SOCIALPSYKOLOGI OCH PSYKOLOGI

Transkript

1 SOCIALPSYKOLOGI OCH PSYKOLOGI Socialpsykologin undersöker den sociala interaktionens och smågruppernas lagbundenheter samt den sociala miljöns inverkan på individernas tänkande, känslor och handling. Individernas interaktion med sin sociala värld är således allmänt taget socialpsykologins forskningsobjekt. Den sociala världen består förutom av andra individer även av grupper, organisationer, institutioner och överhuvudtaget av kultur. Socialpsykologin är en brovetenskap som förenar psykologi och sociologi. Socialpsykologin försöker bl.a. förklara vad som är gemensamt och allmängiltigt i individernas sociala beteende i olika kulturer och samhällen och vad som är unikt. Den mellankulturella jämförelsen har fått en allt viktigare ställning inom socialpsykologin. Socialpsykologins metoder är i rätt stor utsträckning gemensamma med andra samhällsvetenskaper; emellanåt anses den experimentella forskningen dock vara typisk för socialpsykologin. Det på senare tid ökade intresset för språket och analys av växelverkan mellan tal och skrift har fört socialpsykologin närmare lingvistiken och andra vetenskaper för vilka kulturen utgör forskningsobjekt. Psykologin utforskar individens målinriktade verksamhet, bl.a. individens strävan efter att ständigt skapa sitt själv, en av psykiskt välbefinnande, sammanhang och mening präglad upplevelse av sig-själv-i-relation-till-andra, med hjälp av både inre och yttre styrmekanismer. Psykologin analyserar människan utgående från det intrapsykiska, från det inre till det yttre. Man utgår från att individens utveckling aldrig mekaniskt avspeglar yttre sociala villkor. Psykologiska lagbundenheter rörande kognitiva strukturer, internaliserade självbilder och konflikter mellan behov och moralförbud förmedlar det sociala samspelets effekter på personligheten. Inom socialpsykologin på Soc&kom antas ett socialisationsteoretiskt och socialisationskritiskt perspektiv på individens utveckling genom livscykeln i det senmoderna samhället. Fokus är på hur individen, i sin strävan att bemästra olika utvecklingsuppgifter, går in i till sin natur kumulativa ackulturations- och/eller utstötningsprocesser. Ett familjesocialisations-teoretiskt perspektiv med inriktning på intervention är centralt. Undervisningen fokuserar bl.a. på att skapa en kunskapsbas som är central vid planering och utförande av familjeinterventioner. Undervisningen i socialpsykologi och psykologi Inom undervisningen i socialpsykologi och psykologi är tyngdpunkten lagd på att ge grundkunskaper i socialpsykologiska och vissa av den tillämpade psykologins begreppssystem och traditioner. Portfoliometoden är integrerad i undervisningen på alla nivåer. Genom att föra kontinuerlig dagbok över sina kurser lär sig de studerande att allt mer medvetet analysera sina inlärningsprocesser och utvecklingen av sitt tänkande och sitt kunnande under studiernas gång. Undervisningen är integrerad med undervisningen vid Socialpsykologiska institutionen vid Helsingfors universitet. 78

2 Översikt över studieperioderna i socialpsykologi och psykologi: GRUNDSTUDIER 15 sv Introduktion till portfoliometoden SOCPSYK 1 Introduktion till socialpsykologin och psykologin 5 sv SOCPSYK 2 Utveckling och socialisation 3 sv SOCPSYK 3 Sociala kognitioner, attityder och grupprocesser 3 sv SOCPSYK 4 Orientering i socialpsykologisk och psykologisk 4 sv teoribildning, forskning och tillämpning Socpsyk 4.1 Teori och tillämpning inom socialpsykologin 2 sv Socpsyk 4.2 Arbets- och organisationspsykologi 2 sv Socpsyk 4.3 Klinisk psykologi I och II 2-4 sv Socpsyk 4.4 Familjeterapi 2 sv ÄMNESSTUDIER 32 sv SOCPSYK 5 Forskningsmetodik I 2 sv SOCPSYK 6 Metodologisk workshop 3 sv SOCPSYK 7 Socialpsykologins och psykologins klassiker 4 sv SOCPSYK 8 Övningsuppsats 3 sv SOCPSYK 9 Specialområden inom socialpsykologi och psykologi 5 sv Socpsyk 9.1 Familjeforskning I och II 3-6 sv Socpsyk 9.2 Ackulturation, fördomar och identitet 4 sv Socpsyk 9.3 Personlighet och samhälle 2 sv SOCPSYK 10 Forskningsmetodik II 8 sv Socpsyk 10.1 Kvantitativa forskningsmetoder 3 sv Socpsyk 10.2 Kvalitativa forskningsmetoder 5 sv SOCPSYK 11 Socialpsykologins och psykologins paradigm: klassiska traditioner 3 sv SOCPSYK 12 Kandidatavhandling 3 sv SOCPSYK 13 Portfolioberättelse 1 sv Kursfordringarna har förnyats inför läsåret Ovanstående översikt av studieperioderna gäller studerande som inlett sina studier vid SSKH hösten 2001 eller senare. Studerande som inlett sina studier vid SSKH hösten 2000 eller tidigare ges närmare anvisningar på webbadressen: 79

3 FÖRDJUPADE STUDIER Den som efter politices kandidatexamen ämnar fortsätta sina studier vid Socialpsykologiska institutionen vid Helsingfors universitet med socialpsykologi som huvudämne i pol. mag. examen bör ha slutfört grundstudierna och ämnesstudierna i socialpsykologi och psykologi som grund för fortsatta huvudämnesstudier. Studierna i socialpsykologi vid Socialpsykologiska institutionen vid HU inleds direkt med fördjupade studier. De fördjupade studierna omfattar ca 45 studieveckor och studierna borde kunna genomföras på 1 2 år. De fördjupade studierna består av följande studieperioder: 401 Seminarium om forskningsplanering 2 sv 402 Socialpsykologins forskningsområden 4 sv 403 Tillämpade specialiseringsstudier 4 sv 404 Socialpsykologins metoder 4 sv 405 Arbetspraktik eller kompletterande specialstudier 3 sv 406 Socialpsykologins historia och vetenskapliga karaktär 4 sv 407 Pro gradu -seminarium 3 sv 410 Övningsuppsatser (i allmänhet inte för studerande från SSKH) 0 sv 411 Pro gradu -avhandling 20 sv 412 Portfolioberättelse 1 sv Närmare uppgifter om innehållet i studieperioderna finns i Statsvetenskapliga fakultetens studiehandbok och på webben (på svenska: Uppgifter om studierna vid Socialpsykologiska institutionen fås även i form av en svenskspråkig broschyr. Broschyren samt ett informationsblad för Soc&kom -studenter fås från kansliet i samband med betygsutdelningen. Dessutom finns en e-postlista genom vilken information om studier i socialpsykologi ges. Genom att skicka ett e-postmeddelande till adressen: maiser@valt.helsinki.fi kommer du med på listan. Lämna Subject-raden tom och skriv som meddelande: subscribe status-l. En studerande som antagits till utbildningen i socialt arbete, med socialpsykologi som huvudämne, kan utöver sin magisterexamen i socialpsykologi bli behörig socialarbetare på magisternivå. För detta krävs ytterligare fördjupade studier i socialt arbete (i dagens läge ca 11 sv) vid Samhällspolitiska institutionen samt en pro gradu -avhandling som godkänns både vid Socialpsykologiska och Samhällspolitiska institutionen. Socialpsykologer i arbetslivet Med socialpsykologi som huvudämne i magisterexamen blir den studerande socialpsykolog. De som fått socialpsykologisk utbildning har placerat sig i mångahanda uppgifter inom arbetslivets olika områden: som forskare, utbildare, i uppgifter inom social- och hälsovården, staten, kommunerna, olika organisationers förvaltningsuppgifter samt på den privata sektorn både som självständiga företagare och inom företagens personalförvaltning. Även den studerandes biämnen påverkar för sin del hans/hennes yrkeskompetens som socialpsykolog. 80

4 STUDIEGÅNG Socialpsykologi och psykologi som huvudämne För kandidatexamen förutsätts 47 studieveckor i huvudämnet och 35 studieveckor i det första biämnet. Lämpliga biämnen är alla ämnen vid Statsvetenskapliga fakulteten som erbjuder 35 studieveckor biämnesstudier. Bland de ämnen som erbjuds vid Svenska social- och kommunalhögskolan kan exempelvis socialt arbete och socialpolitik, statskunskap med förvaltning eller rättsvetenskap väljas. Om sociologi väljs som första biämne bör i första hand inriktningsalternativet etniska relationer (se s. 167) väljas. Ett lämpligt ämne från övriga fakulteter är t.ex. pedagogik. Möjligheterna att välja psykologi som första biämne utreds. Inom ramarna för JOO-avtalet (se närmare s. 11) kan studier även bedrivas vid andra universitet i hela landet. Socialpsykologi och psykologi som huvudämne inom utbildningen i socialt arbete Högst fem studerande per år bland dem som antagits till utbildningen i socialt arbete beviljas rätt att avlägga socialpsykologi och psykologi som huvudämne i pol. kand. examen. Rätten beviljas på basis av kvaliteten (minst vitsordet 2, goda insikter) på studieprestationen i SOCPSYK 1 avlagd vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Om kursen SOCPSYK 1 ersatts med tidigare studieprestationer beaktas kvaliteten på studieprestationen i Socpsyk 4.1 vid huvudämnesvalet. Studerande med socialpsykologi och psykologi som huvudämne inom utbildningen i socialt arbete kan inte välja sina biämnen fritt, utan de väljs enligt följande: Första biämne 52 sv Socialt arbete och socialpolitik, socialrätt och praktik ingår. Övriga studier Övriga studier kan läsas enligt eget intresse, men går utöver 120 sv. Studier vid Socialpsykologiska institutionen Huvudämnes- och biämnesstuderande i socialpsykologi och psykologi vid Soc&kom har möjlighet att delta i sådana kurser (grund- och ämnesstudier) vid Socialpsykologiska institutionen som är avsedda även för biämnesstuderande. Närmare uppgifter om innehållet i studieperioderna vid Socialpsykologiska institutionen finns i Statsvetenskapliga fakultetens studiehandbok och på webben (på svenska: studier_sve.htm) I mån av möjlighet ersätter kurser avlagda vid Socialpsykologiska institutionen kurser med liknande innehåll vid Soc&kom. 81

5 Biämnesstudier i socialpsykologi och psykologi De som läser socialpsykologi och psykologi som biämne kan välja mellan att antingen avlägga grundstudierna, 15 sv eller grundstudierna och delar av ämnesstudierna, 25 sv. De som avlägger 25 sv läser följande kurser: SOCPSYK 1 3, SOCPSYK 7, Socpsyk 9.1a (2 sv) samt valfria kurser (8 sv) inom SOCPSYK 4. Personer som ämnar arbeta som socialarbetare rekommenderas välja Socpsyk 4.3 och 4.4. Se webbsidan: Biämneshelhet i socialpsykologi, inriktning etnicitet 35 sv Biämnesstuderande i socialpsykologi har möjlighet att välja en tvärvetenskaplig etnicitetsinriktad biämneshelhet som ett alternativ till det ordinarie programmet i socialpsykologi och psykologi. Biämneshelheten är öppen för biämnesstuderande inom utbildningen i socialt arbete och kan utgöra första biämne i politices kandidat- (27 sv, grundstudierna + ämnesstudier SOCIOL 11c1, Socpsyk 9.2 samt SOCIOL 11c3 och 11c4) och magisterexamen (35 sv). De som väljer att läsa biämneshelheten inom ramen för socialpsykologin bör tentera de socialpsykologiska litteraturalternativen i de olika kurserna. Grundstudier 14 sv SOCPSYK 1 Introduktion till socialpsykologin och psykologin 5 sv SOCIOL 8c Etnicitet, rasism och nationalism grundbegreppen och teorierna 3 sv SOCPSYK 2 Utveckling och socialisation 3 sv SOCPSYK 3 Sociala kognitioner, attityder och grupprocesser 3 sv Ämnesstudier 22 sv SOCIOL 11c1 Det multikulturella samhället: Migration och integration 3 sv Socpsyk 9.2 Ackulturation, fördomar och identitet 4 sv SOCIOL 11c3 Antropologiska studier av etnicitet 3 sv SOCIOL 11c4 Dialog och alteritet: Postkoloniala och postmoderna perspektiv på etnicitet 3 sv SOCIOL 11c5 Globalisering och etnicitet 3 sv S 4 Mångkulturellt socialt arbete och socialpolitik i Europa 3 sv SOCIOL 11c6 Valbar kurs i etnicitet, se även International programme 3 sv 82

6 INTRODUKTION TILL PORTFOLIOMETODEN Tidpunkt: I samband med SOCPSYK 1 Studiesätt: Målet är att introducera den portfoliometod som är integrerad i undervisningen i socialpsykologi och psykologi på alla nivåer. Grundidén med portfoliometoden är att under studiernas gång göra en summerande strukturering och evaluering av den egna inlärningsprocessen, den egna examen och de färdigheter som den ger. Grunden för de portfolioberättelser som skrivs i senare skeden av studierna är ett portfolioarbete som pågår under hela studietiden. Skapande och komplettering av en egen studieportfölj utgör en del av detta arbete. Deltagande i portfoliopresentation, skapande och kontinuerlig komplettering av den egna studieportföljen. Assistenten i socialpsykologi, Anna Henning SOCPSYK 1 INTRODUKTION TILL SOCIALPSYKOLOGIN OCH PSYKOLOGIN 5 sv Tidpunkt: Ht, , tis. kl och ons. kl i sal 307. Målet med studieperioden är att de studerande lär sig vad psykologi och socialpsykologi är. Vetenskapernas historiska rötter, grundläggande begrepp, forskningsmetoder och centrala teoretiska perspektiv behandlas, samt de undersökningar och experiment som bidragit till att forma dem till de vetenskapsgrenar de är idag. a) Föreläsningar och övningar, cd-romuppgift, smågruppsarbete (ersätter delar av litteraturen) och litteraturtentamen. b) Litteraturstudier (alla böcker). Litteratur: 1. Stainton Rogers, W. Social Psychology. Experimental and critical approaches. Philadelphia s. 2. Helkama, K., Myllyniemi, R. & Liebkind, K., Socialpsykologi en introduktion. Malmö s. Finns även på finska. 3. Karlsson, L., Psykologins grunder. Lund s. 4. Nilsson, B., Socialpsykologi: Utveckling och perspektiv. Lund s. Kursen avslutas med kurstentamen. Därefter kan kursen (alt. b) tenteras vid allmänna tentamenstillfällen. 83

7 Ansvariga: Assistenten i socialpsykologi, Anna Henning och läraren i psykologi, Marianne Enebäck samt tutorn i socialpsykologi. SOCPSYK UTVECKLING OCH SOCIALISATION 3 sv Tidpunkt: Ht, , tis. kl i sal 210. Förkunskaper: SOCPSYK 1 Litteratur: Målet med studieperioden är att ge en översikt av utvecklingspsykologiska teorier som beskriver människans livslopp, centrala utvecklingsuppgifter i olika åldersskeden och ålderstypiska beteendeprofiler. Under kursen tas även upp möjligheter att i socialisationsprocessen stöda lösandet av olika utvecklingsuppgifter. a) Föreläsningar och litteraturstudier (drygt 600 s.). b) Litteraturstudier (drygt 900 s.). Alla tenterar: 1. Cole, M. & Cole, S.R., The development of children. 4 th Ed. New York , [84] s. (Till valda delar.) eller 2. Durkin, K. Developmental social psychology: From infancy to old age. Oxford, MA s och Valbar litteratur: 3. Bjerrum Nielsen, H. & Rudberg, M., Historien om pojkar och flickor: Könssocialisation i utvecklingspsykologiskt perspektiv. Lund s. 4. Havnesköld, L. & Risholm, P., Utvecklingspsykologi: Psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm s. eller Sroufe, L.A., Emotional Development. The Organization of emotional life in early years. Cambridge s. 5. Evenshaug, O. & Hallen, D. Barn- och ungdomspsykologi. Lund s. 6. Stuart-Hamilton, I. Åldrandets psykologi. Lund s. 7. Vuorinen, R., Minän synty ja kehitys: Ihmisen psyykkinen kehitys yli elämänkaaren. 2. uud. painos. Helsinki s. Tentamen: Kursen avslutas med kurstentamen. Därefter kan kursen (alt. b) tenteras vid allmänna tentamenstillfällen. Professorn i socialpsykologi och psykologi, Airi Hautamäki 84

8 SOCPSYK 3 SOCIALA KOGNITIONER, ATTITYDER OCH GRUPPROCESSER sv Tidpunkt: Ht, , fre. kl , sal 307. eller Vt, , fre. kl , Forsthuset (på engelska) Målet med kursen som helhet är att skapa en bild av vad sociala kognitioner är och attityder, deras uppkomst och möjligheterna att påverka dem som ett led i försöket att påverka relationer mellan grupper. Föreläsningsserien strävar till att förmedla och problematisera socialpsykologisk kunskap om förhållandet mellan minoriteter och majoriteter. Föreläsningarna behandlar stereotypier och rasism samt individuella och kollektiva reaktioner på dessa. Ackulturation, integration, konflikter mellan minoriteter och majoriteter, kulturell mångfald och identitetsprocesser diskuteras. I litteraturen behandlas även sociala kognitioner, attityder och grupprocesser på olika nivåer. a) Föreläsningar, prof. Liebkind, (ersätter del II av Augoustinos & Walker, dvs. s. 164 och kapitel 6 8, dvs. s. 165 ur Brown) och litteraturstudier. b) Litteraturstudier (alla böcker). Litteratur: 1. Augoustinos, M. & Walker I., Social cognition: An integrated introduction. London s. 2. Brown, R., Group processes. Oxford s. 3. Svedberg, L., Gruppsykologi: Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund s. Ansvariga: Kurstentamen (där enbart föreläsningarna tenteras) anordnas, därefter kan kursen (alt. b) tenteras vid allmänna tentamenstillfällen. Läraren i psykologi, Marianne Enebäck och professorn i socialpsykologi, Karmela Liebkind. SOCPSYK 4 ORIENTERING I SOCIALPSYKOLOGISK OCH PSYKOLOGISK TEORIBILDNING, FORSKNING OCH TILLÄMPNING OBS! Huvudämnesstuderande inskrivna år 2001 eller senare Kursen Socpsyk 4.1 är obligatorisk för huvudämnesstuderande. Utöver detta kan huvudämnesstuderande välja vilka kurser (Socpsyk ) de vill genomföra. 2 sv inom ramarna för SOCPSYK 4 kan ersätta Socpsyk 9.3. För personer som ämnar arbeta som socialarbetare rekommenderas kurserna Socpsyk 4.3 och

9 Biämnesstuderande (25 sv) inskrivna år 2001 eller senare Biämnesstuderande med socialpsykologi och psykologi som första biämne (25 sv) kan fritt välja vilka kurser (8 sv) inom SOCPSYK 4 de vill genomföra. För personer som ämnar arbeta som socialarbetare rekommenderas kurserna Socpsyk 4.3 och 4.4. Biämnesstuderande (15 sv) inskrivna år 2001 eller senare Biämnesstuderande med socialpsykologi och psykologi som litet biämne (15 sv) kan fritt välja vilka 2 kurser (4 sv) inom SOCPSYK 4 de vill genomföra. För personer som ämnar arbeta som socialarbetare rekommenderas kurserna Socpsyk 4.3 och 4.4. Studerande inskrivna år 2000 eller tidigare ges närmare information på webbadressen: Socpsyk Teori och tillämpning inom socialpsykologin 2 sv Tidpunkt: Gruppövningar vt, , ons. kl i sal 209. Förkunskaper: SOCPSYK 1 Litteratur: Socpsyk Tidpunkt: Att ge en helhetsbild av socialpsykologin som vetenskaplig disciplin. De studerande fördjupar sin kunskap om teoriutveckling och problemställningar inom socialpsykologin. Som exempel på tillämpning av socialpsykologisk gruppteori omfattar kursen även gruppdynamiska övningar. a) Huvudämnesstuderande: Litteraturstudier och gruppövningar (5 ggr, obligatoriskt deltagande). b) Biämnesstuderande: Litteraturstudier Huvudämnesstuderande: 1. Hewstone, M., et al. (Eds.), Introduction to Social Psychology. Cambridge 1996, 2:a uppl. Kapitel 1 4 och 10 18, ca 430 s. Biämnesstuderande: 1. Hewstone, M., et al. (Eds.), Introduction to Social Psychology. Cambridge 1996, 2:a uppl. 605 s. Litteraturen tenteras vid allmänt tentamenstillfälle. Tillämpningsområde: Arbets- och organisationspsykologi 2 sv Vt, 4 x 3 h temaföreläsningar, meddelas senare. OBS! Anmälan senast en vecka innan kursens början. 86

10 Förkunskaper: SOCPSYK 1 Anmälningsblankett på Internet: anmaln.html En introduktion till arbets- och organisationspsykologin, dess centrala begrepp och teorier, samt kännedom om hur dessa kan tillämpas för att uppnå fungerande arbetsenheter. Litteraturstudier och temaföreläsningar (obligatorisk närvaro). Litteraturen tenteras innan föreläsningarna inleds, dvs. antingen 28.1 eller Kursen kan inte avläggas enbart som boktentamen då föreläsningar erbjuds och kursen kan inte tenteras på andra än ovannämnda tentamenstillfällen. Litteratur: 1. Juuti, P., Organisaatiokäyttäytyminen. Helsinki s. 2. Schein, E.H., Organizational culture and leadership. San Francisco 1985 eller nyare. 356 s. Ansvariga: Socpsyk 4.3 Litteraturen tenteras på tidigare nämnda allmänna tentamenstillfällen innan föreläsningarna. Assistenten i socialpsykologi och timläraren i socialpsykologi, David Parland. Klinisk psykologi I och II 2 sv + 2 sv Förkunskaper: SOCPSYK 1 Socpsyk 4.3a Studieperioden omfattar två kursdelar och bygger på psykodynamiskt kliniskt tänkande med anknytning till modern utvecklingspsykologi och personlighetspsykologi. På kurserna behandlas livskriser, psykiska konflikter och anpassningsproblem i samhället utgående från våra socialt konstruerade tolkningar av begreppen psykisk hälsa och psykisk sjukdom. Den första delen är en mera allmän orientering i psykodynamiskt tänkande, den diagnostiska begreppsapparaten samt psykoterapeutiska metoder, medan del II innebär en fördjupning av problematiken kring diagnos och behandling av personlighetsmässiga problem och störningar. Klinisk psykologi I Tidpunkt: Ht, , mån. kl i sal 314. a) Föreläsningar (ersätter punkt 1 på litteraturlistan) och litteraturstudier (två böcker av den övriga litteraturen). b) Litteraturstudier (punkt 1 samt två böcker av den övriga litteraturen). 87

11 Litteratur: 1. Cullberg, J., Dynamisk psykiatri i teori och praktik. 5:e uppl. Sthlm Del I IX, s Gordan, K., Professionella möten: Om utredande, stödjande och professionella samtal. Sthlm 1996, 199 s. 3. Perris, C., Ett band för livet. Bowlbys anknytningsteori och psykoterapi. Sthlm 1996, 196 s. 4. Hammarlund, C-O., Bearbetande samtal: krisstöd, debriefing, stressoch konflikthantering. Sthlm 2001, 238 s. 5. Gordan, K. & Palmgren, L., Miljöterapi. Personal och patienter i samspel. Sthlm 2001, 247 s. Socpsyk 4.3b Undervisningen avslutas med kurstentamen då även litteraturen tenteras. Socpsyk 4.3a kan även avläggas som enbart litteraturtentamen vid allmänna tentamenstillfällen. Läraren i psykologi, Marianne Enebäck. Klinisk psykologi II Tidpunkt: Ordnas inte under ht a) Föreläsningar (ersätter punkt 1) och litteraturstudier (punkt 2, 3, 4 eller 5) b) Litteraturstudier (punkt 1 och punkt 2, 3, 4 eller 5.) Litteratur: 1. Haugsgjerd, S., Psykiskt lidande. Psykodynamisk bakgrund och diagnostik. Sthlm Inledning, kapitel 1 samt kapitel 10 21, ca 260 s. 2. Jacobs, M., The presenting past. The core of psychodynamic counselling and therapy. Buckingham 1998, 223 s. 3. Grant, J. & Crawley, J., Transference and Projection. Buckingham 2002, 135 s. och Blomberg, B. & Söderlund, P., Barn med borderlineproblematik. Teoretiska aspekter och bedömningsvariabler. Sthlm s. 4. Igra, L. På liv och död: om destruktivitet och livsvilja. Stockholm s. 5. Kernberg, O., Borderlinetillstånd och patologisk narcissism. Sthlm 1993, 349 s. Undervisningen avslutas med kurstentamen då även litteraturen tenteras. Socpsyk 4.3b kan även avläggas som enbart litteraturtentamen vid allmänna tentamenstillfällen, dock först efter att Socpsyk 4.3a avlagts. Läraren i psykologi, Marianne Enebäck. 88

12 Socpsyk Tidpunkt: Familjeterapi 2 sv Vt, tidpunkt meddelas i december. Förkunskaper: SOCPSYK 1 Kursen ger en introduktion till grundbegrepp och arbetssätt inom olika familjeterapeutiska skolor. Strukturella, dynamiska, systematiska och konstruktionistiska perspektiv på familjen och familjecentrerat arbete presenteras. Föreläsningar, övningar (obligatoriskt deltagande) och litteraturstudier. Litteratur: 1. Dallos, R. & Draper, R., An Introduction to Family Therapy. Systemic Therapy and Practice. Buckingham s. 2. Klefbeck, J. & Ogden, T., Barn och nätverk. Ekologiskt perspektiv. Stockholm s. Ansvariga: Kurstentamen anordnas, i övrigt kan litteraturen tenteras vid allmänna tentamenstillfällen efter kursen. Docenten i socialpsykologi, Jarl Wahlström och läraren i psykologi, Marianne Enebäck. SOCPSYK Tidpunkt: FORSKNINGSMETODIK I 2 sv Vt. Föreläsningar: , tis. kl i sal 206. Övningar gruppvis: Grupp 1) , ons. kl i sal 210. Grupp 2) , tors. kl i sal 210. Grupp 3) , fre. kl i sal 210. Målet med studieperioden är att de studerande efter avslutad kurs skall känna till de grundläggande principerna för empiriskt vetenskapligt arbete, samt känna till de viktigaste datainsamlingsmetoderna inom samhälls- och beteendevetenskaper. Kursen tar upp olika typer av samhälls- och beteendevetenskaplig forskning. Tyngdpunkten ligger på insamling av data. - olika traditioner: hypotetisk-deduktiv forskning och induktiva metoder - det vetenskapliga experimentet: manipulation, standardisering, kontroll 89

13 - surveyundersökningar: konstruktion och kodning av frågeformulär - användning av tidigare insamlat material: officiell statistik m.m. - innehållsanalys - deltagande observation och andra kvalitativa forskningsmetoder 1. Föreläsningar 14 h, gemensamma för samtliga ämnen. 2. Övningar 14 h. Övningarna ordnas i ämnesvisa grupper. Till övningarna hör också några mindre hemuppgifter. Deltagande: Förkunskaper: Obligatorisk studieperiod för huvudämnesstuderande i socialpsykologi SP 1 Vetenskapsteori Litteratur: 1. Dahmström, K, Från datainsamling till rapport att göra en statistisk undersökning, 3:dje upplagan, Stockholm Kapitel 1 3, 5 7, 10 och 12. Undervisningen avslutas med kurstentamen, där föreläsningar och litteratur tenteras. Därefter kan kursen tenteras vid de allmänna tentamenstillfällen som fastställts för kursen. För godkänd kurs krävs godkänd tentamen, aktiv närvaro vid övningarna samt godkända övningsarbeten. Läraren i forskningsmetodik, Christian Starck. SOCPSYK METODOLOGISK WORKSHOP 3 sv Tidpunkt: Ht, , ons. kl i sal 209. Deltagande: Målet är att fördjupa kunskapen om socialpsykologins teoretisk-metodiska grunder. De studerande lär sig att analytiskt läsa och uttolka både klassiska och aktuella forskningsrapporter i vetenskapsdisciplinernas internationella journaler. Workshopen ger en god grund vad gäller vetenskapens sätt att problematisera, teoretiskt resonera kring och förklara fenomen, bygga upp forskningsdesigner samt rapportera forskningsresultat. Workshop om metodologi. Enbart för huvudämnesstuderande i socialpsykologi Förkunskaper: SOCPSYK 1 2, SOCPSYK 5 90

14 Litteratur: 1. Svartdal, F., Psykologins forskningsmetoder. En introduktion. Stockholm s. Referenslitt: 1. Hewstone, M., Manstead, A. & Stroebe, W (eds.): The Blackwell reader in social psychology. Oxford s. 2. Stainton Rogers, W. Social Psychology. Experimental and critical approaches. Philadelphia s. Kurstentamen anordnas, därefter kan kurslitteraturen tenteras vid allmänt tentamenstillfälle. Professorn i socialpsykologi och psykologi, Airi Hautamäki. SOCPSYK SOCIALPSYKOLOGINS OCH PSYKOLOGINS KLASSIKER 4 sv Tidpunkt: Vt, , mån. kl i sal 314. OBS! Anmälan senast en vecka innan kursens början. Anmälningsblankett på Internet: anmaln.html Förkunskaper: Litteratur: Målet är att de studerande fördjupar sig i den litteratur som varit grundläggande för socialpsykologisk teoribildning. Klassikerna analyseras i sina sociala sammanhang, bl.a. i relation till den historiska bakgrunden och tidsandan; författarnas livshistoria presenteras och deras tankar diskuteras i gruppen ur dagens perspektiv. Ett kritiskt förhållningssätt eftersträvas. a) Kollokvium (ersätter ca 600 s. litteratur) samt litteraturtentamen. b) Litteraturstudier (drygt 1200 s. tenteras). OBS! Alternativ a) rekommenderas. Rekommenderas att grundstudierna är avklarade. Alla tenterar: 1. Schellenberg, J.A., Sosiaalipsykologian klassikoita. Helsinki s. Valbar litteratur: 2. Allport, G., The nature of prejudice. Reading Kapitel 1 5 ur den oförkortade uppl., dvs. från början till s Festinger, L., A Theory of cognitive dissonance. Stanford s. 4. Freud, S., Orientering i psykoanalys. Sthlm s. 5. Fromm, E., Flykten från friheten. Stockholm s. 6. Goffman, E., Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets 91

15 dramatik. Stockholm s. 7. Kaila, E., Persoonallisuus. Helsinki s. 8. Milgram, S., Obedience to authority. An experimental view. New York s. 9. Gold, M. (ed.) The Complete Social Scientist: a Kurt Lewin reader. Washington s. 10. James, W., Psykologi. Uppsala Kapitel 1, och 22 26, ca 250 s. Kurstentamen anordnas, därefter kan kursen (alt. b) tenteras vid allmänna tentamenstillfällen. Läraren i psykologi, Marianne Enebäck. SOCPSYK Tidpunkt: ÖVNINGSUPPSATS 3 sv Vt, , tis. kl i sal 107. Obs! Förhandsanmälning senast en vecka före kursens början. Anmälningsblankett på Internet: Målet med kursen är uppövandet av färdigheterna för vetenskapligt skrivande, problemuppläggning, litteratursökning och konstruktiv diskussion. Förmågan att framlägga och analysera socialpsykologiska eller psykologiska frågeställningar samt processen med att skriva en problembaserad uppsats uppövas. En uppsats författas på basis av en socialpsykologisk eller psykologisk frågeställning, vilken överenskommes med ämnesläraren. Uppsatsen bör omfatta minst 15 sidor och källhänvisningarna bör vara korrekt uppgjorda. Uppsatsen framläggs muntligt, opponeras både skriftligt och muntligt och ett aktivt deltagande av samtliga i gruppen förväntas. Förkunskaper: Grundstudierna och SOCPSYK 5 6. Rekommenderas även att SOCPSYK 7 skulle vara avklarad. Referenslitt.: Bergholm, B., Vägen till bra arbeten. Helsingfors s. Rev. upplaga Godkänd uppsats samt godkänt opponentskap. Assistenten i socialpsykologi. 92

16 SOCPSYK 9 SPECIALOMRÅDEN INOM SOCIALPSYKOLOGI OCH PSYKOLOGI 5 sv Varje studerande sätter sig in i två specialområden inom socialpsykologin och psykologin, av vilka ett bör vara familjen. En del av Socpsyk 9.1 är sålunda obligatorisk och valet står mellan den andra delen av Socpsyk 9.1, Socpsyk 9.2 och Socpsyk sv ur SOCPSYK 4 kan ersätta Socpsyk 9.3. Socpsyk 9.1 Familjeforskning I och II Socpsyk 9.1 Familjeforskning består av två delar: Socpsyk 9.1a och Socpsyk 9.1b. Vartannat år hålls föreläsningar i Socpsyk 9.1a och vartannat år i Socpsyk 9.1 b. Socpsyk 9.1 a Familjeforskning I: Familjen i brytningen mellan det moderna och senmoderna och betingelser för familjeintervention. Kursen hålls på engelska. 3 sv Tidpunkt: Vt, , mån. kl i sal 210. Litteratur: Målet med studieperioden är att analysera familjen som en samhälleligt och historiskt föränderlig socialisationsram för sina medlemmar. Forskning om familjeinteraktionen inom olika sociala miljöer i det posttraditionella samhället och interaktionens betydelse för familjemedlemmarnas möjligheter till personlig utveckling tas upp. Speciellt fokus är på familjer i kris samt hur analysera och ta fasta på interventionsmöjligheter. a) Föreläsningar och litteraturstudier (drygt 300/600 s. av den valbara litteraturen.) b) Litteraturstudier (punkt 1 och 2 samt drygt 300/600 s. av den valbara litteraturen). Alla tenterar 1. Björnberg, U., (ed.), European parents in the 1990 s: Contradictions and comparisons. New Brunswick, NJ s och 2. Hautamäki, A., (ed.), Emergent trends in early childhood education towards an ecological and psychohistorical analysis of quality. University of Helsinki s Valbar litteratur: 4. Berg Broden, M., Mor och barn i ingenmansland: Intervention under spädbarnsperioden. Stockholm s. 93

17 5. Brown, S., Safe passage. New York s. 6. Carpenter, B. (ed.), Families in context. London s. 7. Gustavsson, A., Samhällsideal och föräldraansvar. Sthlm s. 8. Howe, D., Brandon, M., Hinings, D. & Schofield, G. Attachment theory: Child maltreatment and family support. London s. 9. Killen, K., Svikna barn: Om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta barnen. Falun s. 10. Perris, C., Arrindell, W.A. & Eisemann, M., Parenting and psychopatology. Chichester s. 11. Stern, D. N., Moderskapskonstellationen: En integrerad syn på psykoterapi med föräldrar och små barn. Stockholm s. Undervisningen avslutas med kurstentamen där litteratur (inkl. föreläsningar i alt. a) tenteras. Därefter kan kursen (alt. b) tenteras vid allmänna tentamenstillfällen. Professorn i socialpsykologi och psykologi, Airi Hautamäki. Socpsyk 9.1 b Familjeforskning II: Anknytningsteori och undersökningsmetoder en grund för familjeintervention. 3 sv Tidpunkt: Undervisning meddelas inte under läsåret Målet är dels att ge en inblick i hur barns, ungas och vuxnas anknytning utvecklas samt i anknytningens ekologi och epidemiologi, dvs. kulturella och samhälleliga villkor, dels att lära in grunderna för undersökningsmetoder på området (Strange Situation och Adult Attachment Interview). Det övergripande syftet är att utveckla studerandes förmåga att bedöma i hur hög grad olika miljöer skapar betydande utvecklingsrisker (via relationen mellan antalet riskfaktorer och stödjande faktorer) för barn och unga. a) Föreläsningar och litteraturstudier (punkt 1 eller 2 samt drygt 300 s. av den valbara litteraturen.) b) Litteraturstudier (punkt 1 och 2 samt drygt 300 s. av den valbara litteraturen). Litteratur: 1. Goldberg, S. Attachment and development. London s. 2. Sinkkonen, J. & Kalland, M. (toim.) Varhaiset ihmissuhteet ja niiden häriintyminen. Helsinki s Valbar litteratur: 1. Cassidy, J. & Shaver, P.R. (eds.) Handbook of attachment. Theory, research and clinical applications. New York (till valda delar) 94

18 2. Crittenden, P.M. & Claussen, A. H. (eds.) The organization of attachment relationships. Maturation, culture, and context. Cambrige s. 3. Hughes, J.N., La Greca, A. & Close Conoley, J. (eds.) Handbook of psychological services for children and adolescents. Oxford s och Noam, G. & Fisher, K. (eds.) Development and vulnerability in close relationships. Mahway NJ, Lawrence Erlbaum (Till valda delar.) 5. Vondra, J.I. & Barnett, D. (eds.) Atypical attachment in infancy and early childhood among children at developmental risk. Oxford s. 6. Ett nummer av tidskriften Development and psychopathology. Välj ett av följande nummer: Nr 3, vol. 12/2000; nr 4, vol. 12/2000; nr 4, vol. 11/1999; nr 2, vol. 10/1998; nr 4, vol. 9/1997 eller nr 4, vol. 8/1996. Socpsyk Tidpunkt: Undervisningen avslutas med kurstentamen där litteratur (inkl. föreläsningar i alt a) ) tenteras. Därefter kan kursen (alt. b) tenteras vid allmänna tentamenstillfällen. Professorn i socialpsykologi och psykologi, Airi Hautamäki. Ackulturation, fördomar och identitet 4 sv Ht, , tors. kl , U 37 Obs! Förhandsanmälning senast den 9.9 på speciell blankett som fås från Socialpsykologiska institutionens kansli och som finns på nätet på institutionens webbsidor. Att fördjupa de kunskaper om immigrations-, flykting- och minoritetsfrågor som behandlats på föreläsningsserien om förhållandet mellan minoritetsoch majoritetsgrupper, att tillämpa denna kunskap på konkreta problem inom området samt att ge övning i att skriva vetenskaplig text. Seminarium, vilket inte kan ersättas med litteraturstudier. Seminariet kan avläggas i stället för SOCPSYK 8 (övningsuppsats) i fall Socpsyk 4.1 avlagts. I ett dylikt fall förutsätts som ytterligare förkunskaper SOCPSYK 1 3 samt helst även SOCPSYK 7 (Socialpsykologins och psykologins klassiker). Referenslitt.: Lista på referenslitteratur delas ut i början av kursen. Godkänd uppsats och godkänt opponentskap. Professorn i socialpsykologi, Karmela Liebkind. 95

19 Socpsyk Tidpunkt: Personlighet och samhälle 2 sv Vt, , tis. kl , sal 210. Obs! Förhandsanmälning senast en vecka före kursens början. Anmälningsblankett på Internet: Målet med studieperioden är att skapa en orientering i teoretiska modeller för analys av personlighetsutveckling och dynamik, i olika kulturella kontexter. Fokus är på modeller rörande hur samhälleliga influenser förmedlas till individens utveckling och hur individen samtidigt formar sig till en samhällelig aktör. Behandlingen av denna fråga förankras i samhällsteoretiska analyser av det senmoderna samhällets presumptiva modalpersonlighet (socialkaraktär). Samtidigt behandlas frågan om antropologiskt-universella vs. samhällsspecifika drag i individens utveckling. a) Föreläsningar och litteraturstudier (föreläsningarna ersätter punkt 2, föreläsningar erbjuds i mån av möjlighet). b) Litteraturstudier (läs alla böcker). Litteratur: 1. Johansson, T. Psykoanalys och kulturteori: Samhälle identitet kön. Lund s. 2. Johansson, T. & Hallerstedt, G., (red.), Främlingskapets anatomi. Stockholm s eller Bengtsson, M., Tid, rum, kön och identitet. Om föräldraidentifikationens omvandling Studentlitteratur Alvesson, M., Sociala störningar av självet. Lund s. Kurstentamen anordnas, därefter kan kursen (alt. b) tenteras vid allmänna tentamenstillfällen. Timläraren i socialpsykologi, Chris Meyer. SOCPSYK 10 Socpsyk FORSKNINGSMETODIK II Kvantitativa forskningsmetoder 3 sv Tidpunkt: Ht. Föreläsningar: , tors. kl i sal 307. Övningar: tis. 28.9, , , kl i dataklass 301. eller 96

20 Vt. Föreläsningar: , mån. kl i sal 307. Övningar: , ons. kl i dataklass 301. Målet med studieperioden är att de studerande efter avslutad studieperiod skall känna till förutsättningarna för och avsikten med olika analysmetoder och självständigt kunna genomföra och tolka resultatet av en analys. Studerande skall också kunna rapportera om resultatet på ett läsarvänligt sätt. Under kursen behandlas olika statistiska analysmetoder. Grundläggande statistiska begrepp repeteras. - stickprovsteori, mätningsproblematik - korrelations- och regressionsanalys - analys av frekvensdata - analys av medeltal, variansanalys - huvudkomponent- och faktoranalys - logistisk regression Deltagarna analyserar självständigt tidigare insamlat material med hjälp av programpaketet SPSS. Deltagande: Obligatorisk studieperiod för huvudämnesstuderande i socialpsykologi och psykologi. Obligatorisk närvaro vid föreläsningar och datorövningar. Förkunskaper: SP 1 vetenskapsteori, SP 3 a grundkurs i statistik och forskningsmetodik I. Litteratur: 1. Pallant, J. SPSS Survival Manual, Buckingham s. 2. Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O., Statistisk verktygslåda samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund s. Socpsyk Tidpunkt: Delar av litteraturen, samt av examinator angivet material tenteras. Läraren i forskningsmetodik, Christian Starck. Kvalitativa forskningsmetoder 5 sv Ht, , ons. kl i sal 209.Obs! Förhandsanmälning senast en vecka före kursens början. Anmälningsblankett på Internet: Målet med studieperioden är att ge fördjupade kunskaper i samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, allmänna teoretiska frågeställningar, metodval och forskningsprocesser, med tyngdpunkt på praktiska frågor i 97

21 empirisk forskning. Kursens mål är även att sänka tröskeln mellan teori och empiri, samt att visa på att forskning kan vara och är både roligt, intressant och givande. Deltagande: a) Föreläsningar, grupparbeten, individuella övningsarbeten (ersätter minst 600 s. litteratur enligt överenskommelse) samt litteraturstudier. b) Litteraturstudier (Punkt 1 eller 2 samt alla de övriga böckerna tenteras). Obligatorisk studieperiod för huvudämnesstuderande i socialpsykologi. Förkunskaper: SOCPSYK 5, SOCPSYK 8 samt helst Socpsyk Litteratur: 1. Alasuutari, P., Laadullinen tutkimus. Tampere s. eller 2. Corbin, J. & Strauss, A. (eds.) Grounded theory in practice. Thousand Oaks (till valda delar)+ artikeln: Silvonen, J. & Keso, P. Grounded Theory aineistolähtöisen analyysin mallina. Psykologia 34 (1999), s Ely, M. et al., Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken: Cirklar inom cirklar. Lund s. 4. Kvale, S., Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund s. 5. Mason, J. Qualitative researching. London s. 6. Tesch, R. Qualitative research: analysis types and software tools. New York Nyaste uppl s. 7. Trost, J. Kvalitativa intervjuer. Lund s. Kurstentamen (alt. a) i början av kursen, därefter litteraturtentamen (alt. b) vid allmänt tentamenstillfälle. Ansvariga: Assistenten i socialpsykologi, Anna Henning och timläraren i socialpsykologi, Sonja Lehtonen. SOCPSYK 11 SOCIALPSYKOLOGINS OCH PSYKOLOGINS PARADIGM: KLASSISKA TRADITIONER 3 sv Tidpunkt: Ht, , tis. kl i sal 209. Målet med studieperioden är ett fördjupande av kännedomen om socialpsykologins och psykologins forskningstraditioner utgående ifrån ett perspektiv som motsvarar den studerandes eget intresse. a) Föreläsningar och litteraturstudier (ersätter 300 s. litteratur, dvs. drygt 600 s. tenteras). Punkt 1 i litteraturen är obligatorisk. 98

22 Förkunskaper: SOCPSYK 1 8 b) Enbart litteraturstudier. Om kursen utförs som litteraturtentamen tenteras drygt 900 sidor litteratur: punkt 1 är obligatorisk för alla. Resten, dvs. minst 600 s. litteratur tenteras från punkt 2, a-g. Möjligt är att välja ett eller två fördjupningsområden eller att tentera grundläggande verk ifrån flera områden på basis av eget intresse. Litteratur: 1. Allwood, C. M. & Erikson, M. G. (red.) Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper. Lund s och eller Johansson, T. Socialpsykologi Moderna teorier och perspektiv. Lund s. 2. a) Social inlärning Bandura, A., Self-efficacy: The exercise of control. W. H. Freeman s. (Som grundläggande verk kapitel 1 4, ca 160 sidor.) eller Bandura, A., Social foundations of thought and action. Englewood Cliffs Prentice-Hall s.(som grundläggande verk kapitel 1 och 7 10). b) Psykoanalys Abram, J., The language of Winnicott: A dictionary of Winnicott's use of words. London s. Chasseguet-Smirgel, J., De två träden i trädgården. Stockholm s. Chodorow, N., Femininum maskulinum: Modersfunktion och könssociologi. Stockholm s. Erikson, E. H. Childhood and Society. Frogmore s. eller på svenska: Barnet och samhället Freud, S., Sexualteori: Tre studier i sexualteoretiska frågor. Stockholm s. Klein, M. Kärlek, skuld och gottgörelse. Melanie Klein i urval och med introduktioner av Ludwig Igra och Lars Sjögren. Stockholm s. Kohut, H., The analysis of the self. New York s. Sjögren, L., Sigmund Freud: Mannen och verket. Malmö s. (Grundläggande verk.) Winnicott, D.W., Den skapande impulsen. Stockholm s. c) Frankfurtskolan Habermas, J., Knowledge and human interests. Cambridge s. 99

23 Jay, M., The dialectical imagination: A history of the Frankfurt school & the Institute of Social Research Boston s. (Grundläggande verk.) Wiggershaus, R. The Frankfurt school: Its history, theories, and political significance. Cambridge, MA s. (till valda delar). d) Symbolisk interaktionism Charon, J.M., Symbolic interactionism (5th ed.). Englewood Cliffs s. (Grundläggande verk.) Goffman, E., Stigma: Notes of the management of spoiled identity. New York s. Israel, J., Om relationistisk socialpsykologi. Göteborg s. Trost, J. & Levin, I., Att förstå vardagen. Lund s. e) Den kulturhistoriska inriktningen Engeström, Y., Learning, working and imagining. Hki s. Hedegaard, M. (ed.) Learning in classrooms. A cultural-historical approach. Aarhus: s. Kozulin, A., Vygotsky s psychology. New York s. Vygotsky, L.S., Ajattelu ja kieli. Espoo s. Vygotsky, L.S., Mind in society. Cambridge s. (Grundläggande verk.) f) Den kognitivt-strukturalistiska inriktningen Gilligan, C., In a different voice. Cambridge s. Kohlberg, L., The psychology of moral development. s San Francisco (Grundläggande verk.) Piaget, J., Lapsi maailmansa rakentajana. Porvoo s. Selman, R. L. The growth of interpersonal understanding. New York Turiel, E., The development of social knowledge. Cambridge s. g) Social konstruktionism och diskursanalys Burr, V., An introduction to social constructionism. London s. Potter, J. & Wetherell, M., Discourse and social psychology. London s. (Grundläggande verk.) Kurstentamen (alt. a), därefter litteraturtentamen (alt. b) vid allmänt tentamenstillfälle. SOCPSYK KANDIDATAVHANDLING 3 sv 100

24 Förkunskaper: Deltagande: Studiesätt: Ansvariga: Kursens mål är att de studerande uppövar sina färdigheter i att utföra självständigt forskningsarbete, tillämpa socialpsykologiska och psykologiska forskningsmetoder och skriva ett vetenskapligt arbete. Strävan är även att den studerande lär sig att kritiskt läsa och bedöma tidigare socialpsykologisk och psykologisk forskning på området. Grundstudierna, rekommenderas även att övriga ämnesstudier är avklarade. Obligatorisk studieperiod för huvudämnesstuderande i socialpsykologi. Avhandlingen utarbetas i en tät handledningsrelation där den studerande förväntas diskutera sitt ämnesval med och presentera sin disposition för professorn; för övrigt är det ett självständigt arbete som stöds av metodikkurserna. Avhandlingen bör omfatta sidor. Professorn i socialpsykologi och psykologi, Airi Hautamäki och assistenten i socialpsykologi, Anna Henning. SPRÅKGRANSKNING! Kandidatavhandlingen skall språkgranskas senast 2 veckor efter att den inlämnats. Vitsord ges först efter det att språkläraren godkänt uppsatsen och felen korrigerats. SOCPSYK Förkunskaper: Studiesätt: Ansvariga: PORTFOLIOBERÄTTELSE 1 sv Målet med portfolioberättelsen är att göra en summerande strukturering och evaluering av den egna inlärningsprocessen, den egna examen och de färdigheter som den ger. Grunden för utarbetandet av berättelsen är det portfolioarbete som pågår under hela studietiden. En kontinuerlig komplettering av den egna studieportföljen utgör en del av detta arbete. Grundstudierna och ämnesstudierna En skriftlig portfolioberättelse och presentation av den egna studieportföljen. Närmare anvisningar ges på Internet: Professorn i socialpsykologi och psykologi, Airi Hautamäki och assistenten i socialpsykologi, Anna Henning. Se även ämnets webbsidor: sockom.helsinki.fi/socpsyk 101