Missbruk och beroende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Missbruk och beroende"

Transkript

1 Vårdprogram 1 (36) Godkänd av: Karin Haster, Divisionschef Utarbetad/reviderad av: Anna-Karin Törnqvist Bengt Grenfeldt Håkan Johannesson Márta Hlavács Lisa Pellikka Revisionsansvarig: Divisionschef Utgåva: 1 Ev. diarieinr: Vårdprogram Missbruk och beroende Version 1.0

2 2 (36) Sammanfattning Detta vårdprogram beskriver utredning, vård och behandling för vuxna patienter med missbruks- och beroendeproblematik inom division psykiatri. Vårdprogrammet grundas på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård och den länsövergripande överenskommelsen med tillhörande lokala styrdokument. Identifikation av samsjuklighet vad gäller psykisk sjukdom och/eller somatisk sjukdom hos personer med missbruksproblematik är av största vikt. Detta gäller även det omvända vad gäller att vid psykisk eller somatisk sjukdom identifiera ett missbruk/beroende. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för personer med missbruk och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom, så kallad samsjuklighet. Samordnad vård där social och medicinsk behandling integreras har visat sig mer effektiv än när missbruket/beroendet och psykiatrisk problematik behandlas var för sig. Socialstyrelsen betonar vikten av brukarinflytande och att vidtagna åtgärder sker med respekt för individen. Det är avgörande att skapa en bärande relation till patienten. Anhöriga ska om möjligt göras delaktiga i behandlingen. Det är viktigt att återkommande ha en dialog kring familjesituationen och försäkra sig om att eventuella barn i familjen får rätt insatser och stöd.

3 3 (36) Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1.Ansvar 4 2. Syfte 4 3. Patientgrupp 4 4. Vårdnivåer och prioriteringar Samsjuklighet Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 7 5. Utredning och diagnostik 7 6. Behandling Samordnad individuell plan Legala droger Alkohol Läkemedelsberoende Bensodiazepiner Analgetika Illegala droger - narkotika Cannabis Internetdroger/partydroger Centralstimulerande droger Syntetiska centralstimulantia Amfetamin och metamfetamin Kokain GHB gamma-hydroxybutyrat Opiater Heroin Anabola androgena steroider Blandmissbruk Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende LARO-mottagningen Graviditet och missbruk Barn till föräldrar med missbruksproblem Anhörig till person med missbruksproblem Behandlingsavslut Utvärdering och uppföljning Referenser Länklista Patientföreningar/organisationer/folkrörelser Beroende/missbruk 32 Bilagor 32

4 4 (36) 1.Ansvar Berörd verksamhetschef ansvarar för att verksamheten arbetar i enlighet med detta vårdprogram. 2. Syfte Syftet med vårdprogrammet är: -att säkerställa en kvalitativt god utredning, vård och behandling på lika villkor för patienter med missbruks- och beroendeproblematik i länet. Målgruppen för vårdprogrammet är samtliga verksamhetsområden inom division psykiatri vad gäller vård av vuxna patienter. 3. Patientgrupp Vårdprogrammet gäller för vuxna 18 år och uppåt med missbruks- och beroendeproblematik. Utgångspunkten för den svenska missbruks- och beroendevården är de nationella riktlinjerna som getts ut av Socialstyrelsen, vilka vänder sig till både kommunens socialtjänst och till hälso- och sjukvårdens beroendevård. Riktlinjerna innehåller kunskap om vilka metoder och tekniker som är mest effektiva. Detta ur både den enskildes synvinkel och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den genomgående idén i överenskommelsen är att kommuner och landsting skall ta ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården. 4. Vårdnivåer och prioriteringar Kunskap till praktik är en överenskommelse mellan SKL och staten kring ett utvecklingsarbete med implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Syftet är att förbättra den svenska missbruks- och beroendevården och målet är att alla brukare/patienter skall få bästa möjliga vård. Detta skall framförallt göras genom att utveckla samverkan/vårdkedjearbetet, främja kompetensutveckling samt tydliggöra ansvarsfördelningen mellan socialtjänst, primärvård, beroendevård och psykiatri. Viktigt är också att brukarinflytandet stärks. Som grund för den värmländska missbruks- och beroendevården finns ett länsövergripande styrdokument Överenskommelse Missbruks- och beroendevård i

5 5 (36) Värmland. Syftet är att utifrån klient/patientperspektiv beskriva hur ansvarsfördelningen ser ut mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården och hur samverkan mellan huvudmännen skall utformas. Målet är att förhindra missbruk och tillgodose den enskildes behov vilket kräver en långtgående samverkan. Personer med missbruk och beroende skall ges kvalitativt stöd, vård och behandling. Bemötandet skall präglas av respekt för individen som skall erbjudas delaktighet i planering och beslut om den egna vården. Dokumentet har Socialstyrelsens riktlinjer som grund och är vägledande för det lokala arbetet och de lokala styrdokument som upprättats. Beroendecentrum Värmland Beroendecentrum Värmland är ett HVB-hem med psykiatrisk öppenvård hela dygnet. Verksamhetens inriktning är medicinsk abstinensbehandling samt psykiatriska och psykosociala bedömningar. Målgrupp är män/kvinnor från 18 år, bosatta i Värmland; -med beroendeproblematik och i behov av abstinensbehandling medberoende och psykisk problematik i behov av abstinensbehandling och psykiatrisk bedömning. Beroendecentrum tar emot klienter via biståndsbeslut från socialtjänsten i vistelsekommunen. Behandlingsinnehåll Beroendecentrums (BC) inriktning är abstinensbehandling med behandlingstid på tre veckor, kan vara längre eller kortare beroende på socialtjänstens uppdrag. BC har en tydlig inriktning på missbruk i kombination med psykisk problematik. BC verkar efter evidensbaserade metoder enligt Nationella riktlinjer. Beroendecentrum erbjuder: Kvalificerad abstinensbehandling Psykiatrisk bedömning och anamnes Sociala utredningar och bedömningar Verkar efter Nationella riktlinjer från Socialstyrelsen Utveckla vårdkedjan före inskrivning under inskrivningstid efter utskrivning Utredning och kartläggning ASI (addiction severity index) Sociala färdigheter och förmågor

6 6 (36) Psykiatrisk bedömning och anamnes Biomedicinska tester Somatiska bedömningar Nätverkskartläggning Bedömning och förslag/vårdplanering Screenings/bedömningsinstrument som kan förekomma är KASAM, SCL90, IDS100, AUDIT/DUDIT Förändringsarbete Medicinsk behandling Omvårdnad Stödjande behandling (akupunktur) Friskvård (hälsolärande och motionsinriktad) MI Återfallsprevention (IDS100, KBT-sessioner från Väckarklockan ) HAP (HaschAvvänjningsProgram) Nätverksarbete och möten Föreläsningar (internt i beroendelära, externt om verksamheten) Handledning till kommun/landsting beträffande eftervård 4.1 Samsjuklighet Med samsjuklighet menas att en klient/patient med missbruks- och beroendeproblem samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för ett psykiatriskt och/eller somatiskt tillstånd. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för personer med samsjuklighet. Enligt de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård så benämns gruppen samsjuklighet istället för som tidigare dubbeldiagnos. Det är viktigt att behandlingen för problemen sker samtidigt och i samordnade former efter den första akuta insatsen. Personer med alkohol och/eller narkotikaproblem har en klart ökad risk för psykiatriska sjukdomar eller personlighetsstörningar. Det är även vanligt att personer som någon gång haft en psykiatrisk diagnos också haft alkoholproblem (missbruk eller beroende). Personer med missbruk och/eller beroende med samtidig psykisk sjukdom beräknas till 30%. Personer med psykisk sjukdom och samtidigt missbruk och/eller beroende beräknas till 20-30%. (Gerhard Larsson 2010) Identifikation av samsjuklighet innebär att man identifierar en psykisk sjukdom eller störning och/eller en somatisk sjukdom hos personer med ett missbruk eller beroende. Omvänt gäller det också att identifiera förekomst av missbruk och/eller beroende bland individer med psykisk störning och/eller somatisk sjukdom.

7 7 (36) En patient som kontaktar hälso- och sjukvård för en psykisk störning eller sjukdom skall generellt också bedömas för eventuellt missbruk och/eller beroende. Behandling Rekommendationerna enligt de Nationella riktlinjerna är att man vid abstinensbehandling vid narkotikamissbruk och/eller beroende med samtidig psykisk sjukdom skall använda sig av de metoder som visat sig fungera för personer med narkotikaproblem och/eller beroende utan samtidig psykisk störning eller sjukdom. Principer för abstinensbehandling av alkoholmissbruk och/eller beroende bör även tillämpas på personer med samsjuklighet. Enligt nationella riktlinjerna har ett flertal psykosociala behandlingsmetoder visat sig effektiva. Dessa metoder kännetecknas av att de syftar till att förändra eller bearbeta den enskildes problembeteende och att de riktar sig mot den enskildes missbruk och eventuellt andra problem som kan ha funnits före eller är konsekvenser av missbruket. Det gäller inte minst vid behandling av psykiskt störda missbrukare Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Risken för att utveckla alkohol- och narkotikaberoende är nästan dubbelt så hög för vuxna med ADHD som för befolkningen i övrigt. Även samsjuklighet vad gäller andra psykiatriska diagnoser är vanligt och förekommer i 50-70% hos denna patientgrupp. Behandling Det är väsentligt för framgångsrik behandling att samsjukligheten beaktas och adekvata åtgärder för båda tillstånden används. Behovet av neuropsykiatrisk utredning skall beaktas. Hänvisar till vårdprogram Utredning och uppföljande vård av vuxna patienter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning AD(H)D. 5. Utredning och diagnostik Den diagnostiska arbetsuppgiften utförs av flera personalkategorier i samverkan, där olika yrkeskompetenser får komplettera varandra. Bedömning och anamnesupptagning med hjälp av screeninginstrument samt provtagning kan komma att utföras av till exempel sjuksköterska och/eller kurator. Psykiatrisk undersökning görs av läkare. Det är av central betydelse att alla personalkategorier har god kännedom om missbruk och beroende och får genomgå adekvata vidareutbildningsinsatser. Samarbetet med patienten är av central betydelse, alla beslutande åtgärder skall så långt det är möjligt genomföras i samråd med patienten. Socialstyrelsen betonar

8 8 (36) vikten av brukarinflytande och att vidtagna åtgärder sker med respekt för individen. Avgörande är att skapa en bärande relation till patienten, vilket gäller alla personalkategorier. Relationens kvalitet är mer avgörande för behandlingsresultatet än typ av behandlingsinriktning. Patientens motivation till behandling är avgörande att värdera och skall särskilt bedömas. För att bedöma patientens missbruk/beroende skall undersökning enligt nedanstående genomföras enligt följande punkter (med KVÅ-koder): AV018 Inhämtande av anamnes: Inhämtande av uppgifter från patient, närstående eller annan person och/eller ur tidigare dokumentation. Förutom tidigare aktuellt missbruk skall även psykiatrisk anamnes belysas, eventuell somatisk sjuklighet, hereditet, social situation, traumatiserande erfarenheter, tidigare behandlingsinsatser med utfall. Vårdgrannars eventuella insatser till exempel socialtjänsten. AU009 Klinisk undersökning av psykiskt tillstånd: Undersökning av bland annat individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, stämningsläge och förekomst av psykiska symtom genom observation och klinisk intervju. AU002 Klinisk bedömning av psykologiska funktioner: Bedömning av individens personlighet, förekomst av neuropsykologiska avvikelser, psykologiska begränsningar och resurser vilken grundas på observation och klinisk intervju. Bedömningen kan syfta till att ge underlag för exempelvis beslut om psykoterapi eller annan psykologisk behandling, beslut om fördjupad utredning eller deltagande i visst pedagogiskt program. Avser bedömningar där standardiserat instrument ej används. AA085 Undersökning med psykologiska och psykometriska instrument: Bedömning av bland annat individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner och kognitiva resursprofil grundad på undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju, test eller motsvarande. Till exempel WAIS, WISC, WCST. AV034 Laboratorieundersökningar:

9 9 (36) Alkohol: Mätning av utandningsluft, eventuellt i blod, för pågående eller nyss avslutat alkoholintag. Mätning av laboratorieparametrar för att påvisa långvarigt, omfattande alkoholintag: GT, CDT, ASAT, ALAT, MCV. Vid behov kan även PETh och etylglykoronid tas. Urintoxikologi för screening av narkotikaintag. Det kan vara motiverat att göra en utvidgad narkotikascreening, till exempel av internetdroger, var god se nedanstående text. AU010 Allmän skattning av behov eller funktionsförmåga: Bedömning av bland annat individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, förekomst av psykiska symtom samt funktioner och aktivitetsförmåga inom exempelvis boende, arbete och sysselsättning med vedertagen standardiserad intervju, skattningsskala eller motsvarande. Undersökningen syftar till att beskriva funktionsförmåga eller behov, globalt eller inom flera skilda områden, tex GAF. AU011 Skattning av psykiska symtom: Bedömning av bland annat individens uppträdande, kommunikationsförmåga, kognitioner, stämningsläge och förekomst av psykiska symtom etc grundad på undersökning med hjälp av vedertagen skattningsskala, strukturerad intervju eller motsvarande. Undersökningen syftar till att fastställa diagnos. Obligatoriskt är AUDIT/DUDIT, MINI. Vid behov kan SCID, MADRS med flera vara aktuellt. Strukturerad bedömning av suicidrisk är alltid aktuellt, till exempel bedömning enligt självmordsstegen. AV115 Bedömning av levnadsomständigheter: Fördjupad kartläggning och analys av individens personliga förhållanden (innefattande tex boende, ekonomi, arbete, fritidsintressen), nätverk (innefattande tex familjeförhållanden, sociala kontakter, myndighetskontakter), beviljade insatser, ej tillgodosedda behov av insatser samt levnadsomständigheter i övrigt. AU118 Strukturerad suicidriskbedömning Strukturerad bedömning av risken för att patienten ska utföra självmordshandling. I åtgärden ingår systematisk inhämtning av relevanta anamnestiska data, bedömning av psykiskt status och en - med beaktande av anamnesuppgifter, statusfynd samt kända risk- och skyddsfaktorer - gjord värdering av risken för självmordshandling. I åtgärden ingår även dokumentation av en strukturerad formulering av bedömarens värdering av risken.

10 10 (36) Missbruk/beroende är en av de största riskfaktorerna för självmord. Självmordsrisken skall alltid beaktas och intervju med riskvärdering skall göras vid alla patientkontakter. Det vanligaste instrumentet är den suicidala stegen. Vid behov av närmare penetration finns mer ingående skattningsformulär, SSI, hopplöshetsskalan, suicidrisk bedömning enligt MINI. Hänvisar till vårdprogram Självmordsnära patienter (barn, ungdomar och vuxna). AU122 Strukturerad farlighetsbedömning Farlighetsbedömning skall ingå i den kliniska undersökningen. Farlighet är ofta svårt att bedöma, då till exempel rus och impulsivitet är omständigheter som kan ge en hastig uppblossande risk för utåtriktad aggressiv handling. Med användning av för ändamålet avsett standardiserat instrument genomförd bedömning av risken för att patienten genom våld ska komma att vara farlig för andra. I åtgärden ingår dokumentation av en strukturerad formulering av bedömarens värdering av risken. Exempel på instrument är VRAG, Violence Risk Appraisal Guide och HCR-20, Historical Clinical Risk management. Dessa instrument kräver specifik utbildning. AU120 Upprättande av strukturerad vård- och omsorgsplan: Upprättande/reviderande av skriftlig strukturerad vård- och omsorgsplan. Planen ska om möjligt utformas med berörd individ. I planen ska beskrivas planerad och beslutad vård och omsorg. För åtgärderna i planen ska anges mål. Planen ska utvärderas om omprövas. Den ska dokumenteras och det ska finnas en ansvarig person för att planen tas fram och justeras. Om vårdplan upprättas vid nätverksmöte eller motsvarande bör koden för mötet XS007 och tilläggskoder för medverkande till exempel ZV501 Medverkan av företrädare för kommunen var med. ASI Addiction Severity Index ASI-intervjun är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem och bör inte användas för personer under 18 år. ASI-intervjun finns i två varianter, ASI Grund och ASI Uppföljning. Inom varje livsområde finns frågor både om faktiska förhållanden och subjektiva upplevelser och frågorna har olika tidsperspektiv. ASI-intervjun är en personlig intervju som genomförs i direkt kontakt med klienten eller patienten. Kartläggning och bedömning av problem och resurser för personer med missbruks- och beroendeproblem. Intervjun innehåller huvudsakligen frågor om sju livsområden: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol- och narkotikaanvändning, rättsliga problem, familj och umgänge samt psykisk hälsa. I

11 11 (36) intervjun ställs frågor om både tidigare erfarenheter och den nuvarande situationen. Dessutom finns skattningsfrågor om problem och hjälpbehov. Återkopplingssamtal är viktiga. ASI kräver utbildning. Denna basala utredning mynnar ut i en sammanfattande bedömning där man värderar: -hur patienten uppfyller kriterierna för missbruk/beroende enligt ICD10/DSM IV -eventuell samsjuklighet där behandlingskonsekvenserna särskilt belyses -självmordsrisken -eventuella andra svårigheter, till exempel anmälningsskyldigheter, till exempel barn som far illa -vilka aktörer som skall stå för vilka åtgärder och behovet av samarbete, till exempel med socialtjänst, primärvård, kriminalvård med flera. Bedömningsarbetet inkluderar också dialog med patienten om diagnos och behandlingsalternativ; hur behandlingen skall läggas upp, med bedömning av motivation, patientens önskemål, social situation: bedömning av resurser på individ-, familje- och övrig nätverksnivå. 6. Behandling I vårdprogrammet presenteras drogerna substansvis med beskrivning av både missbruk och behandling. I de nationella riktlinjerna har begreppet för behandling inom missbruks- och beroendevården definierats. Dels ska vissa grundkriterier vara uppfyllda som rör evidens, intention, kompetens och terapeutisk kontext. Dels ska interventionen rikta sig till den enskildes psykologiska och sociala livssituation med fokus på missbruket. Interventionen ska främst syfta till att påverka motivation, beteende, attityder, känslor och tankar med fokus på missbruket. Särskilda behandlingsformer som rekommenderas i de nationella riktlinjerna är rådgivande- och motivationshöjande behandling, kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk, psykodynamisk terapi, familjeterapi, 12-stegsbehandling, MI utan inbördes ordning. Metoder som kognitivt beteendeorienterande, motivationsinriktade och återfallsinriktade med tydlig inriktning mot missbruks- och beroendeproblematiken. Psykodynamisk psykoterapi där det terapeutiska intresset är inriktat på att aktivera den enskildes självreflektion och insikt och med fokus på missbruket eller beroendet. Fokus på metoder för att motivera till förändring, ändra själva beteendet, fokusera på bakomliggande faktorer, stödjande metoder.

12 6.1 Samordnad individuell plan 12 (36) Det har i studier visat sig att samordnad vård där social och medicinsk behandling integreras är mer effektiv än när missbruket eller beroendet och psykiatriska störningen behandlas separat inom olika enheter. Från och med har införts en ny skyldighet för kommuner och landsting att upprätta en samordnad individuell plan. Prop 2008/09:193 SOSFS 2008:20. Här framgår vad planen för samordning skall innehålla samt att samordningsansvarig skall utses. Hänvisar till Överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning i Värmland. Kommunens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning för barn, ungdomar, vuxna och äldre. Samordnad individuell plan: 2 kap 7 socialtjänstlagen och 2 hälso- och sjukvårdslagen anger att när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Av planen skall framgå: 1.vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. 6.2 Legala droger Alkohol Enligt modernt synsätt är alkoholberoende ett karaktäristiskt sjukdomstillstånd som kännetecknas av tvångsmässigt konsumtionsbeteende, med toleransutveckling typiska abstinensbesvär. Alkoholberoende ger en signifikant bild av medicinska och sociala komplikationer. Alkoholkonsumtion är ett socialt accepterat beteende, och det finns inga säkra gränser för vad som är ofarligt för den enskilde individen; finns det ett missbruk eller beroende är total avhållsamhet enda vägen. Man räknar med riskbruk om konsumtionen är på en sådan nivå att risken ökar somatiska, psykiska eller sociala skador. Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadlig, men där missbruk eller beroende inte förekommer.

13 13 (36) Gränsvärde för en sådan konsumtion är svårt att exakt fastställa, men en tumregel är att konsumtion över 100 mg/vecka kan utgöra en riskfaktor. Berusningsdrickande utgör i sig en särskild risk för skador och sjuklighet. Samsjuklighet med somatisk och psykiatrisk symtomatologi är betydande, inte minst vad gäller depression, ångest och sömnstörning. Det finns goda motiv att screena för alkoholvanor bland alla patienter. Hög konsumtion av alkohol nämns ofta inte spontant, individen är heller inte alltid medveten om digniteten av konsumtionen. Ett väletablerat screeningsinstrument, framtaget av WHO är AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test) var god se bilaga. Provtagning för att detektera hög, alkoholkonsumtion är ofta etanol i utandningsprov samt i blod. Gamma-GT, ASAT, ALAT, MCV, CDT används. De är inte helt specifika, exempelvis kan vissa läkemedel ge stegring. Mindre än hälften av de med riskkonsumtion får förhöjda värden dessutom. Behandling Vid alkoholberoende kan det finnas behov av behandling dels för att undvika skador av alkoholens toxiska effekter under själva ruset, dels i förloppet under tillnyktring och de första en till två veckorna efter (abstinensbehandling) och dels långsiktigt för att uppnå och kvarstanna i nykterhet. Abstinensbehandlings yttersta syfte är att förhindra allvarliga och farliga komplikationer, som Wernicke-Korsakoffs syndrom, abstinensepilepsi och delirium tremens. Abstinenssymtom uppkommer ofta först efter att alkoholen försvunnit ur kroppen men kan vid högre intag eller hos känsliga individer, märkas redan vid 0,5 promille. Behandling kan ges i milda ärenden polikliniskt. Vid allvarligare tillstånd krävs slutenvård. Behandling sker med korstoleranta läkemedel, i praktiken bensodiazepiner. Ges under några dagar i nedtrappande dos, ofta 6-10 dagar, långtidsbehandling med bensodiazepiner och Z-preparat (sömnmedlen zopiklon, zolpidem och zaleplon) är kontraindicerat på grund av missbruksrisken. Det anses numera att traditionen att lägga till antiepileptika inte har någon självklar plats när adekvat behandling med bensodiazepiner ges. Thiamin (B-vitamin) skall ges, ofta i injektionsform intramuskulärt om TPK över 100 annars intravenöst för att förebygga risk för Wernicke-Korsakoffs syndrom. Vid måttlig alkoholförgiftning (berusning) krävs oftast inga insatser från sjukvården men vid högre grad av alkoholintag, motsvarande 3 promille, krävs övervakning på internmedicinsk akutvårdsavdelning. Detta gäller särskilt när det finns riskfaktorer för komplicerad abstinens såsom hög puls, långvarigt missbruk, tidigare abstinenskramper eller delirium tremens, feber aspiration, penumoni, blödningar eller skalltrauma. Hänvisar till Överenskommelse mellan verksamheterna allmänmedicin, psykiatri, internmedicin och akutmottagningarna gällande patienter med alkoholproblem. Var god se bilaga 2 Riktlinjer för akutvård vid alkoholberoende.

14 14 (36) En god inledning i utredningen är kartläggning med ASI (Addiction Severity Index). Att göra en person medveten om sin problematik och orsakssammanhang utan konfrontativ eller moraliserande attityd är centralt. Det finns ofta en ambivalens i förhållande till alkoholen och motiverande samtal (MI Motivational Interviewing) är användbar metod. Ofta behövs ett samarbete mellan sjukvård och socialtjänst. Att ytterligare screena för psykiatrisk samsjuklighet och intervju enligt MINI är en god grund när abstinensfasen är över. Psykosocial behandling kan bedrivas enligt flera riktlinjer, men bäst effekt har de som har väldefinierad och strukturerad metodik. KBT, 12-stegsprogrammet är exempel. Det är av hög angelägenhetsgrad att anhöriga tas med i arbetet. Självhjälpsgrupper såsom AA och Länkarna bedriver ett viktigt arbete ideellt. Farmakologiskt har akamprosal och naltrexon visat sig minska missbrukets omfattning och öka andelen nyktra dagar. Disulfiram (Antabus), under övervakad tilldelning kan ge förbättrad nykterhet hos motiverade patienter. I särskilt allvarliga fall kan tvångsvård tillgripas. LVM (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) kan beslutas av socialtjänsten, om individen är i behov av vård och utsätter sin psykiska eller fysiska hälsa för allvarlig fara, löper uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller kan befaras att komma att allvarligt skada sig själv eller närstående. Läkare har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om en person med missbruksproblem kan vara i behov av vård enligt LVM. I vissa lägen kan vård enligt LPT bli aktuellt Läkemedelsberoende Det vanligaste är att missbruket/beroendet initieras via legal förskrivning av läkare, ofta avsett att vara en akut eller kortvarig behandling i legitimt syfte. Det kan dock observeras att, särskilt bland unga personer, att man skaffat sig direkt på gatan utan att förskrivning har skett. Långvarig behandling, särskilt i höga doser, kan leda till beroende där patienten söker flera mottagningar för att få tag på läkemedel. En del handlar på gatan eller via internet och därigenom tangeras det illegala Bensodiazepiner Beroende av bensodiazepiner vid användning av kliniska doser. Enligt FASS rekommenderas Sobril i doseringen upp till 25 mg 3-4 gånger dagligen, Stesolid 5 mg upp till 3 gånger dagligen (vid svåra ångest- och orostillstånd anges dock att betydligt högre doser kan vara indikerade) och för Xanor 0,5 3 mg dagligen, vid paniksyndrom kan upp till 6 mg dagligen ges som underhållsdos. Läser man FASS ser man således att relativt höga doser ingår inom det rekommenderade intervallet. Att hålla sig till rekommendationerna utgör inget skydd mot beroende, det beskrivs lågdosberoende som uppkommer även vid måttlig, långvarig dosering av sedativa.

15 15 (36) Bensodiazepiner rekommenderas utgöra en temporär behandling, i väntan på åtgärder mot grundsjukdomen får verka. När det gäller depressioner har detta sin giltighet, att läkemedlen utövar sin effekt medan man väntar att antidepressiva skall få full effekt. Utifrån det perspektivet skall behandling med benzodiazepiner insättas, uppföljas och avslutas av en och samma läkare, alternativt att kollega tar över behandlingen. Det är viktigt att informera patienten vid start av behandlingen att det är avsett för korttidsbruk. Att låta bensodiazepiner utgöra enda behandlingen vid till exempel ångesttillstånd är inte rekommendabelt och utgör en risk för uppkomst av beroende. Modernare behandlingsstrategier med farmaka som SSRI är långt mer ändamålsenligt, tillika bör patienten motiveras för och erbjudas kognitiv terapi. Medel med snabb insättande effekt och kort halveringstid anses ha störst beroendepotential. Bensodiazepiner förstärker den normalt hämmande effekten av GABA. Denna centrala effekten är ångestlindring och sedering, samt muskelavslappning, detta gäller alla preparaten i varierande omfattning. Även Zolpidem (Stilnoct) och Zopiklon (Imovane) samt Zaleplon (Sonata) påverkar GABA-systemet och har beroendepotential. Anamnes på tidigare missbruk eller beroende är en riskfaktor för att utveckla bensodiazepinberoende. Risken att utveckla ett beroende är större för yngre personer. Det är inte ovanligt med samtidigt alkoholmissbruk. Personlighetsstörningar utgör en riskfaktor. Beroende kännetecknas av toleransutveckling, det vill säga samma dos inte längre ger samma effekt och abstinens. Abstinens kan uppträda över det dagliga förloppet mellan två doser, det kan ge en betydande oro och ångest och irritabilitet perioder under dagen, särskilt om doseringen av bensodiazepiner är ojämn över dygnet. Bensodiazepinberoende har beräknas föreligga för mellan och svenskar. Enligt apotektsbolaget sker 10% av förskrivningen i sluten vård, 20% av psykiatriker och 70% av allmänläkare. Förskrivning sker till alla åldrar med övervikt för äldre. 70% av användarna är kvinnor och 70% av de som söker vård för läkemedelsberoende är kvinnor. Behandling Vanliga symtom vid bensodiazepinabstinens är ångest, oro, nedstämdhet, sömnstörning, svettningar, värk i muskler, överkänslighet för ljud och ljus, perceptionsstörningar. En del av dessa symtom är lika de ursprungliga besvären för vilket behandling ursprungligen gavs. Vid abrupt utsättande kan ep-anfall, förvirring och hallucinos förekomma. Tillståndet kan vara livshotande. Nedtrappningsplanen bör vara individuellt utformad, med successiv och långsam nedtrappning av den beroendeframkallande substansen, just det preparatet som

16 16 (36) patienten är beroende av. Nedtrappningsplanen görs tillsammans med patienten. Målet är att abstinenssymtomen inte skall vara svårare än att de går att uthärda. Abstinenssymtom som ångest och depressivitet är inte ovanliga, ibland långdragna. Symtomen kan vara farmakologiskt svårbehandlade, med endast marginella effekter av traditionella sedativa och antidepressiva. En redan nedtrappad dos höjs i princip aldrig, men däremot kan man låta patienten stå kvar på samma dos förlängd tid om abstinensen är uttalad. Förlorade recept ersätts ej. Rimligt är att trappa ner 10% av ursprungsdosen vid varje steg. Detta kan ske relativt snabbt inom slutenvården men i öppenvården kan det behöva gå 1-2 veckor mellan varje steg, ibland längre. Det är inte orimligt att långvarigt bruk av bensodiazepiner som har utvecklat sig till ett beroende kan behöva flera månader av nedtrappning, särskilt om det ställs krav på patienten med yrkesarbete samtidigt. De flesta fall av bensodiazepinberoende kan behandlas i öppenvård. Tät, stödjande kontakt hos sjuksköterska är rekommendabelt. Efter utsättning är en fortsatt regelbunden kontakt betydelsefullt för varaktig tablettfrihet och förebyggande av återfall. Denna bör erbjudas minst ett år efter utsättandet. Lämpliga fokus för kontakten är strategier för hantering av oro, ångest, smärta och sömnstörning utan farmaka. Det kan vara ändamålsenligt med regelbunden urintoxikologisk analys för att dokumentera drogfriheten Analgetika Centralt verkande analgetika, det vill säga opiater och opioder, svaga och starka, har en tydlig beroendepotential. Trots att indikationen är smärtlindring, blir den euforiserande och framförallt lugnande effekten eftersträvansvärd för patienten och kan leda till önskemål om bibehållen medicinering, trots att behovet av smärtlindring kan vara överspelat. Vi har valt att fokusera på de vanligaste preparaten, behandlingen med starka opiater som morfin kräver särskilda åtgärder. Analgetika skrivs framförallt ut inom somatiken, primärvård och företagshälsovård. Som vanligt gäller regeln att den som sätter in preparatet också är ansvarig för att sätta ut dem. Okomplicerade fall av beroende och uttrappning torde kunna skötas hos dessa förskrivare. De preparat man framförallt stöter på är kodeinhaltiga (Citodon, Panocod, Treo Comp, Ardinex) och tramadolinnehållande (Nobligan, Tradolan, Tramadol, Tiparol, Gemadol). Enligt FASS är högsta rekommenderade dos av Citodon 2 x 4 tabletter och av Tramadol 100 mg x 4. Oaktat detta kan man stöta på kraftigt förhöjda dygnsdoser beroende på toleransutveckling.

17 17 (36) Det är inte ovanligt med kombinerat missbruk av analgetika och bensodiazepiner. Erfarenheten säger att det är lämpligast att behandla analgetikaabstinensen först, uttrappningen av bensodiazepiner är mer långdragen. Behandling Abstinenssymtom för opiater och opioider är myrkrypningar, frossa, smärta, svettningar, illamående och diarré, för Tramadol tillkommer atypiska med till exempel oro, ångest, hallucinationer, overklighetskänsla, parestesi, tremor och muskelkramper. Vid okomplicerade fall kan preparatet sättas ut direkt, har man kommit upp i dos behövs en nedtrappning. Nedtrappningen kan ske relativt snabbt under 1-2 veckor. I öppenvården tar nedtrappningen i regel längre tid. När man kommit ner till en låg dos är det ingen vinst att fortsätta trappa, det ger ett utdraget sug efter medicinen. Man slutar direkt. Tablettsug kan finns under lång tid efter nedtrappning, varför stöd och rådgivning hos erfaren sköterska är värdefullt. 6.3 Illegala droger - narkotika Illegala droger utgör ett brett spektrum av substanser, där vissa används glest i partyeller rekreationssyfte; med mer eller mindre bevarad social funktion. Andra droger, som heroin, har en snabbt ödeläggande effekt för individen. Det som är gemensamt är att innehav och nyttjande definitionsmässigt är kriminellt och följaktligen kan ge juridiska konsekvenser Cannabis Användning av Cannabis regelbundet utgör en stor risk för kroniskt beroende med allvarlig påverkan på kognitiva förmågor (tankeförmåga, minne, omvärldsförståelse). Risk för utlösande eller förvärrande av psykiska störningar/sjukdomstillstånd är stor. Cannabis är fettlösligt och lagras under lång tid i kroppen. Under abstinensfasen ökar ångestnivån när TCH-halten sjunker vilket är viktigt att veta vid samtidig abstinensbehandling av andra preparat. Vid Cannabisbruk/missbruk är det viktigt att identifiera och bedöma kroniskt tillstånd. Grad av cannabisbruk Missbruksanamnes med utredning, exempelvis ASI som belyser cannabisintag -Tidigare i livet -Senaste 6 månaderna -Senaste 30 dagarna Provtagning av THC-halt. Vid positiv analyssticka överväg att skicka förskrivning för fortsatt åtgärd/behandling. Behandling

18 18 (36) Haschavvänjningsprogrammet (HAP) är ett manualbaserat program under 6-8 veckor med minst 18 sessioner, en metod i tre steg där man genom täta sessioner följer abstinensens olika faser och förbereder personen på vad som händer. THC-beroende Definition: Två års regelbunden användning eller sex månaders dagligt bruk med samtida upplevelser av kognitiva svårigheter Behandling: Total avhållsamhet till ej mätbar TCH-halt i kombination med täta kognitiva sessioner THC-pålagringseffekt (kroniskt tillstånd) sker oavsett annat preparatintag. Detta kräver specifik metod och speciell hänsyn vid abstinensvård av flera preparat. Enligt nationella riktlinjer bör behandling av cannabismissbruk alltid inriktas på omedelbar avhållsamhet och psykosocial behandling, främst kognitiva beteendeterapeutiska metoder Internetdroger/partydroger Termen partydroger blev aktuell vid millennieskiftet då större mängder av bland annat Ecstasy började dyka upp i kretsar av ungdomar, framförallt i samband med ravekulturen. Termen innehåller flera olika preparat, bland andra amfetaminpreparat, hallucinogener, hasch, GHB/GBL och bensodiazepiner. Ecstacy Samlingsnamn för narkotikatabletter med den aktiva substansen MDMA (Metylendioximetylamfetamin), MDA (Metylendioxiamfetamin) eller MDEA (Metylendioximetylenamfetamin) och de har i huvudsak en centralstimulerande effekt men också en hallucinogen. Framtagna via läkemedelsbranschen i Tyskland 1914 och började tillverkas illegalt under och 1980-talen. Framställs oftast i primitiva och smutsiga laboratorier och är inte sällan förorenade eller utblandade med andra substanser som amfetamin eller LSD. Rusupplevelsen kan därför skilja sig från gång till gång. Förekommer oftast som tabletter eller kapslar i storlek mellan mg och tas vanligen per oralt. Ger ett amfetaminliknande rus med ökad vakenhet och handlingsförmåga men empatiska effekter där användaren känner sig harmonisk och delaktig med alla omkring. Tecken på påverkan är förutom ökat kontaktsökande att pupillerna förstoras och att personen har svårt att vara stilla.

19 19 (36) Skadeverkningar från substansen är bland annat takykardi, palpitationer, hypertoni och bröstsmärta. Andra akuta faror är vattenintoxikation och hypertermi. Hallucinogener Samlingsnamn på substanser som påverkar och förändrar verklighetsuppfattningen. I gruppen ingår psilocybin (svampar), meskalin (kaktus), LSD, Ketamin, tryptiaminer och DOB (diametoxybromoamfetamin). Utöver dessa finns också örter och fröer med hallucinogena egenskaper. Alla dessa hallucinogener ger inte samma effekt men påverkar i stora drag uppfattningen av verkligheten och har inte sällan amfetaminstimulerande effekter samt att de ger hallucinationer. En påverkad person har ofta stora pupiller och ter sig avskärmad. Personen kan också vara överdrivet fascinerad av sina kroppsdelar eller mer filosofisk med långa utläggningar. Syn- och rösthallucinationer kan också vara vanliga. Långvariga skadliga effekter som har noterats är bland annat psykosproblematik i samband med användandet av hallucinogener samt nedstämdhet i efterförloppet. Internetdroger Efter Internets utbredning har det blivit lätt att informera sig och köpa olika droger från sitt hem. Det finns möjlighet att införskaffa de flesta droger, läkemedel eller dopingpreparat via nätet. Antalet beslag har i tullen ökat från 1260 (2005) till 2700 (2009). Ett antal nya preparat vilka ofta kallas internetdroger har också dykt upp. Dessa är ofta i sin början inte narkotikaklassade innan de börjar dyka upp i mängd hos polisen eller tullen. Spice: Lanserades 2007 som ett lagligt alternativ till cannabis. Spice innehåller en blandning av torkade örter vilka smulats sönder. Innehåller ofta spår av cannabis i form av syntetiska cannabinoider av olika fabrikat. De syntetiska cannabinoiderna är flera gånger starkare än THC:t i cannabis. Nya blandningar dyker ständigt upp på de olika internetsiterna. DXM (dextrometorfan): Hostdämpande substans säljs som icke receptbelagt läkemedel i vissa länder och är inte narkotikaklassat i Sverige. Designer drugs/research chemicals (RC): Olika substanser som är designade utifrån tidigare narkotikaklassade. Ofta snabb upptrappning av doser och påföljande besvärlig abstinens. Kramptillstånd, stelhet i muskler, sömnsvårigheter, ångest och nedstämdhet har noterats. Substanserna verkar också framkalla ett kraftigt sug. Bromo dragonfly: En RC som säljs i pulverform eller som vätska. Man kan också hitta papperslappar indränkta i denna vätska. Doser i missbrukarkretsar brukar handla om cirka 200 mikrogram. Ruseffekt uppnås efter mellan en till tre timmar, den långsamt insättande effekten kan innebära att brukaren intar nya doser innan effekt uppnås. Kraftig hallucinogen effekt kan orsaka kraftig vasokonstruktion som i vissa fall har lett till amputation av fingrar och tår.

20 20 (36) Mefedron: Substans med ecstasyliknande effekter och euforiserande rus. Narkotikaklassad i Sverige 2009 (maj) men är fortfarande förhållandevis populär. Vid överdosering kan tillstånd som takykardi, hypertoni, ökad kramprisk och hyperaktivitet förekomma. Substansen har centralstimulerande egenskaper och har orsakat enstaka dödsfall. Mefedron är inte förbjudet i alla länder och finns till försäljning på nätet. Uppföljaren till Mefedron kallas Metedron som blev narkotikaklassat december gram eller mer bedöms som grovt narkotikabrott. Behandling Gruppen innehåller flera olika farmakologiskt åtskilda substanser. Detta ställer olika krav på både akut och långtidsbehandling. Det kan behövas akut abstinensbehandling men oftast är den långsiktigt motiverande behandlingen den största utmaningen. Psykosocial behandling utifrån kognitiv beteendeterapeutisk metod förespråkas. Den stora risken för somatiska komplikationer i akut avgiftningsfas kräver övervakning; i utvalda fall intensivvårdsresurser Centralstimulerande droger Missbruket av centralstimulerande medel i Sverige är omfattande. Till dessa medel räknas amfetamin, metamfetamin och metylfenidat. Kokain och hallucinogener har även de centralstimulerande egenskaper men räknas vanligen som egna grupper Syntetiska centralstimulantia Amfetamin och metamfetamin Amfetamin är syntetiskt framställt och finns oftast i formen av ett vitt pulver. Medlet förekommer även som tabletter eller kapslar. Vanligast är att medlet injiceras men kan även drickas (bombas) eller inhaleras via näsan. Amfetaminets ruseffekter är ett kortvarigt euforiskt rus som efterföljs av en längre dysforisk period. Den euforiska fasen karaktäriseras av ökad vakenhet och bättre självkänsla. Personen blir vanligen mera utåtriktad och verbal. Den ökade sexuella lusten och förbättrade fysiska förmågan är fler symtom som kan uppkomma under den euforiska fasen. Den påföljande dysforiska fasen innehåller för den amfetaminbrukande personen nedstämdhet, ökat sömnbehov, apati och olustkänslor. Den upprymda fasen är vanligtvis runt två tre timmar i duration och ersätts sedan av den dysforiska. Den kan motverkas av en ny tillförsel av amfetamin. Vanligtvis har amfetaminbrukaren en period av intensivt intag av drogen med total sömnlöshet och uteblivet matintag och en efterföljande period med stort behov av återhämtning. Dessa intensiva perioder brukar hålla i sig från ett par dagar till cirka en vecka. Amfetamin blandas inte sällan med andra typer av droger, bland annat bensodiazepiner under återhämtningsfasen.

21 21 (36) Fysiska effekter vid påverkan av amfetamin kan inkludera hyperaktivitet med excitation och motorisk oro, vidgade pupiller, tics, monotona rörelser, tuggningar och klåda. Vid påverkan kan man också utveckla en karaktäristiskt studsande, fjädrande gång och drabbas av ofrivilliga, yviga rörelser. Abstinenssymtom vid upphört intag av medlet definieras enligt DSM IV som en dysforisk sinnestämning i kombination med minst två av följande fysiologiska symtom: utmattning, livliga och/eller obehagliga drömmar, sömnstörningar, ökad aptit samt psykomotorisk hämning eller agitation. Effekter av en längre tids användning kan inkludera oro, ångest, irritabilitet, aggressivitet, hallucinationer, nedstämdhet och paranoida vanföreställningar. Fysiologiska effekter som kan iakttas i samband med amfetaminmissbruk är stigande blodtryck och puls. I samband med höga doser har systoliskt tryck uppemot 250 mm/hg uppmätts med risk för hjärnblödning som följd. Andra komplikationer kan vara sänkt kramptröskel, dåligt tandstatus, viktminskning och vitaminbrist. Inte sällan har denna patientgrupp också hepatit C då intravenöst missbruk är vanligt. Dosering och överdosering är individuell och amfetaminet är ofta utblandat. Liten dos kan vara runt 5 mg medan doser runt 30 mg kan ge massiv intoxikation. Letal intoxikation till vuxen finns beskriven vid 120 mg. Toleransökning sker emellertid snabbt och missbrukare kan använda långt kraftigare doser och överleva. Kraftig intoxikation sker annars vid cirka 500 mg och livshotande vid 1000 mg. Symtom vid intoxikering är bland annat hypertoni, hjärtarytmi, svettning, ytlig andning, hög feber, ångestpåverkan, aggressivitet, rigiditet och cirkulationskollaps. Behandling Den akuta behandlingen är symtomatisk beträffande somatiska komplikationer. I psykiatrisk slutenvård kan man behöva behandla sömnproblem och eventuella komplikationer som agitation eller psykoser. Psykosocial behandling i form av kognitivt inriktade beteendepsykoterapeutiska metoder har visat sig ha effekt för avhållsamhet. Farmakologisk behandling finns det ännu inte evidens för men forskning inom fältet pågår Kokain Kokain utvinns ur kokabuskens blad. Kokain är ursprungligen ett lokalbedövningsmedel, men den användningen har i princip övergivits. Kokain kan framställas i form av kokainhydroklorid, ett vitt pulver, som är det kokain som främst missbrukas i Sverige. Kokainbas i kristalliserad form röks, så kallad crack. Det vanligaste är att kokain sniffas snortas via ett rör upp till näsans slemhinnor, detta ger ett snabbt tillslag av effekten och ett relativt kortvarigt rus, cirka minuter, med cirka 3-5 minuter till tillslag. En efterdröjande alertness och sömnsvårigheter kan sitta i flera timmar. Euforin är som kraftigast under initialfasen av ruset. Man kan även applicera det på andra slemhinnor i kroppen. Kronisk

22 22 (36) sniffning ger karakteristiska skador på nässlemhinna, med ibland hål i nässkiljeväggen, förtjockade slemhinnor och rinnsnuva. De eftersträvande effekterna av ruset är en ökad känsla av välbehag, höjd vitalitet, känsla av intensiv tankeskärpa, ökad energi. Försämrad självkontroll och ökad libido ingår. Det är främst stimuleringen av dopaminreceptorer som medierar effekten. Resultatet kan också bli psykosliknande reaktioner, depressivitet, självmordshandlingar. Kroppsligt noteras en aktivering av det autonoma nervsystemet, sympatikuspåslag, resulterande i förhöjt blodtryck, snabb hjärtrytm och hjärtklappning. Kokain har en kärlsammandragande effekt, vilket ger försämrad syretillförsel, vilket kan ge skador på hjärta och hjärna. Det beskrivs som en av de vanligaste anledningarna till att man besöker akutmottagningar för bröstsmärta i USA. Stroke och plötslig död förekommer. Kokainpåverkan ger vidgade pupiller, darrighet och hyperaktivitet. En normaldos kokain är mg, en måttlig överdos vid 500 mg, kraftig över 1000 mg 3000 mg är livshotande. Det är sympatikusaktiviteten som är den farliga; kraftig blodtrycksstegring, takykardi, svettning, rigiditet och hypertermi. Excitation, psykomotorisk oro och psykotiska symtom kan komplettera bilden. Kokain är en av det kraftigast beroendeframkallande drogerna. Huvudgruppen av användare, i Sverige, är inte individer som kontinuerligt, dagligt, använder kokain eller injicerar det. De flesta har intermittent bruk av drogen som partydrog, särskilt i klubb- och krogmiljö, bland yngre individer. Vanemässigt bruk kan, förutom ovan nämnda fysiologiska effekter ge depression, ångest och sömnstörningar som är svårbehandlade med sedvanliga psykofarmaka. Kokain är detekterbart i urin, men elimineras relativt snabbt ur kroppen. Vid intoxikation är det dock lätt att fastställa att drogen intagits. Behandling Allvarliga överdoser kräver internmedicinsk intensivvård med övervakning och stöd till vitala funktioner; något motgift finns inte. Den långsiktiga behandlingen av kokainmissbruk är att jämställa med andra substansmissbruk; stöd och behandling med strukturerade kognitivt inriktade behandlingsformer är mest effektivt. U-tox-kontroller kan användas, men har begränsat värde. Farmakologisk behandling är inte helt etablerad, studier har initierats för att bedöma om naltrexon kan ha effekt genom att minska antalet återfall GHB gamma-hydroxybutyrat GHB har använts bland annat mot narkolepsi och alkoholabstinens, men är inte ett registrerat läkemedel i Sverige, sedan år 2000 narkotikaklassat. GHB i låga doser frisätter glutamat, en excitatorisk aminosyra. I höga doser aktiverar GHB GABA-B-receptorer med hämmande aktivtiet. Detta förklarar varför GHB i låga doser orsakar en excitationsbild och i höga doser medvetslöshet. GHB är en lättframställd klar och simmig lösning. En vanlig missbruksdos är 1-2 PET-kapsyler (1-2 centiliter). Intag av 1-4 centiliter GHB ger ett alkoholliknande rus med euforiserande och avslappnande effekt. Det tar minuter efter intag tills berusningskänsla inträder, alltså långsammare än alkohol, vilket ökar risken för att

23 23 (36) man tar upp för mycket. GHB ger en känsla av avspänning, fridfullhet, ökad sensualitet, upprymdhet. GHB har ett snävt dosintervall. Ruset varar 1-4 timmar. Det sker fort en toleransökning. Nybörjare tar 1-2 kapsyler, en rutinerad person 2-6 kapsyler. En del användare upprepar intaget med ett par timmars intervall, dygnet runt. I högre doser är det vanligt med oro, aggressivitet, medvetslöshet och kramper. Överdosering kan ge symtom som dåsighet, berusning, men fluktuerande vakenhet är vanlig. Illamående och kräkningar, skakningar och yrsel förekommer. Muskelkramper, kortvarig medvetslöshet, motorisk oro, affektlabilitet och aggressivitet ingår. Sömnstörning är vanligt vid långvarigt GHB-missbruk. Behandling Vid kraftig överdosering förekommer medvetslöshet, blodtrycksfall, bradykardi AV-block, andningsdepression och kramper. Den intoxikerade patienten kan snabbt falla i medvetandegrad. Plötsliga dödsfall förekommer. Intoxikerade patienter är IVA-fall! Svår abstinens kan uppstå med oro, hallucinationer, skakningar, illamående, huvudvärk, psykotiska symtom deliriösa tillstånd förekommer. Vid svår abstinens ges Stesolid, ofta höga doser, 60 mg/dygn initialt. Om hallucinationer och kraftig oro kan olanzapin 10 mg x 1 ges. Abstinensen är ofta långdragen. Gängse psykofarmaka har inte alltid fullgod effekt mot GHB-abstinenssymtom. På längre sikt behövs ett kognitivt inriktat beteendeterapeutiskt arbete för att förhindra återfall Opiater Benämningen opiat syftar vanligen till medel med morfinliknande aktivitet och som framställts från opiumvallmo. Benämningen opioid förklaras med ett syntetiskt framställt opiatliknande ämne. Exempel på preparat från opiatgruppen är opium, morfin och kodein (syntetisk substans) samt heroin (semisyntetisk substans). Det är också dessa preparat som idag, efter minst ett års beroendeproblematik, kan komma att behandlas via läkemedelsassisterad rehabilitering (LARO). Preparat som ingår i gruppen opioider är exempelvis metadon, buprenorfin, oxycodon och tramadol. Medlen/substanserna har gemensam farmakologisk verkan, euforigivande och beroendeframkallande. Ruseffekten vid opiatanvändning är en kortvarig känsla av inåtvänd upprymdhet (eufori) följt av ett allmänt välbefinnande. Några timmar efter rustillståndet inleds en abstinensfas. När ett beroende utvecklats är dessa abstinenssymptom plågsamma för den drabbade och den största drivkraften till fortlöpande droganvändning. Ett långvarigt bruk av opiater leder till att personen får bestående förändringar i hjärnans belöningssystem, vilket i sig kan orsaka en

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014

Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se INTERNETDROGER Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se LÄGESBESKRIVNING Beroendekliniken, US Självrapporterat eller bekräftat med u-prov Hösten

Läs mer

Slutenvårdsregistrering

Slutenvårdsregistrering Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Inskrivningsdatum

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland

Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland 1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Alkoholabstinens bakgrund och behandling Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Abstinensbehandling Generell bakgrund till abstinenssyndrom Generella principer

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende på Gäller för: Godkänd av: Utarbetad av: Revisionsansvarig: Vårdcentralen Skoghall Vårdcentralen Lövnäs Psykiatriska öppenvården Karlstad Socialförvaltningen Hammarö Eva Bergqvist vårdcentralerna Karlstad/Hammarö

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne

Vägledning för. Missbruks- och beroendevården i Skåne Vägledning för Missbruks- och beroendevården i Skåne Personer med missbruks- och beroendeproblem är i behov av stöd, vård och behandling från såväl kommunerna i Skåne som Region Skåne. Individens behov

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Avgiftning från opiater med Subutex

Avgiftning från opiater med Subutex Avgiftning från opiater med Subutex Lars Goyeryd Specialistläkare Lars Goyeryd Läkarexamen 1989 Leg läkare 1991 Specialist i anestesi- & intensivvård 1995 Heltid beroendemedicin sedan 1997 Lindalen heltid

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen Rättstoxikologi 1. Inledning 2. Naturen 3. Alkohol 4. Narkotika 5. Partydroger 6. Läkemedel 1. Vad är en förgiftning? Olika mekanismer: - hjärnstammen (andning o cirkulation) - hjärtat (rytmrubbning) -

Läs mer

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Beroendemottagningen verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Behandlingsprogrammet för alkoholberoende och alkoholmissbruk är framtaget under år 2011-2012 vid

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret Om du har egna problem Har alkohol eller droger blivit ett problem eller hinder

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa

Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem. Betydelse för folkhälsa Riskbruk, missbruk, beroende: små molekyler, stora problem Betydelse för folkhälsa Vad är riskbruk? Risk för Fysisk funktionsnedsättning? Psykisk funktionsnedsättning? Skador? Permanent? Rehab-potential?

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet Behandlingsprogram LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Maj 2010. Överenskommelse. Missbruks och beroendevården. Värmland

Maj 2010. Överenskommelse. Missbruks och beroendevården. Värmland 2 200 Maj 2010 Överenskommelse Missbruks och beroendevården en I Värmland Socialtjänstens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks och beroendeproblematik Invånarna i kommunen ska

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.

Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens

Läs mer

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning Volym I Augusti 2001 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD 1 2013-12-04 Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD För det första vill vi be om ursäkt för att man vid informationen har talat om att Socialstyrelsen har ställt

Läs mer

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN KOMMUNERNA OCH LANDSTINGET I VÄSTERNORRLAND HAR SLUTIT EN ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN 1/17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Lagkrav i Socialtjänstlagen och Hälso-

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer