Äldreomsorgskontoret. Social- och omsorgskontoret. Anhörigstöd. Delrapport Utvecklingsförslag. Projektledare Linnea Näsman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldreomsorgskontoret. Social- och omsorgskontoret. Anhörigstöd. Delrapport 110823 Utvecklingsförslag. Projektledare Linnea Näsman"

Transkript

1 Äldreomsorgskontoret Social- och omsorgskontoret Anhörigstöd Delrapport Utvecklingsförslag Projektledare Linnea Näsman

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Uppdraget...4 Begreppsförklaring...4 Anhörigstöd ett uppdrag från socialstyrelsen...4 Anhöriga...4 Vilket stöd vill anhöriga ha?...5 Anhörigstöd i Södertälje Kommun...6 Disposition...7 Mål...7 Metod...8 Resultat...8 Utvecklingsförslag: Anhörigstöd inom Social- och omsorgskontoret...8 Bakgrund...8 Syfte...9 Metod...9 Resultat...10 Utvecklingsförslag: Anhörigstöd och mångfald...15 Bakgrund...15 Syfte...16 Metod...16 Resultat...16 Utvecklingsförslag: Avlösning inom äldreomsorgen...18 Slutsats Vision...20 Diskussion...24 Ekonomi...26 Referenser

3 Sammanfattning Vision för anhörigstödet i Södertälje kommun: Anhörigkonsulenter -Äldre -Funktionshinder -Psyk/Missbruk Policy och Riktlinjer - Reglerar Anhörigstödet -Avlösning -Språkkompetens ANHÖRIG Frivilliga som delaktiga samarbetsparter i anhörigstödet Anhörigstöd i verksamheterna Helhetssyn Nätverk: Landsting, primärvård, mottagningar, habilitering Vi arbetar med en helhetssyn i Södertälje kommun. Det handlar om att både se brukarens behov, men även uppmärksamma de anhöriga. Policy och riktlinjer reglerar anhörigstödet. Anhörigstödet syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation. Vuxna anhöriga, som vårdar eller stödjer en närstående som är äldre, långvarigt sjuk, beroende eller som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning är välkomna att vända sig till anhörigcenter. På anhörigcenter finns anhörigkonsulenter som arbetar i team och samordnar allt anhörigstöd. Under vissa tider finns möjlighet till stöd på arabiska, syrianska/assyriska och finska. Stödet utformas efter individuella önskemål. Basutbudet i verksamheten består av: - Stödsamtal - Anhöriggrupper (dagtid och kvällstid) - Temacaféer - Internetbaserat anhörigstöd - Vägledning och förmedling av kontakter Frivilligorganisationer fungerar som samarbetspartners i den anhörigstödjande verksamheten. Anhörigkonsulenterna fungerar som spindeln i nätet och samverkar kring anhöriga lokala i nätverk som involverar landsting, primärvård och frivilliga. 3

4 Bakgrund Uppdraget Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen i 5 kap 10. Den nya bestämmelsen lyder: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder Lag 2009:549 Äldreomsorgskontoret och Social- och omsorgskontoret gav med bakgrund i detta utredarenheten i uppdrag att kartlägga kommunens och andra aktörers arbete med anhörigstöd och målgruppernas behov. Kartläggningen presenterades I januari 2011 anställdes en projektledare för att lägga förslag på fortsatt utveckling av anhörigstödet. Begreppsförklaring Vissa begrepp som används i denna rapport används i andra sammanhang med annan betydelse. Begreppsförklaringen nedan används av Socialstyrelsen och NkA (Nationellt kompetenscentrum Anhöriga) och används därför i denna rapport: Anhörigstöd: Anhörigstöd (eller stöd till anhörig) avser olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhörigas situation. Anhörig: Anhörig är den person som inom familje- eller släktkretsen bistår en annan. Ibland förekommer det också att grannar eller vänner träder in i anhörigas ställe och antar funktionen som anhörig. Närstående: Närstående är den person som tar emot omsorg, vård eller stöd. (prop.2008/09:82) Anhörigstöd - ett uppdrag från socialstyrelsen Staten har i drygt 20 år verkat för att kommunerna ska utveckla olika former av stöd till anhöriga (Länsstyrelsen 2009:05). Det har man gjort för att det är kostnadseffektivt att stödja anhöriga som ger omfattande insatser till närstående och för att den anhörige är en viktig samarbetspartner. Under kunde kommuner ansöka om projektmedel för att utveckla ett varaktigt stöd för anhöriga. Möjligheten att söka om medel förlängdes sedan även för De flesta kommuner har med hjälp av stimulansmedlen byggt upp ett anhörigstöd som i huvudsak har riktats till anhöriga till äldre personer trots att målgruppen även har varit anhöriga till långvarigt sjuka eller personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. I Socialstyrelsens lägesrapport 2010 konstateras: Kommunerna har inte prioriterat att utveckla stöd för anhöriga till långvarigt sjuka och personer med funktionshinder tillräckligt högt. Anhöriga Enligt Winqvist har anhörigomsorgen ökat under 90-talet. Förklaringen till denna ökning är inte fastlagd. Varför blir människor anhörigvårdare? I stora drag framkommer i studier på individnivå av anhörigas motiv till att ge omsorg tre övergripande förklaringar eller motiv. Det handlar dels om 4

5 uppfyllande av sociala normer eller plikt, dels att hjälpen är uttryck för positiva känslor/kärlek och/eller att den anhöriga vill återgälda något som han/hon tidigare fått (Winqvist). Anhöriga kan vara vårdare i olika grader. Vissa bor med den de vårdar och har ett totalt omvårdnadsansvar, medan andra gör en insats om dagen eller någon gång i veckan. Enligt Eriksson och Ede skall att ge omsorg till en anförvant vara grundat i ett individuellt och fritt personligt val och vara ett komplement till den offentliga omsorgen, men att det förekommer också att anhöriga tar anhörigvårdarrollen fast man inte vill och kanske på grund av krav eller förväntningar från andra och/eller pliktkänsla. Hur många anhöriga finns det? Eurocarers uppskattar, genom omfattande studier, att omkring 15 procent av befolkningen (över 18 år) i Europa vårdar någon äldre eller funktionshindrad. Dessa vårdar dock olika mycket, från knappt en gång i veckan till att vårda på heltid. Enligt socialstyrelsen, Szebehely, är var fjärde person över 65 år anhörigvårdare på hel eller deltid. Vilket stöd vill anhöriga ha? Nationellt Kunskapscentrum Anhöriga (NkA) har gjort en omfattande kunskapsöversikt Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd. I kunskapsöversikten framkommer tydligt att utvecklingen av anhörigstödet bör utvecklas från att ha utgått från generaliseringar om vad anhöriga behöver, till att mera vara ett individuellt anpassat stöd. Detta ställer högre krav på anhörigstödet. Inställningen bör vara att den anhörige får beskriva vad just hon eller han behöver för stöd, och att detta så långt det är möjligt tillgodoses. För att kunna veta vilka den enskilda anhörigas behov av stöd är och om stödet fungerar på avsett vis måste de anhöriga själva tillfrågas. En metod för att fånga upp behov av anhörigstöd är att använda sig av anhörigstödplaner. Det finns en modell, som kallas COAT (Carers Outcome Agreement Tool). I den modellen intervjuas den anhörige med frågor under dessa rubriker: - Att hjälpa dig att vårda - Göra livet bättre för dig - Att göra livet bättre för din närstående - Få hjälp och stöd med god kvalitet Till varje område hör också en stödplan för uppföljning och utvärdering av den överenskomna hjälpen och stödet. Den innehåller också en manual som vänder sig till personalen. Det finns dock en viss svårighet i att bygga upp en verksamhet som enbart bygger på individuella önskemål. Winberg rekommenderar att kommuner för att uppnå ökad individualisering av anhörigstödet: Använder sig av instrument som COAT, strävar mot ökad flexibilitet vad gäller avlösande insatser och deltar i lärande nätverk (Lärande Nätverk: Studiecirkel och diskussioner med underlag från Nationellt kunskapscentrum anhöriga). I Jönköpings kommun har man använt sig av COAT. Inledningsvis intervjuades 100 anhöriga, och sedan har man gjort statistik på vilka anhörigstödjande åtgärder som mest efterfrågats. Erfarenheterna från Jönköping är att de anhöriga främst önskade: - Information om sjukdom och behandling samt information om olika stödformer i samhället. 5

6 -Förtroendefulla relationer. De ville ha hjälp med de känslomässiga aspekterna av vårdandet och stöd i att planera för framtiden. De önskade stödjande samtal, både enskilt och i grupp. - Avlösning i hemmet. De anhöriga önskade att få avlösning i hemmet av en person som de har förtroende för och som också engagerar sig i den person som skall tillbringa tiden med avlösaren. (Winkvist, 2010) Under projekttiden har studiebesök gjorts i Karlstad, Örebro och Uppsala. De är alla kommuner som kommit ganska långt i utvecklingen av anhörigstödet. Samtliga erbjöd anhörigstöd för alla målgrupper, inte bara äldre. De anhörigstödjande åtgärder som de uppfattade som mest efterfrågade, och som fanns i deras basutbud var: - Enskilda stödsamtal - Anhöriggrupper - Avlösning i olika former - Föreläsningar på olika teman (diagnoser, information av sjukgymnast/arbetsterapeut, sorgebearbetning osv) - Internetbaserat anhörigstöd - Någon må-bra aktivitet (det kunde vara massage, avslappning i massagestol, yoga, någon utflykt eller kortare resa) Sammanfattningsvis kan sägas att anhörigstödet bör vara individuellt anpassat, men att verksamheten behöver ha någon form av basutbud. Anhörigstöd i Södertälje kommun I Södertälje kommun finns idag äldreomsorgskontorets anhörigcenter. Målgruppen för anhörigcenter är anhöriga till hjälpbehövande personer över 65 år som bor i kommunen. Anhöriga till personer med demensdiagnos (oavsett ålder) är också välkomna. Det finns även en muntlig överenskommelse om att anhöriga till funktionshindrade kan vända sig till anhörigcenter, men det är få som känner till den möjligheten. På anhörigcenter finns tre personer anställda. Det är en anhörigkonsulent, en kurator och en frivilligsamordnare. Anhörigcenter erbjuder stödsamtal, anhöriggrupper och anhörigcafé med tema en gång i månaden. De arbetar i nära samverkan med demensteamet. Kuratorn på anhörigcenter förklarar stödsamtalets innebörd och anhöriggruppernas syfte enligt följande: I stödsamtalet som är ett stödjande och lyssnande samtal kan anhöriga få hjälp med att sortera och bearbeta sina tankar och känslor. Att jag i samtalet möter den anhörige där den befinner sig, och så går vi vidare därifrån. Min uppfattning är att de flesta människor har en inneboende potential att själva hitta den väg som är bäst för dem själva. Men att jag kan titta lite framför dem och förhoppningsvis införa lite nya tankar. Stödsamtalet har fokus på här och nu och handlar inte om förändringsarbete eller terapi. Syftet med anhöriggruppen är att du som anhörig ska få möjlighet att träffa och samtala med andra anhöriga som befinner sig i liknande situation, utbyta erfarenheter, få möjlighet att tillsammans reflektera över den egna identiteten som anhörig. Teman som brukar tas upp i 6

7 gruppen är: Hur sorg och krisreaktioner tar sig uttryck, samtalets betydelse, skuldkänslor, samvete, känslor kring sin situation, acceptansen över den nya livssituationen. Hur man fyller på kraft för att orka i vardagen. Anhörigcenter har också arbetat med att genom utbildning och handledning vägleda personal i att stödja anhöriga. Inom psykiatri och missbruk finns viss verksamhet för att stödja anhöriga. Inom psykiatrin finns PPI-grupp (psykopedagogisk intervention) som anhöriga till brukare som drabbats av psykos erbjuds att gå. Det bygger på att brukare och anhörig går tillsammans. Först är det föreläsning och sedan diskussioner i smågrupper. Anhöriga får då möjlighet att i en grupp som leds av en samtalsledare, träffa anhöriga i samma situation. Inom missbruks-öppenvården inbjuds anhöriga till anhöriggrupp inspirerad av 12- stegsprogrammet. Det är också ett anhörigstöd men med medberoendet i fokus. I många verksamheter ordnas även anhörigträffar, 1-2 gånger per år. Kartläggningen av anhörigstödet i Södertälje Kommun visar på dessa slutsatser: Strategi bör tas fram. Policy och riktlinjer bör ingå i kommunens styrdokument. Informationsstrategi behövs. Informationen till allmänheten och målgrupperna om socialnämndens skuldighet enligt den nya bestämmelsen bör utvecklas. Anhörigstödet inom de nya målgrupperna måste analyseras. Organiseringen av anhörigstödet måste utredas. System för uppföljning och utvärdering bör etableras. Frågan om ansökningar om behovsprövad insats bör ses över. Disposition Kap 1: Bakgrund Kap 2: Mål Kap 3: Metod Kap 4: Resultat: Utvecklingsförslag 4.1 Utvecklingsförslag: Anhörigstöd inom Social- och Omsorgskontoret 4.2 Utvecklingsförslag: Anhörigstöd och Mångfald 4.3 Utvecklingsförslag: Avlösning Kap 5: Slutsats: Utvecklingsvision Kap 6: Diskussion Mål Projektets mål är att ta fram förslag på stödformer för att Södertälje kommun ska kunna erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. De delmål som bearbetats under den första delen av projektet är: Anhörigstödet inom Social- och omsorgskontoret har utvecklats och implementering har påbörjats. Vi arbetar med en ny strategi för att nå anhöriga med annan etnisk bakgrund än svensk. Utveckling av avlösningen. 7

8 Metod Arbetet med att skapa utvecklingsförslag har skett i två projektgrupper och en arbetsgrupp, vilkas aktiviteter och förslag redovisas separat. Diskussioner har även förts med ansvariga chefer och styrgrupp. Dessa förslag har sedan sammanfogats till en vision för anhörigstödet som presenteras under slutsats. Under skapandet av utvecklingsförslagen har åsikter och synpunkter från referensgrupperna tagits upp. Projektledaren har haft ett möte med KPR (kommunala pensionärsrådet) och KHR (kommunala handikapprådet). Fortlöpande diskussioner har förts med personalen på anhörigcenter. Förslag mångfald Slutsats -Vision Förslag anhörigstöd inom SK Förslag avlösning Resultat Resultatet redovisas i tre separata delar: - Utvecklingsförslag 1: Anhörigstöd inom Social- och omsorgskontoret - Utvecklingsförslag 2: Anhörigstöd och Mångfald - Utvecklingsförslag 3: Avlösning Utvecklingsförslag: Anhörigstöd inom Social- och omsorgskontoret Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen i 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller stödjer en närstående som har funktionshinder. Den nya bestämmelsen innebär att de flesta av landets kommuner behöver komplettera och utveckla det befintliga stödet så att hela målgruppen kan erbjudas stöd. I socialstyrelsens lägesbeskrivning från 2010 som beskriver hur arbetet med utvecklingen av anhörigstöd fortlöper i kommunerna har de kommit till slutsatsen att: Socialstyrelsen anser att kommunerna inte har prioriterat att utveckla stöd för anhöriga till långvarigt sjuka och personer med funktionshinder tillräckligt högt. Socialstyrelsen följer upp anhörigstödets uppbyggnad och verksamhet i kommunerna, genom en enkät som skickas ut årligen. Vid anhörigriksdagen i Varberg 2011 påpekade socialstyrelsen att 8

9 enkäter kommer att fortsätta skickas ut, men att det inom några år eventuellt kan införas åtgärder mot kommuner som inte följer lagen. I kartläggningsrapporten som gjordes 2010 i Södertälje kommun framkom: Anhörigstödet inom de nya målgrupperna måste utredas med en fördjupad analys av behov och önskemål. Det gäller framför allt inom social- och omsorgskontorets verksamheter. Inom projekt anhörigstöd, som startade januari 2011, bildades en projektgrupp för att arbeta vidare med dessa frågor, göra en mindre fördjupning av kartläggningen inom Social och omsorgskontorets verksamheter samt lägga fram ett förslag på utveckling. Projektgruppens sammansättning: Ingela Liwell, kvalitetsutvecklare Marja-Leena Lundblad, sol-handläggare Alva Thelander, socionom, Sydgården Christina Hallström, resultatenhetschef Geneta gruppbostäder Irja Vuohisalo, Sysselsättningssamordnare, missbruksenheten öppenvård Linnea Näsman, Projektledare Syfte Syftet med projektgruppens arbete har varit att göra en mindre fördjupning av kartläggningen av anhörigstödet inom social- och omsorgskontorets verksamheter samt lägga fram ett förslag på utveckling av anhörigstödet till styrgrupp och politiska nämnder. Metod Projektgruppen har arbetat under perioden och har haft 6 st projektgruppsmöten á 2,5 timmar. Projektgruppens aktiviteter: - Studiebesök till anhörigcenter i Örebro - Studiebesök på anhörigcenter i Södertälje - Studiebesök på FriZon (Verksamhet i Södertälje kommun för barn/ungdomar som upplevt våld/missbruk/psykisk sjukdom i sin familj) Projektgruppen har även tagit del av: - Kartläggningsrapport - Projektplan - Lagar, meddelandeblad och rekommendationer från socialstyrelsen - Studiebesök till Karlstad - Studiebesök till Uppsala - Information från möten på Nätverket Yngre (Anhörigkonsulenter i Stockholms län som arbetar mot målgruppen anhöriga till närstående under 65 år) - Förslag på utveckling av avlösningen inom ÄK Övrigt arbete: - Utformning av enkät och bearbetning av resultat 9

10 Resultat - Samtal kring anhörigstöd med anhöriga och kollegor - Samtal med habiliteringen - Samtal med socialstyrelsen Fördjupning av kartläggning -enkät Enkäten utformades av projektledare i samarbete med projektgrupp. Enkäten kontrollerades och redigerades i samverkan med kommunens utredningsenhet. Totalt 46 st enkäter skickades ut via e- post till gruppchefer och samordnare inom funktionshinder, psykiatri och missbruk inom SK s verksamheter. Efter 20 dagar hade 21 enkäter inkommit. Det är en svarsfrekvens på ca 45 procent. Då svarsfrekvensen var relativt låg bör resultaten tolkas med försiktighet. Resultat från enkäten: Respondenterna uppger att det finns behov av anhörigstöd (80 procent) En del görs redan idag en del för att stötta anhöriga, men det ser mycket olika ut, både omfattning och inriktning. De viktigaste formerna av anhörigstöd anses vara anhöriggrupper, avlastning, enskilda stödsamtal och föreläsningar om diagnos/tillstånd. Samarbete med frivilligorganisationer är minimal. Medvetenheten om anhörigas situation varierar kraftigt. En större medvetenhet om dessa frågor syns inom psykiatri/missbruk. Det finns funderingar kring sekretess/brukarfokus i samband med anhörigstöd. Hur och om detta går att kombinera. Flertalet tycker att en bra modell är att både kunna stötta anhöriga i verksamheterna, plus att det finns en speciell funktion, som t.ex. en anhörigkonsulent som de anhöriga kan vända sig till. Inom missbruk var respondenterna mer inne på att personalen ska stötta anhöriga. Inom vissa verksamheter var det mer lämpligt att anhöriga hade någon neutral person att vända sig till. Ett fåtal av respondenterna tycker att anhörigstöd inte är deras uppgift. En del tycker att man försöker på olika sätt men tid, resurser och struktur saknas. Grupper/situationer som särskilt uppmärksammats: Föräldrar som har funktionshindrade barn. Anhöriga med annan etnisk bakgrund än svensk. Vid förändringar i livet. En intressant effekt av enkäten var att den förutom att ge indikation på vilka anhörigstödjande former som behövs, visar den även vilka olika inställningar och attityder till anhöriga som finns hos personal. Dessa utvecklingsområden identifierades: Bemötande och teamarbete: Anhörigstöd bygger på ett gott bemötande och att den anhörige ses som en del i vårdteamet. Att den anhörige blir uppmärksammad för sin insats, att den anhöriges kunskap om sin närstående tas tillvara. Citat från enkäten: Anhöriga ringer och är oroliga Sekretess och brukarfokus: Vi behöver arbeta med att klargöra frågor kring sekretess och brukarfokus i förhållande till anhörigstöd. I enkäten framgick det tydligt sekretessen, eller 10

11 tolkningen av sekretessen, ibland kan vara ett hinder i kommunikationen med anhöriga. Citat från enkäten: Jag tror på en rak kommunikation med de anhöriga där man påvisar vikten av den enskildes integritet. Även ordet brukarfokus kan tolkas på olika sätt. Brukaren skall alltid vara central, men frågan är hur ordet tolkas, kan det uppfattas som att stödja anhöriga inte är viktigt? Struktur: Struktur för anhörigstödet behövs. Både för hur anhörigstödet skall fungera i verksamheter, samt en sammanhållande funktion. Citat från enkäten: Tid, resurser och struktur saknas. Även avgränsning av ansvar vore bra. I enkäten ombads respondenterna rangordna (från 1-7) det de tror skulle vara den viktigaste stödinsatsen för anhöriga i den målgrupp de representerar: Funktionshinder Psykiatri Missbruk Avlösande insatser Enskilda stödsamtal Anhöriggrupper Må-bra aktiviteter Föreläsningar diagnos/tillstånd Anhörigcaféer Annat..beskriv.. Vid tolkning av resultatet bör man vara medveten om att resultatet speglar vad personalen tror att de anhöriga behöver. Det viktigaste utgångspunkten är vad de anhöriga själva anger att de har behov av, något man kan ta reda på när t.ex. COAT-verktyget används. I diagrammet går dock att avläsa att man framförallt tror att enskilda stödsamtal, anhöriggrupper och föreläsningar är viktiga. Avlösande insatser skattas som viktigt inom funktionshinderområdet. Man bör ha i åtanke att gruppernas behov skiljer sig åt. Avlösning är av naturliga skäl viktigare inom funktionshinderområdet än inom psykiatri och missbruk. Detta resultat stämmer bra överens med det resultat som framkom i statistiken i Jönköpings kommun där man använt sig av COAT-verktyget och intervjuat anhöriga. Även de hade rankat information, avlösning, och stödsamtal och anhöriggrupper som viktigt. Målgrupp Socialstyrelsen anger att alla anhöriga som vårdar eller stödjer en person som är långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning (fysisk eller psykisk) har rätt till att få stöd. I Socialstyrelsens rekommendationer står inte några åldersgränser angivna. Det leder till vissa funderingar, om till exempel barn också ska kunna vända sig till anhörigstödet. Vid en direkt fråga till Karin Lindgren på Socialstyrelsen om även barn har rätt till anhörigstöd till så svarade hon att: Barn som är 11

12 anhöriga har rätt till stöd, men det behöver inte vara via anhörigstödet. Här har skolan och socialtjänsten en viktigare roll. Med bakgrund i detta har projektgruppen kommit fram till följande definition av målgrupp för anhörigstödet: Anhöriga över 18 år, som vårdar eller stödjer en närstående som är äldre, långvarigt sjuk, beroende eller som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning kan vända sig till anhörigstödet. Samtidigt finns det många barn som lever i en situation som anhöriga. Det finns till exempel barn som har föräldrar som drabbas av svår fysisk sjukdom (stroke, cancer osv) eller psykisk sjukdom. Det finns också barn som har ett syskon med funktionshinder som är i behov av stöd. Projektgruppen har därför översiktligt tagit reda på vilket stöd som finns i Södertälje för barn som är anhöriga. Skolan, skolsköterskor och kuratorer har ett stort ansvar i att stötta barn som är anhöriga. Vid samtal med habiliteringen, framkom att syskon till funktionshindrade barn kan vända sig till dem för enskilda samtal eller att gå i grupp. Barn som har en förälder med psykisk sjukdom eller missbruk kan vända sig till FriZon. Det kan ändå finnas barn som kan riskera att falla mellan stolarna, som t.ex. barn till föräldrar med svåra fysiska sjukdomar. Men om barn som är i behov av stöd kommer till anhörigstödets kännedom, får anhörigkonsulenten ansvara för att länka barnet vidare till ett adekvat stöd. Helhetssyn anhörigstöd i verksamheterna Socialstyrelsen har med anledning till den nya bestämmelsen gett ut meddelandebladet Stöd till anhöriga ställer krav på strategi (Socialstyrelsen 2009). I meddelandebladet beivras att: Förhållningsättet till och bemötandet av anhöriga inom socialtjänsten och hälsooch sjukvården behöver utvecklas. För att anhöriga ska känna sig sedda och uppmärksammade krävs det att de bemöts på ett positivt sätt i verksamheterna. Många anhöriga nämner att de vill bli sedda som experter på sin närstående. En helhetssyn i verksamheterna, där man utöver brukarens behov och välmående även uppmärksammar de anhöriga behöver implementeras i verksamheterna. Detta regleras i kommande policy och riktlinjer för anhörigstödet, som sedan implementeras i verksamheterna. Informationen förs ut av projektledare och berörd anhörigkonsulent och respektive chef svarar för att implementera i verksamheterna. Enkätens resultat visar på att medvetenheten om de anhörigas situation varierar, på vissa håll är medvetenheten låg. En del som tydligt framkommit i enkäten är att ett hinder för anhörigstöd är en övertolkning av sekretessen, samt att brukarfokus (som i sig är positivt) kan innebära en avskärmning av de anhöriga. För att uppmärksamma anhörigfrågorna planeras inom projektet att: - Policy och riktlinjer för en anhörigvänlig vård och omsorg implementeras. - Anordna inspirationsföreläsningar för all personal. - Gruppchefer/samordnare utbildas i anhörigstöd. 12

13 - Anhörigkonsulenterna besöker verksamheterna, vid till exempel anhörigträffar någon gång per år. En förutsättning för att det anhörigstödjande arbetet skall kunna fungera är att chefer ser anhörigstödjande insatser som en naturlig del av arbetet och därmed ser positivt på att medarbetare lägger tid på detta. Samordnande funktion för anhörigstöd Anhörigkonsulenter behövs för målgrupperna funktionshinder och psykiatri/missbruk (anhörigkonsulent för äldre finns redan). En anhörigkonsulent skulle arbeta mot funktionshinder, och en mot psykiatri/missbruk. Detta kan jämföras med Karlstad (som i storlek är jämförbar med Södertälje) som har sammanlagt tre tjänster mot dessa områden, en anhörigkonsulent inriktad mot funktionshinder, en mot socialpsykiatri och en tjänst (som delas av två personer) inriktad mot psykiatri/missbruk. I anhörigkonsulentens funktion ingår att vara orienterad mot allt som finns att erbjuda anhöriga inom målgruppen för att kunna fungera som vägledare, både mot anhöriga och verksamheten, därför är ett begränsat område att föredra. Anhörigkonsulentens utbildningsbakgrund bör, förutom personlig lämplighet, gärna vara högskoleutbildning, samtalsmetodik, pedagogisk utbildning eller erfarenhet. Det är lämpligt att de går anhörigstödsutbildningen, 7,5 hp på Ersta Sköndal högskola. De kan delta i nätverket yngre för råd och tips från kollegor med liknande arbetsuppgifter (anhörigstöd till personer under 65 år). Det är viktigt att anhörigkonsulenterna arbetar även över målgruppsgränserna och samverkar vid t.ex. anhöriggrupper. En fördel är om man organisatoriskt kan placera anhörigstödet på kontorsöverskridande nivå, eventuellt under en förebyggande enhet. Anhörigstödets verksamhet Anhörigstödet bör vara enhetligt i Södertälje, utåt sett för medborgaren. Ett telefonnummer, som någon anhörigkonsulent alltid svarar i, under telefontid. Sedan blir den anhöriga uppringd av rätt anhörigkonsulent och får en kontakt. Utgångspunkten för anhörigstödet bör vara att den anhöriga själv får uppge vad han eller hon behöver hjälp med, ett individuellt anpassat anhörigstöd. Detta är vad som framkommit genom enkäten, i COAT-studien i Jönköping och är även vad flertalet kommuner erbjuder som basutbud: - Enskilda stödsamtal - Anhöriggrupper (obs, även på kvällstid för förvärvsarbetande anhöriga) - Föreläsningar (gärna i samverkan med frivilligföreningar, landstinget) - Internetbaserat anhörigstöd - Aktivitet som bidrar till hälsa eller avkoppling - Avlösande insatser Dessa stödformer borde kunna erbjudas anhöriga i alla målgrupper i Södertälje kommun. Avlösande insatser är ett mycket viktigt anhörigstöd, och det vore bra om det fanns ett grundläggande avlösande insats som kunde erbjudas via anhörigcenter, liknande äldreomsorgens 13

14 kostnadsfria avlösning, och sedan beviljas mer vid behov (via handläggare). Projektgruppen har dock inte kommit fram till om detta är genomförbart, på grund av att lagar och praxis skiljer sig åt, detta bör undersökas närmare framöver. De olika gruppernas behov Det bör understrykas att de olika målgruppernas behov skiljer sig åt, de har olika sorters behov av stöd. Varje anhörig skall behandlas individuellt, och stödbehov fångas upp genom anhörigstödsplan, som t.ex COAT, och stödet utformas därefter. Vid studiebesök och vid inläsning av litteratur har vi uppmärksammat att det finns olika kulturer i hur stöd till de olika målgrupperna av anhöriga traditionellt ser ut. Med en viss generalisering kan sägas att funktionshinderområdet ofta har ett stöd liknande äldreomsorgens, men erbjuder anhöriggrupper även kvällstid för förvärvsarbetande anhöriga. Inom missbruk är det större fokus på att förutom att stödja, även behandla ett eventuellt medberoende, och inom psykiatrin är sker stödet ofta tillsammans med brukaren. Detta är också tydligt i Södertälje kommun, med PPI-grupper (PsykoSocial Intervention) och anhöriggruppen för anhöriga till missbrukare som är inspirerad av 12-stegsmodellen. På anhörigcenter ska verksamheten vara stöd för den anhöriges skull, och inte vara inriktad på behandling eller medberoende. Dock fyller båda varianterna av stöd en viktig funktion, och bör samverka med varandra. Lokal Det bästa vore om anhörigcenter kunde ha en lokal relativt centralt, i markplan. Det behövs en yta med cafébord och ett litet kök, ett konferensrum, ett mindre må-bra rum, samtalsrum och kontor. Samarbete med frivilliga Det finns stor kunskap och stort engagemang i anhörigfrågor i lokala frivilligorganisationer. Med fördel bör det inledas ett samarbete med dessa. Anemonen, (som kommunen samverkar med) är ett lokalt nätverk av föreningar som arbetar för anhörigstöd, är en bra utgångspunkt för samarbete. Men även föreningar som inte deltar i anemonen bör inbjudas till samverkan. En idé vore att engagera olika frivilliga i att driva temacaféer på anhörigcenter. Vissa frivilligorganisationer är även intresserade av att bedriva anhöriggrupper. Projektgruppen anser att det med fördel skulle gå att bedriva anhöriggrupper med frivilliga som gruppledare. Skillnaden skulle då vara att om anhörigkonsulenten bedriver en grupp kallas anhöriggrupp och om de bedrivs av frivilliga kallas den anhörigcirkel. Det skulle vid anhörigcirkel tydligt framgå att anhörigcirkeln bedrivs i samarbete med t.ex. Svenska Kyrkan. Anhörigkonsulenterna har huvudansvaret för samordning, planering och marknadsföring. Lokalt nätverk för anhörigstöd Det finns ett flertal nätverk kring anhörigstöd på länsnivå och nationell nivå. Det viktigaste vore dock att ha ett lokalt nätverk där man samlar personer som träffar anhöriga, här i Södertälje. Detta (eller dessa) nätverk skulle då sammankallas av anhörigkonsulenterna på anhörigcenter och ha 14

15 regelbundna träffar. Detta lokala nätverk skulle kunna innehålla: Anemonen, Habiliteringen, kontaktpersoner från vårdcentraler och landsting, representanter från frivilligorganisationer, frizon, samfund etc. Nätverket skulle verka för samarbete och informationsutbyte kring anhörigstöd i kommunen. De ska bevaka att anhöriga inte riskerar att falla mellan stolarna. Det är även viktigt att anhörigcenter samverkar FriZon och med andra befintliga anhörigstödjande grupper, som PPI-utbildningen och anhöriggruppen inom öppenvården missbruk. Utvecklingsförslag 2 :Anhörigstöd och mångfald Bakgrund Drygt 40 procent av Södertälje kommuns medborgare har utländsk bakgrund (personer antingen födda utomlands eller inrikesfödda personer vars båda föräldrar är födda utomlands) enligt SCB. I Södertälje talas 80 språk. Några grupper utgör dock en klar majoritet: Personer med bakgrund från Irak, Finland, Syrien och Turkiet utgör 30 procent av Södertäljes befolkning. Syrianska och Assyriska är i grunden samma språk, men dubbelbeteckning syrianska/assyriska används i denna rapport enligt policy. Erfarenheten från anhörigcenter är att personer med utländsk bakgrund i mycket lägre grad vänder sig till anhörigstödet än de som har svensk bakgrund. Det finns ingen statistik på hur många med utländsk bakgrund som använt sig av anhörigstödet, men det är mycket få. Detta faktum är även känt hos andra kommuners anhörigstödjande verksamheter (ex. Örebro, Karlstad). Socialstyrelsen påpekar att i kommunernas ansvar ingår också att särskilt uppmärksamma anhöriga till personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. I och med detta är det en naturligt följd att kritiskt granska hur detta fenomen uppkommit. Vissa frågor blir då relevanta. Använder kommunerna rätt kanaler för att nå anhöriga inom denna grupp? Kan det vara så att problemet att nå de anhöriga är en signal om att vi arbetar på fel sätt eller att stöd inte är önskvärt? Projektgruppen bestod av personer som arbetar i kommunen som har kunskap om språk och kultur i de vanligaste invandrargrupperna i Södertälje. Projektgruppen har arbetat under tiden Sammanlagt 5 möten á 2,5 timmar, samt studiebesök. Projektgruppens sammansättning: Asiye Kosmaz, socialsekreterare på Sydgården Miriam Botros, undersköterska Bragebo Besim Aho, enhetschef Wasa och Bragebo boenden Susanna Saarinen, undersköterska Heijkensköldska Gården Anmar Said, undersköterska Olivens dagverksamhet Saga Gustavsson, sjuksköterska HS-enheten 15

16 Syfte Att komma fram till en hypotes om varför anhörigstödet inte når anhöriga med utländsk bakgrund idag och lägga förslag på en modell på tillvägagångssätt för att nå målgruppen. Metod Projektgruppen har tagit del av litteratur: - Anhörigstöd med mångfald en kartläggning (Röda korset och NkA) - Socialstyrelsen, anhörigstöd lägesrapport Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån Projektgruppens aktiviteter: - Studiebesök och diskussion, Mor Afrem Kyrka - Studiebesök och diskussion, funktionshindergruppen, Ramz Johannes Kyrka - Studiebesök på anhörigcenter - Inbjuden gäst i projektgruppen, Henrik Nilsson, Röda Korset - Möte med globala kretsen, Röda Korset - Samtal med Anneli Clevenrot, finskt förvaltningsområde - Samtal med Helinä Hirvasoja, diakon Svenska kyrkan, Södertälje församling Diskussioner i projektgruppen där vi tog tillvara varandras erfarenheter. Resultat Varför når vi inte anhöriga med annan etnisk bakgrund idag? Diskussionen i projektgruppen har rört sig kring att anhörigkonsulenter generellt är en ganska homogen grupp, det är ofta svenska kvinnor i medelåldern. Samhället är mycket mer heterogent, män och kvinnor, i olika åldrar och med olika etniska bakgrunder. Det vore en fördel om anhörigstödet mer skulle spegla samhället. Vår analys av de viktigaste anledningarna till att anhörigstödet inte når personer med annan etnisk bakgrund är: - Vi har inte nått ut med informationen om anhörigstödet och informationsmaterialet har inte varit tillräckligt informativt. Vi har inte använt oss av rätt kanaler vad gäller information. - Språket, språkkompetensen finns inte på anhörigcenter, och det tryckta informationsmaterialet är inte översatt. - Öppna mötesplatser, utan 65-årsgräns, är önskvärt. Information och kommunikation Regelbundna utskick av information bör göras. Samarbete bör stärkas med övriga anhörigstödjande aktörer. Anhörigstödet behöver bli mer synligt, i verksamheterna och i samhället. Inom projektets ramar är en kommunikationssatsning planerad under hösten. Projektgruppen i Mångfald och anhörigstöd har kommit fram till att detta bör beaktas: - Broschyren om anhörigstödet bör vara översatt till de vanligaste språken i Södertälje, både i tryckt form och på Internet. Även ljudfiler på Internet vore bra, för dem som har svårt att läsa eller har nedsatt syn. Broschyren bör informera om 16

17 vad specifikt anhörigcenter erbjuder. Det bör också stå att det är kostnadsfritt, att man tillämpar tystnadsplikt och att man inte dokumenterar. Det bör finnas information om öppettider, då man kan komma förbi utan att boka tid. Information bör finnas om när man kan ringa och prata med någon på arabiska, syrianska/assyriska och finska. Man bör använda enkelt språk, utan krångliga ord. - Ett telefonnummer till anhörigcenter där någon alltid svarar, på givna tider. Personen blir sedan uppringd av rätt anhörigkonsulent. - Marknadsföring Gruppen har skapat kontakt med flera församlingar som kan hjälpa till att sprida informationen om anhörigstödet. Det vore bra att informera i de två syrianska/assyriska TV-kanaler som finns samt i finsk radio. Affischer bör skapas och sättas upp. Affischer/broschyrer bör spridas till allmänna lokaler, vårdcentraler, verksamheter inom kommunen. Även till matbutiker och andra träffpunkter i områden där många med utländsk härkomst bor. Denna spridning av material måste sedan upprepas med visst intervall. Informationen bör komma upp som nyhet på kanalen och sodertalje.se då och då. Man bör även annonsera i lokala tidningar och medier. Skylt bör finnas utanför anhörigcenter. När vi informerar om anhörigstödet externt bör vi även besöka församlingar. Språk Språkkompetensen inom anhörigstödet behöver tillgodoses. Detta påpekas också rapporten Anhörigstöd med mångfald- en kartläggning som är gjord av NkA och Röda Korset. Där betonas vikten av språket, rekrytera personal och frivilliga med rätt kompetens, exempelvis språk och satsa på individuellt anpassat stöd, och tillgodose språkbehovet. I och med att språken finska, arabiska, syrianska/assyriska talas av tillsammans 30 procent av Södertäljes befolkning bör dessa språk särskilt beaktas. Anhörigstödet i Södertälje kommun bör kunna erbjuda stödsamtal och anhöriggrupper på finska, arabiska och syrianska/assyriska. De grupper där man starkast påtalat behovet av språkkompetensen är de arabiska, syrianska/assyriska. Informationsmaterial bör finnas översatt till finska, arabiska, syrianska/assyriska och engelska. Språkkompetens arabiska, syrianska/assyriska Behovet skulle kunna tillgodoses genom att vid nyanställning av anhörigkonsulent beakta denna språkkompetens som en mycket viktig merit. Målet är att kunna erbjuda någon telefontid i veckan på arabiska, syrianska/assyriska samt ha anhöriggrupp. Språkkompetens i finska Finskan i Södertälje hör under finskt förvaltningsområde, vilket innebär att det språket särskilt ska beaktas i kommunens verksamheter. Vi i projektgruppen har dock inte märkt att behovet av det finska språket inom anhörigstödet påtalats lika mycket som den arabiska, syrianska/assyriska. Detta kan bero på att finländarna anlänt till Sverige för längre tid sedan. De som har problem med svenska språket är framförallt vissa av de äldre. Denna uppfattning delas även av företrädare för 17

18 finskt förvaltningsområde. Dock vore det önskvärt att kunna erbjuda telefontid och anhöriggrupper på finska. Svenska kyrkan, Södertälje församlings diakoni har tagit initiativ till att starta finskspråkig anhöriggrupp på anhörigcenter. Det vore också positivt om vi på prov skulle kunna erbjuda telefontid på finska. En möjlighet vore att utveckla detta samarbete, så att församlingen blir en samarbetspartner till anhörigcenter vad gäller anhörigstöd på finska. Även finska språket bör ses som en merit vid framtida nyanställning. Öppen träffpunkt Den tydligaste rekommendationen i rapporten Anhörigstöd med mångfald en kartläggning var att satsa på bemannade öppna mötesplatser. Ett lyckat exempel på en sådan mötesplats är seniorum i Malmö, som var resultatet av ett projekt inom anhörigstöd och mångfald. Denna mötesplats har blivit välbesökt, av människor med både svensk och utländsk härkomst. De har målgrupp äldre samt anhöriga och närstående (oavsett ålder på anhöriga och närstående). En fördel med en sådan mötesplats är att anhörig och närstående har möjlighet att gå dit tillsammans, eller var för sig. Projektgruppen föreslår att i samband med utveckling av träffpunkterna, vidare utreda möjligheten om en bemannad träffpunkt skulle kunna arbeta integrerat med anhörigstödet. Då skulle det också kunna finnas möjlighet att erbjuda avlösning via träffpunkten. Utvecklingsförslag 3: Avlösning inom äldreomsorgen Bakgrund Att vara anhörigvårdare kan betyda en mycket pressad situation, både fysiskt, psykiskt och socialt. Att då få egen tid, där man själv bestämmer vad man vill göra, utan att behöva redovisa för någon, kan vara mycket värdefullt. En del vill träffa vänner, träna, gå i anhöriggrupp eller kanske bara få sova ostört. Avlösning i hemmet innebär att en anhörig har möjlighet att komma från hemmet en stund, att någon kommer och löser av den anhörige någon eller några timmar. Den anhörige har då möjlighet att använda tiden till vad de själva vill. Avlösning i hemmet är en stödform som finns i de allra flesta kommuner. I en inventering av anhörigas behov av stöd i Järfälla kommun var avlösning den insats som flest anhöriga efterfrågade. I det tidigare anhörigstödsprojektet i Södertälje Kommun, infördes fri avlösning 8 timmar i månaden. Under projekttiden handlades detta av projektledare, tillika anhörigstrateg. När projekttiden sedan var över övergick arbetsuppgiften till biståndshandläggarna. I Södertälje kommun erbjuds i dagsläget fri avlösning, 8 timmar i månaden till anhörigvårdare som vårdar en närstående som är över 65 år. Avlösningen är ett biståndsbeslut som fattas av biståndshandläggare, och utförs sedan av hemtjänsten. Avlösning kan beviljas kl 08-21, alla dagar i veckan. I nuläget har 48 personer i Södertälje kommun beslut på fri avlösning, och 18 av dem är aktiva användare (de övriga har beslut, men använder inte avlösningen). Under maj 2011 utnyttjades 107 timmar avlösning i kommunen. Kostnaden för avlösningen var kr. Detta kan jämföras med år 2008, när avlösningen administrerades av anhörigstrateg. I slutet på 2008 hade 62 personer beslut på fri avlösning. Under maj 2008 var 20 personer aktiva användare som utnyttjade 140,5 timmar. Kostnaden för avlösningen var kr. 18

19 Det kan därför konstateras att efter biståndshandläggningen av avlösningen flyttades från anhörigstrateg till biståndshandläggare så har användandet minskat marginellt. Vid jämförelse av antal uttagna timmar mellan maj 2008 och maj 2011 så har antalet uttagna avlösningstimmar minskat med 23 procent. Många kommuner, däribland Avesta, upplever att avlösningen inte används i särskilt hög grad. I FoU Nestors rapport det är en trygghet att veta att möjligheten finns som publicerades i mars 2011, har man undersökt anledningar till att avlösningen inte används i den grad som tidigare uppskattats. Några av anledningarna till att man inte tog emot avlösning var: Den vårdade parten motsatte sig avlösningen. Anhörigvårdarna ansåg att de måste ha ett legitimt skäl att använda avlösningen, som att uträtta ärenden eller på annat sätt vara aktiv. Bristande kännedom om att man var beviljad avlösning i hemmet, eller hur mycket avlösning man var beviljad. En oro för bristande personalkontinuitet under avlösningen. Några av de äldre lyfte fram brister i kommunikationen med kommunen som försvårade uttaget av avlösningen. De flesta tyckte dock att det fungerade bra. Lång framförhållning i planeringen av avlösning. Att meddela sig i vissa fall upp till en vecka i förväg om man ville ha avlösning, gjorde att spontana uttag av avlösning inte kunde ske. I socialstyrelsens rapportering från Anhörig 300 Flexibel avlösning för anhöriga till långvarigt sjuka personer konstaterades det att: För att en avlösning skulle bli avkopplande för de anhöriga var det viktigt att de själva deltog i planeringen och upplevde att den blev tryggt genomförd. Anhöriga var även angelägna om att den närstående upplevde en god kvalitet i omvårdnaden och fick omväxling vid avlösningstillfället. Trots att behov och önskemål finns, är det inte alla anhöriga som ber om stöd eller avlösning i omvårdnaden av sin närstående. En grundsten vid allt arbete med anhöriga är därför att skapa tillit och vara lyhörd för att kunna bemöta anhöriga/närstående individuellt och på så sätt kunna fånga upp specifika behov och önskemål. Med denna bakgrund har en arbetsgrupp träffats för att diskutera hur kvaliteten skulle kunna höjas på avlösningen. Arbetsgruppen har träffats vid 4 tillfällen. Gruppen har bestått av: Anneli Ritter, anhörigkonsulent Linnea Näsman, projektledare anhörigstöd Anita Karlsson, kurator Syfte Att presentera ett förslag på en modell för att höja kvaliteten på avlösningen och effektiviteten i handläggningsprocessen. Metod Litteratur/rapporter: - Allmän information om anhörigstöd från socialstyrelsen - Flexibel avlösning för anhöriga till långvarigt sjuka personer Socialstyrelsen - Det är en trygghet att veta att möjligheten finns Eva M. Karlsson FoU Nestor - Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd NkA kunskapsöversikt, Marianne Winqvist. 19

20 Studiebesök: Uppsala Örebro Karlstad Resultat Det kan konstateras att vi har flera utvecklingsområden vad gäller avlösningen vi erbjuder i kommunen. Det vi framförallt tagit fasta på (genom litteratur, studiebesök och erfarenheter) är att: Den anhörige behöver känna sig fri och trygg under avlösningen. Man ska inte behöva känna att man ska förklara vad man ska ha tiden till. Den närstående behöver få uppleva att avlösningstimmarna är positiva, att de får göra det de önskar, få en guldkant på tillvaron. Kontinuitet på personalen som utför avlösningen är mycket viktig. Handläggningsprocessen bör vara enkel för den anhörige. Det bör gå att få avlösning med relativt kort varsel. Det är bra om det kan finnas alternativ till avlösning i hemmet, till exempel på en mötesplats. Vid styrgruppsmöte beslutades att vänta med att diskutera utvecklingsförslag för avlösningen och återuppta detta när de grundläggande förutsättningarna för anhörigstödet är fastlagda. På grund av detta presenteras inget utvecklingsförslag i denna delrapport. En modell vore att erbjuda avlösningen via avlösningsteam, ev i samverkan med annan verksamhet, som en bemannad träffpunkt eller dagverksamhet. Det är också viktigt att titta vidare på om det är möjligt att erbjuda liknande möjlighet för avlösning för anhöriga, oavsett om det är en äldre eller yngre anhörig de vårdar. Slutsats - Vision för anhörigstödet i Södertälje Kommun Visionen är att anhöriga till omsorgstagare i Södertälje kommun, känner att de blir lyssnade till och att deras åsikter tas tillvara. De är en viktig del av teamet! Vi ska erkänna den stora insats de anhöriga gör. Anhörigstöd handlar om att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation. Om anhöriga så önskar, erbjuds de ett individuellt anpassat stöd via kommunens anhörigcenter. En helhetssyn i verksamheterna I våra verksamheter är brukarens behov centrala. Men varje person ingår i ett sammanhang med människor runt omkring sig. Hur en person mår kan påverka en hel familj. Helhetssyn handlar om att, förutom brukarens behov, även uppmärksamma de anhöriga. Alla har att vinna på ett sådant förhållningssätt. -Brukaren vinner på samarbetet. -Den anhörige känner sig delaktig och respektfullt bemött. -Personalen får tillgång till mer fullständig information i och med kontakten med de anhöriga, och en mer friktionsfri kommunikation. Vad som ibland kan vara svårt när det handlar om att involvera de anhöriga kan vara frågor kring sekretessen. Men ofta går det att ha en kommunikation, och ändå vara tydlig med vad man inte får kommunicera. Ibland kan det som personal vara svårt att veta vad som är sekretessbelagt och vad 20

21 som inte är det. Det är till exempel aldrig förbjudet att fråga den anhörige om hur hon eller han mår i sin situation. Hur ska vi uppnå detta? - Inspirationsföreläsningar om anhörigstöd - Policy och Riktlinjer - Gruppchefer/samordnare utbildas av anhörigkonsulenter i anhörigstöd - Gruppchefer/samordnare ansvarar för att föra ut och att hålla synsättet levande i verksamheterna samt diskutera frågor kring hur sekretessen kan hanteras med personalen. Anhörigcenter med den anhörige i fokus Målgrupp Målgrupp för anhörigcenter är Anhöriga över 18 år, som vårdar eller stödjer en närstående som är äldre, långvarigt sjuk, beroende eller som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Målgruppsformuleringen innebär att vuxna anhöriga som bor i Södertälje kommun kan vända sig till anhörigcenter, oavsett diagnos, vårdform eller ålder på den de vårdar eller stödjer. Anhöriga som är under 18 år faller inte inom ramen för målgruppen, men anhörigkonsulenten ansvarar för att hänvisa dem till adekvat stöd. Fokus På anhörigcenter erbjuds de anhöriga som så önskar ett individuellt anpassat stöd. Den centrala frågan är Vad skulle kunna underlätta för dig i din situation? Sedan försöker man genom samtal och vägledning komma fram till en individuellt anpassad lösning. Fokus på anhörigstödet är stöd för din skull som anhörig. Basutbud - Stödsamtal och praktiska råd (även på arabiska, syrianska/assyriska och finska) - Anhöriggrupper dag och kvällstid (även på arabiska, syrianska/assyriska och finska) - Temacaféer och föreläsningar - Internetbaserat anhörigstöd - Förmedling av kontakter Stödsamtal Innebär ett stödjande och lyssnande professionellt samtal där den anhöriga kan få hjälp med att sortera och bearbeta sina tankar och känslor. Fokus är situationen som anhörig, och hur den anhörige kan finna lösningar och möjligheter i sin egen situation. Anhöriggrupper Består vanligen av mellan 5-8 personer. De träffas under ledning av en samtalsledare vid 5 tillfällen á 2 timmar. Grupperna delas in efter gemensamma beröringspunkter. Syftet med gruppen är att den anhörige ska få möjlighet att träffa och samtala med andra anhöriga som befinner sig i liknande situation, utbyta erfarenheter, få möjlighet att tillsammans reflektera över den egna identiteten som anhörig. Teman som tas upp i gruppen är: Hur sorg och krisreaktioner tar sig uttryck, samtalets betydelse, skuldkänslor, samvete, känslor kring sin situation, acceptansen över den nya livssituationen. Hur man fyller på kraft för att orka i vardagen. 21

22 Vill gruppen fortsätta träffas efter periodens slut kan de träffas i egen regi, eller komma till temacaféer. Temacaféer/föreläsningar Temacaféer är öppna tillställningar, både på dag och eftermiddag/kvällstid. Temacaféer har ett tema, som planeras och informeras om i förväg. Frivilliga från patientföreningar/frivilligorganisationer kan vara värdar. På caféerna bjuder man in någon som kan prata om ett visst ämne. Tema anpassas efter de olika gruppernas önskemål och behov. Det kan exempelvis vara: en sjukgymnast som berättar om lyftteknik/ergonomi, en arbetsterapeut som berättar om hjälpmedel, en specialiserad sjuksköterska eller en läkare som berättar om en viss diagnos, personal från habiliteringen eller kommunens verksamheter som berättar om en funktionsnedsättning, en anhörig som berättar om hur det är att vara anhörig till en missbrukare eller en undersköterska som berättar om taktil massage. Efter den kortare föreläsningen, finns tid att prata med andra anhöriga, personal eller frivilliga och ta sig en fika. Till att börja med kan temacaféer erbjudas en gång i månaden, och utökas efter behov. På temacaféerna kan (om det finns intresse för det) frivilliga ansvara för att iordningställa fika, som går att köpa till självkostnadspris. Internetbaserat anhörigstöd: Det finns olika it-lösningar på internetbaserat anhörigstöd. Dessa är Gapet, Action och Amigo. De är olika avancerade och har varierande funktioner, och vi behöver enas om vilken som ska köpas in. Vad som är gemensamt är att de möjliggör för anhöriga att kommunicera med andra anhöriga i samma situation, och med anhörigkonsulent eller annan anhörigstödjare/personal. En fördel är att det kan användas när som helst på dygnet och att man kan vara anonym om man vill. Aktivitet som bidrar till hälsa eller avkoppling I styrgruppen beslutades att må-bra aktiviteter inte prioriteras. Istället kan hälsa och fysisk aktivitet ingå som ett tema vid temacaféer. Förmedling av kontakter/vägledande samtal Det kan innebära att förmedla kontakter till frivilligorganisationer eller patientföreningar. Förklara vart man kan vända sig i ett visst ärende/situation. Det är bra om anhörigkonsulenterna skapar kontaktkartor så att om de ersätter varandra, har tillgång till denna information. Tillgänglighet och kommunikation Anhörigcenter har ett telefonnummer, dit anhöriga kan ringa på givna telefontider. Den anhöriga får sedan en personlig kontakt med en anhörigkonsulent. Inför vår och höst skickar anhörigcenter ut aktuell information med inbjudan till anhöriggrupper per post till kommunens verksamheter, patientföreningar, kyrkor och församlingar samt annonserar i lokal media. 22

Äldreomsorgskontoret Social- och omsorgskontoret Anhörigstöd

Äldreomsorgskontoret Social- och omsorgskontoret Anhörigstöd Äldreomsorgskontoret Social- och omsorgskontoret Anhörigstöd Utveckling av anhörigstöd i Södertälje Kommun PROJEKTPLAN -Anhörigstöd Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Dnr KS 2014-37 Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Innehåll Inledning...1 Syfte och mål...1 Metod...1 Nulägesbeskrivning...2

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från andra mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från andra mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Anhörigstöd 2013. i Lessebo kommun

Anhörigstöd 2013. i Lessebo kommun Anhörigstöd 2013 i Lessebo kommun Vem anhörigstödet finns till för Det kan ge såväl glädje som trygghet att hjälpa och stödja en närstående, men det kan också innebära oro och trötthet. Du som stödjer

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN HAGFORS KOMMUN STÖD TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG Som anhörig är du ett ovärderligt stöd för den som behöver din hjälp i sin vardag. Din omsorg om en närstående kan betyda mycket

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Stöd till anhörigvårdare

Stöd till anhörigvårdare Revisionsrapport Stöd till anhörigvårdare Surahammars kommun Kerstin Karlstedt Stina Björnram Surahammars kommun Söd till anhörigvårdare Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfråga...3 2.2. Metod och avgränsningar...3

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation Frågeenkät Uppföljning av Anhörigas Livssituation Anhörigpulsen (UAL) Angående databehandling av personuppgifter Ditt deltagande i denna uppföljning är frivillig och anonym. Syftet med denna databehandling

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 Må bra-dagar för anhörigvårdare i samarbete över kommungränser I Jönköpings län har ett antal kommuner infört en möjlighet för anhörigvårdare att få några

Läs mer

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var

Läs mer

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Elisabeth Davidsson Mars 2008 Utvärdering av anhöriggrupp - riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Bakgrund Det övergripande syftet med projekt

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Sammanställning Tema B Samverkan och samarbete på individnivå

Sammanställning Tema B Samverkan och samarbete på individnivå Sammanställning Tema B Samverkan och samarbete på individnivå Hur kan man göra för att nå ut till anhöriga i ett tidigt skede och hur ska man få anhöriga att förstå att det är han/hon man vill ge stöd.

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Anhörigstöd mitt i livet

Anhörigstöd mitt i livet Anhörigstöd mitt i livet - att utforma och testa en samverkansmodell för anhörigstöd riktat till yrkesverksamma anhöriga. Ett samverkansprojekt mellan näringsliv och Vallentuna och Täby kommuner. Slutrapport

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun Stöd till anhöriga Kungsbacka kommun Du får stöd Att hjälpa eller vårda en närstående ger både glädje och trygghet. Men det kan också skapa oro och trötthet. Därför är det viktigt att du som är anhörig

Läs mer

Anhörigstöd Program oktober december 2015

Anhörigstöd Program oktober december 2015 Anhörigstöd Program oktober december 2015 Är du anhörig? Med anhörig menas en person som hjälper eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Behov av stöd kan bero på ålder, psykisk

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Vännäs Frivilligcenter

Vännäs Frivilligcenter Vännäs kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Västerbottens läns Landsting Vännäs vårdcentral Närmre-projektet (Rapport: Anita Helgesson) Vännäs Frivilligcenter Från "Anhörig 300"- utveckling av stöd till

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Stöttar du också någon? Anhörigstöd

Stöttar du också någon? Anhörigstöd Stöttar du också någon? Anhörigstöd Enköpings kommun Enköpings kommun 2012. Formgivning: Elin Hjelm. Här kan anhöriga i alla åldrar få stöd och hjälp Du kan få stöd från kommunen om du vårdar, hjälper

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 3

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 3 130924 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 3 Bakgrund Syftet med nätverket är att alla som medverkar delar med sig och sprider kunskaper samt erfarenheter

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Avlösning á la Avesta

Avlösning á la Avesta Avlösning á la Avesta I Avesta har man hittat modellen för en framgångsrik avlösning. Handplockad personal och ett starkt stöd i kommunen är en del. Att alltid ha samma personer som avlöser är en annan.

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun

Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun Plan för Anhörigstöd i Vingåkers kommun Socialtjänstlagen, SOL, 5 kap. 10 : Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare 1 (5) Vägledarens Årsrapport 2010 Februari 2010 Ewa Karlsson Vägledare 2 (5) Inledning I Oskarshamns kommun finns, sedan 2006, en tjänst som Vägledare inrättad. Vägledarens arbetsplats finns i Kulturhuset

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Konferensen Livets möjligheter för personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga 10-11 mars 2014 Ritva Gough, forskare, Nka Länssamordnarna

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Leif Johansson Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

En handbok för chefer och personalansvariga

En handbok för chefer och personalansvariga Att synliggöra yrkesverksamma anhöriga på din arbetsplats En sammanfattning av: En handbok för chefer och personalansvariga Arbetsgivare för anhöriga, Sverige - Medlem i det internationella nätverket Employers

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedömningen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Anhörigstöd i Södertälje kommun

Anhörigstöd i Södertälje kommun Äldreomsorgskontoret Anhörig i Södertälje kommun Kartläggning av befintligt Dnr ÄON 10/61 Handläggare: Åsa Borén, Utredarenheten KsK Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015 Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2015 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, gå på caféer, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer