Ett anhörigperspektiv på utmattningsdepression

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett anhörigperspektiv på utmattningsdepression"

Transkript

1 Master of Science Gestalt Psychotherapy Ett anhörigperspektiv på utmattningsdepression En fenomenologisk studie om svårigheter och hur dessa hanterats Maria (Ia) Holm, T39 Dissertation, Handledare: Britt Bragée, doktorand vid Stockholms Universitet, MA (Gestalt Psychotherapy)

2 Abstract De senaste årtiondena har mycket forskning bedrivits kring stress- och utmattningsreaktioner, men de som lever tillsammans med någon med denna problematik har tidigare uppmärksammats marginellt. Anhörigforskning är överhuvudtaget ett relativt outforskat vetenskapligt fält. Denna kvalitativa studie syftar till att öka kunskapen hos allmänhet och behandlare om utmattningsdepression/ utmattningssyndrom ur ett anhörigperspektiv och att utgöra ett stöd åt anhöriga som befinner sig i en liknande situation. Uppsatsen har en gestaltteoretisk utgångspunkt och undersöker vilka svårigheter en nära anhörig till en person med utmattningsdepression/ utmattningssyndrom upplever och hur dessa svårigheter hanterats. Metoden är fenomenologisk och bygger på djupintervjuer med 3 män och en kvinna och har analyserats enligt metoden EPP (Empirical Phenomenological Psychological). Resultatet visar att informanterna upplever svårigheter med att få ett förändrat ansvar, att acceptera sin partners sjukdom och sina egna känslor till den. Relationen upplevs ha påverkats negativt och informanterna har också på olika sätt upplevt svårigheter med att anpassa sig till situationen och med att hantera omgivningens reaktioner och okunskap om sjukdomen. En känsla av otillräcklighet och maktlöshet framkommer också, såväl gentemot den sjuke som mot det egna arbetet och den övriga familjen. För att hantera dessa svårigheter har informanterna skapat en distans till sig själva och sin partner, fått stöd från omgivningen och hittat olika sätt att ge sig själva stöd, vilket har skett genom att prioritera, sätta gränser och genom egen tid. De har också hanterat svårigheterna genom att på olika sätt ta ansvar för andra än för sig själva, framförallt för sin partner. De egna känslorna har ibland hållits tillbaka och dolts för att skydda den sjuke. Analysen visar att de upplevda svårigheterna för den anhörige behöver förstås i relation till omgivningen. Relationen mellan informanten och den sjuke har påverkats negativt vilket också stöds av tidigare forskning. Den tidigare forskningen visar också att anhöriga vid andra sjukdomar själva riskerar att utveckla psykisk ohälsa som ett resultat av partnerns sjukdom. Resultatet av denna studie visar dock inte detta, även om de 2

3 upplevda svårigheterna ger belägg för att fundera över de anhörigas hälsa. Det finns starka skäl för behandlare att uppmärksamma frågan kring de nära anhörigas hälsa i allmänhet då denna grupp är utsatta för en hög påfrestning. De olika sätt som de anhöriga hanterar svårigheterna på, anses vara viktiga delar för att behålla en psykisk balans mellan yttre påfrestningar och egna resurser. 3

4 Författarens tack Det är många som ställt upp och stöttat mig på olika sätt genom detta uppsatsarbete. Först och främst vill jag tacka mina intervjupersoner för deras tid och för att de så öppet delat med sig av sina erfarenheter. Ett stort tack till min suveräna handledare Britt Bragée som uppmuntrat, ställt krav, ifrågasatt och på olika sätt spridit sin entusiasm. Framförallt har Britt har bidragit till att väcka min lust för forskning och fått mig att upptäcka att vetenskapligt skrivande är ett arbete fyllt av glädje och kreativitet. Tack också till alla härliga tjejer i min handledningsgrupp för stöd och stunder av skratt! Jag vill också rikta ett varmt tack till min utbildningsterapeut Börje Jonsson för hans professionalitet, lekfullhet och värme. Hans stöd har i perioder varit ovärderligt. Mina kära föräldrar och svärföräldrar som med sin generositet, kärlek och omtanke skapat förutsättningar för mig att ägna mig åt min uppsats genom att med glädje ta hand om barnen när det kört ihop sig, vilket det gjort ganska ofta. Tack också till min kloka storasyster Annika som gett mig både känslomässigt och praktiskt stöd under arbetets gång. Stort tack också till min fantastiska arbetsgivare, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, och där framförallt min chef Katarina Roddar, som ger mig stor frihet att få utvecklas i jobbet och som fortsätter att ge mig nya möjligheter trots att jag kommit och gått de senaste åren. Jag vill också rikta mitt allra varmaste och kärleksfulla tack till min fina man Johan, som hela tiden stöttat och uppmuntrat mig under uppsatsarbetet, trots att det inneburit mycket merarbete för honom, både på hemmaplan och på jobbet. Utan Johan hade inte heller denna uppsats tillkommit och jag är tacksam över allt jag får lära med honom vid min sida. 4

5 Abstract... 2 Författarens tack... 4 Inledning... 6 Bakgrund... 8 TEORI OCH FORSKNING AVSEENDE ANHÖRIGFORSKNING OCH SVÅRIGHETER I PARRELATIONEN...8 BEGREPPET MEDBEROENDE...13 GESTALTTEORI...14 FENOMENOLOGI...20 Metod och material SYFTE...21 VAL AV METOD...22 DATAINSAMLING...22 URVAL...24 BESKRIVNING AV INTERVJUPERSONERNA...24 ANALYSMETOD...25 ETIK...26 Resultat INLEDNING...28 ÖVERSIKT...29 SAMMANFATTANDE BESKRIVNING AV RESULTATET...29 ALLMÄNNA KÄNNETECKEN PÅ SVÅRIGHETER...31 ALLMÄNNA KÄNNETECKEN PÅ HUR DE ANHÖRIGA HANTERAT SITUATIONEN...40 SAMMANFATTANDE SLUTORD...45 Diskussion RESULTATET I JÄMFÖRELSE MED TEORI OCH FORSKNING...46 METODEN...53 RESULTATETS BETYDELSE FÖR TERAPI I ALLMÄNHET OCH FÖR GESTALTTERAPI I SYNNERHET...56 KONKLUSIONER OCH FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING...57 Referenser Bilaga INTERVJUGUIDE...63 Bilaga EXEMPEL PÅ MENINGSENHETER OCH TRANSFORMERINGAR...64 Bilaga BREV TILL INFORMANTER

6 Inledning Det är den 24 december Klockan har precis passerat 11 på förmiddagen och jag håller på att packa ner de sista julklapparna innan vi ska ge oss iväg för att fira jul hos min svåger och svägerska och deras två barn. Våra pojkar, Arvid 4,5 år och Olle 2 år, ser förväntansfulla ut och de har just satt på sig sina finkläder som tomten haft i sin säck samma morgon. Ute ligger ett tunt snötäcke, det är ett par minusgrader, luften är klar och lätt att andas. I köksfönstret hänger hemmagjorda pepparkshjärtan i rött band med vit kristyr, granen är klädd och toppen pryds av en matt guldstjärna. Ännu har granen inte börjat barra och brasan i den öppna spisen har just slocknat. Kvar finns en falnande glöd och en behaglig värme har spridit sig i vardagsrummet. Allt på ytan andas julstämning och harmoni, men inuti mig känns det mörkt och tungt och jag har nära till gråt. Jag ser Arvid och Olles sprudlande glädje, men förmår just nu inte att dela den. Det är dags att åka. Då kommer kommentaren från Johan, min man, som jag bävat för, men som jag ändå någonstans hoppats ska utebli: Du...jag orkar inte följa med. Jag stannar hemma, jag fixar inte att fira någon jul i år, du och barnen får åka själva, utan mig. Att min käresta och den som står mig närmast inte mådde bra, var uppenbart, och vad som också var tydligt var att även jag var ur balans. Min uppfattning är att utbrändhet inte enbart drabbar den som är sjuk, utan ibland också den/de personer som han/hon lever nära; partnern, barn, släkt, nära vänner. Jag tror att den omgivning som finns kring den sjuke sannolikt påverkas på något sätt, precis som vid andra svåra sjukdomar. Detta antagande grundar sig naturligtvis på mina egna erfarenheter. Jag är beteendevetare och har arbetat mycket med stress- och utmattningsreaktioner genom rehabilitering och genom att hålla i utbildning för chefer och medarbetare i stressrelaterade frågor från ett arbetsgivarperspektiv. I min erfarenhet och kompetens ingår nu också mina upplevelser kring att själv leva tillsammans med min man som varit sjuk i utmattningsdepression. Många starka känslor har väckts hos mig som anhörig och många gånger har jag undrat över hur andra anhöriga i en liknande situation upplever det och hur de förhållit sig. 6

7 Men de anhörigas situation verkar vara bortglömd. En mängd frågor har formulerats inom mig som jag känner en lust att utforska. Vilka svårigheter kan anhöriga uppleva? Hur balanseras de egna behoven gentemot familjens och den sjukes? Hur kan den anhörige vara ett stöd åt den som är sjuk utan att tappa bort sig själv? Hur har de upplevda svårigheterna hanterats? Mitt intresse finns kring dessa och liknande frågor. Den gemensamma nämnaren i frågorna är mitt intresse för den anhöriges upplevelser och erfarenheter av svårigheter kring att vara just anhörig och hur dessa hanterats, vilket är fokus i denna uppsats. Johan är idag frisk och kan se på tiden då han var sjuk med andra ögon. Han har läst beskrivningen ovan och har inget att invända mot att jag skriver om hur det var för mig eller att jag lämnar ut honom på detta sätt. Som blivande gestaltterapeut med en personlig erfarenhet i ämnet vill jag bjuda in dig som läsare att ta del av ett anhörigperspektiv på utmattningsdepression/utmattningssyndrom. Jag kommer att börja med att granska teorier och forskningsresultat, för att därefter beskriva datainsamlingsmetod, urval, intervjupersoner och analysmetod. Sedan beskrivs resultatet av denna studie i sin helhet samt i en sammanfattning. Därefter för jag en diskussion om hur denna studies resultat förhåller sig till tidigare forskning och teori, samt vilka nya forskningsfrågor som väckts. Uppsatsen avslutas med reflektioner och konklusioner av det som framkommit. 7

8 Bakgrund Teori och forskning avseende anhörigforskning och svårigheter i parrelationen Detta teoretiska avsnitt tar först upp anhörigforskning ur några olika aspekter. Därefter görs en genomgång av begreppet medberoende. Eftersom denna uppsats har ett gestaltteoretiskt perspektiv, beskrivs sedan de gestalttteorier som har relevans med tanke på forskningsfrågan. Då detta är en fenomenologisk studie avslutas denna del med en översiktlig beskrivning av fenomenologin. Allmänt om anhörigforskning Mängder av studier har genomförts inom området stress och utbrändhet och sedan mitten av 1970-talet har uppskattningsvis cirka 6000 vetenskapliga artiklar och rapporter skrivits (Hallsten 2007). Fokus har av naturliga skäl varit på den sjuke. Anhörigforskning är överhuvudtaget ett relativt outforskat vetenskapligt fält. Några vetenskapliga undersökningar som tar upp ett anhörigperspektiv på utmattningsreaktioner har inte hittats. Det finns dock annan anhörigforskning som har relevans för denna studie som berör psykisk sjukdom och anhörigperspektiv vid andra sjukdomar. Det finns också studier och teorier kring hur den anhörige och relationen påverkas då den ena i paret har andra svårigheter såsom missbruk, tidigare trauman eller när en i paret befinner sig i kris. Begreppen stress, utmattningsdepression och utmattningssyndrom Även om anhörigperspektivet är det centrala i denna studie, är det ändå relevant att definiera stress, utmattningsdepression och utmattningssyndrom då dessa har en direkt koppling till forskningsfrågan. Begreppet stress kan definieras på en mängd olika sätt. Aleksander Perski som tillhör en av världens ledande stressforskare, definierar stress som ett tillstånd i vilket organismens balans mellan resurser och belastningar rubbas (Perski 2002, s. 37). Begreppet balans är också centralt inom gestaltteorin som menar att människan hela tiden strävar efter balans och att detta sker genom ett utbyte med omgivningen (Perls, Hefferline & Goodman, 1951/1994). 8

9 Redan på 1970-talet myntades begreppet utbrändhet efter en studie av Herbert Freudenberger. Christina Maslach är en föregångare inom ämnesområdet och har bedrivit forskning i flera årtionden. Hon använder begreppet utbrändhet (Maslach 1985, Maslach & Leiter 2001). I dagligt tal används olika begrepp; utbrändhet (Maslach 1985) utmattningsdepression (Ekman & Arnetz 2002), utmattningssyndrom (Socialstyrelsen 2003) och i media skrivs det ofta om att gå in i väggen (Axelsson 2006). När man läser ovanstående författare blir det tydligt att olika begrepp används och att de definieras på skilda sätt. I denna studie används begreppen utmattningsdepression och utmattningssyndrom som synonyma begrepp, vilket också gäller i FASS beskrivning (FASS 2008). Symptom vid utmattningsdepression och utmattningssyndrom är enligt FASS bland annat sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, känslomässig instabilitet och påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller göra saker under tidspress. Fysiska symptom såsom värk, hjärtklappning, yrsel och trötthet är vanliga. Depression och ångest kan också förekomma. Påverkan på nära anhörig vid psykisk sjukdom En rad undersökningar har gjorts kring hur anhöriga påverkas av att leva med någon med svårare psykiska sjukdomar såsom ex. schizofreni, depressioner, ångest etc. En studie visar att nära anhöriga riskerar att påverkas negativt av att leva med en person som har posttraumatiska stressymptom och att den anhörige riskerar att smittas, det vill säga också uppleva stress. Enligt denna undersökning är stöd från familjen centralt för att minska den sjukes stress och därigenom minskar påfrestningen på den anhörige (Regehr 2005). Resultatet av en annan studie visar också sårbarheten för den anhörige till en person med depression och/eller ångestproblematik. Studien som genomförts med syfte att undersöka hur en person påverkas av partnerns sjukdom visar en ökad risk för denne att själv utveckla depression. Resultatet gäller oavsett kön (Wittmund et al. 2002). Svenska undersökningar har också genomförts på hur anhöriga till svårt psykiskt sjuka mår och bland annat visar Margareta Östman att de anhöriga lever med en stor börda och att många själva fått psykiska besvär som var kopplade till deras situation som 9

10 anhörig (Östman, Wallsten & Kjellin 2005). Det finns också resultat som visar att behovet av stöd hos den övriga familjen (framförallt hos barnen) när en familjemedlem har en psykisk sjukdom är stort (Östman & Hansson 2002). Annan forskning visar att stressen för en nära anhörig blir högre när man lever tillsammans med någon som är psykiskt sjuk, än när man lever åtskilda. En faktor som funnits påverka de anhörigas stress är relationens varaktighet. Om relationen varat längre än 20 år minskade de anhörigas stress (Östman & Hansson 2004). Påverkan på nära anhörig vid annan sjukdom och vid kronisk smärta En kvalitativ studie som genomförts i Kina har tittat närmare på hur anhöriga påverkas av att deras partner av olika skäl vårdas på en akutavdelning på sjukhus (Keung-Sum & Twinn 2007). Undersökningen visar att de anhöriga stressas av svårigheter i ekonomin och av de förändringar i ansvar som situationen för med sig. De upplever också stress kring svårigheterna att fatta beslut och av förändringar i relationen. Balansen i relationen har påverkats till följd av partnerns sjukdom. I samma studie undersöktes också vilka strategier de anhöriga använde sig av för att hantera den upplevda stressen. Resultatet visar att de anhöriga söker socialt stöd och att de vänder sig till sin religiösa tro för att hantera situationen. Försök att acceptera sjukdomen och att behålla hoppet var andra strategier som användes. Forskarna ser dessa strategier hos de anhöriga som olika sätt att upprätthålla en jämvikt i familjen. Studien visar att de anhöriga alltså använder såväl interna (försök till acceptans, hopp, religiös tro) som externa (socialt stöd) strategier för att hantera den svåra situationen. Utmattningsdepression innebär nästan alltid fysiska symptom och ibland också fysisk smärta. Få studier har genomförts kring hur den anhörige upplever att leva med någon med kronisk smärta. Geisser, Cano och Leonard (2005) har undersökt hur relationen påverkades då den ena i paret har kronisk smärta. Studien visar ett samband mellan missnöje med äktenskapet hos maken/makan och en social oförmåga hos den sjuke. Samma undersökning visade att en högre grad av smärta däremot inte hade någon negativ inverkan på äktenskapet. En annan studie som undersöker anhöriga till personer med kronisk smärta, visar att hälften av de anhöriga själva upplevde smärta i hög grad och resultatet visar att det fanns ett samband mellan stressnivå och smärtan hos dessa 10

11 anhöriga och att denna stress hänger samman med den påfrestning som paret är utsatt för (Leonard & Cano 2006). Påverkan på relationen vid stress och arbetsnarkomani För att en parrelation ska fungera väl behöver det finnas ett växelspel hos paret mellan intimitet och avstånd/distans (Nevis S, Backman & Nevis E 2003). Paret behöver ha en förmåga att över tid förflytta sig mellan dessa poler i relation till varandra. När svårigheter uppstår i en relation kan orsaken vara att paret av olika skäl inte har möjlighet att röra sig mellan intimitet och avstånd/distans, vilket resulterar i en obalans i parrelationen. Det kan naturligtvis finnas olika orsaker till att obalans uppstår i en parrelation. I en nyligen genomförd studie med 169 israeliska par där båda i paret är yrkesverksamma, undersöktes hur närheten inom paret påverkades av arbetsrelaterad stress (Lavee & Ben- Ari 2007). Resultatet visar att distansen mellan paret ökade i takt med stressen. Distansen ses av forskarna som antingen en skadlig effekt av stressen eller som en försvarsmekanism hos paret för att skydda sig mot den upplevda stressen. Det har också bedrivits studier av hur familjen påverkas då den ena föräldern är arbetsnarkoman. En studie visar att relationen påverkades minimalt av arbetsnarkomani och att relationen som sådan istället utgjorde en buffert mot stress (Mcmillan, O Driscoll & Brady, 2004). I denna undersökning framgår dock inte hur personerna upplevde relationens kvalitet sedan tidigare, vilket kan ha påverkat studiens resultat. Påverkan på relationen vid sjukdom Mace och Rabins (1992) har studerat hur rollerna i familjen förändras när den ena i paret insjuknar i en demenssjukdom. De menar att rollerna i familjen förändras och att många anhöriga får lära sig att ta hand om nya uppgifter. Relationen påverkas också och det kan uppstå känslor av lojalitet, besvikelse och ensamhet där den friska partnern kan ha dessa blandade känslor. Det är inte ovanligt att ledsnad och sorg över det som har inträffat den andra också utkristalliseras. Även en känsla av ilska och irritation kan uppkomma och det kan upplevas som om livet är orättvist och där man ifrågasätter det som hänt (Hanserkers 1987). 11

12 Anhöriga till patienter med hjärtsvikt har intervjuats för att undersöka deras upplevelser och behov som anhöriga (Luttik et al. 2007). Syftet var att få mer kunskap om hur de anhörigas möjligheter kan tillvaratas. Resultatet av intervjuerna visar ett antal teman hos de anhöriga som rör förändringar i livet efter partnerns sjukdom. Dessa teman är förändringar i relationen, försök att hitta strategier att hantera sjukdomen och att finna stöd. Den största utmaningen för dessa par enligt studien, är att återfå balansen mellan paret som rubbats efter hjärtsjukdomen. Med obalans i relationen avses här en svårighet för paret att kommunicera och sexuella svårigheter. En longitudinell kanadensisk undersökning har studerat hur problem i ett äktenskap hanteras (Bouchard et al.1998). En av huvudkonklusionerna är att män och kvinnor använder olika sätt att hantera problem på i relationen. Resultatet visar att män i högre grad än kvinnor, har som strategi att förtränga problem och svårigheter i relationen. Studien visar också att tillfredsställelsen i äktenskapet hänger samman med hur parterna uppfattar varandras sätt att lösa problemen på. Båda parter i relationen påverkas således av hur den andra parten hanterar problemen i äktenskapet på. Påverkan på relationen då en i paret utsätts för kris eller trauma Familjer och parrelationer kan ses som levande psykosociala system som består av sinsemellan olika delar som både är självständiga och som är ömsesidigt beroende av varandra (Figely 1998). De behöver anpassa sig till omvärlden för att fungera väl och behöver också stöd av varandra för att överleva. När en person i en familj utsätts för akut stress som vid ett trauma eller en kris, eller vid ett långvarigt stresstillstånd, påverkas den nära anhörige till att bli mer känslomässigt sårbar. Figely tar upp och beskriver ett fenomen som benämns STSD - secondary traumatic stress disorder. Med detta avses den stress och anspänning som det innebär för en individ att leva tillsammans med någon som av olika skäl drabbats av ett trauma eller en kris. Gilbert (1998) menar att STSD egentligen är ett resultat av den anhörigas försök att visa empati med den som utsatts för traumat eller krisen och att det kan ses som en stress som yttrar sig i att bry sig om för mycket. Anhöriga i parrelationer löper en särskild risk att utveckla STSD då parrelationen utgör en känslomässigt nära och sårbar relation. Att anhöriga får STSD härrör enligt Gilbert från de anhörigas behov av att hitta en mening i 12

13 sin partners traumatiska upplevelse. Detta kan i sin tur resultera i att den anhörige kompenserar för sin partner i de områden han/hon inte längre kan fungera och kan i praktiken också innebära att den anhörige tar ett överansvar för sin partner. Exempelvis kan en önskan hos den anhörige att skydda sin partner leda till en överbeskyddande hållning och ibland även till isolering. Begreppet medberoende Det som Gilbert ovan benämner som STSD har beröringspunkter med begreppet medberoende. Medberoendeproblematik föknippas ofta med missbruk där anhöriga till exempelvis alkoholister kan insjukna i ett så kallat medberoende. Begreppet tas upp och beskrivs av bland annat Mellody (2003) och Jones (1991). Men medberoende behöver inte bara uppstå i samband med missbruk utan kan uppkomma då en människa lever när en mycket stark företeelse som den anhörige inte förmår bearbeta. Det kan handla om att leva med någon anhörig som är sjuk eller som är arbetsnarkoman (Hellsten 1998). Det finns inte någon entydig definition på begreppet medberoende, men Mellody som är en av föregångarna inom detta område, menar att det finns fem symptom som utgör kärnan i begreppet. De personer som insjuknat i medberoende har svårigheter med att: Uppleva en riktig nivå av självaktning Sätta funktionella gränser Erkänna och uttrycka sin egen verklighet Ta hand om och tillgodose sina vuxna behov och önskningar Uppleva och uttrycka sin verklighet någorlunda Mellody menar vidare att medberoende gäller för de flesta människor men att det ändå kan beskrivas som ett sjukdomsliknande tillstånd. Hellsten liknar det vid en flodhäst i vardagsrummet, som är en metafor för den starka företeelse som finns i familjen till vilken alla måste anpassa sig, men som ingen pratar om. Det kan gälla exempelvis när en i familjen har en psykisk sjukdom. Gestaltteori och medberoende har undersökts av exempelvis Mannerstråhle (1995) och Huusko (2007) där Huusko definierar begreppet som en person som har sitt fokus på omgivningen i syfte att anpassa sig till den för att få bekräftelse. Detta resulterar i att en 13

14 äkta kontakt mellan den som är medberoende och den som har exempelvis alkoholproblem uteblir. Gestaltteori Introduktion till Gestaltteori Gestaltterapi utvecklades i USA av Fritz Perls, Paul Goodman och Laura Perls på talet som en motvikt till Freuds psykoanalytiska teori. Ordet gestalt betyder helhet och kan placeras inom den existentiella-humanistiska traditionen (Clarkson 1999). Det finns många sätt att beskriva syftet med ett gestaltterapeutiskt förhållningssätt och här är en definition som fångar upp många aspekter: The aim of the Gestalt approach is for a person to discover, explore and experience his or her own shape, pattern and wholeness. Analysis may be a part of the process, but the aim of Gestalt is the integrations of all disparate parts (Clarkson 1999, s.1). Gestaltteorin kommer från olika teoretiska fält och har hämtat inspiration från flera håll; gestaltpsykologin, fenomenologin, existentialismen, kroppsterapi och österländskt tänkande. Denna mångfald gör att det kan vara svårt att få en helhetsbild över gestaltteorin, vilket tillsammans med bristen på ett enhetligt vetenskapligt fundament utgör en svaghet. Samtidigt är just bredden inom gestaltteorin också en styrka då dessa olikheter bidrar till en stor rikedom med många olika infallsvinklar och teoretiska bottnar. Organismens självreglering Liksom andra organismer klarar människan inte att överleva ensam, utan behöver kontinuerligt kontakt och ett utbyte med omvärlden. Det är genom utbytet med omvärlden vi väljer att ta in det som vi vill ha och avvisa det som inte är önskvärt och det är också så vi växer och utvecklas som människor (Perls, Hefferline & Goodman 1951/1994). Genom att vi tar in det nya, låter oss påverkas av detta och införlivar det med oss själva så sker utveckling. Denna process kallas assimilation. Ett exempel kan vara när två 14

15 personer i en nära relation möts och accepterar varandras olikheter samtidigt som det sker en ömsesidig påverkan mellan individerna. Perls, Hefferline och Goodman menar vidare att människan strävar efter att uppnå balans inom sig själv och i relation till sin omvärld. Detta sker genom ett utbyte med vår omvärld, men också i oss själva genom hur våra intryck organiseras (se vidare under rubriken Figur och bakgrund ). Balans är hela tiden det som eftersträvas. Fältteori En av grundpelarna inom gestaltteorin är fältteorin. Förenklat kan man säga att fältteorin innebär att människan inte kan ses isolerat utan att hon alltid måste förstås i förhållande till sin omgivning som hon påverkar och påverkas av. Begreppets upphovsman är Kurt Lewin som på 20-talet var nära knuten till den gestaltpsykologiska skolan. Han utvecklade ett system som grundade sig på att individen utgår från ett komplext fält av krafter och att beteenden under en given tidsenhet kommer från någon del av detta fält (Perls, Hefferline & Goodman 1951/1994). Fältet är objektivt till sin natur och vi kan uppleva det med våra sinnen. Det inkluderar dock såväl individens behov och erfarenheter som omgivningens villkor och krav, det vill säga både det inre och det yttre. Krafterna i fältet beror på alla element som ingår i det och är ett uttryck för både individen och omgivningen (Lobb 2001, refererad av Bragée 2004). När ett fältteoretiskt synsätt kopplas till denna studie betyder det att den anhöriges upplevelser av utmattningsdepression inte kan föras eller förstås utan att man samtidigt tar hänsyn till relationen till den sjuke, som i detta sammanhang är en del av den anhöriges omgivning. Som gestaltteoretisk forskare kan man endast förstå det man utforskar mot bakgrund av det som undersöks. Figur och bakgrund Människan organiserar sina intryck i figur och bakgrund utifrån det behov hos individen som är aktuellt för stunden. Figur är något som drar till sig individens uppmärksamhet och som kommer i förgrunden och som så småningom hamnar i fokus (bildar en figur). Det handlar om att få ett fysiologiskt eller psykologiskt behov tillgodosett. Bakgrunden är ofta det som är synonymt med det som finns utanför medvetandet. Enligt fältteorin är 15

16 bakgrunden ett begrepp som förenar alla de psykologiska fenomen som finns i individens omgivning, men som för stunden inte är i fokus (som inte bildar figur) (Perls, Hefferline & Goodman 1951/1994). En figur börjar bildas genom att individen befinner sig i ett läge där inget särskilt pockar på uppmärksamhet. Så småningom blir individen uppmärksam på något, ex. börjar tänka på den kommande semestern. Efter ett tag har tankarna kring semestern förstärkts och individens engagemang och fokus och är inriktat på att börja planera semestern. Kanske börjar individen drömma, tänka och göra upp planer, men blir efter ett tag avbruten genom att telefonen ringer. Figuren som bildats (semestern) faller i bakgrunden och en annan figur tar form (kontakt med personen i telefonen). Begreppet kontakt Begreppet kontakt är centralt inom gestaltteorin och är något mer än vad vi menar i dagligt tal, där vi ofta likställer kontakt med kommunikation eller förbindelse. Kontakt kan ske mellan två personer eller flera, men vi kan också vara i kontakt med oss själva. Philippson (2001) menar att en förutsättning för kontakt i gestaltteoretisk mening är olikhet och en vilja till kontakt utifrån denna olikhet. Människor behöver bevara sin särprägel och det behöver finnas en vilja hos de involverade parterna att mötas för att kontakt ska kunna uppstå. Det är först när två människor möts och samtidigt bevarar sina olikheter som genuin kontakt kan uppstå. Enligt Philippson behöver människor bevara sin olikhet mot omgivningen för att kunna fortsätta leva och utvecklas. Kontakten sker vid kontaktgränsen vilket inte ska förväxlas med den egna personliga gränsen, utan den hör istället samman med kontakten själv. Kontaktgränsen är en händelse och inte någon fast punkt, utan något som sker mellan alla i fältet, men endast mellan dessa. Upplevelsen hos människan av kontakt sker vid kontaktgränsen och i första hand äger den rum hos individens hud-, sinnes- och rörelseorgan. När kontakt har skett upplöses kontaktgränsen. Viktigt att uppmärksamma här är att ordet gräns i gestaltteoretisk bemärkelse har två innebörder; både något som skiljer och något som förenar (Perls, Hefferline & Goodman 1951/1994). 16

17 Kontaktprocessen och kontaktavbrott Kontaktprocessen som beskrivits av Perls, Hefferline och Goodman (1951/1994) utgör ett av gestaltteorins fundament. Den handlar om vad som händer när ett behov hos människan växer fram som behöver tillgodoses. Det kan handla om både fysiologiska behov (ex. sömn, hunger) som psykologiska (ex. känna tillhörighet och gemenskap). Under kontaktprocessen kan olika störningar, avbrott, ske som förhindrar kontaktprocessens förlopp. Den ideala kontaktprocessen sker utan avbrott, men i verkligheten uppstår hela tiden olika störningar. Kontaktstörningarna sker oavbrutet i vår vardag och de kan vara både sunda och osunda, medvetna och icke medvetna och ha olika omfattning (Perls, Hefferline & Goodman, 1951/1994). Konfluens innebär att man blandar ihop sig själv med den andra personen och att kontaktgränsen är upplöst. Vid konfluens så förlorar individen förmågan att skilja ur sig från den andra personen och de egna tankarna och känslorna sammanblandas med den andras. Konfluens är ett sätt för individen att undvika kontakt med olikheter som kan upplevas som hotande (Perls, Hefferline & Goodman 1951/1994). Clarkson (1999) tar som exempel ett par som levt tillsammans under lång tid som tycker och tänker lika och pratar i vi-termer och inte i jag-termer. De har övergett sin önskan att få särskilja sig från varandra. Perls, Hefferline och Goodman menar att konfluens används då vi av olika skäl vill lura oss själva att endast se likheter. Philippson (2001) beskriver att konfluens mellan två människor kännetecknas av upplösta gränser mellan individerna samtidigt som det finns en gräns mellan dem som är ogenomtränglig för omgivningen. Motsatsen till konfluens är när kontaktgränsen är förstelnad, egotism. Det finns till skillnad från konfluens vid egotism en stark önskan att få särskilja sig från sin omvärld och samtidigt också en rädsla hos individen att tappa sina gränser. Kontakt uppnås inte heller här eftersom samspelet mellan olikheter inte blir möjligt eftersom kontaktgränsen är förstelnad. Individen är utan kontakt med den del av fältet som ligger utanför honom själv och figuren som skapas blir stel och ofullkomlig. Man kan känna igen egotism när man blir mer upptagen av sig själv i relation till en annan människa, exempelvis vad man ska säga istället för att lyssna på den personen man samtalar med (Perls, Hefferline 17

18 & Goodman 1951/1994). Clarkson (1999) kännetecknar detta kontaktavbrott med att individen går utanför sig själv och blir en åskådare som kommenterar sin relation med omgivningen, istället för att vara i kontakt med den. Projektion innebär att man lägger ut, projicerar, sina egna behov och känslor på andra och vid kontaktgränsen möter man därför sina projektioner, men man upplever att de kommer från den andra. Ibland kan det handla om att vi ser andra människors goda kvaliteter, såsom exempelvis intelligens och ärlighet, och att vi är oförmögna att se dessa goda sidor hos oss själva och istället projicerar ut dem på omgivningen, vilket innebär att vi i vår omgivning ser intelligenta och ärliga människor. Ett annat exempel på projektion är vårt intryck av en människa vi möter för första gången. Vi tillskriver personen egenskaper som vi egentligen inte vet om de stämmer eller ej. Vi kan också projicera ut oönskade delar av oss själva (avundsjuka, förakt, hat, ilska etc.) som vi inte vill kännas vid hos oss själva, på människor i vår omgivning (Philippson 2001). Retroflektion att möta sig själv i sig själv innebär att individen håller tillbaka sig själv med hjälp av kontroll, vilket sker när endast en del av självet är accepterat. Det finns två typer av retroflektion. Den första är när en person gör mot sig själv det han/hon egentligen vill göra mot andra eller mot omgivningen. Istället för att exempelvis rikta ilska utåt mot den man är arg på riktas den inåt, mot sig själv, vilket kan resultera i allt från självanklagelser till självdestruktivt beteende. Den andra formen av retroflektion handlar om att man gör mot sig själv det man behöver från omgivningen. Det kan exempelvis vara en person som pratar om sin ensamhet och samtidigt stryker sig själv på armen för att på detta sätt ta hand om sig själv. Omgivningen är kanske otrygg och kan inte ge personen den omsorg och kärlek som han/hon behöver vilket tar sig uttryck genom att personen själv försöker ge sig detta. Deflektion kallas ibland också isolering och kan behövas när det krävs stabilitet i självprocessen och när ett möte vid kontaktgränsen skulle hota denna stabilitet. När en person deflekterar sin omgivning upplever omgivningen att det är svårt att nå personen och varken kritik eller uppskattning når fram. Detta kontaktavbrott märks när man möter en annan människa eftersom individen ständigt halkar in på sidospår och ofta 18

19 undviker ögonkontakt. Precis som vid övriga kontaktavbrott kan deflektion vara bra för individen i vissa situationer, exempelvis för att skapa distans till en hotfull person. Deflektion kan också vara osunt för individen då det används omedvetet och ofta, då självet blir isolerat och ensamt (Philippson 2001). Introjektion är den mekanism som gör att det lilla barnet kan ta in såväl mat, idéer och regler från viktiga vuxna i omgivningen. Som barn har vi svalt olika sanningar som vår omgivning försett oss med. Det kan t ex handla om du måste alltid arbeta hårt eller saker om oss själva som du är lat och oduglig. När vi växer upp har vi möjlighet att spotta ut eller tugga dessa så kallade introjekt och göra oss av med de vi inte vill ha (Clarkson 1999). Perls, Hefferline och Goodman (1951/1994) menar att introjektion innebär att individen inte värderar eller undersöker det hon får från omgivningen tillräckligt. Introjektion kan ta sig uttryck i ex. en inre kritisk röst som hindrar individen från att ta steg i sin utveckling och en överdriven lyhördhet från andras krav. Jagets gränser kan också lätt överskridas vid introjektion. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta kontaktabrott är nödvändig vid all typ av inlärning. Självstöd Fritz Perls, en av gestaltterapins grundare, menar att ett av målen med gestaltterapi är att förflytta sig från att hantera omgivningen för att få stöd, till att ge sig själv stöd (Philippson 2001). På svenska benämns detta självstöd. Det kan beskrivas som ett sätt att ta ansvar för att visa omsorg om sig själv. Självstödet är inget konstant, utan uppstår i nuet, när vi ställs inför situationer som kräver stöd. Hostrup (2002) beskriver självstöd som det sätt på vilket människan stödjer sig själv i kontakten med omvärlden. Självstödet fungerar endast när vi befinner oss i fältet organism-omvärlden. Ett exempel på självstöd kan vara att man som individ inte utsätter sig för mer än vad man kan hantera eller att be om hjälp då man upplever att ens egna resurser inte räcker till. Kritik mot några gestaltteoretiska begrepp Det är inte svårt att framföra viss kritik mot de gestaltteoretiska begreppen. Många av gestaltteorins grundbegrepp är inte från början entydigt definierade, är luddigt beskrivna och benämns på skilda sätt av olika författare. Ett exempel på detta är begreppet kontaktprocessen. Kontaktprocessen är från början ett resultat av samarbetet mellan 19

20 Perls, Hefferline och Goodman (1951/1994) som kallade processen för Creative Adjustment och har sedan beskrivits och förenklats av en mängd efterföljare till att benämnas The cycle of Gestalt formation (Clarkson 1999), The Experience Cycle (Wheeler 1998), Awareness-Excitement-Contact Cycle (Zinker 1978) och på svenska kontaktcirkeln (Hostrup 2002) och energicykeln (Norberg 1999). Dessa olika benämningar skapar förvirring då man ska sätta sig in i gestaltteorins värld och gör det svårt att få grepp om kontaktprocessens innebörd eftersom denna process framställs på delvis olika sätt. Det gäller även andra gestaltbegrepp som till exempels de olika kontaktavbrotten som inte heller definieras entydigt. Exempelvis definieras deflektion på ett sätt av Perls et al och delvis på ett annat av Yontef (1993). Fenomenologi Gestaltteorin bygger på fenomenologin som både är en filosofisk och vetenskaplig metod. Som människor försöker vi skapa en mening av alla våra erfarenheter och upplevelser i den värld vi lever i. Detta meningsskapande är centralt inom fenomenologin. Den grundades av Edmund Husserl ( ) som hade en stark önskan om att utveckla en vetenskap som klargjorde hur saker upplevs och hur de presenteras för vårt medvetande (Spinelli 2005). Husserl ville göra filosofin och vetenskapen mer vetenskaplig och han ville skapa en metod som säkrade sökandet efter universella kriterier för rationalitet. Hans mål var att avslöja de implicita förutsättningarna på vilka all vetenskap var baserad. Husserl ifrågasatte således den tidigare vetenskapen från grunden och genom den fenomenologiska metoden ville han skapa praktiska möjligheter för detta ifrågasättande (Sander 1999). Kärnan i den fenomenologiska filosofin är att man inte kan komma sanningen närmare än i upplevelsen. Som vetenskaplig metod undersöker man upplevelsen som den är, det vill säga som den visar sig för oss. En fenomenologisk utgångspunkt bygger på två antaganden. Den ena är att vår erfarenhet som vi människor samlar på oss är ursprunget till all kunskap. Erfarenhet ses således som en värdefull och säker kunskapskälla inom fenomenologin. Den andra utgångspunkten är att människors upplevda vardagsliv ses som grundläggande för kunskapsinhämtning. 20

21 Den fenomenologiska forskaren intresserar sig därför för fenomen i vardagslivet med utgångspunkt från personens upplevelser. Den syftar till att förstå människor och deras mänskliga upplevelser. Forskaren önskar med hjälp av den fenomenologiska metoden, att söka efter den grundläggande strukturen, kärnan, i vardagliga upplevelser så som dessa upplevs. Utgångspunkten för forskaren är att starta förutsättningslöst och han/hon lägger all tidigare kunskap åt sidan i ämnet, vilket annars skulle påverka forskningens resultat. För att åstadkomma detta behöver forskaren förhålla sig öppen till det han/hon studerar och avstå från sina sedvanliga fördomar, värderingar och antaganden. Detta tillvägagångssätt kallade Husserl epokhé, att sätta inom parantes. Men för att kunna avstå från sina förutfattade meningar om verkligheten måste man först komma underfund med dem. Detta för att ge plats åt att beskriva fenomenet så som det upplevs av subjektet (Becker 1992). Syftet med den fenomenologiska forskningsprocessen är att ta fram en generell beskrivning av det specifika fenomenet, det forskaren intresserat sig för (i denna studie - upplevda svårigheter hos anhöriga till någon som har utmattningsdepression och hur svårigheterna hanteras). Denna generella beskrivning av fenomenet är något som implicit finns i alla de konkreta olika upplevelserna som informanterna har tillgodosett forskaren med. Den syftar till att besvara frågan vad något är (strukturen) och hur det sker (processen) (Sander 1999). Metod och material Syfte Denna studie syftar till: Att öka kunskapen hos allmänhet och behandlare (läkare, psykologer, terapeuter, vårdpersonal samt övriga relevanta behandlargrupper) om utmattningsdepression/utmattningssyndrom utifrån ett anhörigperspektiv. Av särskilt intresse är gestaltterapeuter då denna studie utgår från ett gestaltteoretiskt perspektiv. Genom en ökad kunskap hos behandlaren om hur anhöriga kan påverkas av att leva nära en person med denna sjukdom, kan också anhörigperspektivet finnas med hos behandlaren. Att utgöra stöd åt anhöriga i en liknande situation. 21

22 Följande forskningsfråga har formulerats: Vilka svårigheter upplever en nära anhörig till en person med utmattningsdepression/utmattningssyndrom och hur har den anhörige hanterat dessa svårigheter? Val av metod En vanlig uppfattning i litteraturen är att forskningsfrågan inte kan ses separat utan att den styr valet av kvantitativ eller kvalitativ metod (Hughes & Månsson 1988). En kvalitativ metod motiveras här av att det är informanternas upplevelser som ska utforskas. Kvantitativ metod utgår i högre grad från forskarens idéer om vilka dimensioner och kategorier som skall stå i centrum och strävar efter objektivitet och lagbundenheter (Alvesson & Sköldberg 1994). Med utgångspunkt från denna studies forskningsfråga var därför inte en kvantitativ metod aktuell. Bland kvalitativa metoder har den fenomenologiska metoden EPP (Empirical Phenomenological Psychological) valts som i modifierad form baseras på Husserls fenomenologiska filosofi (Karlsson 1993). En anledning till ett fenomenologiskt perspektiv är att denna tradition betraktar människors subjektiva erfarenheter som relevant kunskap och i denna studie är det framförallt av intresse de intervjuades sätt att uppfatta världen. Med hänsyn till den valda forskningsfrågan finns det argument för att även välja andra kvalitativa metoder, exempelvis någon narrativ metod som undersöker människors berättelser och hur dessa konstrueras. Jag har dock valt EPP eftersom fenomenologin intresserar sig för att klargöra de psykologiska fenomen som framträder och på vilket sätt de framträder. EPP-metoden ger mig ett verktyg för att undersöka detta. Datainsamling En kvalitativ intervju ger forskaren möjlighet att träda in i och få ta del av informanternas upplevda vardagsliv, inom fenomenologin benämnd som livsvärlden. Intervjun utgör råmaterialet för den senare analysen och kvaliteten på intervjun är således avgörande för analysen. Bland de viktigaste kvalitetskriterierna är att som intervjuare få så spontana, rika, specifika och relevanta svar från den intervjuade som 22

23 möjligt. Ur ett kvalitetsperspektiv är det också viktigt att som intervjuare försöka verifiera sina tolkningar av intervjupersonens svar under intervjuns förlopp och att intervjun är självkommunicerande att den inte kräver mycket extra beskrivningar och förklaringar (Kvale 1997). För att uppnå så hög kvalitet som möjligt på intervjuerna behöver intervjupersonerna alltså uppmuntras att berätta så öppet och fritt som möjligt om det undersökta fenomenet. Kvale menar att intervjuaren behöver följa upp och klargöra meningen i de aspekter av intervjun som är relevanta. I denna studie har inte intervjufrågorna strukturerats i detalj annat än de inledande frågorna kring den intervjuades ålder, tidpunkt och omfattning på partnerns sjukdom med mera (se bilaga 1). Detta val gjordes med utgångspunkt från mina erfarenheter från den provintervju som genomfördes som syftade till att testa forskningsfrågan och träna mig i rollen som intervjuare. Mitt syfte har varit att få intervjupersonen att berätta så öppet och detaljerat som möjligt om de upplevda svårigheterna och hur dessa hanterats, för att få ett så rikt material som möjligt. Intervjun har inletts med följande fråga: Jag skulle vilja be dig att berätta om en händelse eller situation som du kommer att tänka på som beskriver hur det är/har varit för dig att leva med XX (under sjukdomsperioden)? Därefter har jag följt upp svaren med följdfrågor, bett intervjupersonen att fördjupa sitt exempel när så behövts och uppmuntrat dem till en detaljerad berättelse. Forskningsfrågan har hela tiden var i fokus, vilket inneburit att jag som intervjuare styrt intervjun mot de upplevda svårigheterna och hur dessa hanterats. Intervjuerna har spelats in på band och varat mellan 40 och 80 minuter. Intervjuerna har skett på två olika platser beroende på vad som passat varje informant bäst; två intervjuer har skett i ett hyrt rum på stan och tre intervjuer genomfördes i ett konferensrum på min arbetsplats. Därefter har intervjuerna skrivits ut ordagrant (transkriberats) av mig. Jag valde att inte endast transkribera orden, utan även känsloyttringar (skratt, gråt, suckar etc.) betoningar, uppenbar ironi och humor. Detta för att jag inte skulle riskera att i efterhand 23

24 tappa meningen i intervjupersonens berättelse. Punkt och komma i transkriberingarna skrev jag ut där jag ansåg det lämpligt. Därefter följde analysarbetet enligt EPP-metoden (beskrivs på s 25-26). Exempel på meningsenheter och transformeringar finns i bilaga 2. Urval Fem personer har intervjuats och de har valts ut efter följande kriterier: 1. Intervjupersonens partner ska ha fått diagnosen utmattningsdepression eller utmattningssyndrom. Partnern ska ha varit sjukskriven minst 1 månad på heltid i en följd. 2. Relationen mellan intervjupersonen och partnern ska ha varat i minst 5 år, de ska leva tillsammans och partnern ska antingen vara sjukskriven idag (helt eller delvis) eller ha återgått till arbete sedan maximalt 1,5 år tillbaka. Gränsen på 5 år är satt för att relationen ska vara väl etablerad och 1,5 år är satt för att den anhöriges upplevelser av svårigheter inte ska ligga alltför långt tillbaka i tiden, utan vara tämligen aktuella. Då relationen inleddes ska personen ha varit frisk. 3. Intervjupersonerna ska vara intresserade och öppna för att berätta om sina tankar och upplevelser och ha lätt för att formulera dessa. Intervjupersonerna har jag hittat genom egna kontakter. Beskrivning av intervjupersonerna Intervjupersonerna kan beskrivas på följande sätt: M1 man, 33 år M2 man, 38 år K1 kvinna, 49 år K2 kvinna, 51 år M3 man, 45-års åldern (exakt uppgift saknas då informanten ej uppgivit denna) Samtliga intervjupersoner levde vid intervjutillfället tillsammans med en partner som har/har haft diagnosen utmattningsdepression/utmattningssyndrom. 3 av intervjupersonernas partners var vid intervjutillfället fortfarande sjukskrivna på heltid, 1 24

25 är sjukskriven på deltid (arbetar övrig tid) och en är sedan juni 2006 tillbaka fullt ut i arbete. Jag har av dessa fem intervjuer valt ut de fyra intervjuer som var rikast till innehållet. Det är således dessa fyra intervjuer som ligger till grund för resultatet i denna studie. Analysmetod EPP-metoden består av fem olika steg, vilka jag arbetat efter i denna undersökning. Steg 1 handlar om att läsa igenom den transkriberade intervjun (fortsättningsvis kallat protokoll) för att få en förståelse och hitta en känsla för helheten. I steg 2 delas hela protokollet in i så kallade meningsenheter. Denna uppdelning sker utifrån det fenomen som ska undersökas och i mitt fall har jag hela tiden haft min forskningsfråga i åtanke när jag delat in mitt protokoll i meningsenheter (Karlsson 1999). En meningsenhet följer inte våra vanliga språkliga och grammatiska regler, utan Karlsson (1993) menar att en meningsenhet snarare beskrivs som när forskaren upplever ett skifte i texten avseende mening. Meningsenheterna ska inte ses som oberoende delar, utan varje meningsenhet är också en del av protokollets helhet. Steg 3 innebär att forskaren omvandlar informanternas vardagliga språk till forskarens psykologiska språk och här börjar första delen av analysarbetet. Under denna del av arbetet är det också mycket viktigt att hela tiden ha forskningsfrågan i medvetandet. Konkret betyder denna fas att varje meningsenhet transformeras - omvandlas - till mer allmänna psykologiska kategorier utifrån det fenomen jag som forskare letar efter. Syftet med denna fas är att finna ut implicita och explicita nivåer i protokollet som inte tas upp av informanten själv och forskarens uppgift blir därför att beskriva den fenomenologiska strukturen av fenomenet. Exempel på hur meningsenheter transformerats finns i bilaga 2. I steg 4 försöker forskaren sammanställa de transformerade meningsenheterna med syfte att beskriva fenomenets struktur (de upplevde svårigheterna för anhöriga och hur dessa hanterats). Detta ska resultera i en generell berättelse av fenomenet utifrån det som 25

26 framkommit i analysarbetet. Denna struktur kan inkludera fenomenets process, men struktur och process kan också presenteras separerade. Processen beskriver hur ett fenomen levs medan strukturen fokuserar på vad fenomenet är. I denna studie innehåller resultatdelen båda dessa delar. Hur fenomenet levs presenteras i resultatdelen under rubriken Sammanfattande beskrivning av resultatet och hur fenomenet struktureras presenteras i den övriga resultatdelen. När den situerade strukturen formuleras är det viktigt att gå tillbaka till de olika originalprotokollen för att stämma av så att beskrivningen i den situerade strukturen stämmer överens med dessa originalprotokoll. Om det inte finns en överensstämmelse behöver forskaren gå tillbaka till sitt resultat och göra ändringar så att det sedan finns en samstämmighet mellan meningsenheterna och den situerade strukturen (Karlsson 1993, 1999). Etik Att genomföra denna studie utifrån ett gestaltteoretiskt förhållningssätt betyder att begreppet ansvar är centralt. Det innebär att vara medveten om sitt ansvar som forskare och att ha ett etiskt perspektiv under hela forskningsprocessen. Vägledande på ett allmänt plan här när det gäller etiken har varit de fyra forskningsetiska principerna från vetenskapsrådet (1990). Konkret har det innefattat att jag gentemot mina informanter varit tydlig med syftet med undersökningen, att de garanterats anonymitet i den skrivna rapporten och att de när som helst har rätt att avbryta sin medverkan. Det informerade samtycket har skett såväl muntligt som skriftligt (se bilaga 3) inför varje intervju. Jag har också säkerställt informanterna största möjliga säkerhet genom att förvara de inspelade banden på ett sätt som gör att endast jag har tillgång till dem. Utöver dessa mer generella principer finns etiska frågor som är direkt kopplade till denna studie. De svar som mina intervjupersoner gett kan göra henne/honom medveten om förhållanden och problem som tidigare förbisetts eller accepterats. Enligt Malterud (1996) utgör datainsamlingen på det sättet en potentiell påverkansprocess som kan sätta igång känslor och reaktioner som är oönskade eller skadliga för intervjupersonen. Detta blir här särskilt relevant eftersom jag sökt och uppmuntrat informanterna till så detaljerade, konkreta och rika beskrivningar som möjligt. Såväl behagliga som 26

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori

Läs mer

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Från boken Som en parkbänk för själen - En öppen himmel Som människor har vi både djupa behov och ytliga önskningar. Vi är fria att tänka, känna och välja. När vi gör kloka val är kropp och själ i balans, när vi inte lyssnar inåt drar själen

Läs mer

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek ! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

ÅNGEST. Definitioner & Fakta: INLEDNING Ordet hälsa; det första vi kommer att tänka på är att vara frisk, fri från sjukdomar. Men inte psykiska sjukdomar, utan endast fysiska. Cancer, förkylningar, lunginflammation, körtelfeber osv.

Läs mer

Master of Science Gestalt Psychotherapy. Upplevd förändring efter utmattningsdepression

Master of Science Gestalt Psychotherapy. Upplevd förändring efter utmattningsdepression Master of Science Gestalt Psychotherapy Upplevd förändring efter utmattningsdepression - en fenomenologisk studie Av Stina Stemme Mastersuppsats Januari 2008 Handledare: Britt Bragée, doktorand, Stockholms

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning

Läs mer

Resultat av enkätundersökning

Resultat av enkätundersökning Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Rätten att uttrycka sig fritt

Rätten att uttrycka sig fritt Rätten att uttrycka sig fritt Detta är en terapi, ett arbete vi gör tillsammans för att du ska få ett bra liv trots.. Att låna ut sig till något som man inte har en aning om vilken funktion det fyller.

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Det påverkar dig och andra

Det påverkar dig och andra Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011. Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen

ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011. Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA FÖRSAMLINGSSTUGAN 20.02.2011 Jan-Erik Nyberg Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen ÄKTENSKAPET EN KRAFTKÄLLA Äktenskapets grundläggande relation är förhållandet mellan mannen

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

PERSONLIGT LEDARSKAP

PERSONLIGT LEDARSKAP PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom

Läs mer

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr Att förstå vad som formar en människa -hur det kan ta sig uttryck och påverka relationen med andra 2013-02-27 Gestaltakademin i Skandinavien

Läs mer

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION I detta dokument finns olika exempel på övningar ni kan göra i gruppen. Det krävs tid och man kan behöva pröva flera gånger för att bli bekväm i en övning.

Läs mer

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr Att förstå vad som formar en människa - hur det kan ta sig uttryck och påverka relationen med andra 2018-01-18 Gestaltakademin i Skandinavien

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Att vara klämd emellan

Att vara klämd emellan 1 Master of Science in Gestalt Psychotherapy Att vara klämd emellan - En studie om mellanchefers klämdhet och strategier för att hantera den Av Wiveca Green Mastersuppsats 2008-01-25 Handledare: Britt

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr Att förstå vad som formar en människa - hur det kan ta sig uttryck och påverka relationen med andra 2014-02-12 Gestaltakademin i Skandinavien

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är: Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer

Läs mer

Annas resa. - Diskussionsmaterial

Annas resa. - Diskussionsmaterial Annas resa - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa tankar. Varningstecken

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan. INNEHÅLL Omsorg är kärlek Hushållsarbete Att växa in i sitt ansvar "Att göra något tillsammans" Vad gör vi som familj? Barnets färdigheter Viktiga frågor Gemensam tid Forskningsresultat Att handla är att

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Kommunikationsanalys

Kommunikationsanalys Att skapa sig en tydlig förståelse Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Malin Bäck relatera@me.com Hjälpa patienten att: Kunna se/förstå sitt sätt att kommunicera och koppla

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm

Dra åt samma håll INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY. Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2013 EXECUTIVE SUMMARY Dra åt samma håll Föreläsningsanteckningar Susanne Pettersson 20 mars 2013 Oscarsteatern, Stockholm Text: Gabriella Morath Layout: Pelle Stavlind Dra åt

Läs mer