Digital agenda för Europa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Digital agenda för Europa"

Transkript

1 Digital agenda för Europa Rapport Kristin Eriksson, utsänd från Sundsvalls kommun våren 2014 Mid Sweden European Office, Av Palmerston 3, B-1000 Brussels, Belgium Tel Fax

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning En digital agenda för Europa Varför spelar IKT en så stor roll för tillväxt i Europa? En digital agenda för Europa Mål och resultat för den digitala agendan Resultatindikatorer Aktuell resultattavla, maj Resultattavla på svenska Trender Sverige jämfört med andra medlemsländer Bredbandsmarknaden Internetanvändning Digital kompetens E-handel E-förvaltning E-hälsa Goda exempel och inspiration Finansieringsmöjligheter Ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF) - digital Horisont Programmet för Abient Assisted living, AAL IKT-lösningar som stöd för äldre Avslutande reflektioner

3 1 Inledning Denna rapport utgör en kunskapssammanställning inom Informations- och Kommunikationsteknologi, IKT, i EU. Den redovisar fakta om hur långt digitaliseringen har nått i Europa. Tanken är även att den ska tjäna som inspiration genom att visa vad andra har gjort samt presentera finansieringsmöjligheter. Rapporten har skrivits av Kristin Eriksson, utsänd från Sundsvalls kommun, för att under perioden januari till och med juli 2014 arbeta som handläggare vid Mid Sweden European Office i Bryssel. Författaren vill ta tillfället i akt och tacka kontoret, ägarna och Sundsvalls kommun för en lärorik tid som givit många nya erfarenheter och kontakter samt framförallt givit ett europeiskt perspektiv på många av de frågor som är viktiga för Jämtland och Västernorrland. Tack! 1.1 En digital agenda för Europa Den digitala agendan för Europa utgör en viktig pusselbit som ska bidra till en smart och hållbar tillväxt för alla. EU- kommissionen lanserade i mars 2010 strategin Europa som ska ta Europa ur finanskrisen och förbereda EU:s ekonomi för nästa årtionde. Den digitala agendan för Europa är ett av sju huvudinitiativ (flaggskeppsinitiativ) inom ramen för Europa 2020-strategin för att nå smart hållbar tillväxt för alla. Här nedan presenteras huvudinitiativen. Smart tillväxt - En digital agenda för Europa - Innovationsunionen - Unga på väg Hållbar tillväxt - Ett resurseffektivt Europa - En integrerad industripolitik för en globaliserad tid Tillväxt för alla - En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen - Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning I den digitala agendan för Europa beskrivs den nyckelroll som användningen av IKT måste ha för att Europa ska kunna uppnå sina ambitioner för Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) Den digitala agendan bygger på omfattande samråd, i synnerhet resultaten från Rapport om digital konkurrenskraft: de största landvinningarna för strategin i2010 under , KOM(2009) 390, kommissionens offentliga samråd om framtida IKT-prioriteringar, slutsatserna från rådets möte (Transport, telekommunikation och energi) i december 2009, Europa 2020-samrådet och Europa 2020-strategin Samt ICT Industry Partnership Contribution to the Spanish Presidency Digital Europe Strategy, Europaparlamentets initiativbetänkande om 2015.eu samt den förklaring som antogs vid det informella ministermötet i Granada i april Alla dessa finns tillgängliga på: 3

4 De utmaningar som behöver lösas kan sammanfattas i nedanstående tre punkter. Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad värld, med full sysselsättning. Att hantera effekterna av en åldrande befolkning samtidigt som offentliga tjänster uppnår bättre kvalitet. Ett omdömesgillt ansvarstagande för offentliga utgifter och miljömässiga konsekvenser. Syftet med den digitala agendan är att lägga upp en plan för hur man kan maximera IKT s sociala och ekonomiska potential, i synnerhet internet, som ett mycket viktigt medium för ekonomisk och samhällelig verksamhet, såsom för affärer, arbete, förströelse, kommunikation och yttrandefrihet. Genomförandet av den digitala agendan ska leda till innovation och ekonomisk tillväxt samt förbättra vardagslivet för både medborgare och företag. En mer omfattande och effektiv användning av digital teknik ska därmed hjälpa Europa att klara viktiga utmaningar och ge medborgarna bättre livskvalitet genom till exempel bättre hälso- och sjukvård, säkrare och effektivare transportlösningar, renare miljö, nya mediemöjligheter och enklare tillgång till offentliga tjänster och kulturellt utbyte. Den digitala ekonomin växer sju gånger snabbare jämfört med resten av ekonomin. IKT-sektorn, står direkt för sex procent av EU:s BNP, med ett marknadsvärde på 660 miljarder euro per år, men bidrar med betydligt mycket mer till den totala produktivitetsökningen (20 procent direkta produktivitetsökningar från IKT-sektorn och ännu mer från IKT-investeringar). Det beror på att det är en mycket dynamisk och innovativ sektor som även bidrar till att förändra hur affärsverksamhet bedrivs inom andra sektorer. Informations- och kommunikationstekniken har också stora sociala effekter. Exempelvis använder 250 miljoner personer i Europa internet varje dag, och i stort sett samtliga européer äger mobiltelefoner vilket påverkar livsstilen rent allmänt. Många menar att dagens utveckling av höghastighetsnät har samma revolutionerande effekter som utbyggnaden av el- och transportnät hade för hundra år sedan. Hemelektronikens kontinuerliga utveckling innebär att gränserna mellan olika typer av digital utrustning håller på att suddas ut. Tjänster konvergerar och förflyttas från den fysiska världen till den digitala och blir universellt tillgängliga från varje typ av utrustning, oavsett om det rör sig om smarta mobiltelefoner, surfplattor, persondatorer, digitalradio eller HD-tv. Enligt olika prognoser kommer nästan allt digitalt innehåll och alla tillämpningar att levereras online Varför spelar IKT en så stor roll för tillväxt i Europa? EU-kommissionen menar att de har stöd för sina påståenden om varför IKT-sektorn är så viktig för att ta Europa ur krisen. Här listas några exempel. - Internet, i sig självt, har bidragit till 21 procents av ökning av BNP från 2005 till IT-mogna företag har tio procent högre tillväxt, dubbelt så hög export och skapar dubbelt så många arbetstillfällen jämfört med företag som inte använder IKT. 4

5 - Om gemensamma överenskommelser kunde nås om molntjänster och datormoln så skulle Europas BNP öka med 0,1 0,4 procent. - IKT-sektorn står direkt för 6 procent av EU:s BNP. - IKT-investeringar ger 50 procentiga produktivitetsökningar. - Internetanvändingen fördubblas vart annat, vart tredje år. Antalet trådlöst uppkopplade apparater förväntas fördubblas från 2015 till Mobil datatrafik förväntas öka gånger från 2012 till Antalet IT-anställda har ökat med 3 procent i Europa trots den ekonomiska krisen. 2 En digital agenda för Europa Den digitala agendan beskriver vilka hinder som behöver åtgärdas för att nå en smart och hållbar tillväxt för alla. Hindren ska överbryggas med hjälp av en handlingsplan med sju huvudåtgärder samt 101 tillhörande aktiviteter. De sju huvudåtgärderna i den digitala agendan är: 1. Fungerande digital inre marknad 2. Stärka interoperabilitet och standardisering 3. Öka tillit och säkerhet online 4. Främja snabb och ultrasnabb internetaccess 5. Investera i forskning och innovation 6. Gynna digital kultur, digital färdighet och digital integration 7. Dra fördel av smart teknikanvänding i samhället 2.1 Mål och resultat för den digitala agendan Den digitala agendan innehåller 13 resultatindikatorer som ska indikera om Europa närmar sig målsättningarna om en smart och hållbar tillväxt för alla. Resultatindikatorerna kommer ifrån en större mängd jämförande statistik som godkändes av medlemsländerna redan Dessa följs upp genom att man i maj varje år offentliggör en resultattavla som redovisar aktuella uppgifter om vilka framsteg som görs inom den digitala agendan. Se aktuell uppföljlning under rubrik och Resultatindikatorer De 13 fastlagda resultatindikatorerna är fördelade på nedanstående sex rubrikområden Bredbandsmål Basbredband för alla senast 2013: basbredbandstäckning för 100 procent av EUmedborgarna. (Utgångsläge: I december 2008 låg DSL-täckningen på 93 procent (i procent av den totala EU-befolkningen).) 3 För mer information se Benchmarking framework Det är en begreppsmässig ram för insamling av statistik om informationssamhället samt en förteckning över centrala indikatorer för benchmarking 5

6 Snabbt bredband senast 2020: Bredband på 30 Mbit/s eller mer för 100 procent av EU-medborgarna. (Utgångsläge: I januari 2010 avsåg 23 procent av bredbandsabonnemangen minst 10 Mbit/s.) Ultrasnabbt bredband senast 2020: 50 procent av hushållen i EU bör ha bredbandsabonnemang som avser mer än 100 Mbit/s. (Inga uppgifter om utgångsläget.) Den digitala inre marknaden Främjande av e-handel: Senast 2015 bör 50 procent av befolkningen handla online. (Utgångsläge: Under 2009 hade 37 procent av personerna i ålderskategorin år beställt varor eller tjänster på Internet under de senaste tolv månaderna.) Gränsöverskridande e-handel: Senast 2015 bör 20 procent av befolkningen handla över gränserna online. (Utgångsläge: Under 2009 hade 8 procent av personerna i ålderskategorin år beställt varor eller tjänster från säljare i andra EU-länder via Internet under de senaste tolv månaderna.) E-handel för företag: Senast 2015 bör 33 procent av de små och medelstora företagen köpa och sälja online. (Utgångsläge: Under 2008 sålde och köpte 24 procent respektive 12 procent av företagen online till ett värde av 1 procent eller med av deras omsättning/sammanlagda köp.) En inre marknad för telekomtjänster: Till 2015 bör skillnaden mellan roamingpriserna och priserna för nationella samtal närma sig noll. (Utgångsläge: Under 2009 låg det genomsnittliga roamingpriset per minut på 0,38 cent (per utgående samtal) och det genomsnittliga priset per minut för samtal inom EU på 0,13 cent (inbegripet roaming).) Digital integration Den regelbundna internetanvändningen bör öka från 60 procent till 75 procent senast 2015 och från 41 procent till 60 procent för missgynnade grupper. (Utgångstalen avser 2009.) Andelen personer som aldrig har använt Internet bör halveras till 2015 (till 15 procent). (Utgångsläge: Under 2009 hade 30 procent av personerna i ålderskategorin aldrig använt internet.) Offentliga tjänster E-förvaltning senast 2015: Cirka 50 procent av medborgarna bör utnyttja e- förvaltningstjänster och mer än hälften av dessa bör skicka in ifyllda blanketter. (Utgångsläge: Under 2009 hade 38 procent av personerna i ålderskategorin utnyttjat e-förvaltningstjänster under de senaste tolv månaderna och 47 procent av dessa hade använt e-förvaltningstjänster för att skicka in ifyllda blanketter.) Gränsöverskridande offentliga tjänster: Senast 2015 bör alla de viktigaste gränsöverskridande offentliga tjänster som finns förtecknade i den lista som medlemsstaterna ska enas om senast 2011 finnas tillgängliga online. (Inga uppgifter om utgångsläget.) 6

7 Forskning och innovation Mer forskning och utveckling inom IKT: De offentliga investeringarna bör fördubblas till 11 miljarder euro. (Utgångsläge: De statliga anslagen eller utgifterna för forskning och utveckling (ICT GBAORD) låg 2007 på 5,7 miljarder euro i nominellt värde.) En koldioxidsnål ekonomi Främjande av lågenergibelysning: Senast 2020 bör man ha åstadkommit en total minskning med 20 procent av energiutnyttjandet beträffande belysning. (Inga uppgifter om utgångsläget.) 7

8 2.1.2 Aktuell resultattavla, maj 2014 Nedanstående resultattavla visar det aktuella läget beträffande hur långt EU har nått när det gäller de 13 resultatindikatorerna som presenterats ovan. Resultattavlan visar respektive indikators startpunkt, utvecklingen samt indikatorns målår. 8

9 2.1.3 Resultattavla på svenska Genomsnitt i EU Bredband 2014 Mål Grundläggande bredbandstäckning för alla 100 % 100 % (2013) Digital inre marknad Befolkning som handlar på nätet 47 % Gränsöverskridande e-handel 12 % Små och medelstora företag som säljer på nätet 14 % Digital integration Regelbunden internetanvändning 72 % Missgynnade personers regelbundna internetanvändning 57 % Befolkning som aldrig har använt internet 20 % Offentliga tjänster Allmänheten interagerar med myndigheter på internet 42 % 50 % (2015) 20 % (2015) 33 % (2015) 75 % (2015) 60 % (2015) 15 % (2015) 50 % (2015) Allmänheten skickar in ifyllda blanketter till myndigheter elektroniskt senast % 25 % (2015) 2014 års resultattavla för den digitala agendan utvärderar framstegen på EU-nivå och på nationell nivå. Framstegen mäts mot de 13 huvudsakliga framstegsindikatorerna. Rapporten bygger på uppgifter från EU-kommissionen har hittills genomfört 72 av 101 åtgärder inom den digitala agendan för Europa. Ytterligare 23 åtgärder planeras för att de ska kunna genomföras inom respektive tidsfrist. Sex stycken har försenats eller riskerar att försenas. 9

10 2.1.4 Trender Vanlig internetanvändning går upp: Antalet människor som använder internet minst en gång i veckan har ökat från 60 procent till 72 procent sedan De länder som har gjort mest framsteg är Grekland, Rumänien, Irland, Tjeckien och Kroatien. De länder som har de bästa resultaten (mer än 90 procent använder internet) är Danmark, Sverige, Nederländerna och Luxemburg. I USA använder 87 procent de vuxna internet. Stora framsteg bland svaga grupper: Internetanvändningen bland arbetslösa personer, personer med låg utbildningsnivå och äldre personer har gått upp till 57 procent från 41 procent för fyra år sedan. Om nuvarande trender håller i sig kommer målet på 60 procent att nås före Andelen icke-användare har sjunkit med en tredjedel: 20 procent av EU-invånarna har aldrig använt internet (en tredjedel mindre än för fyra år sedan). Om de nuvarande trenderna fortsätter kommer målet att få ner siffran till 15 procent innan 2015 att uppnås. Fler handlar på nätet: 47 procent av EU-medborgarna handlar nu på nätet, en ökning med 10 procent, vilket innebär att målet på 50 procent fram till 2015 sannolikt kommer att uppnås. Tillgången är säkrad: 100 procent av EU-medborgarna har nu tillgång till bredband, vanligtvis inbegriper detta flera alternativ (fiber, kabel, ADSL eller 3G/4G mobil). Alla européer har nu, till ett överkomligt pris, som minimum, tillgång till satellitbredband. Teknik för snabbt bredband: Tillgången till 4G, mobilt bredband, ökade kraftigt till 59 procent, jämfört med 26 procent för ett år sedan. Fast uppkopplat internet på minst 30 Mbit/s är tillgängligt för 62 procent av EU:s befolkning, jämfört med 54 procent för ett år sedan och 29 procent år Snabbt bredband finns redan tillgängligt för 90 procent eller mer av hushållen i Belgien, Danmark, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna och Storbritannien De viktigaste återstående utmaningarna Endast 14 procent av företagen med mindre än 250 anställda har försäljning på nätet. Inom hela EU är inte ett enda land ens i närheten av att uppnå EU:s genomsnittsmål på 33 procent senast Europas landsbygdsområden är i riskzonen: Endast 18 procent av hushållen på landsbygden har tillgång till höghastighetsbredband. E-förvaltningstjänsterna stagnerade under De användes av endast 42 procent av EU:s befolkning. Fortsätter det i denna takt kommer inte medlemsländerna att uppnå målet på 50 procent fram till

11 2.2 Sverige jämfört med andra medlemsländer Bredbandsmarknaden I slutet av 2013 hade 99 procent av de svenska hushållen tillgång till fast bredband (97 procent i EU-länderna). Av de hushåll som finns på den svenska landsbygden har 92 procent tillgång till fast bredband, jämfört med 90 procent i EU-länderna. Snabb bredbandsuppkoppling (minst 30 Mbit/s) är tillgängligt för 71 procent av de svenska hushållen (62 procent i EU). 87 procent av de svenska hushållen har ett fast bredbandsabonnemang (76 procent i EU-länderna). Av dessa abonnemang utgör 38 procent snabbt bredbandsabonnemang (21 i EU-länderna) och 31 procent ultrasnabbt bredband jämfört med bara 5 procent i EU-länderna. Fjärde generationens mobila bredbandsnät är tillgängligt för 99 procent av befolkningen (59 procent i EU-länderna). I Sverige har 110 procent av befolkningen mobilt bredbandsabonnemang jämfört med bara 62 procent i EU-länderna. Indikator Sverige Tillgång till fast bredband (% av befolkningen) Fast bredband på landsbygden (% av landsbygdsbefolkningen) Tillgång till snabbt eller ultrasnabbt bredband (% av befolkningen) Hushåll med fast bredbandsabonnemang (% av befolkningen) Bredbandsabonnemang med minst 30Mbit/s - (% av abonnemangen) Bredbandsabonnemang med minst 100Mbit/s - (% av abonnemangen) Tillgång till 4 generationens mobila bredband - (% av befolkningen) Mobilt bredbandsabonnemang (% av befolkningen) EU:s 28 medlemsländer 11

12 2.2.2 Internetanvändning Under 2013, använde 92 procent av den svenska befolkningen internet minst en gång i veckan, långt över det europeiska genomsnittet på 72 procent. De som använder internet varje dag utgör 81 procent av den svenska befolkningen jämfört med 62 procent i EU-länderna. Fyra procent av svenskarna har aldrig använt internet, jämfört med 20 procent i EU-länderna. Indikator Andel av befolkningen som använder internet varje vecka Andel av befolkningen som använder internet dagligen Andel av befolkningen som aldrig använt internet Sverige EU:s 28 medlemsländer Digital kompetens En undersökning visar att 25 procent av Sveriges befolkning har låg eller ingen digital kompetens jämfört med 47 procent av Europas genomsnittsbefolkning (enligt undersökning baserat på digital kompetens 2012). I Sverige har svaga grupper (exempelvis åriga, lågutbildade, arbetslösa och pensionerade personer) i samhället bättre digital kompetens jämfört med den genomsnittlige EUmedborgaren. När det gäller den digitala kompetensen hos dem som har ett arbete är situationen också mycket bättre i Sverige, 20 procent saknar kompetens, jämfört med 39 procent i EU-länderna. I Sverige uppger 25 procent att orsaken till att de inte har något internetabonnemang beror på bristande digital kompetens. I EU-länderna är den siffran 37 procent. Uppgifterna är hämtade från I Sverige utgör IT-specialister (bred definition) 4,8 procent av den sysselsatta befolkningen, inom EU är siffran 2,8 procent. Uppgifterna är hämtade från Indikator Personer med låg eller ingen digital kompetens (procent av befolkningen) Svaga individer med låg eller ingen digital kompetens (procent av totala antalet svaga individer, se definition ovan) Personer med låg eller ingen digital kompetens i arbetslivet (procent av arbetskraften) Sverige EU:s 28 medlemsländer

13 Hushåll som rapporterar att bristande digital kompetens utgör orsak till varför de inte har något internetabonnemang (procent av dem som inte har något internetabonnemang) IT-specialister som har arbete (procent av totala antalet sysselsatta) E-handel Under 2013 hade 73 procent av Sveriges befolkning handlat varor eller tjänster på nätet de senaste tolv månaderna, jämfört med bara 47 av EU-medborgarna. Svenska invånare har i mycket större utsträckning även handlat online från andra EU-länder, 23 procent av svenskarna jämfört med EU:s 12 procent. Hälften av de stora svenska företagen hade försäljning online, jämfört med 35 procent av de europeiska företagen. Av de små och medelstora företagen var sifforna 23 procent respektive med 14 procent i EU. Indikator Sverige Andel av befolkningen som handlat online Andel av befolkningen som handlat online över landsgränsen Andel av de stora företagen (över 250 anställda) som har försäljning online Andel av små och medelstora företag ( anställda) som har försäljning online EU:s 28 medlemsländer E-förvaltning Under 2013 använde 78 procent av svenskarna internet för offentliga e-tjänster. Endast 41 procent av EU-medborgarna använde e-tjänster. 46 procent av svenskarna skickade in uppgifter helt elektroniskt via e-tjänster jämfört med bara 21 procent av EU-medborgarna. Det nya indexmåttet för e-tjänsternas användarvänlighet visar att Sverige ligger på index 81, på en skala från 0-100, och EU på 70. Måttet för e-tjänsternas transparens visar att Sverige ligger på 59 och EU på 49. Indikator Andel av medborgarna som använt en offentlig e-tjänst de senaste 12 månaderna Sverige EU:s 28 medlemsländer 13

14 Andel av medborgarna som skickat in digitala uppgifter via en offentlig e-tjänst de senaste 12 månaderna E-tjänsters användarvänlighet (index 0-100) E-tjänsters transparens (index 0-100) E-hälsa Under 2013 fick alla sjukhus i Sverige tillgång till snabbt bredband (mer än 50 Mbit/s), jämfört med bara 36 procent av sjukhusen i EU-länderna. I Sverige utbyter 85 procent av sjukhusen kliniska uppgifter med andra vårdinrättningar eller professioner, jämfört med EU-snittet på 55 procent. I Sverige ger endast 8 procent av sjukhusen patienter tillgång till sin egen journal online, 9 procent inom EU-länderna. Indikator Sverige EU:s 28 medlemsländer samt Island och Norge Andel sjukhus med bredbandsuppkoppling med mer än 50 Mbit/s Andel sjukhus som utbyter klinisk digital information med andra aktörer Andel av sjukhusen som ger patienter tillgång till hela eller delar av sin journal online Datoranvändning i samband med patientkontakt (andel av vårdpersonalen) Utbyte av digitala medicinska patientuppgifter med andra vårdinrättningar eller professioner (andel av vårdpersonalen) Digital arkivering av medicinska patientdata (andel av vårdpersonalen som arkiverar digitalt) European Hospital Survey - Benchmarking Deployment of ehealth services ( ) Benchmarking Deployment of ehealth among General Practitioners 2013 (SMART 2011/0033) 14

15 3 Goda exempel och inspiration Det finns många erfarenheter och god inspiration att hämta från olika projekt inom IKT-området. Ofta har projekten en koppling till något annat område. IKTutveckling i sig är ju sällan ett självändamål utan ett medel för att uppnå något annat. Det finns flera initiativ som har stark IKT-anknytning. Det är ogörligt att lista enskilda goda projektexempel eftersom det finns så många att välja bland, inom så många olika områden. Därför hänvisas här nedan endast till några samlade listor och kataloger med överskådliga projektbeskrivningar som andra aktörer har sammanställt. I inledningen av denna rapport beskrivs de sju flaggskeppsinitiativen som ska leda till en smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020-strategin). Bland flaggskeppsinitiativen utgör Den Digitala Agendan naturligtvis den mest självklara IKT-anknytningen. Men även flaggskeppsinitiativet, Innovationsunionen, har stark koppling till IKT-området. Inom ramen för det initiativet finns de europeiska innovationspartnerskapen (EIP, European Innovation Partnerships) där ett av partnerskapen handlar om Europas demografiutmaningar, nämligen ett Hälsosamt och Aktivt Åldrande (Active and Healthy Ageing). Det finns även ett annat initiativ som har beröringspunkter kopplande till demografi och IKT nämligen forskningsagendan för fler levnadsår, bättre livskvalitet (More Years, Better Lives). Fjorton EU-länder och Kanada har utarbetat en gemensam forskningsagenda med sikte på fler levnadsår och högre livskvalitet kopplat till hot och möjligheter med de demografiska förändringar som vi står inför. Förutom att forskningsagendan fokuserar på åldrande och hälsofrämjande åtgärder så identifieras teknologi för livet som ett viktigt område att forska på tillsammans med nativitetsproblem, utflyttning från landsbygden, migration med mera. Inom ramen för programmet AAL JP (Ambient Assisted Living, Joint Programme) som handlar om IKT och hälsosamt åldrande, se mer under rubriken Finansieringsmöjligheter, finns en utmärkt projektkatalog med över 100 olika IKT projekt från olika länder, ett projekt per sida. Det ger utmärkt inspiration om IKT-utveckling och aktivt åldrande. EU-kommissionen har också gett ut bra sammanställningar över genomförda projekt inom ramen för den digitala agendan. Den senaste utkom under 2013, IKT för samhälleliga utmaningar, ICT for Societal Challenges. Den presenterar innovativa projekt kopplade till IKT inom fem olika områden, nämligen - hälsosamt liv och åldrande - effektivt resursutnyttjande - smarta, gröna transporter 15

16 - innovativa offentliga e-tjänster - säkert liv på nätet Europeiska institutet för innovation och teknologi (European Institute of Innovation and Technology, EIT) är en fristående del av EU som ska främja innovation och entreprenörskap för att klara de utmaningar som Europa står inför. Institutet binder samman universitet, forskningslabb och företag i gränsöverskridande partnerskap, så kallade KICs, Knowledge and Innovation Communities. Just nu finns tre aktiva KICs där en av dem har en tydlig koppling till IKT. - Innovationspartnerskap för begränsad klimatförändring samt klimatanpassningar, Climate-KIC, climate change mitigation and adaptation - IKT lab samt IKT, EIT ICT Labs, information and communication technologies - Innovationspartnerskap för hållbar energy, KIC InnoEnergy, sustainable energy Här utöver finns en rad andra sammanställningar och databaser att hämta projektidéer och inspiration ifrån, inte minst ifrån strukturfonderna samt de tidigare ramprogrammen för forskning och utveckling, FP6 och FP7. 4 Finansieringsmöjligheter Det finns många sätt att finansiera de aktiviteter som ska bidra till att uppfylla innehållet i den digitala agendan. Förutom möjligheterna inom strukturfonderna framförallt den Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, övriga mål 2 och mål 3 (territoriella och interregionala program) så finns stora möjligheter inom forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF) samt en fond som syftar till IKT-lösningar som stöd för äldre, AAL (Ambient Assisted Living). De operationella programmen för strukturfonderna är ännu inte beslutade för programperioden varför någon utförlig information om de finansieringsmöjligheterna inte kan ges här. Med allra största sannolikhet kommer dock det operationella programmet för Regionala Utvecklingsfonden för Mellersta Norrland att innehålla åtgärder som ska bidra till att uppfylla det tematiska målet för Smart tillväxt, nämligen Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. Så snart programmet är klart finns information att hämta hos Tillväxtverket. 4.1 Ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF) - digital Ett sammanlänkat Europa, CEF, är ett program som framförallt berör transportinfrastruktur men inte enbart. CEF Digital är en finansieringsfond som är direkt kopplad till den digitala agendan. Den uppgår till 1,14 miljarder euro under hela programperioden Av denna summa ska 170 miljoner euro avsättas till bredband och 970 miljoner euro till aktiviteter som främjar 16

17 digital serviceinfrastruktur för gränsöverskridande service för medborgare, företag och offentlig sektor. 4.2 Horisont 2020 Inom forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020 finns flera finansieringsmöjligheter kopplade till IKT. Ett exempel på ett konsortium som redan har bildats och har öppna utlysningar är eurobotics inom ramen för Horisont Fler samarbetskonstellationer är under bildande. Horisont 2020 är uppbyggt i tre delar, där alla delar innefattar IKT. - Spetskompetens, excellent science, (totalt 24,4 mdr euro fördelat över sju år) a. Europeiska forskningsrådet, Frontier research (ERC) ( 13.1 billion) b. Samverkansforskning inom nya och lovande områden, Future and Emerging Technologies (FET) ( 2.7 billion) c. Mobilitetsprogrammet Marie Sklodowska-Curie, Skills and career development (MSCA) ( 6.1 billion) d. Forskningsinfrastruktur, Research infrastructure ( 2.5 billion) - Främjande av industriellt ledarskap, Industrial leadership (totalt 17 mdr euro fördelat över sju år) a. Satsningar på nyckelteknologi, Leadership in enabling and industrial technologies ( 13.6 billion) i. IKT, Information and Communication Technologies (ICT) ii. Nanoteknologi, avancerade material, avancerad tillverkning och bearbetning, Nanotech, materials, manufacturing, processing iii. Bioteknik, Biotechnology iv. Rymdteknologi, Space b. Tillgång till riskkapital, Access to risk finance ( 2.8 billion) c. Innovationer i små och medelstora företag, Innovations in SME ( 0.6 billion) - Samhälleliga utmaningar, Societal challenges (totalt 29,7 mdr euro fördelat över sju år) a. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande, Health, demographic change and wellbeing ( 7.5 billion) b. Livsmedelstrygghet, hållbart jord- och skogsbruk, marin-, maritime samt insjöforskning och bioekonomi, Food security, sustainable agriculture and forestry, marine, maritime and inland water research, and the bio-based economy ( 3.9 billion) c. Säker, ren och effektiv energy, Secure, clean and efficient energy ( 5.9 billion) d. Smarta, gröna integrerade transporter, Smart, green and integrated transport ( 6.3 billion) e. Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror, Climate action, environment, resource efficiency and raw materials ( 3.1 billion) f. Inkluderande, innovatiova och reflekterande samhällen, Inclusive, innovative and reflective societies ( 1.3 billion) g. Säkra samhällen, Secure and innovative societies ( 1.7 billion) 17

18 I det föregående ramprogrammet för forskning och innovation, FP , inom den del som handlar om IKT (Cooperation ICT Theme and e-infrastructures within Capacities) fanns en kumulativ budget på 2,5 mdr SEK. 176 svenska organisationer deltog i ovan nämnda del av Sjunde ramprogrammet samt i 498 olika projekt (59 av dessa projekt koordinerades av någon svensk organisation). Det innebär att Sverige deltog i 21 procent av alla projekt. I Sverige gick 83 procent av finansieringen till universitet och högskolor (66 procent i EU), 16 procent till näringslivet (29 procent inom EU) varav 9 procent till stora företag och 7 procent till små och medelstora företag. 4.3 Programmet för Abient Assisted living, AAL IKTlösningar som stöd för äldre AAL är ett IKT-program som lanserades 2008 och dess totala budget uppgår till 700 miljoner euro fördelat på 6 år. Syftet med AAL är att den tekniska utvecklingen inom IT och telekommunikation skall komma till nytta för äldre personer bland annat för möjlighet att stanna kvar längre i sin hemmamiljö, få stöd till egenvård och bättre hälsa, stöd till ett fortsatt aktivt deltagande i samhällsfunktioner (kultur, ekonomi, arbete m m), samt ett fortsatt eller utökat socialt kontaktnätverk. Ett annat syfte med programmet är att stödja den europeiska industrin att utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster inom IKT-området. Programmet ligger nära marknaden med en beräknad tid av 2-3 år mellan projekt och marknad. Projekten implementeras av respektive medlemslands deltagande myndighet, för Sveriges del är det VINNOVA. Under 2014 sker utlysningar som handlar om hur IKT-lösningar - kan förena ökade krav och minskade kostnader - kan öka det formella och informella stödet för den åldrande befolkningen - minska vårdtyngden genom satsningar på förebyggande arbete och egenvård - stödja övergången till bättre hemvård och offentlig vård Se Det finns en projektkatalog som beskriver alla 122 projekt inom AAL som har bedrivits under perioden som kan utgöra god inspiration, se 18

19 5 Avslutande reflektioner Den här rapporten har fokus på det europeiska perspektivet men avslutningsvis vill jag ändå nämna något om det nationella och regionala perspektivet samt ge några reflektioner. Den svenska regeringen tog 2011 fram en sammanhållande strategi för ITpolitiken. Strategin går under namnet IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige och syftar till att samla alla pågående aktiviteter för att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Målet med regeringens IT-politik är att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. I mitten av 2012 tillsattes Digitaliseringskommissionen, en tillfällig myndighet som verkar fram till sista december Den har i uppdrag att arbeta för att det IT-politiska målet blir verklighet. Digitaliseringskommissonen har även samordningsansvaret att administrera det frivilliga regionala signatärskapet. Det innebär att Digitaliseringskommissionen ska följa arbetet i länen med att ta fram regionala digitala agendor. Enligt en nulägesanalys, mars 2014, från Digitaliseringskommissionen konstateras att samtliga län har anslutit sig till arbetet med regionala digitala agendor men kommit olika långt i processen. Jämtlands län var sist ut tillsammans med två andra län att underteckna sin avsiktsförklaring den 9 januari Västernorrlands län undertecknade sin avsiktsförklaring i februari Förankringsoch framtagningsarbetet finansieras huvudsakligen med ordinarie medel. Arbetet med de regionala digitala agendorna är ett frivilligt åtagande för länen. Arbetet bedrivs utifrån länens egna förutsättningar och behov. Det finns inga nationella medel avsatta för arbetet med att ta fram agendorna. Endast ett fåtal län har ansökt om externa medel för processen. I samtliga dessa fall står Tillväxtverket som delfinansiär. Nulägesanalysen gör en bedömning över vilka sakområden som har pekats ut som särskilt prioriterade i respektive läns regionala digitala agenda. I Jämtland har man inte pekat ut några sakområden (infrastruktur, e-tjänster, hälsa, skola eller digitalt utanförskap) eller prioriteringar mellan dessa beroende på att länet befinner sig tidigt i processen. I Västernorrland har man framförallt valt att fokusera på IT-infrastruktur samt ITanvändning för invånare och företag. Arbete med handlingsplaner pågår. Satsningar på IT-infrastruktur och digitaliseringens möjligheter är viktigt för att skapa attraktivitet, tillväxt och utveckling vilket denna rapport förhoppningsvis beskrivit på ett övertygande sätt. Både Jämtlands och Västernorrlands läns regionala utvecklingsstrategier, RUS:ar, betonar betydelsen av att satsa på IKT, både utifrån IT-infrastruktur och utifrån IKT-utveckling generellt. När det gäller det förstnämnda, visar en nyligen gjord undersökning, Bredbandskollen mobil surfhastighet 2014, från Stiftelsen för internetinfrastruktur.se, att Jämtlands och Västernorrlands län tillhör de fyra sämsta länen i Sverige beträffande genomsnittlig mobil surfhastighet både när det gäller att ta emot och skicka data. Rapporten är även nedbruten på kommunnivå, https://www.iis.se/docs/bredbandskollen_mobil_surfhastighet_2014.pdf. 19

20 Även tillgänglighet till fast bredband behöver förbättras. När det gäller utvecklingen av tjänster i nätet så finns stor utvecklingspotential för både företag, offentlig verksamhet och invånare. Här handlar det om allt ifrån e-handel, e-tjänster, e-förvaltning till e-hälsa. Allt med stora effektiviseringsvinster med tanke på länens gleshet, demografiutmaningar, kompetensnivå och långa avstånd. Mycket intressant utvecklingsarbete och flera lyckade IT-projekt har gjorts i våra län och förhoppningen är att denna rapport ska inspirera till fortsatta framgångar nu när en ny programperiod startar. Det finns stora finansieringsmöjligheter även utanför strukturfonderna. Genom internationellt utbyte kan nya perspektiv och idéer födas varför jag särskilt vill lyfta fram de internationella programmen såsom forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020, AAL (IKT-lösningar som stöd för äldre) och CEF-digital (ett sammanlänkat Europa). 20

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Björne Hegefeldt Tillväxtverket 1 Östersjöstrategin i Sverige Vad är det? Vad gör vi? 2 Varför Östersjöregionen? Gemensamma utmaningar kring miljö,

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 HORISONT 2020 EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 Den fleråriga budgetramen 2014 2020: Europeiska rådets slutsatser av den 8 februari 2013 Främsta utmaningen: att stabilisera det

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter.

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Europa 2020 - Kommisionens program för att hantera vägen ut ur krisen - Består av sju huvudinitiativ - Smart tillväxt - En digital

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas EU-supportkontoret t t - en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas inom EUs sjunde ramprogram, FP7 Catharina Ottestam, Innventia Vad är EU-kontoret? Pilotprojekt, det första

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Digital agenda för Europa: nyckelinitiativen (se också IP/10/581 och MEMO/10/199)

Digital agenda för Europa: nyckelinitiativen (se också IP/10/581 och MEMO/10/199) MEMO/10/200 Bryssel den19 maj Digital agenda för Europa: nyckelinitiativen (se också IP/10/581 och MEMO/10/199) Varför en digital agenda för Europa? Europa behöver en ny åtgärdsplan för optimerad användning

Läs mer

Digital agenda för Sverige

Digital agenda för Sverige Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter Svenskt inflytande Lars Lundqvist Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Powering Regions for the 21 st Century

Powering Regions for the 21 st Century Powering Regions for the 21th Century Josefin Strömberg Bryssel, 2011-04-14 Powering Regions for the 21 st Century Den 14:e april 2011 hölls en konferens under EU:s temavecka EU Substainable Energy Week

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Granskning av grönbok om mobil hälsa

Granskning av grönbok om mobil hälsa Socialutskottets utlåtande 2013/14:SoU29 Granskning av grönbok om mobil hälsa Sammanfattning I utlåtandet behandlar utskottet Europeiska kommissionens grönbok om mobil hälsa ( m-hälsa ), KOM(2014) 219.

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 17.2.2011 2010/2304(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europeiska bredbandssektorn investeringar i digitalt baserad tillväxt

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020 Bilaga 1 Enheten för Regional Tillväxt Sara Johansson Lars Christensen TJÄNSTEUTLATANDE Sida REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND 1(7) Datum 2012-10-25 Ärendenummer KARLS MMUN Kommunstyrelsen dji!miii: Region

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 SÄRSKILDA MÅL 3 Entreprenörskap 4

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Utveckling av företag i Dals-Ed Frukostmöte den 28:e maj

Utveckling av företag i Dals-Ed Frukostmöte den 28:e maj Utveckling av företag i Dals-Ed Frukostmöte den 28:e maj SYFTE utifrån VGRs perspektiv Västra Götalandsregionen vill öka och bredda medverkan i Horizon 2020 (och andra program). - Stärka konkurrenskraften

Läs mer

Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel

Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel Utlysningar Bryssel Horisont2020 LIFE Horisont2020 3 fokusområden områden: Spetskompetens Industriellt ledarskap Samhälleliga utmaningar SC 5 Insatsområde:

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 UTLYSNING 1 (5) Datum Diarienummer 2014-01-01 2013-05607 Reviderad 2014-06-16 Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 1 Utlysningens omfattning VINNOVA är Sveriges

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Lansering av COSME 4 april 2014 Twitter #COSMEse

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Lansering av COSME 4 april 2014 Twitter #COSMEse SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Lansering av COSME 4 april 2014 Twitter #COSMEse 1 Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft 2 BUDGETPROFIL 3 SÄRSKILDA MÅL 4 Entreprenörskap

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Vad innebär Europa 2020 för Västmanland och arbetet med länsplanen?

Vad innebär Europa 2020 för Västmanland och arbetet med länsplanen? Västmanlands Kommuner och Landsting 30 mars 2012 Vad innebär Europa 2020 för Västmanland och arbetet med länsplanen? Clas Tegerstrand, Euroclas AB och Jonny Paulsson, Inspirarum AB Disposition 1. Vad betyder

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor

Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Möjligheter inom sektorsprogrammen till projekt inom sociala frågor Vänersborg, 21 augusti 2015 Kajsa Sundström Van Zeveren kajsa.sundstrom@regionvarmland.se Isabel Poli isabel.poli@regionvarmland.se Vad

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Regional Digital Agenda för Värmland

Regional Digital Agenda för Värmland Regional Digital Agenda för Värmland Internationellt samarbete 2013 Digitala Agendan för Europa ett av sju huvudinitiativ i EU 2020 Syfte - att maximera informations- och kommunikationsteknikens sociala

Läs mer

Ärende 11. Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020

Ärende 11. Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020 Ärende 11 Örebro läns regionala digitala agenda 2014-2020 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-10-06 KS 2015.0311 Handläggare Thommy Andersson, IT-enheten Regional digital agenda Sammanfattning Karlskoga kommun

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Strategi för IT- utveckling 2015

Strategi för IT- utveckling 2015 STYRDOKUMENT IT-strategi 2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 Strategi för IT- utveckling 2015 Innehåll BAKGRUND...1 STATLIGA

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program INBJUDAN OCH PROGRAM Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program Stockholm 16 juni 2015 Seminarium 16 juni

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar

Utvecklingskraft i Sveriges alla delar Utvecklingskraft i Sveriges alla delar EU:s regionalfondsprogram för Sverige 2014-2020 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014

Att använda EU-program som verktyg bakgrund. Halmstad, 22 maj 2014 Att använda EU-program som verktyg bakgrund Halmstad, 22 maj 2014 Vilka EU-program finns det? EU-program 2014-2020 Internationellt Nationellt Regionalt Kreativa Europa 1,3 miljarder Erasmus+ 14,7 miljarder

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Baserad på rapporterna: PiiA Tredje Vågens Automation PiiA LeanAutomation

Läs mer

Nationella Påverkansplattformar

Nationella Påverkansplattformar Nationella Påverkansplattformar Johan Lindberg, VINNOVA NCP-koordinator Erik Litborn Programansvarig Twitter: #vih2020 Maila frågor till: erik.litborn@vinnova.se Agenda Introduktion, VINNOVA och Samordningsfunktionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Kommittédirektiv Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan Dir. 2012:61 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Sammanfattning Regeringen har beslutat om en bred och sammanhållen

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER Erfarenheter och omvärldsanalys Rapport från Följeforskning om införande av Digital Agenda i Örebro län (FIDA) av Anders Avdic Shaji Joseph Handelshögskolan Örebro

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Lägesrapport, Brysselnätverket 20 september 2013

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Lägesrapport, Brysselnätverket 20 september 2013 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Lägesrapport, Brysselnätverket 20 september 2013 Uppstart av kontoret Arbetsplats finns nu i Sweden House Skylt finns nu på väggen utanför min dörr! Ombyggnad

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2~F: s 19 (27) Sammanträdesdatum '~l:, \DLING ~.;r? 2013-02-07 16 201:::~ 42 Dnr 2011/289 Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Märtha Puranen Tillväxtverket

Märtha Puranen Tillväxtverket Märtha Puranen Tillväxtverket Hur har norra Sverige implementerat Lissabonstrategin i strukturfonderna 2007-20132013 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

DIGITALISERING: SPORT + IKT = TILLVÄXT

DIGITALISERING: SPORT + IKT = TILLVÄXT DIGITALISERING: SPORT + IKT = TILLVÄXT Jin Moen Affärs- och innovationsområdeschef Internet of Sports @ Swedish ICT Riksidrottsförbundets Elitidrottskonferens 11 maj 2015, Chalmers Conference Center INTERNET

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

VINNOVAs remissvar på EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation 2014-2020

VINNOVAs remissvar på EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 Linda Bell, +4684733175 Linda.Bell@VINNOVA.se REMISSVAR 1 (11) 2012-01-19 2011-04199 Ert diarienr VINNOVAs remissvar på EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 Sammanfattning

Läs mer

Utmaningsdriven innovation #ViUdi. www.vinnova.se/udi

Utmaningsdriven innovation #ViUdi. www.vinnova.se/udi Utmaningsdriven innovation #ViUdi www.vinnova.se/udi Överblick, återblick, framåtblick Vi ger möjligheten att våga testa nytt innan det blir lönsamt 2632 miljoner kronor investerade VINNOVA i svensk FoI

Läs mer