fokus på anhöriga nr 19 dec 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fokus på anhöriga nr 19 dec 2010"

Transkript

1 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 19 dec 2010 Anhörigskolan i Karlstad Folkhälsoinstitutet beskriver att gruppen med riskbruk, missbruk och beroendeproblem i Sverige kan vara så stor som personer. Det finns oftast minst fyra till fem anhöriga runt varje person med missbruk eller beroende Med en enkel uträkning skulle då nästan halva Sveriges befolkning ha detta i sin direkta närhet. Med det som utgångspunkt står det klart att anhöriga till personer med missbruk eller beroendeproblem är en stor grupp som behöver bli mycket mer uppmärksammad. Från och med den 1 januari 2010 har vi i Karlstad fem tjänster för anhörigstöd. De två senast tillkomna arbetar med anhöriga till personer som är beroende av alkohol, narkotika eller spel, respektive anhöriga till socialpsykiatrins brukare. Två personer delar på tjänsten som anhörigkonsulent för anhöriga till personer med missbruk och beroende. Vi erbjuder anhöriga enskilda samtal, par- och familjesamtal samt Anhörigskolan, som är en gruppverksamhet. Vår grundidé i arbetet är att den anhörige kommer med sina egna problem, alltså att han eller hon behöver hjälp för egen del. I den här artikeln kommer vi att närmare beskriva Anhörigskolan. Ska vi behandla anhöriga? Det är inte möjligt att inte bli berörd när man lever med någon som utvecklar missbruk eller beroende. Det är en lång och ofta sakta gående process som den anhörige har svårt att bromsa. Som anhörig kan det också vara svårt att upptäcka den gradvisa processen, som påverkar hela familjesystemet. Författarna Hellsten och Ahlzén beskriver detta som den anhöriges anpassning. En flodhäst i vardagsrummet Teologen, terapeuten och författaren Tommy Hellsten beskriver hur man kan tänka att en familj som lever med alkoholism kan sägas leva med fokus på anhöriga nr 19 dec

2 en flodhäst i vardagsrummet. Flodhästen tar upp hela vardagsrummet på grund av både sin storlek och den rädsla den sprider omkring sig. Förnekandet av flodhästens existens gör alltsammans än mer krävande. Familjen utvecklar tre regler: du skall inte tala, du skall inte känna, du skall inte lita på någon. Tigandet gör att flodhästen får vara i fred. Det är viktigt att hålla fasaden uppe och man vet också att barn är mycket lojala mot sina föräldrar trots att de blir illa behandlade. För den anhörige är frågan Vad vill du? den svåraste att besvara. Om ens egna känslor och behov är så långt ifrån en själv att man inte kan nå dem är det inte konstigt om det egna jaget också är det. Detta leder till att man styrs av andras känslor och behov. Sämre hälsa hos anhöriga Man har sett att anhörigas hälsa påverkas av deras livssituation. Vid Borgestadklinikken i Norge har dr Egil Nordlie intervjuat anhöriga och funnit att anhörigas somatiska hälsa i stor utsträckning är påverkad. Bland annat uppgav hela 96 procent sig ha haft betydande smärtor i rygg, nacke, skuldror, armar och ben. Redan 1959 fann Ingvar Nylander i sin doktorsavhandling Children of alcoholic fathers att var tredje kvinna som levde ihop med en alkoholiserad man drabbades av utbrändhet och depression! Författarna Hellsten, Myrbäck och Wegscheider Cruse skriver om hur känslor som inte uttrycks, omvandlas till fysisk ohälsa. Antonovsky beskriver att brist på bemästringsstrategier har direkt samband med människors upplevda hälsa och ohälsa. Denna brist menar vi kan leda till att anhöriga riskerar att utveckla såväl fysisk som psykisk ohälsa allt från magont till ångest, depression och till och med eget beroende. Reaktionerna vid kriser varierar dock från människa till människa. En del reagerar starkt på ett ganska litet trauma medan andra klarar svåra händelser utan någon större reaktion (Hammarlund). En plats för anhöriga Vår verksamhet, Anhörigskolan, täcker in stora delar av det vi har funnit vara viktigt att anhöriga får hjälp med och kunskap om. Vi ser det som Anhörigskolans viktigaste uppgift att bjuda in till en plats där den anhörige får möjlighet att prata om det svåra han eller hon har levt och lever med. Man får som anhörig berätta om sin hemlighet och också känna att man inte är ensam. Den anhörige ges tid att prata till punkt. I Anhörigskolan är det tillåtet att uttrycka starka känslor, som den anhörige måste få uttrycka för att påbörja en förändring av sin livssituation. Många av de anhöriga vi möter i Anhörigskolan lever i kris och har gjort det under en lång tid. När vi möter anhöriga tänker vi utifrån ett folkhälsoperspektiv. Vi ser att det är till gagn både för den beroende och för den anhörige att särskild uppmärksamhet riktas mot den anhörige. Om vi betraktar den anhörige som en resurs i vårt arbete i stället för en belastning finner vi att vi har större och bättre möjligheter till att hjälpa den beroende, genom att den 2 fokus på anhöriga nr 19 dec 2010

3 anhörige tydligare kan uttrycka sina behov och gränser. Chanserna ökar då för att den beroende söker hjälp för egen del. Vi anser inte att vi har råd, varken humant eller ekonomiskt, att inte erbjuda anhöriga stöd. Anhörigstödets utveckling och verksamhet Anhörigstödet vänder sig till alla medborgare i Karlstads kommun som har fyllt 16 år och som själva identifierar sig som anhöriga till en person med missbruks- eller beroendeproblematik. Det kan vara en maka eller make, förälder, barn, syskon, granne och så vidare. Det varierar på vilket sätt de anhöriga känner till anhörigstödet. De kanske känner någon som gått Anhörigskolan eller har fått information genom våra samarbetspartners. I Karlstad har vi haft förmånen att ha medarbetare som har arbetat med och ansvarat för anhörigstödet vid ett behandlingshem under nästan hela 1990-talet och sedan tagit med den kunskapen in i arbetet inom Alkoholoch narkotikaavdelningens öppenvård. I början av 2000-talet kom dessutom kommunens eget tolvstegsprogram i gång vilket gjorde det viktigt att vi även utvecklade ett anhörigstöd. Under 2000-talets början prövade vi en modell med anhörigcafé utan någon större framgång. Det var svårt att hitta fram till gruppen anhöriga och kunna arbeta med gruppverksamhet. Det var enskilda par som kom till de olika cafékvällarna. Anhörigskolan Mot den bakgrunden blev det viktigt att komma i gång med gruppverksamhet. Stockholms läns landsting fick stå som modell där man hade en verksamhet under namnet Anhörigskolan. Vi har utvecklat modellen vidare och har nu haft sjutton grupper i Anhörigskolan. I genomsnitt har vi haft sex deltagare och träffats under åtta veckor, en dag i veckan mellan klockan och De olika träffarna har haft teman som har styrts dels utifrån behovet i gruppen, dels utifrån den erfarenhet vi har. Under tidens gång har struktur och innehåll modifierats. Första grupptillfället hälsar vi alla välkomna och presenterar oss för gruppen. Vi informerar om vår sekretess och anmälningsskyldighet. Vi är noga med att poängtera att alla i gruppen själva avgör hur mycket eller lite de vill dela med sig av. Vi ritar familjeträd. Det ger alla en möjlighet att få kunskap om och känna igen sig i gruppdeltagarnas erfarenheter. Vi som ledare får då också möjlighet att lära känna deltagarna i deras sammanhang. Vi tycker att det är nödvändigt att se beroendeproblematiken i ett familjeperspektiv där alla delar beaktas. När vi ritar familjeträd kan vi exempelvis uppmärksamma barn som behöver stöd. Ofta innebär bilden av familjen nya tankar. Det är inte varje dag man ser sin familj på ett blädderblock. Andra grupptillfället pratar vi om beroendeutveckling. Vi går bland annat igenom diagnoserna missbruk och beroende, Jellinekkurvan och belöningssystemet. Vi tänker att detta kan avlasta den anhörige från skuld- och skamkänslor. fokus på anhöriga nr 19 dec

4 Tredje tillfället pratar vi om familjens anpassningsprocess och barnens situation och roller. Vi tar även upp olika faser i familjen och familjens sätt att (över)leva missbruk och beroende. Fjärde tillfället pratar vi om den anhöriges anpassningsprocess, tittar på Jellineks anhörigkurva och talar om gränssättning och kontrollbehov. Femte till sjunde tillfället handlar om det individuella förändringsarbetets process och vi går igenom Proschaska DiClimentes beslutshjul för förändring. Vi pratar också om den anhöriges hälsa och provar på mindfulness. Vid det åttonde och avslutande tillfället summerar vi det vi har gjort och gör en grupputvärdering. Vid varje tillfälle samlas vi i bekväma stolar i en ring med ett levande ljus i mitten. Ljuset är en symbol för att allt som sägs i rummet brinner upp, det vill säga inte lämnar rummet. Varje grupptillfälle inleds med en runda bland deltagarna om hur det har varit sedan förra gången och var de befinner sig. Efter detta presenterar vi dagens tema och pratar om fakta kring det. Mitt i har vi en fikastund där vi får chans att bekanta oss med varandra under friare former. I slutet av varje grupptillfälle tar vi en samtalsrunda till, där vårt mål är att stimulera varje deltagares inre process och tankar. Vi är vid varje tillfälle två gruppledare vilket är mycket viktigt för att kunna hålla fokus på varje deltagare. Det är också av stor vikt för gruppledarutvecklingen och möjligheterna att ge varandra återkoppling efter varje tillfälle. Ibland möter vi också mycket svåra livsöden och livssituationer som det kan vara skönt att dela med varandra. Vi har lagt märke till att den anhörige i regel är mycket fokuserad på personen med beroendeproblemet de första två gångerna, men att det runt tillfälle tre vänder och alltmer börjar handla om den egna inre processen, de egna behoven och drömmarna. Alla har rätt till ett gott liv och vi ser det som alldeles självklart att erbjuda de anhöriga ett utrymme för att få möjlighet till en förbättrad livssituation. Enskilda samtal Anhöriga som söker kontakt med vår verksamhet uttrycker ofta ett behov av att få komma ensamma och prata. Vår målsättning är att anhöriga ska få träffa oss inom fjorton dagar, då de anhörigas motivation till att söka hjälp snabbt minskar om situationen kring beroendet ändras. Den anhörige upplever kanske då inte längre att han eller hon är i behov av stöd. Första samtalet är viktigt som en bekräftelse på att de har kommit rätt. Vi lyssnar och bekräftar den anhörige som får en möjlighet att berätta om sin svåra situation. Anhöriga som har deltagit i Anhörigskolan kan ibland välja att fortsätta i enskilda samtal, ibland på eget initiativ och ibland på vår rekommendation. 4 fokus på anhöriga nr 19 dec 2010

5 Par- och familjesamtal Familjesamtalet är ett bra sätt att hjälpa anhöriga. Samtalen kan ske i olika konstellationer, som par, tillsammans med föräldrar eller barn och så vidare. Familjens behov avgör innehållet i samtalen och hur samtalen sker. Genom att sitta ner tillsammans med en anhörigkonsulent kan det svåra bli talbart och man kan hitta nya sätt att leva ett bättre liv tillsammans. Utgångspunkten är att lösningen finns hos familjen och det gäller att tillsammans hitta den. Vad vill vi göra i framtiden? Vi vill fortsättningsvis behålla den verksamhet vi har och erbjuda två grupper per termin i Anhörigskolan. Då vi vill vidareutveckla vår kompetens och vårt arbete som förändrings- och gruppledare är handledning viktigt. Vi är utbildade i familjeterapi, kognitiv terapi och har lång erfarenhet som socialarbetare. Sedan januari 2010 har vi ett samarbete med en handledare som har familjeterapeutisk inriktning, vilket ger oss stora möjligheter. CRAFT en kognitiv stödmetod Vi har kommit att intressera oss för en kognitiv metod som kallas CRAFT, Community Reinforcement and Family Training. CRAFT är en samtalsserie på tolv träffar som hjälper den anhörige att hitta alternativa lösningar. Det kan leda till att ett destruktivt familjesystem blir till ett konstruktivt familjesystem. I flera studier av anhöriga som gått i CRAFT- samtal har forskare kunnat se att procent av de med beroendeproblematik har sökt hjälp inom en tvåårsperiod (Meyers & Wolfe, 2004). Tyvärr finns CRAFT- manualen inte översatt till svenska än och utbildningen ges ännu inte i Sverige, men vi håller kontakt med författarna kring detta. Viktigt med återkoppling Under våren har vi gjort en utvärderingsplan som bygger på en idé om en gruppintervju vid det sista tillfället vi träffar gruppen och även en individuell intervju ett år efter deltagandet i gruppen. Vi ska använda oss av en enkel metod som ger oss direkt återkoppling in i verksamheten. Redan nu får vi mycket positiv återkoppling av deltagarna i anhörigskolan. En del återkommer för mer stöd senare, medan merparten hittar andra vägar. Vi har tidigare lämnat ut en brukarenkät vid det sista grupptillfället och det har då framgått att deltagarna i huvudsak varit mycket nöjda med Anhörigskolan. Starkare samarbete och tydligare information Våra tjänster som anhörigkonsulenter ger oss nya möjligheter att samarbeta med andra verksamheter som också möter anhöriga, som exempelvis psykiatrin och friskvården i länet. Vi kan nu också informera tydligt om vår verksamhet. I första hand har vi arbetat fram en broschyr och en fokus på anhöriga nr 19 dec

6 text på vår kommuns webbplats (www.karlstad.se). Där kommer vi också från och med hösten 2010 att ha en gemensam sida med övriga anhörigkonsulenter. Detta för att man som anhörig lätt ska finna information om vår verksamhet. Vi har också börjat informera om vår verksamhet internt och externt. På vår avdelning kommer det också att utses en person som fungerar som anhöriglänk på varje arbetsplats. Den personen kommer vi att erbjuda utbildning och handledning. Vår ambition är att alla inom vår avdelnings olika verksamheter tar på sig anhörigglasögon för att kunna se och hjälpa de anhöriga till stöd. Författare: Lennart Björk, Christine Loiske Björkman och Karin Swensån Retzman Källförteckning Ahlzén, Birgitta (1997). Medberoende, vem jag?, Sober förlag Antonovsky, Aron (2005). Hälsans mysterium, Natur och Kultur Hammarlund, Claes-Otto (2001). Bearbetande samtal, Natur och Kultur Hellsten, Tommy (1998). Flodhästen i vardagsrummet, Verbum förlag Meyers, Robert J & Wolfe, Brenda L (2004). Get your loved one sober, Hazelden Myrbäck, Staffan (1998). Den vingklippta familjen, Sober förlag National Association for Children of Alcoholics ( ), Children of alcoholics: important facts, Rockville Pike: Wegscheider Cruse, Sharon (1989). Another Chance: Hope and Health for the Alcoholic Family, Science and Behavior books Kontakt Om du vill komma i kontakt med artikelförfattarna så går det bra att e-posta dem. Christine Loiske Björkman: Karin Swenzån Retzman: Artiklarna i projektet Fokus på anhöriga är skrivna av utomstående experter. Frågor om sakinnehållet i texterna ställs till respektive författare. 6 fokus på anhöriga nr 19 dec 2010

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

ADDIKTOLOGI. / Samverkangruppen -Korpbergets Behandlingshem/ KURSKATALOG

ADDIKTOLOGI. / Samverkangruppen -Korpbergets Behandlingshem/ KURSKATALOG ADDIKTOLOGI / Samverkangruppen -Korpbergets Behandlingshem/ KURSKATALOG . INNEHÅLLET I FUNKATALOGEN Bakgrund & Inriktning Sid... 2 Addiktologi... 2 Vem kan utbilda sig till ADDIKTOLOG... 2 Hur går utbildningen

Läs mer

Sorgbehandlingsgruppen

Sorgbehandlingsgruppen ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Sorgbehandlingsgruppen ÖREBRO LÄNS LANDSTING Att få hjälp med sin sorg I sitt sorgarbete kan man behöva stöd och hjälp av andra. Församlingspräst, sjukhuspräst

Läs mer

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Att arbeta med barngrupper Länsstyrelsen i Skåne Län Jette

Läs mer

Arbete i partnerskap för att utveckla stöd till anhöriga Borås 13 10 09

Arbete i partnerskap för att utveckla stöd till anhöriga Borås 13 10 09 Arbete i partnerskap för att utveckla stöd till anhöriga Borås 13 10 09 Marianne Hermansson Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Vilka är anhöriga Närmare var femte vuxen vårdar hjälper eller stödjer

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

eller om Sveriges chanser i VM.

eller om Sveriges chanser i VM. Prata om självmordstankar, ångest eller om Sveriges chanser i VM. Vår stödtelefon riktar sig till äldre som mår psykiskt dåligt. Välkommen att ringa när du vill prata om dina problem. Äldretelefonen är

Läs mer

Anhörigstöd Program oktober december 2015

Anhörigstöd Program oktober december 2015 Anhörigstöd Program oktober december 2015 Är du anhörig? Med anhörig menas en person som hjälper eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Behov av stöd kan bero på ålder, psykisk

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Alkohol påverkar alla

Alkohol påverkar alla Alkohol påverkar alla Din utbildning kan förändra liv Missbrukaren är ofta den man minst anar. Det är småbarnsmamman, pensionären, företagsledaren eller bussföraren. Helt normala människor, som har hamnat

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

1.1 Erbjuda individuellt ombudsmannaskap till cirka 12 deltagare (per ombud).

1.1 Erbjuda individuellt ombudsmannaskap till cirka 12 deltagare (per ombud). Stockholms Stadsmission Sociala Verksamhetsområdet Arbetsbeskrivning - Ombud Klaragården/Stadsmissionens Center Huvudarbetsuppgifter Genom ombudsmannaskap möjliggöra att deltagare får stöd, service och

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Spel om pengar ett folkhälsoproblem

Spel om pengar ett folkhälsoproblem Spel om pengar ett folkhälsoproblem Om Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt samhälle som

Läs mer

anhörigstöd Höst 2015

anhörigstöd Höst 2015 anhörigstöd Höst 2015 Stöd från vård- och omsorgsförvaltningen För dig som tar hand om en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Vad är anhörigstöd? Vårdar du en partner

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet

E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet Hälsovetenskapens dag, Lund, april 2014 NÄRSTÅENDE Familj Vänner Kollegor Betydelsefulla andra Börda/belastning

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Rådgivning och stöd i botkyrka

Rådgivning och stöd i botkyrka Rådgivning och stöd i botkyrka En guide sammanställd av socialtjänsten i Botkyrka. Hit kan du vända dig! At www.botkyrka.se, catalogues are available in suomeksi, English, español, ا ل ع ر ب ي ة.. and

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

AVENYMODELLEN. En presentation. 09-11-02 Södra Avenyn

AVENYMODELLEN. En presentation. 09-11-02 Södra Avenyn AVENYMODELLEN En presentation 1 VERKSAMHETSIDÉ Vi står för nytänkande inom psykiatri Det innebär: hög tillgänglighet, respekt för klienten, snabb behandling och snabb rehabilitering. Därför myntade vi

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Hösten 2010 Våren 2011 Tryggvekonceptet i Lidköping Tryggve handlar om att stödja barn och unga till föräldrar med alkoholdrogberoende, ibland benämnda som de glömda barnen. Detta

Läs mer

Psykisk ohälsa en tickande bomb

Psykisk ohälsa en tickande bomb TEMA Psykisk ohälsa ett växande hot? Richard Layard Psykisk ohälsa en tickande bomb Ett jobbcentrum i Bromley, Kent, i augusti 2009. Enligt officiell statistik var arbetslösheten i Storbritannien närmare

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

fokus på anhöriga nr 18 sep 2010

fokus på anhöriga nr 18 sep 2010 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 18 sep 2010 Stöd till anhöriga till personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning tre exempel Detta är den andra artikeln på temat stöd till anhöriga till personer

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Konsthögskolan, Umeå Arbetsmiljö, hälsa och lika villkor Umeå universitet ska vara en arbetsplats som präglas av respekt för och tillit till individen samt vara

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015 Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2015 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, gå på caféer, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Höstprogram 2015 Anhörigcentrum

Höstprogram 2015 Anhörigcentrum Höstprogram 2015 Anhörigcentrum Att hjälpa en älskad eller vän i vardagen ger mycket, men kräver också mycket. Du som hjälper kanske själv behöver stöd ibland för att må bra och kunna fortsätta ge kraft,

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter 1000 Möjligheter Startade som Järfälla Tjejjour 2005 2011 omvandlingen till 1000 Möjligheter klar och vi arbetar nu med alla,

Läs mer

2015-03-24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014

2015-03-24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 2015-03-24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 Antal medlemmar vid årets slut: Vid årets slut hade Attention Sollentuna 353 medlemmar varav 11 st. Var stödmedlemmar. Antal tillkomna medlemmar under året:

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Arbetsträning & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Vägen ut!s arbetsträning är kopplad till företagande och riktiga arbetsuppgifter. Arbetet formar vår vardag välkomnar alla. har medarbetare med egen

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer