Med fokus på äldre med psykisk ohälsa. En kartläggning av äldre personer med psykisk ohälsa i Eskilstuna, Strängnäs och Nyköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med fokus på äldre med psykisk ohälsa. En kartläggning av äldre personer med psykisk ohälsa i Eskilstuna, Strängnäs och Nyköping"

Transkript

1 Med fokus på äldre med psykisk ohälsa En kartläggning av äldre personer med psykisk ohälsa i Eskilstuna, Strängnäs och Nyköping Elisabeth Engberg april 2013

2 Sammanfattning Kartläggningen har genomförts i tre kommuner, Eskilstuna, Strängnäs och Nyköping och Landstinget i Sörmland. Kartläggningen visar att det finns många personer som tillhör målgruppen äldre med psykisk ohälsa inom de olika verksamheterna som är identifierade, men att det troligvis finns ett stort mörkertal. Många i målgruppen söker för somatiska besvär och man missar att det kan handla om psykiska besvär för att man blir så koncentrerad på de somatiska symtomen. Att man missar personer som tillhör målgruppen tror man beror på bristande kompetens, avsaknad av metoder för att identifiera målgruppen och verktyg för att arbeta med de som identifieras. Verksamheterna vittnar om att det finns fördomar om målgruppen personer med psykisk ohälsa och att det också speglar in hur man identifierar och hjälper dessa personer. Många verksamheter säger att kompetensen inom området är bristfällig och att man behöver vidareutbildning för att kunna möta upp det ökande behovet. Det fattas specifik kompetens när det gäller målgruppen äldre med psykisk ohälsa. De insatser som finns i de tre kommunerna och Landstinget handlar för det mesta om generella insatser för personer med psykisk ohälsa och är för det mest inte inriktade just mot målgruppen äldre. Några inom målgruppen har beviljats boendestöd som socialpsykiatrisk insats, det rör sig om cirka 40 stycken i de tre kommunerna sammanlagt. Alla tre kommuner har särskilda boendeenheter för målgruppen, men saknar en form av lättare boenden för målgruppen. Det som sägs är att det är svårt att hitta lämpliga boendeformer för målgruppen ibland och speciellt om de inte har ett särskilt vårdbehov. Vidare kan man erbjuda boendestöd, hemtjänst, kontaktperson, ledsagare och personliga ombud. När det gäller målgruppen äldre med psykisk ohälsa och ett samtidigt missbruk så kan kommunerna erbjuda 12-stegsprogrammet och återfallsprevention. Landstingets psykiatri kan erbjuda psykoterapi och KBT, kognitiv beteendeterapi. Anhörigstöd erbjuds i alla tre kommunerna och är väl utbyggt med olika anhörigcentrum dit man kan komma om man behöver stöd som anhörig eller vän. Där finns gruppverksamheter, föreläsningar och utbildningar bland annat. I Eskilstuna och Strängnäs erbjuds ett nätbaserat stöd, Gapet, som är tillgängligt dygnet runt för anhöriga och vänner. Flera verksamheter inom både kommun och landsting använder evidensbaserade metoder i sitt arbete och följer de riktlinjer som finns inom området. Det man tycker fattas är metoder att identifiera och fånga upp målgruppen, särskilt inom de verksamheter dit de söker för andra symtom som fysiska symtom eller missbruk. Samverkan mellan de olika enheterna och mellan kommun och landsting sker kontinuerligt och fungerar bra. Det finns ändå en önskan om mer samarbete och samverkansutveckling. Landstingets primärvård önskar mer samarbete med geriatriker, en annan önskan är mer samverkansutveckling för att inkludera personer med funktionsnedsättningar i föreningars och organisationers ordinarie verksamheter. I Strängnäs önskar man mer samverkan med socialpsykiatrin gällande personer som bor på Sictoniagården. Det önskas nya samverkansformer med andra aktörer och mellan kommun och landsting. 1

3 När det gäller verksamhetsutveckling så kan man utläsa av svaren på frågeställningarna att man bland annat önskar lättare form av äldreboenden/stödboende för målgruppen där man kan arbete med beteenden. Bland annat saknas det boenden för målgruppen äldre med missbruks- eller beroendeproblematik. Ett annat område som man anser att man behöver utveckla gäller gränsdragning mellan vad som psykiatrin kan erbjuda och vad exempelvis kommun och vårdcentral kan erbjuda skulle behöva bli tydligare synliggjort. 2

4 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Målgrupp och definitioner... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Omvärldsbevakning... 6 Sammanställning av enkätsvar... 8 Frågeställningar... 8 Hur många personer bedöms tillhöra målgruppen?... 8 Vilken kompetens finns inom området?... 9 Vilka insatser finns i länet för målgruppen? Hur många äldre har beviljats bistånd i form av boendestöd som socialpsykiatrisk insats? Har kommunen särskilda boendeenheter för målgruppen? Vilka evidensbaserade metoder används i arbetet med målgruppen? Hur arbetar man med anhöriga? Vilket stöd får de? Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar man med?. 13 Vilka behov finns av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling? Resultat/diskussion/analys Källförteckning Ordlista Bilagor

5 Inledning Bakgrund I Sörmland finns idag väletablerade forum för samverkan i psykiatri- respektive äldrefrågor mellan kommunerna och Landstinget Sörmland. Arbetsgrupperna finns representerade i respektive länsdel för psykiatri och för äldre. Arbetsgrupperna består av områdes- och verksamhetschefer från landstingets specialissjukvård, från primärvården samt från kommuners socialtjänst. Arbetsgruppens målgrupp är personer med psykiska funktionshinder med eller utan beroendeproblematik (arbetsgrupp psykiatri) respektive personer över 65 år (arbetsgrupp äldre) och det övergripande målet för arbetsgruppernas arbete är att utveckla samverkans- och samarbetsformer till ett effektivt resursutnyttjande samt att enskilt och tillsammans arbeta för gemensamt uppsatta mål. Arbetsgrupperna har var för sig och tillsammans identifierat äldres psykiska ohälsa som ett av de områden där samverkan behövs för att kunna utveckla ett fullgott stöd till målgruppen. Arbetsgrupperna har i varje länsdel tillsammans genomfört workshops med deltagare från kommuner och landsting med syfte att tillsammans och under ledning av Susanne Rolfner Suvanto från Sveriges kommuner och landsting (SKL), fokusera på ämnet äldres psykiska ohälsa och ge tillfälle till en gemensam diskussion i centrala frågor; frågor om målgrupp, ansvar, insatser, kompetens, problem och lösningar. Till grund för diskussionerna fanns Socialstyrelsens rapport "Äldres psykiska ohälsa - en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser". Som ett resultat av det bildades en gemensam arbetsgrupp med representanter från olika arbetsgrupper med målsättning att skapa en gemensam strategi för arbetet kring äldre med psykisk ohälsa. Eskilstuna, Strängnäs, Nyköping och Landstinget Sörmland kom gemensamt fram till att ansöka om utvecklingsmedel från Socialstyrelsen för att genomföra ett projekt där en kartläggning gällande äldres psykiska ohälsa skulle genomföras, vilket resulterade i denna rapport. Arbetet påbörjades med att definiera målgruppen och definiera vilka frågeställningar som man behövde få svar på utifrån Socialstyrelsens rapport Äldres psykiska ohälsa en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser, Arbetsgrupperna Äldre och Kartläggningen har genomförts med en tidsplan mellan och har genomförts med en projektledare. Metoden för kartläggningen har varit att skicka ut frågeställningar till kontaktpersoner inom respektive verksamhet. Insamlandet av material har gått relativt bra, dock har svarsfrekvensen från primärvården inte varit så stor. Ungefär en tredjedel av vårdcentralerna har svarat på de frågor de fått. I övrigt har svarsfrekvensen varit god. Svaren har ändå varit tillräckliga för att få en bild av hur det ser ut i de olika verksamheterna. Rapporten kommer att följas upp av två seminarier under våren, ett för Eskilstuna/Strängnäs och ett för Nyköping. Målgrupp och definitioner Äldre med psykisk ohälsa är personer över 65 år som finns i en eller flera av följande grupper: Äldre med psykisk ohälsa som debuterat i samband med åldrande 4

6 Äldre där psykisk sjukdom debuterar i samband med åldrande av olika anledningar som till exempel försämrad funktionsförmåga, förlust av partner och nära vänner, försämrad ekonomi, försämrad social identitet. Här kan man också drabbas av demens som ibland kan förväxlas med andra psykiska sjukdomar och vice versa. Äldre med psykisk ohälsa som debuterat tidigare i livet och som inneburit en långvarig funktionsnedsättning Äldre som levt länge med en funktionsnedsättning som inneburit svårigheter i det dagliga livet t ex att man levt utanför den reguljära arbetsmarknaden som sedan innebär en svår ekonomisk situation när man blir äldre. Äldre med psykisk ohälsa och missbruk Äldre som tillhör någon av ovanstående grupper med ett samtidigt missbruk av alkohol eller narkotika. Syfte Syftet med projektet är att kommunerna Eskilstuna, Strängnäs och Nyköping tillsammans med Landstinget Sörmland och i samverkan med övriga kommuner i länet gemensamt och som en grund för fortsatt utvecklingsarbete genomföra en kartläggning av målgruppen äldre med psykisk ohälsa för att öka kunskapen om målgruppen och dess behov samt synliggöra behov av samverkansstruktur och riktlinjer som tillgodoser en säker och trygg vård och omsorg av målgruppen. Metod Kartläggningen ska innehålla en inventering av hur många de personer som bedöms tillhöra målgruppen i de olika verksamheterna i Eskilstuna, Strängnäs och Nyköping. Den ska synliggöra individernas/målgruppens behov, belysa vilka behov av kompetens- verksamhetsoch samverkansutveckling som föreligger för att möta synliggjorda behov. Kartläggningen ska visa eventuella pågående satsningar i länet för målgruppen, skapa kännedom om satsningar för målgruppen utanför länet samt inhämta kunskap om evidensbaserade metoder. Frågeställningarna skickades ut till följande enheter: Psykiatriska klinikerna i Eskilstuna och Nyköping Medicinkliniken Mälarsjukhuset Akutklinikerna Eskilstuna och Nyköping Rehabkliniken Nyköping Vårdplatsenheten Nyköping Samtliga vårdcentraler i Eskilstuna, Nyköping och Strängnäs Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorgen i Strängnäs Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen i Eskilstuna Vuxenförvaltningen i Eskilstuna Arbetsmarknads och familjeförvaltningen i Torshälla Vård och omsorg och Vuxenförvaltningen i Nyköping NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa. För att genomföra kartläggningen delgavs frågeställningar till utsedda kontaktpersoner i de olika verksamheterna. Vidare gjordes en inventering av evidensbaserade metoder. En kartläggning av 5

7 hur andra kommuner/län arbetar med målgruppen skedde utifrån frågan om det finns goda exempel hur man kan arbeta med målgruppen och ta del av andras erfarenheter inom området. Denna rapport kommer att ligga till grund för vidare arbete inom området utifrån vad som framkommer. Omvärldsbevakning Det finns många exempel på hur man ute i landet arbetar med målgruppen äldre med psykisk ohälsa. Socialstyrelsen, SKL och andra aktörer har i rapporter uppmärksammat målgruppen och det är av samma anledning som denna kartläggning gjorts. Ett exempel på vad som händer inom området är att Socialstyrelsen har fått ett treårigt uppdrag att samordna hur staten styr och utvecklar området psykisk ohälsa utifrån bästa möjliga kunskap. Uppdraget är en del av regeringens prioriterade satsningar och omfattar insatser till alla grupper med psykisk ohälsa. Fokus ligger på att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. Målet är att åstadkomma en jämlik, säker och tillgänglig vård och omsorg, tillgång till anpassad sysselsättning och möjlighet till delaktighet för personer med psykisk ohälsa. Utgångspunkten är att Socialstyrelsen i tät dialog med verksamheter och patient- brukaroch anhörigorganisationer ska kartlägga vilka behov av kunskap och regler som finns. Den delen av uppdraget drar igång nu i vår. Utifrån de behov som finns ska Socialstyrelsen i samarbete med andra myndigheter ta fram kunskap, regler och olika genomförandestöd utifrån bästa tillgängliga kunskap. Kunskapsstyrningen ska samplaneras så att underlagen kompletterar varandra och finnas lättillgängliga på ett och samma ställe, Kunskapsguiden.se. Uppdraget ska Socialstyrelsen göra tillsammans med Läkemedelsverket, Statens utredning för medicinsk utvärdering, NSPH, och SKL. Ett annat exempel på utvecklingsarbete inom området är Nestor FoU-center i Handen som genomför forskning och studier för att skapa ny och färsk kunskap i äldrefrågor och alla forskningsprojekt är praktiknära. Deras mål är att bidra till en bättre kvalitet inom vården och omsorgen om äldre människor och därmed ge högre livskvalitet för de äldre och deras anhöriga. Det genomfördes bland annat en kartläggning angående äldres psykiska hälsa i Handen för tre år sedan av Nestor FoU-center. Där noterades att det fanns mycket oro och ångest hos äldre, men trots det hade de flesta inga diagnoser eller behandling. Dessutom fanns det ingen ansvarig vårdpersonal. Därför beslutade man där att ordna en utbildningsdag, men insåg snabbt att behovet var oerhört stort på utbildningsinsatser. Man beslöt då att starta en webbutbildning som kunde nå ut mycket bredare än några enstaka utbildningsdagar. Utbildningen som Kerstin Martinsen tagit fram, består av sex moduler som vardera tar ca minuter att gå igenom. Varje modul innehåller en verklighetstrogen situation, fakta, övningar, reflektionsfrågor och ett minitest. Efter genomgången utbildning och avklarade test kan deltagaren skriva ut ett intyg. I anslutning till varje modul finns en fördjupningsdel som komplement, vilken kan användas för att göra en särskild prövning i kursen Psykiatri 1, motsvarande 100 gymnasiepoäng. Utbildningen är riktad till vård- och omsorgspersonal som i sitt arbete möter människor med psykisk ohälsa, men även för exempelvis sjuksköterskor, 6

8 biståndshandläggare och chefer som vill ha en allmän introduktion i ämnet äldres psykiska ohälsa. Utbildningen går att genomföra individuellt eller i grupp. Följande 6 moduler ingår i webbutbildningen: - Vem ska hjälpa Alice? (Lagar, ansvar och olika begrepp) - Depression och bipolär sjukdom - Ångest och sömnstörning - Psykossjukdom och konfusion - Missbruk och självmord - Det kan bli bättre (Nycklar till framgång) Varje modul tar 40 till 60 minuter att genomföra och innehåller en verklighetstrogen situation, fakta, övningar, reflektionsfrågor samt ett litet test. Efter genomgången utbildning och avklarat test kan deltagaren skriva ut ett intyg. Utbildningen går att genomföra med speakerröst eller utan. För den som ytterligare vill fylla på med kunskap finns en fördjupningsdel efter varje modul som går att ladda ner som en PDF-fil. Till denna del finns även instuderingsfrågor. Detta material handlar allmänt om psykisk ohälsa och kompletterar det övriga materialet för att kunna göra en särskild prövning i kursen Psykiatri 1, 100 gymnasiepoäng hos Komvux. Utbildningen finns att läsa om på Ett annat exempel på arbeten inom området är den nationella kampanjen Hjärnkoll som arbetar med attitydambassadörer som är ett sätt att engagera människor med egen erfarenhet av psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättning. Över 300 privatpersoner är engagerade som ambassadörer i kampanjen. Ambassadörerna har valt att vara öppna med sina egenupplevda erfarenheter och berättar om dem på seminarier, föreläsningar, utbildningar och i media. Ambassadörerna är navet i kampanjen eftersom möten och öppenhet människor emellan är ett framgångsrikt sätt att förändra diskriminerande attityder. Västerbottens län har 21 utbildade ambassadörer som gärna berättar om hur det är att leva med psykisk ohälsa och hur man kan förändra sitt liv och sin hälsa. Man kan hyra en ambassadör till en föreläsning eller som ett inslag på en konferens. Även Skåne och Uppsala län har utbildat ett 30-tal attitydambassadörer. De medverkar på personalutbildningar, planeringsdagar, konferenser, de har mött ungdomar och skolklasser och föreläst inom grundutbildningar som exempelvis läkarlinjen eller för psykologer. De har också deltagit som experter i referensgrupper och inspirerat andra som lever med ohälsa och i utanförskap. Det är genom möten och samtal människor emellan som attityder förändras. För att boka en ambassadör går man in på Det finns en överenskommelse gjord i länet gällande samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar, den gjorde under Utifrån den ska lokala överenskommelser göras i varje kommun, ett arbete som pågår just nu. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen har nyligen tecknat tre överenskommelser inom socialtjänst och viss hälso- och sjukvård avseende en fortsättning av pågående utvecklingsarbeten under Dessa är: Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre, Stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten och Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Överenskommelserna gör det möjligt att stimulera goda insatser med fokus på att förbättra resultaten för patienter och brukar, samt att utveckla arbetsmetoder. Det är särskilt angeläget att resurser används till att förstärka och effektivisera samarbetet mellan kommuner och landsting, och att insatserna utgår från bästa 7

9 tillgängliga kunskap. Huvuddelen av medlen går till de kommuner och landsting som når vissa förutbestämda mål. Olika kartläggningar likande denna har gjorts och görs just nu ute i landet, ett exempel är Jönköping där det pågår en kartläggning just nu. Resultatet av denna kartläggning är inte presenterat ännu. Sammanställning av enkätsvar Frågeställningar Följande frågeställningar ska besvaras i denna rapport: Hur många personer bedöms tillhöra målgruppen? Vilken kompetens finns inom området? Vilka insatser finns i länet för målgruppen? Hur många äldre har beviljats bistånd i form av boendestöd som socialpsykiatrisk insats? Har kommunen särskilda boendeenheter för målgruppen? Vilka evidensbaserade metoder används i arbetet med målgruppen? Hur arbetar man med anhöriga? Vilket stöd får de? Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar man med? Vilka behov finns av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling? När frågeställningarna skickade ut så bröts de ner i mer riktade frågor utifrån vilken verksamhet som tillfrågades. Dessa frågeställningar finns bifogade som bilagor. Hur många personer bedöms tillhöra målgruppen? Äldreomsorgen i Nyköpings kommun har haft svårt att definiera målgruppen eftersom diagnosen oftast inte finns angiven i den dokumentation de har tillgång till. De anser att mörkertalet troligtvis är stort. Socialpsykiatrin i Nyköping anger att de har ungefär fem stycken i sin verksamhet idag som de arbetar med som tillhör målgruppen äldre med psykisk ohälsa. På Vuxenförvaltningens missbruksenhet vet de inte exakt hur många de arbetar med som tillhör målgruppen, antalet varierar. Vård och omsorg i Strängnäs uppger att de inom äldreomsorgen har åtta personer som bedöms tillhöra målgruppen. Individ- och familjeomsorgens missbruksenhet uppger att de har två stycken som tillhör målgruppen i sin verksamhet. Vuxenförvaltningen i Eskilstuna, utförarverksamheten, säger att de har svårt att uppskatta antalet personer som tillhör målgruppen. Man vet inte vilken metod man ska använda för att få fram ett relevant resultat och att man kan tolka detta olika. Inom hemtjänsten har de fem brukare som tillhör målgruppen. Inom socialpsykiatrin i Eskilstuna kommun har man cirka 20 brukare med verkställda beslut om boende med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning som man arbetar med. Inom missbruksvården har man 13 ärenden som handlar om psykisk ohälsa och missbruk inom målgruppen. 8

10 I Torshälla har man en person som tillhör målgruppen inom Individ- och familjeomsorgen. När det gäller enheten Hem för vård och boende så har man sammanlagt 21 personer som tillhör målgruppen, 14 äldre med psykisk ohälsa som debuterat i samband med åldrande, 3 som debuterat tidigare i livet och 4 som har psykisk ohälsa och missbruk. Inom SÄBO, särskilda boenden har man tre personer boendes, en som tillhör målgruppen psykisk ohälsa som debuterat tidigare i livet och två som har psykisk ohälsa och missbruk. I Torshälla har man även några yngre som är 55+, som på grund av långvarigt missbruk, främst alkohol, har samma behov som äldre med demens eller annan form av funktionshinder orsakat av missbruket. Inom missbruksvården i Torshälla har man inga brukare som tillhör målgruppen. Inom Landstingets vårdplatsenhet har de cirka personer som tillhör målgruppen äldre med psykisk ohälsa. Akutkliniken arbetar inte aktivt med frågan då deras fokus ligger på det akuta omhändertagandet. De vet att målgruppen finns inom deras verksamhet också, men lägger fokus på utbildning i det akuta omhändertagandet. Av vårdcentralerna i Eskilstuna har 4 av 7 svarat. Av de som svarat är det bara två som kunna gissa på ett ungefärligt antal och det hamnar på sammanlagt mellan stycken personer som tillhör målgruppen. Av vårdcentralerna i Nyköping har 2 av 4 svarat på frågeställningarna. Ingen av de som svarat kan säga hur många man har inom verksamheten som tillhör målgruppen, men tror att det är en stor målgrupp. Ingen av de 4 tillfrågade vårdcentralerna i Strängnäs svarade på frågeställningarna. Landstingets psykiatri har en stor andel av målgruppen i sin verksamhet. Siffrorna ligger på mellan stycken identifierade i målgruppen i Nyköping/Katrineholm, varav 105 av dem i Katrineholm. I Eskilstuna/Strängnäs anger man en siffra på cirka 400 personer som tillhör målgruppen. Medicinkliniken anger att de har 66 stycken i sin verksamhet som tillhör målgruppen, 11 av dem i åldrarna år och 55 stycken i åldrarna Vilken kompetens finns inom området? Hos äldreomsorgen i Nyköpings kommun har cirka 70 % av personalen undersköterskeutbildning och ingen fortbildning i omvårdnad vid psykisk ohälsa, mer än den som ingår i grundutbildningen. Personal inom socialpsykiatrin i Nyköping har bred kompetens inom området psykiatri som de fått inom ramen för Näckrosprojektet tidigare. Dock har man ingen fördjupad utbildning gällande målgruppen äldre med psykisk ohälsa. Strängnäs kommuns Vård- och omsorgsförvaltning uppger att när det gäller kompetensen inom området består den av en demenssköterska som har 15 poäng i demens och psykiska ohälsa hos äldre, vidare har man en Silviasyster som har 7,5 poäng stöd vid psykisk ohälsa hos äldre. Personalen på Individ- och familjeomsorgens missbruksenhet har kompetens som socionomer, beteendevetare samt nyktra alkoholister. De har gått en baskurs om missbruk och beroende inom ramen för Kunskap till Praktik. I Eskilstuna har omvårdnadspersonal och många inom äldreomsorgen utbildning inom demensområdet. Inom det området pågår kontinuerlig kompetenspåfyllning. Någon specifik utbildning runt äldres psykiska ohälsa saknas. Det har efterfrågats och behovet är stort. Inom hemtjänsten har man lång erfarenhet av målgruppen och de som arbetar där har längre eller 9

11 kortare vårdutbildning där psykiatri finns med som ämne. De handläggare som arbetar inom socialpsykiatrin är socionomer och beteendevetare med kunskap om psykisk problematik. Kompetens inom området är i första hand inriktad på psykiska funktionhinder och även omvårdnad. Det finns en blandad personalkomptetens med både högskoleutbildade beteendevetare och undersköterskor med psykiatrikompetens. I teamen ingår även sjuksköterskor med specialkompetens, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, dietist mm. På de mötesplatser som Vuxenförvaltningens enhet Arbete och aktivitet erbjuder är personal utbildade beteendevetare. På missbruksenheten finns generell kunskap inom missbruk och psykisk ohälsa. Det kan dock behövas mer kunskap som är mer inriktad på gruppen äldre. På Torshällas Arbetsmarknads- och familjeenhet arbetar fyra handläggare med bistånd till målgruppen, alla är beteendevetare eller motsvarande. Personal har fortbildning inom demensområdet samt evidensbaserad psykiatri. Inom Individ- och familjeomsorgen arbetar sex handläggare som kan handlägga alla sorters ärenden, men en viss uppdelning finns mellan handläggning av vuxna samt barn och familj. Tre i personalen har gått 7,5 p evidensbaserad psykiatrin samt en har gått en utbildning i beroendestillstånd 7,5 p. Inom äldreomsorgen arbetar 2 undersköterskor som har valt psykiatri som tillval vid utbildningen. På SÄBO, särskilda boenden, arbetar vårdbiträden med kompetens socialpsykiatri och undersköterskor med mentalskötarutbildning. Landstingets vårdplatsenhet säger att de inte har någon specialkompetens inom området, dock är en sköterska utbildad inom psykiatri. Ett par stycken i personalen har utbildning gällande dubbeldiagnoser och somatisk psykiatri. Här vill man gärna öka kompetensen inom området äldre med psykisk ohälsa. Inom primärvården är de som arbetar mot målgruppen distriktsläkare, specialister i allmänmedicin, beteendevetare, arbetsterapeuter, distriktssköterskor, äldresköterska och kurator. Primärvården anser att regelbunden uppdatering i medicinkunskap är nödvändig och sker kontinuerligt. De metoder som används i arbetet är MADRAS självskattningsskala och GDS-20-skala, vidare använder man medicinering och kuratorskontakt som metod. Psykiatrin anser att de inte har någon specialkomptetens inom området äldre med psykisk ohälsa, några arbetar mot målgruppen och får kompetens med tiden. Inom Landstingets geriatrik/rehabilitering har man ansvar för slutenvårdsplatser för målgruppen. Där gör man minnesutredningar för alla åldrar, man har Parkinsonmottagning och neurorehab för alla åldrar. De har även konsultläkare för 160 boende i kommunens SÄBO, särskilda boenden. Vilka insatser finns i länet för målgruppen? Individ- och familjeförvaltningens missbruksenhet i Nyköpings kommun erbjuder stöd i form av samtal på mottagningen Råd & stöd dit man kan vända sig anonymt med frågor om beroende och missbruk. De erbjuder också behandling för problem med alkohol, narkotika eller andra beroendeframkallande medel. Den insatsen är behovsprövad och man ansöker hos en handläggare på missbruksenheten. De kan bevilja insatser som kontaktperson, uppsökande verksamhet, boendestöd, återfallsprevention, 12-stegsbehandling. Inom socialpsykiatrin i Eskilstuna kommun erbjuds insatser som boendestöd, kontaktperson, samtalsbehandling inom öppenvården och/eller placering på HVB, hem för vård och boende. 10

12 Eskilstunas Vuxenförvaltning, Arbete och aktivitet, skapar mötesplatser för personer med funktionsnedsättningar i vuxen ålder som man kommer till när man vill. För att komma dit krävs inget biståndsbeslut. De samverkar med andra aktörer för att arrangera möteplatser, just nu är det Underhund, Fröet, Årbybiblioteket, Konstmuseet och Munktellarenan. Arbetsmarknads- och familjeförvaltningens missbruksvård kan erbjuda insatser för målgruppen som boendestöd, kontaktperson, samtalsbehandling inom öppenvården, placering på HVB i samarbete med landstinget. Det finns inga särskilda metoder på enheten för att arbeta med målgruppen. Torshällas Arbetsmarknads- och familjeförvaltning kan erbjuda särskilt boende för målgruppen, ett annat bistånd som erbjuds är hemtjänst. Inom missbruksvården säger man att man saknar lämpliga kommunala insatser och boendeformer för målgruppen. De har inga särskilda metoder för att stötta denna målgrupp och det man har är externa vårdplaceringar på HVB i perioder för att sedan kunna komma hem till ett socialt boendekontrakt samt hemtjänstinsatser eller ibland placering på äldreboende där de har svårt att hantera målgruppen. Hur många äldre har beviljats bistånd i form av boendestöd som socialpsykiatrisk insats? Inom verksamheten socialpsykiatri i Nyköping har 10 personer beviljats boendestöd i form av socialpsykiatrisk insats. Vård- och omsorgsenhetens socialpsykiatri i Strängnäs har beviljats 6 personer inom målgruppen boendestöd. Inom Eskilstuna kommuns socialpsykiatri arbetar man med 5 brukare med verkställda beslut boendestöd för samma målgrupp, äldre med psykisk ohälsa. Torshälla stads socialpsykiatri har 1 person som beviljats bistånd och som tillhör målgruppen. Har kommunen särskilda boendeenheter för målgruppen? Äldreomsorgen i Nyköping har särskilda boendeenheter för målgruppen. Inom socialpsykiatrin i Nyköping finns inga särskilda boendeenheter för målgruppen. I Strängnäs kommun finns en särskild boendeenhet för målgruppen, Sictoniagården, som har specifik omvårdnad. Personer inom målgruppen finns vidare på alla SÄBO, särskilda boenden, och ute i hemtjänsten. Kommunen har en person som tillhör målgruppen boendes i ett gruppboende. Eskilstuna kommun har en specialenhet som finns på Måsta äng, där finns 11 platser. Det finns ett gruppboende för demenssjuka och en specialenhet för utagerande personer. Inom socialpsykiatrin i Eskilstuna använder man ibland speciallösningar som trygghetsboende eller stödlägenhet när det gäller målgruppen eftersom de inte har några särskilda boendeenheter för målgruppen. En enhet arbetar med inriktning mot gruppen med psykisk ohälsa och som har ett ökat omvårdnadsbehov/personaltäthet. I dagsläget är 6 av 10 brukare där över 65 år. Vilka evidensbaserade metoder används i arbetet med målgruppen? De som arbetar på missbruksenheten i Nyköping har inga beprövade metoder som de kan använda som är särskilt riktade mot målgruppen. Här använder man metoder som 12-11

13 stegsprogrammet, ÅP, återfallsprevention och MI, motiverande samtal, som är riktade mot alla målgrupper. De evidensbaserad metoder man använder sig av inom Strängnäs Vård- och omsorgsförvaltning är vårdvetenskap/bemötandemodeller, BPSD register och tydliggörande pedagogik. I arbetet på missbruksenheten använder man metoder som MI, motiverande samtal och ÅP, återfallsprevention. Inom socialpsykiatrin i Eskilstuna använder man sig av ASI, en intervju som används som instrument i utvärderingsstudier och som bedömningsinstrument i missbruks- och beroendevård. Någon annan uttalad metod har man inte. Inom missbruksvården använder man använder MI, motiverande samtal, som förhållningssätt vid samtal och man kan erbjuda KBT, Kognitiv beteendeterapi, som grund i behandlingsarbetet. Inom primärvården anser att de följer Socialstyrelsens riktlinjer gällande utredning av demens och depressioner, i övrigt använder man ingen specifik metod när man arbetar med målgruppen. Landstingets psykiatri anser att de inte har några särskilda metoder för att identifiera och behandla målgruppen. Hur arbetar man med anhöriga? Vilket stöd får de? När det gäller arbetet med anhöriga så utbildar man inom äldreomsorgen i Nyköping spjutspetsar med syfte att de ska fördjupa sig i anhörigfrågor. De ska kunna erbjuda reflekterande gruppverksamhet och samtidigt vara en resurs för enhetschefen. En del chefer får utbildning i anhörigutveckling och på Individ- och familjeomsorgens missbruksenhet erbjuder också stödsamtal till anhöriga inom öppenvården samt en kontakt med Al-Anon, som är till för anhöriga och vänner till alkoholister. I Nyköpings kommun har man ett anhörigcenter som är öppet för alla som vårdar eller stöttar och som själva behöver stöd för att orka. Där finns en anhörigkonsulent, en demenssjuksköterska och en diakon. De erbjuder rådgivning och möjlighet till personliga samtal, grupper för personer med som har liknande situation ordnas samt föreläsningar och utbildningar som planeras efter behov. Anhörigcenter samarbetar med föreningar och andra verksamheter inom kommunen och landstinget som också erbjuder anhörigstöd. På Anhörigcenter kan de informera om den hjälp som finns att få som anhörig och hänvisa till rätt ställe. I Strängnäs kommun har man ett anhörigcentrum som ger stöd och omsorg till någon anhörig eller vän. Där träffas man både i grupp och individuellt. Möjlighet finns till hembesök om man har svårt att ta sig dit. Personal där har möjlighet att finnas med som stöd för anhörig vid olika möten, t ex vårdplaneringar. Ibland arrangeras föreläsningar för anhöriga och man kan få information om olika insatser och vart man som anhörig kan vända sig. Anhöriga som är intresserade kan registrera sig i Gapet, som är ett nätbaserat anhörigstöd. Gapet är till för att minska gapet mellan anhöriga och mellan anhöriga och personal hos kommun och landsting. Där finns möjlighet att komma i kontakt med andra i samma situation och ta del av information som uppdateras varje vecka. I Gapet kan man vara anonym. Det är Anhörigcentrum som registrerar en anhörig efter ett personligt möte för att säkerställa att alla som är inne på 12

14 Gapet är riktiga personer som är där i rätt syfte. Gapet finns tillgängligt dygnet runt och riktar sig till alla åldrar och målgrupper. Gapet finns i Strängnäs och Eskilstuna. Eskilstunas äldreomsorg erbjuder anhöriga samma anhörigstöd som övriga kommunen. Inom hemtjänsten har man har två anhörigstödjare som arbetar med anhöriga till målgruppen. Socialpsykiatrin i Eskilstuna har inget generellt anhörigarbete. De ser till brukarens nätverk och det kan se olika ut från brukare till brukare. Anhöriga har dock alltid en möjlighet att höra av sig eller få stöd i kontakten med brukaren. Anhöriga bjuds in till nätverksmöten om brukaren önskar det. Psykiatrin har anhörigutbildningar där även Socialpsykiatrin är representerade. I Eskilstuna kommun har man ett anhörigcentrum och det finns även ett i Torshälla kommundel. Där arbetar anhörigkonsulenter som har specialkomptetens inom anhörigområdet och som besitter en bred kompetens. De erbjuder information, vägledning och goda råd. På Anhörigcentrum kan man få gemenskap med andra i liknande situation. Via dem kan man få kontakt med frivilligorganisationer och specialistutbildad vårdpersonal. Anhörigcentrum samverkar med korttidsverksamheter för att stödja anhöriga som har närstående som vistas på korttidsplats. Anhörigkonsulenterna kan även ge stöd, råd och utbildning till utbildade anhörigstödjare anställda i den kommunala vård- och omsorgen samt till externa utförare. I Torshälla kan man få stöd av en anhörigkonsulent och på Vägens beroendemottagning. När man gör utredningar inom primärvården om demens är de anhöriga aktiva deltagare. Inom primärvården deltar de anhöriga annars när det är påkallat. De har inget specifikt stöd till anhöriga att erbjuda, men de kan ha kontakt med kurator om de vill. Hur ser samverkan ut med andra aktörer inom området och vilka samverkar man med? Äldreomsorgen i Nyköping samverkar med psykiatriska kliniken i Nyköping och med primärvården när det gäller målgruppen. Socialpsykiatrin samverkar med psykiatriska kliniken i Nyköping och med primärvården gällande målgruppen. Strängnäs Vård- och omsorgsförvaltning samverkar med andra aktörer som SÄBO, hemtjänst, psykiatrin i Eskilstuna och kommunens Vuxenförvaltning, primärvården, personlig ombud, stödboende och andra privata aktörer. Individ- och familjeomsorgens missbruksenhet samverkar med psykiatriska kliniken i Eskilstuna för att identifiera personer som tillhör målgruppen. På missbruksenheten samverkar man med psykiatriska kliniken samt vård- och omsorgsenheten. Eskilstunas äldreomsorg samverkar lite med psykiatrin, men efterfrågar mer samverkan med dem. För övrigt sker samverkan via arbetsgrupperna ANÄ och ANP (arbetsgruppen norra äldre och arbetsgruppen norra psykiatri). Hemtjänsten samverkar med öppenvårdsteamen och boendestödjare. Inom socialpsykiatrin samarbetar man med Landstinget och Vuxenförvaltningens andra enheter i kommunen. Inom verksamheten sker samverkan i första hand med psykiatrin som största samverkansparten, vilket sker på olika nivåer. Inom organisationen finns det samverkan mellan utförare och myndighet, med Vuxenförvaltningen och Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen. Vidare sker samverkan med interna funktioner som sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och dietist. När det gäller målgruppen äldre med psykisk ohälsa så anser man att det är viktigt med relationer, förtroende och 13

15 kontinuitet. Inom Arbete och aktivitet samverkar man med särskilda boenden, den dagliga verksamheten, psykiatrimottagningen och kliniker m.fl. Torshällas handläggare samverkar med olika team inom enheten samt med Vuxenförvaltningen. Andra man samverkar med är primärvården, landstingets psykiatri, Försäkringskassan, boendestöd, mm. Inom SÄBO, särskilda boenden, samverkar man med läkare och i enstaka fall med psykiatrisk läkare, det är dock sällan. Landstingets vårdplatsenhet arbetar sällan med anhöriga, dock samarbetar de mycket med kommunens personal. De personer som får plats här har oftast redan insatser från kommunen, så mycket som 90 % av dem. Primärvården samverkar med andra vårdgivare inom Landstinget och med kommunens demenssköterska när det behövs. Samverkan sker med kommunala och ideella verksamheter kan ske om det finns någon att samverka med. Psykiatrins samverkan sker genom enskilda kontakter som öppenvården har, t ex med boendepersonal, distriktssköterska, hemtjänst eller vårdcentral Vilka behov finns av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling? Vård- och omsorgsförvaltningens äldreomsorg i Nyköping anser att de är i stora behov av kompetens- verksamhets- och samverkansutveckling inom området. Socialpsykiatrin i kommunen anser att de är i stort behov av mer specialutbildning riktade mot målgruppen. Strängnäs Vård- och omsorgsförvaltning ser ett utvecklingsbehov gällande samverkan med socialpsykiatrin gällande Sictoniagården som är inriktade på målgruppen. Det behövs också kompetensutveckling gällande vård i livet slutskede och det skulle också behövas ett särskilt boende för äldre med psykisk funktionsnedsättning. Eskilstuna kommuns äldreomsorg anser att det finns ett stort behov inom alla områden gällande utveckling av kompetens, verksamhet och samverkan. Inom hemtjänsten anser de att de har stort behov av vidareutbildning och att nya samverkansformer med andra aktörer och Landstinget behöver utvecklas. Socialpsykiatrins personal ser behov av kompetensutveckling gällande nya målgrupper som t ex neuropsykiatriska funktionshinder och brukare från andra länder med posttraumatiskt stressyndrom. Vidare önskar man mer kunskap om hur åldern påverkar funktionsnedsättningar, mer kunskap om demens och hur långvarig medicinering påverkar eftersom brukarna lever längre idag. När det gäller verksamhetsutveckling så vill de gärna ha en passande boendeform för alla brukare, där man kan jobba mer med beteenden och kunna anpassa miljön för att minska brukarnas påfrestning och på så sätt skapa goda förutsättningar för arbetet med färdighetsträning. Personal ser att samverkansutveckling är nödvändig för att inte gränssnitten ska påverka brukarna negativt, det är en resurskrävande målgrupp och alla är viktiga för att helheten ska fungera och så att ansvaret fördelas mellan flera aktörer. Inom Arbete och aktivitet ser man ett behov av utveckling inom samverkansområdet för att inkludera personer med funktionsnedsättning i föreningars och organisationers ordinarie verksamheter i så stor utsträckning som möjligt. På Arbetsmarknads- och familjeförvaltningens mottagningsenhet ser man ett behov av att utveckla samverkan, det handlar om att utveckla en samsyn och se den äldre som ett gemensamt 14

16 åtagande. Vidare önskar man fler boendeformer med personal som har komptetens inom området. Kommunen kommer ofta i kontakt med äldre som riskerar vräkning, där orsaken kan vara att lägenheten är en sanitär olägenhet. Detta kan härröra från svikande psykisk ohälsa eller en påbörjad demens. Dessa människor är oftast utan ett fungerande nätverk. Problemet är att ingen riktigt äger frågan och det man kan göra i sådana lägen är att kalla samman de som behöver vara inblandade när man ser de särskilda omständigheterna. Det finns ett behov av en lättare typ av äldrevård eller stödboende för äldre. Det är svårt att hitta boendeformer i akuta situationer när det inte finns ett akut vårdbehov så att de kan få en plats på ett äldreboende. I Torshälla har man en önskan om att samordnad individuell vårdplanering ska användas även i öppenvården. Det finns också ett behov av ökad kompetens kring området äldre med samsjuklighet i olika former. När det gäller samverkan tycker man att det finns behov av att förbättring. Inom SÄBO, särskilda boenden, anser man att kompetensutveckling är nödvändig inom området. Primärvården anser att de har bra kompetens gällande demensutredningar, men när det gäller annat som gäller målgruppen äldre med psykisk ohälsa så behövs det mer kompetens och man anser man att det finns ett stort mörkertal inom verksamheten gällande antalet äldre med psykisk ohälsa. Primärvården kan se att det finns behov av mer samverkan med t ex geriatriker. Landstingets psykiatri anser att de som arbetar mot patienterna behöver mer kunskap om de äldres specifika situation. En brist de ser är att äldre inte erbjuds psykoterapi i någon större utsträckning. Man är inte medveten om den suicidrisk som finns bland äldre med psykisk ohälsa och att suiciden ökar bland äldre och att äldre insjuknar i psykisk ohälsa. De anser att det finns många fördomar runt äldre och deras behov som man måste arbeta med för att få bort. Det finns ett stort behov av samverkan utifrån de attityder som generellt råder i samhället angående psykisk ohälsa och dels utifrån att de äldre med psykisk ohälsa oftast har fler insatser från kommun, vårdcentral m fl. Gränsdragning mellan vad som psykiatrin kan erbjuda och vad exempelvis kommun och vårdcentral kan erbjuda skulle behöva bli tydligare synliggjort. NSPH anser att de kan vara en samtalspart för anhöriga som medmänniska. De tycker att samarbetet med landsting och kommun måste prioriteras. De anhöriga ska vara med i bilden hela tiden och man måste se hela människan bakom sjukdomen. Vidare anser de att man måste bli bättre på att utreda det psykiska tillståndet bättre, inte bara se att personen är gammal. 15

17 Resultat/diskussion/analys I rapporten Äldres psykiska ohälsa en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser, 2008 menar Socialstyrelsen att det inte saknas kunskap om äldres psykiska ohälsa och vilka metoder som är effektiva för att möta ohälsa, men att kunskapen inte är tillräckligt spridd. Orsaken till detta är synen på åldrandet samt bristande samverkan, konstaterar de i rapporten. Där säger de också att närstående till äldre med psykisk ohälsa är en grupp som behöver uppmärksammas ytterligare. I rapporten skriver man att det finns en föreställning om att åldrandet är en period i livet där ledsnad och livströtthet är en naturlig del. Det synsättet kan ha bidragit till att äldres behov av professionella insatser för att bota eller lindra psykisk ohälsa kommit i skymundan. I rapporten konstarerar man att orsakerna till depressioner hos äldre är både biologiska och psykosociala. Till exempel blir äldre utsatta för olika stressade faktorer som förlust av partner, svåra sjukdomar och kroppsliga förlutser samt existentiell ångest. Det finns också en koppling mellan depression och bruka av läkemedel mot kroppsliga sjukdomar. Det har varit svårt att få fram rättvisa siffror gällande det antal personer som tillhör målgruppen. Hälften av alla vårdcentraler svarade aldrig på frågeställningarna, men utav de som svarade så kan man ändå se att det är ett stort antal som det handlar om, mellan på varje vårdcentral som svarade. Det man ändå kan konstatera ät att målgruppen är stor och att man inom både kommuner och landsting tror att det finns ett stort mörkertal och att många personer missas inom vården. Många i målgruppen söker för somatiska besvär och man missar att det kan handla om psykiska besvär för att man blir så koncentrerad på de somatiska symtomen. Somatisk samsjuklighet bidrar också till att det blir en komplex symtombild och den är svårvärderad. Äldre med långvarig psykisk sjukdom har också ofta en eftersatt somatisk hälsa. En viktig suicidförebyggande åtgärd är att äldre med depression fångas upp tidigt i primärvården. När äldre söker vård för psykiska besvär bör de erbjudas en grundläggande bedömning inklusive suicidriskbedömning. Att man missar personer som tillhör målgruppen tror man beror på bristande kompetens, avsaknad av metoder för att identifiera målgruppen och verktyg för att arbeta med de som identifieras. Verksamheterna vittnar om att det finns fördomar om målgruppen personer med psykisk ohälsa och att det också speglar in hur man identifierar och hjälper dessa personer. Det finns en del insatser för målgruppen, bland annat finns särskilda boendeenheter alla tre kommuner som deltog i kartläggningen. Det som sägs är att det är svårt att hitta lämpliga boendeformer för målgruppen ibland och speciellt om de inte har ett särskilt vårdbehov. Vidare kan man erbjuda boendestöd, hemtjänst, kontaktperson, ledsagare och personliga ombud. Boendestöd erbjuds i alla tre kommuner och i dagsläget har ungefär sammanlagt 40 personer inom målgruppen som har boendestöd som socialpsykiatrisk insats. När det gäller målgruppen äldre med psykisk ohälsa och ett samtidigt missbruk så kan kommunerna erbjuda 12- stegsprogrammet och återfallsprevention. Landstingets psykiatri kan erbjuda psykoterapi och KBT, kognitiv beteendeterapi. Inom området demens finns det riktlinjer från Socialstyrelsen och också metoder för att utreda detta. När det gäller annan psykisk ohälsa hos målgruppen saknas det metoder och man missar ofta personer med psykisk ohälsa för att det inte finns riktlinjer och metoder för hur man ska identifiera målgruppen. Det finns allmänna metoder som man kan använda som t.ex. MI, motiverande samtal. 16

18 Evidensbaserade metoder som kan användas i arbetet med målgruppen är ASI, BDI, CAN-S, CAN-Ä, Case management, MI, KBT, GDS-20-skattningsskala. En del av dessa metoder används av de olika verksamheterna i olika omfattning. Andra metoder som används är MADRAS självskattningsformulär, BPSD-register, 12-stegsprogrammet, återfallsprevention, motiverande samtal, tydliggörande pedagogik och vårdvetenskap/bemötandemodeller. När det gäller anhörigstöd så finns det i de tre kommuner som ingått i kartläggningen. Det är också ett område som ser ut att vara under utveckling och som man satsar resurser på. På de olika anhörigcenter som finns har man anhörigkonsulenter anställda samt demenssjuksköterska och Silvasyster. Samverkan sker i stor utsträckning, både inom den egna organisationen och mellan kommun och landsting. I Eskilstuna och Strängnäs erbjuds ett nätbaserat stöd, Gapet, som är tillgängligt dygnet runt för anhöriga och vänner. Många verksamheter säger att kompetensen inom området är bristfällig och att man behöver vidareutbildning för att kunna möta upp det ökande behovet. Man blir allt äldre idag och gruppen äldre med psykisk ohälsa växer och man har ingen relevant kompetens och metoder för att möta behovet gällande målgruppen. Man saknar kompetens gällande vård i livets slutskede och äldre medsamsjuklighet. Personal inom öppenpsykiatrin behöver mer kunskap om målgruppens behov. Många verksamheter anser att man behöver vidareutbildning inom området och verktyg för att identifiera målgruppen. Inom missbruk har man ingen kunskap om målgruppen och behöver kompetensutveckling. Inom psykiatrin ser man att målgruppen skulle erbjudas psykoterapi i en större omfattning än idag. Man saknar kunskap om hur åldern påverkar funktionsnedsättningar, demens och hur långvarig medicinering påverkar med tanke på att man blir allt äldre. Ett annat område som det behövs komptens inom är nya målgrupper som neuropsykiatriska funktionshinder och posttraumatisk stressyndrom. NSPH anser att man måste bli bättre på att utreda det psykiska tillståndet bättre och att inkludera anhöriga hela vägen. När det gäller samverkan så kan man se att det sker i stor omfattning, både inom de egna enheterna och mellan kommun och landsting. Det finns ändå en önskan om mer samarbete och samverkansutveckling. Landstingets primärvård önskar mer samarbete med geriatriker, en annan önskan är mer samverkansutveckling för att inkludera personer med funktionsnedsättningar i föreningar och organisationers ordinarie verksamheter. I Strängnäs önskar man mer samverkan med socialpsykiatrin gällande personer som bor på Sictoniagården. Det önskas nya samverkansformer med andra aktörer och mellan kommun och landsting. När det gäller verksamhetsutveckling så kan man utläsa av svaren på frågeställningarna att man bland annat önskar lättare form av äldreboenden/stödboende för målgruppen där man kan arbeta med beteenden. Ett annat område som man anser att man behöver utveckla gäller gränsdragning mellan vad som psykiatrin kan erbjuda och vad exempelvis kommun och vårdcentral kan erbjuda skulle behöva bli tydligare synliggjort. 17

19 Källförteckning Äldres psykiska ohälsa en fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser. Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, Socialstyrelsen Överenskommelse om samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Närvård i Sörmland- kommuner och landsting i samverkan Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar Rapport om Psykiatriska besvär/sjukdomar hos äldre i Gävleborgs län., Landstinget i Gävleborg Psykologisk behandling av psykiska besvär bland äldre, en kunskapssammanställning, Socialstyrelsen Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd, Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 stöd för styrning och ledning, Socialstyrelsen

20 Ordlista ASI BDI BPSD register CAN-S CAN-Ä Intervju som används som instrument i utvärderingsstudier och som bedömnings- och uppföljningsmetod i missbruks- och beroendevården och andra närliggande områden. Becks Depression Inventory mäter grad av depressivitet hos vuxna psykiatripatienter och eventull förekomst av depression i BSPD register Ett svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens normalpopulationen. Camberwell Assessment of Need används för att bedöma psykiskt funktionshindrade personers behov utifrån hur deras liv ser ut på en rad olika områden. Samma som ovan inriktat på gruppen äldre. Case management Insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar. Gapet GDS-20-skala KBT Anhörigstöd på nätet erfarenhetsutbyte med andra i liknande situation där anhöriga får information, råd och stöd via kontaktpersoner från kommun och landsting. Gapet betyder att minska gapet mellan anhöriga som genom gapet får en tillgänglig och säker mötesplats. Det ska minska gapet mellan anhöriga och stödjaren som genom Gapet får en enkel kontaktväg. Det ska också minska gapet mellan anhörigstödjaren som genom Gapet bildar ett nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte. Det ska också minska gapet mellan huvudmännen i vårdkedjan som genom Gapet enkelt kan fånga upp och förmedla anhöriga. Screeninginstrument avsett att identifiera depressioner hos äldre personer. Kognitiv beteendeterapi en behandlingsmetod som är särskilt bra vid behandling av depression. Psykoterapi som utgår från att människan tankar, känslor och beteenden styr och påverkar varandra. Kunskap till praktik Ett utvecklingsarbete inom SKL som syftar till att förbättra den svenska missbruks- och beroendevården, erbjuder kurser. MADRAS skattningsskala Montgomery Åsberg Depression Scale självskattningsformulär för bedömning av depression. NSPH Silviasyster SÄBO Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa nätverk av patient- brukar- och anhörigorgansationer inom det psykiatriska området. Undersköterska med specialisttutbildning i demensvård. Särskilda boenden 19

21 MI ÅP Motivationel Interviewing en samarbetsinriktad och personcentrerad form av guidning för att locka fram och stärka motivation till förändring. Återfallsprevention används i behandling av alkohol- och drogberoende. Utgår ifrån att tolkningen av en händelse leder till en känslomässig reaktion som leder vidare till en handling. Metoden syftar till att klienten ska kunna leva nyktert/drogfritt och att göra eventuella återfall så korta och lindriga som möjligt. 20

22 Bilagor Ansökan om utvecklingsmedel för att utveckla stödet till äldre med psykisk ohälsa Projektplan Definitioner av målgruppen äldre med psykisk ohälsa Följebrev till verksamheterna som ska besvara frågeställningarna Frågeställningar 21

23 Med fokus på äldre med psykisk ohälsa Ansökan om utvecklingsmedel för att utveckla stödet till äldre med psykisk ohälsa

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Piteå 2012-08-14 Till Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa Bakgrund Organisation Piteå kommuns socialtjänst är organisatoriskt uppdelad

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Verksamhetsuppföljning

Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning Anhörigcentrum Strigeln Hösten 2012 Eskilstuna kommun Vuxenförvaltningen Uppdragskansliet 1 Verksamhetsuppföljning på Anhörigcentrum Strigeln 1 Inledning Syftet med verksamhetsuppföljningen

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Riktlinjer för Anhörigstöd

Riktlinjer för Anhörigstöd 2013-08-20 Riktlinjer för Anhörigstöd Inledning Anhöriga som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas olika former av stöd. Det gäller både om den närstående

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. - PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Målgrupp: Vuxna med diagnos om psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Psykisk ohälsa hos äldre, ett bortglömt kapitel - svar på skrivelse från vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp)

Psykisk ohälsa hos äldre, ett bortglömt kapitel - svar på skrivelse från vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp) Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-05-24 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Psykisk ohälsa hos äldre, ett

Läs mer

Närvårdsseminarium. Psykisk hälsa hos äldre

Närvårdsseminarium. Psykisk hälsa hos äldre Närvårdsseminarium Psykisk hälsa hos äldre Fredag den 18 oktober 2013 Dokumentation Närvårdsseminarium 131018 Inledning Britta Bergström, ordförande för den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING 2011-11-24 KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD 1994 50.000 INVÅNARE 2011 75.000 INVÅNARE UPPDRAGSHANDLING Genomföra uppsökande och förebyggande hembesök hos

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Stimulansmedel inom demensområdet

Stimulansmedel inom demensområdet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Kartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet

Kartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet Kartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet Bakgrund Nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel har 2014-05-23 efterfrågat en kartläggning om hur det ser ut gällande kommunernas och landstingets

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Barn och familj Missbruk/ beroende. Ökad måluppfyllelse av länsgemensamma mål inom UIV. Ekonomiskt bistånd/ rehab Funktionsnedsättning.

Barn och familj Missbruk/ beroende. Ökad måluppfyllelse av länsgemensamma mål inom UIV. Ekonomiskt bistånd/ rehab Funktionsnedsättning. 1 AKTIVITETSPLAN SUD 2013-2014 antagen SUD-rådet 2013-11-22 Reviderad 2014-03-10 Implementering Med implementering avses här: implementerings- och processtöd i syfte att nå de mål som anges i form av nationella

Läs mer

Minskad psykisk ohälsa hos äldre

Minskad psykisk ohälsa hos äldre Minskad psykisk ohälsa hos äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 18-19 november 2008 TALARE Socialstyrelsen Susanne Rolfner Suvanto Sahlgrenska universitetssjukhuset Ingvar Karlsson Lidingö stad

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer Stimulansmedel till kommuner och landsting för r insatser inom vård v och omsorg om äldre personer Stimulansmedel på p 1,35 mdr kr för f r att utveckla äldreomsorgens kvalitet Med fokus på : - att förbättra

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning Hemstöd För dig med en psykisk funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMSTÖD...3 Ansökan Beslut Kontaktman Avgift SYSSELSÄTTNING...5 Avgift TRYGGHETSLARM... 6 Ansökan, beslut och avgift SÄRSKILT BOENDE... 7

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. PROJEKTPLAN 1(5) 2010-07-01 INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. Bakgrund: Arbetet med missbruk- och beroendeproblematik

Läs mer

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011.

Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. 1(6) Följebrev till meddelandebladet om Nya bestämmelser i socialtjänstlagen den 1 januari 2011. Under våren 2010 fick Socialstyrelsen flera regeringsuppdrag med ursprung i propositionen Värdigt liv i

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer