fokus på anhöriga nr 19 dec 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fokus på anhöriga nr 19 dec 2010"

Transkript

1 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 19 dec 2010 Anhörigskolan i Karlstad Folkhälsoinstitutet beskriver att gruppen med riskbruk, missbruk och beroendeproblem i Sverige kan vara så stor som personer. Det finns oftast minst fyra till fem anhöriga runt varje person med missbruk eller beroende Med en enkel uträkning skulle då nästan halva Sveriges befolkning ha detta i sin direkta närhet. Med det som utgångspunkt står det klart att anhöriga till personer med missbruk eller beroendeproblem är en stor grupp som behöver bli mycket mer uppmärksammad. Från och med den 1 januari 2010 har vi i Karlstad fem tjänster för anhörigstöd. De två senast tillkomna arbetar med anhöriga till personer som är beroende av alkohol, narkotika eller spel, respektive anhöriga till socialpsykiatrins brukare. Två personer delar på tjänsten som anhörigkonsulent för anhöriga till personer med missbruk och beroende. Vi erbjuder anhöriga enskilda samtal, par- och familjesamtal samt Anhörigskolan, som är en gruppverksamhet. Vår grundidé i arbetet är att den anhörige kommer med sina egna problem, alltså att han eller hon behöver hjälp för egen del. I den här artikeln kommer vi att närmare beskriva Anhörigskolan. Ska vi behandla anhöriga? Det är inte möjligt att inte bli berörd när man lever med någon som utvecklar missbruk eller beroende. Det är en lång och ofta sakta gående process som den anhörige har svårt att bromsa. Som anhörig kan det också vara svårt att upptäcka den gradvisa processen, som påverkar hela familjesystemet. Författarna Hellsten och Ahlzén beskriver detta som den anhöriges anpassning. En flodhäst i vardagsrummet Teologen, terapeuten och författaren Tommy Hellsten beskriver hur man kan tänka att en familj som lever med alkoholism kan sägas leva med fokus på anhöriga nr 19 dec

2 en flodhäst i vardagsrummet. Flodhästen tar upp hela vardagsrummet på grund av både sin storlek och den rädsla den sprider omkring sig. Förnekandet av flodhästens existens gör alltsammans än mer krävande. Familjen utvecklar tre regler: du skall inte tala, du skall inte känna, du skall inte lita på någon. Tigandet gör att flodhästen får vara i fred. Det är viktigt att hålla fasaden uppe och man vet också att barn är mycket lojala mot sina föräldrar trots att de blir illa behandlade. För den anhörige är frågan Vad vill du? den svåraste att besvara. Om ens egna känslor och behov är så långt ifrån en själv att man inte kan nå dem är det inte konstigt om det egna jaget också är det. Detta leder till att man styrs av andras känslor och behov. Sämre hälsa hos anhöriga Man har sett att anhörigas hälsa påverkas av deras livssituation. Vid Borgestadklinikken i Norge har dr Egil Nordlie intervjuat anhöriga och funnit att anhörigas somatiska hälsa i stor utsträckning är påverkad. Bland annat uppgav hela 96 procent sig ha haft betydande smärtor i rygg, nacke, skuldror, armar och ben. Redan 1959 fann Ingvar Nylander i sin doktorsavhandling Children of alcoholic fathers att var tredje kvinna som levde ihop med en alkoholiserad man drabbades av utbrändhet och depression! Författarna Hellsten, Myrbäck och Wegscheider Cruse skriver om hur känslor som inte uttrycks, omvandlas till fysisk ohälsa. Antonovsky beskriver att brist på bemästringsstrategier har direkt samband med människors upplevda hälsa och ohälsa. Denna brist menar vi kan leda till att anhöriga riskerar att utveckla såväl fysisk som psykisk ohälsa allt från magont till ångest, depression och till och med eget beroende. Reaktionerna vid kriser varierar dock från människa till människa. En del reagerar starkt på ett ganska litet trauma medan andra klarar svåra händelser utan någon större reaktion (Hammarlund). En plats för anhöriga Vår verksamhet, Anhörigskolan, täcker in stora delar av det vi har funnit vara viktigt att anhöriga får hjälp med och kunskap om. Vi ser det som Anhörigskolans viktigaste uppgift att bjuda in till en plats där den anhörige får möjlighet att prata om det svåra han eller hon har levt och lever med. Man får som anhörig berätta om sin hemlighet och också känna att man inte är ensam. Den anhörige ges tid att prata till punkt. I Anhörigskolan är det tillåtet att uttrycka starka känslor, som den anhörige måste få uttrycka för att påbörja en förändring av sin livssituation. Många av de anhöriga vi möter i Anhörigskolan lever i kris och har gjort det under en lång tid. När vi möter anhöriga tänker vi utifrån ett folkhälsoperspektiv. Vi ser att det är till gagn både för den beroende och för den anhörige att särskild uppmärksamhet riktas mot den anhörige. Om vi betraktar den anhörige som en resurs i vårt arbete i stället för en belastning finner vi att vi har större och bättre möjligheter till att hjälpa den beroende, genom att den 2 fokus på anhöriga nr 19 dec 2010

3 anhörige tydligare kan uttrycka sina behov och gränser. Chanserna ökar då för att den beroende söker hjälp för egen del. Vi anser inte att vi har råd, varken humant eller ekonomiskt, att inte erbjuda anhöriga stöd. Anhörigstödets utveckling och verksamhet Anhörigstödet vänder sig till alla medborgare i Karlstads kommun som har fyllt 16 år och som själva identifierar sig som anhöriga till en person med missbruks- eller beroendeproblematik. Det kan vara en maka eller make, förälder, barn, syskon, granne och så vidare. Det varierar på vilket sätt de anhöriga känner till anhörigstödet. De kanske känner någon som gått Anhörigskolan eller har fått information genom våra samarbetspartners. I Karlstad har vi haft förmånen att ha medarbetare som har arbetat med och ansvarat för anhörigstödet vid ett behandlingshem under nästan hela 1990-talet och sedan tagit med den kunskapen in i arbetet inom Alkoholoch narkotikaavdelningens öppenvård. I början av 2000-talet kom dessutom kommunens eget tolvstegsprogram i gång vilket gjorde det viktigt att vi även utvecklade ett anhörigstöd. Under 2000-talets början prövade vi en modell med anhörigcafé utan någon större framgång. Det var svårt att hitta fram till gruppen anhöriga och kunna arbeta med gruppverksamhet. Det var enskilda par som kom till de olika cafékvällarna. Anhörigskolan Mot den bakgrunden blev det viktigt att komma i gång med gruppverksamhet. Stockholms läns landsting fick stå som modell där man hade en verksamhet under namnet Anhörigskolan. Vi har utvecklat modellen vidare och har nu haft sjutton grupper i Anhörigskolan. I genomsnitt har vi haft sex deltagare och träffats under åtta veckor, en dag i veckan mellan klockan och De olika träffarna har haft teman som har styrts dels utifrån behovet i gruppen, dels utifrån den erfarenhet vi har. Under tidens gång har struktur och innehåll modifierats. Första grupptillfället hälsar vi alla välkomna och presenterar oss för gruppen. Vi informerar om vår sekretess och anmälningsskyldighet. Vi är noga med att poängtera att alla i gruppen själva avgör hur mycket eller lite de vill dela med sig av. Vi ritar familjeträd. Det ger alla en möjlighet att få kunskap om och känna igen sig i gruppdeltagarnas erfarenheter. Vi som ledare får då också möjlighet att lära känna deltagarna i deras sammanhang. Vi tycker att det är nödvändigt att se beroendeproblematiken i ett familjeperspektiv där alla delar beaktas. När vi ritar familjeträd kan vi exempelvis uppmärksamma barn som behöver stöd. Ofta innebär bilden av familjen nya tankar. Det är inte varje dag man ser sin familj på ett blädderblock. Andra grupptillfället pratar vi om beroendeutveckling. Vi går bland annat igenom diagnoserna missbruk och beroende, Jellinekkurvan och belöningssystemet. Vi tänker att detta kan avlasta den anhörige från skuld- och skamkänslor. fokus på anhöriga nr 19 dec

4 Tredje tillfället pratar vi om familjens anpassningsprocess och barnens situation och roller. Vi tar även upp olika faser i familjen och familjens sätt att (över)leva missbruk och beroende. Fjärde tillfället pratar vi om den anhöriges anpassningsprocess, tittar på Jellineks anhörigkurva och talar om gränssättning och kontrollbehov. Femte till sjunde tillfället handlar om det individuella förändringsarbetets process och vi går igenom Proschaska DiClimentes beslutshjul för förändring. Vi pratar också om den anhöriges hälsa och provar på mindfulness. Vid det åttonde och avslutande tillfället summerar vi det vi har gjort och gör en grupputvärdering. Vid varje tillfälle samlas vi i bekväma stolar i en ring med ett levande ljus i mitten. Ljuset är en symbol för att allt som sägs i rummet brinner upp, det vill säga inte lämnar rummet. Varje grupptillfälle inleds med en runda bland deltagarna om hur det har varit sedan förra gången och var de befinner sig. Efter detta presenterar vi dagens tema och pratar om fakta kring det. Mitt i har vi en fikastund där vi får chans att bekanta oss med varandra under friare former. I slutet av varje grupptillfälle tar vi en samtalsrunda till, där vårt mål är att stimulera varje deltagares inre process och tankar. Vi är vid varje tillfälle två gruppledare vilket är mycket viktigt för att kunna hålla fokus på varje deltagare. Det är också av stor vikt för gruppledarutvecklingen och möjligheterna att ge varandra återkoppling efter varje tillfälle. Ibland möter vi också mycket svåra livsöden och livssituationer som det kan vara skönt att dela med varandra. Vi har lagt märke till att den anhörige i regel är mycket fokuserad på personen med beroendeproblemet de första två gångerna, men att det runt tillfälle tre vänder och alltmer börjar handla om den egna inre processen, de egna behoven och drömmarna. Alla har rätt till ett gott liv och vi ser det som alldeles självklart att erbjuda de anhöriga ett utrymme för att få möjlighet till en förbättrad livssituation. Enskilda samtal Anhöriga som söker kontakt med vår verksamhet uttrycker ofta ett behov av att få komma ensamma och prata. Vår målsättning är att anhöriga ska få träffa oss inom fjorton dagar, då de anhörigas motivation till att söka hjälp snabbt minskar om situationen kring beroendet ändras. Den anhörige upplever kanske då inte längre att han eller hon är i behov av stöd. Första samtalet är viktigt som en bekräftelse på att de har kommit rätt. Vi lyssnar och bekräftar den anhörige som får en möjlighet att berätta om sin svåra situation. Anhöriga som har deltagit i Anhörigskolan kan ibland välja att fortsätta i enskilda samtal, ibland på eget initiativ och ibland på vår rekommendation. 4 fokus på anhöriga nr 19 dec 2010

5 Par- och familjesamtal Familjesamtalet är ett bra sätt att hjälpa anhöriga. Samtalen kan ske i olika konstellationer, som par, tillsammans med föräldrar eller barn och så vidare. Familjens behov avgör innehållet i samtalen och hur samtalen sker. Genom att sitta ner tillsammans med en anhörigkonsulent kan det svåra bli talbart och man kan hitta nya sätt att leva ett bättre liv tillsammans. Utgångspunkten är att lösningen finns hos familjen och det gäller att tillsammans hitta den. Vad vill vi göra i framtiden? Vi vill fortsättningsvis behålla den verksamhet vi har och erbjuda två grupper per termin i Anhörigskolan. Då vi vill vidareutveckla vår kompetens och vårt arbete som förändrings- och gruppledare är handledning viktigt. Vi är utbildade i familjeterapi, kognitiv terapi och har lång erfarenhet som socialarbetare. Sedan januari 2010 har vi ett samarbete med en handledare som har familjeterapeutisk inriktning, vilket ger oss stora möjligheter. CRAFT en kognitiv stödmetod Vi har kommit att intressera oss för en kognitiv metod som kallas CRAFT, Community Reinforcement and Family Training. CRAFT är en samtalsserie på tolv träffar som hjälper den anhörige att hitta alternativa lösningar. Det kan leda till att ett destruktivt familjesystem blir till ett konstruktivt familjesystem. I flera studier av anhöriga som gått i CRAFT- samtal har forskare kunnat se att procent av de med beroendeproblematik har sökt hjälp inom en tvåårsperiod (Meyers & Wolfe, 2004). Tyvärr finns CRAFT- manualen inte översatt till svenska än och utbildningen ges ännu inte i Sverige, men vi håller kontakt med författarna kring detta. Viktigt med återkoppling Under våren har vi gjort en utvärderingsplan som bygger på en idé om en gruppintervju vid det sista tillfället vi träffar gruppen och även en individuell intervju ett år efter deltagandet i gruppen. Vi ska använda oss av en enkel metod som ger oss direkt återkoppling in i verksamheten. Redan nu får vi mycket positiv återkoppling av deltagarna i anhörigskolan. En del återkommer för mer stöd senare, medan merparten hittar andra vägar. Vi har tidigare lämnat ut en brukarenkät vid det sista grupptillfället och det har då framgått att deltagarna i huvudsak varit mycket nöjda med Anhörigskolan. Starkare samarbete och tydligare information Våra tjänster som anhörigkonsulenter ger oss nya möjligheter att samarbeta med andra verksamheter som också möter anhöriga, som exempelvis psykiatrin och friskvården i länet. Vi kan nu också informera tydligt om vår verksamhet. I första hand har vi arbetat fram en broschyr och en fokus på anhöriga nr 19 dec

6 text på vår kommuns webbplats (www.karlstad.se). Där kommer vi också från och med hösten 2010 att ha en gemensam sida med övriga anhörigkonsulenter. Detta för att man som anhörig lätt ska finna information om vår verksamhet. Vi har också börjat informera om vår verksamhet internt och externt. På vår avdelning kommer det också att utses en person som fungerar som anhöriglänk på varje arbetsplats. Den personen kommer vi att erbjuda utbildning och handledning. Vår ambition är att alla inom vår avdelnings olika verksamheter tar på sig anhörigglasögon för att kunna se och hjälpa de anhöriga till stöd. Författare: Lennart Björk, Christine Loiske Björkman och Karin Swensån Retzman Källförteckning Ahlzén, Birgitta (1997). Medberoende, vem jag?, Sober förlag Antonovsky, Aron (2005). Hälsans mysterium, Natur och Kultur Hammarlund, Claes-Otto (2001). Bearbetande samtal, Natur och Kultur Hellsten, Tommy (1998). Flodhästen i vardagsrummet, Verbum förlag Meyers, Robert J & Wolfe, Brenda L (2004). Get your loved one sober, Hazelden Myrbäck, Staffan (1998). Den vingklippta familjen, Sober förlag National Association for Children of Alcoholics ( ), Children of alcoholics: important facts, Rockville Pike: Wegscheider Cruse, Sharon (1989). Another Chance: Hope and Health for the Alcoholic Family, Science and Behavior books Kontakt Om du vill komma i kontakt med artikelförfattarna så går det bra att e-posta dem. Christine Loiske Björkman: Karin Swenzån Retzman: Artiklarna i projektet Fokus på anhöriga är skrivna av utomstående experter. Frågor om sakinnehållet i texterna ställs till respektive författare. 6 fokus på anhöriga nr 19 dec 2010

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA. DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA. Är det jobbigt hemma? Ibland kan det kännas som att du är helt ensam i världen. Som att ingen varken vill eller kan förstå. Dina föräldrar kanske

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Efter djävulsdansen 2.0 Stöd för anhöriga till personer med missbruksproblem både barn och vuxna

Efter djävulsdansen 2.0 Stöd för anhöriga till personer med missbruksproblem både barn och vuxna INBJUDAN KOMPETENSMÄSSA Efter djävulsdansen 2.0 Stöd för anhöriga till personer med missbruksproblem både barn och vuxna Anhöriga till personer med missbruksproblem är personer som inte sällan själva utvecklar

Läs mer

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-12-28 SDN 2011-01-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Slutrapport Gröna Linjen,

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem

Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem Erfarenheter från pilotgrupp 2013-2014 Agneta Bergsten och Christina Wall agneta.bergsten@socialresurs.goteborg.se christina.wall@socialresurs.goteborg.se

Läs mer

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag.

Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag. Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag. Anhörig kallar vi dig som vårdar. Du behöver inte vara släkt eller bo tillsammans

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Att arbeta med barngrupper Länsstyrelsen i Skåne Län Jette

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Trappan i Uppsala kommun Kontaktuppgifter Besöksadress: Von Bahrs väg 3 A Telefon: 018-727 15 80 Fax: 018-727 17 28 Verksamhetschef, telefon: Birgitta Wikner tel. 018-727 7603 E-post:

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

Sorgbehandlingsgruppen

Sorgbehandlingsgruppen ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Sorgbehandlingsgruppen ÖREBRO LÄNS LANDSTING Att få hjälp med sin sorg I sitt sorgarbete kan man behöva stöd och hjälp av andra. Församlingspräst, sjukhuspräst

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Arbete i partnerskap för att utveckla stöd till anhöriga Borås 13 10 09

Arbete i partnerskap för att utveckla stöd till anhöriga Borås 13 10 09 Arbete i partnerskap för att utveckla stöd till anhöriga Borås 13 10 09 Marianne Hermansson Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Vilka är anhöriga Närmare var femte vuxen vårdar hjälper eller stödjer

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 1 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 1 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna: Ett nytt verktyg inom missbruksvården? Människor

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 NÄTVERK FÖR ANHÖRIGA Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 taby.se/anhorigstod NÄTVERK HÖSTEN FÖR ANHÖRIGA 2015 Mötesplatser för anhöriga Täby kommun ordnar mötesplatser där du som anhörig får

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20140602. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20140602. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20140602 www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Session Sorg Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Inger Benkel, socionom, Med Dr Palliativt Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Christina

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Hösten 2010 Våren 2011 Tryggvekonceptet i Lidköping Tryggve handlar om att stödja barn och unga till föräldrar med alkoholdrogberoende, ibland benämnda som de glömda barnen. Detta

Läs mer

Anhörigstöd för anhöriga till personer med missbruksproblem Om professionsperspektiv på anhörigstöd

Anhörigstöd för anhöriga till personer med missbruksproblem Om professionsperspektiv på anhörigstöd Caroline Lund Socionomprogrammet med inriktning mot etik och livsåskådning 210 hp Vetenskapsteori och vetenskapliga metoder med examensarbete, 20 hp, SEL 62, 2012 Handledare: Anne-Lie Vainik Examinator:

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

Samverkansprojekt i Husie. Cecilia Ljung Ulrika Lindström

Samverkansprojekt i Husie. Cecilia Ljung Ulrika Lindström CAP-i-skolan Samverkansprojekt i Husie Cecilia Ljung Ulrika Lindström CAP (Children Are People) Ett pedagogiskt stöd- och utbildningsprogram för r barn och ungdomar till föräldrar f med känslomässig ssig

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

ADDIKTOLOGI. / Samverkangruppen -Korpbergets Behandlingshem/ KURSKATALOG

ADDIKTOLOGI. / Samverkangruppen -Korpbergets Behandlingshem/ KURSKATALOG ADDIKTOLOGI / Samverkangruppen -Korpbergets Behandlingshem/ KURSKATALOG . INNEHÅLLET I FUNKATALOGEN Bakgrund & Inriktning Sid... 2 Addiktologi... 2 Vem kan utbilda sig till ADDIKTOLOG... 2 Hur går utbildningen

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Anhörigstöd Program oktober december 2015

Anhörigstöd Program oktober december 2015 Anhörigstöd Program oktober december 2015 Är du anhörig? Med anhörig menas en person som hjälper eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Behov av stöd kan bero på ålder, psykisk

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Till dig som söker stöd och råd för missbruk av alkohol och andra droger

Till dig som söker stöd och råd för missbruk av alkohol och andra droger Till dig som söker stöd och råd för missbruk av alkohol och andra droger Individ- och familjeomsorgens vuxenavdelning På vuxenavdelningen missbruk arbetar socialsekreterare, öppenvårdssamordnare, behandlingsassistent

Läs mer

Single session. Konferens. Att göra det enda samtalet så effektivt som möjligt. Make the best out of one session

Single session. Konferens. Att göra det enda samtalet så effektivt som möjligt. Make the best out of one session Single session Att göra det enda samtalet så effektivt som möjligt Make the best out of one session Konferens Malmö 4-5 september 2013 Single session Att göra det enda samtalet så effektivt som möjligt

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem

Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem Stödgrupp för anhöriga till personer med drogproblem Erfarenheter från pilotgrupp 2013-2014 Agneta Bergsten och Christina Wall agneta.bergsten@socialresurs.goteborg.se christina.wall@socialresurs.goteborg.se

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

eller om Sveriges chanser i VM.

eller om Sveriges chanser i VM. Prata om självmordstankar, ångest eller om Sveriges chanser i VM. Vår stödtelefon riktar sig till äldre som mår psykiskt dåligt. Välkommen att ringa när du vill prata om dina problem. Äldretelefonen är

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015 Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2015 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, gå på caféer, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt

Läs mer

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Stockholm Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk hälsa

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke FöräldraStegen 1. Är du kvinna eller man? kvinna man. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke 3. Hur gammalt är barnet?.år 4. Vilka STEG har du deltagit

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:

Läs mer

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet

Läs mer

1. MÅLSÄTTNING MED HANDLINGSPLANEN

1. MÅLSÄTTNING MED HANDLINGSPLANEN KRISPLAN 2011/2012 1. MÅLSÄTTNING MED HANDLINGSPLANEN Planen syftar till att hjälpa barn och personal i krishantering Att få vara ett redskap till att ge uttryck för sina känslor och tankar Att sätta av

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

1.1 Erbjuda individuellt ombudsmannaskap till cirka 12 deltagare (per ombud).

1.1 Erbjuda individuellt ombudsmannaskap till cirka 12 deltagare (per ombud). Stockholms Stadsmission Sociala Verksamhetsområdet Arbetsbeskrivning - Ombud Klaragården/Stadsmissionens Center Huvudarbetsuppgifter Genom ombudsmannaskap möjliggöra att deltagare får stöd, service och

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Arbete i partnerskap för att öka vårdkvaliteten för äldre och deras anhöriga

Arbete i partnerskap för att öka vårdkvaliteten för äldre och deras anhöriga Arbete i partnerskap för att öka vårdkvaliteten för äldre och deras anhöriga Sigtuna 130322 Lennart Magnusson Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Uppdrag skapa nationell överblick inom anhörigområdet

Läs mer

Svenhammeds journaler

Svenhammeds journaler Svenhammeds journaler För- och efterarbete för skolpersonal med dramapedagogiska metoder - att använda i skolan Att se en teaterpjäs är en konstnärlig upplevelse som talar för sig själv och kan lämnas

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Chefer och psykisk ohälsa

Chefer och psykisk ohälsa Chefer och psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Bakgrund Regeringen har uppdragit till Handisam att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015 Annika Almqvist och Per Åsbrink FoU Välfärd Arbetsrapport 2016:3 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2015 Annika Almqvist och Per Åsbrink

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖPPET HUS PÅ ÖPPENVÅRDSHUSET GUSTAV

PROGRAM FÖR ÖPPET HUS PÅ ÖPPENVÅRDSHUSET GUSTAV PROGRAM FÖR ÖPPET HUS PÅ ÖPPENVÅRDSHUSET GUSTAV Upprättad Datum:150917 Förvaltning:Sociala Reursförvaltningen Enhet:Öppenvårdshuset Gustav 08.30 09.30 CAFEDELEN INLEDNING PANEL GRUNDLÄGGANDE TEORIER 09.30

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén

Läs mer