Anhörigstöd i Sala. Bilaga till Delrapport Kartläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anhörigstöd i Sala. Bilaga till Delrapport Kartläggning"

Transkript

1 Anhörigstöd i Sala Bilaga till Delrapport Kartläggning Rapport biståndshandläggning Rapport särskilda boenden LSS Rapport stödgruppsverksamhet för barn Marie Erlandsson Ek

2 Innehåll 1. Biståndsbedömning - Omsorg om funktionshindrade Utveckling av anhörigperspektiv inom biståndsbedömning Biståndsbedömningar Biståndsbedömningar - Anhöriga Förslag till insatser Anhörigstöd inom särskilt boende - omsorgen om funktionshindrade Utveckling av anhörigperspektiv - särskilda boenden omsorgen om funktionshindrade Förslag till insatser Utarbeta klara rutiner för hur kontakten ska ske med anhöriga Implementera anhörigperspektivet i verksamheten Tydliggör ansvarsfördelningen Stödgruppsverksamhet Barn som anhöriga föräldrar som anhöriga Barn Föräldrar Barn till missbrukande föräldrar Barn till psykiskt sjuka föräldrar Vilket stöd erbjuds i Sala kommun Stödgrupper för barn Enskilt stöd Skolan Särskolan Landstinget Västmanland - psykiatrin Grinden Barnpiloter Förslag till stödgruppsverksamhet för barn och föräldrar Källor

3 1. Biståndsbedömning - Omsorg om funktionshindrade Anhöriga som tar hand om sina närstående är en viktig resurs för samhället. Kommunen måste därför i handläggningen av sina insatser inom vård- och omsorgsförvaltningen stödja och samverka med anhöriga. Ett bra stöd till den anhörige kan minska fysisk och psykisk belastning, ge en förbättrad livssituation samt minska risken att man som anhörig drabbas av ohälsa. Att stödja personer som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående ska ses som ett förebyggande arbete och behovet av stöd måste uppmärksammas i ett tidigt skede. Erkännande, respekt och delaktighet är kanske det allra viktigaste, enklaste och mest efterfrågade stödet från anhöriga. Ett gott bemötande från handläggande personal är av stor vikt. Enligt prop.2008/09:82 är anhörig den person som ger stöd, hjälp och omsorg till en närstående och den närstående är den person som tar emot stöd, hjälp och omsorg. I anhörigbegreppet räknas även granne och vän. Handläggning av biståndsbedömning i sala kommun I Sala kommun arbetar sju biståndshandläggare som handlägger ansökan om bistånd enlig LSS och SoL. De utreder behov och fattar beslut om service- eller omvårdnadsinsatser. Handläggarna har mest kontakt med anhöriga när de har uppdrag som gode män, ofta föräldrar eller syskon. Som handläggare har man inte rätt att prata med föräldrarna utan godkännande från det vuxna barnet. Det saknas handläggningsrutiner eller riktlinjer som berör hur kontakten med anhöriga ska ske. Det är upp till handläggarens professionalitet, utbildning och synsätt hur kontakten utformas. Flera av biståndshandläggarna har omfattande kontakter med föräldrar eller annan nära anhörig för att till exempel genomföra en smidig placering. De fungerar i flera fall som stöd för anhöriga och skapar också en delaktighet i planeringen. Även socialsekretare inom Individ och familjeomsorgen kan komma i kontakt med familjer i behov av stöd där det kan vara aktuellt med avlastning i form av stödfamiljer eller kontaktpersoner enligt SoL. Stödinsatser via familjepedagog eller familjebehandlare kan erbjudas av individ- och familjeomsorgen, även stödsamtal, både individuellt och för familjer förekommer. Från intervjuer med biståndshandläggare: Handläggarna har kontakt med anhöriga när de har uppdrag som gode män, oftast föräldrar eller syskon. Handläggarna upplever det som ett stort problem när anhöriga är god man, då rollen som förälder och rollen som god man ofta blandas ihop och det blir otydligheter. Som handläggare har man inte rätt att prata med föräldrar utan godkännande från det vuxna barnet. Föräldrar till vuxna barn har ingen självklar roll i utredningsarbetet. 3

4 Flera av biståndshandläggarna har omfattande kontakter med föräldrar eller annan nära anhörig för att t.ex. göra en smidig placering. De fungerar i flera fall som stöd för anhöriga med samtalskontakt och skapar också en delaktighet i planeringen. Det är upp till handläggaren hur kontakten med anhöriga ser ut, handläggarens professionalitet, utbildning, etc. Handläggningsrutiner eller riktlinjer som berör hur kontakten med anhöriga ska ske saknas. Ett tydligt problemområde är biståndsbedömningen runt barn med funktionshinder. Det är en komplex situation där det ofta förekommer samarbetssvårigheter mellan föräldrar och personal. 1.2 UTVECKLING AV ANHÖRIGPERSPEKTIV INOM BISTÅNDSBEDÖMNING Biståndsbedömningar Anhöriga har en unik kunskap utifrån roll och situation både om den som vårdas, sig själv och det gemensamma livet. Anhöriga ska ses som kompetenta, som en resurs och samarbetspartner. Anhörigas synpunkter bör beaktas både vid behovsbedömningen och vid utförandet av insatserna. Enligt Socialstyrelsens meddelandeblad april 2010 är det viktigt att lyssna både till den anhörigas och den närståendes behov och önskemål vid bedömningen av en insats så att den, förutom att tillgodose den närståendes behov, också innebär en lättnad för den anhöriga. För att göra en helhetsbedömning av situationen behövs ett familjeperspektiv Biståndsbedömningar - Anhöriga Anhöriga har också möjlighet att ansöka om stöd för egen del. En sådan ansökan måste handläggas på samma sätt som vilken annan ansökan om bistånd som helst. När kommunen handlägger en ansökan om bistånd har kommunen en skyldighet att dokumentera ärendet. Vissa anhöriga behöver främst hjälp med insatser till den närstående för att orka med vardagen, eller för att få tid för sig själv eller tillsammans med andra. För andra kan det handla om att få information och kunskaper för att de ska känna sig trygga i sin roll när det gäller att hjälpa och stödja en närstående. Många anser att ett bra stöd är att få prata om sin situation antingen enskilt eller i grupp. Det kan också handla om att den anhöriga ensam eller tillsammans med den närstående får möjlighet till något som bryter vardagsmönstret, något som ger vila, stimulans och omväxling. (Socialstyrelsens meddelandeblad april 2010) Enligt Sala kommuns nya riktlinjer för bedömning av insatser enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen för äldre och funktionshindrade, som träder i kraft den 1 februari 2012 kan anhöriga söka stöd i form av avlösning i hemmet eller avlastning genom dagverksamhet, tillfälligt boende eller växelvård. 4

5 1.2.3 Förslag till insatser 1. Utarbeta riktlinjer för hur kontakten med anhöriga ska ske. 2. Anhörigas synpunkter på vilket bistånd den närstående behöver, hur den ska utformas etc ska efterfrågas. Den anhöriga är expert på den sjukes vardagsliv. Det behövs samtycke från den närstående vilket handläggaren bör arbeta aktivt för att få. Anhöriga kan här vara föräldrar till vuxna barn som ska flytta till eget boende, make/maka/sambo till den som ska ha biståndet. 3. Tydliggöra att anhöriga är välkomna att prata med biståndshandläggare för stöd i själva utredningssituationen. 4. Anhörigas ansökan om eget bistånd ska utredas. 5. Ansökningsblanketten behöver ses över så det framgår att man kan söka anhörigstöd. 6. Det behövs en utredningsmodell som stöd för handläggarna liknande BBIC, som används för utredningar runt barn inom IFO, för biståndsutredningar enligt LSS. Detta för att strukturera utredningarna så att familjemedlemmarnas olika situationer tas med som underlag för bedömningen. Det kan gälla det aktuella barnet, föräldrarnas synpunkter och syskons situation m.m. 7. Utredningens rubriker i Procapita ses över. Förslag till nya rubriker: Anhörigas behov anhörigas situation ska också tas upp i biståndsutredningen Anhörigas sypunkter ger en signal till handläggaren att beakta de anhörigas synpunkter Rubriken funktionsbedömning, är en medicinsk bedömning och passar inte när det gäller en anhörig. Det som ska utredas är den anhörigas livssituation och är mer att betrakta som en social bedömning. Att använda begreppet familj eller hushåll istället för individ kan vara en väg då man tittar på helheten. 8. Beslutsformulering. Idag skrivs alla beslut på den som är sjuk, den närstående. Detta bör ses över så det går att följa upp beslut om anhörigstöd. Enligt socialstyrelsen ska beslut enl SoL eller LSS om stöd eller service till vissa funktionshindrade ansökas av den närstående eftersom den är han/hon som får insatsen även om det är ett anhörigstöd som avses. Det kan gälla avlösning i hemmet, korttidsboende etc. Detta för med sig att det är svårt att följa upp vilka beslut som är att betrakta som anhörigstöd. Här borde man egentligen ha anhörigstöd som beslut. 9. När ett anhörigstöd byggts upp i kommunen bör listan med stödinsatser för anhöriga i de nya riktlinjerna uppdateras: 5

6 2. Anhörigstöd inom särskilt boende - omsorgen om funktionshindrade Sammanställning av intervjuer med enhetscheferna inom omsorg om funktionshindrade Enhetscheferna har kontakt med anhöriga, oftast föräldrar till personer som bor i särskilda boenden och i huvudsak när de har synpunkter på eller är missnöjda med boendet eller omsorgen om den aktuella personen. I övrigt sköter personalen på boendet kontakten med de anhöriga. Yngre personer har två kontaktpersoner på boendet och det är deras uppgift att ha kontakt med anhöriga. Enhetschefen går in vid behov. Biståndshandläggare och enhetschefer tar alla upp svårigheten att hantera föräldrar med vuxna barn i särskilt boende. Det blir lätt konflikter om de vuxna barnens omvårdnad och vardagsliv. Att föräldrar eller syskon är god man komplicerar samarbetet enligt både biståndsbedömare och enhetschefer. Det blir oklart i olika situationer huruvida föräldrar agerar som god man eller som förälder. Helt uppenbart skulle det underlätta om föräldrar bara var föräldrar och att de i den rollen ses som en samarbetspart runt barnets vardag och boende. Från överförmyndaren brukar man avråda från att nära anhöriga blir gode män. Det är tingsrätten som beslutar och de anhöriga ansöker själv. I intervjuerna lyfts också de funktionshindrade barnens syskon fram som en grupp som behöver uppmärksammas och som kan behöva stöd som anhöriga. Det förekommer att barn under 18 år som behöver en skola som inte kommunen kan tillhandahålla, måste flytta till annan kommun och få både skola och boende kopplat till skolan. Detta trots att det fungerar bra i hemmet. Korttidshem Korttidshem för barn är att betrakta som anhörigstöd i form av avlastning. Av detta följer att de anhörigas synpunkter ska användas i verksamhetsuppföljningen. I Sala kommun är korttidshemmet Skräddargränd inte så efterfrågat som avlastningsform som i andra kommuner. Många föräldrar föredrar stödfamiljer och ofta är det anhöriga som är stödfamiljer. Funderingar finns om verksamheten kan förändras för att bättre motsvara föräldrars förväntningar. Att vara på korttidshem kan för ett barn ha positiva värden som ett led i att träna sig att vara utanför familjen och göra egna aktiviteter i en trygg och miljö. Kanske kan korttidshemmet användas till andra avlastningsbehov, dagverksamhet vid behov? Ett flexibelt utnyttjande efter behov som finns eller uppstår. Det behövs en genomlysning av verksamheten och en dialog med föräldrar till funktionshindrade barn om hur verksamheten skulle vara utformad för att den 6

7 skulle vara attraktiv. De föräldrar som idag har sina barn och ungdomar på korttidshemmet är utan undantag väldigt nöjda. I några kommuner arbetar man med korttidsboende för äldre i form av pensionat. Det är öppet även för anhöriga att komma och bo om man behöver komma ifrån, man kan även bo både den anhöriga och den närstående samtidigt om man vill ha avlastning. De kan också fungera akut om det behövs. Är detta en modell att ta inspiration från? 2.1 UTVECKLING AV ANHÖRIGPERSPEKTIV - SÄRSKILDA BOENDEN OMSORGEN OM FUNKTIONSHINDRADE Den stora utmaningen för att utveckla ett bra anhörigstöd är samverkan mellan personal och föräldrar till funktionshindrade barn. Biståndshandläggare, enhetschefer och personal på boende upplever att många föräldrar hindrar den ungas utveckling och självständighet genom att lägga sig i planering och olika beslut kring vardagslivet. Personalen vill stödja brukaren och bevaka hans eller hennes rätt till ett eget liv och egna beslut. Detta innebär ibland att man ser det som att stödja den unge gentemot föräldrarnas omsorger. Det är en konflikt där det är lätt att se de olika behoven och att de inte alltid är förenliga. För föräldrarna är det ofta en svår process att lämna sitt barn, om än vuxen, till ett boende. Att se personalen ta över ansvaret för besluten, att inte längre få vara den som bestämmer och se till att barnet har ett bra liv. Det är smärtsamt att lämna och också smärtsamt att bli ställd åt sidan och mista sitt inflytande. Det blir lätt konflikter om vem som ska bestämma. De flesta föräldrar kämpar med skuldkänslor över att lämna bort sina barn och känner sig otillräckliga och kanske inte lika behövda som tidigare. För att underlätta för föräldrar i den här situationen behöver föräldrarna både ett professionellt bemötande och att ha tillit till att verksamheten fungerar bra. Föräldrar till funktionshindrade barn har ofta en lång historia av att slåss mot myndigheter för att få det stöd och den hjälp som barnet behöver. Personalens bemötande är avgörande för hur föräldrar kan känna tillit till verksamheten. De ska känna sig välkomna att besöka, bli lyssnade på och få vara delaktiga i det vuxna barnets boende. Att välkomna föräldrar behöver inte betyda att man försvårar barnets frigörelse och självständighet utan det kan ge föräldrarna den trygghet som behövs för att man ska kunna släppa taget. Att stödja unga i eget boende och i frigörelsen från föräldrarna bör i själva verket handla om att bibehålla kontakten med föräldrar och att få en ny, vuxen relation till sin familj. Det saknas rutiner och riktlinjer för hur kontakten med anhöriga ska ske när det gäller särskilda boenden. Det är upp till enhetschefen hur kontakten utformas. Det kan även behövas ett direkt stöd till föräldrar i den här situationen. Det kan röra sig om samtal om att klara separationsprocessen eller en grupp där man kan få träffa anhöriga i samma situation. 7

8 2.2 FÖRSLAG TILL INSATSER Utarbeta klara rutiner för hur kontakten ska ske med anhöriga. När en närstående kommer ny till ett boende träff med enhetschef och kontaktperson för information och diskussion om boendet och hur kontakten ska ske. Anhörigas synpunkter ta upp, lyssnas på. Om det blir problem med sekretess bör enhetschefen fråga den som ska flytta in och säger att man gärna vill att anhöriga ska vara med på en introduktionsträff. Speciellt viktigt på boende där det bor unga och där det är deras första egna boende. Anhöriga ska erbjudas att ta kontakt med enhetschefen när de så önskar. Som anhörig vill man prata med den som har ansvar för verksamheten, speciellt om man har synpunkter på hur den sköts. Genomförandeplan behöver ha en ruta för hur kontakten med de anhöriga ska ske gentemot den boende. Anhöriga ges tillfälle att medverka vid upprättande av genomförandeplan. På boendet kontaktpersoner sköter kontakten med de anhöriga när det gäller frågor kring den närstående. Man ska känna sig välkommen att ringa och komma och hälsa på och också att kunna vända sig till kontaktpersonerna för råd och information om anhörigstöd. Möten för anhöriga de särskilda boendena bör anordna möten för anhöriga 1-2 ggr/år. Här kan man passa på att ge information och även ta in synpunkter från anhöriga Brukarråd/anhörigråd brukarråd där det finns en plats även för en anhörig knyts till boendet för delaktighet och inflytande över verksamheten Implementera anhörigperspektivet i verksamheten Ta med frågan om anhörigstöd verksamhetsplaneringen Brukarenkäter/anhörigenkäter för uppföljning och utveckling av verksamheten Utbildningsinsatser till personalen Metodstöd i hur kan man tillämpa sekretessbestämmelserna utan att kränka de boendes integritet samtidigt som föräldrarnas behov av insyn och information tillgodoses Tydliggör ansvarsfördelningen Det kan vara otydligt för omgivningen när det gäller vad enhetschefen ansvarar för resp vad personalen på boendet ansvara för. 8

9 3. Stödgruppsverksamhet 3.1 BARN SOM ANHÖRIGA FÖRÄLDRAR SOM ANHÖRIGA Barn Stöd till barn som anhöriga handlar om stöd till barn i svåra situationer som t.ex. när en närstående är allvarligt sjuk, har missbruksproblem, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller något liknande. Det kan också vara syskon till barn med funktionsnedsättning, barn till skilda föräldrar eller barn som är utsatta för våld i familjen. Även barn till förälder med psykisk funktionsnedsättning kan vara i behov av stöd. Många verksamheter möter barn i vardagen som skola, förskola, vårdcentraler, socialtjänst med flera och alla har ansvar för att fånga upp och erbjuda hjälp till barn som riskerar att fara illa. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att skydda och stödja barn men även hälso- och sjukvården har enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att beakta barns behov av stöd. Ett nära samarbete mellan olika verksamheter är nödvändigt för att barn ska kunna få det stöd och den hjälp de har rätt till. Förskolan och skolan som möter barn i vardagen har ett särskilt ansvar att uppmärksamma barn i svåra situationer. Genom elevhälsovården med skolsköterska, kurator, speciallärare och studie- och yrkesvägledare kan barn få stöd och hjälp. Socialtjänsten och BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, arbetar med barn och familjer som behöver hjälp. Under perioden pågår ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning eller där våld förekommer. Ansvarig är Socialstyrelsen i samråd med Sveriges kommuner och landsting och Statens folkhälsoinstitut. Det huvudsakliga målet för det nationella utvecklingsarbetet är att verka för att barn och unga i målgrupperna får ändamålsenligt stöd. Stödet förutsätter att även föräldrarna får hjälp med sina problem och stöd i föräldraskapet. Man vill från regeringens håll se att det utvecklas ett mer barn- och föräldraskapsorienterat arbetssätt inom primärvården, missbruks- och beroendevården, vuxenpsykiatrin och socialtjänsten. Den 1 januari 2010 infördes en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen som ger hälso- och sjukvården skyldighet att särskilt beakta barnets behov av information, råd och stöd när en förälder har en psykisk sjukdom, är allvarligt somatiskt sjuk eller missbrukar Föräldrar För barn är det naturligtvis av yttersta vikt att föräldrar orkar och kan vara trygga och bra föräldrar. Även föräldrar kan i olika situationer vara anhöriga i behov av stöd. Den grupp som oftast lyfts fram är föräldrar till barn med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Många vittnar om sin kamp med myndigheter och skola för att få hjälp för sina barn. 9

10 Föräldrar har ansvaret att samordna en mängd myndighetskontakter, det är inte ovanligt att samma familj har kontakt med minst sju olika instanser. Detta sker mitt i en situation som för föräldrar handlar om att få vardagen att gå ihop med arbete, eventuella syskon och ett barn som behöver mycket stöd och omvårdnad. Föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, Aspergers syndrom, autism eller liknande är en grupp föräldrar som ofta efterfrågar stöd. Även psykisk ohälsa hos barn kan vara svårt att handskas med som förälder. I Avesta kommuns anhörigstödsverksamhet har man haft föräldragrupper för föräldrar till ungdomar med självskadebeteende och inom anhörigstödet i Västerås arbetar man med grupper för föräldrar med barn med psykisk sjukdom Barn till missbrukande föräldrar Statens Folkhälsoinstitut uppskattar att 20 % av barnen i Sverige växer upp i familjer där de vuxna har en så hög alkoholkonsumtion att det föreligger risk för deras hälsa. Föräldrarnas riskbruk är också en riskfaktor för negativa hälsoeffekter på barnens hälsa. Omräknat till Salas befolkningsmängd betyder det att över 800 barn i åldern 0-17 år lever i en miljö där de riskerar ohälsa på grund av föräldrars alkoholvanor. Att växa upp i en familj där föräldrarna dricker för mycket alkohol eller tar andra droger skapar känslor av otrygghet. Barn känner sig ofta ensamma och tror inte att någon annan kan förstå. Det är vanligt att barn till missbrukare får ta ett större ansvar för hemmet. Vardagen präglas ofta av oförutsägbarhet och rädsla för att en förälder ska vara påverkad vilket gör att barnen undviker att ta med kamrater hem. Känsla av skuld och skam är vanligt förekommande och gör missbruket till en familjehemlighet. Bland familjer som har insatser från Individ och familjeomsorgen finns idag ca 10 barn som växter upp i familjer där det förekommer alkohol- eller drogmissbruk. I Sala kommun har tidigare anordnats stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar i så kallade Linusgrupper. Stödgruppsverksamheten har upphört då det varit svårt att rekrytera barn till grupperna. Organisationsförändringar har medfört att personal gått till andra verksamheter och haft svårt att komma loss för att leda grupper. Det är också oklarheter om var ansvaret för barngruppsverksamheten ligger. Det finns sammanlagt fem personal i kommunen inom olika verksamheter som är utbildade i att leda grupper för barn Barn till psykiskt sjuka föräldrar Att vara barn och anhörig till någon som har en psykisk sjukdom innebär särskilda svårigheter. Barn är beroende av vuxna för sin trygghet och för att få vardagslivet att fungera. Om en förälder får en psykos eller drabbas av en svår depression kan 10

11 livet i familjen förändras och ibland blir det aldrig mer detsamma. Barn till psykiskt sjuka föräldrar har en situation som liknar den för barn till missbrukande föräldrar. De tar ofta ett stort ansvar i hemmet och många oroar sig för sina föräldrar vilket medför att det kan vara svårt att koncentrera sig i skolan. En del kanske skäms för att visa utåt hur det står till hemma eller känner det som om det är deras fel att föräldern är sjuk. Barn behöver stöd och få hjälp med att förstå vad som händer. I Sala finns kompetens att arbeta med stödgrupper för barn till föräldrar med psykisk sjukdom både inom kommunen och inom vuxenpsykiatrin. Det har tidigare funnits ett samarbete i gruppverksamheten Ventilen. Bland familjer som har insatser från Individ och familjeomsorgen finns idag ca 17 barn som växter upp i familjer där det förekommer psykisk funktionsnedsättning eller psykisk sjukdom. 3.2 VILKET STÖD ERBJUDS I SALA KOMMUN Det stöd som erbjuds familjer genom kommunens ordinarie verksamheter är företrädesvis det stöd man kan få via socialtjänstens olika verksamheter. Man arbetar med inriktning på familjearbete men trots detta uppmärksammas oftast inte den specifika situation en anhörig kan befinna sig i utan fokus riktas på den som har problemet. I Sala kommun har man under åren arbetat i samverkan med stöd till barn. Idag drivs ungdomsmottagningen i samverkan med landstinget för ungdomar i åldern år. Skolteamet arbetar med att samordna insatser från skola och socialtjänst för barn och ungdom från 1 till 16 år och deras föräldrar. Barn med funktionshinder bor uteslutande i sina familjer. Stöd och avlastning för familjen sker genom korttidshemmet på Skräddargränd eller genom stödfamilj. När ett boende utanför familjen är aktuellt är det i någon form av elevhem i kombination med skola och företrädesvis för barn i gymnasieåldern. För föräldrar med barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning erbjuds stöd via landstingets habilitering. Man erbjuder information och föreläsningar som underlättar vardag och kommunikation med den närstående. I Västerås anordnas föräldragrupp - flytta hemifrån, och grupper för syskon. Anhörigutbildning finns också när det gäller synnedsättning, förvärvad hjärnskada och neuropsykiatriska diagnoser. För den sistnämnda gruppen finns även syskongrupp. Föreläsningar och föräldragrupper finns även för föräldrar till barn med cerebral pares och utvecklingsstörning. Samtliga verksamheter sker i Västerås eller Köping. Det finns ett behov av föräldrastöd till föräldrar med funktionshindrade barn på närmare håll för föräldrar boende i Sala. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Sala erbjuds samtal, enskilda eller tillsammans med föräldrar, utredningar för att kartlägga behov och planera för behandling och/eller andra åtgärder. BUP arbetar inte specifikt med barn som anhöriga men tar emot barn i kris eller sorg. 11

12 3.2.1 Stödgrupper för barn För närvarande anordnas inga stödgrupper för barn av Sala kommun. De metoder som använts tidigare är Linusgrupper för barn till missbrukare, Ventilen för barn till föräldrar med psykisk ohälsa och Trappansamtal för barn i familjer där det förekommit våld. Det finns sammanlagt fem personal inom olika verksamheter som är utbildade i att leda grupper för barn. Verksamheten har upphört då det varit svårt att rekrytera barn till grupperna. Organisationsförändringar har medfört att personal gått till andra verksamheter och haft svårt att komma loss för att leda grupper. Det är också oklarheter om var ansvaret för barngruppsverksamheten ligger och om man överhuvudtaget ska arbeta med detta. Våren 2009 ordnade Sala kommun och landstinget i Västmanland en gruppledarutbildning för 50 personal i Föräldrakraft ett manualbaserat familjeprogram för barn och föräldrar. Vintern 2009/2010 hölls en Föräldrakraftskurs för föräldrar och barn i åldern 3-4 år och under hösten 2010 startades en Föräldrakraftskurs för barn på mellanstadiet. Utvärderingen av detta var att Föräldrakraftkurserna var mycket uppskattade av de familjer som deltog men att det var personalkrävande med fyra personer, två till föräldragruppen och två till barngruppen och dessutom sårbart ifall någon var sjuk. Kursen pågick 2½ timme vid ca 8 tillfällen på kvällstid. Personalens utvärdering lyfte fram behovet av en femte person, en koordinator, som ordnar allt det praktiska i samband med kursen. Ledarna var personal från skolan och socialtjänsten och skolpersonalen de hade svårigheter att kombinera att leda kurser på kvällstid med sitt ordinarie arbete som lärare och förskollärare. Föräldrakraft riktar sig inte specifikt till barn eller föräldrar som anhöriga men erfarenheterna av att arbeta med grupper är värdefulla att ta med i framtida planering. Tidigare anordnades i Sala en föräldragrupp för föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det var en grupp med föräldrar till barn med diagnosen ADHD. Denna grupp var också uppskattad och ledde till att föreningen Attention i Sala bildades. Föreningen anordnar regelbunden mötesverksamhet som stöd för föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser Enskilt stöd Det stöd som barn kan få idag är i huvudsak enskilda samtal inom skola såsom samtal med skolsköterska, kurator. Till ungdomsmottagningen kommer ungdomar i åldern och har då möjlighet att få enskilda samtal med kurator. Det förekommer att kuratorn möter ungdomar med svårt sjuka närstående Skolan Inom elevhälsan ser man ett behov av att arbeta med stödgrupper för barn. Diskussioner pågår med IFO:s öppenvård och förebyggande verksamheter om möjligheterna att starta en familjecentral där man skulle kunna ha barngrupper. En svårighet är skolans svårigheter att fånga upp barn i behov av stöd. Lärarna uppmärksammar inte alltid när barnen har svårigheter hemma. Genom elevhälsan finns både kuratorer, skolsköterskor och psykologer som stöd för barn. 12

13 3.2.4 Särskolan Särskolan har ett nära samarbete med föräldrar. Man har både gemensamma föräldramöten och enhetsvis för information. Skolan har nära kontakt med föräldrar via individuella kontakter i stort sett varje dag. Kontakterna blir glesare på högstadiet. Skolan arbetar också med kontaktbok och veckobrev för att föräldrarna ska känna sig delaktiga i verksamheten. Från särkolan lyfter man syskonens situation och behov av egen tid med föräldrar, eget stöd eller gruppverksamhet. 3.3 LANDSTINGET VÄSTMANLAND - PSYKIATRIN Landstinget i Västmanland har avsatt personal till att arbeta med barngrupper för barn till psykiskt sjuka föräldrar i samverkan med Västerås stad i verksamheten Grinden, och till att arbeta med Beardslees familjeintervention i familjer där någon förälder har en psykisk sjukdom. Familjearbetet handlar om att hjälpa familjen att prata öppet om sjukdomen och hur den påverkar de olika familjemedlemmarna Grinden Grinden bedriver sedan 10 år gruppverksamhet för barn till psykiskt sjuka föräldrar sedan. Verksamheten sker i samverkan mellan Vuxenpsykiatrin, Västerås stad (socialtjänsten och skolan), BUP och polisen i verksamheten Grinden. Grinden arbetar med barngrupper. Har en barngrupp per termin. Varje barngrupp ca 8 barn, träffas vid tillfällen. Grupperna startar med ett samtal med föräldrarna följt av ett samtal där barnet är med där alla får bestämma sig för om man vill att barnet ska gå i grupp. Avslutar med ett samtal enskilt med barnet och sen ett samtal med hela familjen. Grinden har fyra 25% tjänster, två från landstinget och två från kommunen. De arbetar tillsammans på torsdagar. Det är två ledare på varje grupp. Verksamheten tar emot barn från Hallstahammar och Surahammar. Något barn från Fagersta har varit med. Kommunen får betala för platsen Barnpiloter Många kommuner har ett system med barnombud på olika arbetsplatser med uppdrag att bevaka barnperspektivet och särskilt uppmärksamma barnens behov i det ordinarie arbetet. I Västerås har man ett mer utvecklat system med barnpiloter. Målsättningen med barnpilotverksamheten är bl.a. att det ska finns utbildad barnpilot på varje arbetspalts i Västerås, som möter barn/unga eller deras föräldrar och att barn och unga som riskerar att fara illa uppmärksammans tidigt och snabbt få den hjälp och det stöd de behöver. Barnpiloter utbildas genom en introduktionskurs på tre dagar och har fortsatt regelbunden kontakt med andra barnpiloter. Barnpilotverksamheten i Västerås har en anställd samordnare. Även på andra håll i Västmanland arbetar man med verksamheter för barn som anhöriga. Norbergs kommun har just utbildat barnpiloter och i Fagersta arbetar en personal från socialtjänsten och en från psykiatrin med Beardsleemetoden. 13

14 3.4 FÖRSLAG TILL STÖDGRUPPSVERKSAMHET FÖR BARN OCH FÖRÄLDRAR. Har man det jobbigt hemma av olika orsaker kan man behöva prata om det med någon oberoende vuxen. I skolan kan man vända sig till skolsköterskan eller skolkuratorn. Är man i tonåren och uppåt finns ungdomsmottagningen som en verksamhet dit man kan vända sig med de bekymmer man har. Här finns beredskap för att i enskilda samtal möta en ungdom med förståelse och empati. Det finns även behov av verksamheter där barn, ungdomar eller föräldrar får träffa andra med samma erfarenheter. Många vittnar om hur befriande och läkande det kan vara att träffas och vara tillsammans med andra som har samma erfarenheter. Man känner igen sig och man behöver inte förställa sig. Alla vet hur det är utan att man behöver förklara. Utgångspunkten för anhörigstöd i form av stödgrupper för barn och även föräldrar är att verksamheten ska finnas i ett generellt stödsystem som utgår från naturliga och neutrala arenor och att verksamheten ska ha personal med specialkompetens av olika metoder för att leda grupper. I skolan, förskolan eller på andra mötesplatser eller inom befintliga verksamheter ska barn och deras föräldrar kunna erbjudas stödinsatser vid behov. Personal som möter barn i sin verksamhet, bör utbildas i att se den specifika situation som det är att vara anhörig till någon som är svårt sjuk eller har någon funktionsnedsättning. För att få till stånd en fungerande stödgruppsverksamhet behöver flera faktorer vara på plats: Tydlig organisation, ledning och mandat En verksamhet för att kunna bli efterfrågad måste kunna benämnas, finnas fysiskt på en plats och ha någon som arbetar och ha ett namn. Den måste vara inordnad i ordinarie verksamhet och kunna verksamhetsplaneras och följas upp. Det måste finna någon ansvarig och den/de som jobbar där måste vara klara över sitt uppdrag. En neutral lokal En familjecentral/familjehus eller liknade dit föräldrar och barn kan vända sig i en positiv och stödjande anda skulle vara en bra arena för den här typen av verksamheter. En familjecentral/familjehus har oftast öppna förskolan som bas som är en öppen verksamhet för föräldrar och barn. Till denna verksamhet knyts i förekommande fall mödra- och barnavårdscentralen med sina föräldragrupper och andra verksamheter som vägning och mätning av spädbarn. På öppna förskolan har man bland annat babycafé för nyblivna föräldrar. Socialtjänsten kan koppla till olika former av föräldrastöd och andra förebyggande insatser. En familjecentral/familjehus är en välkomnande och positiv verksamhet som inbjuder till möten och gemenskap mellan både barn och föräldrar. 14

15 Många gruppverksamheter har svårigheter att rekrytera framförallt ungdomar. Att anordnade gruppverksamheter på ungdomsmottagningen kan vara en väg att prova. Ungdomsmottagningen är ungdomarnas egna arena dit man går på sina egna villkor. En samordnare Det behövs en person som samordnar gruppverksamheten. Uppgifterna för en samordnare bör vara att rekrytera barn genom att informera utåt om verksamheten, planera grupper och hålla kontak med olika gruppledare. En samordnare måste också hålla sig informerad om behov och andra verksamheter både i offentlig och i föreningsdriven regi. En samordnare är också den som ska informera och motivera en tilltänkt familj. Det är också möjligt att samordnaren också arbetar som gruppledare. Regelbundna och återkommande informationsinsatser/barnpiloter Att informera om verksamheten är en stor uppgift och måste ske återkommande och direkt till olika verksamheter. De som ska informeras är skolorna, socialtjänsten, psykiatrin, neurologen, olika samverkanspartners m.fl. Att lägga ner tid och energi på att marknadsföra verksamheten är viktigt för att bli känd och efterfrågad. Erfarenheten av liknande verksamheter ger vid handen att två års effektiv marknadsföring behövs innan föräldrar och barn själva efterfrågar stödgrupper. Modellen med utbildade barnpiloter på olika arbetsplatser som Västerås har tillsammans med landstinget, är en modell att på sikt bygga upp även i Sala Ledarutbildningar Gruppledarna måste ha en bra kompetens för att arbeta med sitt uppdrag. Det är olika modeller som används inom olika typer av problematik. Man bör samordna de utbildningar som man vill använda då man oftast arbetar två och två. Flera tänkbara utbildningar finns Linus, Ventilen och Trappansamtal är det som används i Sala. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har just startat ett nationellt utvecklingsprojekt Barn som Anhöriga. (BRA grupper) för att ta fram en grundmodell med utgångspunkt i barnets anhörigskap. Modellen är tänkt att vara flexibel och ska kunna anpassas till lokala förutsättningar. Den ska även kunna användas för att göra det möjligt för barn att få enskilt stöd. Ytterligare en modell Barnkraft kan användas tillsammans med psykiatrin. Där arbetar två personal från psykiatrin och två från socialtjänsten med parallella grupper barn och föräldrar. Metoden beskrivs av Britt Söderblom i boken Skapa förståelse tillsammans En stödgruppsmodell som är en vidareutveckling av Bearslees familjeintervention som syftar till att öppna kommunikationerna i familjen om föräldrars sjukdom. 15

16 Gruppledare Det finns många tänkbara gruppledare. Beroende på vilken metod och vilken problematik stödgrupperna ska använda sig av. Det finns utbildad personal idag inom både skola och socialtjänst. På kvinnojouren finns kompetens i att arbeta med Trappansamtal. När det gäller barn till förälder med psykisk sjukdom är det viktigt att samverka med psykiatrin. Stiftelsen Hela människan utbildar medlemmar till att leda Linusgrupper. Diakoner är vana samtalsledare. Grupper för barn/ungdomar till strokedrabbade, cancersjuka eller dementa kan ledas tillsammans brukarorganisationer osv. Handledning till gruppledare De som arbetar som gruppledare behöver stöd och en möjlighet att ventilera sina upplevelser för att kunna erbjuda en seriös och kompentent verksamhet. Att ha gemensam handledning ger en möjlighet till, inte bara bearbetning av sina egna känslor, utan även fördjupning och ökad kompetens. 16

17 Källor Regeringens proposition 2008/9:82, Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående Meddelandeblad Socialstyrelsen april Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Habiliteringen, Handikappcentrum, Västerås Västerås kommun; Grinden, Barnombud, Barnpiloter Glömda barnen, Stöd till barn måste få kosta! Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem, omfattning och analys; Statens folkhälsoinstitut, Utvärdering av föräldrakrafts-kursen hösten 2010, Sala kommun Stöd för barn i familjer med missbruk m. m. genomförandeplan för nationellt utvecklingsarbete Regeringsuppdrag utifrån ADNT-strategin; Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut Projekt Fridlyst ett utvecklingsprojekt inom socialtjänsten av gruppverksamheter för barn. Huddinge kommun Skapa förståelse tillsammans Bitta Söderblom/Matti Inkinen; Mareld Handbok för gruppledare i stödgrupper för barn och föräldrar med psykisk ohälsa SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering rapport om program som ska förebygga psykisk ohälsa hos barn. BRA-grupper Barns Rätt som Anhöriga; Stiftelsen Allmänna Barnhuset Mod och Mandat Ny lagstiftning stärker barn som anhöriga. Har vi modet att möta dem? Mårten Jansson, Anne-Marie Larsson, Cecilia Modig; Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Socialstyrelsen 2011 Länkar: - Riksförbundet FUB - Psykiatrinätverket barn som anhöriga Alla barn i centrum - gruppträffar för föräldrar som syftar till att främja barns utveckling - Trappan - gruppverksamhet för barn och ungdom - Maskrosbarn förening som stödjer ungdomar som missbrukar eller är psykiskt sjuka mötesplats för dig som lever med en förälder med psykisk sjukdom Barnen Rätt i Samhället Bris för vuxna 17

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17

Läs mer

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Stockholms stad program för stöd till anhöriga 159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Stockholms stads program för stöd till anhöriga SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-25 Handläggare: Marita Danowsky Kerstin Larsson, Anne Vilhelmsson Tel. 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2012-11-22 Stockholms

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Stöd till anhöriga, riktlinjer

Stöd till anhöriga, riktlinjer Stöd till anhöriga, riktlinjer Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2017-11-29, 138 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2018-10-31, 137 Detta dokument gäller för Vård och Omsorg och

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga 1 (11) Typ: Program Gäller from: 2017-02-23 Version: 2.0 Fastställt: SN 2010-06-09 70, 2013-02-21 12, 2017-02-23 22 NVN 2013-03-15 12, 2017-03-13 23 Uppdateras: 2019-03 Program för stöd till anhöriga 2017-2019

Läs mer

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med

Riktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med Styrdokument, riktlinjer 2017-03-24 Dnr SÄN/2017:266 Riktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med 2018-01-01. Nivå: Social- och äldrenämnden Antagen:

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning

Läs mer

Riktlinje anhörigstöd

Riktlinje anhörigstöd DATUM UTSKRIFT 2016-06-22 SIDA 1/8 KAPITEL AVSNITT GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM 2016-06-14 DOKUMENTANSVARIG URBAN JONSSON GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN DIARIENR SN 2016.098 REVIDERAD

Läs mer

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg. RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-05-31 Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att

Läs mer

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd Sida: 1 (7) Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att göra en översyn av kommunens anhörigstöd i sin helhet och ge förslag på hur det kan vidareutvecklas. I detta dokument

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Stockholms stads program för stöd till anhöriga SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Modin tfn 08-508 25 618 Lotta Burenius tfn 08-508 36 202 Till Socialnämnden Äldrenämnden GEMENSAMT TJÄNSTEUTLÅTANDE SON DNR 3.1-098/2012 ÄN DNR 070303-159/2012

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Socialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen

Socialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialtjänstlagen

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

Att utveckla anhörigstöd Chefers ansvar för personalens engagemang i anhörigarbetet. Karin Lindgren Socialstyrelsen

Att utveckla anhörigstöd Chefers ansvar för personalens engagemang i anhörigarbetet. Karin Lindgren Socialstyrelsen Att utveckla anhörigstöd Chefers ansvar för personalens engagemang i anhörigarbetet Karin Lindgren Socialstyrelsen 5 kap. 10 Sol Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för anhörigstöd Innehåll Syfte och mål... 3 Syfte...3 Mål...3 Målgrupp för riktlinjen... 3 Lagstiftning... 3 Socialtjänstlagen...3

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanställning 1. Bakgrund

Sammanställning 1. Bakgrund Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva

Läs mer

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Att leva som andra Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS LSS betyder Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade. LSS- lagen säger att en del människor

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Anhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar

Anhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNIN GEN Handläggare: Anneli Rydström Telefon: 08-508 22 068 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 55-2010-1.5.1 SID 1 (5) 2010-02- 22 Till Hägersten-Liljeholmens

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Sammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken

Sammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt

Läs mer

Anhörig/närståendepolicy för Stockholms stad äldreomsorg

Anhörig/närståendepolicy för Stockholms stad äldreomsorg SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORGEN OM ÄLDRE OC H STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Handläggare: Lena Alksten, Therese Lang Telefon: 08-508 24 551, 08-508 24 506 2010 Till Skärholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Stöd till dig som är anhörig

Stöd till dig som är anhörig Stöd till dig som är anhörig Den här broschyren är för dig som är anhörig till en person med funktionsnedsättning och som behöver eget stöd. I broschyren finns information om vilket stöd som finns och

Läs mer

KLARAgruppen En del av Familjeenheten

KLARAgruppen En del av Familjeenheten KLARAgruppen En del av Familjeenheten Barnverksamhet Barnperspektiv Samverkan Varför barngruppsverksamhet? Barn och ungdomar har ofta lätt att ta på sig skulden för vad som händer i familjen och hur vuxna

Läs mer

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom

Läs mer

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommit till

Läs mer

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde. Ärende 4 Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos 1 Omsorgsnämnden 2008-01-30 Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell (fp), telefon 013-20 62 51 eller 070-382 47

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Information om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA

PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA en checklista för att hjälpa medborgare i din kommun DEN OSPRIDDA SANNINGEN OM SPRIDD BRÖSTCANCER 1 STÖD TILL ANHÖRIGA OTROLIGT VIKTIGT Psykosocialt

Läs mer

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-12-28 SDN 2011-01-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Slutrapport Gröna Linjen,

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer