Anhörigstöd 2015 och framåt!

Transkript

1 Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer som är anhöriga till närstående i missbruk. Pellucid

2 Agenda Anhörigstödet i Örebro län (kort) Förslag på vidare arbete Exempel där perspektiven vänds Frågor, frågor & frågor Pellucid är ett kunskaps-/utvecklingsföretag som fokuserar på att stärka och utveckla förutsättningarna för grupper/individer i samhället som behöver extra stöd och hjälp. Vi utgår alltid från grundprincipen att sätta människan i centrum och utifrån den utveckla arbetssätt, verksamheter och processer kring människan och inte tvärt om.

3 Typer av stöd i Örebro län Organisation Information och råd Praktisk hjälp Hjälp med egna svårigheter Bearbeta anhörigsituation Samspelsstöd Anhörigprogram Degerfors X X X X X Karlskoga X X X X Askersund X X X X X Hallsberg X Kumla X X X Nora X X X Laxå X X Örebro X X X X Lekeberg X X X Beroendecentrum X X X Beroendecentrum X X X Vårdcentral X X

4 Former, omfattning och till vem Form Omfattning Enskilda samtal Gruppsamtal Programform 1-3 Samtal 4-7 Samtal Beroendecentrum Individ- och familjeomsorg Vårdcentralen Till vem Ospecificerat antal efter behov Föräldrar till vuxna (21 år och äldre) Föräldrar till barn/ungdomar (under 21 år) Make/maka, sambo, partner Barn under 18 år Annat: Alla över 18 år

5 Ledord, behöver anhörigstödet utvecklas Beroendecentrum: Utbildning, rutiner i arbetet, strukturerade anhörigprogram och mer information och om sjukdomsbegreppet. Kommunerna: Ökad kunskap, utökade resurser, marknadsföra stödet, nå ut bredare i samhället, se över reglerna, fler anhöriggrupper och anhörigprogram och förbättrat samarbete. Vårdcentralerna: Ökade resurser, ökad kunskap, specialistkompetens, bättre möjligheter att hänvisa, bör erbjudas regelbundet, fånga upp de med behov bättre. Är detta vårdcentralernas uppgift?

6 Uppföljande intervjuer Anhörigstödet definieras genom de insatser som erbjuds. Tydlig beskrivning av stödet framkommer inte. Insatser beskrivs i generella termer. Behovet avgör omfattningen av insatserna. Stödet kan ges enskilt eller med den anhöriga tillsammans med den som missbrukar. Majoriteten av stöden handlar om information. Några verksamheter erbjuder ett fördjupat anhörigstöd och flera vill erbjuda gruppverksamhet Flera erbjuder anhörigprogram som Carina Bång och 12-stegsprogram. Andra program och metoder är Sputnik, Rymden, Rockesholm och ASI De som är stödgivare är kuratorer, socialsekreterare, anhörigrådgivare och drogterapeuter. På frågan om uppföljning är det endast en svarar ja.

7 Förslag till fortsatt arbete steg 1 Aktiviteter Beskrivning När Mål: Skapa tillförlitlig kunskap om anhörigstöd och metoder 1 Efterforskning och omvärldsgranskning. 2 Fördjupad mätning i Örebro län. Åtgärden innebär att fånga upp det som fungerar inom andra regioner och överföra de erfarenheterna hit. Det handlar då om erfarenheter som verksamheter arbetat med över tid och där de kan visa på effekter genom uppföljning och mätning. Åtgärden innebär att mäta sökandefrekvenser, antal anhöriga som får stöd, typer av stöd som är mest förekommande, mörkertal, offentliga verksamheter kontra intresseorganisationer och övriga osv. Den ger grunden för fortsatta beslut och inriktningar. 3 Intervjuer anhöriga Åtgärden innebär att den anhörige sätts i centrum. Bjuda in anhöriga till att över tid medverka som råd-panel för länets verksamheter. Få svar på frågor om vad målgruppen anser om anhörigstödet, deras uppfattning om stödgivarna, information, metoder och befintlig kunskap. Vad anser de att verksamheterna behöver utveckla och hur ser de på de offentliga verksamheterna kontra övriga stödresurser. 4 Intervjuer utförare Åtgärden innebär fördjupade intervjuer med länets stödgivare (både de offentliga och övriga). Låta dem beskriva hur verkligheten ser ut utifrån deras vardag. Identifiera mönster i länet och få underlag som kan ställas i relation till de anhörigas åsikter. 5 Analys och utvärdering av existerande metoder. 6 Den samhällsekonomiska nyttan av anhörigstöd Åtgärden innebär att undersöka vilka metoder som används idag och använda de anhöriga som referenser i hur de uppfattar metoderna. Men även rådfråga verksamheterna hur de anser att metoderna fungerar idag samt genom övärldsgranskning få en bild av vad andra arbetar med för metoder samt om de har följt upp användningen av dem. Åtgärden innebär att studera vilka effekter anhörigstödet genererar. Kartlägga de anhörigas situation och vilka sidoeffekter som skapas av att vara anhörig, som stress, psykisk ohälsa, ekonomi, och hur de kan avhjälpas genom stöd.

8 Förslag till fortsatt arbete steg 2 & 3 Aktiviteter Beskrivning När Mål: Förbättrad samverkan, ökat lärande mellan verksamheter, gemensamma rutiner och arbetssätt 7 Gemensamma rutiner 8 Praktikbaserad gemenskap (Communities of practice) Åtgärden innebär att verksamheterna tillsammans tar fram rutiner för hur de i sitt dagliga arbete ska arbeta och samverka. Besluta rutiner som tydligt visar ansvarsfördelning, vägledning, bemötande, kunskaps- och erfarenhetsöverföring, dokumentation, osv. Åtgärden innebär att öka verksamheterna delaktighet, engagemang och överföring av kunskap. Målsättningen är att sätta samman engagerande personer och arbeta fram en ömsesidig förståelse, gemensam mening och riktning med arbetet. Grundar sig i Lave & Wengers arbete om lärande. 9 Kunskaps tillgångar Åtgärden innebär att den kunskap som är viktig att omsätta i praktik får en form som andra lätt kan ta till sig. Mål: Regelbunden och gemensamma metoder för uppföljning och utvärdering 10 Gemensamma rutiner Åtgärden innebär att tillsammans med länets verksamheter genom delaktighet ta fram rutiner för kunskapsöverföring, uppföljning och utvärdering. 11 Anhörigmätning Åtgärden innebär att de anhöriga är de som utvärderar stödgivarnas verksamhet, nöjdhet av tjänst, hur är bemötandet, kunskapsnivå, rekommendationer till förbättringar och lyfta fram väl fungerande arbetssätt eller metoder. Det senare kan då bli en måttstock för övriga verksamheter. 12 Vad hände sen Åtgärden innebär att följa upp hur den anhörige har det efter att ha erhållit stöd. Hur det har gått för dem och använda de positiva historierna för att inspirera verksamheter och andra anhöriga samt att använda de mindre positiva historierna som förbättringsförslag. 13 Intern uppföljning och utvärdering av eget arbete Åtgärden innebär att verksamheterna själva tar fram gemensamma rutiner för uppföljning av det egna arbetet, utvärderar metoder som används och det egna arbetssättet ,-18,

9 Exempel utförarperspektiv Internationell- nationell rätt Nationellt Regionalt Kommuner Lokala verksamheter, föreningar, satsningar, projekt, åtgärder Konventionen om mänskliga rättigheter Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Funktionshinderspolitiken Departement Myndigheten för delaktighet Handikapporga nisationer Myndigheter Universitet och forskning Intresseorganisatio ner SKL Regional utveckling Landsting Kommunsamver kan Strategier, genomförande- & handlingsplaner, uppföljning, utvärdering, best-practice, kunskapsöverföring, forskning, företräder personer med funktionsnedsättning, påverkar beslutsfattare. Nämnder Samhällsbyggare Handikappråd Medborgaransvar Strategier, handlingsplaner, planerar och utvecklar staden för medborgare och värnar om rättigheter och mångfald. Följer upp sitt eget arbete och utvärderas av Handisam och MFD Lokala utförare Utförare som dagligen arbetar för, med eller nära personer med funktionsnedsättning. River hinder, förenklar vardag, utvecklar tjänster och lösningar för att förenkla vardagen. Personer med funktionsnedsätt ning

10 Omvänt perspektiv Internationell- nationell rätt Nationellt Regionalt Kommuner Lokala verksamheter, föreningar, satsningar, projekt, åtgärder Konventionen om mänskliga rättigheter Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Funktionshinderspolitiken Departement Myndigheten för delaktighet Handikapporga nisationer Myndigheter Universitet och forskning Intresseorganisatio ner SKL Regional utveckling Landsting Kommunsamver kan Den samlade erfarenheten och kunskapen som personer med funktionsnedsättning bidragit med själva och tillsammans med utförare får en naturlig roll och röst i utvecklingen av tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i Sverige. Nämnder Samhällsbyggare Handikappråd Medborgaransvar Styrande dokument och handlingsplaner tas fram i samråd med personer med funktionsnedsättning. Deras upplevelser och behov blir en del av planering och deras röst blir hörd vid beslut. De blir en del av uppföljning och utvärdering Lokala utförare och övriga Personer med funktionsnedsättning blir delaktiga i och kan bidra med sin upplevelse av de tjänster, den service och det arbete som direkt påverkar deras liv. De kan återkoppla och delge sina tankar, synpunkter och förslag i ett tydligt forum. Personer med funktionsnedsätt ning

11 Arbete Egenmakt Fritid Diskriminering Rättigheter Departement /regering Livskvalitet Statistik, data och uppföljning Bostad Stöd, råd & hjälp Bemötande Kunskap och medvetenhet Myndigheter Resa och rörelse Känna sig prioriterad Känsla av sammanhang Lagar och regler Arbetsgivare Kunskap, praktik och erfarenheter samlas Kommuner/ politik Bli hörd, sedd och tagen på allvar Förbund och intresseorganisationer Plus allt vi glömt Interaktiv webbtjänst Kunskap, utveckling, lärande och medvetenhet om och av personer med funktionsnedsättning. Tjänsten trattar ner tillgängligheten. Personer med funktionsnedsättning inventerar hela tillgänglighetskedjan i Sverige och bidrar på så sätt med sitt eget perspektiv på frågor rörande tillgänglighet. Tillgängligheten baseras på verkliga upplevelser. Tjänsten dokumenterar och publicerar deras iakttagelser, upplevelser och stimulerar fler att att bidra med sina erfarenheter. Den sammanlänkar frågor rörande tillgänglighet i hela samhället, öppnar upp för nätverkande, bidrar med ett socialt sammanhang, skapar påverkan och ger personer med funktionsnedättning en röst och samlar dem i frågor de vill vara med och utveckla. Samhället, organisationer, politiker och övriga får möjlighet att lyssna till de som har särskilda behov, åtgärder, projekt och satsningar kan utvärderas av de som är slutanvändare Större planer, beslut och projekt kan i högre grad få delaktighet av personer med funktionsnedsättning i starten, under och efter. Handlingsplaner och strategier kan utvärderas genom att fråga hur målgruppen har upplevt förändringarna eller arbete som myndigheter, regioner och kommuner genomför.

12 Arbete Egenmakt Program Primärvård Pågående arbete Departement /regering Livskvalitet Stöd, råd & hjälp Bemötande Kunskap och medvetenhet Vårdcentraler BUP Anhöriga Omvärlden Lagar och regler Missbruk/! missburkare Kommuner/ politik Bortom informationsbladet Samla kunksap Bli hörd, sedd och tagen på allvar Brukarföreningar Plus allt vi glömt Nod Kunskap, utveckling, lärande och medvetenhet om och av anhöriga och de som möter anhöriga Anhöriga får en samlingsplats för stöd. råd, hjälp, nätverkande, mentorer osv " Verksamheter får en plats för att dela erfarenheter, praktik, information, uppgifter för uppföljning och utvärdering, " Samhället? Minskade kostnader, minskat minskat missbruk, minskad sjukfrånvaro, stress och oro Statistik, data och uppföljning

13 Hur ska detta uppnås? Hur ser brukarföreningarna på utvecklingen och på vad som behöver göras? Vad anser de anhöriga själva? Vad anser personer i missbruk? Vad behövs för att stärka den anhörige och hur kan vi mäta det? (Socioekonomiskt?) Hur jobbar andra? Finns det fungerande metoder för uppföljning? Begränsande faktorer: Rotorsaker, systemfel, kulturer, barriärer, förhållningssätt tid, resurser, kompetens kunskap osv? Samarbete lokalt, regionalt, nationellt -> HUR?

14 Diskussion Bygg stödet med människan i centrum Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv?

15 Tillsammans gör vi stödet bättre Magnus Jensen! Pellucid lärande Tack för! Din tid!