HUVEN - En verksamhet för barn och ungdomar som har en anhörig med missbruksproblematik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUVEN - En verksamhet för barn och ungdomar som har en anhörig med missbruksproblematik"

Transkript

1 ESKILSTUNA KOMMUN HUVEN - En verksamhet för barn och ungdomar som har en anhörig med missbruksproblematik Bakgrund, Forskning & Metodik Therese Linejung 2011 A R B E T S M A R K N A D S - O C H F A M I L J E F Ö R V A L T N I N G E N R E S U R S E N H E T E N F Ö R B A R N O C H F A M I L J

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING HISTORIK OCH BAKGRUND TILL VERKSAMHETEN HUVEN :1 Syftet med Huven :2 Arbetsmetodik LIVSVILLKOR FÖR BARN I FAMILJER DÄR DET FÖREKOMMER MISSBRUK Att uppmärksamma barnen TEORETISKT SAMMANHANG OCH VIKTIGA BEGREPP :1 Stödgrupper och det sociala jaget Gruppledarens roll Fallgropar Anknytning, risk- och skyddsfaktorer Resiliens Coping Salutogenes och känsla av sammanhang HUR KAN HUVEN BIDRA TILL POSITIV UTVECKLING? REFERENSER

3 1. INLEDNING I Eskilstuna Kommun har vi precis som i alla städer, många barn som lever i en utsatt situation på olika sätt. En grupp som är viktig att uppmärksamma är de barn som lever i ett sammanhang där någon som står dem nära missbrukar alkohol eller narkotika. Ofta benämner vi dessa som barn till missbrukare, vilket egentligen inte är en särskilt bra benämning. Jag tycker att det låter som om alla barn har det precis likadant och att dessa missbrukande mammor, pappor, syskon o.s.v., just bara är missbrukare, vilket så klart inte är fallet. Barn till missbrukare är dock ett vedertaget begrepp och jag tror att de flesta vet vad som avses. I min sammanställning kommer därför detta uttryck att finnas med, precis som begreppen missbruk och beroende. Vad är det? Det finns ett flertal definitioner på detta och vad som är korrekt är egentligen inte så viktigt i det här sammanhanget. På Huven utgår vi från barnens upplevelse. Om en förälders drickande är ett bekymmer för ett barn, så anser jag att man kan tala om ett missbruk. Om inte annat så missbrukar föräldern barnets förtroende. Jag har sedan januari 2011 fått förmånen att arbeta heltid för att bygga upp gruppverksamheten Huven. Inflödet av barn och ungdomar till Huven har varierat kraftigt sedan starten I perioder har det överhuvudtaget inte funnits underlag till grupperna och ibland har det varit många barn på kö för att få börja i grupp. Jag har arbetat som gruppledare i Huven från och till sedan år Min erfarenhet är att Huven är en viktig och positiv verksamhet som många fler barn och ungdomar borde få tillgång till. Min förhoppning är att Huven i framtiden ska utvecklas till att innefatta lägervistelser (under t.ex. skollov då många barn och ungdomar har det särskilt jobbigt hemma) och parallellt stöd till föräldrar. På mina tidigare arbetsplatser har jag kommit i kontakt med många vuxna barn till missbrukare, som idag har egna barn. Flera av dessa har svårigheter i sin föräldraroll, vilket de själva tror bottnar i upplevelser i deras egen trassliga barndom. Därför ser jag även ett behov av att utveckla stöd till dessa föräldrar, för att förebygga bekymmer i nästa generation. Jag vill med denna sammanställning beskriva och sammanfatta Huvens verksamhet. Den riktar sig till personer som kommer i kontakt med målgruppen samt till framtidens alla gruppledare i Huven, som behöver introduceras i tankar och förhållningssätt när man jobbar med dessa utsatta men mycket kloka barn och ungdomar. Therese Linejung Therese Linejung Mars

4 2. HISTORIK OCH BAKGRUND TILL VERKSAMHETEN HUVEN Barn som lever i familjer med missbruksproblem förekommer i alla miljöer och samhällsklasser. Missbruket är ofta dolt och det blir därför svårt att identifiera vilka barn som lever i ett hem där det förekommer missbruk. Alkohol är en socialt accepterad drog i Sverige och eftersom 90 % av den vuxna befolkningen dricker alkohol, blir det särskilt svårt att se var gränsen går mellan bruk och missbruk. Alkoholbruket i stort har ökat kraftigt under det senaste decenniet och flera undersökningar visar att andelen storkonsumenter av alkohol har ökat sedan 1990-talet (CAN, 2008). Det finns inga exakta uppgifter på hur många barn som växer upp i hem där det förekommer missbruk. Enligt en kartläggning som Statens Folkhälsoinstitut har gjort, så är det ca en femtedel av Sveriges två miljoner barn som lever i en familj där det förekommer en riskfylld alkoholkonsumtion. Internationell forskning visar siffror på att 8 27 % av alla barn lever med en förälder som har alkoholproblem (Socialstyrelsen, 2009). Under 1990-talet började politiker och organisationer att uppmärksamma och utveckla stöd för utsatta barn och 2003 gjordes en nationell kartläggning av gruppverksamhet för barn och ungdomar. Vid denna tidpunkt hade ca 50 % av alla kommuner gruppverksamhet för barn som har anhöriga med missbruksproblematik (Hagborg, 2003). I dagsläget satsas det en hel del på att öka medvetenheten hos professionella om barn som lever i en utsatt social situation. I februari 2011 genomfördes t.ex. den nationella kampanjen Vart femte barn, för att uppmärksamma alla barn som lever i familjer där det förekommer missbruk. I Eskilstuna hölls en föreläsning, Kysst av spriten, med anledning av kampanjen. De första socialpedagogiska stödgruppsverksamheterna i Sverige utvecklades i slutet av 80-talet. Idén om stödgrupper kommer ursprungligen från USA där man har jobbat länge med liknande metoder började Ersta Vändpunkten sin första gruppverksamhet för barn med missbrukande föräldrar. Innehållet i verksamheten är uppbyggt på liknande sätt än idag. Ersta använder sig av ett väl strukturerat innehåll som inbegriper lekar och övningar. Tanken är att stödgruppen ska fungera som en pedagogisk verksamhet med terapeutiska effekter (Hagborg, 1994). Efter att Ersta påbörjat sin gruppverksamhet, så följde andra städer efter och startade barngrupper. Eskilstuna var en av de städer i Sverige som var tidiga med att starta gruppverksamhet för barn till missbrukare. HUVEN (Härifrån Uppåt och Vidare i EskilstuNa) startade som ett projekt 1994 och var då ett samarbete mellan Socialförvaltningen och Kyrkan (Fors Församling). Projektet permanentades och sedan dess har åtskilliga barn och ungdomar i skolåldern deltagit i Huvengrupp. Personalen som arbetat i Huven har skiftat genom åren och antalet barn som har deltagit i verksamheten likaså. Huvens tillhörighet i kommunen har också ändrats inom förvaltningen och det har skett flera chefsbyten. Kyrkan deltar inte längre som aktiv samarbetspartner. I dagsläget finns en heltidsanställd person på Huven. Ytterligare 4

5 personal hoppar in som gruppledare vissa timmar men har sin ordinarie tjänst på annan arbetsplats. Flertalet stödgruppsverksamheter för barn till missbrukare, t.ex. Huven, är influerade av det amerikanska programmet Children are people too (Lerner & Naiditch, 1985). En viktig skillnad mellan detta program och Huvens verksamhet är dock att Huven inte utgår från beroende som en sjukdom, utan förespråkar en vidare förklaringsmodell. 2:1 Syftet med Huven Huvens gruppverksamhet vilar på samma grund som en rad andra liknande stödgrupper runt om i Sverige. När vuxna får problem är det vanligt att barn inte får tillräckligt med förklaringar. Orsaken till det kan exempelvis vara att den vuxne vill skydda barnet från problem och obehag. Det kan även vara så att den vuxne är upptagen av sina egna svårigheter och glömmer att barnet behöver få förståelse för det som händer. Barn som inte får rimliga förklaringar till händelser eller situationer, får lov att skapa sig en egen förståelse. Det är inte ovanligt att barn sammankopplar ansvaret med sig själva och tänker: Min mamma knarkar för att jag bråkar så mycket eller Pappa dricker nog för att jag inte hälsar på honom oftare. Vi vill förmedla nya förklaringar och kunskap om den problematik som finns i familjen, vilket är en förutsättning för att minska de ansvars- och skuldkänslor som kan finnas. Känslan av att tillhöra en avvikande, kanske t.o.m. sämre familj kan minska med ny och icke-moraliserande information om vad missbruk och beroende innebär: Föräldrar som dricker för mycket är inte annorlunda människor, men de blir annorlunda när de dricker (Anlén & Lannerström, 2008; Nakken, 2000). I Huvens grupper arbetar vi med att: förmedla hopp Barnen ska uppleva att de själva är värdefulla och har rätt till hjälp för egen del, oavsett om den anhörige fortsätter sitt missbruk eller ej. Genom att upptäcka och bejaka sig själva, sina förmågor och sina preferenser kan barnen och ungdomarna utveckla en positiv självbild. Vi vill även visa på och informera om att det finns hjälp och hopp för den som vill ta sig ur ett beroende. dela erfarenheter Genom att träffa och prata med andra som är/har varit i liknande situation skapar man förståelse, både för sig själv och för sin omgivning. Detta är särskilt viktigt då många av gruppdeltagarna har levt med missbruket som en familjehemlighet. 5

6 skapa förutsägbarhet och struktur Återkommande rutiner skapar igenkänning, trygghet och minimerar stressen för barnen och ungdomarna. betona alla barns och ungdomars rättigheter och personliga gränser Vi vill lära barnen och ungdomarna att sätta gränser som får dem att värna om sitt eget värde. Gränserna kan vara av olika slag: emotionella, fysiska, sexuella, intellektuella, andliga etc. förmedla att alla känslor är okej Genom att identifiera olika känslor försöker vi lära barnen och ungdomarna att de har rätt till sina känslor och att dessa inte kan vara fel. släppa känslor av skuld, skam och ansvar Vi vill att deltagarna ska förstå att de inte kan bota eller påverka missbruket eller missbrukaren i någon större utsträckning och att det aldrig är barnens eller ungdomarnas fel att den vuxne missbrukar. På Huven diskuterar vi hur beroende kan utvecklas, vad det innebär, hur det påverkar de anhöriga och vem som har ansvar för vad. samtala om risker och val i livet Vi vill skapa en medvetenhet om att barnen och ungdomarna själva kan göra val och om hur risktagande kan få betydelse för deras utveckling. förmedla att alla familjer är olika och att det är okej Genom att reflektera över hur verkligheten ser ut i olika familjer kan man även upptäcka dess positiva sidor. 2:2 Arbetsmetodik I Huven arbetar två gruppledare med 4-8 barn. Gruppledarna ska ha någon form av utbildning i att leda gruppverksamhet för barn och ungdomar som lever i sammanhang där det förekommer missbruk. Deltagarna i grupperna är indelade efter ålder. För barnen som går i låg- och mellanstadiet blir det mycket lek och rörelse under träffarna. För högstadie- och gymnasieungdomarna blir det mer diskussioner, skriv- och värderingsövningar. Vi försöker att arbeta med olika kreativa uttrycksformer i grupperna, för att alla ska kunna få möjlighet att förmedla känslor och upplevelser på ett sätt som passar just dem. Det kostar inget att delta i Huven. Huven är en s.k. 6

7 serviceinsats i Eskilstuna, vilket innebär att det inte behövs något biståndsbeslut för att delta i verksamheten. Varje grupp träffas en gång per vecka vid tillfällen. Grundmaterialet är boken "När mamma eller pappa dricker" (Arnell & Ekbom, 1995). Materialet är uppdelat i olika kapitel och teman med tillhörande arbetsblad. Exempel på teman är missbruk och beroende, min familj, känslor, vänskap och barns rättigheter. Vi använder oss även av annat material som är utarbetat för gruppverksamhet för ungdomar (ex. Byréus, 2006; Byréus & Snickars, 2005; Hagborg et. al., 2010). Innan man börjar i en grupp hos Huven träffas ledarna ihop med barnet/ungdomen och dess föräldrar för ett informationssamtal. Ibland är det i stället en familjehemsförälder eller en släkting som följer med barnet till mötet. På mötet får familjen information om verksamheten. Det är viktigt att gruppledarna förmedlar förutsättningarna för deltagande i gruppen och man måste vara tydlig med att verksamheten har anmälningsplikt enl. 14:1 Socialtjänstlagen. Man bestämmer därefter om det kan vara aktuellt för barnet att delta i Huven. De tre första grupptillfällena varje termin är provapå-gånger. Efter det stängs gruppen och det får då inte komma in några nya deltagare den terminen. Varje grupptillfälle börjar med att ledare och deltagare äter mellanmål tillsammans. Vi går en runda där alla berättar om något som har varit bra och/eller mindre bra under veckan. Därefter arbetar vi med veckans aktuella tema och avslutar med att leka eller göra någon annan aktivitet som passar gruppen. Varje grupp formulerar egna regler. Reglerna kan exempelvis handla om att "det som sägs i gruppen, stannar i gruppen" och att "man inte ska prata i munnen på varandra". Återkommande inslag under varje termin är att vi bjuder in en gäst. Gästen är en person som tidigare har haft ett aktivt missbruk, men som har tagit sig ur beroendet. Till vissa grupper har vi bjudit in en vuxen person som själv har varit barn i en familj där det förekommit missbruk. Vi har även bjudit in polis samt socialsekreterare, när det har funnits mycket funderingar i gruppen om varför myndigheter bestämmer vissa saker som berör barn. I samband med att vi avslutar en grupp så åker vi på en dagsutflykt tillsammans. Detta är ett uppskattat inslag som brukar diskuteras flitigt under hela terminen. Vanligast är att deltagarna går i Huven under en eller två terminer. Eftersom Huven till stor del är en pedagogisk verksamhet, så ser upplägget under terminerna ut på liknande sätt. När man har gått ett par terminer så hoppas vi att barnet/ungdomen har fått med sig de kunskaper och förhållningssätt som vi vill förmedla. Om det finns behov av ytterligare stöd kan gruppledarna vara behjälpliga att slussa vidare till annan verksamhet. Vårdnadshavarna behöver lämna sitt samtycke till att deras barn deltar i Huven. Orsaken till det är dels att föräldrar har rätt att bestämma över sina barn, men det fyller även ett annat viktigt syfte. Missbruk i familjen är ofta en hemlighet och på Huven vill vi inte bidra till att barn eller ungdomar ska behöva bära på ytterligare hemligheter. Särskilt viktigt är detta i de fall där barnet bor med den förälder som missbrukar. Vår 7

8 erfarenhet är att det kan skapa skuldkänslor hos barnet som behöver ljuga för sin förälder när denne går iväg till grupp hos Huven. För att kunna bearbeta och skapa nya positiva sammanhang är det också viktigt att det inte finns något gravt pågående missbruk där barnet bor under tiden som det går i gruppen. Lindstein (1995, 1997) beskriver ledarnas förhållningssätt i olika åldersgrupper på ett sätt som känns igen hos gruppledarna i Huven: I lågstadiegrupperna arbetar ledarna utifrån förhållningssättet sitta tryggt. Tanken är här att ledarna står för tydliga ramar och struktur. För utåtagerande barn kan det ofta innebära att en ledare sätter sig bredvid barnet och försöker skapa lugn. I mellanstadiegrupperna har ledarna mer ett förhållningssätt som bygger på att vara mitt i. Här fungerar de vuxna mer som rollmodeller. Ledarna visar hur man kan tala för sig på ett positivt och tydligt sätt och hur man kan benämna och förhålla sig till sin förälders missbruk. I grupperna för tonåringar har ledarna ett förhållningssätt som präglas av att gå till mötes. Det innebär att man försöker skapa en låg tröskel in i gruppen för att skapa trygghet. Detta karaktäriseras t.ex. av att ledarna ofta påminner om rätten att inte behöva lämna ut sig i gruppen. Att ge uttryck för sina känslor framställs som en rättighet och ett erbjudande. Ledarna jobbar dock mer med åsiktskonfrontationer och värderingsövningar, men precis som i samtliga grupper så utformas diskussionerna på ett sätt som undviker att ungdomarna känner sig bortgjorda eller avvisade. 8

9 3. LIVSVILLKOR FÖR BARN I FAMILJER DÄR DET FÖREKOMMER MISSBRUK Uppväxtvillkoren för barn som växer upp med missbruk i sin närhet, varierar stort. Avgörande är hur missbruket påverkar föräldrarnas förmåga att tillgodose sina barns behov. Missbruket för ofta med sig andra bekymmer, eller samvarierar med andra problem. En förälder med missbruksproblem kan bli mindre känslomässigt tillgänglig, inkonsekvent i sitt beteende och kan brista i tillsyn och omsorg om sitt barn. Barnets beteende påverkas oftast. Barnet kanske behöver bete sig mer extremt för att få förälderns uppmärksamhet, vilket i sin tur kanske leder till negativa reaktioner hos föräldrarna (Andershed & Andershed, 2005). I familjer med missbruk präglas vardagen ofta av oförutsägbarhet, oklarheter i rollfördelningen och otydlig gränssättning. Konsekvenserna för barnet beror på omfattningen av förälderns missbruk och hur mycket barnet involveras i detta. Somliga barn tar ansvar för den vuxne och dennes problem. Barnet kanske försöker hindra missbruket, fungerar som medlare mellan föräldrarna, handlar mat, tar hand om syskonen och är den som föräldern anförtror sig åt. Det stora ansvaret som läggs på barnet kan leda till psykiska problem, men kan i vissa fall även leda till en ökad tilltro till den egna förmågan att klara svårigheter. Hur stor påverkan missbruket får för barnet beror även på om det finns en annan stabil vuxen i familjen, samt hur personen som har missbruksproblemet tar ansvar för sitt bekymmer. Barn som lever i en familj där det förekommer missbruk, löper större risk än andra att utsättas för fysiska övergrepp av sina föräldrar. Det är även vanligt att de blir vittnen till bråk och våld mellan föräldrarna. Missbruket är ofta en hemlighet och ibland är hela familjens liv organiserat kring missbruket. Hemlighållandet blir ett sätt för familjen att hålla ihop och öka känslan av sammanhållning. Att avslöja för omgivningen hur det egentligen ligger till blir ett hot och en rädsla för att familjen kommer att splittras. Även om den ene föräldern är drogfri så kan också denne vara så pass indragen i missbruksproblemet, så att den nyktre föräldern inte heller finns till hands för barnet i tillräcklig utsträckning. Barnen känner ofta oro för båda föräldrarna, även om det bara är den ene som missbrukar. En förutsättning för att en person med missbruksproblem ska kunna tala om sitt bekymmer, är ofta att denne själv känner sig bekräftad som person. Det är viktigt att förstå att missbruksproblemet ofta för med sig känslor av skuld, skam och brist på självrespekt. Det är därför ofta smärtsamt för en förälder med missbruksproblem att ta till sig och tala om vilka konsekvenser det får för barnet (Socialstyrelsen, 2009). Det är inte klarlagt inom forskningen vilka omständigheter eller typ av missbruk som eventuellt skulle kunna vara avgörande för att skapa långtgående problem för barnen gjordes en omfattande brittisk genomgång av den forskning som fanns för att kartlägga föräldrakapacitet och barns behov i familjer med missbruk, psykisk sjukdom och/eller familjevåld. Resultatet påvisade bl.a. att barns livssituation kan gestalta sig 9

10 mycket olika i missbruksfamiljer. Utsatta barns konsekvenser på både kort och lång sikt skiljer sig mycket beroende på en rad faktorer (Cleaver et. al., 1999). Det finns dock tydliga evidens för att barn som växer upp med missbruk i familjen, själva är i riskzon för att utveckla psykiska och sociala problem under uppväxten och i vuxen ålder. Dessa barn anses enligt viss forskning även ha en genetiskt betingad sårbarhet som gör dem känsligare än andra barn. Den förhöjda risken har dock framförallt visat sig bero på att barnens utveckling påverkas av deras uppväxtförhållanden (Skerfving, 2008). Det är näst intill omöjligt att veta innebörden för ett enskilt barn. Samspelet och den individuella kombinationen av risk- och skyddsfaktorer, samt individens samspel med omgivningen påverkar vilka konsekvenser det får för barnets utveckling (Lagerberg & Sundelin, 2003). 3.1 Att uppmärksamma barnen Barn som lever i missbruksmiljöer uppvisar ofta olika symptom. Det finns emellertid inga särskilda tecken när det förekommer missbruk, utan det handlar om att den unge på olika sätt visar att allt inte är som det ska. Precis som att missbruk kan ta sig olika uttryck och förändras över tid, så varierar även barns sätt att reagera och hantera situationer. Ibland visar barn upp påtagliga kroppsliga symptom eller uppträder oroligt och stökigt. Lika vanligt kan vara att barnet utåt sett är högpresterande och välanpassad. Tecken på att det förekommer missbruk hemma (eller att något annat inte är som det ska) kan exempelvis vara koncentrationssvårigheter, trötthet, försenad utveckling av språk och motorik, huvudvärk, magont, hyperaktivitet och ängslighet (Ribbing, 2005). När det förekommer missbruk, så försöker kanske medlemmarna i familjen att ställa till rätta och återskapa balansen genom olika strategier. Exempel på sådana strategier är ansvarsövertagande, ändrade roller inom familjen och ökat behov av kontroll. Det är också vanligt att man slutar att ta hänsyn till sina egna känslor och behov, eftersom utrymmet för de enskilda individerna i familjen krymper. Familjemedlemmarna börjar anpassa sig allt mer till de förändringar som är kopplade till själva missbruksproblemet. Det som händer då är att man i familjen försöker att lösa ett problem (missbruket) genom att hantera symptom som egentligen är en konsekvens av missbruket. Exempel på resonemang kan vara: Vi ska inte störa pappa, för han är trött, Om jag hjälper till mer hemma så behöver inte mamma bli så arg eller Vi säger inget om drickandet för då blir pappa ledsen (Woititz, 2002). Min erfarenhet är att många personer som idag är vuxna barn till missbrukare, känner sig besvikna över att vuxenvärlden inte uppmärksammade hur de hade det som barn. Flera har berättat att de besökte skolsköterskan varje vecka på grund av huvudvärk och magont. En annan har beskrivit för mig att hon ofta berättade för vuxna att hon hade ont i ryggen. Hon önskade att någon skulle reagera och fråga lite mer utförligt om orsaken till ryggvärken. Hennes onda rygg handlade nämligen om att hon fick hjälpa sin mamma 10

11 och släpa henne mellan rummen i lägenheten, för att hon var för berusad för att gå själv. Jag brukar fråga ungdomarna i Huven om de har något bra råd till vuxna om hur de ska upptäcka att det förekommer missbruk i familjen. Samtliga uttrycker att vuxna inte ska vara rädda för att fråga om ett barn beter sig konstigt. Även om barnet kanske inte berättar hur det ligger till första gången, så har man ändå öppnat upp och visat att man är intresserad av att lyssna på hur barnet mår. 11

12 4. TEORETISKT SAMMANHANG OCH VIKTIGA BEGREPP 4:1 Stödgrupper och det sociala jaget Stödgrupper har sitt ursprung i och har utvecklats ur flera olika tanketraditioner. Grovt indelat kan man urskilja tre varianter av stödgrupper: den psykoterapeutiska, den pedagogiska samt självhjälpsgruppen. Den psykoterapeutiska gruppen syftar till att lösa deltagarnas problem med hjälp av en expert som har huvudansvaret för att hjälpa medlemmarna. En självhjälpsgrupp däremot, bygger helt på deltagarnas villkor och drivs frivilligt för och av medlemmarna. Det finns oftast ingen formell ledare i gruppen, utan tanken är att om man har varit i samma situation som någon annan så är det lättare att förstå hur det känns. Det främsta syftet med gruppen är att dela erfarenheter. Det professionella psykosociala arbetet kan ses som ett kontiinum, där den traditionella psykoterapeutiska inriktningen utgör den ena polen och de med pedagogisk inriktning i den andra polen (Forinder & Hagborg, 2008). Någonstans där emellan befinner sig stödgruppsverksamheterna för barn, t.ex. Huven. Man kan beskriva Huven som en pedagogisk verksamhet med terapeutiska effekter. Målet med Huven är inte att barnen ska lära sig rätt eller fel. Däremot uppmuntrar stödgruppen till reflektion. Den kände pedagogen Paulo Freire har fungerat som inspiratör för många stödgruppsverksamheter och lär ha uttryckt att: "Ingen undervisar någon annan, var och en undervisar sig själv genom dialog med andra. Det finns inga okunniga människor". Freire menade att kunskap och förändring sker när vi människor genom diskussioner med andra, tar lärdom av varandra. Genom reflektion så medvetandegörs och frigörs våra resurser. Detta medför i sin tur att vi ökar vårt självbestämmande och vår förmåga till kritisk reflektion. Det handlar om se sin situation ur nya perspektiv som visar på problem samt att försöka hantera dessa problem genom reflektion och handling. Traditionellt sett har barn ofta setts som viljelösa offer. I grunden handlar det så klart om ett humanistiskt tänkande, men i förlängningen kan det passivisera barn och ungdomar. Om vi ser på barn som aktiva och aktörer redan från födseln, så hjälper vi dem att själva skaffa verktyg för att kunna hantera sin vardag (Eriksson & Markström, 2000). Detta stämmer väl överens med Lindsteins (2001) syn på det positiva med att barn till missbrukare får mötas i grupp. Han menar att dialogen och mötet mellan deltagarna är det centrala. Det finns inget uttalat bestämt mål eller givna sanningar och insikter som ska förmedlas. Utan det är dialogen och det egna reflekterandet som är det centrala. Stödgruppen är inte behandlande även om den kan ha en terapeutisk, läkande effekt. Det är en förebyggande verksamhet: ( )Detta ger unika förutsättningar för en utveckling som inte bara stannar vid kunskaper och insikter utan också leder till verklig frigörelse från invanda tankemönster, låsta handlingsmönster och känslor av vanmakt. (Lindstein, 2001 s. 33) 12

13 Formellt är en grupp en samling individer som befinner sig på samma plats vid samma tidpunkt. Gruppen skapar en egen organism av mänsklig erfarenhet och dess medlemmars unika samverkan. En grupp utvecklar ett eget liv. Gruppledarens uppgift är att se till att gruppens erfarenhet blir tillgänglig, användbar och begriplig för deltagarna (Lorentzon, 1995). Det finns en stor skillnad mellan individuella samtalskontakter (t.ex. mellan en behandlare och en brukare/klient) och behandling i grupp. Vi skapar ett jag tillsammans med andra. Vid individuella samtalskontakter skapas ett par-jag, medan en grupp med flera personer väcker deltagarnas sociala jag till liv. Det är endast i en gruppsituation som vårt sociala jag kan utvecklas: Ofta tycks par-jaget anses mer verkligt, sant eller rättvisande än det andra jaget och tron är att om parjaget får terapi så hittar man sitt jag, eller kan skapa ett jag som fungerar i sociala sammanhang. Fast det betvivlar jag! Vårt sociala jag kan vi endast förstå och utveckla i en gruppsituation som ger oss möjlighet att närmare utforska vårt lidande med andras hjälp i en verklig social situation där vi är inbegripna i närvarande - och i nuet pågående - relationer med andra. (Lorentzon, s. 77) Gruppens primära fokus är inte barnens eventuella psykologiska problem. Däremot kan stödgruppen hjälpa barnen att utveckla olika bemästringsstrategier, d.v.s. sätt att handskas med sin tillvaro som hjälper dem att minska stressen och utveckla förmåga till anpassning (Borge, 2005) Gruppledarens roll I stödgrupper för barn och ungdomar är det viktigt med professionella ledare vars uppgift är att hjälpa barnen att formulera sig och göra sina röster hörda. Syftet är att hjälpa barnen att förstå sitt sammanhang och att utforska och förstå sin vardag på nya sätt. Gruppledarens roll är att bidra till insikt hos barnen om att de har rätt att be om stöd och hjälp och att det finns vuxna som kan bistå med hjälp. Gruppledaren ser till att skapa ramar och regelbundenhet för att skapa igenkänning, öka tillit, förutsägbarhet och minimera stress. Gruppledaren ska stärka barnen att behålla sitt individuella ansvar för att uttrycka sina tankar och känslor, utan att fördöma föräldrarna som personer. Föräldrarnas beteende kan fortfarande vara oacceptabelt, men barnet kan få hjälp med att se det som händer ur andra perspektiv, t.ex. att kränkningarna som äger rum är en konsekvens av förälderns svåra livssituation (Nakken, 2000) Fallgropar Finns det några nackdelar med att ha barn och ungdomar i stödgruppsverksamhet? Vi har tidigare varit inne på hur olika det kan se ut för barn som växer upp med missbruk i familjen och att barn reagerar på och handskas med liknande bekymmer på helt olika sätt. Man kan då ifrågasätta om det är rimligt att i en grupp tala om givna uppsättningar symptom, roller i familjen eller medberoende som något alla i familjen drabbas av. Här 13

14 följer några exempel på sådant som man kan och bör vara uppmärksam på när man leder en stödgrupp: stigmatisering Cleaver et. al. (1999) påtalar hur viktigt det är att undvika alla former av patologisering och stigmatisering av barn till missbrukare, psykiskt sjuka och barn från hem där det förekommer våld. Man påtalar risken för att stödgruppsverksamheter riskerar att bidra till stigmatisering. De ger emellertid även ett starkt stöd för kunskapsinriktade verksamheter, förutsatt att gruppen blir en plats där barn och ungdomar ges möjlighet att lära sig mer om vad som kan hända och hur man som barn kan hantera det som kan hända i en missbruksfamilj. Man betonar vikten av att lära sig separera sig själv från stressituationer och att kunna söka hjälp för egen del. Lindstein (1995, 1997, 2001) hade i början av sin forskning en farhåga att Ersta Vändpunktens verksamhet just skulle bidra till att barnen och ungdomarna skapade en identitet som barn till missbrukare. Lindstein påtalar dock att hans forskning inte har visat något som tyder på en sådan utveckling. Han poängterar att det är viktigt att tänka på att ha ett anhörigfokus på deltagarna. Det är inte barnen som är problembärare. Genom att lyfta fram olika sätt att se på situationer och olika reaktionssätt, så strävar man efter att normalisera olikheterna. Det är viktigt att barnen inte får en känsla av att man måste tänka eller känna på ett visst sätt. manualer Färdiga manualer och färdiga program kan uppmuntra till att man genomför grupperna med målsättningen att hinna igenom en rad teman. Detta leder då till en ytlig inlärning som inte bidrar till någon genuin förståelse av sin situation. Därmed får barnet inte heller möjlighet att hitta användbara redskap (Lindstein, 1995). När det gäller Huvens arbetsmaterial När mamma eller pappa dricker, så finns det även här en risk med att följa materialet till punkt och pricka, anser jag. Den är utarbetad för över 15 år sedan. Jag anser exempelvis att kapitlet om roller i familjen kan vidgas. Detta utifrån att forskningen idag visar på hur väldigt olika det ut för barnen i familjerna. Arbetsmaterialet är en värdefull stomme, men det finns enligt min uppfattning alltid en anledning att se över sitt arbetssätt med kritiska ögon. förstärker antisocialt beteende Det finns stöd i forskningen för att ungdomar med psykosociala bekymmer tenderar att förstärka negativt beteende hos varandra. En förklaring till detta kan vara att tonåringar befinner sig i en utvecklingsfas där igenkänning, tillhörighet och kamratrelationer är extremt viktigt. Några sådana samband har dock inte hittats när det gäller barn (Ferrer- Wreder et. al., 2005). Kraften av risk- och skyddsfaktorer förändras över olika perioder i utvecklingen och som gruppledare behöver man vara uppmärksam på de processer som pågår i gruppen. När det gäller en verksamhet som Huven har det enligt min erfarenhet 14

15 inte blivit ett bekymmer eftersom ungdomarna inte är samlade på grund av eget problembeteende. 4.2 Anknytning, risk- och skyddsfaktorer Det finns inga automatiska samband mellan att växa upp med föräldrar som brister i sitt föräldraskap och att själv få ett problemfyllt liv som vuxen. Sambanden mellan barndom och vuxenliv är betydligt mer komplicerade än så. Forskningen visar tydligt att man inte kan förutse hur det kommer att gå för ett utsatt barn genom att fokusera på riskfaktorer (exempelvis dysfunktion i familjen, dålig självkänsla, skolproblem etc.), utan man måste se till omständigheterna som kan verka skyddande för barnet. Det som kan vara av helt avgörande betydelse för ett barn i en utsatt situation, kan vara helt ovidkommande för ett barn som lever under harmoniska omständigheter. Det står dock helt klart att riskfaktorerna kan samvariera och om ett barn utsätts för många dessa utan att det finns skyddande faktorer, ökar sannolikheten för problem i vuxenlivet (Cleaver et. al., 1999; Ferrer-Wreder et. al., 2005; Lagerberg & Sundelin, 2000; Rutter, 1990; Werner & Smith, 2003) Resiliens I mitten av 1970-talet började forskningen i större utsträckning uppmärksamma att vissa barn trots att de utsatts för många och allvarliga riskfaktorer klarade sig bra i livet. I Sverige brukar vi benämna dessa barn som maskrosbarn, eftersom de tycks ha förmågan att växa och blomma under de svåraste betingelser. Flera forskare menar att detta har att göra med förmågan att stå emot psykiska påfrestningar, vilket kallas resiliens (på eng. resilience). Resiliens är en anpassningsförmåga som gör det möjligt för en person att fungera väl även under svåra omständigheter. Den grundar sig dels på konstitutionella faktorer, dels på omgivningens påverkan. Graden av resiliens är inte statisk utan förändras över tid. Resiliens kan t.ex. handla om att skapa mening eller ha förmågan att lätt känna optimism och hopp (Ferrer-Wreder et. al., 2005; Helmen Borge, 2005; Rutter, 1990). En av de mest kända studierna kring resiliens påbörjades under 1950-talet på Hawaii. Ett forskarlag följde en hel årskull barn från att de var nyfödda ända fram till 35- årsåldern. Syftet var att undersöka hur graviditets- och förlossningstrauman, medfödda handikapp och uppfostringsmetoder påverkar barn från födsel till vuxen ålder. Ungefär en tredjedel av barnen bedömdes redan från start vara högriskbarn, eftersom de fötts till fattigdom och hade upplevt påfrestningar redan innan födseln. De levde dessutom i en miljö där det förekom bråk, missbruk och/eller psykisk ohälsa i familjen. Två av tre högriskbarn hade utvecklat inlärnings, beteendeproblem eller psykiska störningar när de var i 10-årsåldern. En tredjedel av högriskbarnen utvecklades dock väl och blev självständiga och välmående individer som vuxna. Gemensamt för barnen som det gick bra för, var att de redan som spädbarn hade fått mycket positiv uppmärksamhet från 15

16 familjemedlemmar och utomstående. Dessa barn verkade redan som små kunna möta världen på ett sätt som gjorde det lättare för dem att hantera omgivningen. Maskrosbarnen verkade ha en personlig läggning som hade hjälpt dem att väcka positiva reaktioner hos människor i omgivningen. De beskrevs som vakna och självständiga, hade många intressen som kunde ge dem tröst vid motgångar och som gjorde att de kunde känna sig stolta. Gemensamt för de här barnen var vidare att de hade fått möjlighet att etablera en fast kontakt med åtminstone en vuxen, som hade gett positiv uppmärksamhet och en god anknytning under spädbarnsåret. En del hade haft stöd från reservföräldrar. Maskrosbarnen sökte och hade känslomässiga kontakter även utanför familjen. De fick stöd av ett informellt nätverk av släkt, grannar, kamrater, lärare m.fl., som de kunde vända sig till i krissituationer. Under uppväxten verkar dessa barn även ha haft en förmåga och en vilja att använda sina resurser på ett positivt sätt, genom att exempelvis skapa regelbundna rutiner och planer för utbildning och arbete (Cederblad, 2003; Werner & Smith, 2003) Coping Hur barn klarar av att hantera sin livssituation har även att göra med deras förmåga till coping. Coping handlar om hur vi hanterar stress och påfrestningar. Coping skiljer sig från resiliens. Resiliensforskningen inriktar sig på barnens beteende i stressituationer och bortser från andra resurser, så som skyddande faktorer i miljön eller egenskaper hos barnen. Copingforskningen fokuserar i stället på själva strategin och hanterandet av stressfyllda situationer. (Field & Prinz, 1997) Copingstrategier kan vara problemfokuserade eller känslofokuserade. Barnet kan koncentrera sig på att försöka förändra den yttre situationen (att aktivt försöka lösa problemet) eller att försöka anpassa sig känslomässigt till situationen och reglera de känslor som är förenade med stressfaktorn. De olika strategierna kan vara mer eller mindre ändamålsenliga för barnets utveckling. Om situationen inte går att påverka behöver barnet anpassa sig, men en alltför stor känslomässig anpassning kan också hindra barnet från att förändra situationen. De faktorer som underlättar coping kan kännas igen i resiliensteorin. De olika teorierna som förklarar förmågan att klara sig är således relaterade till varandra (Skerfving, 2005). Forinder och Hagborg (2008) refererar till den s.k. Lundbystudien som påbörjades under 1940-talet och som följdes upp 10 och 15 år senare. Av de ca 600 deltagande barnen, var en tredjedel att betrakta som högriskbarn och hade varit utsatta för tre eller fler riskfaktorer under uppväxten. Vid uppföljningen visade det sig att de som hade använt sig av framgångsrika copingstrategier som barn placerade sig på en högre livskvalitetsskala, än de som använt sig av mindre framgångsrik coping. På samma sätt förhöll det sig med de som hade haft ett förtroendefullt förhållande till en förälder under uppväxten. Positiv självkänsla var ytterligare en av de barndomsfaktorer som visade sig ha ett tydligt samband med psykisk hälsa i vuxen ålder. 16

17 4.2.3 Salutogenes och känsla av sammanhang Aaron Antonovsky är känd för sin forskning och var den som myntade begreppet salutogenes och känsla av sammanhang (på eng. sense of coherence ). Salutogenes kommer från latinets salus (hälsa) och grekiskans genesis (ursprung). Antonovsky tog avstånd från dikotomin frisk och sjuk, utan menade att människan hela tiden befinner sig på en glidande skala. Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som skapar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar problem och sjukdom (patogenes). Hur en människa mår beror på dennes känsla av sammanhang, eller KASAM (som vi ofta säger i Sverige). Om man har en stark KASAM upplever individen att man har de resurser som krävs för att möta de krav som situationen innebär (Antonovsky, 1991). KASAM-teorin liknar andra copingmodeller, men omfattar även en mer övergripande inställning som kan ge grund för att bibehålla hälsa och välbefinnande. Antonovskys tankar bygger framförallt på studier av vuxna. Numera finns det även forskning på barn och ungdomar med grund i KASAM-teorin. Denna forskning lägger stort fokus på risk och skyddsfaktorer i barn och ungdomars utveckling och studierna visar att hög KASAM fungerar stressmodifierande för ungdomar (Hagström et. al., 2000; Hansson & Cederblad, 1995). Vi utsätts ständigt för olika stressorer som försätter oss i olika spänningstillstånd. En stressor leder till en reaktion och i sin tur till någon form av försök till problemlösning. Antonovsky menade att personer med hög KASAM är bättre än andra på att hantera stressorer, så att de snarare leder till positiv utveckling i stället för stress och ohälsa. Enligt Antonovsky grundläggs KASAM i barndomen och utvecklas ända till 30-årsåldern. KASAM byggs upp av komponenter som kallas för generella motståndsresurser (GMR) respektive generella motståndsbrister (GMB). Resurserna kan vara av både inre och yttre karaktär (t.ex. pengar, utbildning, jagstyrka, status, nätverk) och hjälper oss att hantera situationer med de potentiella stressfaktorer som vi ständigt utsätts för. Bristerna består av livserfarenheter som kännetecknas av otydlighet, under- eller överbelastning och bristande möjlighet till medbestämmande. GMB försvagar en människas KASAM (Antonovsky, 1991). En individs KASAM handlar om hur individen upplever sin tillvaro och kan delas upp i tre områden: begriplighet (jag förstår) hanterbarhet (jag kan) meningsfullhet (jag vill) Lundbystudien, som tidigare beskrivits, har analyserats utifrån KASAM-teorin. Den viktigaste förutsättningen för god coping är förmågan att kunna göra en adekvat bedömning av situationen, vilket handlar om begriplighet. Till det bidrar intelligens, goda skolprestationer och öppen kommunikation i familjen som gör att barnet kan ställa frågor och skaffa sig information för att kunna bedöma situationer. Framgångsrik coping i barndomen och en inre känsla av kontroll i tonåren var faktorer som kunde härledas till hanterbarhet, liksom god social kapacitet, ett förtroendefullt förhållande till en 17

18 förälder och andra betydelsefulla personer. En faktor som bidrog till meningsfullhet var positiv självuppfattning. Kreativitet och fritidsintressen kunde också ge en känsla av meningsfullhet. Dessutom tycktes god impulskontroll och att ha varit ett energiskt barn, ha samband med hög KASAM som vuxen (Cederblad, 2003). Lindstein (2001) hänvisar till en rad internationella studier som visat att stora grupper (40-80 %) av de barn som har levt under mycket svåra uppväxtförhållanden faktiskt förmår att skapa sig ett rikt och meningsfullt liv som vuxen. Detta kan vara viktigt att ha med sig när man möter barn och ungdomar som förefaller leva under miserabla förhållanden och som man lätt kan tänka är hopplösa fall. 18

19 5. HUR KAN HUVEN BIDRA TILL POSITIV UTVECKLING? Hur barn mår och hur de klarar sig i livet beror som tidigare beskrivits på många samverkande och inbördes relaterade faktorer. Det beror på barnets egna förutsättningar, personlighet, intelligens, social kompetens och copingförmåga, men också på de förutsättningar som familjen och omgivningen ger. Närvaron av många riskfaktorer kan leda till ogynnsam utveckling, medan skyddande faktorer kan motverka negativa kedjereaktioner och i stället bidra till positiva processer. Vad barnet själv vet och förstår om sig själv och sin situation, vilken förmåga denne har att hantera svåra situationer och känslor och i vilken utsträckning man uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull har viktig betydelse (Forinder & Hagborg, 2008; Lagerberg & Sundelin, 2000). En del av de här förutsättningarna finns det möjlighet att påverka i en gruppverksamhet som Huven. Vissa personliga förutsättningar är relativt givna. Föräldrarnas problem och inbördes relationer kan inte Huven påverka i någon stor utsträckning och inte heller det omgivande nätverket och samhällsfunktionerna. Ett rimligt mål med en gruppverksamhet som Huven är dock att genom information, samtal och övningar bidra till att göra barnets tillvaro mer begriplig. Barnet kan få tillgång till handlingsstrategier som kan göra livet mer hanterbart och ge en känsla av kontroll. Samvaron med andra i samma situation och den större förståelsen kan göra att barnen upplever sin situation som mer meningsfull. Detta kan i sin tur påverka barnens relationer i och utanför familjen. Vi hoppas ge våra deltagare en större känsla av sammanhang och bidra till resiliens, positiva copingstrategier och därmed en bättre psykisk hälsa. Studierna som Lindstein (1995, 1997, 2001) har gjort på deltagarna i Ersta vändpunktens grupper för barn till missbrukare, visar att det finns många belägg för att enskilda barn ibland gör en dramatisk emotionell, social och kunskapsmässig utveckling under tiden som denne deltar i grupp. Lindstein menar att forskningen visar att stödgrupper är ett salutogent sammanhang som stödjer barn och ungdomar. Det finns emellertid ännu ingen forskning som ger signifikant stöd för att KASAM förändras. Deltagande i en stödgrupp kan hjälpa barn och ungdomar i nuet och stärka dem inför framtiden. Att på olika sätt trygga barns tillvaro och bidra till goda saker i uppväxten, påverkar hur det går för dem senare i livet. Det finns många studier som visar sådana samband, men många studier har också visat att det inte enbart är förälderns tillkortakommanden (t.ex. psykisk sjukdom, missbruk, begåvningsbrist, våldsamhet) som förorsakar problem hos barnen. Det är vad det för med sig för hela barnets livssituation under uppväxten som kan avgöra utgången (Skerfving, 2005). Barns uppväxtvillkor i missbrukarfamiljer beskrivs ofta vara präglade av omsorgssvikt och hög stressnivå. Forskning visar att det föreligger förhöjda ohälsorisker för barn som utsätts för akut traumatisk stress och/eller lever i familjesituationer som präglas av 19

20 konstant stress. I en familj med missbruk finns en hög stressnivå som hänger samman med förhållanden som rollförändring i familjen, förhöjd konfliktnivå och oförutsägbarhet. Ett förebyggande barnhälsoarbete för barn till missbrukare har alltså all anledning att fokusera på sådant som kan förändra stressnivån i barnets liv och öka dennes förmåga att hantera situationer så att spänningen inte omvandlas till stress (Lindstein, 2001). I många undersökningar framhävs tydliga belägg för att det är av största vikt att man försöker stärka barn och ungdomars motståndskraft, för att förebygga ohälsa på kort och lång sikt. Att växa upp med missbruk, psykisk sjukdom eller familjevåld tillhör de mest vetenskapligt välkända riskfaktorerna (Lagerberg & Sundelin, 2000). Att få träffa andra jämnåriga i liknande situation och att få stöd av vuxna som hjälper till att skapa begripliga sammanhang, har visat sig vara avgörande för utvecklingen av fysisk och psykisk hälsa på sikt (Werner & Smith, 2003). Lindstein (2001, s. 101f.) sammanfattar de viktigaste erövrade tankarna som barnen i hans forskning har uppgett efter deltagandet i stödgruppsverksamhet på Ersta Vändpunkten: Att kunna må bra fast föräldrarna dricker och bråkar, att kunna stå emot och gå undan. Man kan inte ändra på andra men man kan ändra på sig själv. Man ska inte tro att det är ens eget fel att andra dricker. Det är viktigt att kunna säga ifrån. Man kan skjuta åt sidan att någon annan dricker. Det är viktigt att prata och uttrycka känslor. Jag hoppas och tror att barnen och ungdomarna som deltagit i Huven skulle uttrycka sig på liknande sätt! 1996 gjordes en utvärdering av Huvens verksamhet i form av en kvalitativ studie. I denna framkom att deltagarna upplevde att deras självkännedom och självsäkerhet stärkts under tiden i gruppen. Vidare hade medvetenheten om missbruket och dess följder ökat. Samtliga som intervjuades hade positiva upplevelser av gruppverksamheten och gruppledarna (Kaukkinen & Magnusson, 1996) skrevs en bok om Huven med namnet Det är viktigt att någon vet. I denna finns ett citat från en 19-årig ung kvinna, som får sammanfatta och avsluta denna text: Jag tycker att det är viktigt att ha någon som man tycker om och som tycker om en, det tycker jag är viktigt. Fast det är ganska svårt när man inte har några föräldrar. Man behöver dom fast dom kanske inte lever upp till dom förväntningar dom borde. Fast då får man skaffa sig andra vuxna i stället. Som man kan prata med om det händer någonting, så man vet att man kan få hjälp om det händer någonting. Jag har en så n. (Andersson, 1998 s. 46) 20

21 6. REFERENSER Andershed, A-K. & Andershed, H. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen?. Statens Institutionsstyrelse. Gothia: Stockholm. Andersson, N. (1998). Det är viktigt att någon vet. En bok om ungdomar vars föräldrar eller någon annan närstående har missbruksproblem. Eskilstuna Kommun, Hjärter åtta: Eskilstuna Anlén, A-S. & Lannerström, G. (2008). Hemliga klubben stödgrupp för barn och ungdomar för familjer med beroende. I Stödgrupper för barn och ungdomar. Forinder, U. & Hagborg, E. (red.). Studentlitteratur: Lund. Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur och kultur: Stockholm Arnell, A. & Ekbom, I. (1996). När mamma eller pappa dricker. En handbok om att arbeta i grupp med barn till alkoholister. Rädda Barnen: Stockholm. Byréus, K. (2006). Bella Grus och Glitter 2. KSAN: Stockholm Byréus, K., & Snickars, K. (2005). Ta chansen Livskunskap för killar. Ekelunds Förlag: Stockholm CAN (2008). Drogutvecklingen i Sverige. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Cederblad, M. (2003). Från barndom till vuxenliv. En översikt av longitudinell forskning. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Gothia: Stockholm. Cleaver, H., Unell, I. & Aldgate, J. (1999). Children needs parenting capacity. The impact of parental mental illness, problem alcohol and drug use and domestic violence on children s development. Stationary office: London. Eriksson, L. & Markström, A-M. (2000). Den svårfångade socialpedagogiken. Studentlitteratur: Lund. Ferrer-Wreder, L., Stattin, H., Lorente, C.C., Tubman, J.G. & Adamson, L. (2005). Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. En forskningsöversikt. Gothia: Stockholm. Field, L., Prinz, R.J. (1997). Coping and adjustment during childhood and adolescence. Clinical Psychology Review, 17(8) s Forinder, U. & Hagborg, E. (red.). (2008). Stödgrupper för barn och ungdomar. Studentlitteratur: Lund. 21

22 Hagborg, E. (1994). Ersta Vändpunkten barn och tonårsprogram; en beskrivning av en pedagogisk verksamhet. Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan: Stockholm. Hagborg, E. (2003). En nationell kartläggning av gruppverksamhet för barn och ungdomar som har föräldrar som missbrukar. Institutionen för socialt arbete. Socialhögskolan: Stockholm. Hagborg, E., Jonsson, K. Y. & Salmson, K. (2010). Hela människan-hjulet. En samtalsmodell för livskunskap & känsla av sammanhang. Studentlitteratur: Lund. Hagström, U., Redemo, E., & Larsson, G. (2000). När självkänslan växer. Folkhälsoinstitutet: Stockholm. Hansson, K. & Cederblad, M. (1995). Känsla av sammanhang. Studier från ett salutogent perspektiv. Nr: 1995:6. Institutionen för barn- och ungdomspsykiatri. Lunds Universitet: Lund. Helmen Borge, I.A. (2005). Resiliens risk och sund utveckling. Studentlitteratur, Lund. Kaukinen, H. & Magnusson, Y. (1996). Huven. Gruppverksamhet för barn till missbrukare. C-uppsats i socialt arbete. Institutionen för samhällskunskap. Örebro Universitet: Örebro. Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn: forskningsmetoder och resultat. Gothia: Stockholm. Lerner, R. & Naiditch, B. (1985). Children are people too. Chemical abuse prevention program. Chemical health division of guidance, St Paul: Minnesota. Lindstein, T. (1995). Vändpunkten. Att arbeta med barn till alkoholister. Gothia: Stockholm. Lindstein, T. (1997). Unga vid Vändpunkten. Att arbeta med ungdomar vars föräldrar missbrukar. Gothia: Stockholm Lindstein, T. (2001). Vändpunkten. Ur barnens och ungdomarnas perspektiv. Gothia: Stockholm. Lorentzon, L. (1995). Erfarenhetsutbyte i grupper. I Den analytiska gruppen. Widlund, I. (red.). Natur & Kultur: Stockholm. Lorentzon, L. (2008). Gruppterapi ett sätt att utforska och utveckla vårt sätt att vara oss själva bland andra. I Stödgrupper för barn och ungdomar. Forinder U. & Hagborg, E. (red.). Studentlitteratur: Lund. Nakken, C. (2000). Reclaim your family from addiction. How couples and families recover love and meaning. Hazelden, Center City: Minnesota. 22

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Inledning Under höstterminen 2012 startade upp ett nytt projekt för barn på Långbrottskolan. Barnen var i behov av stöd under sin fritid. Barnen var

Läs mer

De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving annemi.skerfving@ socarb.su.se

De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving annemi.skerfving@ socarb.su.se De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving annemi.skerfving@ socarb.su.se Aktuell svensk forskning Social rapport 2006 www.socialstyrelsen.se Uppföljning av barn 0-15 år 1990

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Moderna organisationers struktur och kultur

Moderna organisationers struktur och kultur Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER

PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER Annemi Skerfving FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa/karolinska Institutet annemi.skerfving@ki.se Beardslees familjeintervention 5-6 samtal

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M

Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M Grundläggande utgångspunkter Människan intentionellt handlande. Individuell livsstil och identitet formas i ett ständigt pågående

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA. DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA. Är det jobbigt hemma? Ibland kan det kännas som att du är helt ensam i världen. Som att ingen varken vill eller kan förstå. Dina föräldrar kanske

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

Gabriellas resa. I skuggan gömmer sig solkatterna. Gabriellas resa. Lärarhandledning. Elisabeth Hagborg & Karin Salmson

Gabriellas resa. I skuggan gömmer sig solkatterna. Gabriellas resa. Lärarhandledning. Elisabeth Hagborg & Karin Salmson Lärarhandledning Gabriellas resa I skuggan gömmer sig solkatterna Elisabeth Hagborg, Tove Hennix. Gabriellas resa I skuggan gömmer sig solkatterna Elisabeth Hagborg & Karin Salmson Varför Gabriellas resa?

Läs mer

Korta minnesanteckningar från nätverksträff för fritidsgårdar, Karlskoga, 18 maj 2010

Korta minnesanteckningar från nätverksträff för fritidsgårdar, Karlskoga, 18 maj 2010 Hällefors kommun Korta minnesanteckningar från nätverksträff för fritidsgårdar, Karlskoga, 18 maj 2010 Dagordning: 1. Inledning Peter Björklund 2. Vikten och betydelsen av bemötande och ledarskap Ulf Hagström

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010 Gruppträff 1 Tema: Känslor Budskap: Alla känslor är okej : Att prata om känslor, benämna dem och tala om känslors funktion. Samt visa på kopplingen känsla tanke handling. Grundmaterial: mappar, pennor,

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer