IT-infrastrukturprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT-infrastrukturprogram"

Transkript

1 IT-infrastrukturprogram för Storumans kommun Upprättad av Storumans kommun

2 Sidan 2 av 19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING Bakgrund Regeringens bredbandssatsning VISION, SYFTE OCH MÅL MED PROGRAMMET KOMMUNENS ORGANISATION FÖR IT INFRASTRUKTURFRÅGOR BESKRIVNING AV KOMMUNEN Befolkning Näringsliv Stora fastighetsägare/områden struktur Offentlig service Kända planer BEFINTLIG INFRASTRUKTUR Kommunägt nät Övriga nät i kommunen Noder Kapacitet Operatörer och tjänsteutbud VAR BYGGER MARKNADEN PRINCIPER FÖR KOMMANDE NÄT Ansvar och roller Förädlingsnivåer i nätet Produkter i nätet Prisstruktur Öppenhet och valfrihet Undvikande av monopol Säkerhet Drift, operatörskap och kundkontakter Analys av tekniska lösningar SAMORDNING Nationell och regional nivå Kommunal nivå Samhällets krishanteringsförmåga MÅLNÄTET Länsövergripande nät Ortsnät, ej utbyggda områden Redundans Kapacitet och tjänster i nätet GENOMFÖRANDE Utbyggnadsplan 2009, fyran-projeketet Utbyggnadsplan ÄGANDESKAP EKONOMISKA ANALYSER OCH ÖVERVÄGANDEN Parametrar Ekonomiska ramar Lönsamhetskalkyl ORDLISTA OCH DEFINITIONER...17 Bilaga 1 Kartor 2 Verksamhetsplan för SumNet 3 Byaförteckning

3 Sidan 3 av 19 1 SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund Detta är det andra IT-infrastrukturprogrammet som upprättas av Storumans Kommun. Det förra programmet sträckte sig under perioden Mycket har förändrats sedan det förra programmets tidsperiod. Kommunernas roll på bredbandsmarknaden har alltmer klarnat och detta tillsammans med all den erfarenhet kommunen fått under föregående period är basen för detta program. En stor del av det målnät som beskrevs i det första programmet har blivit byggt. Detta program visar vilka delar av kommunen som ännu inte har fått anslutning, vilka delar som kan komma att bli anslutna och under vilka förutsättningar detta i så fall ska ske. 1.2 Regeringens bredbandssatsning Något nytt statligt bredbandsstöd fanns inte med i regeringens budgetproposition hösten Den statliga utredningen SOU 2008:40 Bredband till hela landet som föreslår nya statliga stödmedel ska under 2009 beredas tillsammans med frekvensutredningen SOU 2008:72. Om antingen beslut om statligt stöd skulle fattas senare, eller om nya krav för IT-infrastrukturprogram eller kommunernas bredbandsverksamhet beslutas och detta program inte skulle överensstämma med dessa krav, ska programmet uppdateras så snart som möjligt. I utredningen SOU 2008:40, definieras bredband som 2 Mbit/s dubbelriktat, en uppgift som har använts vid skrivande av detta IT-infrastrukturprogram. 2 VISION, SYFTE OCH MÅL MED PROGRAMMET Visionen för programmet är att åtgärderna som beskrivs i det ska möjliggöra för kommunen att genom ett regionalt samarbete bli en föregångare i Sverige gällande bredbandsatsningar i glesbygd i nära samverkan med befintligt näringsliv. I programmet ska Kommunen beskriva vad som är gjort hittills och vad som ska göras framöver. Kommunen ser tillgång till bredband som ett kraftfullt verktyg i arbetet att utveckla kommunen, företagen och enskilda personer. Genom att beskriva ett målnät, dvs en bild av hur IT-infrastrukturen kommer att se ut om fem år, blir det möjligt att åstadkomma prioritering, samordning, kostnadsbesparing och därmed ett bättre nät. Syftet med programmet är att skapa ett strukturerat angreppssätt för att hantera kommunens engagemang inom IT-infrastrukturområdet. Kommunen är en marknadsaktör och därigenom är det viktigt att klargöra vilka intentioner som kommunen har och hur kommunen ska agera på bredbandsmarknaden. Programmet är ett strategi- och policydokument och ska inte lösa teknikfrågor av detaljkaraktär, finansieringsfrågor eller upphandlingsfrågor. Programmet behandlar ITinfrastruktur på samma strategiska sätt som övriga långsiktiga frågor hanteras i kommunal översiktsplanering. Kommunens IT-infrastrukturpolicy är att skapa förutsättningar som gör det möjligt för marknaden att erbjuda högkvalitativa bredbandstjänster till företag och privatpersoner som finns inom Storumans kommun. Detta ska göras genom att bygga ett öppet, kraftfullt nät som under programmets löptid klarar det förväntade behovet av kommunikation som offentlig service, företag och hushåll ställer. Nätet ska byggas så att det håller hög driftssäkerhet och att driftskostnaden minimeras.

4 Sidan 4 av 19 Kommunens övergripande mål för detta programs tidsperiod är att: Senast vid utgången av 2013 ska 85% av kommunens företag och privatpersoner nås av infrastrukturen inom kommunen. 3 KOMMUNENS ORGANISATION FÖR IT INFRASTRUKTURFRÅGOR Kommunfullmäktige fattar övergripande beslut vad avser infrastruktur- och budgetfrågor. Kommunstyrelsen har enligt gällande reglemente ansvar för att utveckla IT- verksamheten i kommunen. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att praktiskt utarbeta ett förslag till nytt IT-infrastrukturprogram. Operativt genomförs arbetet med bredbandsfrågor i kommunens ledningsgrupp samt tekniska avdelningen. 4 BESKRIVNING AV KOMMUNEN Storumans kommun ligger i Lappland i Västerbottens län. Kommunen är 75 kvadratmil stor och har för närvarande c:a invånare. Kommunikationerna är relativt bra utbyggda med dagligt direktflyg till Stockholm. Riksvägarna E12 och E45 möts i Storuman. Även järnväg med Inlandsbanan och Tvärbanan möts, varför Storumans utgör en logistiknod i inlandet. Största tätorterna är Storuman/Stensele samt Tärnaby/Hemavan. I kommunen finns ett 25-tal byar som tillsammans utgör hälften av kommunens befolkning. Byarna Gunnarn och Slussfors är serviceorter i kommunen med grundläggande service som skola och affär, men där finns även basservice för respektive närområden. Huvuddelen av bebyggelsen ligger i Umeälvens dalgång. Kommunen är en utpräglad fjällkommun med skidmetropolerna Hemavan och Tärnaby i väster. I övriga kommundelar finns ett blandat näringsliv. 4.1 Befolkning Drygt 50 % av befolkningen lever i de största tätorterna Storuman, Stensele och Tärnabyområdet. Under 90-talet har i likhet med övriga inlandskommuner befolkningsantalet stadigt minskat. Befolkningsminskningen har i huvudsak skett från tätorterna medan glesbygden uppvisar en lägre minskning relativt sett. Medelåldern är förhållandevis hög sett till riket som helhet. I åldern ligger befolkningstalet betydligt under riksgenomsnittet medan i åldersgruppen 50 ligger befolkningstalet klart över.

5 Sidan 5 av Näringsliv Inom näringslivet i Storumans kommun fanns år 2006 ca arbetsplatser fördelade på följande sektorer: Koncentrationer av företag kan sägas finnas i Storuman/Stensele tätorter, Hemavan/Tärnaby samt efter E12:an söderut mot Forsvik. Överhuvudtaget är det mesta näringslivet koncentrerat runt E12:an. 4.3 Stora fastighetsägare/områden struktur I Storumans tätorter finns det ett par områden med ett större antal lägenheter som ägs av bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare samt att det finns ett kommunalägt fastighetsbolag. Dessa har tillsammans ca 800 lägenheter. I de större byarna finns det mindre hyreslägenhetsbestånd med varierande ägandeformer. 4.4 Offentlig service Huvuddelen av den offentliga verksamhet som bedrivs sker i kommunens regi. Storumans kommun har ca 600 anställda. Av dessa arbetar ca 300 personer inom vård och omsorg. Ca 200 personer arbetar inom barnomsorgs- och utbildningsområdet. Landstinget har ett 100-tal anställda främst inom vårdområdet. I Tärnaby finns ett samservicekontor för kommunens förvaltning. Grundläggande service som skola och affär finns i Gunnarn och Slussfors där basservice finns för respektive närområde. Vårdinrättningar finns i Storuman, Stensele och Tärnaby. Inom Storumans Kommun finns det två flygplatser lokaliserade, Gunnarn med dagligt direktflyg till Stockholm samt Hemavan med flera avgångar i veckan till Stockholm. 4.5 Kända planer I kommunen finns ett 40-tal styrdokument. I samband med att årsbudgeten fastställs beslutas också om verksamhetsplaner för de olika nämnderna. I dessa redovisas såväl inriktningsmål som effektmål. Utöver detta finns gängse planer som översiktsplan, näringslivspolitiskt program etc. 5 BEFINTLIG INFRASTRUKTUR Det nät som byggdes av kommunen efter färdigställandet av det första ITinfrastrukturprogrammet, byggdes som ett öppet och leverantörsoberoende nät enligt de principer som beskrivs i kapitel 7. Det finns befintlig IT-infrastruktur som medger IT-kommunikation med hög bandbredd fram till kommunhuvudorten från ett flertal nätägare. Dels har kommunerna i Västerbotten själva byggt ihop sina nät. Dessa trafikeras huvudsakligen av AC Net. Även Telias och Banverkets nät når kommunhuvudorten. Inom kommunen, så kallat

6 Sidan 6 av 19 ortssammanbindande nät ägs och drivs huvudsakligen av Kommunen, men det finns även vissa sträckor som ägs och drivs av Telia och Teracom. 5.1 Kommunägt nät Ortsnät Kommunens nät består till största del av optisk fiber. Mikrolänkar som tidigare har använts i det ortssammanbindande nätet, återfinns idag till byarna Boxfjäll och Norrdal där det finns ett fåtal företag som inte har kunnat erbjudas fiberanslutning. Ett aktiverat fibernät med anslutna kunder finns idag på följande orter i kommunen, Storuman, Stensele, Tärnaby, Gunnarn, Hemavan, Slussfors, Långsjöby, Skarvsjöby, Barsele, Åskilje, Pauträsk, Forsmark, Ersmark, Ankarsund, Kaskeloukt, Strömsund, Norrberg, Umnäs, Grundfors, Luspnäset, Forsvik, Åskiljeby, Klippen, Blaiken, Volvonäset, Ensamheten, Renberg, Laisbäck, Tara, Boxfjäll, Norrdal, Lönnberg, Kaskelouktnäset, Juktån och Friheten. Boxfjäll och Norrdal är anslutna med radiolänk, övriga med fiber. Orten Långnäset är ansluten med ett radio-lan till noden i Skarvsjöby och orten Nysele är ansluten med ett radio-lan till noden i Barsele Ortssammanbindande nät Det ortssammanbindande nätet binder samman 25 orter inom kommunen och är totalt 426 km långt Kommunsammanbindande nät Storumans kommun är förbunden med Vilhelmina kommun via en hyrd fiberförbindelse från Svenska Kraftnät och med Sorsele kommun via en sambyggd fiberförbindelse. Under 2006 färdigställdes en sambyggd fiberförbindelse till Mo i Rana i Norge.

7 Sidan 7 av Övriga nät i kommunen Telia har befintlig optisk fiber med god kapacitet till byarna efter E12:an och E45:an. Övriga byar har Telia anslutit med andra lösningar än fiber, detta ger en begränsad kapacitet till dessa byar. Banverket har optisk fiber i banvallen förbi Storuman vidare mot Sorsele i nordlig riktning och mot Vilhelmina i sydlig riktning samt mot Lycksele i östlig riktning. 5.3 Noder Inom Kommunen har Telia ett antal telestationer som de använder som noder. Banverket har en nod i Storumans tätort där deras fiber är terminerad. Den kommunägda huvudnoden för SumNet finns i kommunhuset. Den är byggd att fungera som ett telehouse så att andra operatörer kan hyra in sig. I dag finns utöver kommunens nod även utrustning tillhörande AC-Net, Bredbandsbolaget och flera tjänsteleverantörer placerad i lokalen. SumNet har förutom huvudnoden ett antal fibernoder i kommunen. 5.4 Kapacitet Kapacitetsmässigt är fibernäten projekterade och byggda att klara 70 % anslutning i samtliga utbyggda orter med en kapacitet motsvarande framtida kända krav till varje enskild anslutning. För att erhålla 100 % anslutning krävs det komplettering av fiber i redan nedgrävd kanalisation. Utrustningen i det ortssammanbindande nätet klarar överföring av idag kända tjänster och kundanslutningarna är på 100 Mbit/s vardera. 5.5 Operatörer och tjänsteutbud I SumNets öppna nät finns ett antal tjänsteleverantörer som erbjuder framför allt Internet och IP-telefoni samt olika företagstjänster. Dessutom finns flera operatörer som hyr svartfiber och har installerat egen aktiv utrustning. 6 VAR BYGGER MARKNADEN Hittills har ingen annan aktör än kommunen själv byggt någon nämnvärd fysisk infrastruktur förutom det som nämnts ovan om Telias och Banverkets ortssammanbindande nät. Flera operatörer har byggt en aktiv infrastruktur på kommunens svartfiber och anslutit kunder. Vissa tjänsteleverantörer har också valt att utnyttja SumNets öppna nät för att hyra kapacitetsförbindelser för egna kommunikationsbehov eller för att nå ut till slutkunder som man har skrivit avtal med. Sammantaget tyder detta på att den fria marknadens aktörer inte är beredda att bekosta någon utbyggnad av egen fiber till presumtiva kunder i kommunen. Om däremot ett fibernät redan är etablerat, finns det aktörer som är beredda att hyra både svartfiber och kapacitet för att nå ut med sina tjänster. Mobiloperatörerna kan i vissa fall sägas komplettera fibernätet med mobilt bredband, men med tanke på den glesa bebyggelsen och de stora avstånden i kommunen, lär kapaciteten för slutkunderna inte utom i undantagsfall kunna leva upp till de krav som ställs för att få kalla detta bredband, nämligen 2 Mbit/s dubbelriktat (enligt SOU 2008:40).

8 Sidan 8 av 19 7 PRINCIPER FÖR KOMMANDE NÄT Kommunens nät är redan idag och ska även i fortsättningen vara öppet och leverantörsoberoende och klara av kommunikation för framtidens slutkundstjänster till kommunens innevånare, företag och offentliga myndigheter. Öppenheten ska finnas på alla nivåer som kommunen tillhandahåller i sitt nät. Öppenheten är och ska också vara ett krav på den upphandlade kommunikationsoperatören. 7.1 Ansvar och roller En infrastrukturägares ansvar och roll för denna typ av nät har Storumans Kommun kartlagt och klargjort. Resultatet finns i dokumentet Verksamhetsplan för SumNet, kapitel 6 i bilaga 2. Kort kan sägas att det alltid har varit kommunens policy att endast vara nätägare, att handla upp rollen som kommunikationsoperatör i det öppna nätet och att inte leverera egna tjänster. Ortssammanbindande nät byggs i egen regi. Vid anslutning av all privatbebyggelse gäller att snittkostnaden för anslutning måste vara sådan att affären ska kunna ge en rimlig ekonomisk avkastning. Vid byggande av ortsnät får de boende, ofta genom byalag, bidra med maskiner och ideellt arbete eller på annat sätt för att en anslutning ska kunna komma till stånd. Det finns väl etablerade modeller för hur samarbetet mellan nätägaren och byalagen ska se ut. 7.2 Förädlingsnivåer i nätet Traditionellt har man indelat näten i tre förädlingsnivåer, 1. Fysisk nätnivå, det som i allmänhet kallas svart fiber eller rå koppar 2. Överföringsnivå, här finns en mängd olika transmissionsprodukter, oftast i form av punkt-till-punkt-förbindelser. Men på den här nivån kan också finnas en IPtjänst av den typ som en kommunikationsoperatör tillhandahåller till sina tjänsteleverantörer 3. Innehållstjänster, oftast Internetaccess, IP-telefoni och IP-TV, men även annat som säkerhetskopiering, program- och larmtjänster mm. Det har börjat föras en diskussion mellan PTS, SKL och SSNf om att det bör införas en fjärde nivå mellan Överföring och Innehållstjänster som skulle innehålla IP-tjänsten och Internetaccessen eftersom IP bland vissa räknas som en del av infrastrukturen. När en kommun bedriver nätverksamhet på högre nivå än nivå 1, ska de underliggande nivåerna alltid också tillhandahållas och det ska ske på icke-diskriminerande villkor. 7.3 Produkter i nätet Svartfiber Kommunen tillhandahåller ett öppet svartfibernät. Priser och andra villkor vid avtalstecknande är desamma för alla tillkommande avtal. Befintliga avtal anpassas till de nya villkoren när det är dags för omförhandling. Prislistan innehåller en rabattstege baserad på antalet hyrda fiberkilometer, antalet accessförbindelser och antalet utnyttjade noder i nätet.

9 Sidan 9 av Kapacitet VLAN-kapacitet tillhandahålls öppet i nätet. Priser och andra villkor vid avtalstecknande är desamma för alla tillkommande avtal och befintliga avtal anpassas till de nya villkoren vid omförhandling. Prislistan innehåller en rabattstege baserad på antalet hyrda förbindelser i nätet Kommunikationsoperatör En kommunikationsoperatör har upphandlats i nätet och detta är den enda produkt som är exklusiv för en enda operatör under avtalets löptid. Anledningen till detta är att det skulle bli tekniskt och administrativt svårt att ha mer än en kommunikationsoperatör i nätet. Villkoren för kommunikationsoperatören är fastställda i den länsövergripande upphandling som har gjorts av Region Västerbotten. Kommunikationsoperatören får enligt dessa villkor inte tillhandahålla egna tjänster i nätet. 7.4 Prisstruktur För de tjänster som erbjuds i nätet skall det finnas fastställda prislistor som skall tillämpas lika för alla kunder. Priserna skall vara i paritet med priserna på andra fungerande marknader i Sverige som har liknande geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar. 7.5 Öppenhet och valfrihet Nätet byggs som ett öppet nät där alla tjänsteleverantörer kan nå ut till alla slutkunder i nätet. Prissättningen ska vara lika och oberoende av leverantör. Under 2008 har en regionövergripande upphandling gjorts av en kommunikationsoperatör (KO) för Västerbotten. Storumans kommun avser att upplåta en del av sitt nät, både i det befintliga och i det som kan komma att byggas, till denna KO. Enligt upphandlingen kommer kommunen att äga den aktiva utrustningen i det överenskomna nätet och ersättningen till nätägaren baseras på antalet slutkunder, antalet tillkommande kunder per månad och antalet tilläggstjänster för ökad tillgänglighet. Kommunikationsoperatören ska enligt upphandlingen erbjuda en mångfald av tjänsteleverantörer i nätet enligt de krav som nätägaren ställer. Övriga operatörer som vill hyra svart fiber eller kapacitet i SumNet ska också kunna göra det till på förhand fastställda priser. På så vis ska många olika tjänsteleverantörer kunna leverera en mångfald av olika tjänster till kommunens invånare och företag. Öppenheten i nätet kräver att nätägaren hyr ut svartfiber till den operatör som vill ha det, men slutkunder i flerbostadshus som ansluts via dessa operatörer är för sin valfrihet beroende av att operatören frivilligt tillhandahåller flera tjänsteleverantörers tjänster, det är inget som nätägaren kan påverka. Det finns många exempel på operatörer som bara erbjuder anslutna kunder sina egna tjänster, t ex Telia och Bredbandsbolaget. För deras slutkunder existerar ingen valfrihet, utan den ligger istället hos fastighetsägaren som tecknar avtalet med operatören. 7.6 Undvikande av monopol Monopol undviks genom att kommunen erbjuder en öppen och konkurrensneutral ITinfrastruktur på kabel- och transmissionsnivå till samtliga intresserade operatörer och tjänsteleverantörer. Även för kommunens eget nyttjande av nätet ska villkoren vara desamma som för alla andra användare.

10 Sidan 10 av Säkerhet Kommunens nät och noder ska uppdateras och byggas så att de uppfyller kraven i SSNfs rekommendationer. Dessa skrevs ursprungligen i rapporterna Robusta nät från september 2005 och Robusta noder från februari 2004, men har sedermera uppdaterats för det nyligen i Västerbotten genomförda BBT-projektet. Redundans mellan orter ska eftersträvas och utföras om det är ekonomiskt försvarbart, se även punkt 12. Redundans mellan områdesnoder inom orter bör vara standard. Om redundans ej kan uppnås skall en analys av konsekvenserna göras. Redundans ut till slutkund är normalt sett för kostsamt för att kunna realiseras. Endast kunder med mycket speciella krav kan komma att erhålla redundans ända ut till slutet. Säkerhet innebär också att slutkunderna i det öppna nätet ska skyddas från dataintrång och nätbedrägerier i största möjliga utsträckning. SumNets öppna nät ska därför uppgraderas till att klara kraven i SSNfs projekt SKA (Säker KundAnslutning) före utgången av år Kommunen ska också rekommendera alla operatörer som hyr svartfiber och ansluter slutkunder att minst uppfylla dessa krav. 7.8 Drift, operatörskap och kundkontakter Drift och operatörskap ska i första hand upphandlas. Om inget acceptabelt anbud erhålles kan drift i egen regi bli aktuellt. Den upphandlade kommunikationsoperatören ska ansvara för ett breddande av tjänster i nätet, värvning av kunder, kundkontakter och den tekniska driften. Denna kommunikationsoperatör kommer att upphandlas regelbundet och upphandlingen ska i första hand göras gemensamt med andra kommuner via Region Västerbotten. Kabelutsättning och reparationer av svartfiberavbrott kommer att upphandlas. Övriga drift- och underhållsåtgärder som åligger nätägaren kommer att skötas med egen personal. 7.9 Analys av tekniska lösningar Det hittills byggda nätet har i stort sett uteslutande byggts med fiber. Mikrovågslänkar återfinns idag till byarna Boxfjäll och Norrdal där det finns ett fåtal företag som inte har kunnat erbjudas fiberanslutning. Kommunens uppfattning är att nätet även fortsättningsvis ska byggas med fiber där det är inte är ekonomiskt orimligt. När man på grund av kommunens geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar inte kan bygga med fiber till alla med rimlig ekonomi kan andra alternativ bli aktuella. Tänkbara tekniker beskriv översiktligt nedan Fiber Optisk fiber är förstahandsval i samtliga ortsnät då dess kapacitet bedöms överlägsen och ger en så framtidssäker IT-infrastruktur som det är möjligt i dag. Förläggningen av samtliga fiberkablar skall ske i rörkanalisation för att förenkla framtida kompletteringar av fibrer Kopparkabel Bredband via kopparkabel kan på korta avstånd vara ett alternativ i dag, men ska i möjligaste mån undvikas. Det faktum att inte ens Telia har byggt ut ADSL på mer än fyra orter inom kommunen, talar för att detta inte är ett gångbart alternativ med de geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar som råder i Storumans kommun.

11 Sidan 11 av Radio-LAN Radio-LAN bygger på att sända signaler i luften vilket är ett effektivt och billigt sätt att nå ut till slutanvändare. Nackdelarna med radio-lan är dock att driftskostnaden är hög. Radio-LAN använder sig av frekvenser som inte kräver tillstånd. Trådlösa nät anordnas bara om kabelnät med fiber eller koppar inte är realistiska. På två orter inom kommunen består ortsnätet av radio-lan istället för fiber Mikrovågslänk Principen för mikrovågslänkar är densamma som för radio-lan, men är en teknik för punkt-till-punkt-förbindelser snarare än en yttäckande teknik. Mikrovågslänkarna har också högre kapacitet och betydligt längre räckvidd förutsatt att sikten är fri. Kostnaden är också betydligt högre. Mikrovågslänken nyttjar radiofrekvenser som kräver tillstånd. Problemet kan vara att finna mastplatser samt att få tillstånd att hyra mastplatser. En variant kan vara att bygga egna master. Byggnation av egna master skall dock ses som en sista utväg då kostnaden för detta kan stiga kraftigt beroende plats, säkerhetsföreskrifter, kraftförsörjning m m Mobilt bredband Mobiloperatörerna har byggt ut sina nät för att klara höga överföringshastigheter de senaste åren. Dessa lösningar passar dock oftast bäst för tätbefolkade områden eftersom den maximalt uppnåbara hastigheten avtar snabbt med avståndet mellan mast och terminal. Den enda teknik som passar för glesbygd är digitaliseringen av det gamla NMT-nätet och täckningen med den tekniken är god inom kommunen. Den är dock ännu inte tillräckligt snabb för att klara kravet på 2 Mbit/s dubbelriktat. 8 SAMORDNING 8.1 Nationell och regional nivå Planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell eller regional nivå. En kombination av nationella stamnät, regionala initiativ på prioriterade avsnitt och en noga övervägd och strukturerad uppbyggnad i kommunerna skapar bästa möjliga förutsättningar för att åstadkomma den finmaskiga struktur som är önskvärd. Kommunen deltar sedan flera år tillbaka i det regionala samarbete som leds av Region Västerbotten genom IT Västerbotten. 8.2 Kommunal nivå Kommunen har en viktig funktion att samverka med olika operatörer för att få så effektiv infrastruktur som möjligt. Därmed kan kostnaderna för etablering av ITinfrastruktur i kommunen kan hållas nere. Sådan samverkan i form av samförläggning kan ske med teleoperatörer, elnätsägare, väghållare, fjärr-/närvärmeleverantörer samt kommunens tekniska enhet och miljö- och byggnadsnämnd. Denna samordning kan lämpligen ske genom fortlöpande planeringsmöten. Inom den kommunala organisationen kommer planeringen av IT-infrastruktur under programperioden att samordnas med den övriga kommunala planprocessen i ett plansamråd enligt plan- och bygglagen. 8.3 Samhällets krishanteringsförmåga Vid all planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska hänsyn tas till kommunens planer för krishantering enligt PTS-FS 2007:2.

12 Sidan 12 av 19 9 MÅLNÄTET 2013 Dagens informationsteknik ger utökade möjligheter att stärka demokrati och medborgarinflytande. Allt fler medborgare har tillgång till datorer och Internet. Det är viktigt att värna om den enskilde individens möjligheter att ta del av de elektroniska kommunikationsmöjligheterna. De redundanta stråken som skissades upp i det föregående IT-infrastrukturprogrammet är idag färdigbyggda och de radiolänkar som tidigare fanns på vissa ortssammanbindande sträckor är idag ersatta med fiberförbindelser. En ytterligare utbyggnad inom kommunen hänger intimt ihop med de framtida ekonomiska och tekniska möjligheterna. En intresseförfrågan till de ännu inte utbyggda områdena kommer att göras. Utifrån resultatet av den samt med hänsyn till företagsverksamhet samt avstånd från stamnätet, kommer följande prioritering att göras. 1. Mål för områden som inte är byggda 2. Mål för Redundans 3. Mål för Innehållsutveckling 9.1 Länsövergripande nät Även det kommunsammanbindande nätet inom regionen är färdigbyggt. Detta beskrivs i ett tidigare framtaget regionalt IT-infrastrukturprogram. I arbetet med både det tidigare och det föreliggande kommunala ITinfrastrukturprogrammet har löpande kontakter tagits med övriga kommuner i länet, med IT Västerbotten och med infrastrukturägare som Skanova och Svenska Kraftnät. Ett nytt regionalt IT-infrastrukturprogram kommer att tas fram, troligen under Ortsnät, ej utbyggda områden Målnätet för orter beror mycket på vad som kommer fram i projekt fyran. Se mera om detta under I fyran görs en prioritering av hur mycket nät och till vilka orter, det ska byggas ut. Följande områden i kommunen har idag inte möjlighet att ansluta sig till kommunens bredbandsnät men på vissa sträckor är det förberett med kanalisation. Storuman I Storumans tätort är det kvarteren på Saljesnäset och Tallstigen. Mellanbygden Gardsjönäs, Abborrberg och Danasjö E 12 Storuman Tärnaby Nordanås Gardvik Tärnabyområdet Yttervik Granås Fjälldalgångarna: Boksjön, Jovattnet, Tängvattnet och Björkvattnet E12 Hemavan Gränsen Umfors Vilasund och Kåtaviken. 9.3 Redundans Redundans mellan kommunhuvudorterna har åstadkommits i det hittills utbyggda regionala nätet. Redundans mellan orts- och områdesnoder bör eftersträvas men är svårt

13 Sidan 13 av 19 att uppnå. Redundans ut till enskilda företag eller hushåll sker endast om verksamheten kräver det. Det kan vara kostsamt att uppnå redundans mellan alla noder och då speciellt mellan noder i olika byar. Det skall dock alltid beaktas vid projektering och om möjligt realiseras. 9.4 Kapacitet och tjänster i nätet Målet för vilka tjänster nätet ska klara att förmedla och vilken kapacitet nätet måste ha för att förmedla dem, ska baseras på att tjänsteleverantörerna levererar triple-playtjänster till slutkunderna, dvs Internet, telefoni och TV. Utvecklingen mot allt fler TVkanaler och att varje kanal kräver mer bandbredd på grund av ökande krav på HD-TV, gör att kapacitetsbehovet hela tiden kommer att öka. Nya tjänster för vård och omsorg och andra tjänster kan också betyda ökande krav framöver. 10 GENOMFÖRANDE 10.1 Utbyggnadsplan 2009, fyran-projeketet Fyran-projektet omfattar kvalitetssäkring av nätet och en utbyggnad till ytterligare orter. Prioritering görs utifrån en enkät till de ännu ej utbyggda områdena Utbyggnadsplan Kommunen sätter av en summa pengar per år från bygdeavgiftsmedel för fortsatt utbyggnad. Hur mycket nätutbyggnad som kan bli aktuell under beror även på eventuella framtida statliga stödmedel. 11 ÄGANDESKAP Hittills gjorda försök att få någon extern part att vara intresserad av att äga nätet har inte givit något resultat. Kommunen är därför inställd på att fortsätta äga nätet. 12 EKONOMISKA ANALYSER OCH ÖVERVÄGANDEN 12.1 Parametrar De viktigaste ekonomiska parametrarna vid utbyggnad av IT-infrastruktur är: Driftskostnad. Man kan anta att om ett nät med den utbredning och beskaffenhet som utmålas i detta IT-infrastrukturprogram skulle bära sina kostnader själv och rent av att ge vinst, så skulle marknaden redan ha etablerat ett nät i kommunen. För att minimera underskottet och inte göra prisnivån för att nyttja nätet orimligt hög bör det vara av största vikt att hålla ner driftskostnaden. Det är försvarbart att välja en dyrare investeringskostnad om man kan påvisa en lägre driftskostnad. Målet bör vara att nätet på sikt bär sina egna kostnader. De budgetar som läggs under programmets löptid ska bidra till att detta mål kan uppnås Driftsäkerhet. Samhället i dag blir mer känsligt för driftsstörningar inom alla infrastrukturer, så även inom IT. Störningar i kommunikationen kan också orsaka produktionsbortfall för företag, vilket kan vara oerhört kostsamt för företagen. Inom vården blir det också mer kritiskt med mer av telemedicin. Övriga tjänster som ställer stora krav på driftsäkerhet är IP-telefoni och IP-baserad TV. För att klara av att upprätthålla en hög driftsäkerhet

14 Sidan 14 av 19 till en rimlig kostnad, kan det vara bäst för kommunen att söka samarbete med andra kommuner eller med externa partners Kapacitet. Tjänster som Video-on-demand och TV kräver stor kapacitet i nätet. För att säkerställa att kommunen kan få in ett brett utbud av tjänster i nätet så kommer det att kräva hög överföringskapacitet. En infrastruktur som medger hög kapacitet även ut till byarna, gör orterna mera attraktiva för befintlig företagsverksamhet och nyetableringar samt kan vara ett motiv för ungdomar att bosätta sig i byarna Hög anslutningsgrad För att det ska finnas någon långsiktig ekonomisk bärighet i nätet kan utbyggnad bara ske till de ställen som har ett rimligt stort kundunderlag i förhållande till utbyggnadskostnaden. Även när utbyggnad har skett, måste man med ett brett och varierat tjänsteutbud samt kontinuerlig marknadsföring och andra åtgärder se till att anslutningsgraden blir så hög som möjligt. Dessa åtgärder ska göras i ett samarbete mellan nätägare, operatörer och tjänsteleverantörer. För att uppnå ovanstående punkter krävs att varje enskild förbindelse eller ortsnät analyseras utifrån ställda kriterier Ekonomiska ramar De ekonomiska förutsättningarna förändras ständigt utifrån offentliga satsningar. För att kunna tillgodogöra sig eventuella sådana medel krävs det att det finns en kommunal beredskap för att hantera medfinansiering för kommande satsningar. När detta program skrivs, finns inga beslut om statligt stöd för ytterligare bredbandsutbyggnad. Däremot finns ett beslut om EU-stöd som ska användas för kvalitetshöjande åtgärder av befintligt nät och ytterligare utbyggnad. Stödet är på totalt 9,6 Mkr och kräver en kommunal medfinansiering på 2,6 Mkr fram till år Kommunen har beslutat att skjuta till dessa pengar Lönsamhetskalkyl Antaganden och indata Antaganden har gjorts om hur många villor (inklusive fritidshus), lägenheter och företag som kommer att anslutas till nätet under de kommande åren. Utifrån detta har beräkningar gjorts på vilka investeringar detta för med sig, liksom intäkter och driftkostnader. Grundläggande ekonomiska parametrar som räntor och avskrivningtider för olika anläggningsdelar har antagits. Alla parametrar som införts i kalkylen är lätt ändringsbara för att man enkelt ska kunna ändra dem och göra känslighetsanalyser utifrån olika scenarier Resultat Ett antal viktiga och grundläggande resultatgrafer för kommunens svartfibernät presenteras av kalkylen. Dessa presenteras nedan.

15 Sidan 15 av 19 Resultat (totala intäkter minus totala kostnader): Resultat kr kr kr kr kr kr kr kr kr - kr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Driftnetto (intäkter exklusive anslutningsavgifter minus driftkostnader: Driftnetto (Intäkter exkl. anslutningsavgifter minus driftskostnader) kr kr kr kr kr kr kr - kr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Driftnetto (Intäkter exkl. anslutningsavgifter minus driftskostnader)

16 Sidan 16 av 19 Kostnader vs intäkter (totala intäkter, intäkter exklusive anslutningsavgifter och totala kostnader): Kostnader och intäkter kr kr kr kr kr kr - kr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 KOSTNADER INTÄKTER INTÄKTER UTAN ANSL.AVG. Pay-off (total investering under 5 år samlas till första året, sen räknar man av intäkter minus kostnader exkl kapitalkostnader för varje år) Pay-off - kr År 1 År 2 År 3 År 4 År kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Pay-off

17 Sidan 17 av ORDLISTA OCH DEFINITIONER Accessnät Bandbredd Bredband Bit DSL Fiberkabel Gbit/s Huvudnod Anslutningen mellan ett tele- eller datanät och kundens/abonnentens anslutningspunkt, till exempel telefonjacket. Kallas ibland för "de sista hundra metrarna" eller "den sista kilometern". Inom datakommunikationsområdet används begreppet bandbredd för att ange ett datornäts kapacitet i antal överförda bit per sekund. Enheten bit per sekund är liten och används ofta tillsammans med förstavelser för att indikera en större storleksordning t.ex. Mbit/s. Syftar ursprungligen på "gott om utrymme" i termer av trådlöst radiospektrum. Syftar idag på snabba digitala förbindelser med minst 2 megabit per sekund i bägge riktningar (enligt SOU 2008:40). Den minsta informationsenheten i IT-sammanhang. Kan vara 1 eller 0. DSL är ett samlingsnamn för kommunikationstekniker som nyttjar befintligt kopparnät. Tekniker inom familjen heter bland annat ADSL, HDSL, SDSL. Fiberoptisk kabel innehåller ett antal glasfibertrådar. I trådarna skickas ljuspulser. Gigabit, antal miljarder bitar per sekund. Ett sätt att mäta datahastighet. I detta dokument avses en central anslutningspunkt för IT-infrastruktur i kommunen. Sammanbinder olika delnät i kommunen med regionala eller nationella nät.

18 Sidan 18 av 19 IT-infrastruktur Kommunikationsoperatör Mbit/s Mikrovågslänk Målnät Nod Nätverk Ett nätverk bestående av en eller flera olika tekniker för att transportera information. I Västerbotten är det vedertagen praxis att kommunerna själva äger den aktiva utrustningen i de öppna näten. Detta är också en av de grundläggande förutsättningarna i Region Västerbottens upphandling av kommunikationsoperatör som Storumans kommun avser att delta i. Därför ingår aktiv utrustning i begreppet IT-infrastruktur i detta dokument. Se även definitioner av allmänt kommunikationsnät och elektroniskt kommunikationsnät i lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. Kommunikationsoperatören opererar (driver) ett överenskommet nät på ett sådant sätt att alla tjänsteleverantörer, som så önskar, ska kunna ansluta sig till nätet för att erbjuda sina tjänster. alla slutkunder som så önskar och som omfattas av den infrastruktur som drivs av kommunikationsoperatören ska kunna ansluta sig till nätet överföring av tjänster i nätet görs på ett för tjänsteleverantörer och slutkunder konkurrensneutralt sätt behov av tillgänglighet och säkerhet uppfylls Kommunikationsoperatören säljer kapacitetstjänster på ett neutralt sätt till operatörer och tjänsteleverantörer. Kommunikationsoperatören säljer i rollen som kommunikationsoperatör inga bredbandstjänster. Miljoner bitar per sekund. Ett sätt att mäta datahastighet. Radioförbindelse för datatrafik och som använder sig av licenserade frekvenser. Används oftast när det gäller långa avstånd, km Kommunen har som mål att inom programperioden åstadkomma ett nät med den täckning och utformning som redovisas i form av ett målnät. En nod är en knutpunkt i ett större nätverk. (se även huvudnod och områdesnod) Noden är i de flesta fall aktiv, dvs den är utrustad med olika typer av elektronik för att hantera datatrafik. Samlingsbegrepp. I detta sammanhang liktydigt med IT-infrastruktur.

19 Sidan 19 av 19 Nätägare Områdesnod Operatör Ortsnät Ortssammanbindande nät Radio-LAN Redundans Svart fiber TCP/IP, IP/protokoll Tjänsteleverantör Ägare av IT-infrastruktur. Central inkopplingspunkt i respektive by/ort eller kommundel. Områdesnoden är dimensionerad för att handha områdets abonnenter. Områdesnoden är placerad inomhus. Aktör som hyr svartfiber eller kapacitet för sitt eget kommunikationsbehov eller för att nå kunder. Svartfiber prissätts normalt per meter. Kapacitet prissätts normalt per hastighet och servicenivå. Ortsnätet är ett nät som sammanbinder fastighets- och områdesnät i en by/ort med det ortssammanbindande nätet. Ett nät som förbinder olika orter med varandra. Redundanta förbindelser är eftersträvansvärda. Vid utbyggnad av dessa nät är samordning mellan kommuner och län viktiga. Näten kräver en mycket god kapacitet eftersom många kunder kommer att dela på den tillgängliga kapaciteten när datatrafiken transporteras från kunden ut mot regionala eller nationella nät. Radioförbindelse för datatrafik och som använder sig av licensfria frekvenser. Vanligt när det gäller korta avstånd, 0-10 km I detta sammanhang avses reservväg för datatrafik. Om kabel grävs av eller utrustning slutar att fungera på en sträcka så skall alternativa vägar finnas tillgängliga för att undvika ett stopp i trafiken. Fiberkabel som är "svart", dvs inte försetts med ändutrustning som ger "ljus" i kabeln. Svart fiber gör det möjligt för operatörer att själva välja vilken typ av utrustning som ska sitta i ändarna. Det kommunikationsspråk som bredbandsnät och Internetanslutna datorer använder sig av. Aktör som levererar tjänster i en IT-infrastruktur. Tjänsterna kan t ex vara Internetaccess, IP-telefoni eller möjligheten att ta del av olika TV-kanaler via Internet. Tjänsteleverantören kan vara egen operatör eller hyra in sig hos andra operatörer. Tjänsteleverantören har som sådan ingen egen avtalsrelation med SumNet utan har alltid avtal med sin operatör för att finnas i SumNet. Kallas ibland även för ISP (Internet Service Provider).

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Frågor och svar om bredband

Frågor och svar om bredband Frågor och svar om bredband Vad är accessnät? Anslutningen mellan ett tele- eller datanät och kundens/abonnentens anslutningspunkt, till exempel telefonjacket. Kallas ibland för "de sista hundra metrarna"

Läs mer

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun avseende perioden 2012 2016 Strategi Utgåva 2012-02-06 Sid 1(11) Innehållsförteckning Innehåll 1 Bakgrund... 3 1.1 Allmän utveckling sedan det senaste IT-infrastruktur-programmet...

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 4 Ordlista och definitioner Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 8 ORDLISTA OCH DEFINITIONER

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband!

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband! Tillsammans bygger vi framtiden - med fiber för snabbt bredband! De digitala vägarna är lika viktiga som vägar och järnvägar Kalmar kommun satsar tillsammans med Telia på att bygga ut öppen fiber till

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

Strategi. Bredbandsstrategi för Bjurholms kommun 2014-2020 KS14-371 003. Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer.

Strategi. Bredbandsstrategi för Bjurholms kommun 2014-2020 KS14-371 003. Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer. KS14-371 003 Bredbandsstrategi för Bjurholms kommun 2014-2020 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-11-11 Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 94 1 Sammanfattning...

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Bredband via fiber i byn

Bredband via fiber i byn Bredband via fiber i byn -framtiden är här Foto: Karin Nilsson När bredbandet kom Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

IT-Infrastrukturprogram för Värmdö kommun

IT-Infrastrukturprogram för Värmdö kommun IT-Infrastrukturprogram för Värmdö kommun Beslutad i kommunstyrelsen 2010-10-06 10KS/0426 177 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 KOMMUNENS VISION, MÅLSÄTTNING OCH ORGANISATION AVSEENDE IT- INFRASTRUKTURFRÅGOR...5

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Bredbandsstrategi. Eda kommun

Bredbandsstrategi. Eda kommun Bredbandsstrategi 2012 2020 Eda kommun Innehållsförteckning Vision / Mål 3 Definitioner 4 Inledning 5 Bakgrund Syfte Näringslivets behov av bredband 6 Nulägesbeskrivning 7 Utbyggnadsstrategi 9 Nättyper

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

levererar bredband direkt hem till dig

levererar bredband direkt hem till dig levererar bredband direkt hem till dig Bredbandsutbyggnaden 2007 i Jokkmokks centralort Jokkmokks kommun har nu projekterat utbyggnadsområdet för 2007. Området består av det ej utbyggda området inom centralorten.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Norsjö kommun 2013-2020.

Bredbandsstrategi för Norsjö kommun 2013-2020. Bredbandsstrategi för Norsjö kommun 2013-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09 Upprättad av Norsjö kommun i samarbete med AC-Net INNEHÅLL 1 Sammanfattning... 4 2 Syftet med bredbandsstrategin...

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Agenda Teleservice Önskemål och förslag Bra och dåligt om stöd Förslag Hur har

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

Frågor kring Bredbandet

Frågor kring Bredbandet Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Peter Dahlström, projektledare Länssamverkan Bredband Samverkan mellan länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Qmarket Fiber från Qmarket. Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27

Qmarket Fiber från Qmarket. Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27 Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27 Agenda 1. Varför fibernät? 2. Erbjudande fiberanslutning 3. Ekonomi 4. Tjänster 5. Lösning i fastighet Kortfakta om Zitius 250 000 fiberanslutna

Läs mer

Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion

Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion Disposition Bakgrund Frågor till husägare Vad är en optisk fiber 3G och 4G Kanalisationsstöd Hur gör man Frågor 2013-02-01 b.svante.eriksson@gmail.com

Läs mer

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013 Bredbandsundersökning - synen på bredbandsfrågor bland politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner. Statistikrapport - Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Local Fibre Alliance www.ssnf.org Ansvarig utgivare:

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

IT-infrastrukturprogram för Motala kommun avseende perioden 2010 2014

IT-infrastrukturprogram för Motala kommun avseende perioden 2010 2014 IT-infrastrukturprogram för Motala kommun avseende perioden 2010 2014 Utgåva 2009-12-22. Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 VISION, SYFTE OCH MÅL MED PROGRAMMET... 4 2.1 VISION... 4 2.2 SYFTE... 4 2.3 MÅL...

Läs mer

Bidragsregler projektstöd 2014

Bidragsregler projektstöd 2014 Bidragsregler projektstöd 2014 Villkoren i stödet kommer att se ut på det sätt som vi beskriver i informationen här. Eftersom programmet och därmed inte heller de formella regelverken är klara kan det

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Bredbandsstrategi. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Bredbandsstrategi. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bredbandsstrategi Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176 STnÖMSTA[)S KOMMUN ~ tele Kommunledningsförvaltningen Kommunchef N iels Bredberg Niels.bredberg@stromstad.se

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Antagen av KF 2013-05-06, 68 Övergripande principer I Högsby kommuns översiktsplan från 2012 framgår bl a att: Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs

Läs mer

Telia Operator Business som KommunikationsOperatör ett öppet nät för fastigheten 08-504 635 38 08-504 544 06

Telia Operator Business som KommunikationsOperatör ett öppet nät för fastigheten 08-504 635 38 08-504 544 06 Telia Operator Business som KommunikationsOperatör ett öppet nät för fastigheten Thomas Berggren Regionansvarig säljare Thomas.j.berggren@teliasonera.com Linda Saltin Regionansvarig säljare Linda.Saltin@teliasonera.com

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

Bilaga 14. Bredband och Byanät

Bilaga 14. Bredband och Byanät 1 Bilaga 14 Bredband och Byanät Bredband Bredband är idag ett samlingsnamn för olika tekniker som erbjuder snabb överföring av digital information. Detta innebär att det finns olika typer av bredband som

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Fiber till landsbygden

Fiber till landsbygden Fiber till landsbygden Fibernät för framtiden Optisk fiber är den bästa lösningen för riktigt snabbt bredband, Internet, telefoni och TV. För framtidens TV och tjänster över Internet behöver äldre teknik

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Vetlanda kommun

BREDBANDSSTRATEGI. Vetlanda kommun VETLANDA KOMMUN 2011-02-16 BREDBANDSSTRATEGI Vetlanda kommun Kommunkansliet, 574 80 Vetlanda Telefon 0383-971 61 Fax 0383-970 19 kommun@vetlanda.se Organisationsnummer 212000-0571 PlusGiro 2 52 00-7 Bankgiro

Läs mer

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling

Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Framtidssäkert bredband - en förutsättning för landsbygdsutveckling Erik Evestam, LRF Västra Sverige Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Fler, mer, oftare... 89% hade tillgång till internet hemma 83% har tillgång

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Bredbandsutbyggnad i Aneby kommun 1. Bakgrund Under flera år har en bredbandsutbyggnad pågått i landet. Framförallt har det handlat om att förlägga optofibernät.

Läs mer

för fastighetsägare och installatörer

för fastighetsägare och installatörer Installationsguide för fastighetsägare och installatörer Stadsnät, områdesnät, fastighetsnät och bostadsnät SplitVision är Borås öppna stadsnät. Vårt fibernät är väl utbyggt i Borås och öppet för alla

Läs mer

Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten

Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten Namn Namn Titel Så här ser affärsmodellen ut Slutkund Support Support Support Tjänsteleverantör 1 Tjänsteleverantör 2 Tjänsteleverantör

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte med Bergs fiberförening 16 november 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling

Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling En information från Björkviks Fiber Ekonomisk Förening (BFEKF) som planerar för utbyggnad av Bredband i Fibernät Intresseanmälan

Läs mer

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Några stolpar FIBER ÄR FRAMTIDEN Idag finns det inga hastighetsbegränsningar BILLIGARE TJÄNSTER TV/Bredband/Telefon blir billigare ATTRAKTIVARE FASTIGHET Fastighetens

Läs mer

Bredband till bygden Skaftekulla, Älmarsrum och Hult

Bredband till bygden Skaftekulla, Älmarsrum och Hult Bredband till bygden Skaftekulla, Älmarsrum och Hult Tre byar på rad i Älmaredalen I många år har vi samlats till Byfest i skiftet mellan juli och augusti ndet finns även samverkan kring vägar, fiske och

Läs mer

TV/Internet/Tele via fiber till Saxebäcken. - en ljusare vardag

TV/Internet/Tele via fiber till Saxebäcken. - en ljusare vardag TV/Internet/Tele via fiber till Saxebäcken Fibertekniken Mycket framtidssäker I princip inga hastighetsbegränsningar Håller på att ersätta andra infrastrukturer som telefonnät (koppar) och TV-nät (koaxial)

Läs mer

Regeringens bredbandsstrategi

Regeringens bredbandsstrategi Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 49%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter

Läs mer

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät Anders Johansson SABO 2010-04-15 SABO och medlemmarna SABO är en intresseorganisation för de kommunala bostadsföretagen Medlemmarna

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Fibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband

Fibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband Fibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband SÄFFLE KOMMUN 15 500 invånare Tätort 4 900 hush Landsbygd 2 500 hush Näringsliv 1372 företag 400 landsbygd 25 kommunala verks/fast Storlek 1220 kvkm 13 invånare

Läs mer

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport SIG3000, v4.0, 2012-09-24 1 (14) 2012-10-19 Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport Sigtuna kommun har utvecklats tack vare och i symbios med kommunikation. Sigtuna stad uppstod vid vikingars vattenvägar.

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Version 1.0 Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen

Läs mer