LINNEA projektet Rapport maj 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LINNEA projektet Rapport maj 2013"

Transkript

1 Mobiltelefonstöd vid Kognitiv Beteendeterapi mot ångest bland Unga Vuxna: systemutveckling, klinisk utvärdering samt erfarenheter från implementeringsprocessen Toomas Timpka Magnus Bång Karin Halje Joakim Ekberg Anders Fröberg Henrik Eriksson David Karlsson Örjan Dahlström Petra Tylestedt Anna-Karin Adler Lena Fröberg Institutionen för Medicin och Hälsa samt Institutionen för Datavetenskap Linköpings Universitet Mottagningen Unga Vuxna Landstinget i Östergötland Sammanfattning Under 200 påbörjades ett forskningssamarbete mellan Samtalsmottagningen Unga Vuxna vid Landstinget i Östergötland och olika institutioner vid Linköpings Universitet. Syftet var att utveckla en digital variant av etablerade verktyg för kognitiv beteendeterapi (KBT). Arbetsprocessen var participatory design (PD), där brukare, terapeuter, forskare och systemutvecklare arbetade tillsammans för att få fram datorsystemet. PD kännetecknas av att det finns en fast förutbestämd struktur för gemensamma utvecklingsmöten mellan forskare och brukare. Utvärdering av det digitala stödsystemet genomfördes som en randomiserad kontrollerad studie omfattande 60 klienter. Parallellt med utvärderingen studerades implementeringsprocessen. Resultatet av PD-processen var en arbetsform för KBT med mobiltelefonstöd för unga vuxna som implementerades vid Samtalsmottagningen. Mobiltelefonstödet används under terapin som komplement till hemuppgifter och istället för sedvanligt användande av pappersdokumentation. Stödsystemet består av en mobiltelefonapplikation för klienterna, en administrationswebb för telefonerna samt en databas med webbserver som lagrar information och webbsidor. Via administrationssidan kan terapeuten skicka övningar och fakta till klienternas mobiltelefoner. Inledningsvis utfördes en mindre pilotstudie där tre unga icke-klienter fick prova att använda applikationen. I den kliniska utvärderingen jämfördes den relativa effektiviteten av KBT med mobiltelefonstöd med placebo och behandling som vanligt. Kliniska effekter observerades av samtliga behandlingsalternativ (p>0.001, r= ). Vid dataanalys som omfattade alla klienter som inledde behandling sågs en signifikant skillnad mellan behandlingsgrupperna (p=0.049, r=.23) där placebogruppen förevisade starkast effekt, men skillnaden föll bort när analysen begränsades till endast klienter som fullföljde behandlingen (p=0.13). Det observerades heller inga skillnader gällande fullföljande av terapin (Chi-2=1.01. p=0.60). I implementeringsanalysen framkom en skillnad mellan teknikutvecklings- och utvärderingsfaserna av projektet. Från teknikutvecklingen observerades mestadels positiva erfarenheter, medan från den kliniska utvärderingen noterades flera hinder för studiens implementering i klinisk miljö. Terapeuterna beskrev faktorer som kan ha påverkat kvalitén i behandlingen, exv. studierutinernas utformning, underhållet av programvara och engagemanget. Dessa faktorer befanns ha samband med utformningen av samarbetskontraktet. Vi drar slutsatserna att: - PD-möten och praktiker-forskar nätverk ger förutsättningar för att överbrygga klyftan mellan forskning och klinisk praktik; - Forskare och kliniker upplever positiva effekter av samarbete, såsom ömsesidigt lärande och förståelse för varandras verksamhetsområden; - KBT med mobiltelefonstöd är effektivt men effekten skiljer sig inte från normal behandling - Yttre faktorer, såsom personalomsättning och arbetsbelastning, har påverkan på samarbetsformer, studierutiner samt engagemang och bör därför beaktas vid utvärderingen av teknikstöd för psykoterapi; - Studierutinerna för kontrollerade utvärderingar har inverkan på behandlingens upplägg och kvalitet. För att minimera denna negativa effekt är det av vikt att detta diskuteras under PD processen; samt - Programvaran är säkerställd innan utvärderingsfasen tar vid, t ex genom en pilotstudie. 1

2 Introduktion Den psykiska ohälsan bland ungdomar i åldersgruppen år ökar i Sverige. Självrapporterade besvär har blivit vanligare bland ungdomar sedan 1990-talet och betydligt fler kvinnor än män har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Könsskillnaderna är störst bland yngre ungdomar i åldern år, där 29% av kvinnorna och 7 % av männen uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest åren I åldern år är det oro, ängslan och ångest som ökar mest och är vanligast bland studerande kvinnor. Även betydligt fler män har idag dessa besvär jämfört med tidigare undersökningar. De åriga män och kvinnor som huvudsakligen arbetar har mindre besvär (Socialstyrelsen, 2009). I en rapport om unga vuxnas hälsa i Östergötland konstateras att unga vuxna, 1-29 år, är de som själva beskriver psykiska besvär i högst utsträckning (Wenemark, 2006). I juni 2007 beslutade Sveriges regering att införa ett bidrag på 214 miljoner kronor till landstingen för att stödja arbetet med en förbättring av kvalitet och ökad tillgänglighet i verksamheter för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Spridningen och implementeringen av evidensbaserade interventioner är en hörnsten för dylik ökning av kvalitén inom hälso- och sjukvården. En modell för studier av gränssnittet mellan forskning praktik inom psykiatri och klinisk psykologi har utarbetats som beskriver hur analyser och forskningsresultat kan användas för att stödja de olika stegen i implementeringen av evidensbaserade rutiner (Mendel, Meredith, Schoenbaum, Sherbourne, & Wells, 2007). Under senare år har även ett antal strategier föreslagits för att bygga större broar mellan forskare och kliniker, såsom effectiveness-studier och publicering av behandlingsmanualer som fått stöd genom randomiserade kontrollerade studier (RCT) (Castonguay, Nelson et al., 2010). Även om dessa strategier medverkat till en höjning av evidensbaserad praktik, synes de också återspegla ett top-down perspektiv på insamling och applicerande av vetenskapligt baserad information (Castonguay, Boswell et al., 2010). Sådana strategier kan ha medverkat till beskrivningen empirisk imperialism (Lampropoulos, 2002) där forskare som ofta behandlar mycket få patienter informerar kliniker, som sällan deltar i forskning, om vad som bör studeras för att förstå och förbättra psykoterapi. I Östergötlands läns landsting infördes verksamheter på några orter riktade till unga vuxna i åldersgruppen år. I september 2007 startade Samtalsmottagningen Unga Vuxna i Linköping. Det är en fristående verksamhet med organisatorisk tillhörighet inom NSC (Närsjukvården i centrala Östergötland). Mottagningen förmedlar första linjens sjukvård och sorterar under primärvården. Verksamheten består av 2 psykologer och 2 socionomer. Målgruppen är unga vuxna år med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Målsättningar med verksamheten är bl a hög tillgänglighet samt att förebygga behov av primärvård och psykiatrisk vård. Upptagningsområden är Linköping, Kisa och Åtvidaberg (befolkningsunderlag individer). Mottagningen är inte en remissinstans utan bygger på att ungdomarna själva tar steget till kontakt. Problem som man söker för kan vara ångest, nedstämdhet/depression, kriser, stress, relationsproblem och livsvalsproblem. Behandlingen bygger på kognitiv beteendeterapi ( KBT). Mottagningen arbetar med korttidsbehandling 1-6 samtal, samt ett uppföljande samtal 3 månader efter slutförd behandling. Behandlingstiden kan dock vid behov förlängas. Vidareremittering till andra vårdinstanser förekommer. Ett etablerat samarbete med vårdgrannar finns. Verksamheten kvalitetssäkras genom kontinuerlig mätning av behandlingsutfall. Samtliga ungdomar får skatta sin psykiska ohälsa genom formulär vid inledning och avslutande av kontakten samt vid uppföljningen. Studiens syften Den aktuella forskningsstudiens syfte är att studera om teknikstöd via mobiltelefon i praktiken leder till ett bättre resultat vid KBT riktat mot ångestbesvär bland unga vuxna. Uttalade delmål är att studera om teknikstödet har effekt på alla klientgrupper och om det påverkar följsamheten i behandlingen. Avsikten var också att dra lärdomar som kan utnyttjas i framtida samverkan mellan forskare och kliniker. Ett sekundärt syfte var därför att öka kunskapen om etablering/implementering av en forskningsstudie gällande IT-stöd via mobiltelefon under KBT. Definitioner och målsättningar KBT-ubiquitous - Kognitiv beteendeterapi med alltid tillgängligt (ubiquitous) stöd av mobiltelefon KBT-TAU - Kognitiv beteendeterapi som vanligt ( treatment as usual (TAU)) 2

3 KBT-placebo - Kognitiv beteendeterapi med tillgång till en MP3-spelare som innehåller självförvaltande material för stresshantering och avslappning. Studiens specifika målsättningar var att 1. utveckla en praktisk form för KBT med stöd av mobiltelefonteknik för unga vuxna (jmf. KBT-ubiquitous) 2. undersöka den relativa effektiviteten av KBT-ubiquitous mot ångest jämfört med KBT-TAU och KBT-placebo; 3. utvärdera säkerhet och tolerabilitet av KBT-ubiquitous i jämförelse med KBT-TAU och KBT-placebo, samt 4. undersöka kritiska faktorer för implementering av klinisk forskning om IT-stöd via mobiltelefon vid KBT. Teoretiskt och empiriskt perspektiv Implementeringsvetenskap är en relativt ny vetenskap som utvecklats i kölvattnet av Evidensbaserad medicin (EBM) som uppstod på 1990-talet. EBM drevs av en vision om att vården kunde förbättras om besluten baserades på forskning som uppfyllde höga krav på vetenskaplighet. Det har dock blivit tydligt att evidens i sig inte var tillräckligt för att uppnå önskvärt resultat inom vården. Detta har medfört att det uppkommit ett gap mellan forskningsresultat och tillämpning inom hälso- och sjukvården. Implementeringsvetenskapen växte fram som ett behov av att förklara och påverka faktorer som har betydelse för att lyckas med implementering inom vården (Nilsen, 2010). Implementeringsvetenskap har definierats av Eccles och Mittman (2006) som the scientific study of methods to promote the systematic uptake of research findings and other evidence-based practices into routine practice, and, hence to improve the quality and effectiveness of health services and care. En pågående debatt inom implementeringsvetenskapen är användandet av teorier för utformande av strategier för implementering av förändringar inom klinisk verksamhet (Eccles & Mittman, 2006). Debatten handlar om huruvida det finns behov av en teori inom implementeringsvetenskap eller inte. Det finns emellertid ett forskningsbehov av att undersöka huruvida teoribaserade strategier kan bidra till mer effektiv implementering än mindre teoribundna försök (Carlfjord, 2012). Inom andra discipliner än medicin såsom t ex psykologi talar man om Evidensbaserad praktik (EDP). Trots löften att öka vårdstandarden, har EDP stött på hinder och spridningen av empiriskt understödda medicinska och psykologiska interventioner har gått sakta (Mc Hugh & Barlow, 2010). Det finns ett stort glapp mellan forskning och praktik. I utvecklandet av evidensbaserad psykologisk behandling (EBPT) med syfte att förbättra det kliniska utfallet inom mentalvård och missbruksbehandling, har forskning bekräftat låga resultat för lyckade spridningar (disseminations) i både klinisk miljö och olika utbildningsprogram (McHugh & Barlow, 2010). Samverkan forskning klinik En grund för att implementera ny kunskap och underlätta psykoterapiforskning i naturlig miljö är samverkan mellan kliniker och forskare (Borkovec, Echemedia, Ragusea, Ruiz, 2001). Glappet mellan forskare och kliniker har diskuterats under en längre tid. Redan under 1950-talet gjordes ansträngningar för att minska avståndet. Ett exempel på detta är Boulder-modellen, en forskare-praktiker modell som utvecklades under Boulder Conference on Graduate Education in Clinical Psychology in 1949 (Shapiro, 2002). Modellen designades för att integrera forskning och klinisk utbildning på psykologutbildningen. Kärnan i modellen är att psykologstudenten ska tränas i såväl forskningsfärdigheter som i kliniska färdigheter. Under talet framfördes kritik mot modellen. Det fanns dem som menade att det inte fanns någon validitet för nödvändigheten av forskningsutbildning för klinikerna samt andra som menade att intresse och talang för forskning och intresse och talang för tillämpat arbete är inkompatibla (Frank, 194). Bouldermodellen var användbar för kliniska psykologer för att utbildas både som forskare och praktiker. Modellen kritiserades dock för att inte beakta integrationen mellan forskning och praktik i den kliniska vardagen. Modellen kritiserades också för att vara alltför elitistisk och orealistisk (Shapiro, 2002). Detta bekräftades i studier av psykologisk behandling (Wampold, 2001) där man kunde se att ju fler inklusionskriterier för patienterna man använde sig av desto bättre effekt för behandlingen (Westen & Morrison, 2001). Detta visar att forskningsresultat kan ge orealistisk och överoptimistisk tilltro till vad evidensbaserad behandling kan ge i den kliniska vardagen (Shapiro, 2002). Shapiro betonar att ett vetenskapligt synsätt ska genomsyra allt arbete som praktikern utför. Detta förutsätter att hög kvalitativ forskning utförs i reell miljö med praktikbaserad evidens som kompletteras av evidensbaserad praktik. Detta kräver även samarbete med organisationen och beslutsfattare. Shapiro föreslår att detta kan formas genom utveckling av forskningskliniker (Shapiro, 2002). 3

4 I en amerikansk studie har man funnit att en mer fruktbar strategi för att underlätta integrationen mellan forskning och praktik kan ligga i formandet av praktiker-forskar nätverk (Practice Research Networks) (Borkovec et al., 2001). Praktiker-forskar nätverk baseras på ett aktivt samarbete mellan forskare och kliniker i utvecklandet av kliniskt relevanta studier som samtidigt är omfattande vetenskapliga. Det första kända praktiker-forskar nätverket är PPRN, Pennsylvania Practice Research Network, som etablerats under ledning av Tom Borcovec, heltidsakademiker och en heltidskliniker, Steve Ragusea under 1990-talet (Castonguay, Boswell et al., 2010). Syftet med PPRN var att uppnå de bästa förutsättningarna för intern valid effektiveness-forskning i naturlig miljö (Borcovec et al., 2001). I en fransk studie från 2012 (Thurin, Thurin, Midgley, 2012) använde man sig av modellen för praktiker-forskar nätverk för att studera möjligheten att kombinera målen att förstå den psykoterapeutiska processen bättre, förstå orsaker och mekanismer som gör skillnad i behandlingsutfall samt att minska avståndet mellan kliniker och forskare. Resultatet av studien visade ett flertal nyckelfaktorer som hade en positiv inverkan på klinikernas deltagande i forskningen; den implementerade metoden (fallstudier under ett år), valet av mätningar, uppmärksamhet på praktikaliteter, den tänkta användbarheten av studien i praktiken, organiserandet av arbetsgrupper med kollegor, utbildningsmetoder, användningen av IT och hur deltagandet i studien skulle stärka professionen (Thurin et al., 2012). En annan form av samverkan mellan forskare och kliniker är PD (Participatory Design). PD är en vedertagen princip inom IT-design sedan 1970-talet (Melander Wikman, A., Jansson, M., Bergvall-Kåreborn, B., 2012). Den började utvecklas i Skandinavien där syftet var att involvera alla deltagare i en designprocess inom IT. Kunskap och erfarenheter delas mellan systemdesigners och användarna av IT-systemen. Genom involverande av användarna förbättras den kunskap som IT-systemet byggs upp på. Vidare kan användarna få en mer realistisk förväntan på IT-systemet och dess användning, vilket kan reducera motstånd mot förändringar och motverka eventuella misslyckanden. Designers och användare lär sig om och av varandra genom hela designprocessen (Melander Wikman et al., 2012). Hinder och lösningar för samverkan forskning-klinik. Vikten av genuina dialoger och seriösa ansträngningar för medling mellan de olika intresseområdena betonas för att förebygga splittring mellan forskare, kliniker och beslutsfattare (Newman & Castonguay, 1999). Somliga kliniker har djupa bryderier om inflytandet av vetenskapligt understödd psykoterapiforskning. Å andra sidan är flertaler forskare bekymrade över praktikernas begränsade användning av vetenskapliga resultat. Samtidigt har beslutsfattarna för ekonomiskt stöd till psykoterapiforskning ett stort intresse för den ekonomiska fördelningen av pengar. Några faktorer som förklarar praktikers begränsade användning av forskningsfynd kan vara: a) att studiepopulationen i en RCT betraktas som alltför olik verklighetens klienter med tanke på DSM IV diagnoser och komorbiditet b) att psykoterapi i forskningsstudier tenderar att vara manualstyrda. Manualer ger terapeuter mindre flexibilitet c) RCT:n studerar ofta symtomförbättringar och många praktiker tenderar intressera sig även för exempelvis interpersonella relationer och allmän funktionsförmåga d) flertalet forskningspublikationer tydliggör inte hur en speciell terapi kan utföras och e) flertalet praktiker har ej tillgång till akademiska bibliotek (Newman & Castonguay, 1999). För att göra psykoterapiforskning mer intressant för klinikern föreslås forskarna att marknadsföra sina forskningsfynd bättre och att de tar sig tid till att skriva artiklar riktade direkt till praktiserande terapeuter. Ett annat förslag är att ge vetenskapligt understödd terapiutbildning genom användande av videoband eller internet. Andra förslag är att forskarna använder sig av större metodologisk variation i studierna. Utöver RCT:n kan man använda sig av processforskning, fallanalyser, kvalitativ och naturalistisk forskning. Vidare föreslås att bredda vad man mäter till att även omfatta inre processer, utvecklingsavbrott och långtidsuppföljningar (Newman & Castonguay, 1999). 4

5 Metod och design För systemutvecklingen användes deltagande design (eng. Participatory Design) (PD), som är en metod för utformning av organisatoriska förändringar och IT system där intressenter och slutanvändare involveras aktivt i utvecklingsarbetet (Ehn, 199; Schuler & Namioka 1993). Forskare tar designrollen och utvecklar designförslag i form av prototyper för att närma sig problematiken. Förslagen diskuteras under gemensamma sammankomster. I Etapp 1 av systemutvecklingen lärde forskare och klinikerna känna varandra samt diskuterade arbetsrutiner och problem (Spinuzzi, 2005). I Etapp 2 användes olika verktyg och metoder för att förstå arbetsrutiner och problem på ett djupare plan. Dessa metoder användes även för att prioritera problem/lösningar och föreställa sig framtida arbetsmetoder. Exempel på verktyg som användes är CARD, PICTIVE, och samt kooperativa interaktiva storyboards. I Etapp 3 skapade forskarna och klinikerna tekniska lösningar som kan fungera enligt tankegångarna i Etapp 2. För utvärderingen av systemet var hypotesen att alla aktiva KBT interventioner är bättre än placebo vid behandling av ångest (Butler et al., 2006). Det antogs också att patienter som får KBT-ubiquitous visar större förbättring än de som ges KBT-TAU och att KBT-ubiquitous leder till förbättrad följsamhet med behandling jämfört med KBT-TAU och KBT-placebo. Vi använde en avsikt att behandla ( intention to treat (ITT)) strategi för att uppfylla studiens målsättning, med vilket vi menar att data analyserades som klienterna randomiserades snarare än med avseende på slutförd behandling. Studien genomfördes i det centrala länsdelen (pop ) i Östergötland. Mottagningen Unga Vuxna sysselsätter fyra terapeuter med minst ett års specifik KBT utbildning och är samlokaliserade med primärvården Centres (PHCs) i centrala Linköping, Åtvidaberg och Kisa. Kvalitativ metodik användes för implementeringsstudien (Strauss & Corbin, 199). Genom kvalitativ analys kan forskare utforska ett fenomen på djupet utan att ha hypoteser på förhand, genom att fråga generellt och sedan få fram mönster ur datainsamlingen. Med tanke på den begränsade mängd kunskap som är känd om psykoterapeuters och forskares erfarenheter av samverkan i forskningsprojekt, befanns denna metod lämplig för att upptäcka problem som kan störa vägen för att överbrygga klyftan mellan praktik och vetenskap inom psykoterapi. Systemutvecklingen Inalles sju sammankomster genomfördes samt en mängd kortare möten med personalen på Unga Vuxna för att koordinera projektet. I Sammankomst 1 använde vi oss av Critical Incidence Technique (Flanagan 1954) med målet att inleda en diskussion om typiska problem och hinder i nuvarande arbetsmetoder och rutiner på Unga Vuxna. Målet med sammankomsten var även att ge forskaren en förståelse för KBT, dess fördelar och problem. Några typiska problem med KBT-processen som identifierades under denna sammankomst var: Klienten glömmer bort att komma på planerad besökstid Pappersformulär inspirerar inte till aktivt arbete med läxorna En del klienter har svårt att muntligt utrycka sig det man har inom sig stöd bör finnas Det blir mycket information från terapeut till klient på kort tid och det är troligtvis jobbigt för klienten med ny information (info går förlorat på grund av hög ångest i sessionen) Det är viktigt att motivera till aktivt deltagande och att göra sina hemuppgifter och registrera olika saker Det är svårt för klienter att komma igång med KBT på grund av mängden formulär Få kontakt med ungdomar via sms genom landstinget går ej idag Tre övningar med målet att identifiera problem i arbetssituationen genomfördes samt en gruppdiskussion om förväntningar på projektet. Utöver detta diskuterade gruppen rekryteringen av ungdomar till designgruppen samt prioriterade problemområden och situationer med nuvarande KBT-process. Workshopen avslutades med en visionsövning där gruppen diskuterade hur metodiken skulle se ut i full drift med mobiltelefoner och administrationssystem. Sammankomst 2 var visionär och fokuserade på ny teknik och nya lösningar. Sammankomsten inleddes med en tekniktrigger (Mogensen & Trigg 1992) där forskarna visade filmer och koncept på vad som var teknisk möjligt att göra med mobiltelefontekniken. Mötet fortsatte med en övning där deltagarna diskuterade möjliga 5

6 multimedia och funktioner för KBT i mobilen. Ett krav var att klienten skattade ångestnivån varje dag. Vi diskuterade även vad som bör finnas med i ett administratörsgränssnittet och hur det skulle fungera under en reell situation. Det stod klart att det var viktigt att kunna visualisera skattningar och övningar som klienten gjort på en tidslinje för att kunna använda det under mötet med klienten. Mötet avslutades med en diskussion om vilken typ av statistik som var önskvärt att få från systemet. Sammankomst 3 fokuserade på vad som bör finnas i mobiltelefonen utifrån de tidigare diskussionerna. Gruppen var nu mer integrerad och designmötet var effektivt vad gäller diskussioner och skissning av gränssnitt. Speciellt avhandlades i detta möte vad användaren bör kunna göra mer specifikt. Registrering av situationer enligt KBT-metodiken blev central och det stod klart att ett fönster i mobilen för att kunna beskriva situationer, tankar, känslor, fysiologi, reaktioner och konsekvenser var önskvärt (SORK). Utöver denna registrering ansåg gruppen (återigen) att det var viktigt att kunna skatta sin ångest vid olika situationer för att kunna ha effektiva möten med klienten. Den senare delen av sammankomsten kom att centrera kring övningar, exponering och edukation. En aktivitetsdagbok samt ett sätt att reflektera över sömnrutiner var önskvärt att ha. Gruppen diskuterade även om det var viktigt att ha övningar kring mat och dess rutiner men beslutade att en riktad övning mot denna grupp inte var nödvändig för studiens utförande. Konsensusbeslut baserat på prioritering av workshop cards togs att följande komponenter behövs i mobiltelefonapplikationen för att kunna utföra studien: Situationsregistrering med ångestskattning och fotograferingsmöjlighet Daglig skattning av generellt mående (skala 1-10) Aktivitetsdagbok Sömnregistrering Undervisningsfilmer (tex. vad är och hur uppstår ångest, tvång, onda/goda cirklar) Anpassningsbar övning Mindfulnessövningar, speciellt avslappning Sammankomsten avslutades med en initial diskussion om hur terapeutens administratörsgränssnitt med visualisering bör se ut. Efter sammankomsten utvecklade forskarna olika förslag på mobiltelefonapplikationens gränssnitt utifrån de skisser och idéer som framkommit vid de olika mötena. Sammankomst 4-5 behandlade de olika designförslagen från forskarna (Figur 1). Ett mobilgränssnitt med 4 stycken knappar för att nå huvudfunktionerna ansågs vara bra. Även representationen av SORK som fyra stora knappar ansågs vara en bra design. Det beslutades även att övningarna skulle vara baserade på existerande pappersformulär (som delades ut till forskarna). Mellan dessa sammankomster utvecklade forskargruppen mobiltelefonapplikationen och administratörsgränssnittet. Multimedia i form av Quicktimefilmer och ljudfiler till mobilen spelades in i en professionell studio. Det ansågs vara viktigt att det var terapeuterna själva som medverkade i filmerna för att skapa förtroende. Forskarna spelade in mindfulnessövningarna i samma studio (endast audio). Under Sammankomst 6-7 planerades studien och olika praktikaliteter. Viktigt var att utreda och säkerställa att alla rutiner och dokument fanns på plats samt att köpa in telefoner med abonnemang mm. Under dessa sammankomster planerades även en tekniktest med ungdomar som skulle få testa mobilen som genomfördes senare. Parallellt med dessa aktiviteter gjordes tekniktester av forskarna på mobilen samt på serverdelen, speciellt med avseende på säkerheten i systemen. 6

7 Figur 1. Tidigt designförslag på LINNEA-mobilens gränssnitt. Utvärderingsstudien KBT interventionen vid Unga Vuxna bestod vid tiden för studien av sex samtal på 45 minuter som följde ett fördefinierat program, men som också anpassades till patientens specifika behov. "Hemuppgifter" genererades för varje klient, som skulle utföras före nästa session. Interventioner genomfördes även utanför Unga Vuxna mottagningen. De senare inkluderade, t.ex. tillhandahållande av praktiskt/socialt stöd via socialtjänsten eller arbetsförmedlingen och ytterligare medicinska undersökningar. Klienterna fortsatte också att få läkemedelsbehandling om sådan tidigare ordinerats av läkare. Inklusionskriterier för att ingå i utvärderingsstudien var ålder mellan 1 25 år samt att ha 7 poäng eller högre på ångestskalan i HADS (Hospital Anxiety Depression Scale) (Zigmond & Snaith, 193) vid den första rutinutvärderingen. Klienter exkluderades om de inte kunde läsa, skriva eller tala på svenska eller om de visade symptom som tydde allvarlig psykisk sjukdom, t.ex. aktiva självmordstankar eller symtom på en psykotisk störning, organisk psykisk störning eller alkohol och/eller drogberoende. De klienter med HADS-A score 7 eller högre tillfrågades således om medverkan i studien Klienten fick i lugn och ro läsa igenom ett informationsbrev och därefter ge sitt samtycke. Därefter genomfördes en randomiseringsprocedur till (Figur 2): telefon (iphone): Klienten fick en LINNEA-telefon med inloggningsuppgifter och en demonstration av telefonens funktioner samt instruktioner på papper. Under samtalet lägger terapeuten in övningar som passar klienten genom webbgränssnittet. MP3-spelare (ipod): Klienten fick en ipod (MP3-spelare) med avslappnande naturljud som de kan lyssna på. normal terapi: behandlingen genomfördes som vanligt. Vid avbrott och problem rapporterades allt som inte följde planerad studierutin och avvikelserapport skickades genom e-post. Vid all avbruten behandling tog Unga Vuxna kontakt med klienten och begär tillbaka eventuell teknologi (iphone/ipod) samt fyller i fullföljande för klienten på fullföljandeblankett Vid avslutade av behandling fyllde klienten i HADS, GHQ, samt BAI och terapeuten fyllde i en utvärderingsblankett. Även vid uppföljningen fyllde klienten i HADS, GHQ, samt BAI och terapeuten fyllde i en utvärderingsblankett. 7

8 För det primära utfallsmåttet (ångestscore) genomfördes ITT analyser baserade på alla deltagare i studien och de sista tillgängliga data som de lämnat i studien. Skillnader i effektstorlekar pre-post behandling mellan studiegrupperna beräknades med avseende på det primära utfallsmåttet HADS-A genom ANOVA analys(3x2 design). För kategoridata (följsamhet) användes Pearsons chi-square test. Contact with Unga Vuxna and HADS >6 Group 1 CBT-ubiquitious Group 2 CBT-placebo Group 3 CBT-TAU n 24 patients / month phones media player Month 0 24 pat Month 1 24 pat Month 2 24 pat Month n-6 Month n-5 24 pat 24 pat Random allocation to group 1-3 Month n-4 24 pat return return Month n-3 Month n-1 Month n Figur 2. Grafisk översikt av randomiseringsproceduren. Den genomsnittliga vårdtiden vid Unga Vuxna är tre månader. Kvalitativ implementeringsstudie En semistrukturerad intervju med en explorativ ansats användes för datainsamlingen. Nio intervjuer genomfördes med samtliga terapeuter och forskare som deltagit i projektet. Ytterligare förtydligande frågor eller uppmaningar användes vid behov för att underlätta förståelse. Frågorna syftade specifikt till att utröna vad klinikerna och forskarna har funnit positivt och fördelaktigt respektive frustrerande eller svårt under deltagandet i LINNEA studien, liksom deras rekommendationer för studier av praktiker-forskar nätverk (Castongay, Nelson et al., 2010): (a) Vad har du funnit vara mest intressant och / eller givande i ditt deltagande i LINNEA studien? (b) Vad har du funnit som svårt och / eller frustrerande med ditt deltagande i LINNEA studien? (c) Vad, om något, med denna studie var till nytta och / eller har inneburit en risk för patienterna? (d) Vad har varit det mest frekventa och/eller viktigaste hindret att genomföra studien? och (e) Om du konfronterades med betydande hinder när studien genomfördes - vad, om något, har hjälpt dig ta itu med dessa hinder? Datainsamlingen genomfördes av en beteendevetare som inte hade varit involverad i forskningsstudien. Telefonintervjuer som tog emellan minuter genomfördes med nio projektdeltagare. Alla intervjuer bandinspelades och transkriberades av studenten som utförde intervjuerna. Det transkriberade materialet lämnades till mig. Det omfattade 27 sidor.

9 Data från intervjuerna analyserades med hjälp av upprepade jämförelser under innehållsanalys (en delteknik från grounded theory (GT) metoden) (Glaser & Strauss, 1967; Strauss & Corbin, 1991). Analysen innebar kodning av data, innefattande en uppdelning av data i mindre enheter, konceptualisering och sammanförande till nya enheter. De tre huvudsakliga typer av kodning som utfördes var; a) öppen kodning b) axial kodning och c) selektiv kodning. De olika kodningstyperna följde inte varandra nödvändigtvis stegvis utan kunde inträffa under ett och samma kodningstillfälle genom att pendla mellan dessa (Strauss & Corbin, 1991). Med öppen kodning menas processen av att bryta ned data till mindre enheter, undersöka, jämföra, konceptualisera och kategorisera data. Axial kodning innebär att datan sätts tillsammans på ett nytt sätt, efter den öppna kodningen, genom att söka samband mellan kategorierna och underkategorierna för att utveckla det som senare blir huvudkategorier (Strauss & Corbin,1991). I den öppna kodningen framkom kategorier som jämfördes utifrån konsekvenser, kontext, interagerande, påverkansfaktorer et c (axial kodning). Selektiv kodning användes därefter för att välja ut huvudkategorier, hur de relateras till varandra samt fylla i de kategorier som behöver förfinas och utvecklas. Slutligen formulerades kategorierna i modeller utifrån det som Strauss och Corbin (1991) benämner Conditional Matrix, som beskrivs som en form av diagram som ser till orsakssamband samt interaktion utifrån olika förhållande och konsekvensnivåer. Etiska överväganden PD-processen och utvärderingsstudien av LINNEA är bedömda och godkända av regionala etikprövningsnämnden i Linköping. Avseende föreliggande studie informerades de intervjuade om frivilligheten att delta, att man kunde när som helst avsäga sig sitt deltagande och att det i materialet ej skulle kunna identifieras någon enskild person. 9

10 Resultat LINNEA systemet Systemet LINNEA består av flera samverkande delar utvecklade för att förbättra och underlätta kommunikations- och dokumentationsprocesser vid KBT. Systemet består av en mobiltelefonapplikation för klienterna, en administrationswebb för telefonerna samt en databas med webbserver som lagrar information och webbsidor (Figur 3). Via administrationssidan kan terapeuten skicka övningar och fakta till klienternas mobiltelefoner. All kommunikation hanteras via HTTPS-protokollet som krypterar trafiken mellan telefonen, administrationssidans klient och databasen. Figur 3. Principskiss över LINNEA-systemets komponenter. En Apache webbserver och databasen MySQL användes på serversidan. Hårdvaruservern kör Linux OS och skriptspråket Code Igniter används för administration av servern. Alla serverdiskar är krypterade. Figur 4 visar en principskiss hur systemet är uppbyggt. En viktig säkerhetsaspekt är att alla dagboksanteckningar, övningar och fakta laddas ner från servern till telefonapplikationen endast då de används vilket säkerställer att ingen information kommer i orätta händer om klienten, till exempel, tappar telefonen. Övningar och fakta har valts att vara webbapplikationer. Detta gör det möjligt att skapa nya övningar och media kring andra problembilder än ångest som varit fokus i detta projekt. Systemet möjliggör alltså att tredje part kan utveckla nya KBTrelaterade behandlingsmetoder och använda LINNEA-systemet som hub. Vi ansåg detta som viktigt eftersom det kommer att krävas många olika övningar och faktamoduler för att göra systemet komplett och fungerande för en bred palett av psykiatriska problem. 10

11 Figur 4. Teknisk beskrivning av systemet LINNEA. LINNEA-mobilen byggdes som en applikation i Objective C för iphone. Mobiltelefonapplikationen består av en daglig skattning av måendet ( en s.k. SORK situation, organism, reaktion, konsekvens), egna personaliserade övningar samt en faktadel. Figur 5. LINNEAs SORK-modell för att dokumentera ångestskapande situationer (tv). Mittenvyn visar en övning i from av en sömndagbok. Till höger ses en edukativ film om social fobi som finns i LINNEAs mediabibliotek. 11

12 Registreringsformulär (SORK) Registreringsformulär är ett arbetsmaterial som kan användas som hemuppgift inom KBT för att dokumentera ångestskapande situationer. I LINNEA gör klienten detta strukturerat i fyra steg - i enlighet med KBT metodiken både textuellt och genom att ta fotografier. Figur 5 (vänster) visar huvudfönstret för att skapa dagboksanteckningar. Först beskriver klienten Situationen, dvs. var och när klienten började må dåligt. Sedan beskriver klienten vilka kroppsliga sensationer, tankar och känslor han/hon hade (Organism), vad klienten gjorde (Reaktion) och sist beskriver klienten vilka konsekvenser reaktionen fick (Konsekvens). Klienten kan även fotografera platsen där han/hon mådde dåligt via mobiltelefonens kamera. Bilden lägger sig i bakgrunden av anteckningen. När klienten skrivit text i de fyra fälten och tagit ett fotografi kan han/hon spara sin anteckning. Slutligen, skattas styrkan av ångesten på en skala 0-10 genom att man drar fingret på en slider på skärmen. En lista med alla anteckningar klienten skapat kan nås genom att klicka på Mina Sorkar. Varje dag skattar klienten även sitt mående under dagen. LINNEA-mobilen påminner om detta genom ett alarm. Skattningen registreras i en grafisk tabell som används av terapeuten vid de kommande samtalen. Övningar En viktig del i KBT är personliga hemuppgifter mellan sessionerna som terapeuten och klienten kommer överens om då de träffas. I LINNEA skickar terapeuten dessa övningar, när man träffas fysiskt, till klientens telefon. Varje övning är en mindre webbapplikation som är tänkt att användas för att skapa reflektion kring aktiviteter och situationer. Det kan vara avslappningsövningar i audioformat (MP3 format) som klienten kan använda var som helt när man behöver varva ner, exponering för att tex. släcka ut fobier, aktivitetsdagbok, samt sömndagbok. Figur 6. Aktivitetsdagboken i LINNEA. Vi har implementerat följande övningar till LINNEA 1.0: Aktivitetsdagbok En speciell dagbok som används som stöd i terapin for att tex skapa inlärning kring aktiviteters påverkan och betydelse för sinnesstämningen. Dagboken är strukturerad som en vanlig dagalmanacka och man kan skriva in vad man gör under varje timme och hur man mår då. Dagboken skickas in till terapeuten varje gång man skrivit in ett nytt entry. Figur 6 visar en del av aktivitetsdagboken. Förändringsschema Ett schema som bygger på motiverande intervjuteknik (MI) som hjälper individen att reflektera över positiva och negativa konsekvenser inför en beteendeförändring Sömndagbok 12

13 En strukturerad dagbok används som stöd för att förändra sömnvanor Problemlösningsmodell En metodbeskrivning till stöd för att lösa ett problem. Mindfullness-övningar i MP3-format som klienten kan lyssna på när man tex. behöver varva ner. Anpassade övningar som görs då klienten har specifik problematik. Fakta Lärandekomponenten, psykoedukation, är viktigt inom KBT. Det är vanligt att klienten erhåller dokument bestående av olika formulär och fakta kring ångestproblem och psykisk ohälsa. I projektet har vi tagit denna standardinformation och översatt det till iphone-format. Vi har även utökat faktadelen med filmer och MP3 som beskriver hur olika ångesttillstånd fungerar. Följande faktamoduler togs fram till LINNEA-mobilen: Att möta sin ångest Standardtext med illustrationer som beskriver ångestprocessen Depressionscirkeln Förklaringsmodell hur en depression utvecklas och vidmakthålls Onda och goda cirklar En enklare illustration om aktiviteters betydelse för måendet Social fobi Beskrivande text och modell för utveckling, vidmakthållande och behandling av social fobi Tvångscykeln Illustration som beskriver utveckling, vidmakthållande och behandling av tvångsprocesser Dessutom finns en modul med kortare filmavsnitt där en terapeut visar och förklarar modeller för tex. uppkomst, vidmakthållande och behandling av några ångesttillstånd samt även om depression. Administrationswebb med visualisering LINNEAs administrationswebb är terapeutens verktyg och finns tillgänglig på en intranetsida. Här kan terapeuten logga in och se sina klienters telefoner samlade och kan under terapisamtalet skicka över rätt övningar till klientens telefon. Administrationssidan har även utvecklats för att vara ett stöd under det traditionella samtalet i form av en enkel visualisering över klientens skattade mående sedan man startade terapin. Via grafen kan man ta fram SORKar med fotografier och övningarna som har gjorts vid olika tidpunkter. Här kan man alltså följa upp vissa variabler, tex. ångestnivåskattningar, och ha ett samtal om vad som fungerar och inte fungerar. Inom traditionell KBT-behandling används ofta just ångestnivåer som ett verktyg under samtalet för att visa att man faktiskt mår bättre efter en tids terapi; det är ett ofta slående moment inom KBT är att se att ångestnivåerna faktiskt minskat vilket skapar ny motivation att ta tag i problem. 13

14 Klinisk utvärdering Av de tillfrågade klienterna accepterade under studieperioden 49 kvinnor och 10 män (n=59) att delta i utvärderinen. Det var ingen skillnad mellan kvinnor och män gällande ångest mätt enligt HADS-A score i samband med inskrivningen. Från utvärderingspopulationen slumpades 19 klienter till behandingen KBTubiquitous, 19 klienter till KBT-placebo och 21 klienter till KBT-TAU. Trettiosex klienter (61%) fullföljde behandlingen vid Unga Vuxna (Tabell 1). Det observerades inga signifikanta skillnader i fördelningen av fullföljanden mellan de olika behandlingsalternativen (Chi-2(2,N=59)=1.01, p=.60). Kvinnor Män (n=10) Totalt (n=59) (n=49) HADS-A score vid baslinje 13.5 (s.d. 3.1) 13.1 (s.d. 3.3) 13.5 (s.d. 3.1) Fullföljd behandling (antal (%)) 31 (63) 5 (50) 36 (61) Tabell 1. Basfakta om studiepopulationen. I ITT analysen observerades en stark effekt av KBT interventionen i den totala utvärderingspopulationen samt för var och en av de olika behandlingsalternativen (Tabell 2). Det förelåg även en signifikant skillnad mellan behandlingsgrupperna, F(1, 56)=3.1, p=.049, r=.23, med starkast effekt i placebogruppen. Det förelåg ingen signifikant interaktion mellan behandling och tidpunkt (före vs. efter behandling), F(2, 56)=1.1, p=.31. KBT-ubiquitous: F(1, 1)=14.79, p=.001, r=.67. KBT-placebo: F(1, 1)=26.05, p<.001, r=.77. KBT-TAU: F(1, 20)=20.19, p<.001, r=.71. KBT-total: F(1, 56)=60.3, p<.001, r=.72 Tabell 2. Effektanalys enligt ITT metodik av totalgruppen som ingick i studien. När analysen begränsades till endast de klienter som fullföljde behandlingen observerades som förväntat en ännu starkare effekt (Tabell 3). Det förelåg då inga signifikanta skillnader mellan behandlingsgrupperna under studiens gång, F(2,33)=30.16,p=.13. Det fanns inte heller någon signifikant interaktion mellan behandlingsgrupperna, F(2,33)=1.33, p=.2. KBT-ubiquitous: F(1, 9)=2.09, p<.001, r=.7. KBT-placebo: F(1, 12)=76.49, p<.001, r=.95. KBT-TAU: F(1, 12)=25.11, p<.001, r=.6. KBT-total: F(1, 33)=122.9, p<.001, r=9). Tabell 3. Effektanalys av gruppen som fullföljde behandlingen. Sammanfattningsvis observerades effekter av samtliga behandlingsalternativ som ingick i studien. Vid ITT analys sågs en mindre signifikant skillnad mellan behandlingsgrupperna, men skillnaden föll bort när analysen begränsades till endast klienter som fullföljde behandlingen. 14

15 Implementeringsanalysen I den kvalitativa analysen identifierades centrala koncept för implementering av IT-utvecklingsstudier i praktisk psykoterapeutisk verksamhet. Dessa koncept redovisas nedan: a) Samarbetsformer: hur de gemensamma mötena leds, frekvens av möten och inbördes kommunikation via e- mail och telefon, b) Studierutiner: de rutiner som följde efter att en klient bedömts kunna inkluderas och omfattas av utvärderingsstudien, d v s muntlig och skriftlig information om studien, ifyllande av formulär, lottning och i förekommande fall utdelning av och information om Iphone eller Ipad, c) Programvara mjukvarusystemet LINNEA omfattande iphone och server, d) Engagemang: motivation och intresse för studien hos såväl forskare som kliniker, e) Behandlingsprocess: behandlingens utformning och vilken kvalitet behandlingen fick rörande exempelvis allians, utförande och uppföljning av hemuppgifter och behandlingsprocess, f) Icke kontrollerade faktorer: juridiska och byråkratiska formalia, kontinuitet i personalgruppen samt arbetsbelastning. Forskningssteg 1. PD-processen. Analysen pekade mot att PD-processens struktur och regler hade stark inverkan på samarbetsformerna under det resterande forskningsprojektet (Figur ). PD bygger i sig på att teoretiker och praktiker samarbetar i utvecklandet av ett gemensamt studieprojekt. Innehållet och upplägget för PD- processen kom att styra frekvens och längd samt innehåll av de gemensamma mötena, d v s samarbetsformerna. En forskare uttryckte Det är viktigt att ha gemensamma möten i början så att man verkligen gemensam gör vad det hela går ut på. Och sedan gå igenom rutinerna ännu mer tydligt. (Forskare 2). I samarbetet utvecklades ett engagemang innefattande intresse för och ökade kunskaper om varandras (forskare och kliniker) verksamhetsområden. En forskare gav uttryck för engagemanget i följande citat: Det har varit intressant att få möjlighet att se hur man forskar för det har jag inte varit så mycket insatt i innan. (Kliniker 4). det mest givande var ju då själva samarbetet och medverkandet mellan praktiker, tekniska forskare och så medicinska forskare. Det tycker jag var intressant och roligt. (Forskare 3). En ökad samstämmighet avseende arbetsinnehåll noterades särskilt inom klinikergruppen vilket gav ett ökat engagemang i studien. En kliniker uttryckte sig så här: vi blev mer samstämmiga om hur vi faktiskt jobbar. (Kliniker 2). I samarbetet utvecklades informationsinnehåll och presentation genom gradvis anpassning av programvaran samt rutinerna kring hur utvärderingsstudien skulle utformas. När programvaran utvecklades utifrån klinikernas önskemål ökade också klinikernas engagemang. En av klinikerna angav att Det var intressant att få vara delaktig i att utforma en app som ska hjälpa människor att hantera svåra situationer vid ångestproblematik bättre. (Kliniker 4). Studierutinerna kom att påverka den terapeutiska processen då klinikerna fick finna rutiner för hur och när presentationen av studien skulle få tidsutrymme. En av klinikerna tog upp att det var svårt att veta var någonstans jag skulle klämma in deltagande i studien beroende på vad folk kommer med för problematik själva. (Kliniker 4). 15

16 PD-processens utformning Samarbetsformer Kliniska rutiner Programvarudesign Engagemang Behandlingsprocess Figur. Modell över sambanden som identifierades i analysen av PD-processen. Forskningssteg 2. Klinisk utvärdering I analysen av den kliniska utvärderingen visar resultatet att faktorer som inte hade kontrollerats i utvärderingsstudiens design kom att spela roll för engagemanget och studierutinerna (Figur 9). Några röster ur intervjuerna får exemplifiera denna påverkan: Det som har varit mest frustrerande är väl när det varit [abonnemangs-] strul med iphonerna då. För det har påverkat så mycket då ( )det påverkade också motivationen hos oss behandlare. (Kliniker 5). Mer tid hade behövts ( ) mer tid på första samtalet och kanske mer luft i sitt eget schema för att hinna det extra arbete som det ändå innebär. (Kliniker 4). Exempel på specifika faktorer som inte tagits hänsyn till i tillfredsställande omfattning är juridiska eller byråkratiska formalia som påverkade exempelvis inköp av iphones samt hur abonnemangen för telefonerna skulle lösas. En av forskarna uttryckte: Sen skulle jag se till att jag hade tillräcklig forskningsbudget så jag skulle kunna lösa de här vardagliga problemen utan att behöva gå igenom en mängd individer för att få tillåtelse att köpa in abonnemang eller se till att det fanns pengar på kontot. (Forskare 3). En annan forskare menade: de här mobiltelefonabonnemangen var ju också en sån sak som ställde till det. Det gäller regelverk och upphandling och då fick man ju försöka hitta en lösning som funkade helt enkelt med de här abonnemangen då va. (Forskare ). En ytterligare omständighet som det inte togs tillräcklig hänsyn till var att studien genomfördes på en mindre enhet med enbart fyra heltids-kliniker. Detta gav en ökad sårbarhet inför förändringar i klinikergruppen. Under studiens gång har tre av fyra kliniker varit tjänstlediga för föräldraledighet under sammanlagt fem perioder. Vidare har en kliniker varit långtidssjukskriven. Tre av fyra kliniker har därutöver varit tjänstlediga 30% vardera för studier. Vikarier har oftast anställts men enheten har också under perioder varit underbemannad i relation till patienttryck. Om dessa problem uttryckte sig en av forskarna så här: som det ser ut idag i verksamheten så går ju folk på ledigheter eller föräldraledigheter. Och det gör ju att nya kommer till och andra försvinner därifrån. Det är ju inte sånt man inte vill låtsas om när man ska göra en vetenskaplig utvärdering, men det är ju så verkligheten ser ut.( )det blir en brist( )hur studien skulle organiseras och vem som håller i vad. (Forskare 6). En kliniker uttalade sig på följande sätt: 16

17 Sen en annan grej som varit svår och frustrerande är att det varit svårt med kontinuiteten i vår personalgrupp( )och så har det kommit in vikarier( )så det har ju påverkat. (Kliniker 5). Utvärderingsstudiens design Icke-kontrollerade faktorer Samarbetsformer Engagemang Kliniska rutiner Figur 9. Modell över samband som påverkade de kliniska rutinerna i utvärderingsstudien. Vikarierna som introducerades i studien erhöll information om studierutinerna av en kollega. Detta medförde att studierutinerna påverkades då det fanns risk för att information om rutinerna förlorades eller förändrades på vägen. Uppehåll i arbetet p g a tjänstledighet och sjukdom riskerade påverka engagemanget då man vid återgången i arbetet fick börja om lite från början. Figur 10. Mikroteori om faktorer som påverkar behandlingskvalitet vid implementering av forskning om IT-stöd vid psykoterapi i klinisk praxis. Mikroteori om förhållanden som påverkar behandlingskvalitet i samband med implementering av forskningsstudien En tydlig skillnad framkom mellan teknikutvecklings- (steg 1) och utvärderingsfaserna (steg 2) av LINNEA studien. Från steg 1 observerades mestadels positiva erfarenheter, med undantag av en synpunkt från forskargruppen om tidsbrist. I steg 2 noterades flera hinder för studiens implementering i klinisk miljö. Det visade sig finnas fler faktorer som både forskare och kliniker var samstämmiga i än där man hade olika uppfattningar. Det fanns en samstämmighet mellan forskare och kliniker rörande ömsesidigt lärande, känsla av engagemang i gruppen, omfattningen av teknikproblem, vikten av att kommunikationen mellan forskare och kliniker fungerar samt behovet av fler möten. Forskargruppen och klinikergruppen skiljde sig dock åt avseende hur man såg på eventuella risker för klienten att delta i studien. Forskargruppen hade svårare att bedöma riskerna. Av intervjusvaren kunde också utläsas att forskarna talade mer om problem och otydligheter i den interna kommunikationen inom forskargruppen samt resurstilldelning medan klinikerna hade fokus på önskemål om ökad forskarkontakt, behandlingspåverkan och tidsbrist. Klinikerna uttryckte samtliga exempel på faktorer som skulle kunna påverka behandlingen. Faktorer som ansågs ha påverkat kvalitén i behandlingen framkom vara studierutiner, underhåll av programvara och engagemang. Dessa faktorer hade samtliga sitt ursprung i samarbetskontraktet (Figur 10). Avseende 17

18 programvaran påverkade denna behandlingskvaliteten negativt genom att problem med tekniken uppstod men också positivt då det fungerade och tillförde en ny dimension i behandlingen. Detta exemplifieras genom följande uttalanden: Till nytta tror jag har varit att få hjälp via en app som unga människor har ganska lätt för att ta till sig vilket gör att de kan göra de hemuppgifter som vi har gett dem på ett enklare sätt än med pappersstenciler. Och även lätt att kunna få information, att läsa om problematiken ( )även för mig att läsa om de hemuppgifter man gett dem. (Kliniker 4). Framför allt har det varit tekniska problem( )det gör att man tappar lite lusten. (Kliniker 4). då patienterna har fyllt i formulär( )man bara känner att denna personen mår riktigt dåligt. Och då har dem först fått sitta där och fylla i formulär och sen ska man redogöra för studien( )man känner att man egentligen skulle behöva prata direkt liksom. (Kliniker 2). jag skulle säga att de tekniska problemen har skapat för stora avbrott i användandet för att det ska gå att fullfölja behandlingen ibland. (Kliniker 5). Citaten ovan visar också att studierutinerna kunde uppfattas som störande moment under första sessionen med klienten, både innehålls- som tidsmässigt då studien skulle introduceras. Uppmärksamheten på tekniken och studien kunde medföra att behandlingsfokuset kom i andra hand. En annan kliniker uttryckte: ( ) risken har nog varit i så fall att det inte kunnat vara hundra procent fokus på patientens behandling. Inte hundra procent effektivitet i behandlingen liksom. (Kliniker 7). Positiva och negativa erfarenheter av mjukvaran samt den påverkan studierutinerna hade på behandlingen påverkade engagemanget vilket kunde återspeglas i behandlingskvalitén i form av hur alliansen mellan terapeut och klient utföll. 1

19 Diskussion Syftet med studien var att undersöka om teknikstöd via mobiltelefon i praktiken kan leda till ett bättre utfall och ökad effektivitet vid KBT riktat mot ångestbesvär bland unga vuxna. Särskilda delmål var att studera om teknikstödet är relevant för alla klientgrupper och om det påverkade följsamheten i behandlingen. Ett ytterligare sekundärt syfte var att öka kunskapen om implementering av forskning gällande IT-stöd för psykoterapi i klinisk miljö. I ett samarbete mellan forskare och terapeuter utvecklades en arbetsform för KBT med mobiltelefonstöd för unga vuxna och motsvarande datorsystem implementerades vid Landstinget i Östergötland. Systemet består av en mobiltelefonapplikation för klienterna, en administrationswebb för telefonerna samt en databas med webbserver som lagrar information och webbsidor. Via administrationssidan kan terapeuten skicka övningar och fakta till klienternas mobiltelefoner. Därefter jämfördes i en kontrollerad studie den relativa effektiviteten av KBT med mobiltelefonstöd med placebo och behandling som vanligt. Kliniska effekter observerades för samtliga behandlingsalternativ som ingick i studien. Vid ITT analys sågs en statistiskt signifikant skillnad mellan behandlingsgrupperna där placebogruppen visade starkast effekt, men skillnaden föll bort när analysen begränsades till endast klienter som fullföljde studien. Det observerades inga skillnader gällande fullföljande av terapin eller säkerhet mellan behandlingsgrupperna. I implementeringsanalysen framkom en skillnad mellan teknikutvecklings- (steg 1) och utvärderingsfaserna (steg 2) av projektet. Från steg 1 observerades mestadels positiva erfarenheter, med undantag av en synpunkt från forskargruppen om tidsbrist. I steg 2 noterades flera hinder för studiens implementering i klinisk miljö. Terapeuterna beskrev faktorer som kan ha påverkat kvalitén i behandlingen, exv. studierutinerna, underhållet av programvara och engagemanget. Dessa faktorer härleddes till utformningen av samarbetskontraktet. PD-processen Studien visade på flera faktorer av betydelse för hur ett samarbetsprojekt mellan kliniker och forskare utvecklas. Det tydliggjordes faktorer som såväl gagnar samarbetet och som kan vara till hinder. Gynnande faktorer för samarbetet var PD-mötena där klinikerna i workshopsform och i diskussion med forskare blev tydligare över sina egna arbetsrutiner och där mötena bidrog till ömsesidigt kunskapsutbyte. Workshops är också något som förordats i en tidigare studie (McHugh & Barlow, 2010) liksom arbetskonferenser och teammöten där deltagare från olika intresseområden utbyter åsikter (Vivian et al., 2012). Både terapeuter och forskare angav att det ömsesidiga lärandet var bland det mest intressanta och givande under den aktuella studiens gång. Av implementeringsanalysen framgick att erfarenheterna rörande utformningen av teknik och design var övervägande positiva. Detta resultat kan tolkas som att PD är väl fungerande i praktiken och gynnar utvecklandet av samarbetet mellan forskare och kliniker. Men analysen visade även att hinder förekom i samband med utvärderingen. Icke-kontrollerade yttre faktorer, såsom rättsliga formalia och omsättning i personalgruppen, var något som i det retrospektiva perspektivet befanns viktiga att beakta. I framtida studier kan fler yttre faktorer inventeras redan i PD-processen för att uppnå bättre beredskap inför oväntade händelser och inför att tidsplaneringen för utvärderingen kan komma att förändras. De teknikproblem som uppstod med iphonerna visade dessutomvikten av att verkligen vara säker på att tekniken fungerar innan utvärderingsfasen tar vid. Tid för detta bör inrymmas under PD-processen. Det gjordesi det aktuella projektet en pilotstudie av tekniken, där tre ungdomar som inte var klienter, fick testa att använda en iphone. Denna studie föll väl ut och bedömningen var att utvärderingsstudien kunde påbörjas. Det som inte fanns med i beräkningen var att starten av utvärderingsfasen drog ut på tiden beroende på de ovan nämnda icke kontrollerade faktorerna, vilket resulterade i att t ex abonnemangen i telefonerna hann gå ut. Andra tekniska problem som uppkom hade kanske kunnat upptäckas om pilotstudien gjorts mer verklighetsnära. Erfarenheten är således att en noggrann pilotstudie är av största vikt innan PD-projekt går in i utvärderingsfasen. Kliniska utvärderingen I den kliniska utvärderingen observerades alla behandlingar ge ungefär samma effekt, även om placebobehandlingen med MP3-spelare visade bäst resultat i ITT-analysen. Detta resultat kommer dock granskas i fördjupade analyser då interaktion exv. med behandlingsavbrott kan föreligga. Närmare fyra av tio klienter avbröt behandlingen vid Samtalsmottagningen under studieperioden. Detta fynd avspeglar att KBT för unga vuxna är en känslig process och att även smärre problem med teknik eller andra procedurer kan leda till avbrott. Studierutinerna i det aktuella projektet ansågs av klinikerna kunna störa behandlingen och riskera att inverka negativt på alliansskapandet med klienterna. Hur utvärderingsrutinerna kan inverka på behandlingen är 19

20 därför vid utveckling av IT-stöd för psykoterapi viktigt att diskutera redan under PD-processen. Att så inte blev fallet i den aktuella studien kan bero på att forskare och kliniker hade olika utgångspunkter. Analysen visar vidare att engagemanget innefattande motivation och påverkades av de tidigare nämnda yttre faktorerna. Om de angivna hindren gick att minimera skulle sannolikt de gynnsamma effekterna av IT-stödet kunna komma att öka. Implementeringsprocessen Analysresultaten gällande skillnader i forskares och klinikers erfarenheter är samstämmiga med en amerikansk studie från 2012 (Wolfe, 2012) där det lyfts fram att det finns skillnader i vilka utgångspunkter forskaren respektive klinikern bygger sina åsikter på. I samma studie nämns också att forskare och kliniker skiljer sig åt avseende den vikt forskaren ställer till randomiserade kontrollerade studier medan klinikern har fokus på att i stunden förmedla den bästa terapin och använda sina terapeutiska färdigheter. Detta bekräftas också av analysen i detta arbete. Avseende de skillnader som framkom i analysen kan de tolkas till att understryka vikten av gemensamma möten för att öka kunskaperna om varandras verksamhetsområden och därigenom uppnå större förutsättningar för att en implementering av en forskningsstudie i klinisk miljö ska lyckas. Som tidigare påpekats visar, framkom en tydlig skillnad mellan steg 1, PD designen och steg 2, utvärderingsfasen. Resultaten visar på att samverkansmöten mellan forskare och kliniker gynnar samverkan mellan forskning och praktik och torde vara något att arbeta för i framtiden. En brittisk forskare, David A Shapiro, föreslår i en artikel från 2002 utvecklandet av forskningskliniker (Shapiro, 2002). Dessa kräver dock en långsiktig struktur med ekonomiska och administrativa resurser. I uppbyggnaden av denna typ av klinik krävs stöd av arbetsgivare och beslutsfattare på högre nivå. Alternativt, om forskningsstudier ska bedrivas på en klinik, är det viktigt att arbetstid avsätts till detta. Metoddiskussion För insamling av kvalitativ data användes ett semistrukturerat format. De fem intervjufrågorna skrevs ut i förhand och lämnades till de som skulle intervjuas, för att därmed öka förutsättningarna för att få mer genomtänkta och fylliga svar. Intervjuaren ringde upp och man bestämde datum och tid för intervjuerna. Alla informerades om att intervjuerna bandinspelades och att det var frivilligt att delta i intervjun. Intervjuerna tog mellan minuter. I de fall svaren tedde sig otydliga, ställde intervjuaren följdfrågor. Det är svårt att veta om det fanns faktorer som påverkade de svar som lämnades. Holme och Krohn Solvang nämner fyra huvudelement som är avgörande för intervjusvar; a) teman som man har för undersökningen som på olika sätt kan vara svårt att svara på b) roll, de förväntningar aktörerna har på varandras beteenden c) aktör, förmågan att som aktör delta i den samspelssituation som intervjun innebär samt d) kulisserna, miljön där man intervjuar t ex tid, plats och hur förberedd man är (Magne Holme & Krohn Solvang, 196). För att justera analyserna användes därför vad Strauss och Corbin benämner teoretisk sensitivitet. Denna innefattar tidigare yrkeserfarenheter, personliga livserfarenheter samt de kunskaper som byggs upp successivt under analysarbetet. Den teoretiska sensitiviteten ger möjlighet att känna igen vad som är viktiga data och ge data mening (Strauss & Corbin, 1991). Avseende den generella trovärdighet av kvalitativa studier används begrepp som giltighet ( credibility ), tillförlitlighet ( dependability ) och överförbarhet ( transferability ) (SBU, 2012). Giltighet står för att studien mäter det den är avsedd att mäta och användandet av rätt metod till den aktuella forskningsfrågan. Att samla in data från personer som deltar i samma nätverk kan ha påverkat data åt olika håll, då man kan bli osäker på vad man vågar säga, tänker på att svara vad man tror förväntas. Detta har i studien försökt avhjälpas genom att använda en neutral intervjuare. Tillförlitligheten till resultaten från den aktuella studien har huvudsakligen tillgodosetts genom att flera personer utfört analyserna. Detta gjordes inte p g a tidsskäl. Avseende överförbarheten, visar resultatet av denna studie en överförbarhet i s k praktiker-forskar nätverk där man inför teknikstöd i terapin. Med försiktighet kan slutsatserna även överföras till andra klinikanslutna forskningsnätverk där klinisk forskning bedrivs. Slutsatser - PD-designmöten och praktiker-forskar nätverk ger förutsättningar för att överbrygga klyftan mellan forskning och klinik. - Forskare och kliniker upplever positiva effekter av samarbete, såsom ömsesidigt lärande och förståelse för varandras verksamhetsområden. 20

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö, + Kognitiv Beteendeterapi KBT-verktyg Motivation och krisfärdigheter www.beteendekompetens.se Karin Ovefelt + Acceptans och förändring, individ och miljö! 2 Det krävs kraftfulla verktyg för att hjälpa

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

bl e n de d t r e at m e n t

bl e n de d t r e at m e n t presenterar bl e n de d t r e at m e n t Fem texter om psykoterapi med smartphone-stöd Av: Niklas Laninge i n n e h å l l 3. Vad är blended treatment? 6. Blended treatment ett fält som växer 10. Hoas resa

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår

Läs mer

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD .se IMPLEMENTERINGSARBETE I SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kristofer Vernmark, psykolog kristofer.vernmark@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se Vi hjälper verksamheter i hälso- och

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare

I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Erbjudande om behandling inom vetenskaplig studie Ni har möjlighet att delta i en studie där internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (KBT) prövas för att

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Ulrika Bergström Jag vidarebefordrar presentationen men då utan bilder som kan vara skyddade av upphovsrätten MÅLSÄTTNING Evidensbaserad praktik i hälso-

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete "There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting

Läs mer

Internetbaserad KBT-behandling (ikbt) Tinnitusmottagningen. Akademiska sjukhuset

Internetbaserad KBT-behandling (ikbt) Tinnitusmottagningen. Akademiska sjukhuset Internetbaserad KBT-behandling (ikbt) Tinnitusmottagningen Akademiska sjukhuset Tinnitusmottagningen Hörsel- och balanssektionen Specialistvård Personal KBT-psykologer: 1,5 heltidstjänst Läkare: (deltid)

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Beteendeanalys. Verksam Psykologi

Beteendeanalys. Verksam Psykologi Verksam Psykologi Patientnummer/namn Ålder Kön Datum Terapeut 1. Diagnos (Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos gör det här) 2. Testresultat: (Poängen på BDI-II, BAI, och eventuellt andra relevanta test.

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 DAYTONA COMMUNICATION AB Riddargatan 17D, 114 57 Stockholm, Sweden Phone +46 8 579 397 50, Fax +46 8 579 397 55 www.daytona.se, info@daytona.se

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om.

Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Ibland är det en fördel att kunna skriva om saker som är svåra att tala om. Lite inspiration om Internetbaserat stöd och coaching chatt med patienter inom habilitering Habiliteringen Skövde: Verksamhetsutvecklare

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

Feedback för Förändring

Feedback för Förändring FORSKNINGSPROGRAM Feedback för Förändring Tillämpning inom primärvården. Utvärdering av en modell för kvalitetssäkring av behandlingsförlopp för patienter med psykiatrisk problematik och patienter med

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Instruktörsutbildning mindfulness Specialistutbildning för psykologer Stockholm hösten 2015

Instruktörsutbildning mindfulness Specialistutbildning för psykologer Stockholm hösten 2015 Instruktörsutbildning mindfulness Specialistutbildning för psykologer Stockholm hösten 2015 Mindfulness definieras av Jon Kabat-Zinn som ett sätt att rikta uppmärksamheten: i nuet, med avsikt och utan

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Krukis motivation och behandling

Krukis motivation och behandling Krukis motivation och behandling KVALITETSUTVECKLING AV MOTIVERANDE SAMTAL Elizabeth Hjälmarstedt verksamhetsledare Jonas Rengensjö projektledare MI The Capital of Scandinavia Krukis som bas för förändringsarbete

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer FACT Varför? Mer och mer konsultationer sker i miljöer som primärvård, skolor, fthv, krishjälp, korttidsboenden,

Läs mer

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016

Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 I Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 Ätstörningar - bakgrund och behandling, VT 2016 KURSLEDARE Är du intresserad av fördjupade kunskaper om ätstörningar? Denna kurs ger dig möjlighet att

Läs mer