar. Här ligger dockan still på marken. I verkligheten kommer personen som brinner att springa i panik. Då får man göra det man kan för att få ned henne på marken, slå fälleben om ni måste. Lite för verkligt Efter en god lunch på den närliggande golfklubben är det på med skyddskläderna igen. Nu hänger vi även på oss rökdykarutrustningen. Efter en genomgång leder Jonas oss i grupper om tre in i en mörk plåtkorridor. Mörkret, det trånga utrymmet och den torra luften i syrgasmasken gör att det genast känns mycket verklighetstroget. När vi kommer till en krök i tunneln kallas vi fram en i taget. Skyddsdimma, ett ord jag inte ens kunde för en stund sedan, är plötsligt det enda som känns viktigt här i livet. Även om jag vet vad som ska ske känns det nästan overkligt när gasolen antänds och ett enormt eldklot kommer farande emot oss. Skyddsdimma, ett ord jag inte ens kunde för en stund sedan, är plötsligt det enda som känns viktigt här i livet. Håller man skyddsdimman för lågt rullar elden över kanten och slår i plåten bakom oss och en intensiv värme strålar ned över nacke och rygg. När vi väl kommer ut och drar av oss maskerna är vi rejält svettiga och det känns befriande att slita av sig masken och hänga av sig utrustningen. Det här var nivå ett, berättar Jonas. Brandmännen övar på nivå tre. Utvärdering Efter en välbehövlig dusch slår vi oss ned för en utvärdering innan vi tackar och beger oss hemåt. I bilen går tankarna till släktens sommarhus på Tjörn. Jag letar i minnet efter en brandsläckare, men hittar ingen. Mitt bidrag till fixardagen om två veckor är solklart. TIPS För att komma in i rätt takt när du ska ge hjärtkompressioner nynna på refrängen till Bee Gees Staying alive. Den har 103 slag i minuten, vilket ligger nära det rekommenderade 100 slag i minuten. Rickard Örtegren

10 Sett från vårt perspektiv... Efter en tids torka så var det dags. Tisdagen den 7 juli, klockan fick vi larmet om brand i terräng vid Askims skjutbana. Väl framme vid larmadressen stod det klart för oss att detta blir en jobbig insats. Vi såg hur matarledningen försvann långt bort i terrängen utan att se någon tillstymmelse till rök i skyn. Vi frågande var branden var och fick till svar: Oj. Gubbar Det här kommer att ta tid. Strax hörde vi styrkeledare Kent Magnusson säga: Lindome, dags att få bekänna färg! Det blev en slangdragning utan dess like för att kunna nå branden. 1 km uppför berg, över skrevor, nerför branter, över sumpmarker och genom snårig vegetation. När vi väl hade burit fram den utrustning vi kunde greppa var det bara till att återvända för att hämta mer. Men det verkade som vi inte hann få fram utrustningen tillräckligt snabbt utan branden gick med hjälp av vinden ifrån oss, vi gjorde vårt bästa och släckte det vi hann upp. Terrängen gjorde det omöjligt att använda fordon mer än en kort bit fram och det var bara en sexhjulig motorcykel som klarade det. Framåt natten hade vi bekänt så mycket färg att pytsarna började bli tomma. I det läget hade det varit gott med en bit mat. Det hördes att det» Det bör ses över hur matförsörjningen vid insatser som denna ska gå till. «var flera lag i samma läge då det var omöjligt att lämna brandområdet och gå genom ovan nämnda terräng till bilarna för proviantering. Det är något som bör ses över i den närstående framtiden hur den viktiga matförsörjningen vid insatser som denna ska gå till. Det var svårt att köra så hårt som vi gjorde i sju timmar utan påfyllning. Kl nådde avlösningen fram till där vi var, längst ut på ledningen. Då var fortfarande inte branden inringad som vi förstod det. Att sedan, helt slutkörda, få ställa sig i duschen, äta och lägga sig var himmelskt. Vi vill också nämna att Lindomes brandvärn gjorde en jättekämpainsats. Grabbarna i värnet hämtade bandvagn, motorcykel och tankbil för att sedan köra material så mycket det gick på den lilla sträckan mc:n var brukbar. De var sedan med hela natten och jobbade med ett stort kunnande och med en mycket positiv inställning för att på morgonen gå till sina respektive jobb. Starkt! Lindome lag 1 UVA Svarar Vi förstår och är medvetna om problemet med att få ut mat till styrkor i terräng. Vi arbetar vidare med frågan, förhoppningen är att komma fram till en lösning som blir bra för alla. Charlotte Hagstrand Processägare insats och beredskap Depåstyrkan på rundtur i Södra skärgården Söndagen den 30 maj åkte hela depåstyrkan till Frölunda brandstation för en heldagsövning. Frölundas lag 1 mötte upp och Claes Hedeskog tog hand om oss. Syftet med övningen var lokalkännedom runt de öar i skärgården som innefattas av vårt räddningstjänstförbund, samt vetskap om var Frölundas båtar ligger, samt vart rökskyddsbilen (627) eventuellt kan tänkas möta upp för att lämna material eller köra ombord på färja för transport till en eventuell olycksplats i skärgården där vår hjälp behövs. Dagen började med teori där Claes visade ett bildspel om öarna med matnyttig information. Efter teorin bar det i väg till Tångudden där räddningstjänstens båtar ligger. Nu var det dags för den stora rundan där skepparen Claes på ett proffsigt och gemytligt sätt lotsade oss genom vår underbara skärgård i båten 523 Kal. Vädrets makter stod oss bi och vi fick njuta av 17 grader och lite stackmoln. Vid Donsö gick vi i land för att ta oss en titt på deras brandstation. Hela turen var väldigt uppskattad och det var mycket information att insupa vid varje stopp. Tillbaka på Frölunda brandstation bjöd Depån på middag inte knäckebröd och mineralvatten som annars brukligt är, utan en god kycklinggryta med pasta. Jag vill på Depåns vägnar passa på att tacka Frölundas lag 1 för att vi fick komma, samt ett speciellt tack till Claes Skepparn Hedeskog och Dennis Sundberg från Depån, som planerade denna heldag. Mats Gränsmark Stationssamordnare Öjersjö Depå

11 Premiär för RSG på Hammarkullekarnevalen I slutet av maj var RSG för första gången med på Hammarkullekarnevalen. På plats i RSGs tält fanns representanter från MSB samt brandinformatörerna. Syftet med RSGs deltagande var att marknadsföra RSG som arbetsgivare, skapa broar och öka förståelsen för räddningstjänstens uppdrag, samt öka kunskapen för boende om brandskydd i hemmet. Vi deltar på karnevalen för att träffa de som bor och lever i Hammarkullen. Genom att mötas får vi möjlighet att förstå, lära känna och respektera varandra, säger Lasse Jacobsson, styrkeledare på Angereds brandstation. Under de tre dagarna som Karnevalen pågick fanns brandpersonal på plats för att informera de boende om hur de på olika sätt kan skydda sig från brand och olyckor hemma. Vi fick även möjlighet att träffa ungdomar som var intresserade av att arbeta inom räddningstjänsten i framtiden. Alla var välkomna att i vårt tält testa på lite av brandmannens arbete. Vi visade våra bilar och arbetsmaterial och vi berättade om hur det är att arbeta som brandman, säger Lasse Jacobsson. Intresset var stort att i RSGs tält för att testa på lite av brandmannens arbete. Joakim Hallenberg, brandman från Angereds lag 4, låter här ungdomarna testa roddmaskinen. Årets MC-resa gick till Halland Årets brandkårens mc-resa startade från Kungsbacka brandstation. Vi var sammanlagt femtiofyra från Göteborg, Borås, Stockholm, Kungälv och en från Varberg. Efter att vi hälsat på gamla och välkomnat nya åkare, startade vi färden. Denna gången hade vi lärt oss från förra mcresan att vi skulle ha minst sex mc-åkare med gula varselvästar, så kallade varnare eller som det blev, trafikstoppare. Detta fungerade helt perfekt. Alla motorcyklar kunde då hålla ihop genom rondeller och vägkorsningar. Mc-tåget var mellan meter långt. Turen gick efter Lygnens västra strand vidare mot Sätila, Fotskäl, Björketorp på fina vägar mot första stoppet som var Seatons kulle. En mycket vacker plats med fantastisk utsikt. Till denna kulle tar man sig upp på serpentinvägar. George Seaton byggde här ett jaktslott Detta stora hus brann tyvärr ner redan Huset var då försäkrat till 1 miljon kronor. För mer information se: www. tygriket.se. Vi alla kan rekommendera detta ställe som en utflykt med mc eller bil. Efter ett kort stopp var det dags att tanka för några och det blev i Torestorp, sen gick färden ner mot Öxnevalla på bra vägar för att luncha på Ärsta Gård. Vi åt en god lunch och tittade runt på anläggningen som har en bastu under vattnet där man kan se öringar simma utanför fönstret. Det finns även en stor konferansanläggning och stugor att hyra. Vi körde sedan en kort bit till Apelvikens camping, där vi skulle bo två nätter. Vädret var strålande så vi plockade fram alla utemöblerna från våra lägenheter och hade ett långbord med ett gött tjöt och roliga minnen. Middagen avnjöts på campingrestaurangen. Dag två var en kortare tur inplanerad. Vi åkte genom Varbergs centrum mot Ullared och ner mot Hallands vackraste väg. På Sjönevads gästgiveri skulle lunchen intagas. När vi hade stannat kom regnet. Det blev en längre lunch på ca 1.5 timme. Därefter kröp alla in i sina regnställ för resan tillbaka till campingen. Vi åkte ut till lejet för att bli fotograferade av Hallands nyheter och vidare efter kusten. Under middagen överlämnade Peter Sevestedt guldhalsbandet till nästa års arrangör av brandkårens mc-resa Borås kände på sig att det var deras tur. Det blir Småland eller Värmland och år 2012 blir det troligtvis Stockholm som ordnar en tur i Roslagen. Alla var nöjda med denna resa. Det hölls många tacktal till bland annat Peter Sevestedt som var huvudarrangör och vi som körde med gula västar. Ni som har mc och inte var med missade mycket av god kamratskap, välkomna nästa år! Janne Lundvall

12 Museiföreningen Kylet som hittade hem Lasse Karlsson från museiföreningen berättar här en historia om brandbilen som 1974 lämnade Kålltorp för att skrotas. Och som flera år senare dök upp hos en privatperson i Ale bestämdes det att två gamla brandbilar, som varit undanställda på Torslanda och Backa brandstationer skulle skrotas. Den ena var bilmotorspruta nr:21, en Austin 1954 års modell med Baghyttra högtryckspump. Den andra var skumbil nr:4, Scania 1932 års modell, som 1959 blivit ombyggd från öppen bilmotorspruta till skumbil med hytt. Ett arbete som Bengt Liedbert utförde på verkstaden på Tredje Långgatan. Allt användningsbart monterades ner På sensommaren transporterades bilarna till Kålltorp, bakom rotundan och verkstan, där allt som skulle tas till vara demonterades av hjälpmontören Hasse Bäckåsen (326) och budchauffören Thomas Sjöstrand (408). När allt användningsbart var demonterat, plockades övriga delar av koppar och mässing bort för att förstärka verkstans skrotkassa = kaffekassa (preskriberat). Vid ett tillfälle när jag tittade till grabbarna på baksidan av verkstan, stod någon,annan med skägg och med en skruvmejsel gjorde en repa i Scanians kromade kyl, för att se om det var av mässing. Jag förklarade då att kylet var mycket mera värt i orört skick än den 50-lapp vi kunde få på skroten. Därför kom vi överens om att kylet skulle hängas upp på väggen i verkstan efter julstädningen. I väntan på julstädningen lade jag kylet under min arbetsbänk och hoppades att inte verkstadschefen P-O Johansson skulle se det. Inget under arbetsbänkarna, löd första paragrafen i P-O:s lag. Till skroten i Marieholm Bilarna gick med bärgare till skroten i Marieholm frampå höstkanten. Kylet blev liggande under bänken i ett år, bland annat för att när väggarna blivit tvättade vid julstädningen och bara smörjgroparna återstod att rengöra, blev groparna plötsligt till skyttegravar, med en grabb i varje grop utrustad med varsin smörjspruta med kastlängd på meter. Väggarna blev vackert dekorerade med 10 kg fett. Inga namn nämnda, men en var hjälpmontör och en budchaufför. Renovera en Scania En fredag 1975 stannar en Mercedes mitt på gården. Mannen i mercan kommer in till mig och talar om att han ska renovera en gammal Scania och letar efter ett kyl till denna. Jag undrar då varför han kommit till Kålltorp? Han svarar att han varit på flera brandstationer, för brandkårer i regel har gamla fordon och delar till dessa liggande. Under tiden vi pratar har vi närmat oss min arbetsbänk, jag böjer mig och drar fram kylet. Mannen blir alldeles till sig och säger, precis ett sånt jag behöver, får jag köpa det? Jag svarar att jag ska prata med alla i verkstan så han får komma tillbaka på måndag. På måndagsmorgonen berättar jag för allihop att en man är mycket intresserad att köpa kylet. Sälj det är allas mening. Hur mycket ska vi ta för det undrar jag? 300 kronor säger någon, 450 säger någon annan och till slut enas vi om 600 kronor. På eftermiddagen stannar mercan på gården, mannen nästan springer in till mig och frågar: får jag köpa det? Ja, men det kostar 1200:- skojar jag. I nästa sekund står jag med 1200:- i handen. Lägg det i bagagen säger han. Jag har förstått att mannen är tankbilsåkare och eftersom jag arbetar med Frölundas nya

13 Museiföreningen skumbil B30 i verkstaden, förevisar jag honom denna. Under tiden undrar jag om han inte tyckte att kylet blev dyrt, fortfarande med pengarna i handen, han svarar att han var beredd på mer. Alltså ökade kaffekassan väsentligt. Och jag var lättad som slapp fler varma servetter från P-O. Hittar en brandpump Flera år senare städar Depån i plåtskjulet i gropa på Kålltorp och efter det hittar jag en gammal brandpump i skrotcontainern. Född ekorre som jag är, lyfter jag ut pumpen och gömmer bakom verkstan ett tag, för att sedan smyga in med den i plåtskjulet igen. Det går några år tills skjulet ska rivas och SOS-huset byggas, då hamnar pumpen i skrotbingen igen. Åter lyfter jag ut pumpen och gömmer den, kör den senare till Hovgården där museiavdelningen tillfälligt fått lov att hyra, senare till Kvarnberget, senare till gamla Angered, som museiföreningen fortfarande får lov att nyttja. Veteranbilsrally 1994 ansökte RSG om att få anordna 1997 års Veteranbrandbilsrally genom BHS (Brandhistoriska sällskapet), samtidigt har renoveringen av B40 tagit sin början. Veteranbrandbilsrallyt skulle ingå som en av aktiviteterna i Räddningstjänstens 125-års jubileum. Jag kan inte gå förbi jubileumsåret utan att nämna vilket fantastiskt engagemang det var hos så många anställda inom räddningstjänsten, framför allt Tina Wolff och Claes Borgström, utan dessa fantastiska organisatörer blev det nog inget jubileum. I förberedelserna inför rallyt kom jag i kontakt med Palle Björkman på Scanias Museum i Södertälje, en mycket trevlig och hjälpsam man. En dag ringer Palle till mig och talar om att en privatperson i Ale äger en gammal Scania brandbil. Han har vänt sig till Palle Björkman för att få reda på var brandbilen har gått någonstans, och övriga uppgifter om bilen. Palle har med ramnumret på bilen letat i Scanias arkiv och tagit fram kopior på alla handlingar om bilen. En mapp med dessa papper skickar han till ägaren i Ale och en likadan mapp till mig, med ägarens namn och telefonnummer. Pappren visar att bilen är beställd av Göteborgs Spårvägar på uppdrag av Göteborgs Stads Eldsläckningsverk år Jag är nyfiken på vad det är för bil, men upptagen med mycket annat, så kontakten med ägaren får vänta till Då ringer jag ägaren i Ale och frågar om vi i museiföreningen får komma upp och titta på bilen som hastigast. Han berättar att han köpte bilen -74 men har inte gjort något med den, men vi är välkomna att titta på den ändå. Rätt kyl till rätt bil I Ale möttes vi av ägaren Roland Sjökvist och hans hustru Linnea, ett fantastiskt gästvänligt och mycket trevligt par. Linnea bjöd på kaffe och hembakade bullar och Roland en titt på bilen som stod i ett garage en bit utanför samhället. Det var BILEN som Bäckis och Sjöstrand skrotade, inget kyl, och i samma skick som den gick från Kålltorp -74. Roland berättade för oss att han köpt bilen för att bygga om den till veteranlastbil, men i kontakten med Palle Björkman tycker Palle att en gång en brandbil alltid en brandbil. Jag frågar Roland lite försiktigt om kylet som saknas, det ligger hemma på vinden svarar Roland, jag köpte det på Kålltorps brandstation. Rätt kyl till rätt bil. Mycket glada och jag lite skuldmedveten över priset på kylet, vände vi hemåt. Pumpen levererad och monterad Efterföljande år har vi i museiföreningen besökt Roland ett antal gånger, som i kontakten med oss fått blodad tand att starta renoveringen av bilen. Vid ett besök tittade jag närmare på fästet och kardandriften för akterpumpen, när en stor pollett ramlar ner i hjärnan på mig. H...e J...r, 75 kilos klumpen jag har flyttat runt i halva stan är ju originalpumpen till din bil! Roland tittar på mig och undrar om han får köpa den. Någon vecka senare levererar vi pumpen, och Roland får den genomgången, och vid nästa besök är den monterad på bilen. Fantastiskt, original både fram och bak 32 års modell. Ett kort från Scania som förebild Roland har ensam renoverat bilen med ett kort från Scania när bilen var ny, som förebild. Det märks att det inte är första bilen som han renoverat, han är ägare till ett antal veteranfordon som Volvo Raske -65, Buick -23 cabriolet, Buick 40 med svärmorslucka, m.fl. NU är brandbil Nr: 4 klar för besiktning och några av oss i föreningen på väg upp för att provköra den. NU är den 3 augusti Roland har erbjudit Museiföreningen att få låna bilen när vi önskar att ha med den i något sammanhang som gynnar föreningen eller Räddningstjänsten. Jag vill avsluta med att för mig personligen har bekantskapen med Roland varit mycket betydelsefull. Samt att vi i museiföreningen har många trevliga stunder, med gott tjöt och roliga historier. Det är en ovärderlig samling föremål Räddningstjänsten och Museiföreningen har att förvalta, kom och bidra med att bevara detta åt eftervärlden! För Museiföreningen Lasse Karlsson Dokumentet och fler bilder finns på Museiföreningens hemsida

14 Idrottsföreningen Foto: Kjell Bengtsson Cykelfest 2010 års Svenska Mästerskap för polis- och brandpersonal avgjordes på klassisk cykelmark i och runt Motala. Till årets tävlingar var vi fem deltagare som representerade RSG. Tävlingsdagarna var förlagda till cykelveckan. Under denna vecka juni genomförde man Minivättern, Tjejvättern, Halvvättern, Svenska Polis- och Brandmästerskapen, GP-lopp för Svenska eliten samt stora Vätternrundan. Med andra ord fanns det gott om cykeltokiga personer i trakten. Även vädergudarna var med oss, strålande solsken och en behaglig cykeltemperatur. Första dagens tävlingsgren var MTB. I ett fint skogsparti på snabba och hårda skogsstigar kämpade cirka femtio cyklister om medaljerna. Efter mycket svett och en och annan bloddroppe kunde vi gratulera Lasse Magnusson till guldmedaljen i klass H40. Strax bakom jagade Jim Ansund, så bra att silvermedaljen säkrades. Martin Andersson slet och stångades med alla de pigga och starka cyklisterna i klassen H30. En stark femte plats blev det i protokollet. Vår still going strong Stig Ohlsson gjorde allt för att utöka medaljskörden i klassen H60, men vips så dök det upp en trädrot under däcket och vurpan var ett faktum. Men som sagt, det kommer fler SM-tävlingar. På kvällen avnjöts en god middag på polishuset, där det fanns tillfälle att i lite lugnare former träffa och prata med konkurrenterna. Tävlingsdag två var det dags för dem som helst håller sig och tävlar på asfalt. I år provade arrangörerna att genomföra ett så kallat GP-lopp mitt inne vid Stora torget i Motala, en varvbana på ca 850 meter, där tanken är att alla cyklister i alla klasser startar samtidigt. Där kör man en uttalad tid. Cyklist med flest varv noterad i sin GPS (varje deltagare är utrustad med gps-sändare runt sin fotvrist) vinner. Det går ganska hett till i alla svängar och böjar längs banan, där femtio adrenalinstinna poliser och brandmän blir påhejade längs hela banan av den cykeltokiga publiken som är på plats under cykelveckan. Tack Urban och Kjell för stödet och uppbackningen. Utan större vurpor och kollisioner kunde vi summera dagens tävling som ett lyckat arrangemang och RSG utökade medaljskörden genom att Klas Lüppert cyklade till sig guldmedaljen i klassen H50. Vi från Göteborg tackar för fina cykeldagar i Motala och riktar in oss mot Svenska mästerskapen 2011, troligtvis arrangerade av Borås. Klas Lüppert

15 Personalsidan Det kom ett brev......till redaktionen från signaturen Superbrandmannen. Kanske får vi höra mer i från honom framtiden! Det var en gång en brandman i Göteborg som var så stor och stark att alla andra brandmän ville vara som han och lära sig av honom. Han var känd över hela staden som den brandman som aldrig var rädd för någon brand eller olycka oavsett hur stort det var. Så fort det blev något rejält ropade alla: Snälla styrkeledare, kalla hit Superbrandmannen, vi är rädda! Speciellt en gång när det var en storbrand och varenda hus från Kyrkogatan till Viktoriagatan stod i lågor och alla trodde att det var kört, då kom Superbrandmannen springandes uppifrån Avenyn med pikyxan i högsta hugg. Han sprang in i det första huset, plockade med sig fyra barn och sprang ut igen. På vägen in i nästa hus mötte han en gammal man som låg medvetslös i trappen. Superbrandmannen gjorde HLR så mannen blev bra och kunde gå ut. När Superbrandmannen kom upp till sjunde våningen och hade samlat ihop alla personer på sina axlar märkte han hur trappen hade brunnit av nedanför honom. Snabbtänkt och stark som han var högg han sig igenom väggen ut i det fria och firade ner sig med sin förstärkta linrulle som han alltid bar i sin ficka. Väl nere på backen möttes han av applåder från alla. Tur att vi har dig Superbrandmannen, sa Nils. Jag gör bara mitt jobb svarade Superbrandmannen och joggade tillbaks med sin pikyxa till brandstationen för att vänta på nästa utryckning. Grattis 50-åringar Peter Sommar Morgan Hermansson Ann Andreasson Arne Johansson Pensionärer Oktober Thommy Pettersson Klas Bengtsson På ny tjänst Tack! 16 september 20 september 26 september 22 oktober Martin Berndtsson, brandinspektör Team Öst. Tack! Tack för en fin och minnesvärd avtackning. Lars Persson Stort varmt tack för all uppvaktning i samband med min pensionering. Lag 1 Öjersjö tack för alla goa år ihop. Thomas Hjelm Till Minne! Lena Ahlström har avlidit i en ålder av 52 år. Det är alldeles för tidigt i livet. Glädjande var ändå att Lena, trots sin sjukdom, efter ett par års sjukskrivning kom tillbaka och arbetade. Hon ville inte bara gå hemma, som hon sade. Därför fick vi arbeta tillsammans med Lena ytterligare ett halvår på ekonomiavdelningen innan sjukdomen till slut tog över. Lena började på Räddningstjänsten på ett vikariat 1996, därefter tillbaka till Vattenverket och sedan åter till Räddningstjänsten som fast anställd ekonomiassistent Lena var mycket duktig och noggrann i sitt arbete och utförde alla uppgifter med stor säkerhet och ordning. Det är egenskaper som uppskattas särskilt på en ekonomiavdelning! Därtill höll Lena med mycket omsorg och engagemang ihop en stor familj med maken Björn och barnen Johan, Daniel, Jenny och Emil med deras respektive. Till Lenas stora glädje hann hon uppleva även barnbarnet Ludwig. Vi som arbetat nära Lena saknar henne mycket. Arbetskamraterna på 5:e våningen

16 Avsändare: Räddningstjänsten Storgöteborg Box Göteborg Posttidning B Omvänd en bilpendlare Räddningstjänsten har även i år antagit en utmaning från Göteborgs Stad Trafikkontoret, där vi har förbundit oss att uppmuntra våra medarbetare att omvända en bilpendlare i höst. Du som kör bil till och från jobbet kan omvända dig själv medan du som pendlar utan bil deltar genom att omvända någon annan, och det måste inte vara en kollega. Tiden då vi ska prova att pendla utan bil i minst en dag, är den 20 september till 3 oktober. Ju fler som deltar, desto bättre står vi oss jämfört med andra arbetsplatser som deltar i satsningen. Det lönar sig, både för dig och miljön Du som omvänder flera bilpendlare har chans att komma med på en personlig topplista. Nya vägvanor lottar även ut lite fina vinster till dig som omvänder dig, eller omvänder en bilpendlare. Även RSG lottar ut priser. Mellan vecka lottar vi varje vecka ut Varje vecka lottar vi ut fem fräcka cykelvästar bland de som utmanar någon eller antar utmaningen. fem fräcka cykelvästar bland de som utmanar någon eller antar utmaningen. Sista veckan lottar vi dessutom ut en snygg ryggsäck. Vinnarna presenteras på interna hemsidan. Ta dig en funderare Hur vi och alla andra som arbetar i Göteborgsregionen väljer att resa till och från arbetet påverkar trängseln i trafiken, miljön, vår hälsa och också vår privatekonomi. Många av oss ensampendlar i bil, andra åker kollektivt, cyklar, går eller samåker. Du som normalt bilpendlar får fundera på hur dina alternativ till bilen ser ut, i kampanjveckorna men kanske också under andra dagar. Lär dig hur Information om kollektivtrafik hittar du på och för frågor om cykling, gå in på och klicka på cykel - där finns även en cykelreseplanerare. Kanske är en promenad eller samåkning också möjliga alternativ. Du som inte bilpendlar kan omvända en bilpendlare. Annika Boberg Gå in på interna hemsidan och anmäl dig nu. Ju fler du omvänder, desto bättre.