Arbetsbok. CRAFT 2,0 : Ett anhörigprogram. Saber Mehdizadeh, Botkyrka kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsbok. CRAFT 2,0 : Ett anhörigprogram. Saber Mehdizadeh, Botkyrka kommun"

Transkript

1 Arbetsbok CRAFT 2,0 : Ett anhörigprogram Saber Mehdizadeh, Botkyrka kommun 2014

2 Arbetsboken består av alla Powerpoint presentationer som används under kursen. Även alla bilagor och övningsblad som är relaterade till sessionerna har samlats här i boken. Ordningsföljeden är endast en rekommendation och kan ändras efter deltagarnas behov.

3

4

5

6

7

8

9 Session1, bilaga1 Tillfredsskala för dig och din anhörig Hur nöjd är du med din nuvarande? Siffran 1 betyder totalt missnöjd och 10 betyder helt nöjd. Markera dig själv med X på linjen och din anhörig med en. Du markerar din upplevelse av dina problem och din anhörigs problem. 5 Ekonomi Arbete Föräldraskap Relationen Social aktivitet Fysisk hälsa Psykisk hälsa Relation med släkt och vänner 10

10 5 Skola/utbildning Tillit och förtroende Juridiska frågor Annat: Annat: Annat: Annat: 1 10

11 Session 1, bilaga 2 Strategi Hur ofta användes den? Din anhörigs reaktioner Prata om missbrukets negativa konsekvenser Ignorera dagen efter missbruk Sitta och tjura när missbruk pågår Vädja att sluta Klagomål och tjat Förstöra möjligheter att missbruka Insistera på vård Bli arg men vara tyst Blir arg och skrika Blir arg och slå Hota att kontakta myndigheter Kontakta polis eller andra myndigheter Göra som din anhörig för att visa hur dåligt det är Annat

12 Vad kan du ha för nytta av CRAFT? Session 1, bilaga 3 1) Att känna sig mindre ångestladdad, orolig, ledsen, skamfull och överväldigad av livssituationen. 2) Bättre självförtroende. 3) Mera njutbara sociala aktiviteter med eller utan den anhörige. 4) Din missbrukande anhörig söker vård och stannar i vårdprocessen. 5) Missbruket minskar eller upphör. 6) Din ekonomi blir bättre om missbruket minskar eller upphör. 7) Mer roliga familjeaktiviteter eller andra sociala aktiviteter när din missbrukande anhörig är med och vill ta del av familjelivet. 8) Färre problem med barnen när båda föräldrarna delar på ansvaret. 9) Bättre relation med partner skapar/underlättar problemlösning och samarbete. 10) Bättre sexuellt liv. OBS! Vid förekomst av våld i relationen bör man söka extra stöd och hjälp av experter. Prata gärna med kursledarna om du behöver diskutera enskilt.

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28 Session 3, bilaga 2 Vanliga kännetecken på användning av alkohol, droger och spel Depressiva medel (alkohol, barbiturater, bensodiazepiner o s v) Tal Humör Beteende Utseende Sluddrig andningslukt (alkohol) agiterade labil deprimerad irriterad upprymd passiv ostadig gång försämrat omdöme försämrad motorik dåsighet förvirrad minnesluckor illamående blackout skakningar röda ögon dålig hygien rödprickig hud Cannabis (hasch, marijuana) Tal Humör Beteende Utseende Pratsam högljudd utbrott rökig andedräkt Dum passiv tillbakadragen labil avslappnad förstärkt känsloläge försämrad koordination långsamma reflexer förhöjd aptit obefogat skratt försämrad uppmärksamhet försämrat minne brist på energi låg motivation flashbacks ökad hjärtfrekvens vidgade pupiller blodsprängda ögon torr mun rökdoftande kläder Hallucinogener (LSD, fler? Tal Humör Beteende Utseende långsam högljudd förvrängt Orolig deprimerad labil utbrott blandning av sinnen förvirrad försämrad koordination hallucinationer visuella störningar agiterade desorienterad vanföreställningar flashbacks ökad hjärtfrekvens vidgade pupiller blodsprängda ögon torr mun dålig hårvård

29 Session 3, bilaga 2 Stimulantia (cocaine, crack, methamphetamine, ecstasy o s v) Tal Humör Beteende Utseende Accelererat saknar kontinuitet byter ämne snabbt och ofta våldsam oberäknelig orolig/ängslig förhöjt stämningsläge ökad andningsfrekvens förhöjd mental vakenhet förvirrad paranoida tankar rastlös sömnlöshet förlust av aptit hög energi nivå förhöjt blodtryck ökad hjärtfrekvens förvrängda uppfattningar vidgade pupiller torr mun rinnande näsa extrem viktminskning Opiater (heroin, morfin o s v) Tal Humör Beteende Utseende sluddrig långsam i tal butter, sur oberörd tillbakadragen euforisk sänkt andningsfrekvens sänkt mental vakenhet dåsighet håglöshet/försoffning kronisk förstoppning illamående minskat blodtryck sammandragna pupiller injektionsspår rinnande näsa extrem viktminskning Spel Tal Humör Beteende Utseende Tillbakadragen Deprimerad Orolig/ängslig Lätt irriterad Dålig aptit Rastlös Sömnlöshet

30 Att känna igen triggers och tecken på missbruk Session 3, bilaga 1 Trigger Vad utlöser missbruk för din anhörig? Personer som är alkohol-, drog- eller spelvänner Platser Sammanhang (t ex bråk, övertidsarbete) Sinnesstämningar/känslor Tidpunkt (särskild veckodag, storhelg, löneutbetalning o s v) Händelser som t ex fotbollsmatcher, fester, sjukdom, hög arbetsbelastning o s v) Annan trigger? Annan trigger?

31 Session 3, bilaga 1 Tecken på missbruk Hur förändras hans eller hennes sätt att prata? Vad gör han/hon annorlunda när hon/han har börjat missbruka? Hur förändras deras sinnesstämning? Finns det några synliga förändringar i deras stil, klädsel, hygien, sömn osv? Andra tecken?

32 Hur vi kan påverka andras beteende? Session 3, bilaga3 Hur kan du påverka din anhörig utan att det uppfattas som tvång eller krav? Hur kan du agera och svara på din anhörigs beteende? Många brukar reagera på oönskade beteende genom att ge tillbaka med samma mynt, straffa eller frysa ut personen. För att visa uppskattning av önskvärda beteenden ges belöningar eller hjälp. CRAFT förordar belöning till din anhörig vid nykterhet/drogfrihet/spelfrihet och ignorering vid missbruk. Förstärka beteende Positiv belöning (föra in något positivt) Försvaga beteende Ta bort något positiv (ignorera) Negativ förstärkning (ta bort något negativt) Bestraffning (föra in något negativt) Positiva belöningar: Att belöna innebär att visa positiv uppmärksamhet för din anhörigs beteende. T ex att titta på när din anhörig spelar fotboll, tittar på en film eller spela kort tillsammans. Det handlar om att vid nykterhet/drogfrihet/spelfrihet göra något din anhörig tycker om. Ge din anhörig skäl att vara nykter, inte ursäkter för att missbruka. Försök att hitta positiva och roliga saker att göra, aktiviteter som kan konkurrera med drogerna. Det blir så småningom en win-win situation för er båda. Varför slutar vi med ett beteende? 1. För att ett konkurrerande beteende får förstärkning. Förstärkningen, den önskade konsekvensen, uteblir för beteendet. = utsläckning, långsiktig effekt 2. För att beteendet bestraffas. Något obehagligt tillförs eller något positivt tas bort. = bestraffning, kortsiktig effekt Session 3, bilaga 3 Session 3, bilaga 3

33 Några tips: Belöna ofta Variera belöningen Gör en koppling mellan belöningar och positiva beteenden Var medveten om konkurrerande belöningar som din anhörig kan få genom andra beteenden. Vad menas? Negativ uppmärksamhet kan upplevas som belöning Att ignorera betyder att inte visa uppmärksamhet (varken positiv eller negativ) Vad innehåller CRAFT? Beteendeanalys Målsättning, mätning och utvärdering Psykoedukation Kunskap om problematik Beteendeförändringar utifrån beteendeanalysen Beteendeexperiment och exponering Kognitiv omstrukturering Systematiskt ifrågasätta av dysfunktionella tankar/tolkningar

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50 Session 4, bilaga 1 Att belöna en anhörig som avstått från ett problembeteende Det är alltid bra att ge beröm och uppmuntran när din anhörig avstått från ett problembeteende. Utöver muntlig uppmuntran och beröm finns flera andra saker som kan upplevas som positiv uppmärksamhet och ge positiv förstärkning. Gör: Spendera tid med honom/henne, gör något roligt när han/hon avstår från problembeteendet Ta en promenad tillsammans Prata om eller diskutera om ämnen han/hon tycker om Laga din anhörigs favorit mat Gå till en restaurang som inte serverar alkohol/har spelmaskiner eller flödar av droger Titta på en film tillsammans Spela kort eller spel tillsammans Ge beröm och stöd Ge små eller billiga gåvor Gör klart en uppgift som han/hon inte vill göra Engagera dig i en verksamhet som din anhörig tycker om Möjliggör för honom/henne att ha rolig med sina vänner Hjälp med en uppgift som han/hon inte mäktat med Hjälp honom/henne att kunna ha roliga aktiviteter, SPA, Massage; gå på fotbollmatch osv Köp eller hjälp honom/henne att köpa något som dem har önskat länge (konsertbiljett, kläder osv) Spara en viss belopp som tecken på att du uppskattar deras nya beteende när de handlar annorlunda. De ska få veta när de kommer att få tillgång till det (när dem flyttar eller om tre månader osv) Större gåvor efter längre tids drogfrihet/nykterhet/spelfrihet som en markering och extra uppmärksamhet Gör Gör Ta ett bad tillsammans(om ni är partner) Erbjuda sexuell aktivitet som du och din partner kan uppskatta (om ni är partner) Läs en bok tillsammans Ge honom/henne en 5 minuters nackmassage Ha en trevlig tid med den person du älskar, med fokus på att njuta av de positiva åtgärder som du erbjuder.

51 Session 4, bilaga 1 Gör inte: Gnäll inte på honom/henne om hans/hennes handlingar sista gången de drack, spelade bort pengar eller använde droger Försök inte att straffa honom/henne för hans/hennes drickande genom att ge "kalla handen" Undvik föreläsning eller rationella förklaringar till varför drickande, spelande eller användning av droger är dåligt Undvik att upprepade gånger förklara varför drickande/spelande/användande av droger "måste sluta" Häll inte alkohol/droger i avloppet eller göm inte pengarna Följ inte honom/henne runt för att se till att han/hon stannar borta från problem Hota inte henne/honom när han dricker/spelar eller använder droger Undvik känslomässig vädjan, gråta eller dylik Undvik skrikande / bråk om problembeteenden som ägde rum i går, förra veckan, etc. Undvik att dricka, spela eller använda droger för att visa honom/henne hur jobbigt det är för anhöriga Agera inte "galen" för att visa den som dricker/spelar/använder droger kan se vad han/hon gör med dig Gör inte Gör inte

52 Session 4, bilaga2 Hantera situationen när din anhörig dricker/spelar eller använder droger Det är bra att ta bort fokus från din anhörig när han eller hon dricker, spelar eller använder droger. Fokusera på dig själv och andra aktiviteter. Säg något i stil med, "Jag kommer att göra andra saker för att jag inte kan njuta av tiden med dig när du dricker/spelar/använder droger. " Gör: Jobba med ditt dagliga schema hitta något att göra för att få dig att inte tänka på din anhörigs drickande/spelande/användning av droger Sysselsätt dig med en favorit hobby eller aktivitet Ta en promenad för att slappna av eller koppla bort Ut ur huset om du känner dig spänd eller frustrerad Ta med barnen ut till en lekplats eller park, eller till en väns eller familjemedlems hus Gå till biblioteket, läs en bok Unna dig ett lugnt bad Använd avslappningstekniker, meditation för att hitta rätt känsla Läs en inspirerande bok, t.ex. poesi, roman eller dylik Delta ett föreningsmöte Tala med en vän eller familjemedlem om vad som bekymrar dig Gör Gör Ta bort uppmärksamhet från din anhörig när han eller hon dricker, spelar eller använder droger. Gör inte: Gnäll inte på honom/henne om hans/hennes handlingar sista gången de drack, spelade bort pengar eller använde droger Försök inte att straffa honom/henne för hans/hennes drickande genom att ge "kalla handen" Undvik föreläsning eller rationella förklaringar till varför drickande, spelande eller användning av droger är dåligt Undvik att upprepade gånger förklara varför drickande/spelande/användande av droger "måste upphöra" Häll inte alkohol/droger i avloppet, göm inte din anhörigs pengar Följ inte honom/henne runt för att se till att han/hon stannar borta från problem Hota inte henne/honom när missbruk förekommer "Täck" inte för hans/hennes problembeteende

53 Undvik känslomässig vädjan, gråta eller dylik Försök inte att prata med honom / henne om viktiga beslut, som framtiden för er relation Tala inte med andra om hans problembeteende på ett sätt eller på en plats som han/hon kan höra. T.ex. i samtal med andra anhöriga eller barnen Försök inte att engagera honom/henne i en rolig aktivitet för att minska spänningen Gör inte Gör inte

54

55

56

57

58

59

60

61

62 Session 5, bilaga 1 Ofta hamnar vi i diskussion med våra missbrukande anhöriga innan vi vet det. Ibland är vi arga och verkligen vill låta dem veta hur vi känner, och andra gånger verkar munhuggandet bara smyga upp på oss. Om du deltar i denna utbildning finns det en del av dig som vill att detta ska sluta. Det första steget är att bli mer medveten och förstå vad som händer i dessa "diskussioner". Han/hon kommer hem berusade efter ett besök på lokala puben, har druckit i flera timmar och vill ej prata om det. - Vad har du varit? Jag har väntat på dig i flera timmar. Har du druckit igen? - Sluta tjata på mig! Jag orkar inte med det. - Du har lovat mig fler gånger att sluta med det. - Sluta! Jag ber dig sluta. Jag orkar inte just nu! - Jag orkar inte heller. Hur länge det här ska pågå? Din son har suttit vid datorn hela kvällen och är inne i en ny omgång av spel med sina vänner i fjärran. - När ska du sluta spela? - Vad har du med det att göra? Varför tjatar alla om mitt spelande? - Har du varit på arbetsförmedlingen? - Du vet väl att det är ingen idé att gå dit. Jag får inget jobb. Hur många gånger ska jag säga det? - Om man söker seriöst - Börja inte igen! Du vet inte vad du pratar om. Det finns flera hundra tusen arbetslösa och du pratar fortfarandet om att allt är mitt fel. Otroligt! - Jag menar att du inte kan sluta försöka. - Jag vet vad jag gör och när jag ska söka jobb. Sluta oroa dig! Jag flyttar så fort jag hittar jobb och bostad. - Jag menade inte så... - Jag vill vara i fred nu. Jag behöver ingenting, vill inte ens ha mat. Är du nöjd nu? - - Din partner kommer hem smygande, har varit på svartklubb och tagit droger. - Har du rökt på nu igen? - Nej, jag träffade bara polarna. Session 5, bilaga 1

63 - Du har varit där i flera timmar utan att ta droger? - Ja! Vad menar du, säger du att jag ljuger? - Jag vet inte vad jag skulle tro längre. - Det är inte mitt fel att du blivit så. - Vems fel är det? - Jag vill inte prata om det? Jag är trött på alla anklagelser och bråk. - Vad vill du? Jag orkar inte betala alla räkningarna ensam en gång till. - Vad har det med saken att göra. Vem sa det att du ska göra det. Det är inte pengar vi pratar om

64 Session 5, bilaga 2 Kommunikationsträning Kommunikationsproblem kan orsaka återfall. Positiv kommunikation är smittsamt. Öva gärna först med andra i familjen eller vänner. Välj någon/några aspekter att öva på. Tips: Välj rätt tid och plats Var lugn och samlad Uttryck dig kortfattat Positiv formulering (närvaro av något) Ge beröm innan du tar fram en kritik Specifikt beteende (ej tankar, känslor) som lättare kan utvärderas Uttrycka känslor i jag-form, lugnt utan att anklaga Kontrollera dina tolkningar (menar du? har jag förstått rätt?) Visa förståelse Ta på dig del av ansvaret (din missbrukande anhörig blir mindre försvarsinställd) Erbjud dig att hjälpa till 1. Föreställ dig känslomässigt en situation, att det verkligen händer. 2. Vad är önskvärt beteende, hur skulle du vilja göra i situationen? 3. Öva kort stund. 4. Vad var bra och vad behöver förbättras? 5. Öva igen, till tillräcklig förbättring. 6. Ev omvända roller så att du kan sätta dig in i den anhöriges respons. 7. Var förberedd på att din anhörige kanske inte svarar önskvärt

65

66

67

68

69

70

71

72 Känslor och dess funktioner Session 6, bilaga 1 Känsla Impuls att göra Känslans funktion Rädsla Sorg Skam Ilska Fly, undvika, bli passiv, söka skydd och hjälp Dra sig undan, bli passiv, gråta, grubbla Avbryta beteenden, gömma sig, gå undan Attackera verbalt eller fysiskt, hämnas Undvika faror och söka skydd Skapa eftertanke, fortsätta bibehålla det värdefulla, börja tänka på nya livet efter en förlust Stoppa beteenden, hålla sig till värderingar och regler och normer Förbereda försvaret, hindra andra från att angripa eller ingripa Äckel/avsmak Kräkas, få bort, spotta ut Skydda från att få i sig något som är farligt Avsky Ta bort sig ifrån eller få undan Skydda mot något yttre som kan skada Intresse/nyfikenhet/upphetsning/attraktion Närma sig, undersöka, pröva Närma sig något som uppfattas som behagligt eller fördelaktigt som ger viktig information Glädje/stolthet/lugn/kärlek Hålla sig kvar, fortsätta en aktivitet Öka det behagliga, vila och avslappning Förvåning Stanna upp och tänka efter Stanna upp, ompröva

73 Att reglera känslor Session 6, bilaga 2 Förstå känslor Vilka är känslorna? Varför har vi dem? Hur använder vi dem? Minska känslomässig sårbarhet Äta, sova och motionera Planera positiva saker Minska känslomässigt lidande Mindfulness/acceptans Surfa på känslan Handla tvärtemot dina impulser/känslor Fly inte Undvik inte Handla inte utan tanke på konsekvenser/destruktivt

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84 Session 7, bilaga 1 Att utveckla ditt sociala stöd Ett stödsystem består av alla de människor som hjälper dig. T ex familj, vänner, arbetskamrater, grannar, föreningsmedlemmar, människor med gemensamma fritidsintressen e t c. Alla du kan dra nytta av och lära dig av på olika sätt. Du kan etablera nya eller återupprätta gamla relationer. Hur kan du utveckla ett stödsystem? Återuppliva gammal vänskap. Plocka upp telefonen och ringa den personen som du inte har haft kontakt med på ett tag, tex en gammal vän eller en släkting. Bjud över på kaffe eller mat eller gå på restaurang. Fundera på 4 personer som du inte har sett på ett tag, men som du kan kontakta Öva "småprat": Starta samtal med andra och bryta isen. Det är möjligt att din granne eller bekant också vill ha någon att prata med. Utveckla dina färdigheter i samtalsteknik. Bryt först isen genom att säga "Hej." Be den andra personen berätta om sig själv, vad de har gjort, vad de är intresserade av, o s v. Berätta lite om vad du har gjort eller vad du tycker. Öva två och två. Utveckla intressen som du kan dela med andra. Hitta en hobby som du gillar som kan hjälpa dig att träffa andra. Fråga runt, titta i tidningen eller på internet. Vilka tre saker vill du göra tillsammans med andra? (ex bowling, vandring, sjunga i kör o s v) Hitta någon som du kan prata med och anförtro dig till i. En nära vän eller familjemedlem kan ge andra perspektiv och idéer. Du kan få hjälp att hitta fler saker du tycker om att göra och alternativa aktiviteter med din anhörig. Ni kan öva på olika situationer tillsammans. Du kan söka skydd vid behov. Du kan behöva ventilera dina känslor med någon och kan "blåsa ut lite ånga/ventilera". Tänk på ett fåtal personer som du redan kan prata med eller som du skulle kunna prata med

85 Session 7, bilaga 2 Det är extremt viktigt och nyttigt när du hitta olika sätt att belöna dig själv i stora och små doser. Tänk på att även om det finns hinder för att belöna sig själv kan de övervinnas. Använd skalorna nedan för att betygsätta varje eventuell hinder (sannolikheten att det är ett hinder för dig). Jag har inte belönat mig på jätte länge Jag har inte pengar Jag har inte tid Jag vet inte hur Jag förtjänar inte det Jag kommer att känna skam och skuld om jag belönar mig Eftersom jag inte kan belöna mig ordentlig avstår jag all sort av belöning Det kommer skapa konflikter hemma Jag orkar inte Det är orättvist Annat Annat Annat

86 Session 7, bilaga 2 Du kan välja att belöna dig själv. Det är bra att veta att det inte är självisk att hitta ett bra sätt att ta hand om sig själv. Genom att belöna dig själv, kan du upprätthålla en positiv inställning och uppmuntra positivt beteende hos dig själv. Bedöm varje aktivitet vad gäller sannolikheten att du kommer faktiskt gör det. Ta en promenad Ta ett bad Laga och äta en favorit maträtt Prata med en vän Köpa mig en liten sak "bara för att" Läsa en bok Lyssna på musik Besök familjen Föreningsaktivitet Träning eller sport Teater eller bio Andra aktiviteter Andra aktiviteter

87 Session 7, bilaga 3 Upptäcka hot och våld i din omgivning Det här är några sätt att en person i ett förhållande kan skrämma eller kontrollera andra. Det mest extrema sättet är våld mot den andra personen. Ekonomisk kontroll: inte låta skaffa jobb tvinga att be om pengar ge bidrag ta pengarna inte låta ha tillgång till sin inkomst Isolering: kontrollera vad den andre gör, var han/hon går, vilka han/hon träffar och pratar med. Använda barnen: ge skuldkänslor angående barnen använda barnen för att förmedla meddelanden hota att ta barnen Använda indirekta hot: göra den andre rädd med handlingar eller gester slå sönder saker förstöra tillhörigheter misshandla husdjur visar tillhygge, vapen eller annat Känslomässiga övergrepp: förnedra få den andre att tycka illa om sig själv tilltala kränkande övertyga den andre att hon/han är galen förödmjuka ge skuldkänslor Använda tvång och direkta hot: hota att skada honom/henne hota att lämna, att begå självmord eller anmäla till socialtjänsten tvinga den andre att ta tillbaka sin anmälan eller att göra något kriminellt Minimera, förneka och skylla ifrån sig: hota att avslöja eller anklaga den andre för att begå kriminella handlingar flytta ansvaret för missbruk... "du bad om det!"

88 Våldsamt beteende: dunka eller snärta blockera en utgång eller hålla ned slå eller sparka Sexuellt våld:(gäller partner) manipulera eller ge skuldkänslor för påtvingade sexuella handlingar tvinga en person att utföra oönskade sexuella handlingar sexuella övergrepp * Misshandel Intervention Project, Duluth, MN

89 Session 7, bilaga 4 Stämmer de nedanstående påståenden på din anhörig? 1. Generar dig med dåliga namn och sarkasm? Ja Nej 2. Tittar på dig eller agerar på ett sätt som skrämmer dig? Ja Nej 3. Kontrollerar vad du gör/ vem du pratar med, eller om du går ut? Ja Nej 4. Hindrar dig från att träffa eller prata med vänner och familj? Ja Nej 5. Hindra dig från att få eller behålla ett arbete? Ja Nej 6. Tar dina pengar för att få kontroll över dig? Ja Nej 7. Fattar alla beslut? Ja Nej 8. Anklagar dig att vara en dålig förälder/hotar att ta barnen? Ja Nej 9. Bagatelliserar/förnekar missbruket, skyller missbruket på dig? Ja Nej 10. Förstör din bostad? Ja Nej 11. Skrämmer dig med pistoler, knivar eller andra vapen? Ja Nej 12. Knuffar, slår, eller sparkar dig? Ja Nej 13. Tvingar dig att släppa åtal eller anmälan? Ja Nej 14. Hotar att skada eller döda ditt husdjur? Ja Nej 15. Hotar att begå självmord om du lämnar honom/henne? Ja Nej 16. Hotar att döda dig? Ja Nej Om du svarat ja på ens en av dessa frågor, kan du vara med i en hotfull relation. Om du svarade Ja på fråga 11, 12, 14, eller 16 ditt liv kan vara i fara. Vänligen sök hjälp innan det är för sent. Skaffa stöd och stödpersoner för att förhindra våld eller hantera våld i hemmet. 1. För hur många i din umgängeskrets har du berättat om trakasserier eller våld som du utsatts för? 2. Med hur många människor kan du prata med om din relation? 3. Hur många människor skulle tro och stödja dig? 4. Vart skulle du gå om du behöver en säker plats att bo?

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105 Session 8, bilaga1 Förutse negativa konsekvenser /Tillåta negativa konsekvenser Negativa konsekvenser som du kan tillåta om din anhörig dricker / drogar/spelar: Troliga reaktioner från din anhörig: Ditt svar på dessa reaktioner: (Planering kan hjälpa dig att klargöra exakt vad du önskar ska hända, men på samma gång förbereder du dig för "det värsta".)

106 Session 8, bilaga 2 Separeras eller bli ihop igen och allt däremellan! 1. Fortsätta utan några förändringar. Det är möjligt att besluta att fortsätta som det är just nu. Du kan tycka att förändringar kan bli svårt och kostsamma för tillfället. Om du senare ändrar dig och vill ha förändring bör du gå igenom utbildningsmaterialen igen och upprepa proceduren. 2. Ta små steg framåt. Du har redan tagit några steg genom att gå på utbildningen och lärt dig nya färdigheter. Vi rekommenderar att du prioriterar kommunikation och att ägna tid åt dig själv. 3. Att begränsa den verbala kontakten. Du vill dra ner på samtal och diskussioner för att minska risken för bråk och tråkigheter. Du kan ha korta planerade samtal under dagen eller korta samtal vid behov för att lösa problem. 4. Att begränsa den fysiska kontakten. Du skulle kunna hitta andra sysselsättningar eller hobby för att minska den fysiska kontakten, speciellt när din anhörig är påverkad. Det kan minska bråk och gräl samt ta bort den negativa uppmärksamheten som förstärkare. 5. Att separera tillfälligt. När du behöver fundera över er relation och hur du vill fortsätta ditt liv kan en sådan lösning behövas. Du kan bestämma en viss tid då ni bor separat utan att träffas eller prata med varandra, alternativt en annan typ av tillfällig separation utifrån er relation och dina möjligheter. 6. Permanentseparation är en annan lösning. Det är inte lätt eller smärtfritt, men det kan vara enda lösningen i vissa situationer. Separation eller skilsmässa kan vara enda räddningen för din hälsa och ditt välbefinnande.

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121 Session 9, bilaga1 Mål1: Mål2: Mål3:

122

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk

Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk Det suger En lärarhandledning om droger & missbruk! Ung utan Pung har sina rötter i Stockholms förorten Rågsved. Det hela började på en ungdomsgård 1982 där den första pjäsen handlade om fattiga ungdomar

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn Ett samverkansprojekt mellan barnpsykiatri och skola Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Varje gång barnet gör på ett visst sätt

Läs mer

Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö. Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar

Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö. Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar Case 1. Korttidsfrånvaro Du arbetar inom administration och har sett att beteendet förändrats på Kajsa som är din kollega.

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Målplanering för hälsa Exempel 1:1

Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Målplanering för hälsa Exempel 1:1 Jag har nu goda, regelbundna rutiner för sömn och känner mig utvilad. Sover dåligt, är ofta trött och irriterad, orkar inte med allt som tidigare (trädgård, städning,

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

NPI 1 Tvilling nr. Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation:

NPI 1 Tvilling nr. Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: NPI 1 Tvilling nr Informatör är: Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

NÄR HUNDEN INTE ÄR MED PÅ NOTERNA - agilityträning för omotiverade hundar

NÄR HUNDEN INTE ÄR MED PÅ NOTERNA - agilityträning för omotiverade hundar NÄR HUNDEN INTE ÄR MED PÅ NOTERNA - agilityträning för omotiverade hundar Av Marie Hansson Det finns så många olika typer av problem som kan dyka upp i hundträning. När det gäller den heta trendsporten

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer