PSYKOLOGIN OCH DET GODA LIVET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PSYKOLOGIN OCH DET GODA LIVET"

Transkript

1 PSYKOLOGIN OCH DET GODA LIVET PSYKOLOGERS ARBETE I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

2 Förord Västra Götalandsregionen som en kunskapsorganisation är för sin verksamhet beroende av ett stort antal professionella yrkesgrupper. Frågor som kompetensförsörjning, kompetensplanering och kompetensutveckling är angelägna. En av dessa yrkesgrupper är legitimerade psykologer. Procentuellt utgör de en liten andel, cirka 1,5 procent av de anställda men deras insatser betyder mycket i de verksamheter som är berörda. Kompetensrådet för psykologer i Västra Götalandsregionen (bilaga 1) är ett övergripande beredningsorgan som arbetar med psykologkompetensfrågor på uppdrag av personalstrategiska avdelningen, regionkansliet. Rådet har med hjälp av ett stort antal psykologer från olika verksamheter inom Västra Götalandsregionen gjort en sammanställning som beskriver psykologprofessionen, flertalet av psykologers arbetsområden i nuläget och även gjort utblickar mot utmaningar och möjligheter. Specifika statistikuppgifter hänför sig till 2008 och får ses som en ögonblicksbild. Dessutom gäller att det fortlöpande sker organisatoriska förändringar som påverkar verksamheternas placering i Västra Götalandsregionen. Kompetensrådet och personalstrategiska avdelningen vill tacka alla; psykologer och andra inblandade som lagt ner ett stort arbete på att förverkliga rapporten som även ges ut i en kortversion. Göteborg Lena Larsson Personaldirektör Inger Ericsson Ordförande i Kompetensrådet för Psykologer Redaktion : Inger Ericsson, Åsa Gustavsson, Katarina Malmqvist, Antonia Reuter, 1

3 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en beskrivning av hur psykologers kompetens används inom Västra Götalandsregionen. Den visar på psykologarbetets omfattning och spridning, klargör hur det bedrivs samt pekar på utmaningar och möjligheter utifrån befolkningens behov och kunskapsområdets utveckling. En beskrivning av professionen och utbildningsgrunden ges. Förhoppningen är att rapporten ökar kunskapen om den psykologiska dimensionen inom vården, hur den används och skulle kunna användas utifrån mål som beskrivs i Vision Västra Götaland- Det Goda Livet (1). I Västra Götalandsregionen arbetar cirka 800 psykologer (2008) inom olika verksamheter. Omräknat till heltidsmått blir det cirka 650 tjänster för legitimerade psykologer. De flesta finns inom hälso- och sjukvård och habilitering. Några psykologer finns på strategisk nivå och inom företagshälsovård. Nästan 80 procent av psykologerna finns inom områden som har en direkt koppling till psykisk hälso- och sjukvård. Drygt 20 procent av psykologtjänsterna ligger inom primärvården. Tillgängligheten till psykolog varierar inom Västra Götalandsregionen. Inom Primärvården Göteborg finns exempelvis 1 psykolog per vuxna invånare, medan det i övriga länet i genomsnitt finns 1 psykolog per vuxna invånare. Fördelningen mellan könen när det gäller psykologer i Västra Götalandsregionen är 25 procent män och 75 procent kvinnor. Psykologer är en yrkesgrupp som i sin utbildning särskilt skolas i att utreda, bedöma, diagnosticera och behandla inom området psykisk hälsa och ohälsa. Den legitimerade psykologen har en sexårig utbildning. Denna innefattar en femårig högskoleutbildning på mastersnivå plus ett års godkänd praktisk tjänstgöring som psykolog (PTP). Det finns en treårig specialistutbildning för legitimerade psykologer. Flera av psykologerna är även legitimerade psykoterapeuter. En generationsväxling pågår vad det gäller psykologer. Västra Götalandsregionen har genom en systematisk och långsiktig satsning på PTP- tjänster skapat förutsättningar för en långsiktig kompetensförsörjning. Av de psykologer som genomgått PTP-programmet fortsätter 80 procent att arbeta som legitimerade psykologer i olika verksamheter inom Västra Götalandsregionen (19). Psykologer verkar främjande, förebyggande, utredande och behandlande i patient- och klientarbete på alla plan och bidrar till att förverkliga Vision Västra Götaland - Det Goda Livet (1). Psykologarbete innefattar: Direktkontakter med patienter och klienter Konsultation, handledning och utbildning Förebyggande arbete, utbildning och rådgivning till befolkningsgrupper Forskning, utveckling och utvärdering Yrkesutveckling och samordning Chefs- och ledarskap Psykologen använder olika metoder i sitt arbete. Individen eller gruppen, aktuell situation och tillgängliga resurser är betydelsefulla faktorer för val av metod och för resultat. Psykologin som vetenskap är mångfacetterad då den sträcker sig från biologi till samhällskunskap och humaniora. Forskning idag handlar om att hitta vilken metod som passar bäst för vilken problematik, vilken patient och i vilket sammanhang. En stor utmaning för hälso- och sjukvården är att förena olika slags kunskap och förhållningssätt så att befolkningen får del av den samlade kompetens som finns. En modern, professionell hälso- och sjukvård ser människan som helhet och tillämpar flera synsätt och infallsvinklar. Det förutsätter en tvärprofessionell kompetensstruktur, ett gott samarbetsklimat och lyhördhet för den vårdsökande och dennes närstående. Behoven av psykologisk vägledning, utredning och behandling är stora hos befolkningen. Det finns gott om utvärderingar som påvisar evidens för att psykologiska behandlingsinsatser av olika slag gör nytta vid många sjukdomar, ohälsotillstånd och funktionsnedsättningar. Genom att göra psykologiska insatser tillgängliga och erbjuda dessa till individer, familjer och grupper stärks förutsättningarna att närma sig visionen om ett gott liv i Västra Götaland. 2

4 Sammanfattning av utmaningar och möjligheter Övergripande samordning och planering av psykologiska kompetensfrågor kan utvecklas och ge mervärde exempelvis när det gäller att samordna utbildningar, föreläsningar och arbetsgrupper. Psykologisk expertis behöver komma till uttryck inom övergripande planering av hälso- och sjukvård på motsvarande sätt som den medicinska gör via exempelvis de medicinska rådgivarna. Kompetensförsörjning och kompetensplanering behöver bygga på en matchning av intresset för att fördjupa sitt yrkeskunnande och verksamhetens behov av kompetens. De individuella kompetensutvecklingsplanerna sätts då i ett sammanhang. Ett sätt är att erbjuda specialistutbildning och specialisttjänster som stämmer med kompetensbehov i verksamheten. Klinisk forskning och kvalitets- och verksamhetsutveckling ses i Västra Götalandsregionen (23) som framgångsfaktorer. Psykologer har forskningsförankring i grundutbildningen och i delar av klinisk tjänstgöring. System behövs som underlättar för utvecklingsarbete, klinisk forskning och adjungerade professurer eller lektorat; kombinationstjänster. Kompetenscentra avseende specifika diagnoser där det psykologiska kunskapsområdet är relevant behöver innehålla psykologisk kompetens. Preventionspsykologi är ett utvecklingsområde. Psykologer bidrar till beteende- och attitydförändringar. Detta arbete kan intensifieras i vården. Psykologisk kompetens behövs för att förstärka arbetet med livsstilsrelaterad ohälsa och i det övergripande folkhälsoarbetet. Tillgängligheten till psykologisk behandling behöver öka. Det är angeläget att den kunskap och kompetens som finns används så att befolkningen får del av fungerande psykologiska metoder vid psykisk ohälsa (12). Teknisk utveckling ger nya möjligheter till ökad tillgänglighet och patientsäker vård och behandling. Behov av och möjlighet att på olika sätt få kontakt med psykolog direkt bör utredas. Neuropsykologiska frågeställningar är aktuella inom flera områden av vården. Kunskapstillväxten inom neuropsykologi och neurobiologi är snabb och tillämpningen av kunskapen behöver intensifieras inom primärvård, psykiatri, somatisk vård och handikappverksamhet. Behoven av utredning och behandling ökar. Barn och ungdomars hälsa och utveckling behöver ytterligare uppmärksammas. Utveckling av metoder och förhållningssätt för det hälsofrämjande och preventiva arbetet, av samverkansformer och kunskapsstöd för insatser avseende psykisk hälsa hos barn och ungdomar är angeläget. Kunskap om hälsans bestämningsfaktorer (risk- och frisk/skyddsfaktorer), om betydelsen av tidiga insatser och om tidiga tecken på psykisk ohälsa och avvikande utveckling ska genomsyra arbetet. En utmaning inom området är att forma en första linjens hälso- och sjukvård avseende psykisk hälsa för barn och unga. Psykologens uppdrag som metodutvecklare, utbildare, konsult, bedömare och behandlare med inriktning på mer avgränsad problematik kommer att vara än mer central. Primärvårdens uppdrag innefattar insatser vid psykisk ohälsa. En utmaning är att medborgarna vid alla primärvårdsenheter inom Västra Götalandsregionen får träffa psykolog vid behov för att få hjälp med psykologisk bedömning och behandling. Primärvården möter hela befolkningen; barn, ungdomar och vuxna. Vid satsning på psykologkompetens inom primärvården bör man uppmärksamma behovet av subspecialisering för olika åldersgrupper. Psykiatrin behöver bli ett attraktivt arbetsområde för såväl psykologer som andra yrkesgrupper så att den kunskap som finns om behandling av psykisk ohälsa kommer till maximal nytta. Ett bättre tillvaratagande av professionernas kompetens och en organisation som avspeglar områdets sammansatta karaktär är led i detta. En utmaning för den svenska psykiatrin är att använda sig av psykologers specialistkompetens som man gör i Norge(19). 3

5 Innehållsförteckning Förord 1 Sammanfattning 2 Sammanfattning av utmaningar och möjligheter 3 Innehållsförteckning 4 Inledning 6 Bakgrund 7 Syfte och målgrupp 8 Värdegrund och etik 9 Förhållnings- och arbetssätt- ett salutogent perspektiv 10 Fokus- och arbetsområden 11 Vetenskap och kunskapsbaserade metoder 12 Psykologutbildning och specialisering 15 Psykologer inom Västra Götalandsregionen 18 Översiktsbild, psykologer i Västra Götalandsregionen 20 Primärvård och tandvård 21 Föräldrar och små barn 22 Mödra- och barnhälsovården 22 Barn och ungdomar 24 Psykisk hälsovård för barn- och ungdomar 24 Barn - och ungdomsmedicinska mottagningar 25 Ungdomar och unga vuxna 26 Ungdomsmottagningar 26 Vuxna 27 Riktade mottagningar inom Primärvården 28 Kris- och traumaenheten 28 Primärvårdsrehabilitering 29 Sexualmedicinskt centrum (SMC) 30 KoM- mottagningar 31 Enheten för tandvårdsrädslebehandling 32 Specialistvård - Läns- och regionsjukvård för barn och ungdomar 35 Barn och ungdomar med psykiska besvär, störningar och funktionsnedsättningar 36 Barn - och ungdomspsykiatrisk verksamhet (BUP) 36 Barnneuropsykiatriska enheten (BNK) 37 Barn och ungdomar inom somatisk vård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 38 Psykologmottagningen 38 Barnneurologen 39 Regionhabiliteringen 39 Barn- och ungdomsmedicinska kliniker på övriga sjukhus 40 Specialistvård - Läns- och regionsjukvård för unga vuxna, vuxna med psykiska besvär och störningar och för äldre vuxna 43 Unga vuxna med psykiska och störningar 44 Behandlingshem 44 Ungdomsteamen inom beroendevården 45 4

6 Vuxna med psykiska besvär, störningar och funktionsnedsättningar 46 Vuxenpsykiatrisk verksamhet 46 Äldre vuxna och personer med minnesrelaterade störningar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 53 Äldrepsykiatri 53 Minnesmottagningen 53 Geriatrisk klinik 54 Specialistvård - Läns- och regionsjukvård för vuxna med kroppsliga sjukdomar och skador 57 Rehabiliteringsmedicin i Västra Götalandsregionen 58 Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset enbart: 60 Neurologkliniken 60 Medicinmottagning 60 Smärtenhet 61 Diabetessektionen 61 Hjärtmottagningen 62 Reproduktionsmedicin 63 Avdelning för klinisk genetik 65 Enheten för fördjupad hörselrehabilitering och teknik 65 Kliniken för dermatologi och venereologi 66 Obesitasmottagningen 67 Handikappförvaltningen - Funktionsnedsättningar och habilitering 69 Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar Vuxna med funktionsnedsättningar Hörsel - och dövverksamhet Strategiskt arbete, Arbetsmiljöarbete 73 Folkhälsoarbete 74 Avdelningen för funktionshinder och delaktighet 75 Intern företagshälsovård - Hälsan& arbetslivet 76 Institutet för stressmedicin (ISM) 77 Arbets- och miljömedicin (AMM), Sahlgrenska Universitetssjukhuset 78 Psykologisk och psykiatrisk katastrofledningsgrupp (PKL) 79 Utmaningar och möjligheter 81 Slutord 87 Referenslista 88 Bilagor 90 5

7 Inledning Hälsa är ett centralt värde i Vision Västra Götaland - Det Goda Livet, regionens övergripande visionsdokument från 2005 (1) liksom i budgethandlingarna åren därefter (2). I En region öppen mot omvärlden, Västra Götalansregionens budgetdokument för 2009 formuleras den strategiska inriktningen Invånarna ska ges goda förutsättningar att leva ett liv i hälsa och få sjukvård efter behov (3). Hälsa är således ett centralt värde och fortlöpande ett prioriterat område. Västa Götalandsregionen pekar på att olika faktorer har betydelse för och samverkar med hälsan och betonar sitt ansvar för att stödja invånarna i att ta aktiv del i och ansvar för sin egen hälsa via information och sjukvårdens insatser. För att nå upp till bästa möjliga hälsa och vård krävs ett systematiskt arbete med att säkerställa och utveckla vårdens kvalitet och säkerhet. Västra Götalandsregionen använder sig av kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård som utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa sätt. Att motverka och behandla psykisk ohälsa är ett av de prioriterade utvecklingsområdena. Arbetet för psykisk hälsa skall kännetecknas av en helhetssyn kring patienten och dennes situation. Tidiga och förebyggande insatser bedöms som viktiga för att förebygga psykisk ohälsa och minska riskerna för psykiska och andra sjukdomar senare i livet. Beskrivningar av de olika professionernas uppdrag och uppgifter är ett sätt att bidra till att säkerställa vårdens kvalitet. I denna rapport beskrivs hur psykologers kompetens används i arbetet för en god hälsa hos befolkningen i Västra Götaland. Rapporten beskriver flertalet av de områden där psykologer verkar men är inte heltäckande. Rapporten lyfter även fram möjligheter och utmaningar utifrån befolkningens behov och psykologins kunskapstillväxt. 6

8 Bakgrund Hälso- och sjukvård och habilitering inom Västra Götalandsregionen är differentierade och högt utvecklade verksamheter som syftar till att betjäna befolkningen när det gäller att främja hälsa, förebygga ohälsa, bota, lindra och vårda vid sjukdom och underlätta vid funktionsnedsättningar. Vid nästan all slags sjukdom och ohälsa finns inslag som har med den enskildes reaktioner och handlingsmönster liksom med den sociala omgivningen att göra. Det finns inget entydigt samband mellan de påfrestningar som människor utsätts för och hur sjukdom och skada drabbar. En del förklaras av våra gener, en del av påverkan från den miljö vi lever i, olyckor och påfrestningar av olika slag vi utsätts för, en hel del sammanhänger med våra levnadsvanor och en del också med det sociala sammanhang vi har och med hur vi förhåller oss till oss själva och omvärlden (4,5). På senare år har förekomsten av livsstilsrelaterad ohälsa och stressbetingade åkommor blivit vanligare och mer uppmärksammade och sambanden mellan hälsa, ohälsa och psykologiska faktorer har blivit uppenbar. Folkhälsoinstitutet beskriver i sina årliga undersökningar av folkhälsan en ökande andel av psykisk ohälsa och då särskilt bland yngre kvinnor (6). Västra Götalandsregionen betonar också i sin budget 2009 insatser för att främja, förebygga och behandla psykisk ohälsa hos den yngre delen av befolkningen. I regeringens proposition för folkhälsa (prop. 2007/08: 110), En förnyad folkhälsopolitik (7) vill man uppmuntra individens goda hälsoutveckling genom att ge stöd för kloka egna hälsoval och utveckla hälsofrämjande metoder utifrån en vetenskaplig grund. Man betonar landstingens roll för att stödja människor i att få en bra hälsa och att utveckla och förbättra sina metoder i det arbetet. Man betonar särskilt vikten av att stödja föräldrar i sitt föräldraskap, att intensifiera självmordsförebyggande arbete, att främja kostvanor, fysisk aktivitet och att minska tobaksbruket. Individens integritet och valmöjligheter betonas också. Hälso- och sjukvården håller på att vidga den arsenal av kunskapsområden som tas i anspråk. Det kroppsliga, det psykologiska och det sociala perspektivet kompletterar varandra och man närmar sig ett synsätt på människan som en psykobiosocial person i ett sammanhang. För att förstå och kunna hjälpa till med de ohälsoproblem och sjukdomar som finns behövs olika kunskap och kompetenser. Tillämpning av ett komplext systemorienterat synsätt behövs liksom förståelse för hur helheten och delarna samspelar (4). På grund av bland annat fördjupad och vidgad kunskap om människan, förändrade värderingar samt av resursskäl är det angeläget att underlätta för människor att mobilisera egna resurser i riktning mot bättre hälsa och funktion. Vision Västra Götaland- Det Goda Livet (1) och de årliga budgetdokumenten fokuserar på vikten av förebyggande arbete inom vården och av folkhälsoarbete. De betonar också människan som en helhet, de betonar det egna ansvaret och rätten att få bra och ändamålenliga insatser. De medicinska sektorsrådens rapport, Medicinsk utveckling (8) beskriver ökande behov av insatser när det gäller livsstilsrelaterad ohälsa, psykisk ohälsa och rehabilitering vilket medför ökat behov av bland annat psykologinsatser. Psykologer arbetar hälsofrämjande med människor utifrån ett helhetsperspektiv inom många olika delar av samhället som exempelvis inom arbetslivet, förskolaskola, kriminalvården, statens behandlingsinstitutioner, företagshälsovård, habilitering och inom hälso- och sjukvård. Med olika fokus utifrån verksamheternas inriktning verkar psykologer för att individer och grupper skall kunna må och fungera väl och med största möjliga självständighet och lärande. En lyckad psykologinsats innebär att individen eller gruppen inte bara fått hjälp i den aktuella situationen utan också har lärt sig något som kommer till vidare nytta; har fått flera verktyg att lösa kommande problem. Inom Västra Götalandsregionen handlar psykologarbetet till övervägande del om psykologiskt arbete inom hälso- och sjukvård och habilitering men även företagshälsovård, arbetsmiljöarbete och övergripande arbete med planering av folkhälsa och handikappinsatser. 7

9 Syfte och målgrupp Syfte Syftet med rapporten är att ge en orientering om och en beskrivning av hur psykologers kompetens används inom Västra Götalandsregionen. Den vill visa på omfattning, spridning och klargöra hur psykologarbetet bedrivs idag samt peka på utmaningar och möjligheter utifrån befolkningens behov och kunskapsområdets utveckling. Sammanställningen görs utifrån att psykologerna är en numerärt liten del i verksamheten. En beskrivning av professionen och utbildningsbakgrunden ges också. Förhoppningen är att rapporten skall lyfta fram hur psykologkompetensen bidrar till målen i Vision Västra Götaland - Det Goda Livet (1). Den avser att bidra till att öka kunskapen om den psykologiska dimensionen inom vården och hur man använder och skulle kunna använda psykologisk kunskap utifrån de mål som beskrivs i budget- och verksamhetsplaner. Målgrupp Rapporten riktar sig till politiker, tjänstemän, chefer och medarbetare inom Västra Götalandsregionen. Den vänder sig också till psykologer och psykologstuderande. Den kan även vara av intresse för utbildningsanordnare när det gäller att utforma psykologutbildningen. 8

10 Värdegrund och etik Det finns en stor överensstämmelse mellan den värdegrund som Västra Götalandsregionen omfattar (9) och de etiska riktlinjer som Sveriges Psykologförbund har fastställt för sina medlemmar (10). Regionens plattform beskriver och sammanfattar den gemensamma värdegrunden. Denna ska prägla all verksamhet och utveckling inom regionorganisationen. Värdegrunden handlar om de grundvärderingar och förhållningssätt som slagits fast i olika övergripande regionbeslut. Västra Götalandsregionens gemensamma värdegrund är: Vi bidrar till att medborgarna i regionen känner trygghet, framtidstro och delaktighet. Vi bemöter individen med omtanke, inlevelse och respekt och har en helhetssyn på människan. Våra verksamheter präglas av kvalitet, tillgänglighet, nytänkande och effektivitet. Vårt arbetssätt präglas av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och delaktighet. Vi utgår från den enskilda invånarens/brukarens perspektiv. Psykologers arbetsuppgifter innebär möjlighet till en djupgående påverkan av andra människor. Det ställer stora krav på yrkesetik och har bidragit till formulering av yrkesetiska principer. Sveriges Psykologförbunds yrkesetiska principer är bindande för alla medlemmar i utövning av varje form av psykologisk yrkesverksamhet och passar väl ihop med Västra Götalandsregionens värdegrund. De yrkesetiska principerna för psykologer återfinns under följande rubriker: Bland annat ingår under rättigheter och värdighet att psykologen respekterar och främjar utvecklingen av varje människas grundläggande rättigheter, värdighet och värde. Han/hon respekterar individens rätt till privatliv, förtrolighet, självbestämmande och autonomi i överensstämmelse med psykologens andra professionella skyldigheter och enligt gällande lag. Yrkesmässig kompetens innebär att psykologen strävar efter att utveckla och behålla hög yrkesmässig kompetens i sitt arbete. Man ska vara medveten om sina personliga och kompetensmässiga styrkor och svagheter och endast åta sig uppgifter man är kvalificerad för. Vad det gäller ansvar innebär det medvetenhet om det professionella och vetenskapliga ansvar man har inför klienter och organisation. Psykologen ser till att psykologisk kunskap eller tillämpning inte missbrukas. Psykologen har en hög yrkesmässig integritet som innebär ärligt uppträdande, opartiskhet och respektfullhet mot andra samt att synliggöra och klargöra sin roll för andra relevanta parter och lämna adekvata uppgifter om sina kvalifikationer. Rättigheter och värdighet Yrkesmässig kompetens Ansvar Yrkesmässig integritet 9

11 Förhållnings- och arbetssätt ett salutogent (hälsofrämjande) perspektiv Påfrestningar, sjukdomar och olyckor drabbar olika beroende på hur man förhåller sig till och hanterar de situationer som uppstår. Det handlar inte bara om hur man har det utan också om hur man tar det. Psykologer arbetar med människors sätt att tänka, uppleva och handla det vill säga med människan som person och agent i sitt liv. I dialog och samarbete skapas förutsättningar för människor att själva lösa problem, hantera upplevelser, att handla konstruktivt och långsiktigt. Psykologarbetet utgår från kartläggning, beskrivning och bedömning av de problem som föreligger. Möjligheter att komma till rätta med dem inventeras och lösningar föreslås. I de fall där psykologisk behandling är aktuell etableras ett samarbete mellan psykologen och individen. Det blir en inlärningssituation där individen är aktiv för att kunna må och fungera bättre utifrån de mål man tillsammans sätter upp. Även i de fall där psykologens insats är mer utredande så förutsätts en samarbetssituation. Man kan se en förändring generellt mot ett större ansvarstagande och krav på egenkontroll från dagens vårdsökande som själva informerar sig om olika möjligheter och som aktivt väljer bland olika behandlingsmöjligheter. Detta sätt att förhålla sig stämmer väl med grunden för psykologers arbets- och förhållningssätt att möta människor som behöver hjälp med bibehållandet av mesta möjliga autonomi. Genom LOV att välja - Lag Om Valfrihetssystem, SOU 2008:15(11) markerar staten också medborgarnas inflytande över vården. Problem, störningar, funktionsnedsättningar innebär begränsningar, ofta stora sådana hos patienter inom vården. I det psykologiska och hälsobefrämjande förhållningssättet ligger att arbeta processinriktat utifrån de möjligheter till utvecklig och förändring som finns. Diagnoser ses som hjälpmedel att beskriva aktuella tillstånd och situationer och som i varierande grad är föränderliga. Det är särskilt viktigt att beakta vid arbete med barn och ungdomar. Genomgående i psykologers förhållnings- och arbetssätt är en strävan att aktivera människors egna resurser, att stärka självkänsla, självständighet och egenkontroll. Forskning visar hur viktigt det är för vår hälsa att uppleva tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull (5). Detta syn- och arbetssätt blir mer och mer framträdande inom vården. Historiskt sett har man mestadels betonat att man får behandling, genomgår ingrepp, medicineras ; det vill säga är föremål för insatser som kräver mindre av aktivt egenarbete eller förändring av beteendemönster. Språkbruket speglar olika förhållningssätt och faser inom vården genom aktivt och passivt språk; man medverkar och handlar respektive behandlas och vårdas. Inom delar av vården, eller snarare i vissa skeden vårdas och behandlas man medan det i andra delar och skeden behövs mer av aktivt deltagande och samarbete. En god vård förenar på ett professionellt och humant sätt vårdgivande, ansvarstagande och deltagande. Egenaktivitet och lärande hos patienten utifrån situation och möjligheter är en resurs att ta tillvara. 10

12 Fokus- och arbetsområden Psykologer tillämpar den psykologiska kunskapen tillsammans med enskilda individer, med grupper och på organisatoriska nivåer. Fokus ligger på olika aspekter av individens sätt att fungera; i känslor, tankar och beteende och ibland görs även kopplingar till neurobiologiska mönster. Individen ses i sitt sociala och praktiska sammanhang. Mänskligt beteende är mångfacetterat, komplext och unikt och generella modeller, teorier och metoder ses som hjälpmedel. Det som verkar hjälpande för en person i ett läge behöver inte fungera bra för en annan person eller i en annan situation. Psykologins möjligheter ligger just i att på ett unikt, flexibelt sätt tillämpa generell kunskap i det enskilda fallet och i samarbete med den/de hjälpsökande. Direktkontakter med patienter och klienter Inom vården arbetar psykologer i stor utsträckning direkt med enskilda patienter, familjer och grupper. Uppgifterna handlar om utredning, bedömning och diagnostik avseende psykisk hälsa/ohälsa och psykologiska funktioner. De handlar om psykologisk behandling och behandlingsrekommendationer. Utbildning och rådgivning till patienter- och anhöriga ingår också. Förebyggande arbete, utbildning och rådgivning till befolkningsgrupper Psykologer utövar i ökande utsträckning möjligheter till information och utbildning av olika målgrupper och i olika livsstilsfrågor som exempelvis sömn, kost, rökning och alkohol. Förebyggande arbete med blivande föräldrar och föräldrar har en lång tradition. Forskning, utveckling och utvärdering Psykologisk kompetens lämpar sig för forskning, utvärdering, utveckling, metodutveckling och kvalitetsarbete. Verksamheterna inom Västra Götalandsregionen tar tillvara denna kompetens i varierande utsträckning. Yrkesutvecklare och samordnare Psykologer har uppgifter när det gäller att utveckla och samordna det psykologiska arbetet på verksamhetsnivå. Chefs- och ledarskap Psykologer har som andra yrkesgrupper möjlighet att gå in i chefskap på olika nivåer och har redan genom sin grundutbildning relevant utbildning för detta. Konsultation, handledning och utbildning Ett arbete görs också indirekt via konsultation, utbildning och handledning till andra personalgrupper inom och utanför vården. Syftet är att sprida och öka den psykologiska kunskapen i olika sammanhang. Inom mödra- och barnhälsovården har konsultationen en lång tradition och är ett tydliggjort uppdrag. Handledning är ett etablerat arbetssätt inom exempelvis psykiatrin. 11

13 Vetenskap och kunskapsbaserade metoder Vetenskaplig grund, utvärdering och evidens Psykologverksamhet grundar sig på vetenskaplig metodik och är resultat av mångårig psykologisk forskning. Psykologin som vetenskap är mångfacetterad då den sträcker sig från biologi till samhällskunskap och humaniora. Psykologin har många olika infallsvinklar och sätt att studera de fenomen man vill få kunskap om. Man använder sig vid forskning av kvalitativ och kvantitativ metodik för att samla och analysera information. Kraven på evidens och specifik forskningsförankring av olika psykologiska behandlingsmetoder ökar. När en behandlingsmetod beskrivs som evidensbaserad innebär det att den har vetenskapligt stöd. Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) ger randomiserade kontrollerade studier stort värde men väger in även andra aspekter i sin värdering (12). Forskning visar att psykologisk behandling gör nytta (12,13,14,15 ). Ett ökande antal studier visar med tillförlitlighet att specifika metoder, exempelvis kognitiv beteendeterapi, interpersonell psykoterapi och psykodynamisk psykoterapi har god effekt för vissa typer av psykiska problem. Vårdens resurser Personen som vårdar EBM Patienten behov Evidens för olika åtgärder preferenser evidence based medicine, evidensbaserad medicin, Det forskas också kring hur andra aspekter än metod har betydelse för resultatet, till exempel samarbetet mellan psykolog och patient. SBU påpekar också komplexiteten i det enskilda fallet, inte ens den bästa metoden passar för alla (16). I det dagliga arbetet innebär evidensbaserad psykologisk behandling en integrering av vetenskapligt underlag för behandlingsmetoden, behandlarens erfarenhet och skicklighet och den enskilde patientens situation, önskemål och värderingar. Det motsvaras väl av SBU:s definition av evidensbaserad vård (12). Utredning, bedömning och diagnostik På samma sätt som vid forskning använder den kliniskt verksamma psykologen olika typer av information för datainsamling för att utreda, bedöma och diagnosticera psykisk ohälsa och psykologiska funktioner. Några vanliga sätt att samla information är genom: Klinisk och/eller strukturerad intervju Frågeformulär Direkta observationer Psykologiska test både vad det gäller kognitiva (tankemässiga) funktioner och mera sammansatta personlighetsmässiga och känslomässiga funktioner. Andra typer av data, exempelvis genomgång av journaluppgifter, samtal med andra vårdgivare och med närstående Informationen ligger till grund för bedömningar och diagnostiska uttalanden. Psykologiska test baseras på psykometri, vilket innebär att testmetodiken är standardiserad och att testresultaten kan jämföras med en genomsnittlig normalprestation (normvärden) på ett statistiskt säkerställt sätt. Psykometrin som arbetsmetod är en specifik psykologkompetens och har en lång forskningstradition inom den psykologiska vetenskapen. När det är bättre lämpat för situationen använder psykologen även kvalitativa test, som ger information av en annan typ. Psykologen har kunskap om de olika redskapens värde och tillförlitlighet och hur man omsätter de resultat man får till en beskrivning av individens funktionssätt. Utifrån testprofiler och annan information beskrivs hur personen kan förväntas fungera i verkliga situationer. Användningen av psykologiska test förutsätter att man har psykologkompetens. 12

14 Neuropsykologi är ett växande kunskapsfält inom psykologin som utifrån neurobiologisk och kognitiv kunskap fokuserar på sambandet mellan såväl: den friska hjärnans funktioner, utveckling och beteende som: skada/sjukdom i hjärnan alternativt en annorlunda och atypisk utveckling av hjärnfunktioner redan från födseln och hur detta påverkar beteendet. Att arbeta utifrån neuropsykologiska metoder kräver en djupgående kunskap rörande både den normalfungerande och den sjuka eller atypiska hjärnans sätt att fungera i tankefunktioner, känslomässigt och när det gäller motivation. Omfattande kunskaper i kvantitativ och kvalitativ testmetodik krävs dessutom för att genomföra en analys av de beteendemässiga fynd, som förekommer i samband med skador och medfödda funktionsnedsättningar. Psykologiska behandlingsmetoder Psykologen har i sin verktygslåda en rad metoder för psykologisk behandling och anpassar sin metodik utifrån de frågeställningar som föreligger, vilka förutsättningar personerna har liksom deras önskningar och de ramar som organisationen sätter. Psykologisk behandling använder sig i olika hög grad av: språket som instrument relationen mellan behandlare och behandlad aktiviteter i syfte att förändra det direkta beteendet inlärningsmoment som en central del i behandlingen Man kan bedriva korta behandlingsinsatser som avser att komma till rätta med avgränsade tydliga problemställningar eller längre insatser som avser mer omfattande förändringar i handlingsmönster. Det finns metoder som betonar olika teoretiska modeller och kunskapsfält inom psykologin och där det praktiska tillvägagångssättet kan variera. En modell för förståelse av mänskliga processer är en sak och praktiska metoder för behandling kan bli en annan. Många gånger behövs en kombination av metoder och kunskap från psykologins alla områden. Patienten måste mötas där han/hon är, den aktuella situationen och med de resurser som finns. Psykologisk behandling syftar till att förändra tankar, känslor och beteende och/eller att acceptera och förhålla sig till oundvikliga skeden, händelser och ibland sjukdomar och funktionsnedsättningar. De vanliga psykologiska behandlingsmodellerna kan hänföras till följande grupper: Kognitiv psykoterapi (KPT) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Psykodynamiskt orienterad psykoterapi (t.ex. Psykodynamisk terapi -PDT, Mentaliseringsbaserad terapi - MBT) Familjeterapi/Systemisk psykoterapi Humanistisk psykoterapi (olika former av stödjande- uttryckande- och, existentiell psykoterapi) Barn- och ungdomspsykoterapi Interpersonell psykoterapi Psykoterapi kan bedrivas enskilt, i grupp, med par och med familj. I arbete med familjer har man ofta ett systemiskt synsätt där man ser familjen som en helhet, ett socialt system. Det finns också hjälptekniker inom de olika modellerna där man använder sig av bild, rörelse och musik. Det finns också specifika tekniker som exempelvis EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing), biofeedback, avslappning, hypnos och mindfulness (medveten närvaro). Motiverande samtal (MI) är en strukturerad metod som används av såväl psykologer som andra yrkesgrupper inom exempelvis beroendevården och behandling som tar sikte på livsstilsfrågor. Metoden är användbar som del i även andra områden och behandlingsinsatser. Det finns också behandlingsmetoder inom ramen för området neurokognitiv träning och rehabilitering. Det psykologiska behandlingsarbetet kan också ha ett psykopedagogiskt inslag. 13

15 Ett lovande sätt att arbeta är att använda den psykologiska utredningen som ett verktyg i behandlingen (17). Metoden, Therapeutic Assessement (TA) är patientfokuserad och tar fasta på de frågor patienten har och som sedan belyses med hjälp av den psykologiska utredningen. Detta har visat sig ha en lärande och terapeutisk effekt som varar över tid. Arbetssättet ger möjlighet till att den information som kommer fram vid psykologisk utredning kommer till maximal användning direkt för patienten själv och blir ett led i en positiv förändring. Den tekniska utvecklingen ger nya möjligheter till ökad tillgänglighet och patientsäker vård. Assisterad självhjälp via internet öppnar för nya sätt att nå ut med information och behandling. Till exempel vid fobier och ångest har behandling via nätet visat sig vara en framkomlig väg. Psykologisk rådgivning och vägledning per telefon är ett enkelt sätt att öka medborgarnas tillgång till psykologisk expertis. Likaså kan frågor och svar via internet vara ett sätt att öka tillgängligheten. Konsultation och handledning Psykologisk kunskap förmedlas bland annat genom konsultation och handledning till olika professioner. Konsultation är vanligtvis en kortare eller tidsbegränsad insats där en annan yrkesgrupp söker psykologens hjälp i ett problematiskt patientärende. Konsultationen kan ges till andra psykologer eller till andra yrkesgrupper. Dess syfte är att ge ökad kunskap, ökad skicklighet samt ökat självförtroende för att, inom ramen för yrkesrollen och verksamhetsområdet, på olika sätt främja psykisk hälsa eller beakta psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Fokus vid konsultationen ligger dels på patientens problem och behov dels på den yrkesmässiga uppgiften att handskas med dessa. Konsultationen är ett betydelsefullt forum för att till exempel stärka det förebyggande arbetet, bedöma behovet av insatser i en familj och inventera möjliga samverkanspartners. Konsultationen som arbetssätt är väl utvecklat och ett angeläget arbetsområde inom mödra- och barnhälsovårdens psykologverksamhet. Med handledning avses vanligtvis en kunskapsförmedlande insats som sker över en längre tid och med en viss regelbundenhet. Vanliga former av handledning är utbildningshandledning i psykoterapi, klinisk psykoterapihandledning, bemötandehandledning i andra vårdsituationer än psykoterapi, samt yrkesrollshandledning till studenter eller nyutbildade. Klinisk psykoterapihandledning syftar till att befästa, bredda och kontinuerligt utveckla psykoterapiskicklighet. Psykologen kan även fungera som handledare inom områden där medarbetare, i en annan profession, önskar ökad kunskap och kompetens. Yrkesrollshandledning är en betydelsefull metod för att förvärva yrkesidentitet, yrkeskunnande och yrkesskicklighet. Handledaren tillhör i regel samma yrkeskategori som den handledde. En viktig funktion för handledaren är att vara en förebild för yrkesrollen. Sammansatta insatser, teamarbete, tvärprofessionellt arbete Psykologisk behandling är ofta en av flera insatser med exempelvis medicinering, olika former av praktiska och sociala stödinsatser och träningsprogram. Psykologen liksom andra inom vården arbetar i nära samarbete med den vårdsökande (och ofta dennes närmaste) och i team. Inom exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin finns en lång tradition när det gäller samordning mellan olika insatser, på samma sätt är det inom habilitering. 14

16 Psykologutbildning och specialisering Psykologer är den yrkesgrupp som i hela sin utbildning särskilt skolas i att utreda, bedöma, diagnosticera och behandla psykisk hälsa och ohälsa. De skolas också i att kartlägga och dra slutsatser utifrån individens psykologiska funktioner; kognitiva, emotionella och sociala funktioner och färdigheter. Yrkesgruppen bidrar till att förstå och förändra människors psykologiska fungerande och beteende i hela perspektivet från normalfungerande till allvarlig psykisk störning. Utbildning Utbildningen ges på universitet eller högskolor i landet på psykologprogram som är femåriga (300 högskolepoäng) varvid en psykologexamen på mastersnivå erhålls. Efter fullgjord examen fordras ett års godkänd praktisk tjänstgöring som psykolog (PTP) för att få legitimation. Det betyder att den legitimerade psykologen bakom sig har sex års utbildning inkluderande teori och praktisk tjänstgöring. För att komma in på psykologprogrammet erfordras utifrån det stora antalet sökande höga poäng. Ett års arbetslivserfarenhet på minst halvtid krävs också. Utbildningen ges inom samhällsvetenskaplig fakultet utom vid Karolinska Institutet där den ges inom ramen för medicinsk fakultet. Psykologutbildningen vid Göteborgs Universitet tar in cirka 40 studerande per termin. Utbildningen är en generalistutbildning inom psykologin som vetenskap och ger grund för att arbeta med människor inom alla samhällssektorer. Psykologer som arbetar med vård och behandling skall inneha legitimation och de har då en skyddad yrkestitel inom hälso- och sjukvårdens område och är hälso- och sjukvårdspersonal med eget yrkesansvar och står under Socialstyrelsens tillsyn. Utbildningens innehåll Kognitiv och biologisk psykologi Kunskap om människans varseblivning, tänkande, inlärning, minne, informationsbearbetning och sambanden mellan mänskligt beteende och hjärnas funktioner inhämtas. Här ingår också att lära sig utreda, bedöma och diagnosticera psykologiska funktioner. Neuropsykologiska frågeställningar studeras. Utvecklings- och pedagogisk psykologi Här studeras människans utveckling ur ett livsperspektiv. Man studerar spädbarnets utveckling med anknytningslära, utveckling av motorik, kognition (tänkande), emotionell (känslomässig) och social utveckling, språk med mera. Man lär sig om barn, ungdomar och deras speciella utveckling och frågeställningar. Man studerar vuxna och äldrepsykologi och åldrandet. Utbildning ges i att utreda, bedöma och diagnosticera utifrån ett utvecklingsperspektiv. Samhälls-, arbets-, organisations- och gruppsykologi Avsnittet fokuserar på psykologens arbete i och för organisationer. Det rör exempelvis team- och ledarkonsultation och man lär sig förstå arbetets betydelse för psykologisk hälsa och utveckling. Personlighetspsykologi, psykopatologi och psykologisk behandling Här handlar det om personlighetens uppbyggnad och olika personlighetsstrukturer. Det handlar om diagnostik och behandling av psykologiska problem och störningar. Man tillägnar sig olika psykoterapeutiska metoder. och arbetar med psykologisk behandling under handledning. Utbildningen inkluderar nivån grundläggande psykoterapikompetens (tidigare benämnt steg ett). De studerande genomför under utbildningstiden med handledning ett antal psykologiska behandlingar med olika typer av metodik. Den blivande psykologen genomgår egen psykoterapi som ett led i utbildningen och för att lära känna egna sätt att fungera. Verksamhetsförlagd praktik De studerande tar del av praktiskt psykologarbete i olika verksamheter. Det kan exempelvis vara 15 veckors verksamhetsförlagd praktik i en regional verksamhet (BUP, vuxenpsykiatri etcetera). 15

17 Forskningsmetod och examensarbete Man fördjupar sig i vetenskaplig metod och vetenskapligt förhållningssätt dels genom att studera vetenskapsteori och forskningsmetodik dels genom att genomföra ett vetenskapligt arbete. Utbildningen sträcker sig över olika delar av psykologins vida vetenskapsfält från den biologiska psykologin till det mer samhällsvetenskapliga gränsområdet liksom det språkvetenskapliga och humanistiska. Kunskapen om kopplingen mellan hjärnans funktion och psykologiska funktioner är i kraftig utveckling och användningsområdet för den typen av kunskap är uppenbart mycket stort inom hälso- och sjukvårdens område. Grundutbildningen ger god kunskap om psykologiska funktioner allt från det normala till det mer annorlunda och hur det kan kopplas till människans utvecklingsstadier. Utbildningens omfattning och karaktär ger förutsättningar för att fortlöpande tillägna sig nya metoder och tekniker. Utbildningen ger förutsättningar för arbete med människor individuellt, i grupp och på organisationsnivå. Psykologen har en gedigen vetenskaplig förankring och skolning. Utbildningen var ursprungligen en forskningsutbildning som senare utvecklades till att också vara en tillämpningsutbildning; en yrkesutbildning. Under studietiden ges förberedelse för yrkesutövning genom eget behandlingsarbete och praktik (verksamhetsförlagd utbildning). Praktisk tjänstgöring för psykologlegitimation (PTP) Den slutgiltiga inskolningen i yrket sker efter yrkesexamen via ett års PTP- tjänstgöring som innebär självständig yrkesutövning med tillgång till handledare och utbildningsinslag. Västra Götalandsregionen har ett väl inarbetat och kvalitetssäkrat program kring PTP och PTP-handledning (18) vilket ger goda förutsättningar för att rekrytera nya psykologer. Legtimation Genom att psykologyrket är förenat med en av Socialstyrelsen utfärdad legitimation har psykologen ett särskilt ansvar för diagnos och behandling inom sitt kompetensområde. Psykologen arbetar självständigt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och tillägnar sig och tillämpar ny kunskap, utredningsmetoder och psykologiska behandlingsmetoder som en del av det som naturligt ligger i en professions karaktär. I legitimationsansvaret ligger också som för andra yrkesgrupper med legitimation att vid behov konsultera andra yrkesgrupper, kollegor och att avgränsa sina uppgifter utifrån gränserna för den egna kunskapen. Specialistutbildning Den legitimerade psykologen specialiserar sig ofta inom något område och det finns en formaliserad specialistordning omfattande minst tre år. Tre huvudområden med olika inriktningar finns; Klinisk psykologi Pedagogisk psykologi Arbetslivets psykologi Specialiseringen kan påbörjas direkt efter legitimationen. Inom hälso- och sjukvårdens område handlar det oftast om specialisering inom klinisk psykologi; exempelvis vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri, neuropsykologi, habilitering, psykoterapi och forensisk psykologi men det kan också vara pedagogisk psykologi (exempelvis inom mödra- och barnhälsovård). Specialistutbildningen omfattar; Kliniskt psykologarbete inom aktuellt område omfattande tre år (motsvarande heltid) Deltagande i kollegier med erfaren specialistpsykolog Teoretisk fördjupning inom verksamhetsområde och målgrupp; sex specialistkurser, (vardera motsvarande cirka 7,5 högskolepoäng) med examination. Professionskunskap Vetenskapligt arbete som skall vara publicerbart. 16

18 Specialistbehörighet efter genomgången och godkänd utbildning utfärdas av Specialistrådet som är tillsatt via Sveriges Psykologförbund. Psykoterapeututbildning och handledarutbildning Psykologutbildningen ger en grundläggande psykoterapikompetens som ger möjligheter för psykologer att bedriva psykoterapi och att vidareutveckla sig inom detta fält. För dem som särskilt ägnar sig åt psykoterapeutiskt arbete finns fördjupningsutbildningar med olika psykoterapeutiska inriktningar vilka leder till legitimation även som psykoterapeut. Psykoterapeututbildningen sker vanligtvis parallellt med kliniskt arbete under tre år (90 högskolepoäng). Utbildningen ges av högskolor och av privata institut. Genom psykologernas nya specialistutbildning kan psykologerna komma att använda psykoterapeututbildningen som en del i en psykoterapiinriktad specialisering förutsatt att examination och forskningsarbete håller tillräcklig kvalitet. En vidareutbildning till handledare i psykoterapi finns också för psykologer med psykoterapeututbildning. 17

19 Psykologer i Västra Götalandsregionen Totalt arbetar cirka 800 psykologer inom Västra Götalandsregionen (antal personer inkluderar tillsvidareanställda, vikarier, projektanställda, PTP- psykologer, chefer och andra med psykologyrket som grund). Räknat på antalet tjänster för legitimerade psykologer med heltidsmått under budgetåret 2008 är det cirka 650 psykologer. Utöver detta finns ett litet antal psykologer som arbetar inom verksamheter som har vårdavtal med Västra Götalandsregionen. De 650 tjänsterna inom regionen fördelar sig enligt följande (avrundade till heltal): Primärvård Primärvård vuxna 63 Mödra- och barnhälsovård (MBHV) 57 Barn, ungdomar, unga vuxna, ungdomsmottagning Barn- och ungdomsmedicin (BUM inom PV) Summa: 143 Handikappförvaltningen Barn- och ungdomshabilitering 39 Vuxenhabilitering 23 Hörsel- och dövverksamhet 3 Summa: 65 Specialiserad vård Vuxenpsykiatri (inklusive beroendevård och rättspsykiatri) 227 Barn- och ungdomspsykiatri 147 Somatisk vård, vuxna 36 Somatisk vård barn och ungdomar 21 Summa: 431 Fördelningen av psykologtjänster inom primärvården respektive inom den specialiserade psykiatrin visas i bilaga 2. Räknar man ihop antalet psykologer för alla åldrar inom primärvården så blir det 0,93 psykolog på invånare med ett avvikande värde nedåt inom FyrBoDal (HSN områdena 1,2,3) på 0,48. Fördelningen av resurserna mellan olika åldersgrupper varierar. Sålunda saknas i Göteborgsområdet psykologer för barn och ungdomar inom den allmänna primärvården medan man har resurser inom barnmedicin (BUM). Inom FyrBoDal saknas psykologresurser helt inom primärvården för barn- och ungdomar över sex år. Inom MBHV finns inom Västra Götaland i genomsnitt en psykolog på 2000 barn (0-6 år). För vuxna inom primärvården finns i genomsnitt en på invånare. Där har Göteborg 1 psykolog på invånare medan genomsnittet för övriga länet är 1 psykolog på invånare. Det lägsta antalet finns inom Fyrbodal. Inom vuxenpsykiatrin finns per invånare i genomsnitt 1,86 psykolog. Där avviker NU-sjukvården nedåt med 1,54. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (som också har regionövergripande uppdrag) har 2,04 psykolog per invånare. Inom barn- och ungdomspsykiatrin finns i genomsnitt 4,52 psykologer per invånare (mellan 0-18 år). Här är det Skaraborgs Sjukhus som avviker mest nedåt med 3,31 medan NU sjukvården har 6,21 (att jämföras med låga siffror inom motsvarande primärvård). Variationen mellan sjukhusområdena är förhållandevis stor. Nästan 80 procent av psykologtjänsterna placerar sig inom områden som har en direkt koppling till psykisk hälso- och sjukvård (primärvården och den specialiserade psykiatrin). Drygt 20 procent av alla psykologtjänsterna ligger inom primärvården och cirka 66 procent inom sjukhusvården. Cirka 10 procent av psykologerna arbetar inom den somatiska vården. Se vidare bilaga 3. Hälsan&arbetslivet Summa: 8 Övriga verksamheter Summa: 3 18

20 Kompetensprofiler Inom Västra Götalandsregionens verksamheter finns: PTP - psykologer Legitimerade psykologer Legitimerade psykologer med psykoterapeutlegitimation ( ibland dessutom handledarutbildning i psykoterapi) Legitimerade psykologer med annan vidare utbildning Specialistutbildade psykologer oftast kliniska specialister. Ett trettiotal av dessa innehar uppdrag med specialistfunktion. Disputerade psykologer. Det finns i dagsläget cirka 20-talet psykologer som är disputerade och ett 15- tal som är doktorander inom Psykologiska Institutionen eller inom medicinsk fakultet. En generationsväxling pågår och i nuläget och som för många andra yrkesgrupper finns en relativt stor grupp i åldrar över 50 år och sedan en växande grupp nyutbildade. Fördelningen av psykologer mellan könen är cirka 25 procent män och 75 procent kvinnor. Specialistutbildning och specialisttjänster I dagsläget finns inget system för specialistutbildning av psykologer (specialiseringstjänster) inom Västra Götalandsregionen. Enskilda psykologer får själva på olika sätt arrangera förutsättningar för att genomgå specialistutbildning. Det förekommer att psykologer har möjlighet att lägga upp en specialistutbildning som ett led i sin individuella kompetensutvecklingsplan. Idag finns ett 30- tal befattningar som specialistpsykolog inom Västra Götalandsregionen och ytterligare ett tiotal under inrättande medan det finns ett större antal psykologer som har den formella kompetensen. I Norge har genom Psykisk helsevernsloven (20) specialistpsykologernas kompetens kommit att användas i stor utsträckning med ett mer formellt tydliggjort ansvar och större befogenheter än vad som är fallet i Sverige. Här finns outnyttjade kompetensresurser i Sverige i en tid då det psykiatriska området lider brist på kompetens. PTP-tjänster Genom en långsiktig och systematisk satsning på PTP- tjänster har förutsättningar för en långsiktig och kvalitativt bra kompetensförsörjning skapats. Sedan 2001 har cirka 220 PTP- psykologer deltagit i ett regionalt PTP- program. Cirka 130 av dessa har utgjorts av PTP- tjänster via en regional satsning och resten har gjort sin PTP på vakanta psykologtjänster eller vikariat. En undersökning som bygger på uppgifter till och med 2007 visar att cirka 80 procent av dem som gjort sin PTP inom programmet fortsätter att arbeta som psykologer inom Västra Götalandsregionen efter legitimationen (19). 19

PSYKOLOGIN OCH DET GODA LIVET

PSYKOLOGIN OCH DET GODA LIVET PSYKOLOGIN OCH DET GODA LIVET PSYKOLOGERS ARBETE I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Kortversion Förord Västra Götalandsregionen som en kunskapsorganisation är för sin verksamhet beroende av ett stort antal professionella

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R)

Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Stockholm 2012-06-14 Utbildningsdepartementet Högskoleverkets rapport - En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Sveriges Psykologförbund har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng)

KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) KURSPLAN Grundläggande psykoterapiutbildning i familjeterapi på systemteoretisk/interaktionistisk grund (motsvarande 45 högskolepoäng) Mål Efter avslutad utbildning skall den studerande visa sådan kunskap

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Specialistordningen för psykologer i Sverige

Specialistordningen för psykologer i Sverige Specialistordningen för psykologer i Sverige Håkan Nyman Med dr, leg psykolog, specialist i neuropsykologi Ordförande i specialistrådet hakan.nyman@neuropsykolog.com Ungt yrke Min handledare och mentor

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT 1 för Basutbildning, KBT Övergripande beskrivning av utbildningen 1. Omfattning Denna basutbildning är en sammanhållen deltidsutbildning fördelad över tre terminer. Den innehåller minst 240 timmar teoretisk

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. PSYKOLOGPROGRAMMET, 200 POÄNG Psychologist Program, 200 points

UTBILDNINGSPLAN. PSYKOLOGPROGRAMMET, 200 POÄNG Psychologist Program, 200 points INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN PSYKOLOGPROGRAMMET, 200 POÄNG Psychologist Program, 200 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Sammanfattning SPF och SFBUP tillstyrker att psykoterapeutexamen ges som en utbildning på avancerad nivå inom högskolan.

Sammanfattning SPF och SFBUP tillstyrker att psykoterapeutexamen ges som en utbildning på avancerad nivå inom högskolan. YTTRANDE Utbildningsdepartementet Ert diarienr U2012/1608/UH 103 33 STOCKKHOLM En ny psykoterapeutexamen (2011:20R) Svenska psykiatriska föreningen (SPF) organiserar Sveriges specialister i vuxenpsykiatri.

Läs mer

Utbildningsplan för psykologprogrammet

Utbildningsplan för psykologprogrammet Utbildningsplan för psykologprogrammet 2PS13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08. Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-26 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-16 Sid 2(8)

Läs mer

Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande.

Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande. Stockholm 2011-02-28 Socialdepartementet Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter över rubricerade betänkande. Sammanfattning Psykologförbundet anser

Läs mer

Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp

Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp Kursbeskrivning Handledarutbildning metodinriktning KBT, 30 hp Godkänd inom ramen för specialistordningen, fokus verksamhetshandledning Delkurs A, grundläggande verksamhetshandledning för psykologer, 10

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning för Mödra- och barnhälsovårdspsykologer i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Februari 2006 Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas verksamheter i Västra Götaland Följande

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi.

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi. Dnr HS 2013/164 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut om inrättande:

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet:

Till Utbildningsdepartementet: 1 www.rpc.nu Till Utbildningsdepartementet: Högskoleverkets rapport: En ny psykoterapeutexamen (Rapport 2011:20R) Riksföreningen PsykoterapiCentrum (RPC) är den förening som organiserar flest legitimerade

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Yrkesetiska principer för psykologer i Norden. Antagna av Sveriges Psykologförbunds kongress 1998

Yrkesetiska principer för psykologer i Norden. Antagna av Sveriges Psykologförbunds kongress 1998 Yrkesetiska principer för psykologer i Norden Antagna av Sveriges Psykologförbunds kongress 1998 Innehåll Förord...3 1 Inledning...5 2 Yrkesetiska principer...6 2.1 Rättigheter och värdighet...6 2.2 Yrkesmässig

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Psykoterapeutprogrammet inriktning familjeterapi

Psykoterapeutprogrammet inriktning familjeterapi Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för psykoterapi Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 www.psykoterapi.org.umu.se Utbildningsplan Dnr 513-4567-06 2008-08-01 Sid 1 (7) Psykoterapeutprogrammet

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Postgraduate Program in Specialist Nursing Psychiatric Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Nivå: Avancerad Programkod: VAPSY

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Mål för kongressperioden 2014 2016

Mål för kongressperioden 2014 2016 MÅL för kongressperioden 2014 2016 Mål för kongressperioden 2014 2016 Fastställda av kongressen i oktober 2013 Vision 1 Psykologförbundet är ett förbund för alla psykologer i Sverige Psykologerna arbetar

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

PSYKOLOGPROGRAMMET, 300 HÖGSKOLEPOÄNG

PSYKOLOGPROGRAMMET, 300 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-192/2007 Sida 1 (8) PSYKOLOGPROGRAMMET, 300 HÖGSKOLEPOÄNG Master s Programme in Professional Psychology, 300 ECTS Utbildningsprogrammet

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2)

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Mål och syfte Inriktning Behörighet och antagning Utbildningen syftar till: att ge den studerande de kunskaper

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB

GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV BETEENDETERAPEUTISK INRIKTNING (KBT) I STOCKHOLM SVERIGEHÄLSAN AB Kursstart 2015-11-20 Sista ansökningsdag: 2015-10-12 GRUNDUTBILDNING I PSYKOTERAPI MED KOGNITIV

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utbildningarna

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM BOGRUPPEN KLINISKT TEAM Stärker den kliniska verksamheten och tryggar upp vårdkvalitén Det kliniska teamet arbetar idag som ett självständigt team inom Bogruppen och handleder/utbildar personal med traumaperspektiv

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Utbildningsplan Psykologprogrammet

Utbildningsplan Psykologprogrammet Dnr HS 2014/484 Fakulteten för Humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Psykologprogrammet Programkod: VAPSY Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 300 Beslut om inrättande: Psykologprogrammet

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2009 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Pediatric Nursing, 60

Läs mer

Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning. Umeå FH 2009-12-02

Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning. Umeå FH 2009-12-02 Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Umeå FH 2009-12-02 Aktuella förutsättningar år 1 2010 Fokus Grundkartläggning på brukarnivåintervjuer, reflektionsgrupper Identifiering behov

Läs mer

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Om utbildningen. Kognio - centrum för KBT, Annedalsvägen 9, 227 64 Lund, tfn: 0703-212 213, hemsida: www.kognio.se, e-post: info@kognio.

Om utbildningen. Kognio - centrum för KBT, Annedalsvägen 9, 227 64 Lund, tfn: 0703-212 213, hemsida: www.kognio.se, e-post: info@kognio. STEG-1 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (KBT) avseende barn och ungdom, utb.kod: S1BU151 (Basic Course in Cognitive-Behavioral Therapy for Children and Adolescents from a Family

Läs mer

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Inledning Avsikten med detta dokument är att det ska vara en vägledning vid

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Psykologprogrammet. Information till dig som påbörjar dina studier vid Linnéuniversitetet, HT-11.

Psykologprogrammet. Information till dig som påbörjar dina studier vid Linnéuniversitetet, HT-11. Psykologprogrammet Information till dig som påbörjar dina studier vid Linnéuniversitetet, HT-11. 1 Innehåll 3 Välkommen som student på psykologprogrammet 4 Terminsöversikt 6 Mentorskap och askultering

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

SOSFS 2008:34 (M) Föreskrifter. Praktisk tjänstgöring för psykologer. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:34 (M) Föreskrifter. Praktisk tjänstgöring för psykologer. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:34 (M) Föreskrifter Praktisk tjänstgöring för psykologer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Vård- och Stödsamordnarprogrammet

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Vård- och Stödsamordnarprogrammet Dnr FAK1 2011/89 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Vård- och Stödsamordnarprogrammet Programkod: Beslut om inrättande: VGPSY Föreliggande utbildningsplan är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG

Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG, Bachelor of Science in Nursing Beslut om inrättande

Läs mer