En översyn av svensk läkemedelsstatistik

Transkript

1 En översyn av svensk läkemedelsstatistik Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 1/27

2 Innehållsförteckning Förord... 4 Inledning Kort sammanfattning av rapportens innehåll Översynens uppdrag och arbete Uppdrag Översynens genomförande Lagar som reglerar den nationella läkemedelsstatistiken Lagen om handel med läkemedel Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Lagen om receptregister Processen Leveranser Rådata Paketerad data Mottagare av data Finansiering Öppna data Översyn Områden som kräver vidare analys, samordning av intressenter och eventuellt lagändring och nya datamängder Historisk läkemedelsdata Öppenvårdsläkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna Statistik avseende ordinationer Införande av strukturerad dosering Mängd aktiv substans Bytesstatistik Licensläkemedel Områden med möjlighet till egen realisering hos ehälsomyndigheten Teknisk statistik Partihandelsdata Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 2/27

3 8.2.3 Varunummerdispens Kostnad per Patient Områden som beskriver nuläge Min Förskrivning Concise Fri Marknad Avgifter FOTA databas för försäljningstransaktioner Validering av inrapporterade försäljningstransaktioner Avvisade försäljningstransaktioner Antal inrapporterade transaktioner per försäljningssätt Antal krediterade varurader per försäljningssätt Fältet Byte Tillåtet Försäljning avseende djur Ursprung Översiktsbild Realisering av de insatser som föreslås i rapporten Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 3/27

4 Förord I ehälsomyndighetens regleringsbrev för 2014 har myndigheten fått i uppdrag av regeringen att göra en översyn av den verksamhet som myndigheten bedriver i fråga om att förvalta, framställa och tillhandahålla nationell läkemedelsstatistik. ehälsomyndigheten har i denna översyn valt att granska ett antal områden, givit förslag på nya datamängder samt kvalitetssäkrat befintlig information. Rapporten har tagits fram av statistikgruppen på myndigheten (gruppchef Fredrik Cassinger, Tobias Renberg, Inger Wikström och Sandra Müller). Ansvarig enhetschef är Stefan Vallin. Stockholm den 15 oktober 2014 Torsten Håkansta Generaldirektör Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 4/27

5 Inledning ehälsomyndigheten ansvarar för att samla in och tillhandahålla statistik över läkemedelsförsäljning från apoteksaktörer, detaljhandel och partihandel. Alla som säljer läkemedel i Sverige är enligt lag skyldiga att regelbundet rapportera in försäljningsuppgifter till ehälsomyndigheten. Den resulterande försäljningsstatistiken avser såväl receptbelagda som receptfria läkemedel samt handelsvaror som expedierats inom förmån. Den statistik som ehälsomyndigheten samlar in förmedlas vidare till landsting och myndigheter för uppföljning av läkemedelstrender. Delar av statistiken kan också, under förutsättning att det är förenligt med gällande sekretessbestämmelser, lämnas till olika marknadsaktörer, media, forskare med flera. Svensk läkemedelsstatistik har under de senaste åren fått andra förutsättningar och utmaningar som en konsekvens av omregleringen av apoteksmarknaden i slutet av Idag ser verkligheten annorlunda ut och det är självklart att det finns fler än en apoteksaktör på den svenska marknaden bildades ehälsomyndigheten och myndigheten har som en del av sitt uppdrag i uppgift att förvalta, samla in och tillhandahålla korrekt läkemedelsstatistik. Varje månad tar myndigheten emot försäljningstransaktioner från ca 120 apoteksaktörer, försäljningsställen av vissa receptfria läkemedel samt försäljningstransaktioner från partihandelsledet. Enbart från apoteksmarknaden hanterar ehälsomyndigheten månatligen cirka försäljningstransaktioner. Syftet med denna översyn är att beskriva nuläge och framtida möjligheter för svensk nationell läkemedelsstatistik Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 5/27

6 1. Kort sammanfattning av rapportens innehåll Resultatet av denna översyn visar på att det finns områden där vidare analys och dialog krävs för att Sverige ska höja kvaliteten på nationell läkemedelsstatistik. Översynen visar samtidigt på att svensk läkemedelsstatistik mår bra, utvecklas och har goda förutsättningar att bli ännu bättre. I rapporten ger ehälsomyndigheten följande förslag på åtgärder som dels skulle kunna ytterligare förfina befintlig läkemedelsstatistik, dels innebära utökade möjligheter till analys: ehälsomyndigheten föreslår att historisk läkemedelsdata framgent förvaltas och tillgängliggörs av ehälsomyndigheten (avsnitt 8.1.1) ehälsomyndigheten föreslår att myndigheten får i uppdrag att genomföra en förstudie för att kartlägga möjligheterna att realisera den nationella läkemedelsstrategin avseende subventioner av öppenvårdsläkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånen (avsnitt 8.1.2) ehälsomyndigheten föreslår en mer strukturerad insamling av teknisk statistik (tjänsteanrop, dataleveranser etc, se avsnitt 8.2.1) ehälsomyndigheten föreslår vidareutveckling av tjänsten Min Förskrivning, t ex utökning med andra jämförelsetal än den enskilda arbetsplatsen (avsnitt 8.3.1) Utöver detta föreslår ehälsomyndigheten att vidare utredning görs inom ett par specifika områden: ehälsomyndigheten föreslår att en översyn av finansieringsmodellen görs, då dagens modell är onödigt komplex samt bland annat innebär att lagreglerad insamling av statistik är beroende av intäkter från den privata marknaden för att kunna bedrivas. Mängd aktiv substans (avsnitt 8.1.5). ehälsomyndigheten ser en ökad efterfrågan av statistik avseende miljöuppföljningar och inom veterinärsektorn. Detta skulle kräva, bland annat, en vidareutveckling av statistiksystemet för att inkludera uppgifter om aktiva substanser, samt mängd av respektive substans. Bytesstatistik (avsnitt 8.1.6). ehälsomyndigheten ser en möjlighet att förfina uppföljningen av bytesstatistik, t ex att kunna skilja på generiskt utbyte och andra typer av utbyten (förpackningsstorlek bland annat). Statistik avseende ordinationer (avsnitt 8.1.3). ehälsomyndighetens nuvarande statistikuppdrag omfattar enbart försäljningsstatistik, men myndigheten ser en möjlighet, i och med införandet av den nationella ordinationsdatabasen NOD, att även samla in uppgifter avseende ordinationer. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 6/27

7 2. Översynens uppdrag och arbete 2.1 Uppdrag I ehälsomyndighetens regleringsbrev för budgetåret 2014 står under punkt 4 Översyn av statistikverksamheten att: E-hälsomyndigheten ska göra en översyn av den verksamhet som myndigheten bedriver i fråga om att förvalta, framställa och tillhandahålla nationell läkemedelsstatistik. Syftet med uppdraget är att kvalitetssäkra den statistik som myndigheten ansvarar för inom läkemedelsområdet samt att göra den mer användbar och lättillgänglig för landsting, myndigheter samt andra berörda aktörer som har behov av statistiken. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 oktober Översynens genomförande Utredningen har gjorts under våren 2014 av handläggare vid ehälsomyndighetens statistikgrupp. Utredningen kommer att presentera gjorda kvalitetskontroller på insamlad data samt beskriva olika områden där framtiden innebär möjligheter och utmaningar. Gjorda kvalitetskontroller presenteras både i tabellform och grafisk form och visar utvecklingen hos utvalda parametrar över tid. De parametrar som myndigheten har valt att lyfta fram är de som myndigheten hanterar mest frågor kring samt de som visar på en förändring över tid. 3. Lagar som reglerar den nationella läkemedelsstatistiken Handel med läkemedel och tillhörande rapporteringsskyldighet regleras i tre lagar: lagen om handel med läkemedel, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel och lagen om receptregister. Apoteksmarknaden är efter omregleringen i förändring och det finns anledning att se över om dessa tre lagar täcker ett framtida behov då nya lösningar för handel och försörjning av läkemedel även framgent ska ha en skyldighet att rapportera sin handel så att Sverige inte tappar statistik över delar av läkemedelsmarknaden. Denna översyn har inte som avsikt att i detalj gå igenom ovan nämnda lagar. Däremot kan översynen peka ut områden eller delar av lagar som bör ses över. 3.1 Lagen om handel med läkemedel Lagen om handel med läkemedel reglerar vad som ska rapporteras in till ehälsomyndigheten gällande handel på svenska apotek och via partihandel. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 7/27

8 3.2 Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel reglerar vad som ska rapporteras in till ehälsomyndigheten gällande handel med receptfria läkemedel utanför apotek dvs handel på bensinstationer, kiosker, närbutiker osv. 3.3 Lagen om receptregister Lagen om receptregistret reglerar specifikt det som expedieras på recept samt vilka leveranser av insamlad data från receptexpeditioner som ehälsomyndigheten är skyldiga att göra. 4. Processen För att samla in, bearbeta och leverera läkemedelsstatistik finns det idag en till stor del automatiserad process kopplat till stödsystemen för statistik. ehälsomyndighetens realisering av uppdraget att samla in och tillhandahålla läkemedelsstatistik beskrivs i kärnprocesserna: Utföra registervård, Lagra försäljningstransaktion, Publicera försäljningsstatistik och Paketera läkemedelsstatistik. Beskrivning av processerna ovan: Lagra försäljningstransaktion: Tar mot, validerar, kompletterar och lagrar försäljningstransaktion. Resultatet av processen är en godkänd och lagrad försäljningstransaktion från apoteksaktör, detaljhandlare eller partihandlare. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 8/27

9 Publicera försäljningsstatistik: Skapa, paketera och publicera statistik i form av rådata till statistikmottagare. Resultatet av processen är publicerad läkemedelsstatistik och förmånsunderlag för vidareförmedling. Paketera läkemedelsstatistik: Utifrån publicerad statistik paketeras och tillgängliggörs statistiken i ett antal varianter till olika typer av mottagare. Resultatet av processen är anpassad läkemedelsstatistik efter mottagarens önskade format och innehåll. Utföra registervård: För att initialt ta emot försäljningstransaktioner och sedan paketera statistiken behövs ett antal stödregister som löpande uppdateras. Resultatet av processen är uppdaterad grunddata, stöd- eller microregister. ehälsomyndigheten arbetar kontinuerligt med att optimera processer. Under första halvåret 2014 har processen Publicera försäljningsstatistik effektiviserats och är idag näst intill helautomatiserad och tiden det tar för ehälsomyndigheten att få ut en leverans av rådata till marknaden har kortats ner avsevärt. Nästa steg i ehälsomyndighetens arbeta med att effektivisera bör vara att genomlysa processen Paketera läkemedelsstatistik. I processen Paketera läkemedelsstatistik finns vår verksamhet som erbjuder beslutsstödsystem. Myndigheten erbjuder idag landsting och myndigheter möjlighet att analysera data via ett webbgränsnitt. Data som finns tillgängligt via vår plattform för beslutstöd är från 2000 fram tills idag och laddas månadsvis. 5. Leveranser 5.1 Rådata ehälsomyndigheten levererar idag data i rått format till samtliga landsting, Socialstyrelsen, TLV, Försäkringskassan, Statistiska centralbyrån (SCB), statistikleverantörer, apoteksaktörer och läkemedelsindustrin. 5.2 Paketerad data ehälsomyndigheten erbjuder idag landsting och myndigheter inom området att abonnera på det egenutvecklade statistiksystemet Concise. Systemet ger användaren möjlighet att enkelt, via ett webbgränssnitt, skapa rapporter över läkemedelsförsäljning på svenska apotek. 5.3 Mottagare av data Apoteksaktörer och Läkemedelsföretag kan i dag ta del av sin egen försäljningsdata via ehälsomyndighetens rådataleverans. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 9/27

10 Statistikleverantörer kan abonnera på en leverans som är heltäckande gällande handel med läkemedel på den svenska marknaden. Vid leverans till statistikleverantörer tar myndigheten beslut om att lyfta den statistiksekretess som idag finns på till ehälsomyndigheten inrapporterad data om handel med läkemedel. Leverans till statistikleverantör sker med förbehåll om att inte röja enskild aktör eller enskild individ. Till leveransen följer en vägledning där man för varje levererad parameter kan se på vilken nivå leverans från statistikleverantören kan ske. Socialstyrelsens leverans av rådata innehåller insamlad data kopplat till förskrivning, dvs. det som expedierats på recept på ett svenskt apotek, och levereras med personnummer i klartext. Leveransen är krypterad med tvåfaktorskryptering och ligger till grund för Socialstyrelsens så kallade läkemedelsregister. TLV erhåller en rådataleverans som stöd i sin tillsyn av apoteksaktörernas följsamhet av generikautbyte. Leveransen innehåller inrapporterad data kopplat till förskrivning. SCB abonnerar på leverans av rådata för att bland annat skapa prisindex över läkemedelsbranschen. Försäkringskassan abonnerar på rådata som stöd i sin verksamhet och underlättar bl.a. möjligheten att analysera sjukskrivningsmönster. Landstingen erhåller leverans av det egna landstingets data. Landstingens leverans är unik i avseendet att den innehåller så kallade pseudonymer på medborgares personnummer. Landstingen ges även möjlighet att själva skapa pseudonymen på samma sätt som ehälsomyndigheten och kan således skapa en koppling mellan sin vårddokumentation och det som faktiskt expedierats på apotek. Samtliga landsting, Socialstyrelsen, TLV, Läkemedelsverket och Socialdepartementet abonnerar även på det egenutvecklade statistiksystemet Concise. 6. Finansiering Statistikverksamheten hos ehälsomyndigheten är avgiftsfinansierad och kan delas upp i tre delar: 1. Insamling och tillgängliggörande av försäljningsstatistik reglerad i lagen om receptregister. 2. Lagreglerad insamling av data utanför lagen om receptregister (vissa receptfria läkemedel sålda utanför apotek, rekvisitionsförsäljning av läkemedel inom öppenvård och slutenvård, försäljning av receptfria läkemedel på apotek samt partihandel). 3. Statistikleveranser i rått och paketerat format till privata aktörer, landsting och myndigheter. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 10/27

11 Vad gäller insamlingen av försäljningsstatistik (delarna 1 och 2 ovan), finansieras den av två olika typer av avgifter. Del 1 ovan finansieras av aktörsavgiften dvs. den avgift som apoteksaktörer betalar till ehälsomyndigheten för varje expedierad receptorderrad. Del 2 ovan finansieras idag av den intäkt ehälsomyndigheten erhåller från leveranser av försäljningsdata i rått format till privata statistikproducenter på den svenska marknaden, apoteksaktörer och läkemedelsbolag. Tillgängliggörandet, ehälsomyndighetens leveranser (del 3), utgörs av dels det statistiksystem (Concise) som ehälsomyndigheten idag erbjuder landsting och myndigheter för uppföljning av läkemedelsanvändning i Sverige, dels av rådataleveranser till olika typer av mottagare. Såväl Concise som rådatafilerna är prissatta utifrån självkostnad. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan diskuteras huruvida Concise borde tillhandahållas fritt för landsting och myndigheter för att genom det säkerställa att samtliga har tillgång till en korrekt och jämförbar läkemedelsdata. Det kan diskuteras om finansiering av ehälsomyndighetens lagreglerade statistikverksamhet ska vara beroende av intäkter från den privata marknaden för att täcka verksamhetens kostnad. Teoretiskt finns ett scenario där verksamheten inte längre kan bedrivas. Myndigheten anser också att nuvarande finansieringsmodell är onödigt komplex då avgiften samlas in från många olika aktörer, som landsting, myndigheter, statistikproducenter, forskare mfl. I den generella översyn av myndighetens finansieringsmodell som görs inom utredningen S2013:17 E-hälsokommittén bör detta beaktas. 7. Öppna data ehälsomyndigheten strävar efter att tillgängliggöra data på ett effektivt, säkert och korrekt sätt. Tillgång till data ska vara snabb och enkel. Beslutsfattare och analytiker ska alltid ha möjlighet och tillgång till data angående läkemedelsanvändning i Sverige. Att erbjuda den möjligheten anser myndigheten är att verka för medborgares väl. Öppna data och genomförande av PSI-direktivet 1 är något som ehälsomyndigheten har i uppdrag att under 2014 ta ställning till. Öppna data innebär att information tillgängliggörs på ett generiskt sätt och att det är fritt för vem som helst att ta del av data för att skapa smarta produkter. När det gäller inrapporterad läkemedelsförsäljning till ehälsomyndigheten så gäller statistiksekretess vilket medför att myndigheten behöver analysera på vilken nivå vi kan tillgängliggöra data under devisen öppna data. En stor del av inrapporterad läkemedelsdata innehåller känsliga personuppgifter samt uppgifter om enskilda affärsförhållanden. 1 E-hälsomyndigheten ska redovisa vilka insatser myndigheten gör för att uppfylla kraven i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 december Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 11/27

12 ehälsomyndighetens uppdrag för 2014 att ta ställning till Öppna data får ge svar på hur myndigheten konkret ska förhålla sig till ämnet. Denna översyn kan dock konstatera att myndigheten har tekniska möjligheter att enkelt, säkert och korrekt tillgängliggöra data. 8. Översyn I detta avsnitt beskrivs ett antal områden inom vilka ehälsomyndigheten ser en möjlighet att genom vidareutveckling av befintliga, eller insamling av nya, datamängder, kunna skapa förutsättningar för högre kvalitet på befintlig läkemedelsstatistik och/eller nya möjligheter till utökad analys inom svensk e-hälsa. De områden som beskrivs nedan har kategoriserats enligt följande: Områden som kräver vidare analys, samordning av intressenter och eventuellt lagändring och nya datamängder Områden med möjlighet till egen realisering inom ehälsomyndigheten Områden som beskriver nuläge Sist i detta kapitel finns en grafisk presentation över vad översynens områden kräver för typ av insats för att realiseras. 8.1 Områden som kräver vidare analys, samordning av intressenter och eventuellt lagändring och nya datamängder De områden som diskuteras under denna rubrik är omfattande och kan kräva resurser även hos andra intressenter än ehälsomyndigheten för att realiseras Historisk läkemedelsdata Läkemedelsverket har under våren 2014 tagit kontakt med ehälsomyndigheten angående en historisk datamängd som de önskar att ehälsomyndigheten tar förvaltningsansvaret för. Datamängden är läkemedelsdata mellan åren Kvaliteten på data är ej säkerställd av ehälsomyndigheten och det finns obesvarade frågor som t ex källa till data, varuidentitet bakåt i tiden och mätvärdens riktighet. Det finns även en fråga om samma datamängd finns lagrad i Socialstyrelsens så kallade Forskningsdatabas som idag också den innehåller historisk läkemedelsdata. Enligt uppgift från Läkemedelsverket sker sökningar mot datamängden ca 3-4 ggr per år. Datamängden är dock unik och är fortfarande av stort värde för Läkemedelsverkets verksamhet. Läkemedelsverket och ehälsomyndigheten är överens om att unik historisk data ska bevaras och att det vore olyckligt om denna datamängd inte är tillgänglig för forskning och analys framgent. Bakgrunden till historisk läkemedelsdata är att vid omregleringen av apoteksmarknaden fick Apotekens Service AB läkemedelsdata från 2000 och framåt (det som då låg i Apoteket AB:s BI-lager) och Socialstyrelsen fick historisk Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 12/27

13 läkemedelsdata, den så kallade Forskningsdatabasen. För att reda ut ovanstående frågeställningar bör ehälsomyndigheten få i uppdrag att göra en analys av datamängden hos Läkemedelsverket för att säkerställa kvaliteten samt att reda ut om samma datamängd finns lagrad hos Socialstyrelsen. Finns datamängden i Forskningsdatabasen bör diskussion tas om att historisk läkemedelsdata ska finnas samlad på ett ställe. ehälsomyndigheten har uppdraget att samla in, förvalta och tillgängliggöra nationell läkemedelsstatistik. Med det uppdraget föreslår myndigheten att även historisk läkemedelsdata framgent förvaltas och tillgängliggörs av ehälsomyndigheten Öppenvårdsläkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna Förutom läkemedelsförmånen, som regleras i lag om läkemedelsförmåner, förekommer det en rad olika förmåner som bekostas av stat, landsting (och möjligen också kommun) för läkemedel och närliggande produkter. Landstingssubventionernas omfattning är inte känd för ehälsomyndigheten, men är sannolikt i storleksordningen 1 miljard kronor per år. Den största delen är smittskyddsläkemedel. Därtill kommer betydande kostnader för administration kring faktureringen. Förutom för transaktioner inom läkemedelsförmånen samlas inte uppgifter in om subventionernas storlek som kan brytas ner för att studera enskilda patientgrupper, betalare eller läkemedelsgrupper och ingen heltäckande information finns som beskriver kostnadsfördelningen mellan den enskilde och samhället. En smidigare hantering av denna situation finns med i den nationella läkemedelsstrategins handlingsplan 2014 (punkt 5.2). Handlingsplanen föreslår att ehälsomyndigheten tillsammans med SKL får uppdraget att realisera detta. ehälsomyndigheten bör få ett uppdrag att starta en förstudie under hösten 2014 för att kartlägga möjligheterna att realisera den nationella läkemedelsstrategin för öppenvårdsläkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna Statistik avseende ordinationer Idag hanterar ehälsomyndighetens statistikenhet i stort sett enbart statistik avseende läkemedelsförsäljning. Allteftersom NOD 2 blir infört öppnas en möjlighet att samla in uppgifter kring vad som händer med ordinationer. Förändras de över tid, hur hänger de ihop, expedieras de överhuvudtaget? Detta kräver dock: att lagstiftningen tillåter den typen av statistikproduktion att myndigheten får i uppdrag att samla sådan information, uppsättning av ett statistiksystem för att hantera informationen. En mindre omfattande variant är att hämta förskrivningsdata vid expeditionstillfället och stämpla på transaktionen. Statistik avseende ordinationer är en aktivitet som idag 2 Nationell Ordinationsdatabas (NOD). Målet är en för vården gemensam ordinationsdatabas en nationell informationspunkt av ordinationer ett original och därmed också en nationell del av journalen. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 13/27

14 inte ligger i ehälsomyndighetens uppdrag gällande statistik. Idag avser uppdraget enbart statistik som avser läkemedelsförsäljning Införande av strukturerad dosering ehälsomyndigheten har i uppdrag att från och med 2014 leda arbetet med införande av strukturerad dosering. Detta uppdrag är ett uppdrag som sträcker sig över flera år och kommer att kräva en stor insats för att samtliga inblandade parter ska ha en gemensam målbild. ehälsomyndigheten kommer som ett komplement till strukturerad dosering vid förskrivningstillfället att omvandla eller snarare tolka den doseringstext som idag följer med från förskrivningstillfället och skapa ett numeriskt värde som går att analysera (PDD prescribed daily dose, förskriven daglig dos). Uppdraget att komplettera försäljningsstatistik med PDD ska levereras till våren 2015 och kommer primärt att levereras i rådataleveranser till Socialstyrelsen och landsting. Detta uppdrag är en del i den nationella läkemedelsstrategins handlingsplan för Mängd aktiv substans ehälsomyndigheten ser en ökad efterfrågan av statistik av miljöuppföljningar och inom veterinärsektorn. Statistiksystemet måste utvecklas för att inkludera uppgifter om aktiva substanser (inkl hantering av mor-dottersubstanser - samt mängderna angivna i kg). Det krävs en stor insats för att införa enhetliga volymuppgifter - t ex i NPL, samt en fortsatt förvaltning för att bibehålla hög kvalitet. Troligen måste detta genomföras tillsammans med LV. Förslagsvis kan vissa substanser vara i fokus till en början (baserat på miljöbelastning för respektive substans) och därefter kan systemet byggas ut. Läkemedlens miljöpåverkan är en stor och expansiv fråga. LIF, Läkemedelsverket, Apoteket AB, IVL Svenska Miljöinstitutet med flera har i olika format och fora sammanställt det aktuella kunskapsläget och emellanåt genomfört studier av läkemedlens miljöpåverkan. Riktigt bra miljöuppföljning kräver direkt mätning av läkemedelsrester i naturen. Detta är emellertid inte möjligt för rutinövervakning eller snabb databearbetning för riskanalyser utan då får man förlita sig på till exempel försäljnings- eller förskrivningsstatistik. Det är emellertid svårt att rutinmässigt producera statistik avseende mängden sålda läkemedel mätt i massenheter som kilogram. Problematiken utgår från att grundläggande information om läkemedlen inte är registrerad med en sådan struktur att uträkningsprocessen kan automatiseras. Istället får en handläggare för varje rapportuttag manuellt beräkna den sålda mängden per artikel inom en viss läkemedelsgrupp, vilket kan röra sig om hundratals manuella beräkningssteg. Dessutom kräver analysen att data tillhandahålls per läkemedelsartikel. Strukturen för denna typ av läkemedelsinformation baseras idag på de uppgifter som ska hanteras vid godkännandet av läkemedel, vilket inte Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 14/27

15 nödvändigtvis uppfyller de krav som ställs för en automatiserad framställning av mängdstatistik uttryckt i massenheter. Traditionellt har sålda läkemedelsvolymer snarare beräknats utifrån alternativa volymmått som till exempel den definierade dygnsdosen (DDD, se för detaljer) samt antal DDD per förpackning som är lämplig för medicinska frågeställningar om befolkningsexponering eller antalet expedierade recept som säger något om den arbetsmängd som krävs för att tillgodose marknadens behov av läkemedel. Inget av dessa mått är direkt lämpat för att mäta miljöexponering för ett läkemedel då det är den totala mängden som är av intresse. Grunddata som bör upprättas och förvaltas per läkemedel 3 är: Namnet på aktiva substanser som är av särskilt miljöuppföljningsintresse. Namnet på substanserna finns visserligen redan i NPL (nationellt produktregister för läkemedel) men dessa är inte strukturerade på ett enhetligt sätt så att det framgår vilken substans som det är man vill följa. Det kan vara olika mor- och/eller dottersubstanser, och dessa kan dessutom vara registrerade på olika sätt. Mängden ingående läkemedelssubstans per förpackning (alternativt per enhet om det är möjligt att säkerställa kvaliteten i uppgiften om antal enheter i NPL) angivet i kg För att nå dit bör följande insatser utföras: Relevanta substanser identifieras NPL anpassas för informationen Initiera ett arbete med att mata in korrekt data för befintliga läkemedel En modell bör tas fram och implementeras gällande hur tillkommande läkemedel ska förses med motsvarande data Nationella produkt- och artikelregistret VARA bör anpassas för informationen Statistiksystem och leveranser bör anpassas för informationen Bytesstatistik Hanteringen av det generiska utbytet på apotek har blivit mer komplext i och med att olika aktörer, med olika system och arbetsmetoder kommit in på apoteksmarknaden. Samtidigt har behovet av objektiv statistik på området ökat. Framförallt för tillsynen - men även för andra som undersöker konsekvenser av utbytessystemet. Statistiken som samlas in idag behöver i minimifallet kompletteras med uppgifter på 3 Det är oklart om huvuddelen av hanteringen kan ske på produktnivå, eller om det måste ske på artikelnivå för att få rätt information om t ex sekvenspreparat där varje avdelad dos kan innehålla olika mängder av de aktiva substanserna. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 15/27

16 produktnivå istället för artikelnivån för att skilja mellan generiska utbyten och andra typer av byten, t ex startförpackningar eller andra förpackningsskillnader (NPL-ID - intern hantering inom ehälsomyndigheten). En mer avancerad förändring är att ta in uppgifter om ett utbyte skett inom en grupp med eller utan generika (kräver ev förändringar i rapporteringen). En tredje förstärkning av bytesinformationen skulle vara att inkludera uppgiften om periodens vara/föregående periods vara vid försäljningstillfället - och på så sätt undvika avancerade efterbearbetningar för att studera systemet med periodens vara (påverkar sannolikt rapporteringen) Licensläkemedel I november 2013 ersattes artikelinformationen om licensläkemedel med gruppvarunummer. Detta var ett stort kvalitetsmässigt lyft när det gällde möjligheterna att identifiera sålda läkemedel - men innebar samtidigt att volymstatistiken (dygnsdoser, förpackningsstorlekar, mängd) försvann. För övergripande statistik har detta mindre konsekvenser, men för vissa områden och behandlingstyper som t ex. behandling av djur innebär det ett försämrat statistikunderlag. För att säkerställa en komplett framtida statistik på detta område ser ehälsomyndigheten följande behov: Ny grunddata om licensläkemedel och modell för förvaltning av denna Rapportering av såld volym Eventuell ny tjänst för att säkerställa kvaliteten i rapporteringen 8.2 Områden med möjlighet till egen realisering hos ehälsomyndigheten Avsnittet beskriver utvecklingsmöjligheter inom statistikområdet som till stor del skulle kunna realiseras av ehälsomyndigheten. Viss samordning med andra intressenter kommer att krävas inom ett par av dessa områden Teknisk statistik En strukturerad insamling av "teknisk statistik" - som t ex tjänsteanrop, dataleveranser, ändring av recept mm ökar möjligheterna att skapa en bättre överblick av myndighetens system och hur omvärlden kommunicerar med oss. Strukturerad insamling av teknisk statistik ger en ökad flexibilitet när statistik ska produceras inom detta område. Förutom att skapa en bättre överblick om hur de nationella IT-systemen används i praktiken så är denna form av statistikinsamling betydelsefull för myndighetens förmåga att upptäcka brister i t ex statistikrapportering och utreda dessa. Myndigheten kommer utreda hur vi internt kan effektivisera hanteringen av dessa data då de idag till stor del hanteras manuellt. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 16/27

17 8.2.2 Partihandelsdata Vid sidan om apotek och försäljningsställen för vissa receptfria läkemedel, omfattas även partihandelsdata av försäljning till sjukvårdshuvudman, vaccinationscentraler mm av inrapporteringsskyldigheten. Huvudregeln är att det är det sista försäljningsledet från partihandeln till detaljhandeln i vid mening (den aktör som, utan att själv vara partihandlare, ser till att den enskilde patienten får läkemedlet) som är rapporteringspliktigt. Handel mellan aktörer med partihandelstillstånd omfattas inte av rapporteringskrav, och eftersom det är den sista försäljningen, omfattas inte heller distributörer som levererar läkemedel de inte själva äger. Aktörer med tillstånd som både partihandlare och öppenvårdsapotek ska rapportera sin partihandel separat från apoteksförsäljningen. Idag lider partihandelsdata av stora kvalitetsbrister. Med kvalitetsbrist menas i detta fall avsaknad av inrapporterad data. Att denna del av läkemedelsstatistiken är bristfällig kan summeras upp i två punkter; 1. Ingen tydlig mottagare av insamlad data, 2. Inrapportering av försäljningsdata är inte ett naturligt steg i en grossistverksamhet. ehälsomyndigheten har idag kontakt med merparten aktiva partihandlare och anser att viljan finns att göra rätt men att systemtekniska frågor ofta försenar arbete med rapportering. ehälsomyndigheten har avsikten att fortsätta påminna om utebliven rapportering och fortsätta erbjuda system för inrapportering Varunummerdispens Idag finns en dispens som undantar en apoteksaktör skyldigheten att rapportera in korrekt NPLpackid vid expedition. Bakgrunden till detta är att det idag saknas en systemteknisk koppling mellan den expedierade asken och korrekt NPLpackid. För närvarande tycks det svårt att hitta en bra teknisk lösning för detta och det sätt som finns innebär manuellt merarbete för farmaceuter på apotek. Apoteksföreningen tillställde den 7 februari 2011 Apotekens Service AB ett brev med önskemål om att slopa krav på angivandet av MT-nummer. Kravet för rapportering är inte ställt på MT-nummer men det är det sätt en farmaceut vid expedition kan få tag på korrekt NPLpackid. Apoteksaktörerna önskade dispens för denna rapporteringsskyldighet och den beviljades 25 mars Troligen är det så att det innan 2011 inte heller rapporterades in korrekta NPLpackid n. Hur detta såg ut innan omregleringen kan denna översyn inte uttala sig om. Användandet av en unik, tidsbeständig identifierare för expedierade produkter är en förutsättning för en bra kvalitet på statistiken och NPLpackid är det enda unika tidsbeständiga och nationella numret som idag finns för läkemedelsförpackningar. En hållbar lösning kräver att en lämplig varuidentitet kan läsas på asken - helst maskinellt. Skillnaden mellan NPLpackid n i medicinsk synpunkt är obetydlig. Däremot kan det ha betydelse för själva försörjningssystemet, prissättning och marginaluppföljning mm. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 17/27

18 ehälsomyndigheten föreslår att en dialog med berörda parter inleds för att utreda vilka möjligheter som finns för att finna en lösning kring inrapportering av korrekt NPLpackID vid expedition Kostnad per Patient Landstingen arbetar med att identifiera kostnad per patient (KPP). Där är rekvisitionsförsäljningen en stor utmaning då kopplingen till enskild patient inte nödvändigtvis sker i samband med rekvisitionen. Att diskutera vidare är om ehälsomyndigheten bör eller ska få i uppdrag att utreda möjligheten samla in och förmedla grunddata för dessa beräkningar. ehälsomyndigheten inväntar SKLs 4 utredning inom detta område. 8.3 Områden som beskriver nuläge Detta avsnitt utgår från dagens statistikverksamhet inom ehälsomyndigheten, och beskriver dels faktorer som påverkar den verksamhet som bedrivs, dels befintliga områden som skulle kunna vidareutvecklas och förfinas Min Förskrivning Under 2014 lanserade ehälsomyndigheten e-tjänsten Min Förskrivning. E-tjänsten ersatta den tidigare Förskrivarprofilen och idag kan förskrivare och verksamhetschefer enkelt logga in och ta del av sin förskrivning via ehälsomyndighetens hemsida. Användaren identifierar sig antingen med SITHS-kort eller bank-id. Myndigheten såg en ökning i antal beställningar under de två första månaderna i produktion med Min förskrivning och anser detta vara en lyckad lansering och ett bra och säkert sätt att ge tillbaka information till i detta fall vården. De förbättringsmöjligheter myndigheten ser för Min Förskrivning är bland annat: Utöka antalet månader som rapporterna i Min Förskrivning baseras på. Enligt lagen om receptregister så kan ehälsomyndigheten endast lagra personuppgifter i tre månader för statistikändamål (i detta fall är personuppgiften förskrivarkoden). Utan lagförändring ligger det på den enskilde förskrivaren att spara data på egen plats för att sedan bygga längre trender än tre månader i exempelvis Excel. Se över jämförelsetal då Min Förskrivning idag inte innehåller andra jämförelsetal än den enskilda arbetsplatsen. Statistik avseende receptförskrivning Innehållet i Min Förskrivning bör utvärderas på ett strukturerat sätt 4 Sveriges kommuner och landsting Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 18/27

19 8.3.2 Concise Concise är den plattform som ehälsomyndigheten erbjuder landsting och myndigheter att abonnera på för att nå läkemedelsdata. Plattformen erbjuder data i paketerad form och idag når beslutsfattare inom landsting och myndigheter data via ett webbgränssnitt. Concise stödjer även vårt interna behov av statistikuttag gällande läkemedelsstatistik. Concise är, som övriga statistikleveranser som ej är lagreglerade, avgiftsfinansierat. Det kan diskuteras om Concise i ett samhällsekonomiskt perspektiv ska tillhandahållas fritt för landsting och myndigheter för att genom det säkerställa att samtliga har tillgång till en korrekt och jämförbar läkemedelsdata Fri Marknad ehälsomyndigheten utgår i sin statistikverksamhet från att det ska finnas en fri marknad som har möjlighet att ta del av läkemedelsstatistik i rått format för att sedan skapa egna produkter och leveranser för att stödja läkemedelsbranschen och vårdsektorn. Med detta följer att myndigheten inte bygger upp en statistikverksamhet som kan eller ska ersätta de statistikleverantörer som idag finns på marknaden. ehälsomyndigheten strävar mot en mer kostnadseffektiv leverans som kan möjliggöra för fler aktörer på marknaden för läkemedelsstatistik. En tillgänglig läkemedelsstatistik verkar för medborgarnas väl. Det är ehälsomyndighetens uppdrag att se till att tillgång på korrekt och heltäckande statistik över läkemedelsanvändning i Sverige inte på något sätt begränsas till ett antal få. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 19/27

20 8.3.4 Avgifter ehälsomyndighetens statistikverksamhet är idag avgiftsfinansierad. Samtliga leveranser och produkter erbjuds till ett självkostnadspris. Vissa leveranser betalas av mottagaren medan den verksamhet som realiserar uppdraget inom lagen om receptregister finansieras av den avgift som apoteksaktörer betalar per receptorderrad. Samtliga avgifter ska vara konkurrensneutrala och ingen aktör ska få fördel gentemot den andra. Idag är vår leverans av rådata exempelvis beroende av hur många mottagare som finns på marknaden. Prisjustering sker halvårsvis och alla betalar enligt samma prislista FOTA databas för försäljningstransaktioner Nedanstående sammanställning syftar till att ge en överblick över kvaliteten på den försäljningsstatistik som inrapporterats till ehälsomyndigheten från apotek, (fram till 2014 rapporterades data till Apotekens Service AB). Att myndigheten har valt att utgå från år 2009 är för att se hur omregleringen av apoteksmarknaden har påverkat vissa parametrar i läkemedelsstatistiken. Inrapporterat data från en månad per år (januari) har sammanställts och analyserats baserat på ett antal utvalda parametrar i inrapporteringen. De parametrar som har valts ut är dels sådana som kan vara svåra att validera (exempelvis om en kreditering är korrekt), dels sådana som varit föremål för diskussion kring tolkningen av vad som ska inrapporteras (t ex Ursprung, och Byte Tillåtet). Materialet kan användas som ett diskussionsunderlag för vidare analys kring eventuella upplevda kvalitetsproblem i den nationella läkemedelsstatistiken, men visar även på den relativa stabiliteten i inrapporterat data över tid. Validering av inrapporterade försäljningstransaktioner Transaktioner som rapporteras in till försäljningstransaktionsdatabasen hos ehälsomyndigheten (tidigare Apotekens Service AB) genomgår en validering för att säkerställa kvaliteten på inrapporterat data. Transaktionerna genomgår flera olika valideringar, varav vissa är mer grundläggande; till exempel att den aktör som anropar tjänsten för inrapportering är giltig (finns i registret över försäljningsställen EXPO) och att transaktionen inte är en dubblett, och andra är mer specifika för respektive inrapporterad parameter. Nedan följer en översikt över de valideringar som en transaktion av typen Öppenvård Förskrivning genomgår (det som expedierats på recept på svenska apotek). Aktörens expeditionsid Obligatorisk parameter, ska vara ifylld Aktörens transaktionsid Obligatorisk parameter, måste vara unik i kombination med aktörens organisationsnummer Försäljningssätt Ska innehålla ett av de giltiga värdena, kontrolleras mot microregister i databasen Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 20/27

21 Aktörens organisationsnummer Ska finnas i registret över försäljningsställen EXPO och vara aktiv på avhämtningsdatumet Aktörens GLN-kod - Ska finnas i registret över försäljningsställen EXPO och vara aktiv på avhämtningsdatumet Arbetsplatskod Obligatorisk för förmånstyp R (inom förmån) och F (kostnadsfri vara). Måste vara giltig på utfärdardatumet (kontrolleras mot ARKO, arbetsplatskodsregistret). Utfärdarkategori Giltig utfärdarkategori måste anges, kontrolleras mot microregister i databasen Utfärdardatum Obligatorisk parameter. Kontroll av att utfärdardatum inte är äldre än 15 månader jämfört med avhämtningsdatum. Kontroll att utfärdardatum <= avhämtningsdatum. Förskrivarkod Obligatoriskt för förskrivningar avseende läkemedel, dock ej för utfärdarkategori = VET. Giltighet kontrolleras mot FORS (förskrivarregistret). Förskrivarnamn Obligatorisk parameter. Förmånstyp Obligatorisk parameter, ska innehålla ett av de giltiga värdena, kontrolleras mot microregister i databasen Dostext Obligatorisk parameter för försäljningssätten avseende recept och dosordinationer, i kombination med att förmånstyp R eller F angetts. Antal enheter Obligatorisk parameter, ska vara ifylld. AUP ex moms Obligatorisk parameter, ska vara ifylld. Förmån ex moms Får endast förekomma i kombination med förmånstyp R, F, L eller Z (återbetalning förmån) Merkostnad ex moms Obligatorisk parameter för förmånstyp R, ska vara ifylld. Startförpackning Om ifylld får fältet endast innehålla 0 eller 1. Egenavgift ex moms Obligatorisk parameter för förmånstyp R, L och Z, ska vara ifylld. Momssats Giltig momssats måste anges, kontrolleras mot microregister i databasen Avhämtningsdatum Datumet ska vara syntaktiskt korrekt, och <= dagens datum. För samtliga förmånstyper utom Z ska även avhämtningsdatum >= utfärdardatum. Län, Kommun och Församling (för patienten) Obligatorisk om giltigt personnummer angetts (kontroll mot FOLK, registret för folkbokföringsuppgifter och fullmakter), utom för sekretesskyddad person. Om värde angetts enligt ovan ska Län, Kommun och Församling vara giltiga och aktiva på avhämtningsdatum (kontrolleras mot microregister i databasen). Varutyp Obligatorisk parameter, ska innehålla ett av de giltiga värdena, kontrolleras mot microregister i databasen Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 21/27

22 Varunummer Obligatorisk parameter, varan ska finnas i VARA (det nationella artikelregistret). Validering görs även av att angivet varunr och angivet NPLPackID stämmer överens. NPLPackID Obligatorisk parameter för läkemedel. Valideras mot VARA samt att angivet NPLPackID stämmer överens med angivet varunummer. Byte Tillåtet Om ifylld valideras att endast ett av de giltiga värdena angetts, kontrolleras mot microregister i databasen. Förskrivet varunummer (används om byte utförts på transaktionen) Om ifylld valideras parametern mot VARA. Förskrivet varunummer får ej innehålla samma värde som parametern Varunummer. Förskrivet NPLPackID (används om byte utförts på transaktionen) Om ifylld valideras parametern mot VARA. Förskrivet NPLPackID får ej innehålla samma värde som parametern NPLPackID. Ska överensstämma (dvs avse samma vara) med Förskrivet varunummer. Ursprung Obligatorisk parameter, ska innehålla ett av de giltiga värdena, kontrolleras mot microregister i databasen PeriodStartDatum Obligatorisk parameter för förmånstyp R, ska vara ifylld. Ingående Ackumulerad Egenavgift Obligatorisk parameter för förmånstyp R, ska vara ifylld. ReceptID Obligatorisk parameter för elektroniska recept. Landskod Obligatorisk parameter för recept utfärdat i annat EES-land än Sverige, kontrolleras mot microregister i databasen. Transaktioner som avvisats i valideringen lagras i en separat tabell i tre månader. I samband med avvisningen får aktören ett svar från tjänsten med information om vilken eller vilka parametrar som underkänts och av vilken anledning. Det är därefter aktörens ansvar att korrigera samt sända om de transaktioner som avvisats. Avvisade försäljningstransaktioner Under april har unika transaktionsrader avvisats i valideringen. Av dessa har rättats och sänts om (och därefter accepterats av valideringen och lagrats ner i försäljningstransaktionsdatabasen). De avvisade transaktionerna fördelar sig enligt tabellen nedan, med avseende på vilket fält som valideringen hittat ett fel i. Att totalen blir högre är innebär att en del transaktioner haft fel i flera fält, t ex har samtliga som nedan står under EXPO_ORGNR även fått fel på SYSTEM (i fältet System ska GLN-kod rapporteras in och kombinationen av dessa två måste stämma). 5 Att det är april som granskats i denna sammanställning, istället för januari som i resten av materialet, beror på att dessa data gallras med tre månaders intervall. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 22/27

23 Fel i fältet Antal unika transaktionsid KOMMUN 146 VARUTYP 796 AVHDATUM FORS 153 UTFDATUM 150 LAN 146 ANTAL_ENHETER 51 FORMANSTYP 7 FORSKR_NPLPACKID 344 NPLPACKID 195 VARUNR 708 AUP_SUM_EXMOMS_AKTOR 51 FORSALJNINGSSATT 5 SYSTEM MERKOSTEXMOMS 51 ARBPLKOD 250 FORSKRIVARKOD 145 EXPO_ORGNR DOSTEXT 3 EGENAVGEXMOMS 51 FORMANEXMOMS 51 UTFKAT 10 RECEPTID 3 Total Den förhållandevis stora andelen transaktioner som avvisats på grund av fel i fälten Expo_Orgnr och System bör analyseras vidare. Detta antyder att man försökt rapportera in försäljning på en GLN-kod och/eller ett organisationsnummer som inte finns upplagt i registret över försäljningsställen (EXPO). Den tredje största posten (AVHDATUM) är i samtliga fall transaktioner som rapporterats in dagen före det som angetts som avhämtningsdatum. Det bör utredas om detta är ett systemfel i något/några av receptexpeditionssystemen, vilket i så fall bör åtgärdas. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 23/27

24 Antal inrapporterade transaktioner per försäljningssätt Antal transaktioner per försäljningssätt jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 R - Recept H - Hjälpmedelskort L - Livsmedelsanvisning Dispenserbar daglig dos (regelbunden) Dispenserbar ej daglig dos (oregelbunden) Delsumma: Dos dispenserat totalt Dos, stående helförpackning Dos, vid behov helförpackning Dos, hjälpmedel helförpackning Delsumma: Dos helförpackning totalt E - Egenvård K - Öppenvård rekvisition S - Slutenvård rekvisition Total Av tabellen kan utläsas att inrapporteringen totalt sett håller sig relativt stabilt kring miljoner transaktionsrader per månad. Fördelningen mellan de olika försäljningssätten fluktuerar inte i någon särskilt hög grad. Det enda försäljningssätt som uppvisar en tydlig minskning är Egenvården, där orsaken sannolikt är att vissa receptfria läkemedel sedan år 2009 får säljas även utanför apotek. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 24/27

25 Antal krediterade varurader per försäljningssätt Krediteringar (antal rader/försäljningssätt) jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 R - Recept H - Hjälpmedelskort L - Livsmedelsanvisning Dispenserbar daglig dos (regelbunden) Dispenserbar ej daglig dos (oregelbunden) Dos, stående helförpackning Dos, vid behov helförpackning Dos, hjälpmedel helförpackning E - Egenvård K - Öppenvård rekvisition S - Slutenvård rekvisition Total Antalet krediterade varurader ökade något under , främst för försäljningssättet Dispenserbar daglig dos, vilket eventuellt kan ha ett samband med införandet av nya dosexpeditionssystem. För Slutenvård rekvisition är istället mönstret det motsatta, där antalet krediterade varurader förefaller minska. Fältet Byte Tillåtet I fältet Byte Tillåtet ska markeras vem (om någon) som motsatt sig ett generikautbyte, t ex förskrivare, farmaceut eller patient. Värdet NULL skickas om varan inte ingår i en utbytesgrupp, och därmed inte går att byta ut, samt för all veterinär förskrivning där generikautbyte ej är tillämpligt. Procentuell andel av resp val (Byte tillåtet) jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 1 (Byte tillåtet) 92,8% 93,3% 92,9% 85,8% 88,6% 90,9% 0 (Förskrivarnej) 2,3% 2,2% 2,1% 2,0% 1,7% 1,8% 2 (Apoteksnej) 0,5% 0,6% 0,9% 3,8% 2,7% 2,6% 3 (Patientnej) 4,4% 3,9% 4,1% 8,4% 7,0% 4,7% En jämförelse av i hur många fall värdet NULL skickats in, i kombination med att ett utbyte ändå genomförts (vilket på försäljningstransaktionen syns på att det finns dels ett förskrivet, dels ett expedierat varunummer), ger dock en fingervisning om att det kan finnas ett kvalitetsproblem här notera siffran för januari Detta kräver en djupare analys för att säkerställa att verkligen är ett produktutbyte som genomförts (dvs byte av NPL-ID). Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 25/27

26 I hur många fall har utbyte rapporterats trots att flagga för "nej" skickats in? jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 <null> (Förskrivarnej) (Apoteksnej) (Patientnej) Total För markeringarna 2 och 3 (apoteksnej respektive patientnej) kan det vara korrekt att nej skickas in i kombination med att det ändå har utförts ett byte, till exempel i de situationer där patienten varken vill ha förskriven eller föreslagen vara, utan väljer ett tredje alternativ. Försäljning avseende djur Försäljning avseende djur (djurslag angivet eller läkemedel med ATC-kod Q-) jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14 Egenvård Förskrivning Slutenvård Öppenvård - rekvisition Försäljning inom egenvård och på recept ligger relativt stabilt över tid, medan försäljning på öppenvårdsrekvisition har halverats, och djurläkemedel inom slutenvården kraftigt har ökat. Ursprung Fältet ursprung ska avspegla vilket format underlaget som legat till grund för expeditionen hade, och ska inte sammanblandas med Originalformat i Receptdepån. Ett recept kan ha Originalformat = Fax i Receptdepån, men sedan expedieras som ett e-recept. Korrekt värde i fältet ursprung skulle i detta exempel vara E-ordination. Ursprung jan-09 jan-10 jan-11 jan-12 jan-13 jan Registrering saknas A - Papper T - Telefon L - E-recept F - Fax E-ordination Utskrivet RR (2D-kod) Utskriven e-ordination Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 26/27

27 Den stora andelen recept med ursprung Fax i januari 2013, har troligen att göra just med en sådan sammanblandning, och att det är originalformatet som rapporterats in. Andelen pappersrecept (ursprung A) har kraftigt minskat från januari-09 till januari- 14, och expedierade recept med ursprung saknas har i stort sett upphört. 8.4 Översiktsbild Realisering av de insatser som föreslås i rapporten Nedanstående tabell beskriver typ av insats som krävs för att realisera de områden som behandlats ovan. Dokumentnamn: En översyn av nationell läkemedelsstatistik 27/27