Samverkansstigen En studie av samverkan vid stöd till alkoholmissbrukare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkansstigen En studie av samverkan vid stöd till alkoholmissbrukare"

Transkript

1 Rapport Nr.8, 2003 Samverkansstigen En studie av samverkan vid stöd till alkoholmissbrukare Sammanställd av Stefan Sävenstedt

2 Sammanfattning Den här studien har tillkommit på initiativ av socialförvaltningen i Övertorneå kommun för att få underlag till den framtida inriktningen av kommunens insatser för missbrukare och för att kunna dela med sig av erfarenheter till andra kommuner. Studien är en sammanställning av erfarenheter från ett missbruksprojekt där huvudsyftet var att bygga upp ett fungerande lokalt skyddsnät för människor med missbruksproblem i Övertorneå genom en samverkan mellan Primärvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och frivilligorganisationer som Länkarna och kyrkan. Målgruppen var alla som på grund av sitt missbruk i någon form varit aktuella hos socialtjänsten, primärvården, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Studien genomfördes i samverkan med FoU Norrbotten som en kvalitativ studie som belyste deltagarnas upplevelser av projektet. Resultatet redovisas i form av två genomgående teman; Betydelsen av stödkontakter och Att samverka är en process. En slutsats av studien är att det är viktigt med ett lokalt program för missbruksvården och att prioriterade områden bör vara: Individuellt anpassade sysselsättningsåtgärder för missbrukare som står utanför arbetsmarknaden Erbjuda stödkontakter och behandling lokalt till dem som själva är motiverade inkluderande stöd till anhöriga. Stimulera mångfald i möjligheter till stödkontakter genom att stimulera ett intresse hos frivilligorganisationer som länkarna och kyrkor att vara aktiva. Ge stöd till arbetsledare på olika arbetsplatser för att de själva skall kunna fungera som stöd till arbetstagare som har missbruksproblem. Bibehålla och utveckla det etablerade samarbetet med vårdcentral, arbetsförmedling och försäkringskassa. Genom aktiv information i lokala medier, på arbetsplatser och skolor öka förståelsen för alkoholmissbruk, dess konsekvenser och vilka möjlighet till stöd som kan erbjudas lokalt i Övertorneå.

3 Inledning Den här studien har tillkommit på initiativ av socialförvaltningen i Övertorneå kommun. Socialförvaltningen ville göra en sammanställning av erfarenheterna från en projektverksamhet inom missbruksvård som pågått under tre år. En sammanställning som kunde utgöra ett underlag för ett beslut i socialnämnden om den framtida inriktningen av kommunens insatser för missbrukare. I en diskussion med FoU Norrbotten så vidgades målsättning till att publicera studien som en FoU rapport eftersom det bedömdes att det fanns ett generellt intresse av de erfarenheter som har gjorts i projektet. Projektet handlar om att hitta en modell för samverkan om de problem som människor med missbruksproblem har mellan olika lokala institutioner som Arbetsförmedling, Vårdcentral, Försäkringskassa och socialtjänst. Man kan också ytterst betrakta projektet som ett försök att hitta arbetsmetoder där man utnyttjar resurser i lokalsamhället för att på ett kostnadseffektivt sätt i en glesbygdskommun bedriva en kvalificerad missbruksvård. Många av de strategier som prövats i projektet har tillämpats av andra kommuner men få av dem har dokumenterat sina erfarenheter i någon rapport. Problematiken i en glesbygdskommun handlar inte bara om vikande skatteunderlag och bristande finansiella resurser. Det finns ofta också problem med att rekrytera kvalificerad personal och att kunna behålla den. Att avgöra vad som kan handläggas lokalt och när det är fördelaktigare att utnyttja externa resurser. Studien ger inte alla svar men vi tror att genom att lyfta fram de möjligheter och problem som varit synliga i genomförandet av projektet kan vi bidra till kunskapsbyggandet inom missbruksvården. Studien har genomförts i samverkan med personal från socialtjänsten i Övertorneå och sammanställts av Stefan Sävenstedt från FoU Norrbotten.

4 Bakgrund Övertorneå från ett alkoholperspektiv I projektdokumentet för det undersökta projektet angavs att en orsak till att initiera projektet var att det fanns en känsla av att missbruksproblematiken ökade i kommunen och särskilt bland kvinnor. Socialtjänsten som initierade projektet kommer ofta bara i kontakt med personer som har ett sådant avancerat missbruk att man förlorat sitt arbete och har sådana ekonomiska problem att de behöver någon form av socialt bistånd. Det finns lite statistik tillgänglig som kan hjälpa till att förtydliga bilden om hur mycket det sups i Övertorneå kommun och om missbruksproblem är mera vanliga och ökande i kommunen jämfört med övriga Sverige. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN 2002) konstaterar att den registrerade försäljningen av alkohol i Sverige har ökat under de senaste fyra åren med 12 % till en genomsnittlig förbrukning av ren alkohol till 6,5 liter/person och år. Om man kompenserar med 30 % för den icke registrerade konsumtionen beräknas förbrukningen vara 9,2 liter/person/år. Män dricker enligt samma källa dubbelt så mycket som kvinnor som dock över åren ökat sin konsumtion. Tabell 1. Översikt över utvecklingen av alkoholkonsumtionen (Systembolaget 2003) Konsumtionsökningen av alkohol i Övertorneå har följt mönstret i Norrbotten och övriga Sverige. Vi kan dock konstatera att konsumtionen under åren har legat över genomsnittet i Norrbotten i de båda glesbygdskommunerna Övertorneå och Arvidsjaur. Konsumtionen av alkohol ligger dock under riksgenomsnittet i Sverige vilket för 2001 är 6,5 liter/ år.

5 Ett avseende som Övertorneå kommun avviker från Sverige i övrigt är sammansättningen av befolkningen demografin. Det finns idag förhållandevis få unga människor i kommunen och antalet män är fler än kvinnor. I Sverige finns det generellt en liten övervikt av kvinnor. Förutom att gruppen äldre, över 65år är fler i befolkningen än riksgenomsnittet så är också gruppen 40 år 65 år fler. Det finns ett klart sammanband mellan den generella konsumtionen av alkohol och dödlighet i alkoholrelaterade sjukdomar (CAN 2002). Män har statistisk fyra gånger så hög dödlighet i alkoholrelaterade sjukdomar som Figur 1 Befolkningsfördelning i kvinnor. Statistiskt kan en Övertorneå och Sverige överrepresentationen av män i den övre medelåldern i Övertorneå innebära att missburksproblem är vanligare än i övriga Sverige. Kostnader för missbruksproblem Det ligger utanför ramen för den här begränsade studien att kartlägga alla kostnader relaterade till missbruksproblem för människor i Övertorneå. Den största effekten syns sannolikt på den privata ekonomin i den familj som är drabbad. Stora kostnader relateras t.ex. till ökad konsumtion av sjukvård och utebliven produktion på arbetsplatser, arbetsmarknadsåtgärder och till slut kostnader för socialtjänsten. Det är svårt med tillgänglig statistik att göra en uppskattning av hur stor del av socialbidrag i Övertorneå kommun utbetalas Figur 2. Kostnadsutvecklingen av till människor med alkoholproblem. extern vård för alkolmissbrukare Figur 2 visar dock hur utvecklingen uttryckt i 1000 tals kronor av kostnader för extern vård på behandlingshem för alkoholmissbrukare har varit från 1998 till Siffrorna visar en kraftig sämkning av kostnaderna när projektet Samverkansstigen startade.

6 Projektet Samverkansstigen Utgångspunkten Projektet initierades 1999 av socialtjänsten i Övertorneå på grund av att man upplevde att antalet missbruksärenden tenderade att öka och att det fanns en särskild ökning bland antalet missbrukande kvinnor. Socialtjänsten hade inte något särskilt program eller förhållningssätt till missbrukarna vid den tiden utan ärendena handlades individuellt allt eftersom de blev aktuella. I praktiken innebar det att missbrukare fick behandling på behandlingshem när de mådde som sämst och att uppföljningen efter behandlingshemmet blev sporadisk och dåligt planerad. Det fanns dock en medvetenhet om att många människor med missbruksproblematik i första hand blev synliga på vårdcentralen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. En samverkan i planering med dessa organisationer av åtgärder, stöd och behandling borde innebära en bättre utnyttjande av de tillgängliga resurserna och en bättre hjälp för den enskilde missbrukaren. Vad ville man åstadkomma Huvudsyftet med projektet var enligt projektbeskrivningen att bygga upp ett fungerande skyddsnät för missbrukarna i Övertorneå genom en samverkan mellan Primärvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och frivilligorganisationer som Länkarna och kyrkan. Målgruppen var alla som på grund av sitt missbruk i någon form varit aktuella hos socialtjänsten, primärvården eller försäkringskassan Ett fungerande skyddsnät skulle: Förebygga och förkorta återkommande missbruksperioder och höja livskvalitén för de enskilda missbrukarna Forma en lokalt förankrad öppenvård för missbrukare som präglas av en helhetssyn på deras problematik Minska tiden för behandling utanför kommunen och därmed på lång sikt reducera kostnaderna för missbruksvård i kommunen. Skapa meningsfull sysselsättning för missbrukare Påverka omgivningens förhållningssätt och attityder till missbrukare Vad hände i projektet Projektet startade under våren 2000 med anställning av tre projektpersonal, en personal ansvarig för sysselsättning, en fältassistent med övergripande ansvar för stödkontakter och en personal ansvarig för att stödja Länkarna i deras verksamhet. Under första året fokuserades arbetet på sysselsättningsprojekt för kända missbrukare som gick med i projektet genom att skriva ett avtal för sin medverkan. Genom samverkan med Arbetsförmedlingen behandlades deras medverkan i projektet som APR praktik medan andra som var A-kasseberättigade fick uppbära utbildningsbidrag. Ett av sysselsättningsprojektet var att rusta upp ett Q-märkt hus.

7 Länkarnas verksamhet startade under hösten och fick flera deltagare som ofta också var aktuella i projektet. Även personer som inte var i behov av sysselsättningsstöd och inte hade något kontraktsrelation med projektet deltog i aktiviteterna. Projektet hade en aktivitetslokal som fungerade som träffpunkt och som samtidigt också användes av Länkarna genomfördes en öppenvårdsbehandling på 10 veckor med stöd av ALFA stiftelsen. Vid startpunkten fanns 13 deltagare, åtta med en kontraktsrelation med projektet och fem andra. De åtta med kontraktsrelation slutförde behandlingen slutade den personal som hade ansvar för uppbyggnaden av länkverksamheten. Den sysselsättningsansvarige övergick till annan verksamhet men arbetade kvar i projektet till 20% som ansvarig för reparationsprojektet av det Q-märkta huset samt stödkontakt för några manliga missbrukare. Som ersättning för den personal som lämnade projektet anställdes en fältassistent med erfarenhet av alkoholterapi. Vid denna tidpunkt så avtog länkarnas verksamhet men nya verksamheter som särskilda samlingar för kvinnor och anhöriga tillkom minskade antalet missbrukare som hade en kontraktsrelation med projektet och som fick en ordnad sysselsättning. Samtidigt ökade kontakten med andra grupper av missbrukare och anhöriga. Sedan hösten 2002 blev en av fältassistenterna sjukskriven och personalen har sedan dess bestått av en fältassistent och en sysselsättningsansvarig som arbetat 20% i projektet. Under hela projekttiden har formella samverkansträffar med representanter från vårdcentralen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan ägt rum var eller var annan månad. Dessutom har samverkanskontakter skett kring enskilda ärenden. Under projekttiden har 37 personer, 26 män och 11 kvinnor, registrerade vid socialförvaltningen på något sätt deltagit i projektet. 18 personer, nio kvinnor och lika många män, har haft anonyma stödkontakter. Dessutom har ett 10-tal ej registrerade personer deltagit i projektets aktiviteter. Metod Studien är genomförd med en metod för kvalitativa intervjuundersökningar (Kvale 1997). Öppna intervjuer med klienter har genomförts av den lokala projektpersonalen både på svenska och finska. Individuella intervjuer med representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Vårdcentralen har genomförts av en lokal personal utan direkt anknytning till projektet medan intervjuer med projektpersonal, personal på socialförvaltningen och fokusgruppssamtalet har genomförts av Stefan Sävenstedt. Datainsamlingen gjordes dels som individuella intervjuer, dels som parintervjuer och dels som fokusgruppssamtal (Olsson&Sörensen 2001). Fokusgruppssamtal med representanter från samverkansorganisationer genomfördes efter att individuella intervjuer genomförts.

8 I samtalet diskuterades de erfarenheter som fanns från de individuella intervjuerna. Alla intervjuer har spelats in på ljudband och därefter har en skriven sammanfattning av innehållet gjorts på svenska som inkluderande de viktigaste uttalanden. De öppna öppna intervjuerna med klienter har genomförts med ett focus på deras upplevelser av sin livssituation i dag och betydelsen av att delta i projektet. Ett strukturerat frågeformulär har använts i intervjuer med representanter för projektet och representanter från samverkansorganisationerna (se bilaga 1). Tabell 2. Översikt över genomförda intervjuer Analysen av intervjuerna har gjorts med en metod för kvalitativ innehållsanalys (Kvale 1997). Meningsenheter har först extraherats från ljudbanden, kondenserats och skrivits ned som sammanfattningar av intervjuerna. Därefter har de tolkats och grupperats i teman och övergripande teman. Resultat Resultatet av innehållsanalysen av intervjuer presenteras som övergripande teman och teman med förklarande text och exempel på typiska förklarande citat från de intervjuade. Tema1. Betydelsen av stödkontakter Betydelsen av stödkontakter är ett tema som är genomgående för alla intervjuade även om det får olika innebörd för den som själv har missbruksproblem och för den som på olika sätt arbetar med dem. Alla som själva har missbruksproblem och de anhöriga uttrycker ett behov av stödkontakt med någon som kan förstå deras situation och som man har förtroende för. De olika personalkategorierna funderar dessutom om vilket förhållningssätt man skall ha i stödkontakten. Man är dock gemensamt överens om att stödet måste vara individuellt och det underlättas av den lokala kännedomen om varje individs situation. Det övergripande temat har bildats av fem olika teman (se tabell 3).

9 Tabell 3. Översikt över teman relaterande till det första övergripande temat Betydelsen av ett lokalt alternativ för stödkontakter Ett genomgående tema för representanterna för samverkansorganisationerna är att projektet inneburit att jämfört med tidigare så finns nu ett lokalt strukturerat alternativ för missbrukare där de kan få stöd. Ett problem var tidigare att insatser för missbrukare fick karaktären av punktinsatser och det fanns ingen som kände ansvar för att följa upp olika insatser. Läkaren sa: tidigare så fanns ingen strukturerad uppföljning att erbjuda efter det att vi lagt in någon för avgiftning men nu vet vi vem vi skall kontakta. Ur Arbetsförmedlingens synpunkt så kände man att det fanns mera stöd att erbjuda lokalt. Man sa: vi har själva inte så mycket hjälp att erbjuda dessa människor enbart med de åtgärder som arbetsmarknadspolitiken erbjuder. Nu finns ett alternativ att erbjuda som komplement till den hjälp som praktiskt arbete är. Socialsekreterarna betonar vikten av att det finns någon som har möjlighet att följa upp människor med missbruksproblematik på fältet och arbeta förebyggande med problemen. Arbetsuppgifter som de själva har svårt att hinna med. En av dem sa: nu kan vi erbjuda uppföljande stödkontakter till missbrukare som genomgått behandling någon annanstans, vilket är det viktigaste i behandlingen. Betydelsen av stöd från någon med förtroende Alla intervjuade missbrukare och anhöriga betonade vikten av att kunna få stöd av någon som var villig att lyssna och hade förmåga att förstå den situation som de befanns sig i. Att kunna bryta sin isolering och prata med någon som inte själv har alkoholproblem. Vilken funktion personen hade var mindre viktig och det kunde vara projektpersonal, läkaren på vårdcentralen, en arbetskamrat eller anhörig som de hade förtroende för. För de flesta av missbrukarna och anhöriga var det viktigt att kunna vara anonym och att samtalen anpassades efter deras behov.

10 Några av missbrukarna var missnöjda med samtal som var för terapeutiskt inriktade och krävande. En av dem sa: jag vill ha stöd med att klara den situation som jag är i nu och orkar inte gräva i de förflutna. Samtidigt så var de flera av dem som berättade att det stöd de fått i samtal hade hjälpt dem att se annorlunda på sitt liv. En av de intervjuade som varit etablerad missbrukare betonade vikten av att få stöd och råd från någon som själv haft missbruksproblem. Trovärdigheten ökar och man får någon att se upp till och som samtidigt förstår ens problem och tänkande. Betydelsen av frivilligorganisationerna De flesta av de intervjuade betonade vikten av att det fanns olika alternativ för stödkontakter för människor med missbruksproblem. Frivilligorganisationer som Länkarna och AA har fått stöd av projektet och i olika perioder varit mer eller mindre aktiva. Det har varit svårt att få kontinuitet i deras verksamhet. En av de intervjuade sa: det är svårt i ett litet samhälle som Övertorneå att få en stabil verksamhet eftersom de är beroende av att det finns entusiastiska människor som driver dem. En av tankarna bakom betydelsen av frivilligorganisationerna är att olika människor har olika behov av stöd och t. ex. kyrkliga organisationer kan upplevas som mera neutrala och anonyma än personalen på socialtjänsten. Betydelsen av att uppmärksamma anhöriga och kvinnor Både de intervjuade anhöriga och projektpersonalen betonar betydelsen av att rikta särskild uppmärksamhet på missbruksproblem bland kvinnor och behovet av stöd till anhöriga. En av missbrukarna sa: kvinnor skäms mera över sitt missbruk och har därför svårare att prata om det och försöker i det längsta att dölja det. Både missbrukare och anhöriga framhåller betydelsen av stöd i kontakten med anhöriga. För några av missbrukarna är brutna relationer med barnen det som smärtar mest samtidigt som de intervjuade anhöriga framhåller betydelsen av att få stöd med sin roll i missbruksproblematiken. En av de anhöriga sa: man måste försöka få anhöriga att träda fram och prata om sina problem och få dem att inse att de skyddar alkoholistens missbruk i stället för att åstadkomma en förändring.

11 Betydelsen av morot och piska som stöd Det finns en grundläggande konflikt för de etablerade missbrukare som deltagit i projektets aktiviteter som en del av en biståndsåtgärd. Deras deltagande regleras av ett samarbetskontrakt som hade krav som drogfrihet, närvaro på arbetsplatsen, intag av Antabus och sanktioner som avstängning om reglerna inte följdes. För flera av missbrukarna var det inga kontrakt som man upplevde att man frivilligt accepterat eftersom man inte upplevde att det fanns några andra alternativ. Kraven och speciellt sanktionerna upplevdes av många som tuffa och svåra att stå ut med. En av dem sa: kraven i projektet gjorde att det kändes som ett fängelse och jag vill inte vara beroende av att vara kontrollerad. Samtidigt så fanns det också de bland missbrukarna som kände att kraven tillsammans med det stöd som projektpersonalen erbjöd gjorde att de hade längre nykterhetsperioder. Sanktionssystemet är något som varit svårt att hantera för projektpersonalen. Man har på den ena sidan känt av klienternas missnöje med sanktionerna som lett till bristande intresse att delta i projektet. På den andra sidan har det funnits egna och Arbetsförmedlingens krav på att det måste finnas krav och konsekvenser om de bryts. Under projekttiden har det skett en förskjutning av synsättet på sanktioner. En av de intervjuade sa: vi har lärt oss att vi måste göra individuella bedömningar av vilken sanktion som är nödvändig och inte behandla alla över samma linje. Vi känner klienterna väl och jag tror att de själva kan acceptera att de har olika situationer och därför får olika sanktioner. Ett speciellt problem har varit neddragningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder från staten. Ett tema i intervjuerna var att om man ställer krav på klienterna så måste det finnas ett incitament som motiverar dem. Alla etablerade missbrukarna framhöll betydelsen av att ha en meningsfull sysselsättning för att upprätthålla självförtroendet och som stöd för att hålla sig nykter. Samtidigt så upplevde man det viktigt att få en bättre ekonomisk situation om man sköter sina uppgifter och att slippa vara beroende av socialbidrag. Kraven på drogfrihet på 10 månader för att kunna få en OSA anställning upplevdes som orimligt hårda. En av de intervjuade sa: från början var det roligt i projektet men jag började fungera sämre på jobbet sedan jag tappat min motivation Flera av de intervjuade bland personalen och klienterna hade en stark övertygelse om att det är endast missbrukarnas egen motivation som kunde bidra till en varaktig förändring i missbruksmönstret. Projektpersonalen upplevde att balansen mellan morot och piska i motivationsarbetet var en av de större utmaningarna i deras arbete. Tema 2. Att samverka är en process Samverkan kring ett gemensamt förhållningssätt till alkoholmissbrukare har under projekttiden utvecklats på flera plan. Dels har det skett en utveckling av arbetets innehåll och en förskjutning av målgruppen och dels har dialogen i samverkan underlättats och ett gemensamt synsätt börjat att utvecklas. Tre teman har format detta övergripande tema (se tabell 4)

12 Tabell 4. Översikt över teman relaterande till det andra övergripande teamt Vi har jobbat för ett gemensamt synsätt Projektpersonalen har haft ett mål att tillsammans med samverkanspartnerna uppnå en ökad samsyn i hur missbruksproblem skall bemötas. Alla upplever att samverkansprojektet har lett till ökad personlig kännedom om varandra och att kommunikationsvägarna blivit enklare och kortare. Flera upplever att synsättet på hur missbruk skall bemötas har utvecklats mot ett gemensamt synsätt men att man fortfarande inte har nått hela vägen fram. Problemområdena verkar i flera fall handla om de olika organisationernas förutsättningar och utgångspunkter. En brytning i synsätt handlar förenklat om sjukvårdens uppgift att ge behandling och att bota i motsats till socialtjänstens strävan att stimulera till personlig förändring i levnadssätt. En av de intervjuade sa: när en missbrukare går på vårdcentralen är det lätt att läkaren skriver ut de läkemedel som de vill ha medan vi vill fostra dem att ta eget ansvar för sitt liv och sitt missbruk. En anan brytning ur socialtjänstens perspektiv har varit att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett mera administrativt synsätt där interventioner kan göras om de följer gällande regler medan socialtjänsten upplever att de mera kan se till de individuella förutsättningarna. En av projektpersonalen sa: vi har flera gånger varit arga när andra organisationer infört en sanktion utan att vi kunnat påverka det hela. Även om det funnits problem så är man överens om att man genom samverkan kunnat ge bättre stöd till missbrukarna och att dialogen mellan organisationerna har utvecklats. Områden att arbeta vidare med upplevs vara förbättrad kontinuerlig information och dialog så att alla medarbetare i de olika samverkansorganisationerna är delaktiga i utformandet av arbetet med missbrukarna. Projektet synliggjorde rollkonflikter En av intentionerna när projektet startade var att bemötandet av missbrukare i projektet skulle vara informellt och skilt från socialsekreterarnas arbete med socialt bistånd för att göra det enklare för missbrukare att ta kontakt. I början var projektet mest fokuserat på stöd till etablerade missbrukare som deltog i projektet som ett biståndsbeslut fattat av socialsekreterarna.

13 Projektpersonalen arbetade i annan lokal och båda grupperna upplevde att det fanns brister i dialogen. En av de intervjuade sa: vi upplevde att vi hade det bästa helhetsgreppet om missbrukarnas situation men det var alltid någon annan som bestämde om interventioner och sanktioner. Vi blev som springpojkar och fick motivera andras beslut och det var inte bra. Under det sista året har arbetssättet förändrats och socialsekreterare och projektpersonal arbetar oftare tillsammans med de missbruksärenden som blir aktuella hos socialsekreterarna. En av de intervjuade sa: vi kan nu hjälpa varandra och projektpersonalen kan göra hembesök och uppföljande samtal som vi inte hinner med. Samtidigt så behöver inte vi veta om alla stödkontakter de har med andra. Betydelsen av information I samtal med representanter för de olika samverkansorganisationerna var man överens om att arbetet med de etablerade missbrukarna är viktigt och nödvändigt men samtidigt upplevde man att den viktigaste målgruppen är de dolda missbrukarna. Det fanns en oro bland all berörd personal att det finns många dolda missbrukare och anhöriga som inte vet var de kan eller vågar vända sig för att kunna få stöd med sina problem. En av dem sa: kan vi nå dem medan de ännu har kvar jobbet och familjen så uppnår vi mera med våra insatser. Vårdcentralen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan möter ofta människor där man anar att det finns ett underliggande missbruksproblem. Samtidigt kan det vara svårt att diskutera ett missbruksproblem om människorna inte själva vill det eller är medvetna om det. En lösning som alla trodde på var en ökad aktiv lokal information i Övertorneå om missbruksproblem och om vilket stöd som finns tillgängligt lokalt. Information kan ges på arbetsplatser, i skolor och i alla tänkbara lokala media. Det är viktigt att involvera så många organisationer som möjligt i lokalsamhället i informationsarbetet som Kyrkan och Länkarna.

14 Reflektioner Resultatet av studien visar genom de två övergripande teman; Betydelsen av stödkontakter och Att samverka är en process att det är viktigt och möjligt att utveckla ett lokalt alternativ för missbruksvård i en liten glesbygdskommun och att vägen dit var krokig och bäst kan beskrivas som en process. Processen i projektet har dels handlat om att pröva och värdera olika arbetssätt och dels att hitta en gemensam plattform för samverkan mellan Vårdcentralen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, frivilligorganisationer och Socialtjänsten. Det är uppenbart att det har varit en styrka i projektet att det varit möjligt att pröva sig fram med olika arbetssätt. En annan viktig erfarenhet från projektet är att det kan vara möjligt att påskynda samverkansprocessen om man redan vid planeringsstadiet klargör olikheter i utgångspunkter, värderingar och förhållningssätt. Personalen på socialförvaltningen i Övertorneå hade vid starten av det studerade projektet en känsla av att alkoholmissbruk var ett ökande problem i kommunen. Det finns inga undersökningar som på ett objektivt sätt kan bekräfta detta. CAN s undersökning av ungdomars drogvanor (2000) visar att konsumtionen av alkohol bland ungdomar har ökat men att den ligger på ungefär samma nivå som i andra kommuner. Systembolagets statistik (2002) över alkoholkonsumtionen visar att konsumtionen per innevånare i Övertorneå har ökat liksom i andra kommuner men att den ligger över den genomsnittliga förbrukningen i Norrbotten. Det finns ett samband med den generella konsumtionsnivån i ett samhälle och mängden alkoholrelaterade dödsfall. Man vet samtidigt att alkoholskador är fyra gånger så vanliga bland män som bland kvinnor. Denna statistik ger ett stöd åt socialsekreterarnas känsla om att missbruksproblematiken är ett växande problem i Övertorneå liksom i andra glesbygdskommuner i Norrbotten med liknande befolkningsutveckling och alkoholkonsumtionsmönster. Den kunskapen ger stöd för att det kan vara viktigt att introducera lokala program för att ge stöd åt och att förebygga alkoholmissbruk. Alkoholmissbruk får ekonomiska konsekvenser framförallt för den familj som drabbas. Den avancerade missbrukaren får ofta problem att sköta sitt arbete och kommer därför också att belasta samhällets arbetsmarknadsinsatser, öka sin konsumtion av medicinsk vård och behandlingsinsatser och till sist att belasta socialtjänsten om inte missbruksmönstret kan brytas. Socialförvaltningens direkta kostnader för extern behandling har halverats under projekttiden, vilket i sig motsvarar en heltidslön för en fältassistent. Det är svårt att inom ramen för den här studien visa om det förebyggande arbete bland dolda missbrukare som initierats i projektet ger utslag som minskat behov av socialbidrag. Det är dock rimligt att anta att ett framgångsrikt förebyggande arbete riktat mot alkoholmissbruk på sikt kan minska kommunens kostnader för socialbidrag. Förutom socialtjänstens kostnader kommer sannolikt vårdcentralens kostnader för den här patientgruppen också att långsiktigt minska. Den största ekonomiska vinsten med ett framgångsrikt förebyggande arbete ligger dock på det personliga planet för de drabbade människorna.

15 Erfarenheten bland de berörda i projektet är att det är viktigt att det finns en lokal funktion i kommunen som kan erbjuda ett kontinuerligt stöd lokalt och som har ett samlat grepp om missbruksvården. Upplevelsen är att ett lokalt missbruksprogram är effektivare än ett system som bygger på externt behandlingsstöd. Orsaken är framförallt att man kan erbjuda kontinuitet i kontakten och lokal kännedom om den livssituation som missbrukaren befinner sig i. Ett problem för ett lokalt missbruksprogram i en liten kommun är möjligheterna att involvera frivilligorganisationer som Länkarna och Kyrkan. Antalet människor som är intresserade och har möjlighet att delta i arbetet är begränsat i liten kommun. Det krävs att det finns entusiaster som samtidigt får stöd. Samtidigt är det möjligt att en ökad medvetenhet, kunskap och öppenhet i lokalsamhället om missbruksproblematiken som kan skapas med ett medvetet informationsarbete kan förändra situationen så att fler blir engagerade. I Övertorneå har man endast i begränsad omfattning prövat den vägen. Målgruppen har under projekttiden utvidgats från att huvudsakligen omfatta etablerade missbrukare kända av socialförvaltningen till att också omfatta anonyma missbrukare och anhöriga till missbrukare. Socialstyrelsen (1993) konstaterade att man brukar uppskatta att 10 % av den manliga befolkningen har alkoholproblem och att ca. 3 % är alkoholmissbrukare. Överfört till befolkningssiffrorna i Övertorneå så innebär det att ca. 230 män har alkoholproblem och att det skulle finnas ca.70 män med missbruksproblem. Socialstyrelsen (1993) konstaterar vidare att kvinnors missbruk i stor utsträckning hör till det dolda missbruket och att övriga medlemmar i familjen inklusive barnen ofta drabbas hårt av missbruket. Det finns inga omständigheter som talar för att siffrorna för alkoholmissbruk skulle vara lägre i Övertorneå än i övriga Sverige och detta talar för att det är viktigt med ett förebyggande arbete bland dolda missbrukare och anhöriga till missbrukare. Formerna för samverkan mellan projektpersonalen och de ordinarie socialsekreterarna har varit ett problemområde under projekttiden. I början av projektet fanns en intention att arbetet inom projektet skulle vara mera informellt och separerat från socialsekreterarnas arbete. Visionen var att detta förhållningssätt skulle medföra att missbrukarna skulle ha mindre motstånd mot att söka hjälp för sitt missbruk och att man skulle kunna arbeta mera anonymt. I praktiken skapade detta problem eftersom de flesta missbrukare som deltog i projektet också hade en relation till socialsekreterarna. Både projektpersonalen och socialsekreterarna upplevde att de inte blev tillräckligt involverade i beslut och åtgärder. När socialsekreterarna och projektpersonalen fann former för samverkan där man ömsesidigt kunde hjälpa varandra med problem där man hade gemensamma intressen så fungerade det mycket bättre. Ett arbetssätt som inte skapade problem för projektpersonalen att i andra missbruksärenden agera självständigt och på ett anonymt sätt för missbrukarna. Samverkan mellan berörda organisationer är en process som måste utvecklas och underhållas. Erfarenheterna från projektet visar att strategin att samarbetet sker genom ett fåtal utvalda representanter från varje organisation är ett lätthanterligt sätt att arbeta. Problemet verkar ha varit att föra vidare information från den begränsade samverkansgruppen till kollegor på respektive arbetsplats.

16 Ökat informationsarbete om missbruksproblem och förhållningssätt till det var den viktigaste vägen som deltagarna i studien ansåg att situationen för människor med missbruksproblem kunde förbättras på. Ett informationsarbete som handlar om strategier för information till allmänheten men också hur medarbetare i de olika samverkansorganisationerna kan bli delaktiga. Huvudansvaret för informationsarbetet måste ligga hos socialtjänsten men det är samtidigt deras ansvar att involvera andra viktiga aktörer i lokalsamhället i ett deltagande arbetssätt kring missbruksproblematiken i Övertorneå. Sammanfattningsvis kan man konstatera att studien visar att det är viktigt med ett lokalt program för missbruksvården och att prioriterade områden bör vara: Individuellt anpassade sysselsättningsåtgärder för missbrukare som står utanför arbetsmarknaden Erbjuda stödkontakter och behandling lokalt till dem som själva är motiverade inkluderande stöd till anhöriga. Stimulera mångfald i möjligheter till stödkontakter genom att stimulera ett intresse hos frivilligorganisationer som länkarna och kyrkor att vara aktiva. Ge stöd till arbetsledare på olika arbetsplatser för att de själva skall kunna fungera som stöd till arbetstagare som har missbruksproblem. Bibehåll och utveckla det etablerade samarbetet med vårdcentral, arbetsförmedling och försäkringskassa. Genom aktiv information i lokala medier, på arbetsplatser och skolor öka förståelsen för alkoholmissbruk, dess konsekvenser och vilka möjligheter till stöd som kan erbjudas lokalt i Övertorneå. Referenser Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnig (CAN) (2000). Drogvanor i årskurs 9 Norrbottens län år CAN stencil-serie nr. 46. Norrbotten direkt (2003) Informationsportal för Norrbottens kommuner. Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. Olsson H., Sörensen S. (2001) Forskningsprocessen, Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Liber AB, Stockholm. Socialstyrelsen (1993) Barn till alkoholmissbrukare, SOS-rapport 1993:18 Systembolagets (2003). Systembolagets hemsida:

17 Bilaga 1 Intervjufrågor Frågor till personal/samverkans personer m genomförandet av projektet 1. På vilket sätt har du varit delaktig / beröts av projektet? 2. Hur upplever du att projektet har påverkat deltagarns missbruk? 3. Vilka positiva effekter av projektet kan du se? 4. Vilka negativa effekter av projektet kan du se? 5. Hur ser du på Lämkarnas arbete i Övertorneå? 6. Hur ser du på Kyrkans / Lewi Petrus stiftelsens arbete? 7. Vilket stöd kan Försäkringskassan ge? 8. Vilket stöd kan Arbetsförmedlingen ge? 9 Vilket stöd kan Vårdcentralen ge? 10. Vilket stöd kan personalen på socialbyrån ge? 10. Finns det situationer när vård på behandlingshem är viktigt? 11. Vilket stöd till det öppna och dolda missbruket skulle du önska att det fanns i Övertorneå? 12. Vilka ser du möjlighet att samverka med för att få en så bra missbruksvård som möjligt i Övertorneå?

18 ÖVERTORNEÅ KOMMUN

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13

Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ulf Eiderbrant 2015-02-06 SCN-2015-0073 Socialnämnden Svar till kommunrevisionen om öppenvårdsbehandlingen vid Dag Hammarskjölds väg 13 Förslag till beslut

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen.

Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. HFD 2013 ref 39 Fråga om omfattningen av den prövning domstolarna ska göra i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen. Lagrum: 4 kap. 1 och 5 kap. 9 socialtjänstlagen (2001:453) G.J. hade ett konstaterat

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 1 346 personer var anmälda på utbildningen dag 1, 269 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun

Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Redovisning av arbete med utformning av utvärderingsformulär vid Öppenvårdsgruppen, Örebro kommun Förord Vi som arbetat med att omforma och förbättra vår uppföljningsmodell vill säga ett tack för deltagande

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:1, 2005 Gemensamma riktlinjer för arbetet med försörjningsstöd - ett beslutsunderlag framtaget inom projekt Östra Sosam Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet

Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-09-25 SN 2011.0193 Handläggare: Unni Johansson Socialnämnden Handlingsplan avseende implementering av ESFprojektet Göra skillnad i ordinarie verksamhet Sammanfattning Genom

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar. Göteborg 2015-09-24 Evy Gunnarsson professor i socialt arbete

När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar. Göteborg 2015-09-24 Evy Gunnarsson professor i socialt arbete När äldreomsorgen möter äldre med alkoholproblematik dilemman och utmaningar Göteborg 2015-09-24 Evy Gunnarsson professor i socialt arbete Äldre i Europa och Sverige Vintage 2010 Lever längre Arbetar längre

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Fallbeskrivning från Kunskapsguiden: Samuel 19 år

Fallbeskrivning från Kunskapsguiden: Samuel 19 år Socialtjänsten blir uppringd av Samuels mamma som vill ha en möte om sonen. Anledningen är att Samuel, enligt mamman missbrukar alkohol sedan flera år. Han bor med sin mamma och nu tycker hon att situationen

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET

Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET Vi har inte råd att låta bli KLARA LIVET Att leva i utanförskap Alla måste få en chans Jag hade bränt mitt ljus i båda ändar. Jag var trött både i kropp och själ. Denna slutbeskrivning av projektet Klara

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är helt anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen PRSONALHANDBOK FAGRSTA KOMMUN 005-11-07 1(6) ALKOHOL- DROGPOLICY, FAGRSTA KOMMUN MÅL Målet för Fagersta kommun som arbetsgivare är att ha en alkohol- och drogfri arbetsplats samt en god psykosocial miljö

Läs mer

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Allmänna utskottet 2008-06-11 49 14 Socialnämnden 2008-06-18 88 21 Dnr 2008/240-75 Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Ärendebeskrivning Luleå Tekniska Universitet, institutionen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) J. 5 ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM I LOMMA KOMMUN Definition I vardagslivet är begreppet drog mångtydigt. Det är därför viktigt att till en början bestämma hur begreppet skall

Läs mer

Alna. Dilemma Alna modell

Alna. Dilemma Alna modell 1 2 Alna Alkohol, Läkemedel, Narkotika, Arbetsmiljö Bildades 1961 Ingen nykterhetsorganisation Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter LO, TCO SACO & arbetsgivare Inte vinstdrivande Medlemmar Privata

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg IVO - Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (Dnr 9.2-21753/2012)

Inspektionen för vård och omsorg IVO - Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (Dnr 9.2-21753/2012) KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Danielsson Åsa Eva Egnell Datum 2013-08-26 Rev 2013-09-04 Diarienummer UAN-2013-0412 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Inspektionen för vård

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer