Vädret blir vad vi gör det till

Transkript

1 Agenda 21 blad för Malmö Nr Vädret blir vad vi gör det till Möt John Pohlman sidorna sidor om vårt klimat Livsviktigt vatten men inte på flaska Sidan 13 Luftburen taxi i Malmö? Sidan 4 El eller vätgas till bilen? Sidorna 8 9 Värmen hämtas meter under staden Sidan 12 Mindre slöseri med egen elmätare Sidan 5 Spela dig fram till ett gott samvete Mitten Bättre mat för äldre sidan 16 Äta ute tips för skogen sista sidan Begagnat är bäst sidorna Får man skämta om miljö? sidan 17

2 2 VÅRT KLIMAT GRÖN STAD Nr KRÖNIKA Fem dagar i klimatets tjänst Om några årtionden får vi kanske trängas med spanjorer på Ribban, Limhamnsfältet kommer att vara bebyggt med turisthotell och de som tycker att det är för många som solar och badar från Bo01:s strandpromenad, vänta bara! FOTO: MALMÖ TURISM, JAN-ERIK ANDERSSON Jag var på semester i Frankrike i somras. Tanken med resan var att förlänga den svenska sommaren med några extra soldagar och sköna bad i Medelhavet. Visserligen får man ju räkna med att det kan vara varmt i Frankrike i augusti, men då tänker man ju oftast på varmt och skönt, inte olidligt hett. Temperaturen på dagarna var nära 40 grader i skuggan och på nätterna knappast under 30 grader och givetvis fanns det ingen luftkonditionering på rummet. Det enda man kunde göra var att sitta i skuggan och flåsa, man orkade knappt ta sig ner till stranden för ett bad, dessutom var det 27 grader i vattnet så svalkan var måttlig. Turistströmmarna kommer att ändras radikalt Dagens i-landsproblem, tänker ni säkert men faktum är att: rekordtemperaturer har uppmätts på flera ställen runt om i Europa. 45 grader i Paris personer beräknas ha dött i Frankrike till följd av den extrema värmen. skogsbränder härjade i Sydfrankrike på grund av torkan. Flera människor omkom. Även om sommaren 2003 var en extremt varm sommar så är trenden tydlig. På lång sikt kommer medeltemperaturen att öka, i Sydeuropa med två grader till år Extrema väderförhållanden blir allt vanligare, sommartemperaturer på 45 grader kommer inte att vara ovanligt, troligen kan Jobbar för att minska utsläppen i Malmö Jon Andersson arbetar på Malmö stads LIPkansli med energifrågor. Kansliet arbetar för ett ekologiskt hållbart Malmö och samordnar Malmös lokala investeringsprogram för ekologisk omställning. Nyligen har en ansökan gjorts till Naturvårdsverkets klimatinvesteringsprogram där kommun och företag genomför åtgärder för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Krönikan är inspirerad av två artiklar i termometern stiga ända upp till 50 grader! I Sydeuropa minskar dessutom nederbörden på sommarhalvåret med 15 procent, vilket kan leda till vattenbrist. Klimatforskarna är överens om att förändringarna är på gång, frågan är i vilken omfattning och hur snabbt de kommer. Det kan ju faktiskt vara så att förändringarna blir större och kommer snabbare än vad man tror idag! Den enkla lösningen är såklart: Strunta i att åka till Sydeuropa om det är så himla varmt. Men vad händer om miljontals nordeuropéer tänker likadant? Och är det kanske så att miljontals sydeuropéer inte står ut med 40 gradig värme och vill åka dit det är svalare. Redan denna sommar har många italienare visat intresse för att spendera sin semester i Norden. Holländare väljer stränderna på Jylland istället för Costa del Sol, osv. Jag tror att en följd av klimatförändringarna kommer att vara att turistströmmarna kommer att ändras radikalt, inte bara i Europa utan i hela världen. Lusten för avkoppling och nya upplevelser på semestern kommer alltid att finnas, frågan är bara vart man reser. Om några årtionden får vi kanske trängas med spanjorer på Ribban, Limhamnsfältet kommer att vara bebyggt med turisthotell och de idag som tycker att det är för många som solar och badar från Bo01:s strandpromenad, vänta bara! Berlingske Tidene, lördag 23 augusti Klimatskift flytter turister samt Fra Costa del Sol til Costa del Blokhus. De har bland annat hämtat information från forskarnätverket eclat (klimat och turism). Rapport finns på t.pdf Rapport om klimat och turism finns också på nable/climate/final-report.pdf Dag1: Förmiddagen tillbringas hemma på kontoret med läsning av diverse facktidskrifter. Det gäller att hänga med i svängarna om man ska jobba med miljöfrågor. Ibland önskar jag att jag jobbade med arkeologi eller någon annan vetenskap som inte förändras hela tiden. På eftermiddagen träffar jag Moa som jobbar på Fältbiologerna. Jag ska arbeta med ett klimatprojekt i gymnasieskolan och vill gärna ha lite tips från någon som inte har hunnit bli så lastgammal som jag utan som faktiskt kan tänkas komma ihåg hur det var att gå i skolan. Hon har många kloka synpunkter, bland annat ett jättebra tips på hur jag kan inleda min presentation i skolorna. Vi börjar prata om hur hopplöst det kan kännas ibland att jobba med en så global fråga som klimatfrågan. Det känns långt till beslutsnivåerna och det känns trögt att påverka folk i en fråga som är så långsiktig. Det händer att man misströstar och undrar om man egentligen gör någon nytta. Vi enas om att det handlar om att dra sitt strå till stacken; att kunna se sig själv i ögonen när man står framför en spegel utan att må dåligt. På vägen hem hämtar jag ut ett paket på posten, det är en bunt affischer från Natur vårdsverket att användas på bilfria dagen den 22/9. Naturskyddsföreningen i Malmö står ute på stan och delar ut belöningspåsar till cyklister och kollektivtrafikresenärer. Sådana positiva kampanjer gillar jag! Men affischerna! Är det någon mer än jag som tycker att dessa affischer med änglar på är bedrövliga? Visst är de söta men jag skulle vilja se den som blir omvänd eller ens fundersam på grund av en affisch med en bokmärksängel som säger Lätta på gasen, är du rar. Alldeles för tandlöst för min smak, men jag är ju ingen PRexpert Sådana positiva kampanjer gillar jag! Men affischerna! Dag2: Transportseminarium på Stadshuset hela förmiddagen. Gatukontoret och Naturskyddsföreningen i Malmö driver ett projekt som går ut på att anordna en serie företagsträffar om miljövänliga persontransporter. Hittills har det handlat om miljöbilar och sparsamt körsätt, nu är det dags för miljöanpassade tjänsteresor. Jag är projektledare och på dagens seminarium även moderator. Allt går bra, förutom att projektorn tröttnar så att någon får rusa upp i huset och haffa en annan från Gatukontoret. Intressanta talare, lagom långa pass, alla håller tiden; en dröm för varje moderator. Efter seminariet bjuder vi på ekologisk buffé från Restaurang Brogatan. Den ser verkligen mumsig ut men jag måste rusa vidare. Jag ska hålla en 3,5 dagars utbildning i Lund som börjar en timme efter det att seminariet har slutat. Det blir en banan i bilen och omladdning, omladdning. Dag3: Möte med Max och Marinda på Gatukontoret. Vilken trevlig och duktig projektgrupp jag har! Alltid på gott humör och fulla med goda idéer. Vi utvärderar den förra träffen och planerar nästa. Det blir den 4:e företagsträffen i vår serie. Nu ska det handla om så kallad virtuell kommunikation, det vill säga hur man kan mötas utan att behöva resa någonstans. Det finns ju utmärkta teknisk lösningar som till exempel videokonferenser och dylikt. Förslag på föreläsare och aktiviteter yr i luften. Jag kommer ut från mötet på gott humör och en checklista som är alldeles fullklottrad. På eftermiddagen sitter jag med en kollega och planerar en utbildning i miljökommunikation. Vi har träffats flera gånger innan, nu är det den sista genomgången inför utbildningen. Vi enas om att nyckelorden i det här sammanhanget är delaktighet, aktivt lyssnande, dialog, engagemang. Vi hoppas innerligt att vi genom övningar och diskussioner ska kunna föra ut det budskapet till våra kursdeltagare. Dag4: Håller utbildning i miljökommunikation hela dagen. Det går bra, fast det känns som om kollegan och jag kunde vara ännu mera samtrimmade. Det är första gången vi utbildar ihop så ibland pratar vi förbi varandra. Deltagarna verkar dock nöjda och vi får fina utvärderingar. Nästa gång ska det bli ännu bättre! När jag kommer hem står det två stora kartonger i hallen. Det är belöningspåsarna som ska delas ut på bilfria dagen. 700 påsar som ska packas, undrar när Grön Stad är utgiven av Malmö stad. Ansvarig utgivare: Ulf Imander, Miljöförvaltningen, Bergsgatan 17, Malmö. Agenda 21-kansliet tel Redaktionen består av Birgitta Gisby, Monika Månsson, Katerina Shimanova, Tor Fossum, Mikael Ringman, Anders Ekström och Pål Wikén. Redaktionen finns i samma hus som Ekostaden Augustenborg på adressen: Grön Stad, Augustenborgsgården, Ystadvägen 52, , Malmö. Tel , fax e-post: gron.stad@malmo.se Debattinlägg, boktips, reportageuppslag med mera honoreras efter överenskommelse. Insändare och uppgifter om kommande evenemang, aktioner eller möten emottages tacksamt. Annonser: Tidningen är tryckt i exemplar hos Skånska Dagbladet i Malmö. Kryddor på förskolan På Hästhagens förskola har man sedan i våras en kryddträdgård tack vare bidrag från Malmö stads miljöanslag på fem tusen kronor. Det är inte längre bara en tråkig grusgård utan man möts av den vildvuxna prakten av kryddor och dofter, berättar Simon Giles, kock på Hästhagens förskola. På en cirka 22 kvadratmeter stor yta nära köket trängs bland annat lavendel, johannesört, olika sorters timjan, salvia och körsbärstomater. Det är inspirerande ur matsynpunkt och estetiskt, säger Giles. Jag tycker att vi har nått ett stort resultat med relativt liten insats. Jag använder kryddorna i maten nästan dagligen, berättar Simon.

3 GRÖN STAD Nr VÅRT KLIMAT 3 En kvarts miljon till studier av Öresund Vid andra utdelningen från Malmö stads miljöanslag 2003 beslutade Miljönämnden den 29 september att bevilja 3 av 13 ansökningar. Lindängeskolan erhåller kr till att anlägga en naturkulle på skolgården, Internationella Kvinnoföreningen får kr till studiecirkelsverksamhet och Öresundsfonden får kr till projektet Malmö under ytan, ett projekt som ska ge elever och lärare möjligheten att upptäcka Öresunds undervattensvärld (se Grön Stad nr 2, 2003). Senast den 10 januari nästa år ska nya ansökningar ha inkommit till Miljönämnden för att ha möjlighet att erhålla medel från Malmö stads miljöanslag. det ska hinnas med. Nåja, det löser sig alltid, vi är ju flera stycken som kan hjälpas åt. Den här aktiviteten gillar jag, att få belöna folk som bär sig vettigt åt istället för att predika och ge folk dåligt samvete. Påsarna innehåller en reflex, några kolor, en bra broschyr om växthuseffekten och utanpå tackar man cyklisterna och kollektivtrafikresenärerna för att de bidrar till att minska växthuseffekten. Vi delar ut dem på morgonen, så när folk kommer till jobbet kommer de garanterat att visa dem för sina kollegor eller i alla fall berätta om dem. Kanonbra! Dag5: Presentation av skolprojektet för elever i gymnasieskolan. Projektet drivs av Naturskyddsföreningen i Malmö med mig som projektledare. Tanken är att vi ska få gymnasielever att börja tänka på hur de tar sig fram. De ska ju snart ta körkort och grundlägga transportvanor för hela sitt vuxna liv. Lektioner och övningar varvas med egna forskningsuppgifter kring resande och dess konsekvenser. En fräck hemsida med tävlingar och Jag skulle så gärna vilja lugna dem, säga att det inte är så farligt, men vem kan säga det? Johanna Ekne arbetar frilans med att leda projekt eller hålla utbildningar. Huvudområdena är miljö och kommunikation. Hon är också ideellt verksam i Naturskyddsföreningen i Malmö. Hon har för Grön Stad plockat fem dagar de senaste veckorna då hon har jobbat med klimat på ett eller annat sätt. FOTO: ANDERS EKSTRÖM priser kan kanske locka? Jag har förberett en presentation för eleverna med olika övningar som förhoppningsvis ska få dem att tänka till lite. Predikande tror jag inte på. På förmiddagen träffar jag en trea med bara killar som går teknisk linje. De är så upptagna med att vara tuffa att det är svårt att få dem att lyssna. De deltar i övningarna, men gör inte vågen, direkt. På eftermiddagen gäller det en etta, också bara teknikerkillar, men vilken skillnad! De lyssnar, är intresserade, ställer massor med frågor. Vi pratar om växthuseffekt och klimatskillnader och några av dem är uppriktigt oroade över hur framtiden ser ut. De ber mig tala om hur lång tid det tar och hur stora klimatskillnaderna kommer att bli. Jag tvingas svara att jag inte vet, forskarna är inte överens. Jag skulle så gärna vilja lugna dem, säga att det inte är så farligt, men vem kan säga det? En elev undrade om jag trodde att vi kan stoppa växthuseffekten och jag sa som sanningen var: Jag vet inte om det går, men jag tänker baske mig kämpa emot så länge jag orkar. Det är jag skyldig mig själv och mina barn. Johanna Ekne Miljöarbetet utstakat fem år framåt Ett nytt miljöprogram för Malmö har antagits av kommunfullmäktige. Det är det tredje miljöprogrammet i ordningen och en grund för de nästkommande fem årens miljöarbete i Malmö. Programmet är uppbyggt efter Sveriges 15 miljömål och tar upp mål och åtgärder inom områden som Begränsad klimatpåverkan, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans. Miljöprogrammets huvudmål lyder så här: Malmö skall under programperioden och fram till år 2010 ta fortsatta avgörande Bondens egen marknad växer GISSA VEM steg i riktning mot hållbar utveckling i staden och regionen. Grön Stad kommer att återkomma till programmet i nästa nummer. Samtidigt som miljöprogrammet antogs så diskuterade politikerna Malmös miljöbokslut för I det konstaterar man att av de åtgärder som togs upp i det förra miljöprogrammet har 70 procent blivit genomförda och 10 procent är på gång. Här kan du läsa mer miljöprogrammet och miljöbokslutet: För tre år sedan, 2000, hölls den första marknaden i Stockholm som ett pilotprojekt. Det blev succé. Idag finns tio marknader i Stockholm, Växjö, Halmstad, Sundsvall, Örnsköldsvik, Göteborg, Umeå, Örebro, Linköping och Malmö. Framgången har gjort att fler marknader håller på att växa fram. Bondens egen marknad i Malmö startade hösten 2001 på Drottningtorget och har blivit ett återkommande inslag varje höst. Förra året tilldelades man Malmö stads miljöpris Det finns många fördelar med marknaden. Du köper direkt av producenter, utan mellanhänder, du stöder den lokala handeln och dessutom får du varor av hög kvalitet. Andra fördelar är att varorna är lokalt och småskaligt producerade, de transporteras korta avstånd och det finns både ekologiska och konventionellt odlade varor. Urvalet är stort. Allt från nyskördade frukt och grönsaker till varmrökt ungtupp, strutsprodukter, getostar och hudvårdsprodukter baserade på rapsolja. Besök Bondens egen julmarknad den 13 december kl Mer information på: Avfallsguide för företag Vare sig man är ett stort eller litet företag ger SYSAV:s avfallsguide en vägledning om hur olika sopor ska återvinnas. Den första delen innehåller ett avfallsregister där de mest förekommande avfallstyperna listas och hur avfallet behandlas. Om det återanvänds, återvinns, komposteras, förbränns med energiutvinning, sorteras för förbränning eller deponering. Även avfall som inte ska behandlas med vanliga metoder delas in i riskavfall, biologiskt avfall, farligt avfall, sekretessavfall, producentansvar och specialdeponering. Avfallsguiden är tänkt som en hjälp till arbetsledaren när produktionsavfallet ska sorteras, till chauffören som ska transportera avfallet till rätt behandlingsplats och till den som till exempel arbetar med att miljöcertifiera sitt företag. Guiden uppdateras fortlöpande när förändringar inom avfallshanteringen har tillkommit. Avfallsguiden finns på Hållbara idéer på Drömmarnas Hus I början av september öppnade Drömmarnas Hus miljöhuset Orangeriet. Tanken är att tillsammans med barn och vuxna skapa hållbara idéer genom olika verksamheter. I Orangeriet kommer man att kunna odla, ha laborationer, exkursioner, undervisning med mera. Projektet stöds av Region Skåne, Sparbanksstiftelsen och Miljöförvaltningen i Malmö stad. Mer information på SOM SAMÅKER

4 4 VÅRT KLIMAT GRÖN STAD Nr SkyCab enkel, säker och ren Framtidens trafik ger inte några avgasutsläpp alls. SkyCab är ett förarlöst vagnsystem som tar sig fram fem meter upp i luften och Malmö är en av städerna som har visat intresse. SkyCab-systemet sett från Citadellsvägen bort mot Centralstationen. ILLUSTRATION: BERNHARD ARKITEKTER AB Gatukontoret har börjat titta på möjligheten att skapa en luftförbindelse mellan Centralstationen och Västra Hamnen. De första skisserna har tagits fram och kan nu presenteras av Grön Stad. De visar en bana som man ska kunna nå med hiss eller trappa. SkyCab har ritat på en bana som löper utmed Citadellsvägen till Kockum Fritid, vidare ut till bostäderna i Västra Hamnen, Turning Torso och förbi Mässan och företagsområdet och sedan tillbaka mot Centralstationen. Tolv hållplatser har tagits med i skissen. Beställningen kommer från Jan Ramqvist, trafikingenjör på Gatukontoret. Om det blir någon fortsättning beror på om det växer fram ett politiskt intresse för projektet. På sikt måste vi hitta några verkligt bra alternativ till bilen. Vi har försökt i många år att göra bussåkandet mera attraktivt, men har inte lyckats jättebra. Bilisterna är lika många som tidigare. De kan tänka sig att börja åka tåg, men det är svårt att förmå dem att ta lokalbussen. Det här individanpassade systemet tror jag skulle kunna vara mer tilltalande för den gruppen, säger Jan Ramqvist. SkyCab är inte något jättelikt kollektivt system där många delar vagn. Det ligger betydligt närmare att beskriva det som en luftburen taxi, som namnet berättar om. 3,5 meter långa eldrivna vagnar, utan förare, går runt i systemet. Principen är att man åker när man På sikt måste vi hitta några verkligt bra altternativ till bilen. själv vill. Man går till en hållplats där vagnarna står och väntar. Vagnen åker dit man vill. Man åker ensam eller tillsammans med ett eget sällskap på högst tre medföljande. En av idéerna bakom SkyCab är att man inte ska behöva åka med okända personer. Färden går sedan direkt till destinationen utan stopp på andra hållplatser. Åke Åredal, mannen bakom SkyCab, upptäckte för några år sedan att det inte fanns något utvecklat system mellan å ena sidan tågdrivna totallösningar och å andra sidan små mekaniska nöjesfältsvagnar. Det var upprinnelsen till SkyCab, säger Åke Åredal som har tagit fram ett koncept som bygger på tekniken med förarlösa truckar. SkyCab ska vara attraktivt och till och med ett mervärde i gatubilden. Det ska vara rent, komfortabelt, enkelt och säkert. Och dyrt? Nej inte alls. Våra beräkningar visar att SkyCab till och med blir billigare än nuvarande kollektivtrafik. Ser man till den totala livslängden, och räknar med en avskrivningstid på 30 år, så tjänar man på sin investering, säger Åke Åredal som är övertygad om att det finns en marknad för SkyCab, som kan vara ett större eller ett mindre system, beroende på behovet. Vi har täckt in de flesta aspekter i utvecklingen. Marknaden har 4,5 meter upp i luften kan vagnar glida fram på en bana. Vagnarna är helt automatiska, handikappanpassade och komfortabla. Man åker ensam eller tar några arbetskamrater med sig. Högst fyra får plats. Om SkyCab blir något för Malmö, är det den ekologiska och exklusiva stadsdelen Västra Hamnen som den glider fram i. Till vänster ett förslag på hur en linje mellan Centralstationen och Västra Hamnen skulle kunna dras. varit med hela tiden och att vi har kommit så långt beror på att SkyCab är efterfrågad av marknaden. Forskning och utveckling pågår ständigt. Vidare arbetar vi förstås nära det offentliga. Vi hoppas att de kommuner som bestämmer sig för SkyCab också vill vara med och påverka utformningen, säger Åke Åredal. Jan Ramqvist ser också andra ILLUSTRATION: BERNHARD ARKITEKTER SkyCab Projektet har utvecklats med stöd av Nutek, Konsumentverket, Räddningsverket och Banverket. I slutet av september beslutade Banverket att skjuta till ytterligare en miljon kronor för att SkyCab ska ta fram en plan över hur systemet kan testas och demonstreras. Underlaget ska göras färdigt nästa år. Tanken är att därefter bygga en meter testbana i kallt klimat. Om det faller väl ut går man vidare med en demonstrationsanläggning i verklig miljö. Sigtuna kommun är den som har kommit längst i sina planer. Sigtunas översiktsplan föreslår ett trafiksystem som förbinder Märsta med Arlanda. Där har man skissat på ett bannät som är 80 kilometer långt, har 80 hållplatser och 600 vagnar. Linköpings kommun har också studerat ett bansystem som är ungefär lika omfattande och med ännu fler vagnar. I Vetenskapsstaden i Stockholm är det ett något mindre system som utreds. Malmö och Västra Hamnen är det hittills minsta systemet. möjliga vinster inom räckhåll. En lyckad SkyCab-investering skulle leda till färre bilar i Västra Hamnen, vilket i sin tur betyder färre parkeringsplatser. Då borde man kunna använda värdefull tomtmark till något bättre än att ställa bilar på. Ett effektivare markutnyttjande tjänar vi alla på. Mikael Ringman Minst ett par meter över havet vid nybygge Christian Röder på Miljöförvaltningen i Malmö gjorde för ett par år sedan tillsammans med Nina Pries en studie av vilka konsekvenser växthuseffekten kan få för Malmö. En av de tydligaste effekterna av ett varmare klimat är att havsnivån stiger, vilket påverkar Malmö i högsta grad. Forskare vid Lunds tekniska högskola har analyserat mätningar vid Falsterbokanalen, vilka har skett flera gånger dagligen sedan Mest anmärkningsvärt är att högvattenståndet sedan 1971 stigit med nästan en centimeter per år. Detta betyder att översvämningarna blir värre och häftigare för varje år. Prognosen är att medelhögvattenståndet i Falsterbokanalen kan vara 1,2 1,7 meter högre än idag och att det vid tillfällen kan stiga ytterligare. Om samma prognos förs över på Malmö riskerar Ribersborgsstranden att gång efter annan läggas under vatten, gator i Limhamn och Bunkeflostrand översvämmas, många av fritidshusen i Strandhem svämmas över. Om inget görs. Här finns bland annat möjligheter till invallningar och förstärkning av avloppssystem. Men det är också viktigt att man i framtiden inte bygger på låglänt mark, påpekar Röder och Pries och föreslår en lägsta gräns på 3 eller 3,5 meter över havet. I översiktsplanen har man idag satt gränsen vid 2,5 meter. Mikael Ringman Miljöinformation vid golfbanan För fem år sedan startade golfklubben i Kvarnby en miljökommitté. Man började med inventeringar av fåglar med hjälp av en ornitolog och har även tittat på floran och faunan. Rune Gerell, fladdermuskännare, har inventerat fladdermössen och vi har satt upp två fladdermössholkar, berättar Leif Eklund, en av dem i miljökommittén. För något år sedan blev vi som första golfklubb i Skåne miljöcertifierade. I år såg de annonsen om Malmö stads miljöanslag och sökte och fick pengar till informationstavlor. Diskussioner med Malmö kulturnämnd och Länsstyrelsen resulterade i att Malmö kulturnämnd står för layouten av tavlorna, Länsstyrelsen står för tryckkostnaderna och vi för betalar för stativen, berättar Leif Eklund. Detta gör att vi kan sätta upp fyra tavlor istället för tre.

5 GRÖN STAD Nr VÅRT KLIMAT 5 Betala bara för el du använder I Sverige har de flesta hyreshus delat på kostnader för vatten och el. Vilket har lett till onödigt hög förbrukning. En förändring mot individuell mätning är på gång och Malmö ligger långt fram i utvecklingen. Nisse Andersson är en av hyresgästerna i HSB-huset på Tessins väg som var först ut i Malmö med fördelningsmätning, FDM. Som ensamstående pensionär gör han inte av med så mycket el och sedan mätaren kom upp har han dessutom blivit mer försiktig med värmen. Aldrig att han skulle öppna fönstret för att vädra när elementet är på. Nej, då tickar den på, det märks direkt. Resultatet för Nisse Anderssons del blev att han fick tillbaka 700 kronor efter ett år. Andra fick ännu mer. En granne med en lägenhet på 158 m 2 fick tillbaka kronor. Idag är det ju så att den som har störst lägenhet får betala sin andel av kostnaden. Sedan spelar det ingen roll om den som bor där är en äldre kvinna som aldrig har uppvärmt i vardagsrummet eller en barnfamilj, säger Bengt Rosberg, tidigare fastighetschef på HSB och en av pionjärerna när det gäller FDM. Nisse Andersson bor på Tessins väg i Malmö. Där testade Bengt Rosberg, fastighetschef på HSB, fördelningsmätning för första gången. När värmeförbrukningen kopplades till plånboken sjönk förbrukningen med 16,4 procent. För Nisse Andersson betydde det att han fick 700 kronor tillbaka, eftersom han hade lägre förbrukning än den generella. FOTO: MIKAEL RINGMAN Pengar som gäller Bengt Rosberg säger att man kan göra hur många kampanjer som helst om att spara energi, de får bara marginell effekt. Det enda som hjälper är att koppla värmeförbrukningen till plånboken. Först då ändrar folk sitt beteende. Svenskarna, säger han, har varit för bortskämda. Våra naturresurser har gett oss billig energi och vi har vant oss vid att inte behöva bry oss om hur länge vattnet rinner eller om det är någon grad för varmt inomhus. Han ger ett exempel: När kalltappvatten i Burlöv kostade sex kronor per kubikmeter och 19 kronor i Malmö, var priset 57 kronor kubiken i Köpenhamn och 65 kronor i Berlin. Folk tror att det är nästan gratis, säger Bengt Rosberg och berättar skräckhistorier om 17-åringen som duschade två timmar varje dag eller om sköldpaddan som levde i ett badkar i Helsingborg med ständigt rinnande tempererat vatten som höll 36 grader. Den sköldpaddan kostade kronor om året, men det var inget som ägaren behövde ta ansvar för, säger Bengt Rosberg som förra året belönades med andra pris när Dagens Industri delade ut Stora Energipriset. Sänktes första året Projektet i Malmö började när stiftelsen TEM hörde av sig och ville prova fördelningsmätning. Bengt Rosberg nappade och FDM installerades i hälften av de 74 lägenheterna på Tessins väg. När första året hade gått hade förbrukningen i deras lägenheter sänkts med 16,4 procent. Så fick hela huset FDM liksom flera andra HSB-fastigheter fått På vattenrören finns en mätare, liksom på varje radiator. Betalar var för sig Fördelningsmätning innebär att man fördelar kostnaderna för värme, vatten och el i förhållande till förbrukningen. Olika system finns på marknaden. Det som HSB använder består av olika mätare som sätts på vatten- och värmeledningar och på radiatorer. Fem gånger varje dag skickas uppgifter om förbrukningen till en central enhet. En gång om året regleras räkningen. Under projekttiden har Nisse Andersson och andra hyresgäster som haft låg förbrukning fått tillbaka pengar. De andra, storförbrukarna som legat över medelförbrukningen, har dock inte behövt betala extra. Så kommer det att bli när projektet permanentas. Och så fungerar det i de nya fastigheter där FDM har installerats. sedan dess. I dag finns FDM i all nybyggnation inom HSB och också MKB har börjat göra försök i sina fastigheter. Intresset växer hela tiden i takt med att de tidigare så låga energipriserna i Sverige stiger. I Danmark och Tyskland är det här lagstiftat, där måste man ha fördelningsmätning i flerfamiljshus. Jag är övertygad om att det kommer att ske här också. Det finns ingen rimlig förklaring till att vi inte ska dela på energikostnaden. Ingen skulle komma på tanken att göra samma sak när det gäller telefonkostnaden, säger Bengt Rosberg. Mikael Ringman Biogas lönsamt för ekobonde Krister Andersson i Oxie driver ett lantbruk på 123 hektar. Av dem odlas 75 hektar ekologiskt vilket hittills har gett hyggliga inkomster men sämre avkastning på grödorna. Nu bygger han en biogasanläggning för att få fram naturlig gödsel med lika god effekt som konstgödsel. Samtidigt kan han utvinna gas för uppvärmning. Metoden är inte så komplicerad: Krister Andersson maler ned gräset från klövervallen och blasten från sockerbetorna till en soppa. Denna massa pumpas in i en rötanläggning, en silo i miniatyr. Där bryts grässoppan ned av bakterier. Till botten sjunker en massa med hög kvävehalt som kan användas som gödsel. Till toppen stiger metangas som kan användas som energi eller renas till fordonsgas. Ungefär som en ko En biogasanläggning fungerar som en ko. Stoppar du gräs i ena änden av en ko så får du ut skit att gödsla med och mjölk som ger energi. Vår anläggning ska fungera likadant, förutom att man får ut biogödsel och gas istället, säger Krister Andersson. Idag odlar han en andel klöver, en andel spannmål och två andelar sockerbetor. Klöverodlingarna tjänar som gödsel åt den ekologiska odlingen när den plöjs ned i jorden. Den tillför kväve som räcker i tre år framåt. Så odlar han i fyraårsintervaller: klöver, betor, betor, spannmål. Problemet är att det inte på långa vägar är lika effektivt som konstgödsel som tillför en mer direkt verkande kväve. Därför har vi inte lika bra avkastning på ekologiska odlingar som på konventionella, säger Krister Andersson. Sockerbetornas blast läggs i högar på åkrarna. Efter en tid plöjs den ned i jorden där också den avger kväve. Men innan dess har den släppt ifrån sig kväve i form av ammoniumkväve, vilket bidrar till växthuseffekten. Bättre gödsel + värme Krister Anderssons förhoppning är att hans biogasanläggning ska ge honom en bättre gödsel så att han kan få ut större skördar som dessutom håller högre kvalitet. Gasen är en sidoeffekt, förhoppningsvis en lönsam sådan. Kanske väljer han att använda den till att värma upp gårdens byggnader, han har inte bestämt sig än. Först gäller att få det här att fungera, säger Krister Andersson. Billiga lösningar och mode gör att nya fastigheter läcker energi Kontors- och hyresfastigheter som byggs idag förbrukar ofta mer energi än tio femton år äldre hus. Energikontoret i Skåne drar nu igång en kampanj som riktar sig mot bygg- och fastighetsbranschen. Den 15 och 17 oktober håller Energikontoret två seminarier på Kockum Fritid i Malmö och senare i vinter tänker man dra igång korta utbildningar. Man kan tänka sig kurser i energieffektivitet för särskilda grupper som arkitekter, förvaltare eller elektriker, säger Bengt Drakenberg på Energikontoret i Skåne som för något år sedan genomförde en kampanj som riktade sig mot hushållen, Släck efter dig. Den här gången vänder man sig alltså till bygg- och fastighetsbranschen. Bengt Drakenberg säger att det finns stora energivinster att göra, också med ganska enkla åtgärder. I Östra Göinge sänktes driftkostnaderna med tio procent när fastighetsskötarna skickades på energikurs. Och när driftteknikerna specialutbildades, sjönk de med ytterligare 20 procent. Jag skulle tro att man i de flesta fastigheter kan få ned energikostnaderna med minst 15 procent, säger Bengt Drakenberg som dock är mest bekymrad över att en stor del av nybyggnationen är så dåligt anpassad till moderna energikrav. Han berättar om en undersökning som gjorts vid Chalmers och som visar att många nya hus förbrukar mer energi än hus som byggdes för tio eller tjugo år sedan. Till viss del beror det på materialvalen. Glas har blivit inne, trots att det är rena Ebberöds bank när det gäller värme. Alla vet att en glasvägg håller värmen sämre än en tegelvägg. Sedan tänker många för kortsiktigt. Man väljer en enklare fönsterlösning och tunnare isolering på väggarna för att det är billigare initialt. Men om man ser på längre sikt, och bra fönster håller länge, så kan man tjäna stora summor på att bygga energieffektivt från början. Mikael Ringman Läs mer på: kontoret

6 6 VÅRT KLIMAT GRÖN STAD Nr Han är meteorologen som dansat balett och läst prognosen på ryska och han har hoppat mellan vattenpölarna till singing in the rain - allt direkt i tv-rutan. Som pensionär är han en eftertraktad väderföreläsare och satsar även på livet som jazzmusiker med spelningar i Sverige och Danmark. I oktober kommer han till Malmö två gånger; den ena som föreläsare för Naturvårdsverkets Klimatkampanj, den andra som jazzmusiker på Malmö konserthus. J ohn Pohlman är Sveriges förmodligen mest kände meteorolog. Under 30 år arbetade han på tv och gjorde sig känd för sina spexiga framträdanden på 80- talet. Det var då han dansade med Bolsjojbaletten in i rutan och sedan läste prognosen på ryska. Jag hade fått prognosen översatt så den var verkligen på ryska, men jag tror inte uttalet var helt korrekt. Prognosen textades, berättar John Pohlman. Det var hans roligast tid på tv; 80- talet då de började sända Östnytt. Det var en fantastisk rolig period, jag blir glad bara jag tänker på alla upptågen. Pohlman spår häftigt väder John Pohlman föreläser tillsammans med Martin Hedberg om växthuseffekten och klimatförändringen. FOTO: GEFLE DAGBLAD Uppvuxen i Malmö John Pohlman är Malmösonen vars astronomiintresse förde honom till meteorologistudier och så småningom till SMHI (Sveriges meterologiska institut) i Norrköping en stad han bor i än idag. Men han har kvar sina kontakter med Skåne: en bror bor i Vellinge och den 98-åriga modern på ett äldreboende i Malmö. Som barn bodde John Pohlman på Södra Förstadsgatan, mitt emot sjukhusets parkering. Han tog studenten i Malmö men lämnade sedan staden för högre studier. Han återkommer dock till Malmö. Jag kommer väl ner till Malmö en 5 6 gånger per år. Det blir mest för att besöka anhöriga eller för en spelning eller föreläsning, säger John Pohlman. Läste astronomi Det var egentligen astronomi, rymden, han ville syssla med när han växte upp. Det började han studera på universitetet tillsammans med matte och fysik. Jag var intresserad av väder och rymd och hade en studiekamrat vars pappa var meteorolog så då blev det att jag började studera meteorologi. Under 30 år arbetade han på tv och för ganska exakt ett år sedan stod han i direktsändning för sista gången. Innan dess fanns han i våra vardagsrum i stort sett varje kväll. Jag trivdes på tv, det var något speciellt att stå i direktsändning, det gav en kick, men det kändes inte nostalgiskt att lämna. Jag tyckte det var dags att gå vidare, säger han. För han hade ingalunda några planer på att slå sig till ro hemma i vilofåtöljen. Dels tog han upp ett gammalt musikintresse, dels fortsätter han som föreläsare om väder. Konstigt väder Just nu turnerar han med Naturvårdsverkets klimatkampanj som har rubriken Något konstigt håller på att hända med vädret. Tillsammans med kollegan Martin Hedberg, även han meteorolog känd från tvrutan, reser de landet runt för att informera om växthuseffekten och hur den påverkar vårt väder. Med mitt intresse för meteorologi är det naturligt att engagera mig i klimatkampanjen. På grund av växthuseffekten har ju temperaturen ökat de senaste hundra åren. I föreläsningen Något konstigt håller på att hända med vädret berättar de bland annat att medeltemperaturen ökat med 0,6 grader under 1900-talet. Att 1980 och 1990 var de varmaste decennierna under hela århundradet. Att de tolv varmaste åren under hundra år alla har inträffat sedan Att glaciärer minskar i omfattning och att havsytorna stiger. Att vintrarna i vårt land blir varmare och somrarna regnigare, skyfallen och översvämningarna häftigare och värmeböljorna långvarigare. Allt till följd av växthuseffekten. Dränker delar av Skåne Den stora boven är förbränningen av fossila bränslen i flygplan, bilar och bostäder. De växthusgaser vi släpper ut idag kommer att påverka jordens klimat flera hundra år framåt i tiden. Om vi fortsätter i samma takt kommer stora delar av Skåne att ligga under vatten om hundra år, hela vårt klimat skulle ändras, vår flora, fauna, fiske, skog allt påverkas, säger John Pohlman. Som meteorolog ser han vikten av att föreläsa om hur vi själva påverkar Enkla svar på svåra frågor om växthus Växthuseffekten är otydligare och därför svårare att greppa än bilavgaser eller farligt avfall. Men egentligen är det inte så komplicerat. Här försöker vi ge några enkla svar på några grundläggande frågor om växthuseffekten. Vad är växthuseffekten? Jorden fungerar som ett växthus där atmosfären fyller glastakets funktion. Atmosfären släpper in solstrålar som värmer upp jordytan. Värmen från jorden stiger uppåt, men koldioxid och vattenånga i atmosfären absorberar en god del av värmen. Växthuseffekten är helt normal och livsnödvändig. Vad är då problemet? Systemet var länge självgående. Träd och växter tar med solstrålarnas hjälp upp koldioxid när de växer. När trädet eldas upp, förbränns, bildas, ny koldioxid som tas upp av andra träd och växter. Problemet är att vi nu förbränner miljontals år av lagrade växter och träd. För det är precis vad kol, olja och naturgas är. Och när vi eldar och tankar våra bilar med dessa uråldriga depåer av fossila bränslen överproducerar vi koldioxid, mer än dagens träd och växter kan ta till sig. De senaste 200 åren har mängden koldioxid i atmosfären ökat med 30 procent. Merparten har tillkommit efter det andra världskriget. Vad leder detta till? Med mer koldioxid i atmosfären blir växthusets glastak effektivare. Vilket betyder att det blir varmare under taket. Är det här riktigt säkert? Väder och klimat växlar, det vet alla. Men 1995 slog FN:s klimatpanel IPCC fast att koldioxidutsläppen blivit så stora att de faktiskt påverkat klimatet talets två sista decennier är de varmaste någonsin. Sedan 1900-talets början har medeltemperaturen stigit med nästan en grad. Halva ökningen har skett sedan 1970-talet. Ännu finns forskare som hävdar att det kan finnas andra och naturliga förklaringar till detta, även om de är i en klar minoritet. Men det är väl rätt skönt att det blir varmare... Ja, kanske för oss i Sverige. På kort sikt. Det blir varmare somrar, bättre skördar, mer bokskog och mindre granar. Mer franskt klimat. Men det blir också regnigare vintrar. Och blåsigare. Mindre snö. Fjällen i Åre och Sälen täcks av skog. Och vid ekvatorn leder ett varmare klimat till upprepade katastrofer: torka, översvämningar, epidemier. Detta drabbar länder som i stort sett inte alls bidragit till den förstärkta växthuseffekten. Det är industrialiserade länder i väst som släpper ut mest koldioxid. Vad händer i framtiden då? Svårt att säga. Prognoser finns som säger att medeltemperaturen kan stiga med mellan 1,5 och 5,8

7 GRÖN STAD Nr VÅRT KLIMAT 7 Namn: John Pohlman Ålder: 67 Bor: Norrköping Gör: Sitter i styrelsen för Swedish Weather och föreläser om klimat och väder, spelar piano i jazzorkestrar. Familj: Hustru och tre barn i åldrarna 32-40, fyra barnbarn. framtidens väder. Och han tror att vi kommer att inse faran och hejda utvecklingen. Jag hoppas och tror att det inte kommer att bli så här, vi måste begränsa utsläppen. Jag antar att det kommer nya tekniska hjälpmedel, nya reningar, nya förnyelsebara energikällor och så vidare som gör att farten minskar. Men han påpekar att alla måste bidra. Det måste gå genom hela samhället, alla måste bidra, säger John Pohlman. Väljer tåget Hans egen medvetenhet i frågan gör att han kör mycket lite bil och hellre promenerar eller tar tåget. Det stora är transporter, där måste alla hjälpa till. effekten grader fram till Om inget görs. Avtal har slutits om att begränsa koldioxidutsläppen. Därför talas det mycket om klimatfrågor just nu. Men inom ett antal år måste det börja hända saker också. Man kan tänka sig att skatterna höjs ytterligare på bensin, olja och naturgas. Och att det genomförs stora satsningar på förnybar energi. Spelar det någon roll vad jag gör? Inte om du är ensam. Men om många gör något så får det stor effekt. Intresse: musik: klassisk och jazz. Favoritlåt: Over the rainbow. Aktuell: Föreläser runt om i Sverige Något konstigt håller på att hända med vädret. Var i Malmö den 6 oktober. Kuriosa: Arbetade några år på 60- talet som meteorolog i persiska viken för oljeplattformar. Kollegan Martin Hedberg säger att om efterfrågan på energisnåla bilar ökar så kommer de också att utvecklas i snabbare takt. Intresset för föreläsningarna är stort, ofta är det fullsatt. En vanlig fråga är om man kan göra något själv, och om det verkligen är lönt att göra något. Det är lönt. Och det behöver inte vara svårt eller tråkigt; bara en sådan sak som att välja bort äpplen odlade på Nya Zeeland till förmån för svenska. De smakar knappast bättre men man får mindre transporter, det är ett litet bidrag, säger Martin Hedberg. Under oktober ska de avverka södra Sverige på sin föreläsningsturné sedan ska John Pohlman försöka ta det lite lugnare Jag ska försöka bromsa lite, min fru säger att det var nästan bättre när jag arbetade på tv, då var jag åtminstone ledig på veckändarna. För helgerna har han nämligen börjat använda till jazzmusicerande och turnerar runt i Sverige och Danmark. Musikintresset grundlades redan i Malmö fast då var det främst klassisk musik som spelades. Det stora är transporterna. Där måste alla hjälpa till. Spelar snart i Malmö Någon gång i övre tonåren började han ackompanjera ett revygäng i Malmö och allt mer gled han in på jazzmusiken. Men det var inte förrän på 80-talet som han började spela i band, då var det i Nyhetsbandet tillsammans med bland annat Sune Kempe. Bandet lever än, om än med ny sättning, och Pohlman är den ende ursprungliga medlemmen efter 22 år. Han spelar nu i flera jazzband, bland annat danska Papa Bues Viking Jazzband, Kristianstadstorbandet XL Big Band, kvartetten Evergreen och snart ska han gästspela i Linköpings Symfoniorkester och Gävle Symfoniorkester. Min egen favoritgenre är swing. Bland annat spelade han i jazztältet på Malmöfestivalen och den 31 oktober kommer han till Malmö och Konserthuset för att spela med med Papa Bue. Jag har inga blanka dagar i almanackan, säger John Pohlman. Till sist, John Pohlman, vilket är ditt favoritväder? Omväxlande väder, då har jag en funktion att fylla Men det är klart också så att vår natur kräver lagom med sol och regn och lagom varmt och kallt. Maria Sehlin Hushållen svarar för hälften av koldioxidutsläppen genom uppvärmning och bilkörning. Mikael Ringman Källor: En varmare värld, Naturvårdsverket Funderar du över växthuseffekten? Carl Falkenberg, Malmö: Jag är medveten om den och jag tror att det påverkar mig och min hälsa. Jag lever inte 100 procent exemplariskt men väljer ofta cykeln framför bilen. Jag gynnar svenska matproducenter men förstår om folk väljer billigare alternativ. Beteenden kan vara svårt att ändra, folk är rätt bekväma. Kanske skulle man höja skatten på drivmedel för att få folk att åka mer kollektivt? Louise Samuelsson, Kungsbacka: Jag känner till växthuseffekten men tänker inte så mycket på den. Men visst har jag blivit mer miljömedveten, jag cyklar mer, köper mer svenskt fast det började väl med galna kolsjukan, och åker oftare kollektivt. Jag åkte till exempel buss hit till Malmö. Tankarna finns nog lite undermedvetet. Jag skulle kunna tänka mig att göra mer, men vad? Sara Tamini, Malmö: Jag känner till den och det kommer att påverka mig för det blir varmare. Men jag tror inte att jag själv kan påverka utvecklingen så mycket. Jag vill, men hur skulle jag göra det? Jag tror vi behöver prata mer om det så vi får veta mer. Jag kör inte bil, men det hade varit bra om det fanns bilar som drevs med vatten! Carina Johansson, Malmö: Jag funderar över det ibland men jag är inte så säker på att det går att påverka kanske har klimatförändringarna en naturlig förklaring vädret har ju förändrats förr? Men så länge vi inte vet får vi försöka göra något åt det: jag har medvetet valt bort bil och när jag åker med andra kan jag ibland tänka att det är onödigt att köra bil. Tio tips Detta kan du göra för att minska dina koldioxidutsläpp: Kör mindre bil. Cykla när du kan. Ta tåget i stället för att flyga. Sänk värmen med en grad i din bostad. Spara på varmvattnet. Välj Bra miljöval-el hos din energileverantör. Bara förnybar energi! När du kör bil, håll hastigheten. Det sparar koldioxid. När du köper nya hushållsapparater, välj energisnåla modeller. Välj energilampor. När du handlar, välj närproducerat. När du lagar mat, tänk energisnålt. Lock på. Använd vattenkokare. Jag tänker mycket på hur jag handlar men eftersom jag inte har så bra ekonomi kan jag inte alltid välja svenska varor, tyvärr spelar priset roll. Sven Bjärbo, Malmö: Jag känner till det och vet att det är galet med bilkörning och oljeeldning. Det är möjligt det jag själv gör påverkar, så jag försöker promenera så mycket som möjligt och låta bilen stå. Jag väljer också energisnåla lampor och svensk frukt. Jag går inte in för det till hundra procent, jag är för gammal för att ändra mig mer. Lillemor Sjöberg, Malmö: Jag är väldigt intresserad men lever inte upp till mitt intresse. Jag tycker vi får växlande besked om vad som gäller. Vi påverkar säkert själva när vi till exempel väljer mat i affärerna. Jag köper alltid svenskt både för miljöns skull men också för att det är godare. Finns det inte i affären så säger jag ifrån. Men det handlar mycket om pengar, alla har inte råd att välja svenskt för det är ju ofta dyrare. Jag vet inte hur man ska komma åt det, kanske kunde man slopa momsen på Kravodlat? Fredrik Nilsson, Ystad. Jag känner till det men är inte så duktig själv. Jag är så lat och har precis fått körkort så jag kör ofta bil. Jag tycker att det är upp till regeringen att förändra utvecklingen. De kunde till exempel behålla kärnkraftverken i stället för att importera smutsig el från Polen. De kunde också arbeta för att få bort bensindrivna bilar. En annan sak är dessa högar med reklam som man får i brevlådan tänk så många träd de avverkat, det är överdrivet. Jag bor hemma och köper inte mat själv men visst kan jag tänka mig att ändra mitt beteende fast jag vet inte hur. Hårda fakta Funnes inte atmosfären vore det 30 grader kallare på jorden. En nordamerikan bidrar med över 20 ton koldioxid per år. En finländare med tolv ton per år. En svensk bidrar med sex ton per år. En afrikan med ett ton per år. Havsytan har stigit med 15 centimeter under 1900-talet. Glaciärerna i Alperna har minskat med 50 procent under 1900-talet. Om det blir varmare stiger havsytan ytterligare och landytor försvinner. Vallar och fördämningar som i Holland kan bli verklighet i Skåne, där framför allt Kristianstad ligger illa till. Flera öar i Stilla Havet riskerar att helt försvinna. Svar och tips om klimatpåverkan Frågorna är många kring klimatförändringar och växthuseffekten. Den kunskapstörstige kommer under oktober månad att få sitt lystmäte på stadsbibliotekets miljöavdelning. Här kan du få svar på frågor om framtidens väder och klimat. Du kan också få konkreta tips på hur du kan minska ditt bidrag till växthuseffekten. Har du något bra klimattips går det bra att lämna det här, tipsen kommer sedan att publiceras på För dig som funderar på olika energilösningar för ditt boende kan du få svar den 20:e och 22:a oktober då Malmö stads energirådgivare finns på plats för att svara på dina frågor. Kanske kan du spara både miljö och pengar. (Se notis på sidan 17.) Dyrare kollektivtrafik i Skåne I september beslutade nämnden för kollektivtrafik att höja priserna i Skånetaxan från och med den första januari nästa år. Detta blir den första generella prishöjningen sedan Skånetaxan kom till Priserna höjs igenomsnitt med sju procent men höjningen kan bli lite olika beroende på biljett. Framför allt blir det dyrare att åka kontant. Även zonkorten blir dyrare. Skånekortet som idag kostar 850 kronor kommer att kosta 890 och zonkortet i Malmö blir tjugo kronor dyrare och kostar 370 kronor. För mer information gå in på Avge ditt eget klimatlöfte På klimat.nu kan du läsa om hur du kan påverka miljön, både hemma och på arbetsplatsen. Du kan också se vilka kommuner och företag som har avgett klimatlöfte och själv avge ditt klimatlöfte. Kampanjen hålls för att minska de svenska utsläppen av koldioxid i snabbare takt än hittills. Bakom kampanjen står Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Kyrkan, Svenska FN- förbundet, Röda Korset, ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Studiefrämjandet och Sensus Studieförbund. Hittills har över tio tusen personer och fler än tjugo företag, kommuner och andra organisationer åtagit sig att minska de egna utsläppen av koldioxid. För mer information gå in på Träffar i Fosie Lust i höst i Fosie erbjuder träffar och föredrag, studiecirklar och temaresor under hösten. Man kan välja allt från feng shui-föreläsning, miljö på olika språk, naturfoto och bussresa till äppelmarknaden i Kivik. Bakom Lust i höst står olika föreningar i Fosie och studieförbund tillsammans med Storstadssatsningen/Aktiv Stad och pengar från Malmö stads miljöanslag. Programmet hittar du på

8 8 GRÖN STAD Nr r E Sten Lundgren kör elektriskt. FOTO: NILLE LEANDER nare kan det inte b L i Vill du minska utsläppen av fossila bränslen ska du se över dina transportvanor. Cykeln i all ära men den är trots allt inte ett realistiskt alternativ för alla människor. För den som behöver bilen kan en miljöbil vara ett vettigt alternativ. Frågan är bara vilken? Trettiosju mil på två dygn. Den som ofta kör långa sträckor gör bäst i att välja något annat än en elbil som transportmedel. Med sin begränsade räckvidd lämpar sig elbilen bäst för stadskörning och kortare sträckor. För det är den däremot perfekt, tycker Sten Lundgren som kört elbil i snart fem år. Elbilen är min vardagsbil. Jag bor i Lund och jobbar i Malmö. Att köra till och från jobbet fungerar utmärkt, konstaterar han. Sten Lundgren, som är delägare i ett företag som tillverkar trafiksäkerhetsprodukter, använder även bilen i jobbet. Som regel handlar det om kortare turer i och omkring Malmö. Stens bil är en Citroën Belingo från Bilen som går på batteri kan köra cirka 70 km utan att laddas. De dagar han kör mycket i arbetet är han tvungen att ladda upp batterierna mellan varven. Snabbtank Man lär sig att planera sin körning. Ska jag till exempel till Arlöv eller Staffanstorp i tjänsten ser jag till att lägga besöket på vägen till eller från jobbet. Det är inget problem, konstaterar han. Till bilen har Sten ett tankskåp som han installerat på parkeringen på arbetet. Tankskåpet överför el med en styrka på 16 A, vilket kan jämföras med 10 A i en vanlig stickkontakt. Det innebär att det går något fortare att ladda bilen med hjälp av tankskåpet. Hemma använder jag en vanlig stickkontakt. Är batteriet tomt tar det ungefär nio timmar att ladda. Som regel pluggar jag till bilen över natten. Man kan också snabbtanka på Sydkrafts tankstation på Nobelvägen. Där tar det 30 minuter att ladda batterierna. Naturligt val Sten har länge varit miljöintresserad och tycker att det är viktigt att begränsa utsläppen. Jag har varit intresserad av elbilar länge. I slutet av 90-talet när jag skulle köpa en bil började jag se mig om efter alternativ till en vanlig bensindriven bil. Att valet föll på en elbil kändes naturligt. Elbilen släpper nämligen inte ut några avgaser alls. När Sten köpte sin bil kunde man få bidrag från NUTEK. Han fick kronor, vilket täckte merkostnaden jämfört med motsvarande bensindrivna bil. Rent ekonomiskt tror jag inte man tjänar på en elbil. Förvisso kostar elen per km mindre än bensin men hyran för batterierna är 995 kronor per månad. Batterierna som driver bilen är dyra. De som sitter i Stens bil har ett försäkringsvärde på kronor, nästan lika mycket som bilen kostade när han köpte den för snart fem år sedan. Jag tror det de flesta reagerar på är att elbilen kör så tyst. Eftersom den inte har någon motor är det enda Lundgren som använder bilen dagligen mellan bostaden i Lund och jobbet i Malmö. Bara däcken hörs Att köra elbil är ungefär som att köra en automatväxlad bensindriven bil. Om man bortser från accelerationen och maxhastigheten vill säga. Det tar tid att komma upp i hastighet och maxhastigheten för Stens bil är 102 km/h. Jag tror det de flesta reagerar på är att elbilen kör så tyst. Eftersom den inte har någon motor är det enda man hör ljuden från däcken. Ur säkerhetssynpunkt gäller det för elbilsföraren att vara extra uppmärksam på cyklister och gångtrafikanter. Många litar på sin hörsel, vilket kan vara farligt om det finns elbilar i närheten. Sten Lundgren är, efter fem år, väldigt nöjd med sin elbil. Den fyller hans behov vad gäller alla vardagstransporter. Men tyvärr har intresset för elbilar i Sverige, till skillnad från andra länder, varit lågt sedan de första elbilarna lanserades Peugeot som lanserat två eldrivna personbilar säljer inte längre elbilar på den svenska marknaden. Intresset har helt enkelt inte varit tillräckligt stort. Citroën har fortfarande ett fåtal Belingo skåpbilar kvar till salu. Man väntar nu på en ny modell som ska lanseras nästa år. Förhoppningarna att räckvidden ska bli längre är stora även om man idag inte vet något med säkerhet. Äventyr på semestern Även om Sten är nöjd med sin bil så skulle han inte rekommendera någon att bege sig iväg på semester med en elbil. Resan till familjens sommarstuga på Orust, norr om Göteborg, var något av ett äventyr. Vi hade precis köpt bilen och min son tyckte det var väldigt spännande så vi beslöt att köra upp till sommarstugan den första sommaren. Från Malmö till Orust är det 37 mil. Sten hade noga planerat färden så att de skulle kunna ladda upp batterierna med jämna mel- Etanolbil: Fords etanolbil Focus FlexiFuel har blivit en storsäljare. Fyratusen har sålts i Sverige i år. Det är betydligt bättre än deras motsvarande bensinbil. Bilen har bara en tank. Denna kan fyllas med bensin eller etanol i vilken blandning som helst. Det innebär att man kan tanka bensin om man inte hittar ett tankställe som säljer etanol. Etanol är ett biobränsle, vilket innebär att utsläppen minskas. Ekonomiskt går det mer eller mindre jämt upp. Etanol är i dagsläget billigare än bensin, men samtidigt går det åt mer etanol per kilometer. Det finns 100 tankställen för etanol i Sverige idag. I Malmö finns två Statoil på Jägersro och OK Q8 på Vattenverksvägen. Bio- och naturgasbilar Det finns förhållandevis många gasbilar på den svenska bilmarknaden. Intresset har dock varit störst från kommuner och företag. Gasbilen drivs med en kombination av bensin och gas. Storleken på bensintanken respektive antalet gasbehållare varierar. Vissa modeller har bara en mindre bensintank som fungerar som reservtank. I andra är bensintanken betydligt större. I dessa kan man välja om man vill köra på bensin eller gas. Gasbilarna kan köras på antingen biogas eller naturgas. Skillnaden är att biogas är en förnyelsebar energikälla medan naturgas är fossilt. Naturgasen släpper ut 20 procent mindre koldioxid än bensin. Biogas däremot ger inget nettotillskott av koldioxid. I Malmö kan man endast tanka naturgas. Tankstationer finns på Nobelvägen 66 samt Bjurögatan vid Spillepengen. Under december öppnas en ny tankstation på Svansjögatan. Hybridbil Hybridbilar har två drivsystem, som regel en förbränningsmotor som går på bensin och en elmotor. Kombinationen av förbränningsmotor och elmotor gör att man kan optimera driften och lagra bromsenergi. Det innebär att bilarna är mer energieffektiva och släpper ut mindre avgaser än motsvarande bensindriven bil. Det finns bara en hybridbil på den svenska marknaden Toyota Prius. Bensinmotorn i den här bilen driver bilen och laddar batteriet, vilket innebär att batteriet inte behöver stödladdas.

9 GRÖN STAD Nr VÅRT KLIMAT Malmö först med vätgas på macken Skandinaviens första vätgasmack finns i Malmö. Här kan man tanka med det bränsle som alla hoppas ska bli räddningen för framtidens trafik. Biltrafiken ökar över hela världen och hittills har ingen lyckats hejda eller ens dämpa bilismens framväxt. Om detta trafikcrescendo inte ska sluta i en miljökollaps, måste bilarna helt enkelt bli renare. Och något renare än vätgas är svårt att finna. Opels vätgasbil HydroGen3 fanns på plats vid invigningen av den nya vätgasmacken som ligger vid Sydkraft Gas kontor på Nobelvägen. När denna vätgas- och bränslecellsbil tyst rullade iväg gav den inga andra utsläpp än lite vatten som droppade ur avgasröret. I princip kan Opel börja serietillverka HydroGen3 när som helst, förklarar Lars Peter Thiesen, marknadsansvarig för Opels bränslecellsfordon. Anledningen till att det inte redan nu rullar vätgasfordon på våra vägar är en kostnadsfråga. En vätgas/bränslecellsmotor är tio till tjugo gånger dyrare än en vanlig bränslemotor, säger Lars Peter Thiesen. Tio miljoner utan bil Visst, det dröjer ett antal år innan vätgasen blir ekonomiskt lönsam. Men vi måste börja någonstans och vi tror att nu är rätt tid att göra det, säger Per Lindell, vd för Sydkraft Gas AB som dragit igång vätgasprojektet tillsammans med Malmö stad och Skånetrafiken. Tio miljoner kronor har investerats i vätgasanläggningen, trots att det i nuläget inte finns en enda vätgasbil i Malmö. Däremot finns två bussar som delvis drivs med vätgas. På macken kan man 9 välja ren vätgas eller en blandning av naturgas med antingen åtta eller tjugo procent vätgas. De båda Malmöbussarna har fått sina motorer modifierade för att klara den åttaprocentiga blandningen. När försöket har utvärderats går man vidare med en större andel vätgas. Vi vill veta två saker. Dels miljöeffekten hur mycket mindre utsläpp blir det? Dels driftsäkerheten vi tror att bussarna faktiskt går bättre med vätgasblandningen, säger Göran Lundblad, chef på Skånetrafikens stadsbusstrafik. Naturgas på väg ut Målsättningen är att bussarnas verkningsgrad ska öka med 5 7 procent och att utsläppen av koldioxid och kväveoxid ska sänkas med tio procent. Per Lindell säger att vätgasmacken är ytterligare ett steg i Sydkrafts satsning på fordonsgas. Alla stadsbussar i Malmö drivs idag med naturgas som är betydligt renare än diesel. Men naturgas är ett fossilt bränsle som bidrar till växthuseffekten. Vi ser naturgas som en brygga till det förnybara energigassystemet. Jag tror att vi för varje år kan öka andelen förnybar gas så att vi, så småningom, helt kan klara oss med vätgas och biogas, säger Per Lindell. Stina Nilsson, chef för Gatukontorets trafikmiljöenhet, säger att hon tror att vätgasmacken får stor betydelse för Malmö. Många inser nog inte hur stort det här är. En vätgasmack finns inte på så många platser i Europa och att vi i Malmö har fått en av dem ger oss alla en knuff i rätt riktning. Det är klart att det här leder vidare till nya projekt, säger Stina Nilsson. Mikael Ringman man hör ljuden från däcken, säger Sten FOTO: NILLE LEANDER lanrum. Men trots minutiös planering tog strömmen slut och familjen var tvungen be en restaurang om hjälp. Som tur var lät de oss ladda batterierna så att vi kunde ta oss till några vänner i närheten, berättar han och ler vid minnet. Det var ett äventyr. Elbilen fick åka hem på en lastbil. Charlotte Löndahl Rapsolja till dieselbilar Rapsmetylester framställs ur rapsolja och kan användas i de flesta bilar med dieselmotor av senare årsmodell. Intresset för rapsbilar har enligt bilförsäljarna i Malmö varit mycket svalt, något som kan bero på den högre fordonsskatten för bilar med dieselmotor. I Malmö är det främst kommunen som visat intresse för rapsbilarna. Nettoutsläppen av växthusgaser är procent lägre än för en bil som kör på diesel. Vätgasbilar Flera stora biltillverkare håller på med vätgasprojekt. Opel och BMW tillhör de som har kommit längst. USA:s president George W Bush har efter 11 september talat om en stor satsning på vätgasfordon för att minska USA:s oljeberoende. Principen är att vätgasen driver en bränslecellsmotor som i prestanda inte skiljer sig mycket från en vanlig bränslemotor. Opels Hydro- Gen 3 har en räckvidd på 27 eller 40 mil, beroende på inställning. Topphastigheten anges till 160 km/h, antalet hästkrafter är 82, km/h tar 16 sekunder. FOTO: ANDERS EKSTRÖM Vätgasmacken Vätgasmacken i Malmö är först i Skandinavien. I det europeiska samarbetsprojektet CUTE byggs för närvarande flera andra vätgasmackar, bland annat en i Stockholm och en i Helsingfors. Dessa byggs av samma kanadensiska företag, Stuar Energy Systems, som använts i byggandet av Malmömacken. Vätgasen framställs av vatten. Processen sker i en elektrolysör som delar vatten i vätgas och syrgas. Vätgasen går till ett lager, som man sedan kan hämta vätgas ur när man behöver. Lagringen är en viktig del i processen. För att framställa vätgas krävs elenergi och i det här fallet har man skrivit kontrakt på att använda el från vindkraftverket i Västra Hamnen.

10

11 FORM: OLA BLOMGREN/LÖNEGÅRD & CO

12 12 VÅRT KLIMAT GRÖN STAD Nr Här borras 2100 meter efter värme Urberget under Malmö börjar först vid meters djup. I nästan hela Sverige i övrigt går berget upp närmare ytan. Det ger Malmö unika möjligheter att hämta billig och förnybar energi hett vatten från underjorden. Det handlar om geotermi. I somras borrade Sydkraft färdig det andra av två meter djupa hål från en plats i Norra Hamnen. Inom de närmaste veckorna är de klara med de tester som visar om borrningarna har varit framgångsrika. Faller allt väl ut kan värmen som hämtas upp ur dessa båda hål generera 100 miljoner kwh, vilket motsvarar försörjningen av trerums lägenheter med värme. Den geotermiska energin betyder att vi kan minska annan och inte lika miljövänlig förbränning i motsvarande grad. Vilket sänker koldioxidutsläppen med ton, lika mycket som bilar genererar, säger Mats Egard på Carl Bro och projektledare för geotermianläggningen. Borrar snett ner Två hål har borrats. Ur det ena hämtar man varmt vatten, som i Malmös fall håller ungefär 57 grader. Det tas upp till en värmepump där vattentemperaturen höjs och sedan skickas ut i fjärrvärmenätet. Värmen blir i stort sett gratis och helt förnybar. Energin som går åt Det är till skikten av sandsten under Malmö som man borrar. Sandstenen är porös, vilket betyder att det ryms stora depåer av varmt vatten i sandstensskikten. Ju djupare sandstenen ligger, desto varmare vatten. Geotermianläggningar finns i bland annat Danmark, Baltikum, Tyskland och Polen. I de flesta fall får man ut varmare vatten än i Malmö, vilket ger effektivare anläggningar. ILLUSTRATION: SYDKRAFT för att driva värmepumpen hämtas från en biobränsleeldad panna. Det andra hålet då? Det används för att pumpa tillbaka vattnet till underjorden, nedkylt till tio grader. Uppifrån borras hålen med bara tio meters mellanrum. Men ena hålet borras snett och när man nått två kilometers djup är avståndet mellan hålen 1,5 kilometer. Detta för att det kalla vattnet inte ska påverka temperaturen i vattenfickorna, akvifererna. Med tiden kommer förstås temperaturen på det varma vattnet att sjunka något. Men det dröjer ett antal år innan vi är där, säger Mats Egard. En lönsam satsning Investeringen kostar omkring 180 miljoner kronor. 30 procent finansieras med LIP-pengar, ur den pott som staten har skapat för att uppmuntra projekt som är långsiktigt hållbara. Mats Egard berättar att det för Sydkrafts del är frågan om en affärsmässig satsning. Bolaget räknar alltså med att den betalar sig. Fortsätter med sopor Kan man då inte fortsätta att borra hål under Malmö, så att vi kan hämta upp ännu mer billig energi? Det skulle man i princip kunna göra. Men det lär inte löna sig. I dag ligger sopförbränningen i botten av Malmös uppvärmning. Under sommarmånaderna räcker den för att värma upp Malmö. Sedan fyller vi på med annan värme när det blir kallare. Och våra sopor vill vi fortsätta att förbränna, det är en billig och förnybar uppvärmning. Vilket betyder att vi måste hålla geotermianläggningen avstängd under sommarmånaderna. En anläggning kan betala sig, men det är osäkert om flera kan göra det, berättar Mats Egard. Mikael Ringman I somras borrade DONG, Dansk Olje och Naturgas, två hål för att utvinna geotermisk värme under Malmö. Inom några veckor vet vi om det blivit lyckat. FOTO: SYDKRAFT Kohandel pågår på klassisk reklamplats Helene Granqvist leder kampanjen Ett bättre klimat som har flera projekt på gång under hösten. FOTOMONTAGE: GOOD WORLD AB En lokal klimatkampanj pågår i Skåne under hösten. Den utspelar sig där den kanske också syns allra mest och bäst: på mjölkkartongerna. Kampanjen Ett bättre klimat består av tre delar. En teckningstävling som vänder sig till barn mellan 9 och 15 år, där uppdraget är att rita något Framtidsnormalt. Vem trodde för 150 år sedan att det en gång skulle vara normalt att flyga? Här har vi gett dem som är unga idag en möjlighet att låta fantasin flöda kring vad som blir normalt i framtiden, säger Helene Granqvist, vd för Good World AB som driver kampanjen tillsammans med Skånemejerier, Skånetrafiken, Länsstyrelsen och Hållbar Utveckling Skåne. En filmtävling för mediegymnasier i Skåne. De tävlande skolorna har fria händer att skapa något om klimatfrågor. Det populäraste bidraget får ett pris på kronor. Vi har ingen jury utan anordnar i stället en omröstning på internet. Det bidrag som får flest röster vinner, så enkelt är det, säger Helene Granqvist. Omröstningen sker på Kohandel på mjölkkartongerna, vilket är en upprepning av förra årets kampanj. Fem utklippta kuponger på mjölkkartongerna kan växlas in mot 50 kronors rabatt när man laddar sitt rabattkort med minst 300 kronor. Förra året utnyttjade personer erbjudandet. Tiden för tecknings- och filmtävlingarna har nyligen löpt ut, kohandeln pågår fram till vecka 47. Ett bättre klimat har finansierats med kronor från Naturvårdsverkets klimatinformation. Mikael Ringman Hemsida för lokala aktiviteter aktivstad.net är en internetbaserad mötesplats för såväl enskilda personer som föreningar och organisationer, ett så kallat medborgarnät. Nätet är ett samarbetsprojekt mellan Fosie stadsdelsförvaltning och ett nätverk av engagerade medborgare i de olika bostadsområdena inom Fosie. Visionen är att deltagarna själva ska styra över innehållet och att det ska fungera som ett intranät för medborgare, föreningsliv och politiker i Fosie. På aktivstad.net kan man skriva inlägg, läsa vad föreningar har på gång, hitta lokala mötesplatser, verksamheter och aktuella projekt.

13 GRÖN STAD Nr VÅRT KLIMAT 13 Varför betala dyrt för gammalt vatten? Något Erling Midlöv är noga med är vad han dricker. Aldrig, säger han, att han skulle dricka ett vatten på flaska från ett varumärke han inte känner till. Då vet man inte vad man får i sig. Dricker man kranvatten kan man vara säker på att få ett vatten av hög kvalitet, säger han. Erling Midlöv är chef för VAverkets laboratorieverksamhet. Som sådan är han förvånad och en smula upprörd över det senaste decenniets massiva konsumtionsökning av buteljerat vatten. Det är sin sak att man köper ett vatten med kolsyra, det tycker jag själv kan vara gott till maten ibland. Men varför ska man i Malmö, eller någon annan svensk stad, köpa ett flaskvatten som inte är kolsyrat? Varför betala tio kronor litern för ett vatten som inte är färskt och som kanske innehåller tillsatser som man inte vet något om? Klarar inte tester Erling Midlöv talar om tester av flaskvatten som visat på så höga natriumhalter att de inte hade varit godkända om det gällt vanligt dricksvatten. Och han påpekar att ju äldre ett vatten är, desto större är risken att mikroorganismer frodas. Beklagligt är ordet han använder när han talar om marknadsföring som gör sken av att kranvatten inte är tillräckligt bra, att kvaliteten skulle vara högre på vatten som är buteljerat. Tänk bara på de här dunkarna som står runt om på företag och arbetsplatser. Det säger sig självt att kvaliteten är sämre än vattnet som rinner i kranen i köket. Dunken står ljust, i rumstemperatur och i takt med att man tömmer dunken fylls den med luft. Dessa tre faktorer: ljus, värme och luft är de värsta förutsättningarna för ett vatten som ska hålla en god kvalitet, säger Erling Midlöv som också ser etiska och miljömässiga skäl till att inte dricka buteljerat kran- eller dunkvatten. Det är inte sunt miljötänkande att transportera vatten från norra Sverige eller Mellaneuropa till Malmö, när vi har ett vatten av hög kvalitet här. Äkta grundvatten Han berättar att Malmö har mycket bra vattenförutsättningar. Djupt under staden flyter Alnarpsströmmen, en mäktig grundvattentillgång, som ger ett äkta grundvatten som hämtas på 75 meters djup. 15 procent av vårt vatten hämtas därifrån. Merparten kommer från Vombsjön, där sjövatten pumpas ut i dammar där det bildar ett grundvatten genom att sippra genom naturliga jordlager ned till 30 meters djup. Malmö har också möjlighet att hämta vatten från Ringsjöverket som är kopplad till Bolmen. Mikael Ringman Kranvatten står det på flaskorna framför Erling Midlöv, chef för VA-verkets laboratorieverksamhet. Flaskorna är ett sätt att visa att Malmös kranvatten håller hög kvalitet, minst lika hög som många flaskvatten. Kostnaden för kranvatten är dock bara ett öre litern jämfört med tio kronor litern som är ett vanligt pris för vatten på flaska. FOTO: MIKAEL RINGMAN Erling Midlövs vattentips Spola vattnet tills det är konstant kallt. Vatten som har stått länge i husets ledningar smakar inte alltid så bra. Kallt vatten är billigt och finns i så riklig mängd att det inte finns någon anledning att dricka det ljummet. Vill du ha ett smaksatt vatten, lägg i citron, gurka eller något annat. Vill du ha ett kallt vatten, använd isbitar. Eller sätt in en karaff vatten i kylskåpet på kvällen. Sätt lock på så vattnet inte tar smak. Med lock behåller vattnet sin kvalitet i minst ett dygn, om det står i kylskåp. Drick inga bordsvatten du inte känner till. Överdosera inte. Tidigare hade Malmö hårt vatten. Så är det inte längre. Vattnet håller 6 tyska hårdhetsgrader, vilket är helt normalt. Ta därför inte mer diskmedel, tvättmedel eller kaffe än du behöver. Sparas i Malmö Förbrukningen av vatten i Malmö har faktiskt minskat de senaste åren. För fem år sedan gjorde vi av med nästan 30 miljoner kubikmeter vatten på ett år. Prognosen för i år är att förbrukningen stannar vid 28 miljoner m 3 vatten. Det kan handla om att vi slösar mindre på vatten när vi badar och duschar, men har knappast med flaskvattenförsäljning att göra, säger Erling Midlöv. Mer och mer på flaska Enligt en rapport som Världsnaturfonden WWF har presenterat ökar försäljningen av flaskvatten med sju procent årligen. Av de 89 miljarder liter vatten som säljs på flaska går 20 miljarder liter på export, vilket leder till onödiga transporter. Traditionellt har den stora marknaden varit Europa och Nordamerika men försäljningen ökar nu också i andra delar av världen. Något som WWF befarar kan leda till lägre ambitioner när det gäller människors rätt till ett rent dricksvatten. I Sverige drack vi år ,5 liter flaskvatten per person. Det är nästan en fördubbling på tio år var siffran 10,6 liter per person. Källa: Svenska Bryggareföreningen Nyttigt? Nyttiga mineraler, ja. Men bara i obetydliga mängder. Man bör dricka en liter eller mer för att de ska få effekt. Då kan man i vissa fall få i sig en femtedel av dagsbehovet för kalcium (fast det motsvarar bara innehållet i drygt ett halvt glas mjölk). Magnesium kan vara nyttigt för kärl och hjärta, men ytterst få vatten innehåller mer än små mängder. En tiondel av kaliumbehovet kan man få i sig från vissa vatten. Många bordsvatten innehåller en hel del natrium, en beståndsdel i salt, som vi uppmanas att hålla igen på. Källa: Livsmedelsverket 200 i Västra hamnen diskuterade sitt boende med skaparna I september fick boende i Västra hamnen möjlighet att möta och diskutera med dem som ritat deras hus och stadsplanen. 200 personer kom. Föredrag av bland annat Christer Larsson, stadsarkitekt för Västra hamnen, Gunnar Ericsson, stadsträdgårdsmästare, och mässarkitekt för Bo01, Klas Tham, varvades med gruppdiskussioner där boende, arkitekter och planerare samtalade kring sina specifika hus. De allra flesta var nöjda med sitt nya boende och förstod inte den skepsism som många Malmöbor upplever kring Västra hamnen. Gatukontoret fick dock en del kritik: Ni måste ta hand om problemen med busliv på nätterna och olovlig bilkörning nu, om fem år är för sent, sa flera av de boende. Gröna satsningar och biologisk mångfald, till exempel de gröna taken, såg många som positivt. Men det blir lite mycket spindlar ibland, tillade flera efteråt. Konstigt att inte fler arkitekter är här, jag har lärt mig flera saker som gör att jag kan undvika missar i framtiden, förklarade Tue Traerup Madsen, arkitekt för Skanskas trähus på Bo01. (Från

14 14 GRÖN STAD Nr Begagnat Begagnat o e n d e är bäst. Men inte vilket skräp som helst. Socionom Karina Bäckström är 50-talsfrälst och har fyndat ihop sitt stilrena hem på loppis, auktioner och i secondhand-affärer. Det är svårt att hitta en ny pryl i hennes lägenhet. Jo, tv:n, men den har hon gömt i ett fräckt skåp från just det 50-talet. Köp inte låsta saker som inte har nycklar, tipsar Karina Bäckström. Jag fick såga upp ett skåp och det har jag ännu inte lagat. FOTO: DANIEL NILSSON Jag hade en period när jag gillade torkade blommor och bondromantik, säger Karina och klappar sin hund Hexa. Men den gick över och sedan några år är det bara 50-tal som gäller. Karina kommer från Piteå, där det var lättare att hitta 50-tals möbler. Men nu börjar det bli svårt även där. Jag hoppas att 50-tals trenden snart går över, säger Karina. Att inreda sitt hem med begagnade möbler är ett extremt bra sätt att spara resurser. Prylarna slipper hamna på sopberget och energi och råvaror sparas när man inte producerar nytt. För Karina är miljöeffekten viktig, men det som driver henne är känslan. Både känslan av att omges av möbler med en uttalad stil, och känslan som infinner sig under själva jakten. Det är en sport att hitta något billigt som man sett dyrt i en designaffär. Slängde inte en pryl Nyligen flyttade hon till en hälften så stor lägenhet som tidigare. Hon slängde ingenting, utan gav bort det mesta eller bar tillbaks det till loppis eller secondhandaffärer. Karina visar oss runt i sin etta, där Jag hoppas att 50-tals trenden snart går över. det är nästan omöjligt att hitta en nyproducerad pryl. Till och med i badrummet visar hon oss stolt necessärer oanvända från 50-talet. Soffan är mitt bästa köp. Den hittade jag i en antikaffär i Hurva. Jag fick både den och fåtöljen för kronor. Sedan lade jag lite pengar på att fixa nya dynor med nytt tyg. Andra kanonköp är min bokhylla som jag köpte för 300 kronor och tvskåpet som var omgjort till barskåp. Det gjorde jag om så nu kan jag gömma den fula tv:n i det. Karinas vänner gillar hennes stil. En del av dem fyndar själv gärna heminredning secondhand. Men några äldre arbetskamrater kunde inte förstå hur hon ville bo i ett museum. Numera får Karina nöja sig mest med att se men inte röra när hon strövar runt i affärer som säljer gamla saker. För att få plats med något nytt måste jag ta bort något och jag kan inte hitta något i lägenheten som jag vill bli av med. Jo, det skulle vara den jättefula symaskinen som hon störs av. Den gamla snygga kunde inte sy trikåsöm så den fick bytas ut. Kanske ett överdrag i ett snyggt, begagnat 50- talstyg skulle sitta fint? Karina har goda fyndråd att dela med sig av: Köp inte låsta saker som inte har nycklar. Jag fick såga upp ett skåp och det har jag ännu inte lagat. Ofta blir det jobbigt med saker man måste fixa, så köp saker som du gillar utan att behöva göra om dem. Sen ska man springa runt ofta och kolla, då dyker det upp något guldkorn förr eller senare. Karina tar oss med ut i köket, där vi imponeras av ett köksbord med välbehållen perstorpsplatta och stolar med röd galonklädsel. 295 kronor för hela gruppen, säger Karina nöjt. Plast på golvet så klart På golvet ligger tidstypiska plastmattor och i skåp och hyllor eleganta glas och tallrikar som alla är köpta för en billig peng. Jag fyndade en hel servis med uppläggningsfat och rubbet för 200 kronor på loppis i Lund. I en kökslåda ligger smäckra bestick med svarta skaft. På väggen en elegant klocka - även den givetvis ett loppisfynd. I garderoben hänger även en hel del seconhandfynd. Det är en sport att köpa begagnade kläder och se snygg ut. Sport och design. Nytta och nöje. Vem sa att det var trist att vara miljövänlig... Catarina Rolfsdotter-Jansson Någon känd designer? Modernt då och nu. Claeshallen, Friisgatan 22, Tel: , Emmaus Björkå, N. Bulltoftav. 65 D, Tel: Erikshjälpen Second Hand, Lundav 51, Tel: Friishallen, Friisgatan 6 C, Tel: Bästa köpet hittat i Hurva. Hexa trivs. Några ställen där du kan hitta begagnat till hemmet Malmö Återbyggdepå, Spikgatan 3 (dörrar, fönster, beslag, tegel mm), Tel: Myrorna, S. Förstadsg 74 A, Tel: Varuhuset 2Kronor/Malmö Förmedlingscentral, Västra Hindbyv. 14, Tel: ,

15 GRÖN STAD Nr Glassigt och glättat om vanligt folk Himmavid ser ut som andra heminredningstidningar. Glättat papper. Flotta bilder. Möbler och prylar. Men om syftet med dessa tidningar är att stimulera till nya köp, står Himmavid för motsatsen. Himmavid är en Malmötidning som nyligen har kommit ut och som först och främst distribueras till damfrisörer, caféer och andra ställen där den kan bläddras i, ofta och av många. Budskapet bakom Himmavid är att ditt hem duger. Det behöver inte förnyas hela tiden. Men det skrivs inte någonstans i tidningen. Himmavid är en tidning utan pekpinnar. Det vanliga när kommunala förvaltningar kommunicerar är att man informerar och förmedlar kunskap. Med denna nya kunskap ska folk förmås att ändra sitt beteende. Reklambyråerna har för länge sedan förstått att det är lättare att påverka människor känslomässigt än förnuftsmässigt. Lite av det tänkandet har vi använt när vi har skapat Himmavid, säger Eva Dalman, arkitekt på stadsbyggnadskontoret som har utgjort redaktion tillsammans med Malin Sandström på Miljöförvaltningen och Annika Kruuse, ekolog på LIP-kansliet. I magasinet visar de flesta bilderna upp vanliga hem. Trevliga platser där folk lever och trivs. Några Malmöbor visar upp sin Tänk dig en lägenhet där du kan gå från rum till rum och peka på saker för att få smarta tips som kan spara både miljö och pengar. Nu finns det, på internet. Koka vatten i vattenkokare istället för på spisen och rengör plåtar med kaffesump är några av de tips vi möter i köket. Klickar vi oss vidare till sovrummet ser vi till exempel varför växter är bra för inomhusmiljön och vad man ska tänka på när man handlar kläder. Tanken med hemmet är att visa att det går att leva både billigare och miljövänligare med enkla medel och knep, säger Susanna Winblad från Miljöförvaltningen som varit med att ta fram hemmet. Huvudmålgruppen är lägenhetsboende, du behöver inte ha ett eget hus med trädgård för att leva miljövänligt. När man gått igenom de åtta rummen i Hemmet är det dags att testa sina nyvunna kunskaper i quizzen. Dessutom finns det korta filmer med inspiration från andra i Renodlad miljöinformation når främst de redan frälsta. Andra får dåligt samvete och olustkänslor eftersom de känner sig otillräckliga. Genom att göra en lustfylld och inspirerande tidning hoppas vi nå nya grupper och påverka dem, säger Eva Dalman på stadsbyggnadskontoret. FOTO: MIKAEL RINGMAN favoritmöbel hemma, någon berättar om sin kolonistuga. Och så finns ett reportage om en sommarbostad som, med samma inredning, varit i heminredningstidningar vid tre olika tillfällen de senaste 25 åren. Vilket ger nya perspektiv på vad som är långsiktigt hållbart. Ingenting är ändrat Eva Dalman säger att Himmavid velat visa upp vanliga, inspirerande hem. Hon garanterar att redaktionen inte har stajlat bostäderna för att de ska se bättre ut. Ingen har ju det så som det ser ut i Sköna Hem, säger Eva Dalman. När det görs reportage hemma hos folk plockar de undan möbler, lägger dit kuddar och ibland till och med nya tyger, bara för att det ska se modernare ut. Och att vi ska sitta hemma och tänka nej, vad min soffa känns gammal och tråkig, jag får nog köpa mig en ny. Så drivs konsumtionen upp och ökar miljöbelastningen. Bara exemplar Himmavid har varit en del i projektet Hållbara hem. Eftersom man har satsat på ett snyggt magasin med dyrt tryck, blir upplagan liten, bara exemplar. Den som vill få tag i ett eget exemplar kan vända sig till Malmö som har lyckats föra in miljötänkandet i sitt boende på ett lite annorlunda sätt. En enkel sak alla kan göra är att köpa en förgreningssladd med strömbrytare, på så sätt slipper alla tv-apparater eller datorgrejor stå i standby när du har tittat klart. Undersökningar visar att i genomsnitt 10 procent av ett hushålls elanvändning kommer från apparater som står i standby, säger Susanna Winblad. Alla har vi något att tjäna på Hemmet, både miljön och plånboken. Bakom Hemmet står fastighetsbolagen HSB och MKB tillsammans med Malmö stad. Gå in på och på malmo.se/miljo Daniel Nilsson En del av fotona i tidningen, som tagits av Ulrika Walman, ställs ut i Miljöförvaltningens foajé. Hållbara hem I projektet Hållbara hem samverkar Malmö stad, Boverket och byggbranschen för att skapa nya vägar som leder till hållbart boende. Tio idéverkstäder har genomförts. Projektet har finansierats med stöd av medel från Lokala investeringsprogrammet för omställning till hållbarhet (LIP). Tidningen Himmavid är ett sätt att skapa något som riktar sig utåt, mot Malmöborna. Magasinet har fått ett bidrag från Malmö stad miljöanslag med kronor. Stadshusets eller Miljöförvaltningens reception, medborgarkontoren, stadsbiblioteket och stadsdelsbiblioteken. Mikael Ringman Gör allt rätt hemma på nätet På riktigt, fast virtuellt. Gå in på klicka dig vidare in i lägenheten, från rum till rum. Först med Krav bland Malmös förskolor Björkhagen är den första förskola i Malmö som har blivit Kravauktoriserad. Sedan i våras har förskolans köksansvariga, Doréen Johansson, förberett sig och köket inför Kravmärkningen som blev klar i början av hösten. Certifieringen innebär att personalen ska vara Kravutbildad och kunnig i att hantera ekologisk mat samt att man ska servera minst en Kravmärkt måltid i veckan. Björkhagens förskola ligger på Disponentagatan i centrala Malmö och har 70 barn på fyra avdelningar. Testa miljöexperiment på Gröna tak 31 ungdomar i Malmö hade den gångna sommaren ett speciellt sommarjobb. De gjorde en tidning om klimatfrågor, HotZone. De skrev en mängd reportage som på något sätt hade med klimatfrågor att göra. Två grupper inkriktade sig på vind- och solenergi och skapade egna vindkraftverk och solfångare. Projektet genomfördes av Fritidsförvaltningen, Ung i Sommar, Augustenborgsgården, Drömmarnas och Bryggeriet med ekonomiskt stöd av Naturvårdsverkets klimatkampanj. Tidningen kommer ut i oktober, lagom till Förortståget stannar till i Malmö. Då kommer tidningen att spridas över Malmö. Samtidigt ger den upphov till två arrangemang under Förortståget: Vill du testa om några av de miljöexperiment som visas i tidningen verkligen fungerar? Är det egentligen ganska enkelt att själv påverka för en bättre miljö? Gröna tak kanske borde blomstra över hela stan? Den 23 oktober finns Demba, Bunmi och Louise på Gröna tak, Ystadvägen 56 kl till hands för dig som vill bygga solfångare och vindkraftverk samt lära dig mer om växthuseffektens konsekvenser. Anmäl dig via din lärare till Magdalena på Drömmarnas Hus, tel På Augustenborgsgården, Ystadvägen 52, kan du samma dag, 23 oktober, möta delar av redaktionen för HotZone från klockan 10. Här kan du komma och hämta en tidning och fråga om arbetet med tidningen. Du kanske vill vara med och skriva om det blir en ny tidning? Anmäl ditt intresse. Du som inte kan komma och vill ha tag i ett eget exemplar av HotZone kan mejla till: ing britt@drommarnashus.se Du kan också läsa nätversiosoen av HotZone. Den rymmer flera men inte alla artiklar i tidningen. Titta in på: stad.net/hotzone

16 16 GRÖN STAD Nr Jeanet Lindsjö, kostombud på äldreboendet Trevnaden och Sven- Erik Larsson, lärare på Lernia är på kurs hos dietisten Kristina Stefanovic Andersson (till höger). Äldre äter ofta mindre portioner men behöver fortfarande både energi och näring. Att maten serveras aptitligt och under trevliga former hjälper också till. FOTO: ANDERS EKSTRÖM Godare mat till äldre Hon är Malmös enda kommundietist. Faktiskt den enda i sitt slag i Skåne. Till sin uppgift har hon att se till att boende inom Malmös äldreomsorg ska få näringsrikare mat. Kristina Stefanovic Andersson är en av endast tio kommunanställda dietister i Sverige. Genom studier i Sverige vet vi att var tredje vårdtagare är undernärd, säger Kristina Stefanovic Andersson. Det finns flera orsaker till att äldre sjuka inte får i sig tillräckligt med näring, ofta minskar aptiten av medicinering eller har man svårt att äta med tandprotes. De orkar ofta mindre portioner men behöver lika mycket energi och näring. Resultatet är att de blir tröttare, lättare sjuka, mer apatiska och rör sig mindre. Hon förespråkar därför berikad mat, där man tex lagar havregrynsgröt på standardmjölk istället för på vatten. Och att maten anpassas till de olika vårdtagarna. Att bara köra maten i mixer för att få den lättuggad är inte så roligt för den som ska äta, det ser inte så tilltalande ut. Hellre en timbal eller sufflé i så fall. Andra utmaningar är specialkost för till exempel laktosintoleranta och de allt vanligare allergikerna. Man kan inte kräva att vårdbiträden och undersköterskor, som lagar maten, vet hur specialmat tillagas. Hon satsar därför på att utbilda anställda inom äldrevården och hålla föredrag och deltar även i upphandlingen av kost. Kristina Stefanovic Andersson slår också ett slag för att maten ska serveras aptitligt och under trevliga former, det kan innebära att det äts mer. Jag vill höja måltidens status, mat är en viktig ingrediens i ett gott liv, säger Kristina Stefanovic Andersson. För att nå ut till alla vårdboenden i Malmö utbildar hon 170 kostombud. Det är undersköterskor och vårdbiträden som arbetar ute på äldreboenden. De får gå matlagningskurser och till exempel provlaga pannkakor på olika mjölsorter. Förra kursen tyckte att den glutenfria pannkakan blev godast, säger Kristina. För Ida, som har arbetat på vårdboendet Tryggheten i 20 år, är matlagningskursen välkommen. Hon lagar ofta mat till de tio äldre som bor där. Jag tycker inte det är svårt att laga mat, men här lär vi oss hur vi ska laga mat till personer med olika sjukdomar, det är bra. Maria Sehlin Kristinas tips för mat till äldre Sex mål mat om dagen. Frukost, lunch, middag och tre energirika mellanmål (som nyponsoppa, som är C-vitaminrikt, med glass eller visprädde, som är rikt på energi). Varierad kost. Servera mat som vårdtagarna tycker om. Se till att alla dricker ordentligt. 13 glas om dagen är en riktlinje, två av dem ska vara mjölk eller fil. Väg vårdtagarna en gång i kvartalet. Bensenhalt under normen Sedan 1 juni i år har Sverige en miljökvalitetsnorm för bensen. Miljökvalitetsnormen är på 5,0 µg/m_ som årsmedelvärde och den skall vara uppfylld senast sista december Normen gäller utomhus i miljöer där människor vistas. Förutom miljökvalitetsnormen finns ett miljömål som är på 1 µg/m_. Målet skall nås inom en generation det vill säga cirka 25 år framåt. Bensen är en hälsofarlig förorening som har cancerogena effekter. De största källorna till bensen i luft är trafiken, petrokemisk industri och företag som hanterar lösningsmedel innehållande bensen. I Malmö har bensen mätts på flera ställen under de senaste Halt av bensen i Malmö Miljömål 1 µg/m_ Nobeltorget Fosie Tak Miljökvalitetsnorm 5 µg/m_ KÄLLA: MILJÖFÖRVALTNINGEN åren, dels i taknivå med ljusteknik (DOAS = Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi) och dels med passiv mätteknik. Det finns numera också så kallad BTX-gaskromatografer (B=bensen, T=Toluen och X= Xylen) för olika kolväten där bensen ingår. Där aktiv mätning kan genomföras i olika punkter i exempelvis gaturum. Sådan utrustning har nyligen inköpts till den mobila mätvagnen. Halterna har stadigt sjunkit och de halter som har registrerats i Malmö ligger i dag strax under den nya miljökvalitetsnormen på 5 µg/m_ i trafikmiljö (Nobeltorget). I taknivå har halterna varit lägre än miljökvalitetsnormen sedan slutet av 90-talet. I ovanstående diagram kan det utläsas hur halterna har sjunkit. Allt du vill veta om miljön i Malmö Grön Stad har samlat några av kommunens kunnigaste medarbetare och klokaste informatörer. De, och andra om det behövs, är beredda att svara på alla tänkbara frågor som du har. En del av panelen presenteras här bredvid. Du kan också skicka en fråga, eller flera, till Grön Stad, Augustenborgsgården, Ystadvägen 52, , Malmö. Tel , fax , e-post: gron.stad@malmo.se så besvaras den i nästa nummer av Grön Stad. Susanna Gustafsson Kontrollerar luften Planeringsavdelningen under Miljöförvaltningen arbetar bland annat med att övervaka luftkvaliteten i Malmö och svarar på frågor som rör luftföroreningar i utemiljön. Till exempel hur en viss luftförorening har förändrats under senare år eller om luftkvaliteten är bra i Malmö. Stina Nilsson Bättre trafikmiljö Gatukontorets trafikmiljöenhet arbetar för att minska de negativa effekter som trafiken har på vår miljö och vår hälsa. En stor del av arbetet är beteendepåverkan för att få människor att resa miljöanpassat och trafiksäkert. Hit kan du vända dig med frågor om trafik och miljö, och få tips om vad du kan göra för att bidra till en bättre miljö.

17 GRÖN STAD Nr Miljö det är inget att skämta om, eller... En skämtteckning är en allvarlig sak. Här tas knasigheter upp och genom att locka till skratt kan de få oss att reagera. Så tänker i alla fall Malmöbon Senad Honic som just gett ut en bok med bidrag från hela världen. En avdelning har temat ekologi. Det är ett problem i hela världen, därför passade det så bra. Det här är mitt sätt att bidra till en bättre miljö, säger Senad Honic. Han ordnade i vintras den första internationella tävlingen för skämtteckningar i Malmö. Bidrag kom in från hela världen och många är etablerade cartoonister. Sådana här tävlingar är stort i världen, men inte i Sverige. Därför anordnade jag den första i Malmö, säger Senad Honic. I många länder har dagstidningarna en satirsida med skämtteckningar varje dag. I Sverige är det bara seriestrips, men de här teckningarna där man driver med världsläget verkar vara större i länder som har allvarliga problem. Jag tror att det är ett sätt att tackla frågor som är svåra att prata om, att man tar upp sådant man vill förändra, säger Senad Honic. TECKNING: FELIX ADALBERTO LINARES DIAZ, KUBA Han säger att Sverige var framstående på sådana här teckningar för femtio år sedan. Humorn är mitt redskap till en bättre värld. En bild säger ju mer än tusen ord. Men skämtteckningar kräver en del av betraktaren att man tänker efter, säger Senad Honic. Han har sammanställt de 226 bästa tävlingsbidragen i en bok. Här finns bland annat tecknare från Kina, Ryssland, Kuba, Ukraina, Rumänien och Iran representerade. De främsta satirtecknarna i världen är med. Och man kan egentligen ta upp vilka ämnen som helst, säger Senad Honic. Själv tecknar han bara till husbehov och menar att hans teckningar inte platsar i boken, däremot har han prisats flera gånger för sina aforismer (visdomsord). Även ett bättre i morgon är dagen efter och Vattnet är förorenat, särskilt de 70 procenten i människor är några av de aforismer han fått publicerat. Nu hoppas han få ställa ut en del av teckningarna i Sverige, bland annat har Kulturhuset i Stockholm visat sig intresserade. Maria Sehlin Fotnot: Du hittar fler teckningar på Senad Honics hemsida: www21.brinkster.com/intercartoon Humorn är Senad Honics redskap i kampen mot miljöförstöring. FOTO: ANDERS EKSTRÖM TECKNING: YURIJ OCHAKOVSKY, ISRAEL. TECKNING: GUANG XI, KINA. 17 Cykeltaxi på framfart i Skåne och Malmö Det heter Quickshaw cykeltaxi. Quickly som i snabb, shaw som i Rickshaw. Du kanske har sett dem på stan, cyklarna med plats för två personer där fram. Folk åker mest på kvällarna och helgerna, när de vill ha lite mer kul än att bara sitta i en bil eller spatsera runt själva, säger Martin, destinationsledare på Quickshaw för Malmö/Lund. Sedan i början av sommaren har cykeltaxi funnits i Malmö och i Lund. Vi erbjuder miljövänlig transport av personer och alla sorters produkter, säger Martin. Quickshaw är en danskproducerad cykeltaxi med plats för två personer eller 280 kg paket förutom chauffören. Allväderscyklarna, som kan täckas över med en kaleche vid dåligt väder, är särskilt framtagna för den skandinaviska marknaden i samarbete med Christianiabikes. Cykeltaxi kör året runt i alla väder. För tillfället finns det sju cyklar och ungefär tjugo chaufförer. Fler cyklar beställs efter behov. Vi har fått jättebra respons från alla och får många positiva kommentarer på stan, berättar, Martin. Också taxichaufförerna har vi ett bra förhållande till och delar ibland på turer som är för korta för dem eller för långa för oss. Quickshaw kör i hela Malmö och till Limhamn och precis som med vanlig taxi finns det en zonindelning. För en cykel som tar två personer kostar det 35 kronor för första zonen på vår zonkarta och 20 kronor för varje extra zon, säger Martin. Till exempel kostar det 55 kronor från Stortorget till Möllevången eller 95 till Limhamn. Vi är säkra på att vi kan konkurrera med biltransportfirmor och andra både när det gäller priset och särskilt när det gäller miljövänligheten, säger Martin. Ulf Christoffersson Problem med boendet Hyresrådgivningens syfte är att nå lösningar på uppkomna hyresbetalningsproblem och trygga ett fortsatt boende. Man hjälper till med att se över den boendes betalningsmöjligheter och skapar ett utrymme så att betalning kan ske av löpande hyror. Hyresrådgivningen hjälper till med upprättande av avbetalningsplaner på gamla hyresskulder och rådgivning av juridisk karaktär när den boende riskerar att bli vräkt. Cirka Malmöbor om året hör av sig för att få allt från enkel rådgivning på telefon till hjälp med komplicerade lösningar där socialtjänsten, kronofogden och fastighetsägaren också är med. Karin Hård Hjälp för missnöjda konsumenter Konsument Malmö jobbar med vägledning åt konsumenter som är bosatta i Malmö. Det kan gälla rådgivning före köpet, t ex tester och marknadsöversikter. Om man är missnöjd med sitt köp kan man få råd om hur man reklamerar eller får sitt ärende prövat rättsligt. Konsument Malmö kan ge svar på det mesta som berör konsumenträtten. Årligen har man cirka kontakter med konsumenter i Malmö. Ingrid Persson Ingvar Malmberg Fukt i badrum och skällande hundar Miljö- och Hälsoskyddsavdelningen kontrollerar och undersöker samtliga industrier i Malmö stad och tar dessutom emot och utreder cirka klagomål från privatpersoner om året. De kan gälla till exempel fukt i badrum, bullrande fläktar eller skällande hundar. Man har också tillsyn i hälsoskyddsärenden inom olika verksamheter, kontroll av hygienen vid till exempel vårdboende, massageinstitut, frisörer med mera. Djurskyddet är också en viktigt del av arbetet och en djurskyddsinspektör är knuten till avdelningen. Emma Rydström Vatten och sopor Allt VA-verket gör syftar i slutänden till att minimera påverkan på miljön. Huvudsakliga ansvarsområden är att tillhandahålla dricksvatten till invånare och näringsliv i Malmö, samla upp och behandla avloppsvatten från Malmö med omnejd och att se till att de vanliga soporna blir hämtade från hushållen i Malmö och Burlöv. VA-verket svarar även på frågor som rör vatten, avlopp och avfall. Det kan handla om källsortering, vattenkvalitet eller ledningsnätet. Inspektion av livsmedelslokaler Miljöförvaltningens Livsmedelshygieniska avdelning godkänner livsmedelslokaler och livsmedelslokaler i fordon enligt livsmedelslagen: Lämnar tillstånd för tillfällig livsmedelshantering Inspekterar kommunens cirka godkända livsmedelslokaler och cirka 400 tillfälliga tillstånd Skriver rapporter över utförda projekt som finns att läsa på förvaltningens hemsida Utreder misstänkta matförgiftningar Handlägger klagomålsärenden Provtagning av livsmedel Rådgivning till näringsidkare Malin Norling Energifrågor stora som små Malmöbon kan vända sig till energirådgivaren för att få sina frågor besvarade av en opartisk person. Energirådgivaren kan besvara din frågor om energi; både i stort och smått. Exempel på stora frågor är byte av uppvärmningssystem i villan. Små frågor kan handla om lågenergilampa eller vanlig glödlampa, att koka ägg på eftervärme med mera. Rådgivning på biblioteket Malin Norling finns på Miljöbiblioteket (Stadsbiblioteket, 3:e våningen) måndag den 20 oktober kl och onsdagen den 22 oktober kl för att ge råd i energifrågor.

18 18 LÄSARNAS SIDOR GRÖN STAD Nr Insändare, debattinlägg och andra bidrag skickas till Grön Stad, Augustenborgsgården, Ystadvägen 52, , Malmö. Malmö borde ha en världsbutik De flesta människor anser att alla människor är lika mycket värda. Den logiska följden av detta borde bli att man vill att alla, även de på andra sidan jordklotet ska ha det bra. Trots detta är det många som inte bryr sig om dessa människor eftersom de är så långt borta. En annan anledning kan vara att man inte tror att man kan göra någon skillnad. Malmö är ett grönt paradis. Det säger man nationellt och internationellt om Malmö. Det står också i tilltalande broschyrer som jag får från Malmös förvaltningar. Jag sitter på koloniträdgården på S:t Knuts torg. Bygget av koloniträdgården på ett centralt torg i Malmö är min markering och missbelåtenhet med hur stadsplaneringsprocessen ser ut, hur det går till och vad som är resultatet av den. De vackra orden om förgröning av Malmö stad som bländar mig i de nytryckta fräscha broschyrerna har ett fel, det är att de stannar vid att vara ord utan innehåll, när man nu från Malmö stads sida beslutat sig för att lägga ned koloniområdet vid Hammars park i Sibbarp. Jag anser att dagens marknad missgynnar många av vår världs fattigaste människor. Ett exempel är kaffebönderna i Latinamerika och Afrika. De flesta kaffeproducenter får knappt tillbaka det som de investerar. Priset på konstgödsel, bekämpningsmedel och jordbruksmaskiner har ökat betydligt samtidigt som marknadspriset är rekordlågt. Medan producenterna sliter för nästan ingenting är det mellanhänder och de stora kaffebolagen som tar hand om hela vinsten. Måste det vara så här? Nej. Det finns ett alternativ du kan köpa rättvisemärkt kaffe. Rättvisemärkt är inte ett biståndsprojekt utan ett handelssamarbete som syftar till att öka småproducenters möjlighet att hävda sig i den internationella konkurrensen. Producenten garanteras en långsiktig affärsrelation, möjlighet till förskottsbetalning och ett minimipris oavsett världsmarknadspriset. Idag får en kaffeproducent som säljer rättvisemärkt kaffe tre gånger så mycket för sitt kaffe jämfört med det konventionella kaffet. Vi kan alltså som konsumenter visa att vi kräver en mer rättvis handel där vi i väst inte utnyttjar de fattiga länderna för att vi ska få lite billigare varor. Andra varor som också är rättvisemärkta är choklad, te, kakao, bananer och fotbollar. Handeln med dessa varor har en potential att växa bara folk blir medvetna vad märket står för och att de ser varorna på hyllorna. Försök därför att påverka din butikschef i butiken där du handlar att ta hem varorna och exponera dem ordentligt. Du kan hitta rättvisemärkta produkter på bland annat Konsum, Ica och Hemköp. Det finns också butiker som har specialiserat sig på rättvis handel. Dessa kallas Världsbutiker. De har ett mycket större sortiment av varor, bland annat mycket hantverk från tredje världen. Det finns nu 30 stycken Världsbutiker i vårt land. Ystad har Kristian Smedjeback arbetar för mer rättvisemärkta varor i de vanliga livsmedelsaffärerna, och för starten av en första Världsbutik i Malmö. en, Ängelholm har en, Helsingborg har en, Lund har tre stycken och Malmö har ingen enda! I en stad med så mycket socialt engagemang som i Malmö är det konstigt att det inte finns en Världsbutik. Det tänkte jag att vi skulle ändra på. Jag och några andra intresserade tror att tillsammans kan vi göra en skillnad och har därför nyligen börjat planera en Världsbutik i Malmö. Vi tänker också sätta igång studiecirklar i rättvis handel för att lära oss mer och locka nya intresserade. Visa att du bryr dig om din medmänniska och gå med i vår grupp och arbeta för att sprida rättvis handel! Kristian Smedjeback, sekreterare i Världsbutikerna för Rättvis Handel. Vid årsskiftet tänker man köra över våra år av slit och mödor med att skapa våra trädgårdar och våra oaser. Med koloniträdgården ville jag göra en skillnad mellan känslan av att det inte är lönt att göra något som enskild person, för att det är alltför stora och komplicerade frågor i den centrala politiken, och den andra känslan att det visst finns hopp om man bara tycker till ordentligt. Har det hänt något? Har koloniträdgården förändrat något? Tack vare de gemensamma protesterna från oss odlare, från sakägare och andra organisationer ute på stadsdelen Limhamn-Bunkeflo planerar man nu ett nytt område ett stenkast från det vi har idag till ett område som redan är grönt. Men jag är inte nöjd. Malmö behöver fler grönområden, speciellt ett expansionsområde som Limhamn-Bunkeflo med alla nybyggnationsplaner man har där tillsammans med Öresundsbron. Många kanske undrar varför det blev en koloniträdgård. Varför inte en boulebana eller en skateboardramp? En koloniträdgård är mycket användbar som en mikroskopisk avbild av världen omkring oss. Hur man odlar, vad man odlar, hur man bygger upp trädgården visar mycket av samhället runt omkring oss. Många som gått förbi har varit förvånade, inte alls negativa, till att det ligger en trädgård mitt i stenöknen. Hur kan man placera en trädgård och odla grönsaker och andra nyttoväxter så nära en stor gata? Regnet duggar över mig. Det lär enligt nya forskningsrön innehålla 28 bekämpningsmedel varav sju som inte används i Sverige. Jag förstår att man kan känna sig maktlös, men jag vill inte att man ska känna det. Vi kanske inte kan stoppa det som regnet för med sig av föroreningar, inte som enskilda opolitiska varelser. Men vi kan göra oss politiska i det lokala rummet. Varje val vi gör, när vi väljer obesprutade Koloniträdgården på S:t knuts torg den 7 augusti ning i Naturskyddsföreningen i Malmös regi. grönsaker i butiken till att vi cyklar när vi ska ärenden inne i stan gör skillnad. Det kallas konsumentmakt och är något som vi utövar varje dag när vi konsumerar vad det än må vara. Det viktiga är att det är många Utsikt som vill samma sak, att det skapas en opinion. Koloniträdgården tronar som ett monument ovanpå smågatstenen på torget och pöser sig ut mot Amiralsgatan och ter sig hotfull mot inte bara en kollapsad grönpolitik i Malmö stad nermald i betongmassor, utan också mot själva körbanan. Jag sitter med kikaren för att få kontakt med nästa närmaste grönområde, en triangelformad hörna på andra sidan Amiralsgatan. Koldioxidutsläpp, Kyotoprotokoll, klimatpåverkan. Vad betyder dessa ord som matas ut i medierna egentligen? Är det allvarligt eller betyder de mänskliga utsläppen väldigt lite? Det finns skiftande åsikter men de flesta klimatforskare är eniga om att människan har en del i de klimatförändringar som är på gång. För mig är det mer än bara klimatförändringar. Det har att göra med demokrati, respekt för framtida generationer och miljöpåverkan annan än klimatförändring. Massbilismen är en av orsakerna till klimatförändringar genom utsläpp av växthusgaser men påverkar nästan alla av de 15 miljömål som regeringen har satt upp. Detta genom att den släpper ut andra farliga ämnen, den kräver mycket land i form av vägar och orsakar direkta skador på människor och natur. Bilen är för en del en nödvändighet eftersom det saknas kollektivtrafik där man bor. För andra är det en frihet som man har svårt att vara utan. Man anser det som en rättighet att få åka bil hur mycket man vill. För mig är det en mycket starkare mänsklig rättighet att kunna andas frisk luft, inte påverkas av miljöförstöring som försurning, att kunna leva utan buller från stora vägar, att inte behöva påverkas av mänskligt orsakad klimatpåverkan. Därför tycker jag att det är viktigare att satsa på kollektivtrafik och nya bränslen att driva fordon med. Det är farligt att fastna bara i koldioxidutsläpp och klimatpåverkan. Man måste också tänka på andra följder av bilism som byggandet av vägar som tar mycket mark i anspråk. Många naturområden har fått sätta till när andra intressen har varit starkare. Det finns också en demokratiaspekt där det, i ett samhälle byggt för bilen, är det vissa som gynnas i och med att de har råd med bil. Andra missgynnas starkt eftersom de inte har råd med bil och därför inte fullt ut kan delta i samhället eller har svårare att resa etc. Klimatpåverkan är dessutom inte en lokal företeelse. Koldioxidutsläpp i Sverige påverkar lika mycket människor här som i Söderhavet. Däri ligger också ett rättviseperspektiv. Vissa människor på jorden lever inte i ett samhälle där bilen har en så framträdande roll. Det gäller exempelvis många länder i tredje världen. De blir dock påverkade av de rika ländernas massbilism. Ska vi då sluta åka bil för att de inte har Låt inte det globala samarbetet stanna resurser nog att ha bil? Kanske inte sluta helt men ta vårt ansvar och minska bilismen så långt det är möjligt och få fram alternativa bränslen. Häri ligger också en nödvändig omfördelning av resurser i världen. Även energiframställningen behöver förnyas. Idag kommer den mesta energin från koloch oljeeldning samt ett av de farligaste sätten att koka vatten på, kärnkraft. Hur minskar vi då massbilismen och därmed koldioxidutsläppen? Jag tror det är viktigt att skapa alternativ först och främst. Att satsa på kollektivtrafik och att dirigera transporter till järnvägen. Det gäller också att få folk att inse att bilen inte behöver symbolisera den frihet som den gör idag. För den enskilda människan just för stunden kan det vara en frihet men i ett vidare perspektiv lig-

19 GRÖN STAD Nr LÄSARNAS SIDOR 19 Tel , fax e-post: gron.stad@malmo.se 2003 under en kompostföreläsning av komposteringsexperten Karin Persson. En föreläs- Det finns många som inte tycker om bilar. Själv växte jag upp på landet och hade som tidig tonåring endast ett mål, det var att komma ifrån byn. Det var långt till stan och man cyklade inte gärna denna sträcka. En orsak var att fem kilometer gick längs en landsväg utan vägren. Om lastbilarna från grustaget kom var det bäst att man snabbt kastade sig ner i diket när de svischade förbi. Det fanns kanske en anledning att använda bilen på landet. Men vi skrattade faktiskt åt dem som tog bilen till affären. Det gör man inte i stan. Där tycker man det är naturligt att köra även korta bitar. i tanken ger det en stark orättvisa att bygga ett samhälle för bilen. FOTO: ÅKE HEDSTRÖM Som lantis kände jag förstås mig genast hemma i Malmö eftersom man har landsvägar som korsar staden. En sådan landsväg är Amiralsgatan. Precis som på landsvägen svischar bilarna förbi, många cyklister tar bilen istället eftersom det är för farligt, föräldrar kör barnen till skolan eftersom skolvägen är för farlig. Den enda skillnaden är att när cyklister försöker rädda sig undan bussar och bilar så hamnar de inte i diket utan på trottoaren. Och det är klart man undrar varför man delvis gör cykelbanor på gatorna i Malmö. Vart är det meningen att cyklisten ska ta vägen på resten av gatans sträckning? Jag har ofta undrat om det är prototyper för cykelbanor i stan som man lagt ut på prov och sedan glömt bort att verkligen göra dem. Det är ett mycket barnrikt område, här ligger två skolor. Främst är detta ett Det brukar sägas att det är konsumenterna som måste välja och därmed påverka samhällsutvecklingen. Det är sant att man kan göra mycket som enskild person och man har ett stort ansvar att ändra sina handlingar till förmån för en bättre miljö för framtida generationer. Jag tycker dock att det är lika mycket politiker och näringsliv som är med och formar samhället och som har ett minst lika stort ansvar för miljön. Externa köpcentra till exempel leder till att folk oftast måste ta bilen för att komma dit. Ibland finns det kollektivtrafik men om människor väljer den beror mycket på hur tillgänglig den är och hur ofta man kan åka med den. Undersökningar visar att bilåkandet ökar med externa köpcentra och att de dessutom utarmar stadskärnan (Hagson, 2003). Även gamla, handikappade och andra som inte har bil drabbas när affärer i centrum och bostadsområden stänger. Vardagens alla ärenden blir allt svårare att få ihop utan bil. Norge har stoppat all utbyggnad av externhandel sedan 1998 och styr nu handeln till centrum och bostadsområden. Detta är ett litet steg mot ett mer rättvist och människovänligare samhälle där man tar ett ansvar för andra människor i världen och för kommande generationer. Mer behövs innan målet är nått. För att komma bort från problemet med koldioxidutsläppen gäller det att samarbeta globalt och förbättra miljön lokalt. Den bostadsområde. Vi som bor här tar bieffekterna av bilismen med stoiskt lugn. Kanske är vi många lantisar som bor här. Vi andas plikttroget in avgaserna och vi lyssnar med ett förnöjt överseende på ljudet från bilarna. Men ska verkligen innerstadsklimatet vara så här dåligt? Ska vi acceptera det? Området kring S:t Knuts torg tillhör två stadsdelar, Centrum och Södra Innerstaden. Men stadsdelarna hanterar bara s.k. mjuka frågor. Trafikmiljön är hårda frågor som hanteras av de centrala förvaltningarna och politikerna. Själv är jag osäker på om miljövänlig och bullerfri omgivning är en mjuk eller hård fråga. Egentligen är jag ganska osäker på definitionen. Mjukt har med människor att göra, hårt det har med betong att göra. Men uppdelningen verkar stelbent, för alla stadsplaneringsbeslut har ju med människor att göra. I trädgården på S:t Knuts torg har vi odlat grönsaker, blommor, bär och kryddor. En liten pojke har hjälpt oss att vattna och kommit med squash- och tomatplantor. Det är några som har sagt att man inte kan äta det man odlar så nära en hårt trafikerad gata. Jag vill ogärna berätta det för den lille pojken som kom med plantor till oss. Men kanske någon annan kan förklara för honom varför vi inte kan äta det som vi odlar mitt i stan. Kanske skulle han tro att det inte går att odla i städer någonsin, kanske förstår han inte att det beror på att bilarna förgiftar grönsakerna. Kanske skulle han då ställa frågan varför man inte gör något åt den saken. Han skulle nog tycka att detta var dumt. Koloniträdgården på S:t Knuts torg plockas ned i början av december. Den skitiga innerstadsmiljön blir inte längre ett problem för denna trädgård. Men varken husen runt Amiralsgatan eller Amiralsgatan själv plockas ned i december. Föroreningarna blir från en koloniträdgård kvar, bullret blir kvar och människorna som andas in dem blir kvar. Det kan tyckas besvärligt att greppa transnationella miljöproblem, men bilismen är så nära oss här på S:t Knuts torg att det bara är att sträcka ut handen så når vi dem. Koloniträdgården är en sinnebild för att det omöjliga aldrig är omöjligt. Sträck nu bara själv ut handen och gör det möjligt med en frisk innerstadsluft. Christel Lundberg, kreativ producent gamla slagdängan tänk globalt handla lokalt är nog så aktuell idag. Men det är ingen nyhet. Det har sagts förut. Tyvärr stannar allt på det planet, i tanken, i diskussionen, i det skriva ordet. I den politiska verkligheten finns det starkare intressen som förhindrar handling. Detta måste vi bort ifrån om vi vill ha en bättre värld. Georg Andersson Miljö- och Naturvårdssekreterare, Skånes Fältbiologer Referenser: Effekter av externetablerad handel, särskilt dagligvaruhandel, på trafikarbete och miljö En kunskapsöversikt, Anders Hagson, 2003 ISSN :3 Publikation Chalmers tekniska högskola, Sektionen för arkitektur Tema Stad & Trafik Storstadens dilemma (Liten dikt apropå Tekniska nämndens och Gatukontorets snabba beslut att förbjuda Malmöbor som inte bor i Västra Hamnen (fd Bo 01) att köra bil i stadsdelen.) I Västra Hamnen verkar inte vara lätt att bo Massor av folk kommer dit för att bada och glo En del lämnar kvar en massa skräp och lort Andra kör bil och drar på alldeles för fort Ja, det är svårt att vara ensam i lugn och ro När man vid vattnet i en storstad vill bo Men det är mycket svårare på många andra håll Där politikerna inte har samma järnhårda koll Tekniska nämnden gjorde snabbt som Västrahamnenborna vill Så nu står trafiken i stadsdelen så gott som still Bara Västrahamnenbor får köra där med sina bilar Andra Malmöbor har inga såna gräddfilar De får nu vackert parkera utanför Och promenera in medan de boende kör De som bor där ville ju bara få vara i fred Men tänk om vi andra Malmöbor skulle vilja det med Jag, t.ex. gillar lugn och har ett känsligt öra Tänk om inga icke-möllevångsbor fick köra Där jag bor och inte väsnas och inte skräpa ner Då skulle det vara väldigt lugnt i mina kvarter Men, nej, det är alls ingen bra idé Det kan väl varenda Malmöbo se Istället måste vi hjälpas åt att hitta sätt Att leva tillsammans så att det blir lätt Så kära ni som bor i Västra Hamnen Träna er på att räcka ut stora famnen Välkomna till Malmö, vår gemensamma stad Här är vi många som gillar hav och bad Och kära politiker som tog ett förhastat beslut Stanna upp och tänk nu efter helt resolut Låt oss finna en ömsesidigt respektfull samexistens Det måste väl ändå vara storstadslivets essens Sabina Dethorey Värna om våra fridlysta igelkottar! Nu när hösten och kylan nalkas är det viktigt att tänka extra mycket på våra små igelkottar. I november och december går de i ide, så kallad vinterdvala. Innan dess är det viktigt, att de kommer upp i vikt, minst 600 g måste en igelkott väga för att klara av vinterdvalan. Den förlorar cirka 25 procent av sin kroppsvikt under vinterdvalan. Hjälp gärna igelkotten med bobyggandet! Lägg kompost eller löv i en skyddad vrå i trädgården. Sedan sköter igelkotten själv resten av bobyggandet. Stör den inte under vinterdvalan, låt den sova i fred! Ser du en igelkott, som planlöst vandrar omkring i vinter, bygger den inte ett bo trots hjälp, ring då KFV Sydväst för rådgivning. Eftersom igelkotten är fridlyst och minskar i antal år efter år, bör vi verkligen värna om den! Eva Fallström Katastrofhjälp Fåglar-Vilt (KFV) Sydväst

20 MALMÖ NATURSKOLA GRÖN STAD AGENDA 21 BLAD FÖR MALMÖ O m du vill göra något extra av utevistelsen är en enkel och bra idé att flytta ut matlagningen till naturen och äta lunchen eller middagen där istället. Det behöver inte vara speciellt komplicerat eller kräva någon dyr utrustning för att du ska få en god måltid. Om du ska laga mat över öppen eld rekommenderas de färdiga eldstäderna som finns uppställda t.ex. i Bokskogen kring Torup och i Käglinge naturområde. För att lätt sätta fyr kan du ta lite näver som är väldigt lättantändligt. Lägg sedan mycket småkvistar ovanpå. De kvistar som allra lättast tar fyr är torra grenar från gran och tall. Fyll på med större pinnar och till sist sådant som brinner länge. Ska du laga mat i en stekpanna är ett enkelt tips att placera ett par större stenar i elden att ställa den på. Stenarna värms upp och ger pannan ordentligt med värme samtidigt som den står stadigt. Ställer man en gryta eller stekpanna direkt på elden kan den välta när pinnarna under den brinner upp. Soppa är något som kan vara gott att äta nu när det börjar bli kallt ute och det är dessutom väldigt lättlagat. Antingen kan man välja att ta med råa produkter ut, eller varför inte skära upp allting i förväg för att förenkla det när du är ute? Pinnbröd med lite smör på passar utmärkt till (se recept). Det finns mycket du kan laga utan stekpanna eller gryta. Inte bara korv med bröd som lätt blir standardmaten ute. En personlig favorit är hajkbomben ( se recept) vars ingredienser lätt kan bytas ut efter smak och tycke. Att Äta Ute FOTO: ANDERS EKSTRÖM Hajkbomb Ingredienser: Potatis delad i kuber Morötter delad i bitar Purjolök i bitar Vit fisk i bitar en klick smör eller margarin Salt Peppar (eventuellt extra kryddor) Ugnsfolie, en dubbelvikt bit på cirka 30x30 cm Gör så här: Ge en bit ugnsfolie till varje person. Låt alla lägga så mycket de vill av varje ingrediens på sin bit ugnsfolie. Vik upp kanterna på folien och häll vattnet över det hela. Krydda med salt och peppar samt extra kryddor om du känner för det (jag rekommenderar lite senap i knytet, gärna stark grovmald). Vik ihop folien så att det blir som ett paket. Placera paketet på elden och låt det ligga i c:a 30 minuter (lite beroende på hur stora bitar du delat maten i) tag ur paketet med hjälp av ett grillverktyg eller två pinnar. Nu får varje person sitt personliga paket att äta. Njut! Du kan också göra bakad potatis genom att stoppa bakpotatis i folie och lägga i glöden i cirka 45 minuter. Till sist vill jag uppmana alla att våga testa dina egna idéer när du är ute. All mat smakar bättre utomhus än inomhus. Var inte rädd för att misslyckas. Det är av misstagen vi lär oss allra bäst. Är du extra intresserad av utematlagning rekommenderar jag utsidan.se, klicka på uteguide och sedan friluftsmat, här finns många tips och goda recept. Det finns även mycket bra litteratur om att laga mat ute, t.ex. boken Friluftsmat av Anita Forsell. Åsa Ström, Malmö Naturskola Pinnbröd Ingredienser: 4 dl vetemjöl 1 tsk salt 2 tsk bakpulver 2 dl mjölk Gör såhär: Blanda först torra ingredienser och tillsätt mjölken. Knåda till en deg. Detta kan göras i förväg hemma. Tag med degen ut i skogen och rulla den i längder. Snurra varje längd kring en pinne och grilla över elden, ungefär som när du grillar korv. Brödet är klart när det fått lite gyllenbrun färg. Andra småtips Lägg bananer på elden och låt skalet bli brunt och bananen mjuk. Ta ut och ät med choklad på. Sätt marshmallows på pinnar och grilla över elden tills de blir lite gyllenbruna, geggigt och gott! Rosta bröd genom att sätta på en pinne och grilla det. Grillat äpple är nyttigt och gott. Det finns både snabbris och snabbpasta som passar utmärkt för utematlagning, liksom couscous som även det är lättlagat.