Arbetsbok. CRAFT 2,0 : Ett anhörigprogram. Saber Mehdizadeh, Botkyrka kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsbok. CRAFT 2,0 : Ett anhörigprogram. Saber Mehdizadeh, Botkyrka kommun"

Transkript

1 Arbetsbok CRAFT 2,0 : Ett anhörigprogram Saber Mehdizadeh, Botkyrka kommun 2014

2 Arbetsboken består av alla Powerpoint presentationer som används under kursen. Även alla bilagor och övningsblad som är relaterade till sessionerna har samlats här i boken. Ordningsföljeden är endast en rekommendation och kan ändras efter deltagarnas behov.

3

4

5

6

7

8

9 Session1, bilaga1 Tillfredsskala för dig och din anhörig Hur nöjd är du med din nuvarande? Siffran 1 betyder totalt missnöjd och 10 betyder helt nöjd. Markera dig själv med X på linjen och din anhörig med en. Du markerar din upplevelse av dina problem och din anhörigs problem. 5 Ekonomi Arbete Föräldraskap Relationen Social aktivitet Fysisk hälsa Psykisk hälsa Relation med släkt och vänner 10

10 5 Skola/utbildning Tillit och förtroende Juridiska frågor Annat: Annat: Annat: Annat: 1 10

11 Session 1, bilaga 2 Strategi Hur ofta användes den? Din anhörigs reaktioner Prata om missbrukets negativa konsekvenser Ignorera dagen efter missbruk Sitta och tjura när missbruk pågår Vädja att sluta Klagomål och tjat Förstöra möjligheter att missbruka Insistera på vård Bli arg men vara tyst Blir arg och skrika Blir arg och slå Hota att kontakta myndigheter Kontakta polis eller andra myndigheter Göra som din anhörig för att visa hur dåligt det är Annat

12 Vad kan du ha för nytta av CRAFT? Session 1, bilaga 3 1) Att känna sig mindre ångestladdad, orolig, ledsen, skamfull och överväldigad av livssituationen. 2) Bättre självförtroende. 3) Mera njutbara sociala aktiviteter med eller utan den anhörige. 4) Din missbrukande anhörig söker vård och stannar i vårdprocessen. 5) Missbruket minskar eller upphör. 6) Din ekonomi blir bättre om missbruket minskar eller upphör. 7) Mer roliga familjeaktiviteter eller andra sociala aktiviteter när din missbrukande anhörig är med och vill ta del av familjelivet. 8) Färre problem med barnen när båda föräldrarna delar på ansvaret. 9) Bättre relation med partner skapar/underlättar problemlösning och samarbete. 10) Bättre sexuellt liv. OBS! Vid förekomst av våld i relationen bör man söka extra stöd och hjälp av experter. Prata gärna med kursledarna om du behöver diskutera enskilt.

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28 Session 3, bilaga 2 Vanliga kännetecken på användning av alkohol, droger och spel Depressiva medel (alkohol, barbiturater, bensodiazepiner o s v) Tal Humör Beteende Utseende Sluddrig andningslukt (alkohol) agiterade labil deprimerad irriterad upprymd passiv ostadig gång försämrat omdöme försämrad motorik dåsighet förvirrad minnesluckor illamående blackout skakningar röda ögon dålig hygien rödprickig hud Cannabis (hasch, marijuana) Tal Humör Beteende Utseende Pratsam högljudd utbrott rökig andedräkt Dum passiv tillbakadragen labil avslappnad förstärkt känsloläge försämrad koordination långsamma reflexer förhöjd aptit obefogat skratt försämrad uppmärksamhet försämrat minne brist på energi låg motivation flashbacks ökad hjärtfrekvens vidgade pupiller blodsprängda ögon torr mun rökdoftande kläder Hallucinogener (LSD, fler? Tal Humör Beteende Utseende långsam högljudd förvrängt Orolig deprimerad labil utbrott blandning av sinnen förvirrad försämrad koordination hallucinationer visuella störningar agiterade desorienterad vanföreställningar flashbacks ökad hjärtfrekvens vidgade pupiller blodsprängda ögon torr mun dålig hårvård

29 Session 3, bilaga 2 Stimulantia (cocaine, crack, methamphetamine, ecstasy o s v) Tal Humör Beteende Utseende Accelererat saknar kontinuitet byter ämne snabbt och ofta våldsam oberäknelig orolig/ängslig förhöjt stämningsläge ökad andningsfrekvens förhöjd mental vakenhet förvirrad paranoida tankar rastlös sömnlöshet förlust av aptit hög energi nivå förhöjt blodtryck ökad hjärtfrekvens förvrängda uppfattningar vidgade pupiller torr mun rinnande näsa extrem viktminskning Opiater (heroin, morfin o s v) Tal Humör Beteende Utseende sluddrig långsam i tal butter, sur oberörd tillbakadragen euforisk sänkt andningsfrekvens sänkt mental vakenhet dåsighet håglöshet/försoffning kronisk förstoppning illamående minskat blodtryck sammandragna pupiller injektionsspår rinnande näsa extrem viktminskning Spel Tal Humör Beteende Utseende Tillbakadragen Deprimerad Orolig/ängslig Lätt irriterad Dålig aptit Rastlös Sömnlöshet

30 Att känna igen triggers och tecken på missbruk Session 3, bilaga 1 Trigger Vad utlöser missbruk för din anhörig? Personer som är alkohol-, drog- eller spelvänner Platser Sammanhang (t ex bråk, övertidsarbete) Sinnesstämningar/känslor Tidpunkt (särskild veckodag, storhelg, löneutbetalning o s v) Händelser som t ex fotbollsmatcher, fester, sjukdom, hög arbetsbelastning o s v) Annan trigger? Annan trigger?

31 Session 3, bilaga 1 Tecken på missbruk Hur förändras hans eller hennes sätt att prata? Vad gör han/hon annorlunda när hon/han har börjat missbruka? Hur förändras deras sinnesstämning? Finns det några synliga förändringar i deras stil, klädsel, hygien, sömn osv? Andra tecken?

32 Hur vi kan påverka andras beteende? Session 3, bilaga3 Hur kan du påverka din anhörig utan att det uppfattas som tvång eller krav? Hur kan du agera och svara på din anhörigs beteende? Många brukar reagera på oönskade beteende genom att ge tillbaka med samma mynt, straffa eller frysa ut personen. För att visa uppskattning av önskvärda beteenden ges belöningar eller hjälp. CRAFT förordar belöning till din anhörig vid nykterhet/drogfrihet/spelfrihet och ignorering vid missbruk. Förstärka beteende Positiv belöning (föra in något positivt) Försvaga beteende Ta bort något positiv (ignorera) Negativ förstärkning (ta bort något negativt) Bestraffning (föra in något negativt) Positiva belöningar: Att belöna innebär att visa positiv uppmärksamhet för din anhörigs beteende. T ex att titta på när din anhörig spelar fotboll, tittar på en film eller spela kort tillsammans. Det handlar om att vid nykterhet/drogfrihet/spelfrihet göra något din anhörig tycker om. Ge din anhörig skäl att vara nykter, inte ursäkter för att missbruka. Försök att hitta positiva och roliga saker att göra, aktiviteter som kan konkurrera med drogerna. Det blir så småningom en win-win situation för er båda. Varför slutar vi med ett beteende? 1. För att ett konkurrerande beteende får förstärkning. Förstärkningen, den önskade konsekvensen, uteblir för beteendet. = utsläckning, långsiktig effekt 2. För att beteendet bestraffas. Något obehagligt tillförs eller något positivt tas bort. = bestraffning, kortsiktig effekt Session 3, bilaga 3 Session 3, bilaga 3

33 Några tips: Belöna ofta Variera belöningen Gör en koppling mellan belöningar och positiva beteenden Var medveten om konkurrerande belöningar som din anhörig kan få genom andra beteenden. Vad menas? Negativ uppmärksamhet kan upplevas som belöning Att ignorera betyder att inte visa uppmärksamhet (varken positiv eller negativ) Vad innehåller CRAFT? Beteendeanalys Målsättning, mätning och utvärdering Psykoedukation Kunskap om problematik Beteendeförändringar utifrån beteendeanalysen Beteendeexperiment och exponering Kognitiv omstrukturering Systematiskt ifrågasätta av dysfunktionella tankar/tolkningar

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50 Session 4, bilaga 1 Att belöna en anhörig som avstått från ett problembeteende Det är alltid bra att ge beröm och uppmuntran när din anhörig avstått från ett problembeteende. Utöver muntlig uppmuntran och beröm finns flera andra saker som kan upplevas som positiv uppmärksamhet och ge positiv förstärkning. Gör: Spendera tid med honom/henne, gör något roligt när han/hon avstår från problembeteendet Ta en promenad tillsammans Prata om eller diskutera om ämnen han/hon tycker om Laga din anhörigs favorit mat Gå till en restaurang som inte serverar alkohol/har spelmaskiner eller flödar av droger Titta på en film tillsammans Spela kort eller spel tillsammans Ge beröm och stöd Ge små eller billiga gåvor Gör klart en uppgift som han/hon inte vill göra Engagera dig i en verksamhet som din anhörig tycker om Möjliggör för honom/henne att ha rolig med sina vänner Hjälp med en uppgift som han/hon inte mäktat med Hjälp honom/henne att kunna ha roliga aktiviteter, SPA, Massage; gå på fotbollmatch osv Köp eller hjälp honom/henne att köpa något som dem har önskat länge (konsertbiljett, kläder osv) Spara en viss belopp som tecken på att du uppskattar deras nya beteende när de handlar annorlunda. De ska få veta när de kommer att få tillgång till det (när dem flyttar eller om tre månader osv) Större gåvor efter längre tids drogfrihet/nykterhet/spelfrihet som en markering och extra uppmärksamhet Gör Gör Ta ett bad tillsammans(om ni är partner) Erbjuda sexuell aktivitet som du och din partner kan uppskatta (om ni är partner) Läs en bok tillsammans Ge honom/henne en 5 minuters nackmassage Ha en trevlig tid med den person du älskar, med fokus på att njuta av de positiva åtgärder som du erbjuder.

51 Session 4, bilaga 1 Gör inte: Gnäll inte på honom/henne om hans/hennes handlingar sista gången de drack, spelade bort pengar eller använde droger Försök inte att straffa honom/henne för hans/hennes drickande genom att ge "kalla handen" Undvik föreläsning eller rationella förklaringar till varför drickande, spelande eller användning av droger är dåligt Undvik att upprepade gånger förklara varför drickande/spelande/användande av droger "måste sluta" Häll inte alkohol/droger i avloppet eller göm inte pengarna Följ inte honom/henne runt för att se till att han/hon stannar borta från problem Hota inte henne/honom när han dricker/spelar eller använder droger Undvik känslomässig vädjan, gråta eller dylik Undvik skrikande / bråk om problembeteenden som ägde rum i går, förra veckan, etc. Undvik att dricka, spela eller använda droger för att visa honom/henne hur jobbigt det är för anhöriga Agera inte "galen" för att visa den som dricker/spelar/använder droger kan se vad han/hon gör med dig Gör inte Gör inte

52 Session 4, bilaga2 Hantera situationen när din anhörig dricker/spelar eller använder droger Det är bra att ta bort fokus från din anhörig när han eller hon dricker, spelar eller använder droger. Fokusera på dig själv och andra aktiviteter. Säg något i stil med, "Jag kommer att göra andra saker för att jag inte kan njuta av tiden med dig när du dricker/spelar/använder droger. " Gör: Jobba med ditt dagliga schema hitta något att göra för att få dig att inte tänka på din anhörigs drickande/spelande/användning av droger Sysselsätt dig med en favorit hobby eller aktivitet Ta en promenad för att slappna av eller koppla bort Ut ur huset om du känner dig spänd eller frustrerad Ta med barnen ut till en lekplats eller park, eller till en väns eller familjemedlems hus Gå till biblioteket, läs en bok Unna dig ett lugnt bad Använd avslappningstekniker, meditation för att hitta rätt känsla Läs en inspirerande bok, t.ex. poesi, roman eller dylik Delta ett föreningsmöte Tala med en vän eller familjemedlem om vad som bekymrar dig Gör Gör Ta bort uppmärksamhet från din anhörig när han eller hon dricker, spelar eller använder droger. Gör inte: Gnäll inte på honom/henne om hans/hennes handlingar sista gången de drack, spelade bort pengar eller använde droger Försök inte att straffa honom/henne för hans/hennes drickande genom att ge "kalla handen" Undvik föreläsning eller rationella förklaringar till varför drickande, spelande eller användning av droger är dåligt Undvik att upprepade gånger förklara varför drickande/spelande/användande av droger "måste upphöra" Häll inte alkohol/droger i avloppet, göm inte din anhörigs pengar Följ inte honom/henne runt för att se till att han/hon stannar borta från problem Hota inte henne/honom när missbruk förekommer "Täck" inte för hans/hennes problembeteende

53 Undvik känslomässig vädjan, gråta eller dylik Försök inte att prata med honom / henne om viktiga beslut, som framtiden för er relation Tala inte med andra om hans problembeteende på ett sätt eller på en plats som han/hon kan höra. T.ex. i samtal med andra anhöriga eller barnen Försök inte att engagera honom/henne i en rolig aktivitet för att minska spänningen Gör inte Gör inte

54

55

56

57

58

59

60

61

62 Session 5, bilaga 1 Ofta hamnar vi i diskussion med våra missbrukande anhöriga innan vi vet det. Ibland är vi arga och verkligen vill låta dem veta hur vi känner, och andra gånger verkar munhuggandet bara smyga upp på oss. Om du deltar i denna utbildning finns det en del av dig som vill att detta ska sluta. Det första steget är att bli mer medveten och förstå vad som händer i dessa "diskussioner". Han/hon kommer hem berusade efter ett besök på lokala puben, har druckit i flera timmar och vill ej prata om det. - Vad har du varit? Jag har väntat på dig i flera timmar. Har du druckit igen? - Sluta tjata på mig! Jag orkar inte med det. - Du har lovat mig fler gånger att sluta med det. - Sluta! Jag ber dig sluta. Jag orkar inte just nu! - Jag orkar inte heller. Hur länge det här ska pågå? Din son har suttit vid datorn hela kvällen och är inne i en ny omgång av spel med sina vänner i fjärran. - När ska du sluta spela? - Vad har du med det att göra? Varför tjatar alla om mitt spelande? - Har du varit på arbetsförmedlingen? - Du vet väl att det är ingen idé att gå dit. Jag får inget jobb. Hur många gånger ska jag säga det? - Om man söker seriöst - Börja inte igen! Du vet inte vad du pratar om. Det finns flera hundra tusen arbetslösa och du pratar fortfarandet om att allt är mitt fel. Otroligt! - Jag menar att du inte kan sluta försöka. - Jag vet vad jag gör och när jag ska söka jobb. Sluta oroa dig! Jag flyttar så fort jag hittar jobb och bostad. - Jag menade inte så... - Jag vill vara i fred nu. Jag behöver ingenting, vill inte ens ha mat. Är du nöjd nu? - - Din partner kommer hem smygande, har varit på svartklubb och tagit droger. - Har du rökt på nu igen? - Nej, jag träffade bara polarna. Session 5, bilaga 1

63 - Du har varit där i flera timmar utan att ta droger? - Ja! Vad menar du, säger du att jag ljuger? - Jag vet inte vad jag skulle tro längre. - Det är inte mitt fel att du blivit så. - Vems fel är det? - Jag vill inte prata om det? Jag är trött på alla anklagelser och bråk. - Vad vill du? Jag orkar inte betala alla räkningarna ensam en gång till. - Vad har det med saken att göra. Vem sa det att du ska göra det. Det är inte pengar vi pratar om

64 Session 5, bilaga 2 Kommunikationsträning Kommunikationsproblem kan orsaka återfall. Positiv kommunikation är smittsamt. Öva gärna först med andra i familjen eller vänner. Välj någon/några aspekter att öva på. Tips: Välj rätt tid och plats Var lugn och samlad Uttryck dig kortfattat Positiv formulering (närvaro av något) Ge beröm innan du tar fram en kritik Specifikt beteende (ej tankar, känslor) som lättare kan utvärderas Uttrycka känslor i jag-form, lugnt utan att anklaga Kontrollera dina tolkningar (menar du? har jag förstått rätt?) Visa förståelse Ta på dig del av ansvaret (din missbrukande anhörig blir mindre försvarsinställd) Erbjud dig att hjälpa till 1. Föreställ dig känslomässigt en situation, att det verkligen händer. 2. Vad är önskvärt beteende, hur skulle du vilja göra i situationen? 3. Öva kort stund. 4. Vad var bra och vad behöver förbättras? 5. Öva igen, till tillräcklig förbättring. 6. Ev omvända roller så att du kan sätta dig in i den anhöriges respons. 7. Var förberedd på att din anhörige kanske inte svarar önskvärt

65

66

67

68

69

70

71

72 Känslor och dess funktioner Session 6, bilaga 1 Känsla Impuls att göra Känslans funktion Rädsla Sorg Skam Ilska Fly, undvika, bli passiv, söka skydd och hjälp Dra sig undan, bli passiv, gråta, grubbla Avbryta beteenden, gömma sig, gå undan Attackera verbalt eller fysiskt, hämnas Undvika faror och söka skydd Skapa eftertanke, fortsätta bibehålla det värdefulla, börja tänka på nya livet efter en förlust Stoppa beteenden, hålla sig till värderingar och regler och normer Förbereda försvaret, hindra andra från att angripa eller ingripa Äckel/avsmak Kräkas, få bort, spotta ut Skydda från att få i sig något som är farligt Avsky Ta bort sig ifrån eller få undan Skydda mot något yttre som kan skada Intresse/nyfikenhet/upphetsning/attraktion Närma sig, undersöka, pröva Närma sig något som uppfattas som behagligt eller fördelaktigt som ger viktig information Glädje/stolthet/lugn/kärlek Hålla sig kvar, fortsätta en aktivitet Öka det behagliga, vila och avslappning Förvåning Stanna upp och tänka efter Stanna upp, ompröva

73 Att reglera känslor Session 6, bilaga 2 Förstå känslor Vilka är känslorna? Varför har vi dem? Hur använder vi dem? Minska känslomässig sårbarhet Äta, sova och motionera Planera positiva saker Minska känslomässigt lidande Mindfulness/acceptans Surfa på känslan Handla tvärtemot dina impulser/känslor Fly inte Undvik inte Handla inte utan tanke på konsekvenser/destruktivt

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84 Session 7, bilaga 1 Att utveckla ditt sociala stöd Ett stödsystem består av alla de människor som hjälper dig. T ex familj, vänner, arbetskamrater, grannar, föreningsmedlemmar, människor med gemensamma fritidsintressen e t c. Alla du kan dra nytta av och lära dig av på olika sätt. Du kan etablera nya eller återupprätta gamla relationer. Hur kan du utveckla ett stödsystem? Återuppliva gammal vänskap. Plocka upp telefonen och ringa den personen som du inte har haft kontakt med på ett tag, tex en gammal vän eller en släkting. Bjud över på kaffe eller mat eller gå på restaurang. Fundera på 4 personer som du inte har sett på ett tag, men som du kan kontakta Öva "småprat": Starta samtal med andra och bryta isen. Det är möjligt att din granne eller bekant också vill ha någon att prata med. Utveckla dina färdigheter i samtalsteknik. Bryt först isen genom att säga "Hej." Be den andra personen berätta om sig själv, vad de har gjort, vad de är intresserade av, o s v. Berätta lite om vad du har gjort eller vad du tycker. Öva två och två. Utveckla intressen som du kan dela med andra. Hitta en hobby som du gillar som kan hjälpa dig att träffa andra. Fråga runt, titta i tidningen eller på internet. Vilka tre saker vill du göra tillsammans med andra? (ex bowling, vandring, sjunga i kör o s v) Hitta någon som du kan prata med och anförtro dig till i. En nära vän eller familjemedlem kan ge andra perspektiv och idéer. Du kan få hjälp att hitta fler saker du tycker om att göra och alternativa aktiviteter med din anhörig. Ni kan öva på olika situationer tillsammans. Du kan söka skydd vid behov. Du kan behöva ventilera dina känslor med någon och kan "blåsa ut lite ånga/ventilera". Tänk på ett fåtal personer som du redan kan prata med eller som du skulle kunna prata med

85 Session 7, bilaga 2 Det är extremt viktigt och nyttigt när du hitta olika sätt att belöna dig själv i stora och små doser. Tänk på att även om det finns hinder för att belöna sig själv kan de övervinnas. Använd skalorna nedan för att betygsätta varje eventuell hinder (sannolikheten att det är ett hinder för dig). Jag har inte belönat mig på jätte länge Jag har inte pengar Jag har inte tid Jag vet inte hur Jag förtjänar inte det Jag kommer att känna skam och skuld om jag belönar mig Eftersom jag inte kan belöna mig ordentlig avstår jag all sort av belöning Det kommer skapa konflikter hemma Jag orkar inte Det är orättvist Annat Annat Annat

86 Session 7, bilaga 2 Du kan välja att belöna dig själv. Det är bra att veta att det inte är självisk att hitta ett bra sätt att ta hand om sig själv. Genom att belöna dig själv, kan du upprätthålla en positiv inställning och uppmuntra positivt beteende hos dig själv. Bedöm varje aktivitet vad gäller sannolikheten att du kommer faktiskt gör det. Ta en promenad Ta ett bad Laga och äta en favorit maträtt Prata med en vän Köpa mig en liten sak "bara för att" Läsa en bok Lyssna på musik Besök familjen Föreningsaktivitet Träning eller sport Teater eller bio Andra aktiviteter Andra aktiviteter

87 Session 7, bilaga 3 Upptäcka hot och våld i din omgivning Det här är några sätt att en person i ett förhållande kan skrämma eller kontrollera andra. Det mest extrema sättet är våld mot den andra personen. Ekonomisk kontroll: inte låta skaffa jobb tvinga att be om pengar ge bidrag ta pengarna inte låta ha tillgång till sin inkomst Isolering: kontrollera vad den andre gör, var han/hon går, vilka han/hon träffar och pratar med. Använda barnen: ge skuldkänslor angående barnen använda barnen för att förmedla meddelanden hota att ta barnen Använda indirekta hot: göra den andre rädd med handlingar eller gester slå sönder saker förstöra tillhörigheter misshandla husdjur visar tillhygge, vapen eller annat Känslomässiga övergrepp: förnedra få den andre att tycka illa om sig själv tilltala kränkande övertyga den andre att hon/han är galen förödmjuka ge skuldkänslor Använda tvång och direkta hot: hota att skada honom/henne hota att lämna, att begå självmord eller anmäla till socialtjänsten tvinga den andre att ta tillbaka sin anmälan eller att göra något kriminellt Minimera, förneka och skylla ifrån sig: hota att avslöja eller anklaga den andre för att begå kriminella handlingar flytta ansvaret för missbruk... "du bad om det!"

88 Våldsamt beteende: dunka eller snärta blockera en utgång eller hålla ned slå eller sparka Sexuellt våld:(gäller partner) manipulera eller ge skuldkänslor för påtvingade sexuella handlingar tvinga en person att utföra oönskade sexuella handlingar sexuella övergrepp * Misshandel Intervention Project, Duluth, MN

89 Session 7, bilaga 4 Stämmer de nedanstående påståenden på din anhörig? 1. Generar dig med dåliga namn och sarkasm? Ja Nej 2. Tittar på dig eller agerar på ett sätt som skrämmer dig? Ja Nej 3. Kontrollerar vad du gör/ vem du pratar med, eller om du går ut? Ja Nej 4. Hindrar dig från att träffa eller prata med vänner och familj? Ja Nej 5. Hindra dig från att få eller behålla ett arbete? Ja Nej 6. Tar dina pengar för att få kontroll över dig? Ja Nej 7. Fattar alla beslut? Ja Nej 8. Anklagar dig att vara en dålig förälder/hotar att ta barnen? Ja Nej 9. Bagatelliserar/förnekar missbruket, skyller missbruket på dig? Ja Nej 10. Förstör din bostad? Ja Nej 11. Skrämmer dig med pistoler, knivar eller andra vapen? Ja Nej 12. Knuffar, slår, eller sparkar dig? Ja Nej 13. Tvingar dig att släppa åtal eller anmälan? Ja Nej 14. Hotar att skada eller döda ditt husdjur? Ja Nej 15. Hotar att begå självmord om du lämnar honom/henne? Ja Nej 16. Hotar att döda dig? Ja Nej Om du svarat ja på ens en av dessa frågor, kan du vara med i en hotfull relation. Om du svarade Ja på fråga 11, 12, 14, eller 16 ditt liv kan vara i fara. Vänligen sök hjälp innan det är för sent. Skaffa stöd och stödpersoner för att förhindra våld eller hantera våld i hemmet. 1. För hur många i din umgängeskrets har du berättat om trakasserier eller våld som du utsatts för? 2. Med hur många människor kan du prata med om din relation? 3. Hur många människor skulle tro och stödja dig? 4. Vart skulle du gå om du behöver en säker plats att bo?

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105 Session 8, bilaga1 Förutse negativa konsekvenser /Tillåta negativa konsekvenser Negativa konsekvenser som du kan tillåta om din anhörig dricker / drogar/spelar: Troliga reaktioner från din anhörig: Ditt svar på dessa reaktioner: (Planering kan hjälpa dig att klargöra exakt vad du önskar ska hända, men på samma gång förbereder du dig för "det värsta".)

106 Session 8, bilaga 2 Separeras eller bli ihop igen och allt däremellan! 1. Fortsätta utan några förändringar. Det är möjligt att besluta att fortsätta som det är just nu. Du kan tycka att förändringar kan bli svårt och kostsamma för tillfället. Om du senare ändrar dig och vill ha förändring bör du gå igenom utbildningsmaterialen igen och upprepa proceduren. 2. Ta små steg framåt. Du har redan tagit några steg genom att gå på utbildningen och lärt dig nya färdigheter. Vi rekommenderar att du prioriterar kommunikation och att ägna tid åt dig själv. 3. Att begränsa den verbala kontakten. Du vill dra ner på samtal och diskussioner för att minska risken för bråk och tråkigheter. Du kan ha korta planerade samtal under dagen eller korta samtal vid behov för att lösa problem. 4. Att begränsa den fysiska kontakten. Du skulle kunna hitta andra sysselsättningar eller hobby för att minska den fysiska kontakten, speciellt när din anhörig är påverkad. Det kan minska bråk och gräl samt ta bort den negativa uppmärksamheten som förstärkare. 5. Att separera tillfälligt. När du behöver fundera över er relation och hur du vill fortsätta ditt liv kan en sådan lösning behövas. Du kan bestämma en viss tid då ni bor separat utan att träffas eller prata med varandra, alternativt en annan typ av tillfällig separation utifrån er relation och dina möjligheter. 6. Permanentseparation är en annan lösning. Det är inte lätt eller smärtfritt, men det kan vara enda lösningen i vissa situationer. Separation eller skilsmässa kan vara enda räddningen för din hälsa och ditt välbefinnande.

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121 Session 9, bilaga1 Mål1: Mål2: Mål3:

122

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola, Peter, 50, mellanchef på ett stort företag inom IT-branschen. Peter arbetar hårt och jobbar ofta över. Han känner sig som en nyckelkompetens för företaget, ibland blir pressen stor. Han är gift och har

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det? Några frågor om hur du mår Det är vanligt med psykiska besvär som man av olika skäl inte berättar om. För att få en så fullständig bild som möjligt av hur du mår, och därmed minska risken för att vi missar

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Varför gör de inte som jag säger?

Varför gör de inte som jag säger? Varför gör de inte som jag säger? Motiv till att vara med i träningsgruppen/seglarskolan? 1.Varför kommer dina seglare till träningen? 2.Kommer alla dit av samma anledning? Skilj på vad de gör och vad

Läs mer

Bemötande och beteendeanalys

Bemötande och beteendeanalys Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Utbildningscentrum. Eslövs folkhögskola 13 & 18 januari

Utbildningscentrum. Eslövs folkhögskola 13 & 18 januari Joakim, 37, jobbar på kontor. Han är ambitiös och gör saker klara i tid. Joakim lever ensam och gjort det flera år. Han trivs med tillvaron då han bara behöver ta hänsyn till sig själv. Han brukar säga:

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Olof Samuelsson Kurator Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi upp? Uppskjutarbeteende

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Alla frågor i den här enkäten gäller perioden mellan den förra enkäten och nu. Vi har tagit emot den förra enkäten av dig den 8 december 2002. Så

Läs mer

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK 2015-01-28 Johannes Evers Gester Programutbildare Orienteringssession 1990-2007 17 2008-2013 13 (Det dödliga våldet i Sverige 1990-2014,

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast

Läs mer

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut. Om skaparen Tomas vet exakt vad han pratar om eftersom allt han förmedlar är självupplevt. Å ena sidan Mr Destruktiv med droger, slagsmål, mobbing och självhat i bagaget. Å andra sidan en stark vilja att

Läs mer

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek ! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras

Läs mer

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut

Läs mer

DRAFT. Annat land. utanför europa

DRAFT. Annat land. utanför europa Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer