Arbetsbok. CRAFT 2,0 : Ett anhörigprogram. Saber Mehdizadeh, Botkyrka kommun

Transkript

1 Arbetsbok CRAFT 2,0 : Ett anhörigprogram Saber Mehdizadeh, Botkyrka kommun 2014

2 Arbetsboken består av alla Powerpoint presentationer som används under kursen. Även alla bilagor och övningsblad som är relaterade till sessionerna har samlats här i boken. Ordningsföljeden är endast en rekommendation och kan ändras efter deltagarnas behov.

3

4

5

6

7

8

9 Session1, bilaga1 Tillfredsskala för dig och din anhörig Hur nöjd är du med din nuvarande? Siffran 1 betyder totalt missnöjd och 10 betyder helt nöjd. Markera dig själv med X på linjen och din anhörig med en. Du markerar din upplevelse av dina problem och din anhörigs problem. 5 Ekonomi Arbete Föräldraskap Relationen Social aktivitet Fysisk hälsa Psykisk hälsa Relation med släkt och vänner 10

10 5 Skola/utbildning Tillit och förtroende Juridiska frågor Annat: Annat: Annat: Annat: 1 10

11 Session 1, bilaga 2 Strategi Hur ofta användes den? Din anhörigs reaktioner Prata om missbrukets negativa konsekvenser Ignorera dagen efter missbruk Sitta och tjura när missbruk pågår Vädja att sluta Klagomål och tjat Förstöra möjligheter att missbruka Insistera på vård Bli arg men vara tyst Blir arg och skrika Blir arg och slå Hota att kontakta myndigheter Kontakta polis eller andra myndigheter Göra som din anhörig för att visa hur dåligt det är Annat

12 Vad kan du ha för nytta av CRAFT? Session 1, bilaga 3 1) Att känna sig mindre ångestladdad, orolig, ledsen, skamfull och överväldigad av livssituationen. 2) Bättre självförtroende. 3) Mera njutbara sociala aktiviteter med eller utan den anhörige. 4) Din missbrukande anhörig söker vård och stannar i vårdprocessen. 5) Missbruket minskar eller upphör. 6) Din ekonomi blir bättre om missbruket minskar eller upphör. 7) Mer roliga familjeaktiviteter eller andra sociala aktiviteter när din missbrukande anhörig är med och vill ta del av familjelivet. 8) Färre problem med barnen när båda föräldrarna delar på ansvaret. 9) Bättre relation med partner skapar/underlättar problemlösning och samarbete. 10) Bättre sexuellt liv. OBS! Vid förekomst av våld i relationen bör man söka extra stöd och hjälp av experter. Prata gärna med kursledarna om du behöver diskutera enskilt.

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28 Session 3, bilaga 2 Vanliga kännetecken på användning av alkohol, droger och spel Depressiva medel (alkohol, barbiturater, bensodiazepiner o s v) Tal Humör Beteende Utseende Sluddrig andningslukt (alkohol) agiterade labil deprimerad irriterad upprymd passiv ostadig gång försämrat omdöme försämrad motorik dåsighet förvirrad minnesluckor illamående blackout skakningar röda ögon dålig hygien rödprickig hud Cannabis (hasch, marijuana) Tal Humör Beteende Utseende Pratsam högljudd utbrott rökig andedräkt Dum passiv tillbakadragen labil avslappnad förstärkt känsloläge försämrad koordination långsamma reflexer förhöjd aptit obefogat skratt försämrad uppmärksamhet försämrat minne brist på energi låg motivation flashbacks ökad hjärtfrekvens vidgade pupiller blodsprängda ögon torr mun rökdoftande kläder Hallucinogener (LSD, fler? Tal Humör Beteende Utseende långsam högljudd förvrängt Orolig deprimerad labil utbrott blandning av sinnen förvirrad försämrad koordination hallucinationer visuella störningar agiterade desorienterad vanföreställningar flashbacks ökad hjärtfrekvens vidgade pupiller blodsprängda ögon torr mun dålig hårvård

29 Session 3, bilaga 2 Stimulantia (cocaine, crack, methamphetamine, ecstasy o s v) Tal Humör Beteende Utseende Accelererat saknar kontinuitet byter ämne snabbt och ofta våldsam oberäknelig orolig/ängslig förhöjt stämningsläge ökad andningsfrekvens förhöjd mental vakenhet förvirrad paranoida tankar rastlös sömnlöshet förlust av aptit hög energi nivå förhöjt blodtryck ökad hjärtfrekvens förvrängda uppfattningar vidgade pupiller torr mun rinnande näsa extrem viktminskning Opiater (heroin, morfin o s v) Tal Humör Beteende Utseende sluddrig långsam i tal butter, sur oberörd tillbakadragen euforisk sänkt andningsfrekvens sänkt mental vakenhet dåsighet håglöshet/försoffning kronisk förstoppning illamående minskat blodtryck sammandragna pupiller injektionsspår rinnande näsa extrem viktminskning Spel Tal Humör Beteende Utseende Tillbakadragen Deprimerad Orolig/ängslig Lätt irriterad Dålig aptit Rastlös Sömnlöshet

30 Att känna igen triggers och tecken på missbruk Session 3, bilaga 1 Trigger Vad utlöser missbruk för din anhörig? Personer som är alkohol-, drog- eller spelvänner Platser Sammanhang (t ex bråk, övertidsarbete) Sinnesstämningar/känslor Tidpunkt (särskild veckodag, storhelg, löneutbetalning o s v) Händelser som t ex fotbollsmatcher, fester, sjukdom, hög arbetsbelastning o s v) Annan trigger? Annan trigger?

31 Session 3, bilaga 1 Tecken på missbruk Hur förändras hans eller hennes sätt att prata? Vad gör han/hon annorlunda när hon/han har börjat missbruka? Hur förändras deras sinnesstämning? Finns det några synliga förändringar i deras stil, klädsel, hygien, sömn osv? Andra tecken?

32 Hur vi kan påverka andras beteende? Session 3, bilaga3 Hur kan du påverka din anhörig utan att det uppfattas som tvång eller krav? Hur kan du agera och svara på din anhörigs beteende? Många brukar reagera på oönskade beteende genom att ge tillbaka med samma mynt, straffa eller frysa ut personen. För att visa uppskattning av önskvärda beteenden ges belöningar eller hjälp. CRAFT förordar belöning till din anhörig vid nykterhet/drogfrihet/spelfrihet och ignorering vid missbruk. Förstärka beteende Positiv belöning (föra in något positivt) Försvaga beteende Ta bort något positiv (ignorera) Negativ förstärkning (ta bort något negativt) Bestraffning (föra in något negativt) Positiva belöningar: Att belöna innebär att visa positiv uppmärksamhet för din anhörigs beteende. T ex att titta på när din anhörig spelar fotboll, tittar på en film eller spela kort tillsammans. Det handlar om att vid nykterhet/drogfrihet/spelfrihet göra något din anhörig tycker om. Ge din anhörig skäl att vara nykter, inte ursäkter för att missbruka. Försök att hitta positiva och roliga saker att göra, aktiviteter som kan konkurrera med drogerna. Det blir så småningom en win-win situation för er båda. Varför slutar vi med ett beteende? 1. För att ett konkurrerande beteende får förstärkning. Förstärkningen, den önskade konsekvensen, uteblir för beteendet. = utsläckning, långsiktig effekt 2. För att beteendet bestraffas. Något obehagligt tillförs eller något positivt tas bort. = bestraffning, kortsiktig effekt Session 3, bilaga 3 Session 3, bilaga 3

33 Några tips: Belöna ofta Variera belöningen Gör en koppling mellan belöningar och positiva beteenden Var medveten om konkurrerande belöningar som din anhörig kan få genom andra beteenden. Vad menas? Negativ uppmärksamhet kan upplevas som belöning Att ignorera betyder att inte visa uppmärksamhet (varken positiv eller negativ) Vad innehåller CRAFT? Beteendeanalys Målsättning, mätning och utvärdering Psykoedukation Kunskap om problematik Beteendeförändringar utifrån beteendeanalysen Beteendeexperiment och exponering Kognitiv omstrukturering Systematiskt ifrågasätta av dysfunktionella tankar/tolkningar

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50 Session 4, bilaga 1 Att belöna en anhörig som avstått från ett problembeteende Det är alltid bra att ge beröm och uppmuntran när din anhörig avstått från ett problembeteende. Utöver muntlig uppmuntran och beröm finns flera andra saker som kan upplevas som positiv uppmärksamhet och ge positiv förstärkning. Gör: Spendera tid med honom/henne, gör något roligt när han/hon avstår från problembeteendet Ta en promenad tillsammans Prata om eller diskutera om ämnen han/hon tycker om Laga din anhörigs favorit mat Gå till en restaurang som inte serverar alkohol/har spelmaskiner eller flödar av droger Titta på en film tillsammans Spela kort eller spel tillsammans Ge beröm och stöd Ge små eller billiga gåvor Gör klart en uppgift som han/hon inte vill göra Engagera dig i en verksamhet som din anhörig tycker om Möjliggör för honom/henne att ha rolig med sina vänner Hjälp med en uppgift som han/hon inte mäktat med Hjälp honom/henne att kunna ha roliga aktiviteter, SPA, Massage; gå på fotbollmatch osv Köp eller hjälp honom/henne att köpa något som dem har önskat länge (konsertbiljett, kläder osv) Spara en viss belopp som tecken på att du uppskattar deras nya beteende när de handlar annorlunda. De ska få veta när de kommer att få tillgång till det (när dem flyttar eller om tre månader osv) Större gåvor efter längre tids drogfrihet/nykterhet/spelfrihet som en markering och extra uppmärksamhet Gör Gör Ta ett bad tillsammans(om ni är partner) Erbjuda sexuell aktivitet som du och din partner kan uppskatta (om ni är partner) Läs en bok tillsammans Ge honom/henne en 5 minuters nackmassage Ha en trevlig tid med den person du älskar, med fokus på att njuta av de positiva åtgärder som du erbjuder.

51 Session 4, bilaga 1 Gör inte: Gnäll inte på honom/henne om hans/hennes handlingar sista gången de drack, spelade bort pengar eller använde droger Försök inte att straffa honom/henne för hans/hennes drickande genom att ge "kalla handen" Undvik föreläsning eller rationella förklaringar till varför drickande, spelande eller användning av droger är dåligt Undvik att upprepade gånger förklara varför drickande/spelande/användande av droger "måste sluta" Häll inte alkohol/droger i avloppet eller göm inte pengarna Följ inte honom/henne runt för att se till att han/hon stannar borta från problem Hota inte henne/honom när han dricker/spelar eller använder droger Undvik känslomässig vädjan, gråta eller dylik Undvik skrikande / bråk om problembeteenden som ägde rum i går, förra veckan, etc. Undvik att dricka, spela eller använda droger för att visa honom/henne hur jobbigt det är för anhöriga Agera inte "galen" för att visa den som dricker/spelar/använder droger kan se vad han/hon gör med dig Gör inte Gör inte

52 Session 4, bilaga2 Hantera situationen när din anhörig dricker/spelar eller använder droger Det är bra att ta bort fokus från din anhörig när han eller hon dricker, spelar eller använder droger. Fokusera på dig själv och andra aktiviteter. Säg något i stil med, "Jag kommer att göra andra saker för att jag inte kan njuta av tiden med dig när du dricker/spelar/använder droger. " Gör: Jobba med ditt dagliga schema hitta något att göra för att få dig att inte tänka på din anhörigs drickande/spelande/användning av droger Sysselsätt dig med en favorit hobby eller aktivitet Ta en promenad för att slappna av eller koppla bort Ut ur huset om du känner dig spänd eller frustrerad Ta med barnen ut till en lekplats eller park, eller till en väns eller familjemedlems hus Gå till biblioteket, läs en bok Unna dig ett lugnt bad Använd avslappningstekniker, meditation för att hitta rätt känsla Läs en inspirerande bok, t.ex. poesi, roman eller dylik Delta ett föreningsmöte Tala med en vän eller familjemedlem om vad som bekymrar dig Gör Gör Ta bort uppmärksamhet från din anhörig när han eller hon dricker, spelar eller använder droger. Gör inte: Gnäll inte på honom/henne om hans/hennes handlingar sista gången de drack, spelade bort pengar eller använde droger Försök inte att straffa honom/henne för hans/hennes drickande genom att ge "kalla handen" Undvik föreläsning eller rationella förklaringar till varför drickande, spelande eller användning av droger är dåligt Undvik att upprepade gånger förklara varför drickande/spelande/användande av droger "måste upphöra" Häll inte alkohol/droger i avloppet, göm inte din anhörigs pengar Följ inte honom/henne runt för att se till att han/hon stannar borta från problem Hota inte henne/honom när missbruk förekommer "Täck" inte för hans/hennes problembeteende

53 Undvik känslomässig vädjan, gråta eller dylik Försök inte att prata med honom / henne om viktiga beslut, som framtiden för er relation Tala inte med andra om hans problembeteende på ett sätt eller på en plats som han/hon kan höra. T.ex. i samtal med andra anhöriga eller barnen Försök inte att engagera honom/henne i en rolig aktivitet för att minska spänningen Gör inte Gör inte

54

55

56

57

58

59

60

61

62 Session 5, bilaga 1 Ofta hamnar vi i diskussion med våra missbrukande anhöriga innan vi vet det. Ibland är vi arga och verkligen vill låta dem veta hur vi känner, och andra gånger verkar munhuggandet bara smyga upp på oss. Om du deltar i denna utbildning finns det en del av dig som vill att detta ska sluta. Det första steget är att bli mer medveten och förstå vad som händer i dessa "diskussioner". Han/hon kommer hem berusade efter ett besök på lokala puben, har druckit i flera timmar och vill ej prata om det. - Vad har du varit? Jag har väntat på dig i flera timmar. Har du druckit igen? - Sluta tjata på mig! Jag orkar inte med det. - Du har lovat mig fler gånger att sluta med det. - Sluta! Jag ber dig sluta. Jag orkar inte just nu! - Jag orkar inte heller. Hur länge det här ska pågå? Din son har suttit vid datorn hela kvällen och är inne i en ny omgång av spel med sina vänner i fjärran. - När ska du sluta spela? - Vad har du med det att göra? Varför tjatar alla om mitt spelande? - Har du varit på arbetsförmedlingen? - Du vet väl att det är ingen idé att gå dit. Jag får inget jobb. Hur många gånger ska jag säga det? - Om man söker seriöst - Börja inte igen! Du vet inte vad du pratar om. Det finns flera hundra tusen arbetslösa och du pratar fortfarandet om att allt är mitt fel. Otroligt! - Jag menar att du inte kan sluta försöka. - Jag vet vad jag gör och när jag ska söka jobb. Sluta oroa dig! Jag flyttar så fort jag hittar jobb och bostad. - Jag menade inte så... - Jag vill vara i fred nu. Jag behöver ingenting, vill inte ens ha mat. Är du nöjd nu? - - Din partner kommer hem smygande, har varit på svartklubb och tagit droger. - Har du rökt på nu igen? - Nej, jag träffade bara polarna. Session 5, bilaga 1

63 - Du har varit där i flera timmar utan att ta droger? - Ja! Vad menar du, säger du att jag ljuger? - Jag vet inte vad jag skulle tro längre. - Det är inte mitt fel att du blivit så. - Vems fel är det? - Jag vill inte prata om det? Jag är trött på alla anklagelser och bråk. - Vad vill du? Jag orkar inte betala alla räkningarna ensam en gång till. - Vad har det med saken att göra. Vem sa det att du ska göra det. Det är inte pengar vi pratar om

64 Session 5, bilaga 2 Kommunikationsträning Kommunikationsproblem kan orsaka återfall. Positiv kommunikation är smittsamt. Öva gärna först med andra i familjen eller vänner. Välj någon/några aspekter att öva på. Tips: Välj rätt tid och plats Var lugn och samlad Uttryck dig kortfattat Positiv formulering (närvaro av något) Ge beröm innan du tar fram en kritik Specifikt beteende (ej tankar, känslor) som lättare kan utvärderas Uttrycka känslor i jag-form, lugnt utan att anklaga Kontrollera dina tolkningar (menar du? har jag förstått rätt?) Visa förståelse Ta på dig del av ansvaret (din missbrukande anhörig blir mindre försvarsinställd) Erbjud dig att hjälpa till 1. Föreställ dig känslomässigt en situation, att det verkligen händer. 2. Vad är önskvärt beteende, hur skulle du vilja göra i situationen? 3. Öva kort stund. 4. Vad var bra och vad behöver förbättras? 5. Öva igen, till tillräcklig förbättring. 6. Ev omvända roller så att du kan sätta dig in i den anhöriges respons. 7. Var förberedd på att din anhörige kanske inte svarar önskvärt

65

66

67

68

69

70

71

72 Känslor och dess funktioner Session 6, bilaga 1 Känsla Impuls att göra Känslans funktion Rädsla Sorg Skam Ilska Fly, undvika, bli passiv, söka skydd och hjälp Dra sig undan, bli passiv, gråta, grubbla Avbryta beteenden, gömma sig, gå undan Attackera verbalt eller fysiskt, hämnas Undvika faror och söka skydd Skapa eftertanke, fortsätta bibehålla det värdefulla, börja tänka på nya livet efter en förlust Stoppa beteenden, hålla sig till värderingar och regler och normer Förbereda försvaret, hindra andra från att angripa eller ingripa Äckel/avsmak Kräkas, få bort, spotta ut Skydda från att få i sig något som är farligt Avsky Ta bort sig ifrån eller få undan Skydda mot något yttre som kan skada Intresse/nyfikenhet/upphetsning/attraktion Närma sig, undersöka, pröva Närma sig något som uppfattas som behagligt eller fördelaktigt som ger viktig information Glädje/stolthet/lugn/kärlek Hålla sig kvar, fortsätta en aktivitet Öka det behagliga, vila och avslappning Förvåning Stanna upp och tänka efter Stanna upp, ompröva

73 Att reglera känslor Session 6, bilaga 2 Förstå känslor Vilka är känslorna? Varför har vi dem? Hur använder vi dem? Minska känslomässig sårbarhet Äta, sova och motionera Planera positiva saker Minska känslomässigt lidande Mindfulness/acceptans Surfa på känslan Handla tvärtemot dina impulser/känslor Fly inte Undvik inte Handla inte utan tanke på konsekvenser/destruktivt

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84 Session 7, bilaga 1 Att utveckla ditt sociala stöd Ett stödsystem består av alla de människor som hjälper dig. T ex familj, vänner, arbetskamrater, grannar, föreningsmedlemmar, människor med gemensamma fritidsintressen e t c. Alla du kan dra nytta av och lära dig av på olika sätt. Du kan etablera nya eller återupprätta gamla relationer. Hur kan du utveckla ett stödsystem? Återuppliva gammal vänskap. Plocka upp telefonen och ringa den personen som du inte har haft kontakt med på ett tag, tex en gammal vän eller en släkting. Bjud över på kaffe eller mat eller gå på restaurang. Fundera på 4 personer som du inte har sett på ett tag, men som du kan kontakta Öva "småprat": Starta samtal med andra och bryta isen. Det är möjligt att din granne eller bekant också vill ha någon att prata med. Utveckla dina färdigheter i samtalsteknik. Bryt först isen genom att säga "Hej." Be den andra personen berätta om sig själv, vad de har gjort, vad de är intresserade av, o s v. Berätta lite om vad du har gjort eller vad du tycker. Öva två och två. Utveckla intressen som du kan dela med andra. Hitta en hobby som du gillar som kan hjälpa dig att träffa andra. Fråga runt, titta i tidningen eller på internet. Vilka tre saker vill du göra tillsammans med andra? (ex bowling, vandring, sjunga i kör o s v) Hitta någon som du kan prata med och anförtro dig till i. En nära vän eller familjemedlem kan ge andra perspektiv och idéer. Du kan få hjälp att hitta fler saker du tycker om att göra och alternativa aktiviteter med din anhörig. Ni kan öva på olika situationer tillsammans. Du kan söka skydd vid behov. Du kan behöva ventilera dina känslor med någon och kan "blåsa ut lite ånga/ventilera". Tänk på ett fåtal personer som du redan kan prata med eller som du skulle kunna prata med

85 Session 7, bilaga 2 Det är extremt viktigt och nyttigt när du hitta olika sätt att belöna dig själv i stora och små doser. Tänk på att även om det finns hinder för att belöna sig själv kan de övervinnas. Använd skalorna nedan för att betygsätta varje eventuell hinder (sannolikheten att det är ett hinder för dig). Jag har inte belönat mig på jätte länge Jag har inte pengar Jag har inte tid Jag vet inte hur Jag förtjänar inte det Jag kommer att känna skam och skuld om jag belönar mig Eftersom jag inte kan belöna mig ordentlig avstår jag all sort av belöning Det kommer skapa konflikter hemma Jag orkar inte Det är orättvist Annat Annat Annat

86 Session 7, bilaga 2 Du kan välja att belöna dig själv. Det är bra att veta att det inte är självisk att hitta ett bra sätt att ta hand om sig själv. Genom att belöna dig själv, kan du upprätthålla en positiv inställning och uppmuntra positivt beteende hos dig själv. Bedöm varje aktivitet vad gäller sannolikheten att du kommer faktiskt gör det. Ta en promenad Ta ett bad Laga och äta en favorit maträtt Prata med en vän Köpa mig en liten sak "bara för att" Läsa en bok Lyssna på musik Besök familjen Föreningsaktivitet Träning eller sport Teater eller bio Andra aktiviteter Andra aktiviteter

87 Session 7, bilaga 3 Upptäcka hot och våld i din omgivning Det här är några sätt att en person i ett förhållande kan skrämma eller kontrollera andra. Det mest extrema sättet är våld mot den andra personen. Ekonomisk kontroll: inte låta skaffa jobb tvinga att be om pengar ge bidrag ta pengarna inte låta ha tillgång till sin inkomst Isolering: kontrollera vad den andre gör, var han/hon går, vilka han/hon träffar och pratar med. Använda barnen: ge skuldkänslor angående barnen använda barnen för att förmedla meddelanden hota att ta barnen Använda indirekta hot: göra den andre rädd med handlingar eller gester slå sönder saker förstöra tillhörigheter misshandla husdjur visar tillhygge, vapen eller annat Känslomässiga övergrepp: förnedra få den andre att tycka illa om sig själv tilltala kränkande övertyga den andre att hon/han är galen förödmjuka ge skuldkänslor Använda tvång och direkta hot: hota att skada honom/henne hota att lämna, att begå självmord eller anmäla till socialtjänsten tvinga den andre att ta tillbaka sin anmälan eller att göra något kriminellt Minimera, förneka och skylla ifrån sig: hota att avslöja eller anklaga den andre för att begå kriminella handlingar flytta ansvaret för missbruk... "du bad om det!"

88 Våldsamt beteende: dunka eller snärta blockera en utgång eller hålla ned slå eller sparka Sexuellt våld:(gäller partner) manipulera eller ge skuldkänslor för påtvingade sexuella handlingar tvinga en person att utföra oönskade sexuella handlingar sexuella övergrepp * Misshandel Intervention Project, Duluth, MN

89 Session 7, bilaga 4 Stämmer de nedanstående påståenden på din anhörig? 1. Generar dig med dåliga namn och sarkasm? Ja Nej 2. Tittar på dig eller agerar på ett sätt som skrämmer dig? Ja Nej 3. Kontrollerar vad du gör/ vem du pratar med, eller om du går ut? Ja Nej 4. Hindrar dig från att träffa eller prata med vänner och familj? Ja Nej 5. Hindra dig från att få eller behålla ett arbete? Ja Nej 6. Tar dina pengar för att få kontroll över dig? Ja Nej 7. Fattar alla beslut? Ja Nej 8. Anklagar dig att vara en dålig förälder/hotar att ta barnen? Ja Nej 9. Bagatelliserar/förnekar missbruket, skyller missbruket på dig? Ja Nej 10. Förstör din bostad? Ja Nej 11. Skrämmer dig med pistoler, knivar eller andra vapen? Ja Nej 12. Knuffar, slår, eller sparkar dig? Ja Nej 13. Tvingar dig att släppa åtal eller anmälan? Ja Nej 14. Hotar att skada eller döda ditt husdjur? Ja Nej 15. Hotar att begå självmord om du lämnar honom/henne? Ja Nej 16. Hotar att döda dig? Ja Nej Om du svarat ja på ens en av dessa frågor, kan du vara med i en hotfull relation. Om du svarade Ja på fråga 11, 12, 14, eller 16 ditt liv kan vara i fara. Vänligen sök hjälp innan det är för sent. Skaffa stöd och stödpersoner för att förhindra våld eller hantera våld i hemmet. 1. För hur många i din umgängeskrets har du berättat om trakasserier eller våld som du utsatts för? 2. Med hur många människor kan du prata med om din relation? 3. Hur många människor skulle tro och stödja dig? 4. Vart skulle du gå om du behöver en säker plats att bo?

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105 Session 8, bilaga1 Förutse negativa konsekvenser /Tillåta negativa konsekvenser Negativa konsekvenser som du kan tillåta om din anhörig dricker / drogar/spelar: Troliga reaktioner från din anhörig: Ditt svar på dessa reaktioner: (Planering kan hjälpa dig att klargöra exakt vad du önskar ska hända, men på samma gång förbereder du dig för "det värsta".)

106 Session 8, bilaga 2 Separeras eller bli ihop igen och allt däremellan! 1. Fortsätta utan några förändringar. Det är möjligt att besluta att fortsätta som det är just nu. Du kan tycka att förändringar kan bli svårt och kostsamma för tillfället. Om du senare ändrar dig och vill ha förändring bör du gå igenom utbildningsmaterialen igen och upprepa proceduren. 2. Ta små steg framåt. Du har redan tagit några steg genom att gå på utbildningen och lärt dig nya färdigheter. Vi rekommenderar att du prioriterar kommunikation och att ägna tid åt dig själv. 3. Att begränsa den verbala kontakten. Du vill dra ner på samtal och diskussioner för att minska risken för bråk och tråkigheter. Du kan ha korta planerade samtal under dagen eller korta samtal vid behov för att lösa problem. 4. Att begränsa den fysiska kontakten. Du skulle kunna hitta andra sysselsättningar eller hobby för att minska den fysiska kontakten, speciellt när din anhörig är påverkad. Det kan minska bråk och gräl samt ta bort den negativa uppmärksamheten som förstärkare. 5. Att separera tillfälligt. När du behöver fundera över er relation och hur du vill fortsätta ditt liv kan en sådan lösning behövas. Du kan bestämma en viss tid då ni bor separat utan att träffas eller prata med varandra, alternativt en annan typ av tillfällig separation utifrån er relation och dina möjligheter. 6. Permanentseparation är en annan lösning. Det är inte lätt eller smärtfritt, men det kan vara enda lösningen i vissa situationer. Separation eller skilsmässa kan vara enda räddningen för din hälsa och ditt välbefinnande.

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121 Session 9, bilaga1 Mål1: Mål2: Mål3:

122