En tyst revolution - Hur kan sociala trygghetssystem bidra till att utrota fattigdomen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tyst revolution - Hur kan sociala trygghetssystem bidra till att utrota fattigdomen?"

Transkript

1 En tyst revolution - Hur kan sociala trygghetssystem bidra till att utrota fattigdomen? Dokumentation från seminarium onsdagen den 23 maj 2012 Medelhavsmuseet, Stockholm

2 En tyst revolution Sociala trygghetssystem i form av till exempel barnbidrag och folkpension har under senare år vuxit fram i allt fler utvecklingsländer. Vetenskapliga utvärderingar visar att de sociala transfereringarna överlag ger goda resultat undernäringen minskar, särskilt bland barn, fler barn går i skolan och människors hälsa förbättras. Denna tysta revolution har i mycket begränsad utsträckning varit biståndsdriven. Med utgångspunkt i antologin Pengar i handen från Svenska kyrkan och Nordiska Afrikainstitutet fördes vid ett seminarium den 23 maj 2012 ett samtal kring sociala trygghetssystem i utvecklingsländer. Är de sociala trygghetssystemen ett verktyg i fattigdomsbekämpning? Hur kan det civila samhället i Sverige, och dess partner i Syd, bidra till utvecklingen av sådana trygghetssystem? Seminariet arrangerades av Svenska kyrkan, Nordiska Afrikainstitutet, Föreningen för utvecklingsfrågor (FUF) och Arbetsgruppen för Pensionärer utan gränser Seminarieprogram Sociala trygghetssystem på utvecklingsagendan Göran Holmqvist, Sida, medförfattare till Pengar i handen och författare till avhandlingen Perspectives on Inequality and Social Protection. Börjar snart arbeta på UNICEF med frågor som rör social trygghet. The development of social protection in African countries Miguel Niño-Zarazúa, medförfattare till Pengar i handen och Research Fellow, World Institute for Development Economics Research (WIDER), United Nations University Svenska välfärdsforskning och diskussionen om fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer Kenneth Nelson, docent i sociologi med inriktning mot jämförande välfärdsforskning, Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Arbete med äldres rättigheter i Bolivia Klas Hansson, Verksamhetsledare Svalorna Latinamerika. Tankar om det civila samhällets roll i utvecklingen av sociala trygghetssystem Gunnel Axelsson Nycander, Svenska kyrkan. Medförfattare till Pengar i handen. Panelsamtal med bland andra Elisabeth Dahlin, Rädda Barnen och Christer Wälivaara, LO-TCOs biståndsnämnd. Samtalsledare Erik Lysén, Svenska kyrkan. Text: Agneta Gunnarsson 2

3 Inledning Noak Löfgren, FUF, hälsade alla och arrangörerna berättade om bakgrunden till respektive organisations engagemang för frågan om sociala trygghetssystem: Lena Ekroth, Arbetsgruppen för Pensionärer utan gränser, berättade att arbetsgruppen vill påverka beslutsfattare och andra i Sverige så att äldre i biståndet uppmärksammas mer, och välkomnade nya medlemmar. Carin Norberg, Nordiska Afrikainstitutet, berättade om UNRISD-projektet Social policy in a developmenatal context, som studerade sociala trygghetssystem i olika länder. Projektet kom fram till att även fattiga länder kan genomföra denna typ av trygghetssystem. Göran Holmqvist, som då arbetade på Nordiska Afrikainstitutet, engagerade sig i ämnet och ett samarbete inleddes med Svenska kyrkan som parallellt hade börjat intressera sig för frågan. Erik Lysén konstaterade att för Svenska kyrkan kom första impulsen att börja arbeta med sociala trygghetssystem från partnern Black Sash, som är en föregångare när det gäller dessa frågor i Sydafrika. Svenska kyrkan har i många år engagerat sig för jordbruksutveckling och rätten till mat, men har konstaterat att detta inte räcker; man behöver också ta in aspekter som gäller social trygghet i analys och insatser. 3

4 Social trygghet på utvecklingsagendan Göran Holmqvist, Sida. För lite mer än hundra år sedan samlades många hundra människor från hela Sverige till en stor fattigvårdskonferens i Blasieholmskyrkan här i närheten. Många av de problem och lösningar som diskuterades då liknar på många sätt de frågor som vi diskuterar inom biståndet idag. I diskussionerna på konferensen saknades helt respekt för fattiga människors integritet och autonomi. Och i den tidens tal om att de fattiga skulle leva ett värdigt liv för att få ta del av sociala förmåner finns paralleller till dagens debatt i många utvecklingsländer. Vad handlar social trygghet om? Instrumenten är social service (t ex hälsokliniker och skolor), skyddslagstiftning (t ex vad gälle arbetsvillkor), socialförsäkringar (t ex avgiftsbaserade pensioner) och sociala transfereringar. Boken Pengar i handen handlar främst om det sistnämnda. Vad händer inom området? I Latinamerika har nästan alla länder vid det här laget någon form av villkorade bidrag. I Indien finns en sysselsättningsgaranti som säger att alla på landsbygden har rätt till 100 dagars beredskapsarbete. I Afrika har åtta länder infört folkpensioner och i Etiopien finns beredskapsarbeten kombinerade med bidrag. I Kenya har skolluncher införts för 1,3 miljoner barn. Dessutom finns många små, givardrivna cash transfer -program i olika länder. Givarna pratar främst om dem, men det riktigt stora händer utan att biståndsgivare är inblandade. 4

5 FN har antagit ett Social Protection Floor, den Afrikanska Union har ett Social Policy Framework och G20 säger sig vilja göra mer. Världsbanken, UNICEF, EU och OECD har strategier. Det finns mer och mer samsyn, och erfarenheter i Syd sprids mellan länderna. Men det är tyst i Sverige. Ingen synlighet och inga policyuttalanden. Trots att vi har PGU (Politik för Global Utveckling), där det finns ett kapital om sociala trygghetssystem. Fem grundläggande frågor när det gäller social trygghet: - Fungerar det? - Har fattiga länder råd? - Finns politisk vilja? - Finns administrativ kapacitet? - Är det något för biståndet? Vad gäller resultat är den nya trenden att göra randomiserade studier där områden eller grupper som berörs av insatser jämförs med kontrollgrupper. Flera sådana studier visar mycket positiva resultat i form av minskad fattigdom och undernäring, särskilt bland barn, och förbättrad skolgång. Det finns också välgrundade hypoteser som talar för länkar till långsiktig utveckling, men detta är svårt att mäta. Humankapitalet skyddas genom att människor blir mer välnärda, friskare och bättre utbildade, fattigdomsfällor undviks (otrygghet är ekonomiskt ineffektivt) och det blir spridningseffekter. Sannolikt är det också så att tillväxt och strukturomvandling gynnas genom ökad social sammanhållning. Negativa effekter, som att bidrag skulle ge svagare incitament för människor att arbeta och spara kan undvikas genom rätt programdesign. Är det för dyrt? Även om satsningarna betalar sig på sikt finns alltid en alternativkostnad (man kan exempelvis bygga vägar istället), men de summor som går till social trygghet idag är små. FN förespråkar ett minipaket vars minimala pension skulle kostar cirka en procent av BNP. Barnbidrag till alla skulle kosta 2-3 procent av BNP. Det är inga höga siffror, men mycket i länder där skatten är procent av BNP, och visar på vikten av att utveckla skattesystemen i de här länderna. Hur är det med den politiska viljan? Social trygghet är inte ett uttryck för en ny modefluga på den internationella biståndsagendan. De flesta stora och institutionaliserade system har vuxit fram ur inhemska politiska processer och med inhemsk finansiering. Det är viktigt att internationellt stöd bygger vidare på detta ägarskap. Är det administrativt krångligt? Nej, det går att konstruera enkla system. Namibia har bankomater på lastbil där människor kan ta ut pensioner. I Kenya får folk lön i mobilen. Brasilien har infört ett slags kontantkort. Vad säger OECD/DAC om biståndets roll? Samordna med de berörda ländernas egna system, harmonisera med andra givare och, framför allt, gör mer än idag med långsiktig och förutsägbar finansiering. 5

6 Sociala trygghetssystem i Afrika söder om Sahara: Kommer de gröna skotten att blomma? Miguel Niño-Zarazúa. Research fellow vid UN-WIDER. Sociala trygghetssystem i Syd speglar ett förändrat policytänkande och en växande konsensus om att en utrotning av fattigdomen kräver både ekonomisk tillväxt, tillgång till grundläggande service och socialt skydd. De gröna skotten i Afrika söder om Sahara märks främst när det gäller sociala transfereringar. Sociala trygghetssystem har blivit en del av den andra generationen fattigdomsstrategier (Poverty Reduction Strategy Paper, PRSPs). Nationella strategier finns nu i Ghana, Moçambique, Rwanda och Uganda. Livingstone-processen genom Afrikanska Unionen trycker på för ett reguljärt och pålitligt inkomststöd. Socialt skydd ses också mer och mer som ett kontracykliskt politiskt svar på mat-, energi- och finanskriserna. De största transfereringarna i Afrika söder om Sahara är Sydafrikas ålderspension och barnbidrag som vart och ett har cirka tio miljoner förmånstagare. Därefter kommer Etiopiens bidrags- och beredskapsarbetsprogram som når drygt åtta miljoner människor. Cirka 43 miljoner människor i Afrika söder om Sahara beräknas dra nytta av sociala transfereringar. Largest social transfers in SSA Programme Country Beneficiaries Income Group (in millions) Old Age Pension South Africa Upper middle income Child Support Grant South Africa 9.50 Upper middle income Productive Safety Net Program Ethiopia 8.20 Low income Expanded Public Works Programme: South Africa 5.00 Upper middle income Phase 2 Improving Livelihood Through Malawi 2.68 Low income Public Works Programme Disability grant South Africa 1.50 Upper middle income Protracted Relief Programme Zimbabwe 1.50 Low income Food Subsidy Programme Mozambique 0.72 Low income Old Age Grant Namibia 0.65 Upper middle income Old Age Pension Botswana 0.59 Upper middle income Sub-total Other 32 pilots 3.00 TOTAL sub-saharan Africa Source: Barrientos and Niño-Zarazúa (2011) 6

7 De modeller som tillämpas i medel- och låginkomstländer skiljer sig åt. I låginkomstländerna har tillväxt, skuldavskrivningar och intäkter från naturresurser på 2000-talet gjort det möjligt att gå från livsmedelshjälp till inkomststöd och sociala transfereringar. Programmen är till stor del finansierade av givare och det handlar, med några undantag, om pilotprojekt som saknar institutionellt, finansiellt och politiskt stöd. I medelinkomstländerna är utvecklingen däremot inhemskt driven och skattefinansierad och stöden omfattar betydligt fler. De pensioner och barnbidrag som införts har delvis påverkats av utbredningen av hiv och aids och den inverkan sjukdomen har på familjestrukturerna. Simuleringar visar att en procent av BNP skulle räcka för att betala en grundpension och att två procent räcker till ett barnbidrag. Riktade program skulle kunna sänka kostnaderna ytterligare. Men även dessa blygsamma kostnader är svåra att klara för fattiga länder. Skatteintäkterna som andel av BNP i Afrika söder om Sahara har ökat från 13,5 procent på 1980-talet till 18 procent på 2000-talet. Den begränsade ökningen hänger samman med att den rurala ekonomin och den informella sektorn är svåra att beskatta. Vidare har skattemyndigheterna begränsad administrativ kapacitet och en reell omfördelning skulle kräva så hög beskattning av de rika att den vore både ekonomiskt och politiskt omöjlig. Det finns dock andra möjligheter att få fram resurser. Exempelvis kan länderna använda inkomster från olja och andra naturresurser genom att avsätta vinsterna till särskilda fonder. En annan möjlighet är att och omfördela resurser från generella subventioner på livsmedel och drivmedel. Istället för att stödja ländernas egna modeller föredrar givarna ofta egna initiativ och parallella strukturer. Medan regeringarna i Afrika söder om Sahara betonat tillväxt och produktivitet har givarna valt att också uttrycka sig i termer av rättigheter, vilket afrikanska eliter inte uppskattar. Återstående utmaningar gäller bland annat den begränsade kapaciteten att utforma, genomföra och utvärdera transfereringar i låginkomstländerna. En nyckelfråga är slutligen betydelsen av att öka kvaliteten på och tillgängligheten till grundläggande service när efterfrågan ökar som följd av införandet av sociala transfereringssystem. De gröna skotten växer. Men det finns olikheter mellan medel- och låginkomstländer och många återstående utmaningar. Nya sätt att lösa dessa utmaningar börjar komma, till exempel spridning och lärande mellan länder i Syd, ökad skatteuppbörd och institutionell utveckling. Utvecklingssamarbete kan bidra, men givarna behöver förstå ländernas egna prioriteringar. 7

8 Svensk välfärdsforskning och diskussionen om fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer Kenneth Nelson Stockholms universitet Socialpolitikens konsekvenser för fattigdom och ojämlikhet debatteras över hela världen. Men när man flyttar fokus från Väst till utvecklingsländerna förändras frågan. I Europa lyfter man fram två faktorer som viktiga för fattigdomsbekämpning; den ena är fördelningsprofilen i transfereringssystemen, den andra är nivån på de omfördelade resurserna. I en utvecklingskontext har det skett vissa förändringar i diskussionen om global fattigdom och socialpolitik under senare år. Framför allt gäller detta hos Världsbanken som tidigare var mycket fokuserad på extrem fattigdom men nu även understryker vikten av mer universella system och bidrag med mindre tydlig låginkomstprofil. Men ingenstans i Världsbankens nya strategi för sociala trygghetssystem nämns bidrags- och ersättningsnivåerna. Så vad förklarar skillnader mellan effekterna av olika program? Beror de på fördelningsprofilen, som Världsbanken betonar? Viss vägledning får vi genom de inkomstdata som numera finns att tillgå för ett stort antal länder och som gör att vi kan studera betydelsen av transfereringarnas fördelningsprofil och graden av fattigdom i ett globalt perspektiv. Dessa data visar att transfereringarnas fördelningsprofil tycks påverka andelen fattiga. Men detta samband försvinner när vi samtidigt tar hänsyn till transfereringarnas storlek. Slutsatsen är att sambandet mellan fördelningsprofil och fattigdom är skenbart. Istället är det storleken på de ekonomiska summor som omfördelas som har betydelse. Kritiken mot Världsbankens nya strategi blir därför att den fokuserar på fel aspekt - eller avgränsar sin analys alltför snävt. Frågan om fattigdomsbekämpning på global nivå handlar inte enbart om hur väl transfereringarna riktas in mot dem som har det sämst ställt. Ännu viktigare förefaller nivån på transfereringarna vara, något som Världsbanken alltså inte diskuterar. Men det finns en komplikation som kan förklara varför nivån inte diskuteras; med en hög nivå på transfereringarna riskerar man att inte få politisk acceptans för systemet. 8

9 Arbete med äldres rättigheter i Bolivia Klas Hansson. Svalorna Latinamerika I Bolivia startades organiseringen av äldre med stöd från en svalvolontär. Svalorna bidrog med en liten summa, cirka kronor, som gick till fikabröd, lite lönebidrag och lokaler. Arbetet med att organisera de äldre gick långsamt, men det var en växande kraft underifrån. Det tog också lång tid att ändra attityderna; de äldre har inte bara en roll i familjen utan också i samhället. På 1990-talet skapades så ett äldreråd bestående av de äldre själva, kyrkan och internationella organisationer. De äldre började synas i samhället, till exempel i radio och tv. I slutet av talet kom också den första pensionen. Men det var en tillfällig förmån som främst tillkom för att vinna röster i samband med ett val. Svalorna fortsatte arbeta med att utbilda och påverka. När diskussioner om skuldavskrivningar inleddes fick vi med en representant för de äldre som framhöll att de resurser som blev tillgängliga även skulle gynna dem. Det fanns pensioner för tjänstemän, men det pengar för att utvidga systemet. Men tack vare skuldavskrivningarna förändrades detta och nu finns en allmän pension för de fattigaste. Samarbetet mellan Svalorna och det civila samhället i Bolivia har bidragit till att denna pension finns och även att de fattiga äldre faktiskt också kan få sjukvård. Men här handlar det åter om attityder; en läkare kan låta en gammal kvinna som kommer till mottagningen sitta kvar i väntrummet. 9

10 Tankar om det civila samhällets roll i utvecklingen av sociala trygghetssystem Gunnel Axelsson Nycander. Svenska kyrkan Jag har ofta undrat varför vi i det civila samhället inte börjat arbeta med denna fråga tidigare. En trolig orsak är att vi har haft behov av att distansera oss från tidigare tal om välgörenhet, vi har betonat betydelsen av hjälp till självhjälp och har velat ändra på bilden av passiva mottagare av hjälp. Men detta har haft den negativa bieffekten att de allra mest utsatta har hamnat utanför, exempelvis i jordbruksprojekt. De har ingen mark att odla, kan kanske inte arbeta eftersom de är sjuka, och så vidare. Även en rädsla för att skapa bidragsberoende och underminera traditionella skyddsnät kan ha bidragit till vår tvekan. Och så kan det ha handlat om brist på tilltro till människors förmåga att hantera pengar. Eller har vi inte vågat tänka tanken att det är möjligt att införa sociala transfereringar i fattiga länder? Rättighetsperspektivet slår fast alla människors lika rättigheter. Sociala trygghetssystem är kanske det allra viktigaste medlet att främja de sämst ställdas grundläggande rättigheter, som rätten till mat och rätten till hälsa. Om man är orolig för ett välgörenhetstänkande är det också en stor fördel att utgå från ett rättighetsperspektiv eftersom man då talar om förutsägbara system och staters ansvar. Vi i det civila samhället och våra samarbetsorganisationer spelar inte huvudrollen, staten måste ha ansvaret för att bygga upp sociala trygghetssystem. Men det civila samhället kan hjälpa människor utnyttja sina rättigheter, bevaka genomförandet, slå larm om missförhållanden och opinionsbilda. I vissa fall kan de också, fast det är mera tveksamt, medverka i genomförandet och komplettera staten. Det är viktigt att då vara uppmärksam på de intressekonflikter som kan uppstå. 10

11 Panelsamtal Christer Wälivaara, LO-TCO:s biståndsnämnd, Göran Holmqvist, Miguel Nino-Zarazua, Kenneth Nelson, Klas Hansson, Gunnel Axelsson Nycander (Elisabeth Dahlin, Rätta barnen, hade tvingats lämna återbud med kort varsel). Christer Wälivaara inledde med att säga att fackföreningsrörelsen gör mycket när det gäller social trygghet, men berättar inte alltid om det. Facket är en av parterna i ILO:s unika trepartsstruktur och har kämpat för organisering på arbetsplatserna. Denna kamp har också lett till att facket lyckats ändra politiken i rätt riktning. Den finns en lång rad exempel på framsteg i kampen för ett bättre liv, mycket av det handlar om sådant som alla tar för givet idag. Den informella delen av arbetsmarknaden blir allt större. Det är en grannlaga uppgift att organisera den informella sektorn. Men vi måste lära av varandra och successivt bygga kapacitet. Vi måste också fortsätta vara med i diskussionen. Det är bra att Världsbanken har ändrat sig och inte längre hävdar att det inte går att ha starka fack, höga skatter och välfärd. I Sverige har vi redan visat detta. Varför lyfter vi inte fram de svenska erfarenheterna mer? Göran Holmqvist instämde att Sverige har ett starkt varumärke. Det finns grundvärderingar vi kan stå på. Men det finns också en rädsla att ta tydlig ställning från dem som påverkar biståndet. Även Miguel Nino-Zarazua ansåg att de nordiska länderna är för passiva i dessa sammanhang. Gunnel Axelsson Nycander påpekade att Sveriges ställningstagande är viktigt i arbetet med den rekommendation om social trygghet (Social Protection Floor) som ILO ska anta. Carin Norberg från Nordiska Afrikainstitutet påpekade att den förre UNRISD-chefen, Thandika Mkandawire, också undrat varför nordiska forskare hörs så lite i debatten. En artikel där han diskuterar den nordiska modellen kan läsas på NAI Forum. Flera seminariedeltagare framhöll att det finns större öppningar än tidigare att tala om social trygghet. Inte minst framgick detta under Världsbankens årsmöte med banderoller som uppmanade till Close the gap och seminarier om Brasiliens Bolsa de Familia. Gerd Johnsson-Latham på utrikesdepartementet berättade att UD på biståndssidan nu arbetar med dessa frågor. Världsbanken med sina mångåriga positiva erfarenheter på området och en ny strategi för social trygghet har varit viktig för att öka det svenska intresset. Sverige är f n engagerat i arbetet inom EU där kommissionen i samverkan med medlemsländerna och efter omfattande konsultationer med bl a partnerländer, civilsamhälle och näringsliv arbetar på ett ramverk för social trygghet inom utvecklingssamarbetet. I motsats till Världsbanken vill många inom EU, bl a Sverige, rikta in sig på låginkomstländerna och menar att medelinkomstländerna kan klara finansieringen själva. Givarsidans roll bör primärt vara att bistå länder i att sätta upp administrativa system som gör att medlen hamnar rätt. 11

12 Flera paneldeltagare framhöll att systemen för social trygghet ska vara utformade så att de stärker kvinnor och inte befäster könsroller. Helst ska de, som framhålls i ett kapitel i Pengar i handen, även vara transformerande, det vill säga stärka kvinnors situation och angripa social ojämlikhet och utanförskap. Även rättighetsperspektivet kom upp och Miguel Niño-Zarazúa påpekade åter att detta är en känslig fråga i Afrika. Det kan därför vara en fördel att presentera satsningar på social trygghet som investeringar i mänskligt kapital, inte rättigheter. Statens roll och det djupa misstroendet mot staten i många länder orsakade en lång diskussion. Klas Hansson framhöll vikten av ett välorganiserat civilt samhälle så att människor får lära sig vad de kan begära av staten. Skatter är en nyckelfråga framhöll flera deltagare. Kenneth Nelson påpekade att det gäller att bryta den onda cirkeln av misstro och låg skatteuppbörd. Socialpolitik kan vara ett bra sätt att göra det, men bara för att man har en socialpolitik kommer inte skatteviljan per automatik, det visar exemplet Grekland. Göran Holmqvist menade att sambanden mellan tillit och sociala trygghetssystem är svåra att belägga vetenskapligt, men att bland andra den svenske forskaren Bo Rothstein lagt fram trovärdiga teorier om att det finns sådana samband. Universella trygghetssystem, det vill säga sådana som inte är behovsprövade, ger mindre utrymme för korruption. I Indien tillkom exempelvis ett generellt system för att folk inte litar på staten, sade Göran Holmqvist. En avslutande kommentar gällde människor med funktionshinder. En del av förklaringen till att organisationer som företräder dem inte har engagerat sig mer i frågan om sociala trygghetssystem kan vara att de inte vill bli avfärdade med bidrag, utan kräver delaktighet i samhället. Till sist framhöll samtalsledaren Erik Lysén att det är viktigt att debatten om sociala trygghetssystem och hur de kan främjas fortsätter. 12

Sociala trygghetssystem som metod att bekämpa fattigdom och hunger i utvecklingsländer

Sociala trygghetssystem som metod att bekämpa fattigdom och hunger i utvecklingsländer policydokument Sociala trygghetssystem som metod att bekämpa fattigdom och hunger i utvecklingsländer svenska kyrkans förhållningssätt. antaget av nämnden för internationell mission och diakoni den 17

Läs mer

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015.

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015. PRESSMEDDELANDEFRÅNINTERCULT 2015&11&05 Europa Direkt Intercult bjuder in till Seminarium om Bistånd och migration om EU, Sverige och bistånd Fredag den 13 november kl 13.00-15.00 på Europahuset, Regeringsgatan

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté

Läs mer

LOs politiska plattform valet 2018

LOs politiska plattform valet 2018 LOs politiska plattform valet 2018 Landsorganisationen i Sverige 2018 Grafisk form: LO Produktion och tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2018 isbn 978-91-566-3298-3 lo 18.03 2 000 Trygghet för vanligt

Läs mer

rapport 2. 2011 årgång 2 Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger en antologi

rapport 2. 2011 årgång 2 Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger en antologi rapport 2. 2011 årgång 2 Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger en antologi Pengar i handen en antologi om sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa

Läs mer

rapport 2. 2011 årgång 2 Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger en antologi

rapport 2. 2011 årgång 2 Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger en antologi rapport 2. 2011 årgång 2 Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger en antologi Pengar i handen en antologi om sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa

Läs mer

Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet

Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet 1(5) 2016-07-01 Utrikesdepartementet Anna Gustafsson 072-525 7464 anna.gustafsson@tco.se Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet UD2016/09273/IU TCO välkomnar att ramverket framhåller att Sveriges

Läs mer

Att lyckas med affärer i Afrika

Att lyckas med affärer i Afrika Att lyckas med affärer i Afrika Peter Stein Stein Brothers AB Presentationens innehåll 1. Stora linjer i Afrikas ekonomiska utveckling 2. Sveriges handel med Afrika 3. Att lyckas med affärer i Afrika 4.

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm 2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna

Läs mer

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE EFS PROGRAM FÖR VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2019 EUROPEAN TRADE UNION CONFEDERATION 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 kommer att

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet Nr 57 Avsiktsförklaring mellan Sydafrika och Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om partnerskap i Afrika

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,

Läs mer

cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister Isabella Lövin

cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister Isabella Lövin Stockholm 26 november 2014 Stefan Löfven, partiledare och statsminister Åsa Romson, språkrör och vice statsminister cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister

Läs mer

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för utveckling 2009 3.2.2006 PE 369.874v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-42 Förslag till betänkande Margrietus van den Berg Effektivt bistånd och korruption i utvecklingsländer

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2011/2019(BUD) 26.5.2011. från utskottet för utveckling. till budgetutskottet

YTTRANDE. SV Förenade i mångfalden SV 2011/2019(BUD) 26.5.2011. från utskottet för utveckling. till budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 26.5.2011 2011/2019(BUD) YTTRANDE från utskottet för utveckling till budgetutskottet över mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012

Läs mer

FÖRORD. 1. Easterly (2006). 2. Bourguignon (2002) samt Kraay & Dollar (2002).

FÖRORD. 1. Easterly (2006). 2. Bourguignon (2002) samt Kraay & Dollar (2002). FÖRORD DET FINNS INGEN SOM VET om de omkring 16 biljoner kronor som den rika världen satsat på utvecklingsbistånd sedan 1950 har bidragit till att ta länder ut ur fattigdomen. 1 Ändå fortsätter politiken

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Marknadens gränser och politikens villkor

Marknadens gränser och politikens villkor Marknadens gränser och politikens villkor Inbjudan till konferens 6 maj 2011 Stockholm Var går gränsen mellan marknad och politik i en tid när den finansiella sektorn får allt större betydelse? Gränserna

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

Nya biståndsmålet i historiskt perspektiv. Expertgruppens seminarium 31 oktober 2013 Bertil Odén

Nya biståndsmålet i historiskt perspektiv. Expertgruppens seminarium 31 oktober 2013 Bertil Odén Nya biståndsmålet i historiskt perspektiv Expertgruppens seminarium 31 oktober 2013 Bertil Odén Tidigare målformuleringar 1962: Målet för biståndsgivningen är att höja de fattiga folkens levnadsnivå. 1968:

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015

Läs mer

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Splittrad marknad och lågt risktagande

Splittrad marknad och lågt risktagande Splittrad marknad och lågt risktagande Svenskarnas sparande och pension 2019 Inledning Vikten av privat sparande för att trygga sin egen framtid och sitt liv som pensionär ökar. Trots politiska initiativ

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT

samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT Pengar i handen År 2011 tog Svenska kyrkan fram antologin Pengar i handen tillsammans

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,

Läs mer

Resultatstrategi för Bangladesh

Resultatstrategi för Bangladesh Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD I Afrika finns det miljontals människor som saknar det kapital de behöver för att utveckla sina företag och därmed bidra till den lokala ekonomiska utvecklingen. Mer än 15 procent

Läs mer

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015 Vägen till Addis Financing for Development 13-16 juli 2015 Per Bolund, bitr. finansminister, finansmarknadsminister Isabella Lövin, biståndsminister 2015 Möjligheternas år Financing for Development 13-16

Läs mer

Policy för. Arbetsmarknad

Policy för. Arbetsmarknad Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet. Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning

Läs mer

Entreprenörskap som utvecklar Afrika. Nu kan jag försörja mig själv och andra!

Entreprenörskap som utvecklar Afrika. Nu kan jag försörja mig själv och andra! Entreprenörskap som utvecklar Afrika Nu kan jag försörja mig själv och andra! Ungt entreprenörskap en väg ut ur fattigdom NavPartners engagerar sig i utveckling av företag och företagare i Afrika. Uppgiften

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet. 2. Utvecklingsdagordningen i en föränderlig värld

Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet. 2. Utvecklingsdagordningen i en föränderlig värld YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-06-30 /IU Internationella sektionen Gabriel Werner Utrikesdepartementet 103 39Stockholm Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Generella synpunkter Sveriges Kommuner

Läs mer

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017. Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.

Läs mer

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det Vad är svenskt bistånd och utvecklingssamarbete? Sverige arbetar med både kortsiktigt humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete.

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Fredrik Segerfeldt anger i förordet att boken handlar om hur politisk och juridisk jämlikhet är en förutsättning för utveckling,

Fredrik Segerfeldt anger i förordet att boken handlar om hur politisk och juridisk jämlikhet är en förutsättning för utveckling, bokanmälan Fredrik Segerfeldt: Den nya jämlikheten global utveckling från Robin Hood till Botswana, Timbro, 2014, 155 sidor, ISBN 978-91-75669-99-1. Enkelspårig och dåligt underbyggd politisk debattbok

Läs mer

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)

Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Sundbyberg 2017-05-23 Dnr.nr: S2017/00671/FS Vår referens: Sofia Karlsson Socialdepartementet Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Funktionsrätt

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Grönbok: Den europeiska arbetskraften inom vården

Grönbok: Den europeiska arbetskraften inom vården Socialutskottets utlåtande 2008/09:SoU18 Grönbok: Den europeiska arbetskraften inom vården Sammanfattning I utlåtandet behandlas Europeiska kommissionens grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården,

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder

lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder MyRight Att erövra världen, mars 2018 Vi som driver MyRight är organisationer för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Sammanfattning Små och medelstora företag är motorn för hållbar tillväxt runt om i hela Sverige. Fyra

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015 HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden

Läs mer

Africa is a Great Country

Africa is a Great Country Africa is a Great Country by Jens Assur Gaborone in Botswana Johannesburg in South Africa, Victoria Falls in Zimbabwe, Cairo in Egypt, Accra in Ghana, Lusaka in Zambia, Monrovia in Liberia, Kigali in Rwanda,

Läs mer

En ekonomi för alla inte bara för några få. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2019

En ekonomi för alla inte bara för några få. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2019 En ekonomi för alla inte bara för några få Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2019 Sverige ska bli världens mest jämlika land igen. Vänsterpartiet inriktning på den ekonomiska politiken Klimatomställningen

Läs mer