Kartläggning av den öppna missbrukaroch beroendevården i Örebro län

Transkript

1 Kartläggning av den öppna missbrukaroch beroendevården i Örebro län Rapport Regionförbundet 2007:01 Länsstyrelsen 2006:43

2 Innehållsförteckning Förord...3 Sammanfattning Bakgrund...5 Personer med tungt missbruk...5 Ett kontrakt för livet...6 Länsstyrelsens roll i utvecklingsarbetet Ett kontrakt för livet...6 En förstudie...7 Kartläggning av den öppna missbruksvården i Örebro län...7 Syftet med kartläggningen En beskrivning av hur kartläggningen lades upp...9 Avgränsningar...9 Genomförande Beroendecentrum...12 Askersunds kommun...15 Degerfors kommun...17 Hallsbergs kommun...20 Hällefors kommun...23 Karlskoga kommun...25 Kumla kommun...28 Laxå kommun...31 Lekeberg kommun...33 Lindesbergs kommun...35 Ljusnarsberg kommun...37 Nora kommun...39 Örebro kommun Reflektioner och iakttagelser kring kartläggning Avslutande ord Referenser Innehåll

3 Förord Den här rapporten är resultatet av ett projektarbete inom ramen för FoU Välfärds verksamhet under FoU Välfärd är en forsknings- och utvecklingsenhet vid Regionförbundet Örebro som arbetar med utvecklingsfrågor inom socialtjänst och äldrevård. Länsstyrelsen Örebro län har finansierat projektet Ett kontrakt för livet, Per Sandén har varit anställd som projektledare. Ett kontrakt för livet är samlingsnamnet på den satsning som regeringen gör på den tunga missbruksvården, under tidsperioden Satsningen tar sikte på att förstärka vården för de missbrukare som är mest utsatta. Diskussionen om ett lokalt samarbete för att göra en kartläggning av den öppna missbruksvården i Örebro län, startade sommaren 2005 då cheferna för kommunernas individ- och familjeomsorg ( IFO) träffade Hans Askerlund från Länsstyrelsen i Örebro län. Mötet ledde fram till att IFO-cheferna gav FoUenheten uppdraget att göra en ansökan om utvecklingsmedel för att kunna genomföra denna kartläggning. I rapporten redovisas den kartläggning som nu genomförts i länets tolv kommuner av den öppna vården för personer med missbruksproblematik. Som teoretisk ansats har kartläggningen använt tjänsteforskningens strukturer och begrepp. Kartläggningar av samma slag har samtidigt genomförts av FoU-enheter i Värmland, Dalarna, Västmanland och Gävleborg, under ledning av Jan Messing från Dalarnas Forskningsråd. Detta gemensamma arbete redovisas i rapporten Kartläggning av den öppna missbrukar och beroende-vården i fem län, som finns att beställa hos Länsstyrelsen Örebro län. Alla länets kommuner har deltagit i kartläggningen och resultatet av kartläggningen har tagits emot med stort intresse från både chefer och medarbetare. Möjligheter har öppnats för en fortsättning av projektet under 2007 med fokus på uppföljning, utvärdering och metodutveckling. Vi hoppas att denna rapport ska bli en del i underlaget till de fortsatta samtal och det fortsatta utvecklingsarbetet för ökad kvalitet och ökad mångfald av insatser för personer med tungt missbruk som kommer att pågå i Örebro läns kommuner under Örebro i december 2006 Marie Gustafsson Utvecklingsledare FoU Välfärd Regionförbundet Örebro Örebro Kerstin Färm Forskningsledare förord 3

4 Sammanfattning Det övergripande syftet med kartläggning var att identifiera och beskriva de erbjudanden/ insatser i öppna former som kommunens socialtjänst har att tillgå för att möta behov hos vuxna missbrukare och deras anhöriga. Utöver detta syfte formulerades fem delsyften som gällde kartläggningen i Örebro län, nämligen att kommunerna får ordentligt grepp över den egna kommunens insatser och erbjudanden, kartläggningen kan utgöra kunskapsunderlag för Länsstyrelsen i sin roll som tillsynsmyndighet, kommunerna får systematisk kunskap om andra kommuners verksamhet, ett ordentligt underlag skapas för en dialog mellan Länsstyrelsen och kommunerna inför arbetet med att fördela nya utvecklingsmedel under åren 2006 till 2007 samt ett fortsatt utvecklingsarbete i länet kan grundas på kunskap och analyser om resurser, brister, behov och viktiga utvecklingsområden i länet när det gäller vårdkedjan. Datainsamlingen genomfördes med intervjuer av en eller flera personer med övergripande ansvar för missbrukarvården i kommunen, IFO-chef, avdelningschef för missbruksenhet eller motsvarande. Dessa samtal gav en överblick om vad kommunerna hade att erbjuda inom missbrukarvården. En överblick av den öppenvård som erbjuds i länet visar att uppsökande verksamhet förekommer i liten utsträckning. Det har skett en uppbyggnad av öppenvården i kommunerna med ambitioner att erbjuda mer programorienterade behandlingsinsatser. Med få undantag är eftervården eftersatt med begränsade möjligheter till meningsfull sysselsättning samt slutligen avsaknad av systematiska uppföljningsmetoder. Mot den bakgrunden är det rimligt att arbetet med tunga missbrukare behöver utvecklas ytterligare för att uppnå en god kvalitet. T.ex. bör uppsökande verksamhet prioriteras. En annan svårighet som kommunerna behöver lägga ner mer kraft på är eftervården. Här finns inte så många utvecklade renodlade eftervårdsprogram eller metoder att tillgå. Eftervårdsarbetet försvåras dessutom av att det i mindre utsträckning finns meningsfull sysselsättning som är anpassad efter målgruppens behov. Från Regionförbundet Örebro fortsätter projektarbetet i form av ett förlängt projekt med inriktning mot uppföljning och utvärdering av insatserna riktade till tunga missbrukare. 4 sammanfattning

5 1. Bakgrund En översiktlig beskrivning av alkohol- och narkotikamissbruk samt vilka åtgärder samhället kan erbjuda missbrukare, kan utgå från en rad olika perspektiv och ståndpunkter. I det sammanhanget har t.ex. forskning och kunskapsutveckling inom området en given roll. Ett annat centralt perspektiv utgörs av det som tar sin utgångspunkt från de myndigheter som har till uppgift att behandla och stödja missbrukare till ett drogfritt liv. Givetvis är intresseorganisationernas perspektiv med deras engagemang, erfarenheter och kunskaper utifrån ett brukarperspektiv centralt. Underlaget till den översiktliga beskrivningen av missbrukssituationen nedan är till stora delar hämtade från regeringens direktiv En vårdöverenskommelse om missbrukarvården (Dir. 2004:164), som gav riktlinjerna för det uppdrag som låg bakom utredningen Personer med tungt missbruk stimulans till bättre vård och behandling (SOU, 2005:82). Antalet personer med tungt narkotikamissbruk liksom personer med alkoholmissbruk har ökat kraftigt under de senaste åren. Enligt skattningar finns det idag ungefär tunga missbrukare i landet, vilket är en fördubbling jämfört med 1970-talet. Samtidigt visar det sig att organisationer, enskilda och myndigheter som arbetar inom missbruksvården uppger att människor med omfattande behov av stöd för att klara sin vardag inte får det. Vidare konstateras att en motsvarande ökning av samhällets resurser för att möta det ökande missbruket inte skett. Kommunernas prioriteringar har enligt Socialstyrelsen för Individoch familjeomsorgen lett till neddragningar. Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att kostnaderna för missbruksvården som minskat med 20 procent sedan Under den här perioden har det skett en nedgång av vård enligt LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall) och det har främst berört personer med långvarigt alkoholmissbruk. Personer inom tvångsvård som missbrukar narkotika har däremot ökat. Inom socialtjänsten finns en tendens att söka former för vård, behandling och stöd i öppna former i närsamhället. De öppna vårdformerna har i första hand riktat sig till personer med alkoholmissbruk. Sammantaget visar utvecklingen inom missbruksvården att det idag är många missbrukare som inte får sina vårdbehov eller behov av rehabilitering tillgodosedda. Enligt direktivet är ett av de största problemen inom den kommunala missbruksvården att innehållet i de insatser som erbjuds karaktäriseras av brist på systematisk metodik. Direktivet avslutas med att slå fast att det finns behov av en särskild utredning för att lämna förslag till hur en vårdöverenskommelse mellan staten och kommunerna kan preciseras. Personer med tungt missbruk Regeringen tillsatte alltså i slutet av 2004 en särskild utredare (Kerstin Wigzell) som fick till uppdrag att lämna förslag till en vårdöverenskommelse mellan staten och kommunerna när det gällde personer med tungt missbruk. Syftet med förslaget var att utveckla missbruksvården och skapa bättre förutsättningar för fler kvalificerade och långsiktiga vårdinsatser. Uppdraget innebar att utredaren skulle lämna förslag till en modell för hur medel för att stimulera utvecklingen av arbetet med tunga missbrukare skulle fördelas. Utredningen mynnade ut i nämnda SOU 2005:82 Personer med tungt missbruk stimulans till bättre vård och behandling. Här ges en kort resumé av de förslag som lämnades i utredningen. bakgrund

6 Det första förslaget handlar om att stimulera till en specialiserad och integrerad missbruksvård. Det handlar om att införa specialiserade missbruksenheter eller organisera en gemensam samlad missbruksenhet alternativt att inrätta lokala öppenvårdsmottagningar för tunga missbrukare. Syftet med det här förslaget är att nå bättre resultat, effektivare handläggning, högre kompetens, tydligare ansvar och bättre kontinuitet i kontakten med enskilda. Genom att organisera missbruksvården gemensamt mellan kommun och landsting, men även kommuner emellan, kan missbrukare få tillgång till fler och mer specialiserade resurser för missbruksvård. Det andra förslaget rör en behandlingsgaranti för att uppnå en ökad tillgänglighet och snabbare insatser för de som söker stöd. Tanken är att stimulera till att införa och tillämpa lokala behandlingsgarantier. I förslaget nämns några tidsbestämda riktlinjer som att väntetiden till ett första samtal längst skall vara 2-3 dagar och en längsta väntetid för att upprätta en individuell vårdplan till 4 veckor. Det tredje förslaget handlar om de individuella vårdplanerna. Dessa skall syfta till att sätta individen i centrum. Som stöd till dessa vårdplaner diskuteras och rekommenderas användning av befintliga standardiserade formulär som ASI (Addiction Serverity Index). Ett fjärde förslag har tillkommit efter diskussioner med länsstyrelserna. Det handlar om att komplettera med ytterligare insatser för delar av vårdkedjan som inte är tillgodosedda. Förslaget är tänkt att stärka vårdkedjan för personer med tungt missbruk. Ett kontrakt för livet Ett kontrakt för livet är samlingsnamnet på den satsning som regeringen gjort på missbruksvården under tidsperioden 2004 till Satsningen tar framförallt sikte på att förstärka vården för de missbrukare som är mest utsatta. Utgångspunkten för arbetet är att missbrukaren skall stimuleras att delta och aktivt medverka i behandlingens alla faser (Dir. 2004:164). Inom ramen för satsningen har ett flertal instanser medverkat i utvecklingsarbetet som Kriminalvårdsverket, Statens institutionsstyrelse (SIS) och länsstyrelserna. Dessa instanser delar på en budget om ca 820 miljoner kronor under tidsperioden (SOU, 2005:82). Länsstyrelsens roll i utvecklingsarbetet Ett kontrakt för livet Länsstyrelsens del av de ekonomiska medlen omfattade under 2005 ca 50 miljoner kronor. Medlen är tänkta att disponeras som riktade medel till kommunerna för att utveckla vårdkedjor inom missbrukarvården och skapa förutsättningar för fler kvalificerade och långsiktiga vårdinsatser i avvaktan på vad som föreslås i SOU 2005:82. I Länsstyrelsens PM lämnas förslag på vilken typ av insatser som kommunerna kan söka medel för. Här nämns framställning av kommunal handlingsplan, strategiska utvecklingsinsatser eller resursförstärkningar, utveckla samverkan med berörda aktörer eller att förbättra utrednings-, bedömnings- och dokumentationssystem. Efterhand visade det sig att kommunerna inte sökte dessa medel i någon större omfattning. Länsstyrelserna ställdes inför utmaningen att mer systematiskt arbeta med utvecklingsfrågor inom missbruksvården. Inom Länsstyrelserna i STUWX län (som tillsammans bildar 6 bakgrund

7 en egen storregion ) fördes diskussioner om hur arbetet kunde utvecklas. Bl.a. kunde man med stöd av uppgifter från kommuner konstatera att det inte fanns någon gemensam beskrivning eller samlad bild av hur den öppna missbruksvården såg ut i enskilda kommuner och än mindre på länsnivå. Där väcktes följaktligen idén om att genomföra en inledande kartläggning av den öppna missbruksvården inom storregionen. En förstudie I mars 2005 fick Dalarnas forskningsråd ett uppdrag av nämnda Länsstyrelser att genomföra en förstudie som syftade till att utforska hur en mer omfattande kartläggning kunde genomföras samt att vägleda länsstyrelserna i deras arbete att i dialog med kommunerna verka för en utveckling av hållbara vårdkedjor. Förstudien presenterades under försommaren och ansågs utgöra startskottet till en fortsatt kartläggning. Förstudien kunde också presentera en modell för hur kartläggningen kunde genomföras (se nedan). Ett bidrag från förstudien som låg väl i linje med utvecklingsidéerna var att tillämpa eller ta sin utgångspunkt för kartläggningen från en teoretisk modell med begrepp som härstammar från tjänsteforskningen. Förstudien visade också att det fanns ett stort intresse och behov från kommunernas sida att få kartläggningar gjorda. Kartläggning av den öppna missbruksvården i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro gick tillsammans med FoU Välfärd1 vidare i ett lokalt samarbete om att genomföra en kartläggning. De första gemensamma diskussionerna fördes i början av juni 2005 tillsammans med IFO-cheferna i länet. I augusti fortsatte diskussionerna på en IFO-chefsträff där IFO-cheferna uttryckte önskemål om att söka medel för att genomföra en kartläggning med stöd från FoU Välfärd. Samarbetet utmynnade i en ansökan till Länsstyrelsen om medel till ett projekt som avsåg att kartlägga den öppna missbruksvården i Örebro län. Ansökan om medel till projektet beviljades av Länsstyrelsen i början av november I mitten av november samma år anställdes en projektledare Per Sandén för att genomföra arbetet. I det skedet hade övriga län i storregionen beslutat sig för att också genomföra kartläggningar. Detta arbete startade under januari I och med att övriga län i regionen avsåg att genomföra länsvisa kartläggningar kom Örebro län att ansluta sig till grundstrukturen för hur dessa genomfördes. Det fanns vinster att göra genom att samordna den storregionala datainsamlingen. Kartläggningen i Örebro län kom således att utgå från samma metodupplägg som övriga län använde sig av. Men där fanns en skillnad. Övriga läns uppdrag avslutades i och med att datainsamlingen och sammanställningen var slutförd försommaren I Örebro län fortsatte arbetet med en mer processorienterad ansats som utgick från resultatet av kartläggningen. 1 FoU Välfärd är det nya namnet på det som tidigare var Socialtjänstfourum och Forum Äldre Regionalt äldrecentrum i Örebro län. FoU Välfärd ingår i nybildade Regionförbundet Örebro. bakgrund 7

8 Det processorienterade perspektivet fanns med som en ingrediens under projektets gång. Tanken var att kartläggningen på olika sätt kunde bidra till att stimulera till utvecklingsarbete och stimulera redan pågående utvecklingsarbete. Det processorienterade arbetet kunde också ta form som en länk mellan utvecklingsintresserade verksamheter och Länsstyrelsen, med tanke på det finansiella stöd som finns tillgängligt. Befintlig statistik Kartläggningsuppdraget kompletterades i Örebro län med en särskild uppgift om statistisk sammanställning över uppgifter som kan vara relevanta för syftet med kartläggningen. Dessa uppgifter skulle i första hand hämtas från befintliga databaser eller rapporter. Tanken var att dessa statistiska uppgifter kunde brytas ner och presenteras på kommunnivå. En genomgång av den befintliga statistiken visade att en nedbrytning på kommunnivå gav högst osäkra uppgifter, varför den här delen av uppdraget kom att lyftas ur rapporteringen. Vetenskapligt stöd och förankring Kartläggningen och det processorienterade arbetet genomfördes i en FoU-miljö. Det innebar att projektledaren, under projektets gång vid några tillfällen, på en mer övergripande nivå, fick vetenskaplig konsultation om upplägget och genomförandet. Konsultationen gavs av Christian Kullberg Fil. Dr. vid Örebro universitet. Kartläggningsarbetet tillsammans med övriga län utgick från en teoretisk modell hämtad från tjänsteforskningen. Projektorganisation Så som projektet tog form bestod projektorganisation av en mindre arbetsgrupp: Hans Askerlund Länsstyrelsen, Marie Gustafsson och Per Sandén FoU Välfärd. Arbetsgruppens uppgift var att fatta beslut om inriktning och andra övergripande frågeställningar om projektets framfart. Arbetsgruppen träffades vid behov. Syftet med kartläggningen Det övergripande syftet med kartläggning var att identifiera och beskriva de erbjudanden/ insatser i öppna former som kommunens socialtjänst har att tillgå för att möta behov hos vuxna missbrukare och deras anhöriga. Av särskild vikt var att identifiera insatser inom den öppna missbrukarvården som riktar sig till barn, till anhöriga, som är utformade för kvinnor respektive män, som riktar sig till yngre respektive äldre. Utöver detta syfte formulerades fem delsyften som gällde kartläggningen i Örebro län, nämligen att kommunerna får ordentligt grepp över den egna kommunens insatser och erbjudanden, kartläggningen kan utgöra kunskapsunderlag för Länsstyrelsen i sin roll som tillsynsmyndighet, kommunerna får systematisk kunskap om andra kommuners verksamhet, ett ordentligt underlag skapas för en dialog mellan Länsstyrelsen och kommunerna inför arbetet med att fördela nya utvecklingsmedel under åren 2006 till 2007 samt ett fortsatt utvecklingsarbete i länet kan grundas på kunskap och analyser om resurser, brister, behov och viktiga utvecklingsområden i länet när det gäller vårdkedjan. bakgrund

9 2. En beskrivning av hur kartläggningen lades upp 2 Kartläggningar kan läggas upp på olika sätt och ha flera legitima syften. I Dalarnas forskningsråds uppdrag ingick att gå igenom tidigare liknande kartläggningar. Majoriteten av dessa kartläggningar hade sin tyngdpunkt på att beskriva öppenvårdens omfattning, vilka grupper av missbrukare som berörts, vilka resurser som tagits i anspråk och liknade. I detta sammanhang ska kartläggningen istället användas som en del i det fortlöpande utvecklingsarbetet av den öppna missbrukarvården i kommunerna. Det framstår då som angeläget att bidra till att ge kunskaper om vad som erbjuds den enskilde, hur erbjudandet förverkligas och vilka förutsättningar arbetet kräver samt vilka erfarenheter man har från det konkreta arbetet. Den långsiktiga visionen är att kunskaperna tillsammans ska bidra till en utveckling av den öppna vården till såväl ökad kvalitet som ökad mångfald. Avgränsningar Kartläggningen begränsades till det individuellt inriktade arbetet och det grupparbete som görs i öppenvårdsform för gruppen vuxna personer med tungt missbruk. Vad ska då räknas till en öppenvårdsinsats? Det finns ingen entydig och klargörande definition på vad som skall räknas som en öppenvårdsinsats. Enligt Socialstyrelsens officiella statistik definieras en individuellt behovsprövad öppenvårdsinsats enligt 4 kap 1 Sol, som t.ex. strukturerad dagvård, personligt stöd eller behandling eller kontaktperson. Inom kommunerna finns strukturerade samrådsformer med uppgiften att forma ett paket av insatser anpassat till den enskilde individen. Dessa organiserade samråd inkluderas i kartläggningen. Till detta kommer service i form av råd och stöd som kommunerna erbjuder individuellt eller i gruppform utan krav på biståndsprövning. Dygnsvård i hem för vård eller boende (HVB) liksom skyddade boendeformer exkluderas i det här sammanhanget. I socialtjänsten finns ett förhållningssätt hos de flesta att respektfullt och korrekt möta de personer som kommer till verksamheterna. Förhållningssättet har intentioner att bjuda in till relation, att motivera till förändring, att stödja en påbörjad förändring o.s.v. Av intresse i denna kartläggning är att identifiera insatser och arbetssätt som på ett medvetet sätt specificerat vad, hur och varför man gör som man gör. Genomförande Informationsinsamling Datainsamlingen genomfördes med intervjuer av en eller flera personer med övergripande ansvar för missbrukarvården i kommunen, IFO-chef, avdelningschef för missbruksenhet eller motsvarande. Dessa samtal gav en överblick om vad kommunerna hade att erbjuda inom missbrukarvården. Samtalet gav också uppslag till vad som vidare kunde vara intressant att beskriva närmare det man i kommunen själva tyckte var spännande, var stolt över eller det som man som utanförstående intervjuare fäste sig vid. Vid behov kunde informationen kompletteras genom telefonkontakter. 2 Texten i detta avsnitt är till sitt ursprung skriven av Jan Messing, verksamhetsledare vid Dalarnas forskningsråd. Texten har justerats för att passa in i projektplanen, men dessa justeringar är endast av marginell art. Tillägget om definitioner av missbruk har skrivits av Per Sandén. En beskrivning av hur kartläggningen lades upp

10 Beskrivning av verksamheter En verksamhet eller ett arbetssätt kan beskrivas på många nivåer, från en översiktlig programrubrik till en samling anekdoter som illustrerar det man gör. I det förra fallet ger det begränsad information för dem som konkret ska lära sig hur man gör, men kan vara tillräcklig för den som strategiskt ska planera för kommunens missbrukarvård. I det senare fallet ställer beskrivningen stora krav på att åhöraren är väl insatt i arbetsfältet för att kunna ta till sig vad anekdoterna förmedlar. Ett verktyg för att beskriva verksamheter och arbetssätt har utvecklats inom tjänsteforskningen. Dess begrepp och strukturer har med framgång använts för att beskriva sociala tjänster inom barnavårdsområdet både översiktligt och detaljerat (ref). Kartläggningen dokumenteras i tjänsteforskningens struktur och med dess begrepp. På detta sätt ökar möjligheterna att informationen på såväl översiktlig som på detaljnivå kan användas av andra, att likheter och skillnader kan synliggöras, där beskrivningar tar fasta på vad som görs snare än vad man önskade göra. Återföring Kunskaper och erfarenheter från kartläggningen återförs dessutom till yrkesverksamma, chefer och ansvariga politiker genom lokala och regionala aktiviteter: till exempel konferenser, seminarier, utvecklingsgrupper. 10 En beskrivning av hur kartläggningen lades upp

11 3. Redovisningen av kartläggningen utgår från respektive kommun. Huvuddelen av redovisningen handlar således om att kommun för kommun redovisa vad man kan erbjuda tunga missbrukare i öppenvårdsform. Som nämndes ovan förekom ett antal avgränsningar för vilken typ av verksamheter, alternativt insatser som kunde komma i fråga för kartläggningen. Förutom de som nämnts att kartläggningen fokuserar på kommunal verksamhet och vuxna tunga missbrukare finns ytterligare några avgränsningar. En annan målgrupp som kom att ingå i kartläggningen var anhöriga och om det fanns något som kommunerna kunde erbjuda dessa. När det gällde öppenvården omfattades öppenvårdsverksamhet i egen regi, öppenvårdsverksamhet som kommunen köper men även i vissa fall landstingets öppenvård om den kommer på tal, projekt med öppenvårdsinriktning, öppenvårdsverksamheter i samverkan med andra. För Örebro län var Beroendecentrum av sådan karaktär att den kom att ingå i kartläggningen. Beroendecentrum är en verksamhet som riktar sig till medborgare i hela länet med både psykiatrisk- som missbruksproblematik. Av det skälet har Beroendecentrum en egen meny som inleder redovisningen. Innehållet i öppenvårdsarbetet borde innehålla någon form av struktur för att platsa i analysmodellen. I de fall beskrivningar av verksamheter eller insatser var alltför ostrukturerade eller osystematiska skulle de hänvisas till det som kartläggningsgruppen kom att benämna traditionellt IFO-arbete. För att komma ifråga borde verksamheter och insatser alltså ha en uttalad intention tillsammans med en matchande metodik för att hamna på kartan. Det innebar att kartläggarna inte kom att fokusera på traditionellt IFO-arbete, men att det fanns möjlighet låta beskrivningar av det traditionella IFO-arbetet få utrymme i sammanfattande texter kommunvis. Vidare var det inte ett krav att öppenvårdsverksamheten måste ha ett biståndsbeslut i botten för att ingå i kartläggningen. Generellt för samtliga kommuner gäller att det i varje kommun finns samrådsgrupper. Samrådsgrupperna kan vara representerade med personal från arbetsförmedlingen, försäkringskassan, vårdcentralen och socialtjänsten eller någon annan som är berörd. I samrådsgrupperna kan man ta upp frågor som är av mer övergripande och strukturell karaktär, men i många fall handlar det om individärenden som diskuteras där man utgår från att personen i fråga behöver ett samlat stöd från mer än en utförare av stödtjänster. Gruppen riktar sig inte specifikt till missbrukare utan till personer som man bedömer har ett behov av ett samlat stöd. Till denna grupp hör t.ex. tunga missbrukare. Varje kommun har således en egen meny där det framgår vad man kan erbjuda vuxna tunga missbrukare och anhöriga. Dessa menyer har delats in efter olika typer av insatser som motiverande och rådgivande, behandlande, upprätthållande, sysselsättning och boende. Därutöver har det funnits en kategori som samlat upp erbjudanden som ges av t.ex. intresseeller frivilligorganisationer. För de erbjudanden som placerats på menyn finns en mer förklarande text. Under kartläggningen gjordes en del iakttagelser som inte varit möjliga att beskriva i samband med de kommunvisa redovisningarna. Dessa iakttagelser redovisas i ett särskilt avsnitt. 11

12 Beroendecentrum Inledning Beroendecentrums verksamhet vänder sig till medborgare i hela länet. Målgruppen för Beroendecentrums arbete är personer med samtidigt missbruk och psykiatrisk problematik. De insatser och erbjudanden som beskrivs i menyn utgår från den målgruppen. Det finns dock några undantag som, erbjudande om samtal i samband med rattonykterhet, rattfylla och drogpåverkade förare och Kajsamottagningen som vänder sig till kvinnor med missbruksproblematik. De insatser som här räknas upp kan alltså varje kommun i länet också erbjuda, men de finns endast specificerade under denna meny. Menyn Typ Motiverande/ Rådgivande Fokus Vuxna Unga vuxna Anhöriga Män Kvinnor Män Kvinnor Vuxna Barn Utredningar/stöd Vid vägkanten Uppsökande arbete Behandlande Program Program* Program Program Upprätthållande Program Arbetsstöd Boendestöd Annat Kortfattad beskrivning av tjänsterna i menyn: Motiverande/Rådgivande Utredningar/stöd Klargörande, ambivalensreducerande Samtal/provtagningar Enskilda samtal Personer med missbruk- och psykiatriskproblematik Pågår under två månaders period Beroendecentrum erbjuder utredning av personer med missbruk- och psykiatrisk problematik. Under en tvåmånadersperiod skall patienten vara drogfri för att sedan genomgå psykologisk och psykiatriska bedömningar. Vid vägkanten Klargörande, ambivalensreducerande Samtal, provtagning Enskilda samtal Personer som polisen tagit för rattonykterhet, rattfylla eller drogpåverkade förare Två samtal. 12

13 Beroendecentrums insats ingår i en kedja av insatser för personer som polisen tagit för rattonykterhet, rattfylla eller drogpåverkade förare. Polisen erbjuder dessa personer stödsamtal med personal från Beroendecentrum direkt vid vägkanten. En första kontakt från beroendecentrums sida tas inom 24 timmar. I samband med samtalen med beroendecentrum informeras personen i fråga om insatser från socialtjänsten i respektive hemkommun. Uppsökande verksamhet Klargörande Samtal Enskilda samtal, hembesök Personer med missbruksproblematik Efter överenskommelse Beroendecentrum har fyra öppenvårdskonsulenter som arbetar ute i länet. De finns som en resurs i kommunerna för konsultation när det gäller beroendecentrumsmålgrupp. Öppenvårdskonsulenterna erbjuder patienter samtal och annat stöd som bedöms lämpligt. Öppenvårdskonsulenter erbjuder också handledning och konsultation för personal. Behandlande Neuropsykiatriskt team Medvetenhet om missbruket och dess konsekvenser Utredning Samtal och medicinering Personer med missbruk- och neuropsykiatriskaproblem Två månader Hashprogram Opiatgruppen Medvetenhet om missbruket och dess konsekvenser Kunskap om missbruket och dess konsekvenser Samtalsgrupp med samtalsserier efter givna teman Vuxna personer (från 24 år) med missbruksproblematik Medvetenhet om missbruket och dess konsekvenser Samtal och medicinering Psykoterapi, medicinering och avvänjning. Personer med heroinmissbruk 16 år och äldre Efter överenskommelse. Anabola steroidgruppen Medvetenhet om missbruket och dess konsekvenser Samtal Enskilda samtal Personer med narkotika missbruk i kombination med anabola steroider Efter överenskommelse. 13

14 Psykoterapigrupp Klargörande utredning Enskilda samtal Terapeutiska samtal Personer med missbruksproblematik Efter överenskommelse Psykoterapigruppen arbetar främst på internt uppdrag från Beroendecentrums verksamheter. Syftet med terapin är att få en fördjupad bedömning i de fall det finns behov av detta. CM-team CM-teamet arbetar med personer med sammansatta problematik (missbruk, psykiatrisk problematik, andra funktionshinder) Behov Stöd i vardagen Hjälp att samordna insatser från vårdgivare Personligt stöd, långsiktigt stöd Personer med missbruksproblematik Enligt överenskommelse (CM-teamet är ett samarbete med Örebro kommun och finns även med på Örebrokartan). Kajsamottagningen Medvetenhet om missbruket och dess konsekvenser Samtal Samtal enskilt eller i grupp, läkarbedömning, rehabiliterande insatser Kvinnor med missbruksproblematik Efter överenskommelse. Anhöriggrupp Beroendecentrum kan erbjuda program för anhöriga till dem som deltar i någon av Beroendecentrums program. Upprätthållande Återfallsprevention Upprätthålla drogfrihet Gruppsamtal (i undantagsfall individuellt) Strukturerat program för att identifiera risksituationer och lära sig att hantera detta. Vuxna personer med missbruksproblematik. 1 g/veckan Återfallsprevention erbjuds i form av programmet Väckarklockan 14

15 Askersunds kommun Invånare: Inledning Kommunens öppna missbruksvård är organiserad i en verksamhet som kallas SoL-kraft (öppenvårdsbehandling), som också är navet för all öppen missbruksvård från kommunens sida. Inom IFO finns sex socialsekreterare som arbetarövergripande med utrednings- och behandlingsarbete. Solkraft har ett utvecklat samarbete med Beroendecentrum i Örebro. En öppenvårdskonsulent från Beroendecentrum finns på Vårdcentralen i Askersund 2-3 gånger i månaden. SoLkraft vänder sig dit i fråga om utredningar och bedömningar av personer, samt i vissa fall även för terapeutiska samtal. På vårdcentralen finns också en läkare som personalen kan anlita vid behov. Menyn Typ Fokus Vuxna Unga vuxna Anhöriga Män Kvinnor Män Kvinnor Vuxna Barn Motiverande/Rådgivande Motiverande samtal Samtal Samtal Behandlande Program Program Program Upprätthållande Arbetsstöd Boendestöd Annat Eftervårdsgrupp Öppen träff Sysselsättning Tillsyn AA Kortfattad beskrivning av tjänsterna i menyn: Motiverande/Rådgivande Motiverande samtal Personalen har fått utbildning i MI och kan erbjuda detta vid behov. Det gäller såväl de beroende som deras anhörig. Motiverande samtal kan även erbjudas från resursperson från Beroendecentrum som en gång i veckan finns stationerad på vårdcentralen. Behandlande SoL-kraft Kommunen erbjuder öppenvårdsbehandling genom verksamheten SoL-kraft. För att få en plats på SoL-kraft krävs ett biståndsbeslut från Individ- och familjeomsorgen. SoL-kraft riktar sig till människor över 21 år, som har ett alkohol/narkotikaberoende. Det händer att även yngre människor har deltagit i programmet. Lära sig att leva utan alkohol och droger Strukturerad gruppverksamhet för 10 personer. Behandlingen sker både i grupp och enskilt med inslag från 12-stegsmodell, miljöterapi, psykodynamisk inriktning samt ett lösningsfokuserat synsätt Vuxna personer med missbruksproblem. 4 dagar i veckan, 6 timmar per dag i minst fem månader. 15

16 Anhöriggrupp Beroendecentrum kan erbjuda program för anhöriga till dem som deltar i någon av Beroendecentrums program. Anhöriggrupp Stegen Upprätthållande Eftervårdsgrupp Kunskap och medvetenhet Samtalsgrupp En pedagogisk insats med terapeutisk effekt. Strukturerat med förutbestämda teman vid varje träff. Anhöriga till personer med missbruksproblem. En gång i veckan ca 15 tillfällen per termin Stöd med att upprätthålla drogfrihet. Strukturerad gruppverksamhet för 10 personer. Program Väckarklockan med samtalsstöd och självhjälpsgruppskaraktär. Vuxna personer med missbruksproblem. 1 dag i veckan vid tolv tillfällen. Öppen träff Solkraft erbjuder öppen träff för alla missbrukare två kvällar i veckan. Bryta social isolering. Social gemenskap. Självhjälpsgrupp, komplement till AA Vuxna personer med missbruksproblem. Två kvällar i veckan. Arbetsstöd Sysselsättning SoL-kraft samarbetar med kommunens servicecentral Hjulet, då det inte alltid passar de som genomgått öppenvårdsbehandling har SoL-kraft möjlighet att hitta fristående praktikplatser Bostadsstöd Boendestöd Viss tillsyn till dem som har 2:a handskontrakt där kommunen står som kontraktsägare. Annat Det finns en AA-grupp i Askersund. Länkarna Ria 16

17 Degerfors kommun Invånare: Inledning I Degerfors kommun finns två handläggare med särskilt ansvar för missbruksfrågor. En handläggare arbetar 50 % med missbruksärenden utifrån försörjningsstöd. En handläggare arbetar heltid med missbruksfrågor och samordnar de insatser som kommunen kan. Det strukturerade behandlingsarbete som kommunen kan erbjuda sker oftast i form av institutionsplaceringar, företrädesvis Rockesholm (HVB). Degerfors kommun samarbetar med Beroendecentrum i Örebro. Samarbetet rör avgiftning, tillnyktring och ärenden som har med bedömning och utredning av personer med dubbeldiagnoser. Menyn Typ Fokus Motiverande/Rådgivande Vuxna Unga vuxna Anhöriga Män Kvinnor Män Kvinnor Vuxna Barn Motiverande samtal Behandlande Enskilda samtal Parsamtal Samtalsgrupper Program Anhöriggrupp Anhöriggrupp Upprätthållande Öppen träff/ Sysselsättning Arbetsstöd Boendestöd Motivationsboende Tillsyn Annat AA NA ACOA Länkarna Kortfattad beskrivning av tjänsterna i menyn: Motiverande/Rådgivande Motiverande samtal Tillsammans med landstinget erbjuder kommunen en beroendemottagning för missbruksfrågor. Dit kan man vända sig anonymt. Mottagningen är placerad till Vårdcentralens lokaler. Mottagningen erbjuder vägledande, motiverande och rådgivande samtal. 17

18 Behandlande Enskilda samtal/samtalsgrupper/parsamtal I anslutning till öppenvårdsmottagningen kan samtalsserier erbjudas i behandlande syfte. Samtal erbjuds enskilt eller i par. Vid par samtal kan paren också erbjudas enskilda samtal. Om det finns underlag eller behov kan gruppernas sammansättning styras av kön eller annan faktor. Bemästra drogberoende Semistrukturerade samtalsserier Samtal med klargörande syfte Vuxna personer med missbruksproblematik. Efter överenskommelse Öppenvårdsprogram (utgår från 12-stegsmodellen) Öppenvårdsprogrammet har startat under hösten 2006 och är ett samarbete med Karlskoga kommun. Reducera ångest och dålig ekonomi Kunskap om missbruket och dess konsekvenser Samtalsgrupp med samtalsserier efter givna teman Vuxna personer med missbruksproblematik 4 timmar per dag i 10 veckor? Anhöriggrupp barn Kommunen erbjuder anhöriggrupper. För närvarande är samtalsgrupperna riktade till barn och ungdomar till missbrukare. Kunskap och medvetenhet Samtalsgrupp En pedagogisk insats med terapeutisk effekt. Strukturerat med förutbestämda teman vid varje träff. Barn och ungdomar till föräldrar med missbruksproblem. En gång i veckan ca 15 tillfällen per termin Upprätthållande Öppen träff/sysselsättning Det finns en gemensamhetslokal som finns placerad i anslutning till motivationsboendet. Lokalen är öppen mellan 9 och 12. I första hand är det en aktivitet som vänder sig till de boende, men efter biståndsbeslut kan den även erbjudas till andra. Vardagsstruktur Samvaro och sysselsättning Hobbyverksamhet och legotillverkning. Boende vid motivationsboendet och vid biståndsbeslut. Vardagar

19 Återfallspreventionsgrupp Upprätthålla drogfrihet Gruppsamtal Strukturerat program för att identifiera risksituationer och lära sig hantera detta. Vuxna personer med missbruksproblematik. En gång i veckan. Arbetsstöd Sysselsättning I nämnda lokal erbjuds också sysselsättning i form av hobbyverksamhet och legotillverkning. Sysselsättningsgrupp Kommunen kan erbjuda två olika sysselsättningsgrupper som är arbetsmarknadsinriktade till missbrukare. Bostadsstöd Motivationsboende Kommunen har ett motivationsboende om fyra lägenheter för drogfria missbrukare. Kommunen har kontrakt på lägenheterna och har möblerat dessa. Till motivationsboendet finns fast personal. De boende har dagkontrakt till lägenheterna. Kan de boende visa att de klarar av denna form av boende kan de få stöd till att söka egen lägenhet med eget kontrakt. Stöd att klara av boende Möblerat boende Kompenserande stöd och pedagogik. Vuxna personer med missbruksproblematik. Dagligt stöd. Tillsyn Tillsyn för de personer som har 2:a handskontrakt. Annat Det finns AA-grupp, AN, ACOA, Länkarna i Degerfors. 19

20 Hallsbergs kommun Invånare: Inledning Kommunens har en missbrukshandläggare som planerar och samordnar insatser riktade till missbrukare. Övrig öppenvårdsverksamhet drivs av Stegen, som är ett öppenvårdsbehandlingsprogram i samarbete med Kumla kommun. Kommunen vänder sig vid behov till Beroendecentrum i Örebro. Det kan handla om avgiftning och tillnyktring, om enskilda som skall komma in i något av programmen, om samtal, utredningar etc. Andra öppenvårdsinsatser som kan erbjudas på bortaplan är Grindstugan i Örebro (12- stegsprogrammet), Vasastrand LP-stiftelse som erbjuder samtal och viss sysselsättning för narkomaner. Menyn Typ Fokus Vuxna Unga vuxna Anhöriga Män Kvinnor Män Kvinnor Vuxna Barn Motiverande/Rådgivande Samtal* Samtal Behandlande Upprätthållande Arbetsstöd Boendestöd Annat Program* Familjebehandling Återfallsprevention/ Eftervård Sysselsättning Tillsyn AA-grupper Program Program Kortfattad beskrivning av tjänsterna i menyn: Motiverande/Rådgivande Samtal Motiverande samtal kan erbjudas både till missbrukare som anhöriga av Stegen. Dessa samtal följer MI-intervjuer och dess förhållningssätt. Kan erbjudas anonymt. Reda ut ambivalens om missbruket Enskilda samtal och i grupp 12 teman Vuxna personer med missbruksproblematik Som minst två timmar två gånger i veckan under två veckor 20

21 Behandlande Program Inom Stegen erbjuder man ett 12-stegsprogram (se separat beskrivning i bilaga). Man kan delta i Stegen efter biståndsbeslut men även via direktkontakt. Till primärbehandlingen kan man också få plats om i samband med avslutad placering på behandlingshem under förutsättning att man bedömer att personen har behov av detta. Man kan vända sig till Stegen som anonym. Reducera ångest och dålig ekonomi Kunskap om missbruket och dess konsekvenser Samtalsgrupp med samtalsserier efter givna teman, samt vid behov enskilda samtal Vuxna personer med missbruksproblematik 4 timmar per dag, tre dagar i veckan under åtta veckor Familjebehandling Krishantering, oförlösta separationer, praktiska delar, Samtal med familjen, men även enskilda samtal efter behov Klargörande samtal efter teman Familjer där det förekommer missbruk En gång i veckan ungefär 5-6 samtal (barnen ca 3 samtal) Annan öppenvårdsbehandling Grindstugan i Örebro (12-stegsprogram) Levi Petrus i Örebro (strukturerade program) Anhöriggrupp-vuxna Kunskap och medvetenhet Samtalsgrupp En pedagogisk insats med terapeutisk effekt. Strukturerat med förutbestämda teman vid varje träff. Anhöriga till personer med missbruksproblem. En gång i veckan ca åtta tillfällen per termin Anhöriggrupp-ungdomar Kunskap och medvetenhet Samtalsgrupp En pedagogisk insats med terapeutisk effekt. Strukturerat med förutbestämda teman vid varje träff. Anhöriga till personer med missbruksproblem. En gång i veckan ca åtta tillfällen per termin Anhöriggrupp-barn Kunskap och medvetenhet Samtalsgrupp En pedagogisk insats med terapeutisk effekt. Strukturerat med förutbestämda teman vid varje träff. Anhöriga till personer med missbruksproblem. En gång i veckan ca åtta tillfällen per termin 21

22 Upprätthållande För dem som har behov av återfallsprevention ges det riktade insatser. Dessa insatser ges i den ordinarie primärbehandlingen. Återfallsbehandling Identifiera riskfaktorer Gruppsamtal Strukturerat program för att identifiera risksituationer och lära sig hantera detta. Vuxna personer med missbruksproblematik. Tre gånger i veckan. Eftervård Med personal från Stegen erbjuds ett eftervårdsprogram som formuleras utifrån den enskildes behov. Till eftervården kan man komma in direkt från placering på t.ex. behandlingshem. Till arbetet är knuten en samordnare med uppgift att stödja de som gått primärbehandling. Utöver gruppverksamheten bjuder man t.ex. in föreläsare eller andra aktiviteter som är aktuella för dem som deltar i gruppen. Upprätthålla drogfrihet, samt stöd i tillfrisknandet Gruppsamtal, individuella insatser Strukturerat program efter givna teman. Vuxna personer med missbruksproblematik. En gång i veckan samt individuellt stöd under minst sex månader. Arbetsstöd Sysselsättning Sysselsättning kan erbjudas från kommunens arbetsmarknadsenhet. Sysselsättning kan ingå som ett inslag i annan typ av insats så som motiverande insatser. Bostadsstöd Inom kommunen finns ett mindre antal s.k. oömma lägenheter. Kommunen har där möjlighet att gå in med 2:a handskontrakt. Tillsyn Viss tillsyn i boendet. Annat Tillgång till AA-grupper i kommuner, men en gång i veckan deltar man i AA eller NA möten på annan ort. ACOA EA FMN LP-stiftelsens café 22

23 Hällefors kommun Invånare: Inledning I Hällefors kommun arbetar två socialsekreterare heltid med öppen missbruksvård. De utför motivationsarbete, utreder och föreslår åtgärder, drogtester, spärrmedicinering, samtalskontakter hembesök etc. Hällefors kommun samarbetar med arbetsgivarna i kommunen och erbjuder anställda med missbruksproblem öppenvårdsinsatser. Det har bl.a. skett genom utbildningsinsatser med personalen samt att man tagit fram en policy för hur man strategiskt kan arbeta för att få en drogfri arbetsplats. En liknande utbildning har även ingått i gymnsieutbildningen. Menyn Typ Fokus Motiverande/Rådgivande Samtal Vuxna Unga vuxna Anhöriga Män Kvinnor Män Kvinnor Vuxna Barn Behandlande Program Program Program Upprätthållande Arbetsstöd Boendestöd Annat Eftervård Öppet hus Praktikplatser Tillsyn Kortfattad beskrivning av tjänsterna i menyn: Motiverande/Rådgivande Samtal Erbjuds av kommunens öppenvårdsarbetare. Samtalen utgår från MI. Behandlande Program Kommunen kan erbjuda 12-stegs program som bedrivs i Nora. Reducera ångest och dålig ekonomi Kunskap om missbruket och dess konsekvenser Samtalsgrupp med samtalsserier efter givna teman Vuxna personer med missbruksproblematik Fyra timmar per dag, tre dagar i veckan under 12 veckor. Anhörigprogram-vuxna Kan erbjudas i samband med deltagare i öppenvårdsprogram i Nora. Kunskap och medvetenhet Samtalsgrupp En pedagogisk insats med terapeutisk effekt. Strukturerat med förutbestämda teman vid varje träff. Anhöriga till personer med missbruksproblem. En gång i veckan ca åtta tillfällen per termin 23

24 Anhörigprogram-barn Kan erbjudas i Hällefors. Kunskap och medvetenhet Samtalsgrupp En pedagogisk insats med terapeutisk effekt. Strukturerat med förutbestämda teman vid varje träff. Anhöriga till personer med missbruksproblem. Upprätthållande Öppet hus Inom kommunen finns Källargruppen som är en öppenvårdsinsats för missbrukare. Där kan man utföra drogtester och ge antabus. Men Källargruppen fungerar också som mötesplats med fika och umgänge. Bryta social isolering. Social gemenskap. En plats att träffas och fika. Vuxna personer med missbruksproblem. Tre dagar i veckan mellan Eftervård Erbjuds i samband med deltagande i behandlingsprogram i Nora. Upprätthålla drogfrihet, samt stöd i tillfrisknandet Gruppsamtal, individuella insatser Strukturerat program efter givna teman. Vuxna personer med missbruksproblematik. Arbetsstöd Praktikplatser Praktikplatser kan erbjudas och utgår från individuella förutsättningar. Boendestöd Tillsyn Stödjande insatser för dem som har 2:a handskontrakt. 24

25 Karlskoga kommun Invånare: Inledning I Karlskoga kommun finns en ansvarig enhetschef för missbruksfrågor. Handläggare inom Individ- och familjeomsorg arbetar med traditionellt socialt arbete som stödjande, rådgivande, utredande arbete samt myndighetsutövning. Det finns en samverkansenhet Nyckeln, som består av representanter från IFO, vuxenpsykiatrin, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, frivården, beroendecentrum. De träffas regelbundet en gång i månaden. Menyn Fokus Typ Motiverande/Rådgivande Behandlande Upprätthållande Arbetsstöd Boendestöd Annat Samtal* Vuxna Unga vuxna Anhöriga Män Kvinnor Män Kvinnor Vuxna Barn Program Enskilda samtal Drogtester/stödsamtal Akupunktur Mötesplats Träffpunkt* Sysselsättning Arbetsträning Arbetsstödjare Härbärge Kortids träningsboende Boendestödjare Lågtröskelboende Äldreboende AA Länkarna Kortfattad beskrivning av tjänsterna i menyn: Motiverande/Rådgivande Motiverande och rådgivande samtal erbjuds av IFO där en behandlingsassistent arbetar utifrån MI. Samtal Klargörande Samtal och rådgivning Salutogen och lösningsfokuserad inriktning. Vuxna personer med missbruksproblem. I överenskommelse med den enskilde. Behandlande Kommunen erbjuder öppenvårdsprogram i form av 12-stegsmodell (Lyftet). Enskilda samtal kan erbjudas av behandlingsassistent. Stödsamtal och drogtester erbjuds som en särskild tjänst. 25

26 Lyftet Enskildasamtal Stödsamtal/drogtester Akupunktur Nada-akupunktur. Reducera ångest och dålig ekonomi Kunskap om missbruket och dess konsekvenser Samtalsgrupp med samtalsserier efter givna teman Vuxna personer med missbruksproblematik 4 timmar tre dagar i veckan under ca. 10 veckor Reducera ångest och rädslor Samtal. Terapeutiska inriktning. Vuxna personer med missbruksproblem. I överenskommelse med den enskilde eller familjen. Klargörande Samtal Individuella stödsamtal. Vuxna personer med missbruksproblem. Efter överenskommelse. Minska bieffekter av avgiftning Akupunktur. Nada-akupunktur som används i förbindelse med avgiftning och avvänjning. Vuxna personer med missbruksproblem. Efter överenskommelse. Upprätthållande Kommunen har ett utvecklat samarbete med Hela människan (RIA). Deras lokaler fungerar som en öppen mötesplats för missbrukare. Personalen arbetar semistrukturerat med gästerna. På kommunens mötesplats kan man efter behov sätta samman grupper utifrån särskilda behov. Träffpunkt Reducera ångest och rädslor, social gemenskap Samtal och aktiviteter. Semistrukturerade samtal och aktiviteter. Vuxna personer med missbruksproblem. Vardagar Mötesplats Bryta social isolering. Social gemenskap. En plats att träffas och fika. Vuxna personer med missbruksproblem. 26

27 Arbetsstöd Det arbetsstöd som erbjuds ryms samtliga enheter och insatser under IFO. Sysselsättning Kommunen kan också använda sig av den egna sysselsättningsenheten (Gröna Huset). Det är ett tvätteri som tvättar åt äldreomsorgen i kommunen. Arbetsträning Erbjuds av kommunens arbetsmarknadsenhet Jobbcentrum. Det är en verkstad med kök, sy, tillverkning och renovering. Arbetsstödjare En tjänst som samordnare av insatser runt sysselsättning i nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Bostadsstöd Kommunen har utvecklat en s.k. boendekedja för missbrukare. Det är en form av trappstegsmodell där man som drogfri missbrukare kan få stöd till ett självständigt boende. De boenden som drivs av Hela människan kan erbjuda motiverande och stödjande samtal. I de boenden som drivs av IFO kan man erbjuda motiverande och stödjande samtal enligt MI. Härbärge Drivs av Hela människan och har 2 platser för män och 2 platser för kvinnor. Kortidsboende Drivs av Hela människan och har 2 platser som kan erbjudas efter biståndsbeslut. Träningsboende Ett boende som erbjuds under en 6 månaders tid. De ca 15 lägenheterna finns i flerfamiljshus. I dessa flerfamiljshus bor endast missbrukare. Lågtröskelboende Erbjuds med viss tillsyn av personal. Omfattar tre lägenheter. Äldreboende Nyligen fattat politiskt beslut om särskilt boende för äldre med missbruksproblematik som inte platsar inom äldreomsorgens utbud av särskilda boendeformer. Bostödjare Det finns en tjänst som bostödjare för de personer som befinner sig i boendekedjan. Annat Finns AA och Länkarna. 27

28 Kumla kommun Invånare: Inledning Inom kommunens Individ- och familjeomsorg finns ca. 1,5 handläggartjänster som arbetar riktat mot missbrukare. Kommunens öppenvårdsverksamhet drivs genom Stegen som är ett samarbete med Hallsbergs kommen (kommunerna delar på finansieringen). Internt driver kommunen projekt Kumla mot narkotika som är ett projekt för förebyggande och tidiga insatser. Men projektet kan även rekrytera missbrukare till Stegen. Menyn Typ Fokus Vuxna Unga vuxna Anhöriga Män Kvinnor Män Kvinnor Vuxna Barn Motiverande/Rådgivande Samtal* Samtal Behandlande Upprätthållande Arbetsstöd Boendestöd Annat Program* Familjebehandling* Återfallsprevention/ Eftervård Öppen träff Sysselsättning Tillsyn AA-grupper Program Program Kortfattad beskrivning av tjänsterna i menyn: Motiverande/Rådgivande Samtal Motiverande samtal kan erbjudas både till missbrukare som anhöriga av Stegen. Dessa samtal följer MI-intervjuer och dess förhållningssätt. Kan erbjudas anonymt. Reda ut ambivalens om missbruket Enskilda samtal och i grupp 12 teman Vuxna personer med missbruksproblematik Som minst två timmar två gånger i veckan under två veckor Behandlande Program Inom Stegen erbjuder man ett 12-stegsprogram (se separat beskrivning i bilaga). Man kan delta i Stegen efter biståndsbeslut men även via direktkontakt. Till primärbehandlingen kan man också få plats om i samband med avslutad placering på behandlingshem under förutsättning att man bedömer att personen har behov av detta. Man kan vända sig till Stegen som anonym. 28