Statistik 2007:4. Lagtings- och kommunalvalet 2007

Transkript

1 Statistik 2007:4 Lagtings- och kommunalvalet 2007

2 Valstatistik I serien Valstatistik publiceras statistik över kommunal-, lagtings-, riksdags-, president- och EU-val. I denna publikation som behandlar lagtings- och kommunalvalet på Åland den 21 oktober 2007 finns uppgifter om valdeltagande, antal röster för de politiska grupperingarna och kandidaterna, antal kandidater samt invalda lagtings- och fullmäktigeledamöter För upplysningar: Kenth Häggblom Tel ISSN

3 Förord Denna publikation innehåller uppgifter om lagtings- och kommunalvalet på Åland den 21 oktober Vissa jämförelser med tidigare val görs också. Förutom själva valresultatet, d.v.s. de invalda lagtings- och kommunfullmäktigeledamöterna och deras fördelning på politiska grupperingar omfattar statistiken bl.a. antalet röstberättigade och röstande, kandidaterna samt rösternas fördelning efter parti och kön. Speciell vikt har lagts vid att visa könsaspekten. Tabelluppställningen har in viss mån förnyats, bl.a. har ÅSUBs nya tabelllayout införts. ÅSUB vill tacka alla som har lämnat uppgifter till valstatistiken. Utförligare uppgifter om valdeltagandet kommer att publiceras i en särskild rapport som baseras på en totalundersökning av valdeltagandet. Statistikchef Kenth Häggblom har haft huvudansvaret för utarbetandet av rapporten. Även Gerd Lindqvist och Ann-Mari Mansnerus har deltagit i arbetet. Mariehamn i januari 2008 Bjarne Lindström Direktör 1

4 2

5 Innehåll Sida 1. Sammanfattning Beskrivning av statistiken Allmänt om lagtings- och kommunalval Lagtingsvalet Jämförelse av lagtingsvalen Kommunalvalet Jämförelse av kommunalvalen Kandidaternas och de invaldas representativitet

6 4

7 1. Sammanfattning Vid lagtingsvalet 2007 gick det största oppositionspartiet Liberalerna kraftigt framåt och blev tack vare tre tilläggsmandat lagtingets största grupp. De andra oppositionspartierna, de Obundna och Ålands Framtid ökade också sin andel av rösterna, vilket dock ledde till mandatvinst bara för de Obundna. Regeringspartierna Socialdemokraterna och Frisinnad Samverkan förlorade mandat, medan det tredje regeringspartiet Centern ökade sitt röstetal något och vann ett mandat. Förändringarna i kommunalvalet gick delvis i samma riktning med mandatvinster för Liberalerna i flera kommuner medan Centern stod på samma nivå och Socialdemokraterna förlorade fullmäktigeplatser. En skillnad gentemot lagtingsvalet var att de Obundna förlorade platser i flera kommuner och att Frisinnad Samverkan och Ålands Framtid vann mandat i Mariehamn. Tabell 1. Valresultatet 2007 i sammandrag Lagtingsvalet Kommunalvalet Röster Invalda Röster Invalda Antal Procent Antal Procent Totalt , ,0 210 Liberalerna på Åland (Lib) , ,5 41 Åländsk Center (C) , ,0 39 Frisinnad Samverkan (FS) , ,6 14 Ålands Socialdemokrater (Soc) , ,8 14 Obunden Samling (Ob) , ,5 18 Ålands Framtid (ÅF) , ,6 2 HUT-gruppen 153 1, Övriga ,4 13 Utan grupptillhörighet ,5 69 Valdeltagandet steg något i lagtingsvalet men sjönk i kommunalvalet Valdeltagandet i lagtingsvalet uppgick till 67,8 procent. Detta var en ökning för fjärde valet i rad, men förändringen från 2003 var endast 0,2 procentenheter. Kvinnornas röstningsaktivitet ökade till 69,8 procent medan männens sjönk till 65,8 procent. Skillnaden mellan könen steg således ytterligare. I kommunalvalet sjönk valdeltagandet och uppgick till 66,4 procent. Av kvinnorna röstade 68,3 procent och av männen 64,4 procent. Det fanns betydande skillnader mellan kommunerna, t.ex. var valdeltagandet för män i kommunalvalet nästan 90 procent i Sottunga men bara 60 procent i Mariehamn. Tabell 2. Valdeltagandet 2003 och 2007 År Lagtingsval Kommunalval Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män ,6 69,1 66,0 68,4 70,1 66, ,8 69,8 65,8 66,4 68,3 64,4 5

8 Andelen röstsedlar som inte godkändes var 2,6 procent i lagtingsvalet och 4,7 procent i kommunalvalet, vilket i båda fall var en minskning jämfört med valet Såväl antalet blanka röstsedlar som de som förklarades ogiltiga av andra orsaker minskade. Nu var 1,8 procent av lagtingsrösterna och 2,5 procent av de kommunala rösterna blanka. Ökad jämställdhet i kommunalvalet, minskad i lagtingsvalet I kommunalvalet blev könsfördelningen jämnare än 2003 i och med att andelen kvinnor ökade bland såväl kandidaterna som de invalda och uppgick till 43 respektive 38 procent. I lagtingsvalet sjönk dock kvinnornas andel av kandidater och invalda och uppgick till 36 respektive 33 procent. Förutom HUT-gruppen med en kandidat av vardera könet hade Socialdemokraterna nästan lika många kvinnor som män bland lagtingskandidaterna. När det gäller invalda var det dock Centerns lagtingsgrupp som fick den jämnaste könsfördelningen. För FS och Ålands Framtid valdes endast män in och för Socialdemokraterna endast kvinnor. Också beträffande kommunalvalskandidaterna hade Socialdemokraterna den jämnaste könsfördelningen av partierna. När det gäller invalda fullmäktigeledamöter blev de Obundna mest jämställda med hälften kvinnor och hälften män. Av kommunerna fick Brändö, Föglö, Hammarland, Kumlinge, Lumparland, Sottunga och Sund alla en så jämn könsfördelning som går att uppnå med hänsyn tagen till det udda antalet platser i fullmäktigeförsamlingarna. Lumparland var därtill den enda kommun som fick kvinnlig majoritet i fullmäktige. När det gäller rösternas fördelning på kön sjönk de kvinnliga kandidaternas andel av rösterna i lagtingsvalet och uppgick till 34 procent, medan andelen steg något i kommunalvalet och blev 38 procent. Socialdemokraterna var det enda parti där de kvinnliga kandidaterna fick en majoritet av rösterna, såväl i lagtings- som kommunalvalet. När det gäller ålder förbättrades de invaldas representativitet för väljarkåren i viss mån, både i lagtinget och fullmäktigeförsamlingarna. Underrepresenterade grupper är personer under 30 år och sådana som är 70 år eller äldre. Åldersmässigt ligger fullmäktigeledamöterna totalt sett något närmare väljarkåren än lagtingsledamöterna, men stora skillnader finns mellan de enskilda kommunerna. Den högsta andelen yngre i fullmäktigeförsamlingarna, liksom också den högsta andelen kvinnor, finner man främst i vissa mindre kommuner. 6

9 Tabell 3. Kandidaterna, rösterna och de invalda fördelade på kön, procent Val Kandidater Röster Invalda Parti/region K M K M K M Lagtingsvalet Totalt 35,9 64,1 33,7 66,3 33,3 66,7 Parti Lib 41,9 58,1 40,9 59,1 30,0 70,0 C 25,0 75,0 31,2 68,8 37,5 62,5 FS 34,8 65,2 11,4 88,6-100,0 Soc 49,0 51,0 55,8 44,2 100,0 - Ob 31,6 68,4 31,8 68,2 25,0 75,0 ÅF 19,0 81,0 11,7 88,3-100,0 HUT 50,0 50,0 22,2 77,8 - - Kommunalvalet Totalt 43,0 57,0 38,0 62,0 38,1 61,9 Parti Lib 40,3 59,7 41,4 58,6 41,5 58,5 C 32,0 68,0 26,8 73,2 25,6 74,4 FS 42,6 57,4 27,1 72,9 21,4 78,6 Soc 52,7 47,3 57,0 43,0 35,7 64,3 Ob 37,0 63,0 36,6 63,4 50,0 50,0 ÅF 27,3 72,7 27,2 72,8-100,0 Övriga 59,3 40,7 41,9 58,1 46,2 53,8 Utan grupp 48,1 51,9 44,0 56,0 43,5 56,5 Region Mariehamn 43,2 56,8 41,3 58,7 40,7 59,3 Landsbygden 41,4 58,6 34,7 65,3 35,8 64,2 Skärgården 47,4 52,6 42,6 57,4 41,7 58,3 Nästan alla lagtingsledamöter valdes in också i kommunfullmäktige De 10 nyvalda lagtingsledamöterna var samtliga män. Av de 20 ledamöter som återvaldes var 10 män och 10 kvinnor. Andelen nyvalda blev högre i kommunerna, där de utgjorde 96 av 210 fullmäktigeledamöter. Av de 80 invalda kvinnorna var en knapp majoritet eller 42 nyvalda, medan 54 av de 130 manliga ledamöterna var nya. Kopplingarna mellan lagting och kommunalpolitik är starka. Av de invalda lagtingsledamöterna blev 26 invalda också i hemkommunens fullmäktige. Hela 197 personer försökte sig på att komma in i både lagting och kommunfullmäktige, vilket var 80 procent av lagtingskandidaterna och 33 procent av kommunalvalskandidaterna. 7

10 2. Beskrivning av statistiken Syftet med valstatistiken är att presentera samlade fakta om lagtings- och kommunalvalet och därigenom ge en detaljerad bild av valdeltagandet, kandidaterna, rösternas fördelning på kandidater och partier samt de invalda lagtings- och kommunalfullmäktigeledamöterna. För de flesta data presenteras siffrorna efter kön och kommun. Kvaliteten på valstatistiken är hög, eftersom den baseras på ett underlagsmaterial som är noggrant kontrollräknat och det finns goda möjligheter att göra kontrollräkningar mellan totalsummor och delkategorier. Vissa små differenser och felräkningar kan dock förekomma. Eftersom förtidsrösterna vid lagtingsvalet räknas sammanslagna för hela Åland går det inte att göra fullständiga kommunvisa redovisningar av vare sig de ogiltiga eller de godkända rösterna. I vissa tabeller redovisas ändå kommunvisa fördelningar av valdagsrösterna. Eftersom de utgör bara två tredjedelar av de avgivna rösterna, i vissa kommuner mindre än hälften, bör man beakta att de ger en långt ifrån heltäckande bild av hur väljarna i de olika kommunerna har valt att rösta. En viss indikation om intressanta skillnader mellan kommunerna kan de dock ge. Basmaterialet för lagtingsvalsstatistiken kommer från centralnämnden för lagtingsval. Uppgifterna för kommunalvalet har sänts till ÅSUB av de kommunala centralnämnderna. Uppgifterna om valdeltagande baseras på den genomgång av vallängderna som ÅSUB har utfört för att på uppdrag av landskapsregeringens kulturbyrå göra en totalundersökning av valdeltagandet. För detta ändamål har ÅSUB lånat de avprickade vallängderna från kommunerna eller fått kopior av dem. Detta betyder också att uppgifterna om valdeltagandet kan avvika något från de uppgifter som har tagits fram av de kommunala centralnämnderna, eftersom vissa mindre räknefel har gjorts när centralnämnderna har räknat ihop antalet röstande. Resultatet från valdeltagandeundersökningen publiceras i en separat rapport. Statistik om valen publiceras också i Statistisk årsbok för Åland samt på ÅSUBs hemsida både i excelformat och som pc-axis databastabeller. Förutom över lagtings- och kommunalval producerar ÅSUB också valstatistik gällande riksdags-, president- och EU-parlamentsval. 8

11 Beteckningar och förkortningar Landskommuner Landsbygden Skärgården = Samtliga åländska kommuner utom Mariehamn = Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö. = Uppgift kan ej förekomma - = Exakt noll K = Kvinnor M = Män I tabeller över invalda ledamöter: + = Nyvald = = Återvald De politiska grupperingarna är följande: C Lib FS Soc Ob ÅF HUT Åländsk Center r.f. Liberalerna på Åland r.f. Frisinnad Samverkan r.f. Ålands Socialdemokrater r.f. Obunden Samling på Åland r.f. Ålands Framtid r.f. HUT-gruppen - i tidigare val: De Gröna Gröna på Åland FÅ Fria Åland ÅV Åländsk Vänster Åfg Ålands framstegsgrupp rf 9

12 3. Allmänt om lagtings- och kommunalval Ålands lagtings 30 ledamöter väljs för en period av fyra år vid val som är omedelbara och hemliga och där rösträtten är allmän och lika för alla röstberättigade. Ledamöterna i kommunernas fullmäktige väljs likaså för en fyraårsperiod enligt samma principer. Enligt landskapslagen om lagtingsval och kommunalval utgör Åland en enda valkrets vid lagtingsval, medan varje kommun utgör en valkrets vid kommunalval. Inom de 16 åländska kommunerna fanns år 2007 sammanlagt 29 röstningsområden. Ordinarie lagtingsval och kommunalval förrättas samtidigt den tredje söndagen i oktober. Det är också möjligt att rösta före valdagen. Enligt lagen har den som är förhindrad att rösta på valdagen möjlighet att förtidsrösta under en period som sträcker sig från den femtonde till den femte dagen före valdagen. I praktiken är det dock fritt att välja om man röstar på valdagen eller på förhand. Rösträtt Röstberättigad i lagtingsval är den som fyller 18 år senast på valdagen och har åländsk hembygdsrätt. Röstberättigad i kommunalval är den som fyller 18 år senast på valdagen och har haft hemort i kommunen den första september valåret samt innehar åländsk hembygdsrätt. Den som inte har hembygdsrätt, men uppfyller de övriga villkoren har ändå rösträtt i kommunalvalet om han eller hon har haft en kommun på Åland som sin hemkommun under minst ett helt år före valdagen. Tidigare krävdes i detta fall att man hade bott på Åland de tre åren närmast före valåret, men perioden förkortades alltså inför valet Vid 1995 års val var den kommunala rösträtten för personer utan hembygdsrätt begränsad till medborgare i de nordiska länderna, medan den fr.o.m års val gäller oberoende av medborgarskap. Kandidater För att ställa upp en kandidat i lagtingsvalet fordras att minst tio röstberättigade personer sammansluter sig i en valmansförening. En sådan valmansförening kan på en lista ställa upp högst 45 kandidater, varvid minst 450 personer krävs. Två eller flera valmansföreningar kan ingå valförbund. Ett valförbund får inte uppta mera än tre gånger det antal personer som skall väljas, d.v.s. högst 90 personer. Valförbund får inte ingå valförbund sinsemellan. S.k. etablerade politiska föreningar, d.v.s. de åländska politiska grupperingarna, har rätt att ställa upp kandidater till lagtinget utan att bilda valmansföreningar. Vid årets val ställdes alla kandidater upp av sådana föreningar utom HUT-gruppens kandidater, eftersom gruppen inte uppfyllde kriterierna för en etablerad politisk förening. En etablerad politisk förening har nomineringsrätt om den är företrädd i det avgående lagtinget eller var det under föregående mandatperiod. 10

13 För att ställa upp en kandidat vid kommunalvalet fordras att minst tre personer sammansluter sig i en valmansförening. Också vid kommunalvalet kan valförbund ingås. De etablerade politiska föreningarna har inte rätt att ställa upp kandidater i kommunalvalet utan att bilda valmansföreningar. Valresultatet Man röstar genom att skriva sin kandidats nummer på valsedeln. Då resultatet av valet fastställs tillämpas proportionellt valsätt, varvid den s.k. d'hondtska metoden används. Härvid uträknas först det s.k. preliminära jämförelsetalet inom varje lista på så sätt att den kandidat som har flest personliga röster erhåller listans hela röstetal som preliminärt jämförelsetal, den som har näst mest röster hälften därav, den följande en tredjedel o.s.v. Valförbundets samtliga kandidater ordnas härefter på basen av sina preliminära jämförelsetal. Den kandidat som har det högsta preliminära jämförelsetalet erhåller därefter ett slutligt jämförelsetal som är detsamma som valförbundets hela röstetal, den följande hälften därav o.s.v. Ingår en lista inte valförbund eller tillämpas valförbund med enmanslistor, uträknas inte preliminära jämförelsetal utan kandidaterna ordnas direkt på basen av sina röstetal. De 30 kandidater som har fått de högsta slutliga jämförelsetalen förklaras valda till lagtingsledamöter. Samma princip tillämpas när kommunalvalets resultat fastställs. 11

14 4. Lagtingsvalet 2007 Något ökat valdeltagande Av de röstberättigade röstade , vilket utgör 67,8 procent. Detta är det högsta valdeltagandet någonsin i lagtingsval. Ökningen från 2003 var dock bara 0,2 procentenheter. Liksom i de närmast föregående valen var kvinnornas valdeltagande högre än männens, eller 69,8 procent mot 65,8 procent för männen. Skillnaden ökade ytterligare, eftersom kvinnornas aktivitet ökade jämfört med 2003, medan männens sjönk något. I tabell 4 framgår antalet röstberättigade och antalet röstande per kommun. Antalet röstberättigade ökade med 449 från valet Antalet ökade i Mariehamn och på landsbygden, men sjönk i skärgården. Av regionerna hade skärgården det högsta valdeltagandet, 75,1 procent och Mariehamn det lägsta, 64,9 procent. Mariehamn låg lägst också av de enskilda kommunerna, medan Sottunga låg högst med 87,6 procent. I fjorton kommuner hade kvinnorna ett högre valdeltagande än männen. Jämfört med 2003 ökade valdeltagandet i skärgården och på landsbygden men minskade i Mariehamn. I skärgården steg aktiviteten för både kvinnor och män, men på landsbygden och i staden ökade kvinnornas valdeltagande medan männens sjönk. Antalet röstande ökade med 340 personer från valet I tabell 5 framgår det att antalet som röstade på valdagen var 8 912, vilket är en minskning med 419 personer. På förhand röstade personer, vilket är en ökning med 759. Drygt 32 procent av rösterna avgavs före valdagen, vilket är högre än 2003, då andelen var drygt 27 procent. Att förtidsrösta var vanligare bland de kvinnliga väljarna. Detta gällde också i alla enskilda kommuner utom Sottunga. När det gäller valdagsrösterna finns det för Hammarlands och Mariehamns del mindre differenser mellan antalet röstande personer och summan av godkända och ogiltiga röster. Detsamma gäller hela Åland när det gäller förtidsrösterna. 12

15 Tabell 4. Röstberättigade och röstande i lagtingsvalet efter kön och kommun Röstberättigade Röstande Valdeltagande, procent Kommun Totalt K M Totalt K M Totalt K M Brändö ,2 73,1 71,5 Eckerö ,1 76,6 75,7 Finström ,7 70,0 65,5 Föglö ,2 74,1 70,5 Geta ,2 69,0 61,5 Hammarland ,0 70,5 69,4 Jomala ,4 68,0 64,8 Kumlinge ,2 80,4 74,2 Kökar ,3 79,8 63,4 Lemland ,7 69,2 64,2 Lumparland ,6 80,7 66,7 Saltvik ,7 74,6 68,7 Sottunga Sund Vårdö ,6 86,0 89, ,7 72,9 68, ,4 79,1 79,6 Mariehamn ,9 66,9 62,6 Landskomm ,7 71,8 67,7 -Landsbygden ,8 71,0 66,8 -Skärgården ,1 77,2 73,2 Åland ,8 69,8 65,8 Tabell 5. Röstande i lagtingsvalet efter röstningstidpunkt, kön och kommun Antal röstande Andel som röstade Före valdagen På valdagen före valdagen, procent Kommun Totalt K M Totalt K M Totalt K M Brändö ,3 70,5 55,1 Eckerö ,2 37,7 28,9 Finström ,1 31,3 24,8 Föglö ,8 53,0 48,7 Geta ,7 22,9 14,0 Hammarland ,9 18,2 17,5 Jomala ,4 33,1 27,7 Kumlinge ,1 54,1 48,2 Kökar ,8 61,3 51,6 Lemland ,0 31,8 26,0 Lumparland ,2 24,8 17,0 Saltvik ,6 26,9 19,9 Sottunga ,2 43,2 48,8 Sund ,8 40,5 27,0 Vårdö ,6 41,0 38,3 Mariehamn ,3 36,6 31,4 Landskomm ,1 34,1 28,0 -Landsbygden ,4 30,5 24,2 -Skärgården ,4 54,8 48,1 Åland ,3 35,1 29,2 13

16 Minskat antal blankröster Antalet röstsedlar som inte godkändes uppgick till 340 eller 2,6 procent av de avgivna rösterna. Det är en minskning med drygt 140 från Minskningen beror framför allt på att antalet blanka röster blev mindre. De var nu 239, eller 1,8 procent av de avgivna rösterna, mot 326, eller 2,5 procent, vid förra valet. I tabell 6 framgår det också att den andra stora orsaken till att röster inte kunde godkännas var att väljare hade antecknat ett nummer på en kandidat i kommunalvalet på en lagtingsröstsedel. Av denna orsak ogiltigförklarades 89 röster, vilket också är en minskning från förra valet, då antalet var 130. Övriga orsaker till att röster inte godkändes, såsom otydligt nummer och obehörig anteckning, hade marginell betydelse. Ingen röstsedel var ostämplad. Tabell 6. Blanka och ogiltiga röster i lagtingsvalet efter röstningstidpunkt och orsak Röstningstidpunkt Totalt Blank Nummer i Otydligt Obehörig Ostämplad Annan röstsedel kommunal- nummer anteckning röstsedel orsak valet Antal röster Före valdagen På valdagen Procent av ej godkända 100,0 70,3 26,2 1,2 0,3-2,1 Före valdagen 100,0 64,2 32,1 0,9 0,9-1,9 På valdagen 100,0 73,1 23,5 1, ,1 Procent av alla röster 2,6 1,8 0,7 0,0 0,0 - - I tabell 7 framgår den kommunvisa fördelningen av icke-godkända röster avgivna på valdagen. Några väsentliga skillnader mellan kommunerna framgår inte. Endast en kommun uppvisade mera än tre procent blanka röster och andelen var något lägre i skärgården än på landsbygden och i Mariehamn. I några kommuner fanns ingen blank röstsedel bland valdagsrösterna, medan det i några andra var enbart blanka röster som var orsak till ogiltigförklarandet. 14

17 Tabell 7. Blanka och ogiltiga röster avgivna på valdagen i lagtingsvalet efter kommun Kommun Antal Procent av ej godk. Procent av alla röster Totalt Blank Övriga Blank Övriga Blank Övriga röstsedel orsaker röstsedel orsaker röstsedel orsaker Brändö ,0 50,0 1,0 1,0 Eckerö ,0 60,0 0,6 0,9 Finström ,7 5,3 2,1 0,1 Föglö ,0-3,3 - Geta ,0 40,0 1,6 1,1 Hammarland ,1 38,9 1,9 1,2 Jomala ,2 14,8 1,9 0,3 Kumlinge ,0 40,0 2,8 1,8 Kökar ,0-1,7 Lemland ,9 7,1 2,3 0,2 Lumparland ,0-2,3 - Saltvik ,6 36,4 2,0 1,1 Sottunga ,0-2,4 Sund ,0 25,0 0,8 0,3 Vårdö ,0-0,7 - Mariehamn ,3 30,7 2,1 0,9 Landskommuner ,9 24,1 1,8 0,6 -Landsbygden ,1 22,9 1,8 0,5 -Skärgården ,7 33,3 1,6 0,8 Åland ,1 26,9 1,9 0,7 Resultatet: Största framgången för Liberalerna Liberalerna ökade sitt röstetal betydligt och blev det klart största partiet med sina över röster. Partiets andel av de godkända rösterna ökade från en knapp fjärdedel till närmare en tredjedel. Detta framgår i tabell 8 som visar partiernas resultat både som antal röster och som andelar av de godkända rösterna. Centern gick också fram något och fick över röster, men andelen var i stort sett densamma som vid förra valet eller en knapp fjärdedel. De Obundna och Ålands Framtid gick också framåt när det gäller antalet röster, och också deras andel av rösterna ökade, till tolv respektive åtta procent. Den nya HUT-gruppen fick drygt en procent av rösterna. Socialdemokraterna och FS stod på den förlorande sidan. Båda fick färre röster och en betydligt mindre andel av de totala rösterna än Mest minskade Socialdemokraterna som nu fick tolv procent av rösterna, medan FSs andel sjönk till strax under tio procent. Framstegsgruppen ställde inte upp i detta val. 15

18 Tabell 8. Godkända röster i lagtingsvalet efter röstningstidpunkt och politisk gruppering Röstnings- tidpunkt Totalt Lib C FS Soc Ob ÅF HUT Antal röster Före valdagen På valdagen Procent 100,0 32,6 24,2 9,6 11,8 12,3 8,3 1,2 Före valdagen 100,0 36,3 21,7 9,5 13,5 9,6 8,3 1,2 På valdagen 100,0 30,8 25,4 9,7 11,0 13,6 8,4 1,2 I tabell 9 ser man hur rösterna som avgavs på valdagen fördelas på parti i varje kommun. Eftersom förtidsrösterna inte är fördelade på kommun, utan redovisas endast totalt, framgår det inte av tabellen hur stort det totala stödet för grupperingarna är i kommunerna, men det kan ändå vara av intresse att studera valdagsrösternas fördelning. Om man jämför partiernas understöd i olika kommuner bör man beakta de skillnader mellan partierna som framgår av tabell 8 när det gäller deras andel av rösterna som avgavs före respektive på valdagen. Centern och de Obundna fick ett större stöd bland dem som röstade på valdagen än bland samtliga väljare, medan Liberalerna och i viss mån Socialdemokraterna fick en lägre andel. Likaså bör man tänka på att det i vissa skärgårdskommuner var en minoritet av väljarna som röstade på valdagen. För att få en bättre bild av partiernas kommunvisa understöd kan man också jämföra med stödet i kommunalvalet för de kommuner där det fanns partipolitiska listor. Om man med dessa förbehåll ändå något studerar fördelningen av de röster som avgavs på valdagen, kan följande noteras: Centern fick över hälften av rösterna i två kommuner och var största gruppering i ytterligare sex kommuner. Liberalerna fick över hälften av rösterna i en kommun och var största parti i ytterligare fyra kommuner. I två kommuner delade Centern och Liberalerna på förstaplatsen. De Obundna fick mest röster i en kommun. Jämfört med valet 2003 ökade Liberalernas andel av valdagsrösterna i Mariehamn och på landsbygden, men minskade i skärgården. Centern gick fram i staden och skärgården, men minskade på landsbygden. FS och Socialdemokraterna minskade i alla regioner, medan de Obundna och Ålands Framtid ökade sin andel i alla regioner. 16

19 Tabell 9. Godkända röster avgivna på valdagen i lagtingsvalet efter kommun och politisk gruppering Kommun Totalt Lib C FS Soc Ob ÅF HUT Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Åland Lite lägre andel röster på kvinnor De kvinnliga lagtingskandidaterna fick tillsammans röster, vilket är 33,7 procent av de godkända rösterna. De uppställda männen fick röster, eller 66,3 procent. Detta framgår av tabell 10 som visar rösternas fördelning på kvinnliga respektive manliga kandidater. Detta är en något ojämnare fördelning än 2003, då proportionerna var 35,8 64,2, men samma fördelning som Antalet röster på kvinnor minskade med 97, medan antalet röster på män ökade med 576. Socialdemokraterna var det enda parti där kvinnorna fick en majoritet av rösterna, eller nästan 56 procent. Samtidigt hade de den jämnaste könsfördelningen i detta avseende. Frisinnad Samverkan och Ålands Framtid var de partier där männen fick störst andel av rösterna, eller strax under 90 procent. Därefter följde HUT-gruppen med nästan 80, de Obundna och Centern med strax under 70 och Liberalerna med knappt 60 procent. Inom Centern ökade antalet röster på kvinnliga kandidater, medan männen fick färre röster än 2003, varför kvinnornas andel av rösterna steg. Inom Liberalerna och Ålands Framtid ökade antalet röster på såväl kvinnor som män, men kvinnornas andel steg något. Även de obundna kvinnorna fick flera röster än 2003, men deras andel av partiets röster sjönk, eftersom männen gick fram mera. Inom FS och Socialdemokraterna sjönk antalet röster på såväl män som kvinnor, men kvinnorna gick mera tillbaka, varför deras andel av rösterna sjönk. 17

20 Tabell 10. Godkända röster i lagtingsvalet efter politisk gruppering och kandidaternas kön Kön Totalt Lib C FS Soc Ob ÅF HUT Antal Totalt Kvinnor Män Procentuell fördelning på kön Kvinnor 33,7 40,9 31,2 11,4 55,8 31,8 11,7 22,2 Män 66,3 59,1 68,8 88,6 44,2 68,2 88,3 77,8 Om man ser till valdagsrösterna (tabell 11) var Mariehamn den region som hade den högsta andelen röster på kvinnor, eller nästan 37 procent, medan andelen var lägst på landsbygden, knappt 31 procent. De enda kommuner där kvinnorna fick en majoritet av rösterna var Brändö, där deras andel var 79 procent och Lumparland, där andelen var 51,5 procent. Lumparland var också, liksom vid förra valet, den kommun som hade den jämnaste könsfördelningen av rösterna. Därnäst kom Lemland och Föglö där kvinnornas andel av rösterna rörde sig kring 40 procent. Den största manliga majoriteten fanns i Sottunga, där 95 procent av rösterna gick till män. I tretton kommuner var männens andel av rösterna i storleksordningen procent. I fem kommuner fick kvinnorna en större andel av rösterna 2007 än 2003, medan männens andel ökade i elva kommuner. Tabell 11. Godkända röster avgivna på valdagen i lagtingsvalet efter kommun och kandidaternas kön Kommun Antal Procent K M K M Brändö ,2 20,8 Eckerö ,9 72,1 Finström ,7 70,3 Föglö ,0 61,0 Geta ,4 82,6 Hammarland ,9 62,1 Jomala ,2 72,8 Kumlinge ,2 78,8 Kökar ,0 78,0 Lemland ,8 59,2 Lumparland ,5 48,5 Saltvik ,3 77,7 Sottunga Sund Vårdö ,9 95, ,7 66, ,3 80,7 Mariehamn ,9 63,1 Landskomm ,0 69,0 -Landsbygden ,8 69,2 -Skärgården ,4 66,6 Åland ,2 66,8 18

21 Flera män och färre kvinnor bland kandidaterna I de två följande tabellerna framgår antalet lagtingskandidater efter kommun och parti, i tabell 12 totalt och i tabell 13 fördelade på kön. Antalet kandidater var 245, eller två färre än Centern och Ålands Framtid stod för ökningen, samt naturligtvis den nya HUT-gruppen med sina två kanidater. De övriga partierna hade färre kandidater nu än vid förra valet. Den regionala fördelningen av kandidaterna var i stora drag likadan som Något färre kandidater från skärgården kan noteras Inget parti hade kandidater i alla kommuner, men Centern och Liberalerna hade den största spridningen med kandidater från 15 respektive 13 kommuner, följda av Socialdemokraterna och de Obundna som hade kandidater från 11 respektive 10 kommuner. Kökar var den enda kommunen som inte hade någon kandidat uppställd. Som kandidaternas hemkommuner betraktas i statistiken de kommuner som anges i den officiella kandidatsammanställningen. Tabell 12. Lagtingskandidater efter hemkommun och politisk gruppering Politisk gruppering Kommun Totalt Lib C FS Soc Ob ÅF HUT Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Åland

22 Antalet kvinnliga kandidater var 88 jämfört med 108 vid valet Antalet män ökade från 139 till 157. Därmed blev könsfördelningen bland kandidaterna ojämnare, knappt 36 procent kvinnor mot drygt 64 procent män. Inget parti hade en majoritet av kvinnliga kandidater. Förutom HUT-gruppen med en man och kvinna, var det Socialdemokraterna som hade den jämnaste könsfördelningen av partierna, med nästan lika många kandidater av vardera könet. Också Liberalerna hade en könsfördelning som låg inom intervallet procent. Ålands Framtid och Centern hade den ojämnaste könsfördelningen med en femtedel respektive en fjärdedel kvinnor. Det fanns både kvinnor och män bland kandidaterna i alla 15 kommuner som hade någon kommuninvånare uppställd i lagtingsvalet. I sju kommuner var könsfördelningen relativt jämn såtillvida att ingetdera könet hade mindre än 40 procent av kandidaterna och i fyra av dem var antalet män och kvinnor lika stort. Brändö var den enda kommunen med kvinnomajoritet bland lagtingskandidaterna. Av regionerna hade skärgården den jämnaste könsfördelningen. Ytterligare uppgifter om kandidaterna finns i det avslutande avsnittet om kandidaternas och de invaldas representativitet. Tabell 13. Lagtingskandidater efter hemkommun, kön och politisk gruppering Politisk gruppering Fördelning på Totalt Lib C FS Soc Ob ÅF HUT kön, procent Kommun K M K M K M K M K M K M K M K M K M Brändö ,0 25,0 Eckerö ,0 60,0 Finström ,2 77,8 Föglö ,3 66,7 Geta ,0 80,0 Hammarland ,2 81,8 Jomala ,4 63,6 Kumlinge ,0 50,0 Kökar Lemland ,6 47,4 Lumparland ,9 57,1 Saltvik ,3 73,7 Sottunga ,0 50,0 Sund ,0 50,0 Vårdö ,0 50,0 Mariehamn ,4 65,6 Landskomm ,9 63,1 -Landsbygden ,8 65,2 -Skärgården ,9 47,1 Åland ,9 64,1 20

23 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kandidaterna i lagtingsvalet efter parti och kön, procent Lib C FS Soc Ob ÅF HUT Män Kvinnor Många jomalkarlar valdes in Liberalerna vann tre mandat, medan Centern och de Obundna vardera fick ett mandat mera än Socialdemokraterna tappade tre mandat och Frisinnad Samverkan ett. Framstegsgruppen som fick ett mandat 2003 ställde inte upp nu. Ålands Framtid behöll sina två platser i lagtinget. Av tabell 14 framgår också att Centern och Liberalerna fick lagtingsledamöter från alla tre regioner, FS och Socialdemokraterna från staden och landsbygden samt de Obundna och Ålands Framtid bara från landsbygden. Alla regioner representeras av såväl kvinnor som män. Ledamöterna fördelar sig på tolv olika hemkommuner. Centerns lagtingspolitiker kommer från sju olika kommuner och Liberalernas från sex. Sund tappade i och med detta val sin ordinarie representation i lagtinget. Föglö som blev utan representant 2003 fick nu ett mandat och därmed ökade antalet skärgårdsrepresentanter till fyra. Från Sottunga och Geta valdes ingen in vare sig 2003 eller Mariehamn förlorade en plats i lagtinget och representeras nu av fyra kvinnor och fem män. Jomala fick in nästan lika många ledamöter, men med en annan könsfördelning: sju män och en kvinna. Centern fick den jämnaste könsfördelningen i lagtinget För Socialdemokraterna valdes enbart kvinnor in, medan FS och Ålands Framtid har bara män i sina lagtingsgrupper. Liberalerna, Centern och de Obundna har både kvinnor män invalda och alla har manlig majoritet bland sina ledamöter. Centern har den jämnaste könsfördelningen med 3 kvinnor och 5 män, vilket ger i procent. Totalt minskade antalet kvinnor från elva till tio jämfört med valet FS miste sin enda kvinnliga representant i lagtinget. I övrigt var antalet kvinnor oförändrat i partierna. Det bör påpekas att alla uppgifter om invalda kandidater gäller ordinarie ledamöter. Lagtingets sammansättning påverkas av att flera av lagtingsledamöterna vanligen sitter i landskapsregeringen och då ersätts i lagtinget av sina ersättare. 21

24 Tabell 14. Invalda lagtingsledamöter efter kön, politisk gruppering och kommun Totalt Kön Politisk gruppering Kommun K M Lib C FS Soc Ob ÅF HUT Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Åland Röster per mandat 427,5 432,3 425,1 417,6 388,4 411,0 504,3 393,3 535,0. Mandat på marginalen Längst ner i tabellen anges för varje gruppering antalet röster dividerat med antalet invalda lagtingsledamöter. Den bästa utdelningen hade Centern och de Obundna, där varje mandat "kostade" ungefär 390 röster, medan Ålands Framtid och Socialdemokraterna lyckades sämst med över 500 röster per mandat. Detta förhållande framgår också av tabell 17, där man ser att Centern fick det sista mandatet i lagtinget. Om ytterligare ett (trettioförsta) mandat hade fördelats, skulle det ha gått till Liberalerna. Liberalerna skulle ha tagit ett mandat av Centern om partiet hade fått 97 röster till, och resultatet för de övriga grupperingarna hade varit oförändrat. Motsvarande tal för de övriga grupperingarna är: FS 321, Socialdemokraterna 41, de Obundna 369 och Ålands Framtid 96 röster. För att HUT-gruppen skulle ha tagit plats i självstyrelseparlamentet hade de behövt få 236 röster till. För att Centern skulle ha tagit ytterligare ett mandat, i så fall av de Obundna, hade man behövt 433 röster till. Man kan också beräkna hur många röster färre ett parti borde ha fått för att förlora sitt sista mandat. De Obundna och Centern låg närmast till att förlora ett mandat. Med 55 respektive 70 röster färre hade detta blivit fallet. FS hade råkat ut för samma sak med 95 röster mindre och Socialdemokraterna och Ålands Framtid med 375 respektive 311 röster färre. I samtliga dessa fall skulle Liberalerna ha tagit partiernas sista mandat. I ett läge där Liberalerna hade fått 394 röster färre skulle de i sin tur ha förlorat sitt sista mandat till Socialdemokraterna. 22

25 Knappt hälften av valdagsrösterna till kandidater från den egna kommunen I tabell 15 framgår i vilken grad väljarna har röstat på kandidater från den egna kommunen, den egna regionen eller från övriga regioner. Siffrorna gäller endast röster avgivna på valdagen. Det bör observeras att rösterna på kandidater från väljarens egen hemkommun också ingår i rösterna på kandidater från väljarens egen region. Exempel: 32,5 procent av väljarna i Finström röstade på kandidater från Finström. 72,7 procent röstade på kandidater från landsbygden. Detta innebär att 40,2 procent av finströmsväljarna röstade på kandidater från andra landsbygdskommuner. Totalt röstade nästan 49 procent av dem som röstade på valdagen på en kandidat från den egna hemkommunen var denna siffra 54 procent. Vanligast att rösta på kandidater från den egna kommunen var det i Mariehamn och skärgården och minst vanligt på landsbygden. Då bör man dock beakta att skärgårdens procent dras ner av Kökar, där andelen är noll, eftersom ingen kandidat skriven i kommunen fanns. I flera av skärgårdskommunerna rörde sig andelen hemmaröster kring procent. Frånsett Kökar hade Sund och Finström den lägsta andelen med omkring 30 procent. Tabell 15. Röster avgivna på valdagen i lagtingsvalet efter de röstandes och kandidaternas hemkommuner, fördelning i procent Kandidatens hemkommun Den röstandes Totalt Samma som Skärgården Landsbygden Mariehamn hemkommun den röstandes totalt totalt Brändö 100,0 70,8 82,3 8,3 9,4 Eckerö 100,0 68,7 1,6 88,4 10,0 Finström 100,0 32,5 3,1 72,7 24,2 Föglö 100,0 48,6 56,2 30,1 13,7 Geta 100,0 46,6 1,7 81,5 16,9 Hammarland 100,0 35,7 1,2 71,9 26,9 Jomala 100,0 40,4 2,5 63,1 34,4 Kumlinge 100,0 71,2 91,3 1,9 6,7 Kökar 100,0-22,0 22,0 55,9 Lemland 100,0 44,7 2,5 71,3 26,2 Lumparland 100,0 50,9 3,6 76,6 19,8 Saltvik 100,0 52,0 2,3 79,9 17,8 Sottunga Sund Vårdö 100,0 58,5 70,7 12,2 17,1 100,0 29,5 10,8 70,0 19,3 100,0 63,3 69,3 18,7 12,0 Mariehamn 100,0 57,5 3,1 39,6 57,4 Landskomm. 100,0 43,7 10,0 66,4 23,7 -Landsbygden 100,0 42,2 3,0 72,4 24,6 -Skärgården 100,0 55,7 67,4 16,8 15,8 Åland 100,0 48,8 7,4 56,5 36,1 23

26 Hälften av rösterna gick till 22 kandidater, 223 delade på andra hälften Tabell 16 upptar samtliga kandidater, deras kandidatnummer, hemkommun, röstetal totalt och efter röstningstidpunkt, samt valdagsrösterna fördelade på kommun. Kommunnamnen, som är förkortade till två bokstäver, kommer i samma ordning som i övriga tabeller. Liberalerna, Centern och Socialdemokraterna hade sina kandidater uppställda på enmanslistor, medan övriga grupper hade alla kandidater på samma lista. Valmatematiskt blir effekten densamma om ett parti har alla kandidater på samma lista eller på enmanslistor. En orsak till att vissa partier har alla kandidater på samma lista, medan andra har enmanslistor är att en lista får innehålla högst 45 kandidater. Man kan notera att 35 kandidater, varav 10 kvinnor och 25 män, fick mera än 100 röster vardera och 120 kandidater, varav 49 kvinnor och 71 män, mindre än 20 röster. Medeltalet var 52 röster per kandidat. För kvinnor var medeltalet 49 röster och för män 54 röster. De kandidater som fick mest röster var liberalerna Gunnar Jansson och Viveka Eriksson med 749 respektive 734 röster. Därefter följde centerpartisterna Britt Lundberg med 383 röster, Roger Nordlund med 304 röster och Anders Englund med 301 röster. Hälften av rösterna tillföll de 22 populäraste kandidaterna som tillsammans fick röster eller 49,8 procent av samtliga godkända röster. För 71 procent av kandidaterna var hemkommunen den kommun där de fick det största röstetalet. Den enda kandidat som fick mera än 100 valdagsröster i någon annan kommun än sin hemkommun var Viveka Eriksson som fick 214 röster i Mariehamn. Gunnar Jansson och Anders Eriksson var de enda kandidater som fick valdagsröster i alla kommuner. Viveka Eriksson, Anders Englund, Britt Lundberg och Gun-Mari Lindholm fick röster i 14 kommuner. 24

27 Tabell 16. Lagtingskandidaternas röstetal efter röstningstidpunkt samt valdagsrösterna fördelade på kommun Politisk gruppering Röster Kandidaternas nummer, namn Totalt Före valdagen På valdagen och hemkommun Tot. Br Ec Fi Fö Ge Ha Jo Ku Kö Le Lu Sa So Su Vå Mh Frisinnad Samverkan 2 Ahlgren Anneli Mh Ehn Johan Mh Carlson Carl-Åke Su Dahlén Eva Le Dahlén Viktor Mh Fagerström Susanne Le Guildford Susanne Mh Henriksson Catharina Jo Holmberg Lillan Mh Häggblom Fredrik Mh Isaksson Lennart Mh Jansson Dennis Jo Jansson Roger Mh Karlsson Johan Mh Liewendahl Robert Mh Lindfors Nina Mh Lindqvist Fredrik J V Le Salminen Anthonio Mh Strand Jörgen Jo Sundberg Victoria Mh Valve Wille Jo Williams Karl-Erik Le Öfverström Clas Mh Åländsk Center 25 Berglund Rita Su Schåman Gunilla Ku Häggblom Monica Ec Blomberg Tom Mh Eliasson Torbjörn Sa Joelsson Annsofi Lu Holmberg Böge Mh Stenros Göran So Söderlund Tor-Erik Le Larsson Patrik Sa Jansson Anders Ge Wickström Ann-Lis Mh Carlson Gun Ha Larsson Gunvi Fi Söderholm Mikael Sa Pastoor Frederik Fi Johns Loffe Fi Björk Dennis Mh Söderström Kenth Le Holmberg David Mh Grönholm Marianne Jo Lindström Henry Sa Fast Tony Ha Slotte Roger Jo Sundblom Ethel Fö Mattsson Jan-Erik Ec Erickson Mikael Mh Isaksson Stefan Fi Englund Anders Vå Johansson Ulf Fi Mattsson Stig Ha Eriksson Kaj Fi Höglund Roger Fi

28 Politisk gruppering Röster Kandidaternas nummer, namn Totalt Före valdagen På valdagen och hemkommun Tot. Br Ec Fi Fö Ge Ha Jo Ku Kö Le Lu Sa So Su Vå Mh Åländsk Center forts. 58 Karlsson Sören Fi Salmén Jan Sa Lundberg Britt Mh Wilhelms Brage Lu Björling Ingvar Ge Hendersson Kristian Ha Gustafsson Ulf Jo Thörnroos Veronica Br Andersson Camilla Ge Erlandsson Fredrik Mh Nordlund Roger Mh Lundberg Magnus Mh Blomster Bjarne Mh Berglund Jan-Erik Mh Karlsson Runar Sa Liberalerna på Åland 73 Janson Anna Mh Gammals Bror Mh Sjögren Katrin Mh Lundberg Margaret Br Fagerholm Inga-Britt Mh Fogelström Siv Mh Karlsson Hans Mh Dahl Ulla-Britt Su Mattsson Åke Fi Larpes Gard Su Eriksson Viveka Fi Eklöw Raija-Liisa Lu Fagerholm-Sjöblom Silvana Sa Sjöblom Tommy Sa Jansson Håkan Ha Söderholm Torgny Mh Backas Kaj Jo Lindholm Stig Mh Asumaa Tony Le Jalava Petra Fi Eriksson Roger Mh Sundblom Nils Olof Ge Fabritius Niklas Sa Alén Sune Mh Erland Olof Fi Larpes-Nordas Gunmarie "Kyni" Mh Smeds Janne Mh Sjölund Folke Mh Lindgrén Jan Sa Haidari Benn Mh Holmström Gun Le Lindqvist Leena Sa Eriksson Sirpa Jo Westmark Ulf-Peter Mh Perämaa Mats Ku Henriksen Helena Su Petäjä Saija Jo Söderholm Reino Mh Smeds Nina Br Jansson Gunnar Mh Johans Benita Le Eriksson Roger Jo Pettersson-Hemming Inga-Lill Mh Mattsson Kjell Mh

29 Politisk gruppering Röster Kandidaternas nummer, namn Totalt Före valdagen På valdagen och hemkommun Tot. Br Ec Fi Fö Ge Ha Jo Ku Kö Le Lu Sa So Su Vå Mh Liberalerna på Åland forts. 117 Gustafsson Birgitta Le Sjöstrand Leo Mh Rögård Inga-Lill Fi Sundman-Danielsson Christel Mh Tapio Dick Le Mattsson Tuula Mh Gustafsson Fredrik Mh Sundblom Torsten Fö Sonck Pekka Mh Karlsson Ralf Su Wikström Carl-Johan Mh Holmberg Kurt Br Sjödahl Pamela Mh Widberg Eva-Maria Jo Vaitilo Hannele Mh Eriksson Sune Le Liljehage Jan Jo Stjärnfelt Mikael Ec Ålands Socialdemokrater 135 Sjöblom Kjell Mh Gunell Camilla Mh Flöjt Bill Jo Bång Martin Ha Lagerberg Henrik Ha Khani Bita Mh Sjöberg Maj-Gun Su Flöjt Inger Jo Nordberg Rita Jo Löthman Henrik Mh Markkula Lars Mh Nyberg Kjell Jo Hallbäck Siv Mh Ahlbeck Hillevi Mh Sjölund Annika Mh Snellman Stefan Mh Mattsson Jan Ha Fjäder Sturle Sa Nilsson Martin Su Grundström Kaj Mh Aaltonen Carina Jo Granesäter Mats Mh Fogelström Karl-Johan Mh Holmberg Igge Mh Trofors Milla Mh Ringwall Eva Mh Mattsson Sigrid Ha Hanström Marie Ku Winé Göte Su Karlsson Peter Fi Wirta Inga-Britt Mh Jansson Gudrun Le Andersson Ulla Mh Olofsson Julia Mh Vesa Anna Vå Sundback Barbro Mh Aspbäck Per-Åke Mh Ålund Sophia Jo Jansson Monica Jo Höglund Leif Jo Henriksson Christina Mh Brändström Gudrun Ec Andersson Peter Mh Kärki Kari Ec Johansson Christina Mh Söderlund Sanna Ec Isaksson Carl Ha Sundblom Lennart Fö Lybeck Kaj Mh Stenmark Anders Ku Beijar Christian Mh