Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund 4 God hälsa i lanstingsplan Barn och ungdom Vuxna 16 16

Transkript

1 Hälsobokslut

2 Innehåll Sammanfattning Bakgrund God hälsa i lanstingsplan Handlingsplaner för landstingets verksamheter Sveriges bästa självskattade hälsa? Barn och ungdom Barnens miljö Trygg ekonomisk uppväxt Självupplevd hälsa Fysisk aktivitet Övervikt Tobaksbruk Tobaksbruk bland gravida Tobaksbruk i hemmet Tobaksbruk bland skolelever Tobaksfri Duo Alkohol Sexuell hälsa och oönskade graviditeter Klamydia Oönskade graviditeter Tandhälsa bland barn och unga Vuxna Delaktighet och inflytande Ekonomisk och social trygghet Inskrivna vid försäkringskassan Inskrivna vid arbetsförmedlingen Livslängd och dödsorsaker Kroppslig hälsa Psykisk hälsa Tandhälsa Levnadsvanor Äldre Vård Kultur Hälsotillstånd Psykisk hälsa Skador Vikt Folkhälsans fördelning Nationella minoriteter Andra grupper i samhället Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Referenslitteratur

3 Sammanfattning Landstingsplanens mål för och resultat kommenteras i denna sammanfattning: Självskattad hälsa bland vuxna - bäst i Sverige år 2020 I jämförelse med övriga landet ligger norrbottniska kvinnors (18-80 år) självskattade hälsa idag bland de mittersta värdena. Samtidigt är Norrbotten det län där männen skattar sin hälsa sämst. Marginalerna är inte stora och idag bedöms det som fullt möjligt att uppnå målet. Självskattad hälsa bland ungdomar Pojkarna är nära målet för år 2010: att 95 procent av eleverna i gymnasiets första årskurs ska må bra. Flickornas själskattade hälsa ligger med 87 procent något längre från målet. Förbättringar mellan de årliga hälsoboksluten Hälsobokslut har upprättats de två senaste åren. Det är svårt att finna säkra skillnader på så kort tid, men det finns tecken på en positiv utveckling. Exempel på det är att alkoholkonsumtionen bland grundskolans elever har minskat under 2000-talet, ökningen av andelen 4-åringar med fetma kan ha klingat av samt att den ökning av klamydia som pågått sedan 1990-talets slut har stannat upp. Metoder tillämpas för att stimulera och ta tillvara patientens kraft och initiativ i arbetet för sin egen hälsa Hälsoorienterade metoder har ökat inom landstingets verksamheter de tre senaste åren. Stödåtgärder för att främja det hälsofrämjande perspektivet pågår fortlöpande. De handlingsplaner för barn och äldre, som antogs under 2009, med mål och strategier för hälsofrämjande arbete är ett starkt bidragande verktyg i landstingets folkhälsoarbete. Minskning av tobaksbruk bland barn och unga och rökfri miljö Målet är att barnen i Norrbotten ska få en tobaksfri start i livet. Rökning bland blivande mödrar och bland spädbarnsföräldrar har minskat under de senaste åren, mest bland mödrar. Senaste uppgiften, bland barn födda 2007 i Norrbotten och vid 8 månaders ålder hade knappt 13 procent någon rökare i hemmet. Ett annat mål är att halvera andelen 15-åringar som röker eller snusar. De senaste uppgifterna visar en minskning av snusning men antyder en uppgång av andelen som röker. År 2008/2009 rökte 15 procent av flickorna och 12 procent av pojkarna någon gång per vecka. Övervikt före skolåldern och bland vuxna Landstingsplanen har som mål att halvera förekomsten av övervikt bland länets 4-åringar till år 2010 och att länet om åtta år har den lägsta andelen av överviktiga/feta vuxna i landet. De data som finns tillgängliga visar att utveckling i denna riktning inte är tillräcklig idag. Minskning av antalet fall av klamydia Målsättningen att antalet nya fall av klamydia varje år ska vara färre än 20 fall per 1000 invånare uppfylls när det gäller män och kvinnor över 25 år. Hittills har antalet klamydiafall bland kvinnor i åldrarna år och män i åldersgruppen år inte kommit ned i samma nivå. 2

4 Minskning av andelen ungdomar med riskabla alkoholvanor Det finns positiva tecken på att färre ungdomar i grundskolans avgångsklasser intensivkonsumerar alkohol varje månad. Samtidigt finns det tecken på - såväl nationellt som inom länet - att ett ökande antal ungdomar kommer till vården på grund av alkoholförgiftning. Nästa mätning av ungdomars riskabla alkoholvanor görs år Fallskador bland äldre Målet är att fallskador bland personer 80 år eller äldre ska reduceras så att minst sju kommuner i länet återfinns bland de kommunerna i landet som har minst antal fallskador som leder till sjukhusvård. Utifrån tillgängliga uppgifter om dödligheten, inneliggande sjukhusvård av höftfrakturer eller annan skada på grund av fallolycka har det inte skett någon nämnbar positiv utveckling bland äldre i Norrbotten under den senaste tioårsperioden. 3

5 Utgångspunkter för landstingets folkhälsoarbete är: 1) Det nationella folkhälsomålet med att Bakgrund främja en positiv och jämlik hälsoutveckling i länet bedriva en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och utgå från de bestämningsfaktorer som har en klar påverkan på hälsan. 2) Den folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten som antagits av länets kommuner och landstinget. Målen för god hälsa i landstingsplanen relaterar till hälsan bland norrbottningarna. Dessa mål ligger i sin tur till grund för hur landstinget i sina verksamheter ska arbeta för en bättre eller bestående hälsa hos patienter/anhöriga som uppsöker vården men också för en god folkhälsa genom samverkan kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser med andra aktörer i samhället. En stor del av arbetet består i att förverkliga länets folkhälsopolitiska strategi det vill säga: stödja barns och ungdomars positiva utveckling bidra till ekonomisk och social trygghet och hälsosamma miljöer bidra till att äldre har ett aktivt och tryggt liv. Landstingsplanens mål är att: God hälsa i landstingsplan Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Norrbottningen ska må bra och leva ett långt liv. Individen ska ha kunskap om vad som påverkar hälsan och ta ett aktivt ansvar för att behålla eller förbättra sin hälsa. I landstingsplanen prioriteras nedanstående områden i arbetet med att förverkliga den folkhälsopolitiska strategin: Barn och ungdom: psykisk hälsa, övervikt och fetma, tobaksbruk, alkohol narkotika och dopning, sexuellt överförbar infektioner (särskilt klamydia), aborter och kulturens bidrag till god livskvalitet. Vuxna: Övervikt och fetma, tobaksbruk och kulturens bidrag till god livskvalitet. Äldre: Övervikt och fetma, fallskador och kulturens bidrag till god livskvalitet. Handlingsplaner för landstingets verksamheter Under år 2009 har styrgrupp Folkhälsa inom Norrbottens läns landsting antagit handlingsplaner för äldre samt barn och ungdomar med mål och strategier för landstingets verksamheter. 4

6 Sveriges bästa självskattade hälsa? Ett övergripande mål i landstingsplanen är att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa år Att mäta befolkningens hälsa genom frågor om självskattad hälsa har visat sig vara ett bra mått på individens välbefinnande och som mått på folkhälsan mellan olika befolkningsgrupper. Studier har visat att personer som anger en god självskattad hälsa lever längre än personer som anger dålig hälsa. Sett i ett länsgenomsnitt för Norrbotten av den vuxna befolkningen (16 84 år) ligger kvinnorna i mitten och männen bland de lägsta i rankningslistan bland alla län/regioner i Sverige. Den självskattade hälsan varierar bland länets kommuner (figur 1). Det är små marginaler mellan länen/regionerna att det det tycks vara fullt möjligt för Norrbotten att närma sig målet (tabell 1). Det gäller då att arbeta för alla grupper; barn, vuxna och äldre; men också med vägledning av hur sjuklighet och bestämningsfaktorer för hälsa fördelas inom länet och mellan olika grupper i samhället. Tabell 1. Självskattad hälsa, åren Norrbotten i förhållande till övriga landsting/regioner. Avser åldrarna år. Procent Andel med god självskattad hälsa Lägsta respektive högsta värdet i landet. Kvinnor 66,6 65,0 68,1 Män 71,6 70,0 73,3 Källa: SKL, Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Position:

7 Barn och ungdom Landstingets målsättning är att stödja barns och ungdomars positiva hälsoutveckling stärka självkänsla, självtillit och känsla av sammanhang samt ge grunder för hälsosamma levnadsvanor. Särskild hänsyn ska ägnas den psykiska hälsan och utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor (Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten). Barnens miljö Skolverkets undersökningar visar att barnen trivs allt bättre i skolan. Forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan har mindre risk att utveckla olika typer av problem eller drogmissbruk. Det finns också samband mellan trivsel i skolan och psykisk hälsa. De undersökningar som gjorts i Norrbotten senast under läsåret 2008/2009 visar också på att de flesta elever trivs i skolan (tabell 2). I gymnasiets första årskurs ansåg hela nio av tio elever att de trivdes bra i skolan. Enkäten om drogvanor, där elever i grundskolans avgångsklasser svarade anonymt, visar att åtta av tio trivdes mycket eller ganska bra i skolan. Tabell 2. Andel elever i Norrbotten under läsåret 2008/2009 som angett att de trivs mycket eller ganska bra i skolan. Procent. Flickor Pojkar Årskurs 4 X Årskurs 7 X Årskurs 9 * Gymnasiet årskurs 1 X X = Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 * = Skolelevers drogvanor år 2009 När det gäller resultat av skolarbete finns länets ungdomar bland de län i landet som har flest elever från grundskolan med behörighet till gymnasium år Detta varierar mellan kommunerna inom länet och mellan pojkar och flickor (tabell 3). Behörighet till gymnasieskolan kräver minst betyget godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Tabell 3. Andel elever från grundskolan läsåret 2007/2008 med behörighet till gymnasium Länets kommuner i jämförelse med andra kommuner i landet. Procent Pojkar Flickor Pojkar Flickor Arjeplog 100,0 85,7 Kiruna 80,8 91,7 Arvidsjaur 88,2 93,9 Luleå 88,7 90,4 Boden 88,9 87,2 Pajala 93,1 100,0 Gällivare 87,5 91,5 Piteå 93,0 95,9 Haparanda 97,0 93,0 Älvsbyn 83,6 96,6 Jokkmokk 91,7 97,3 Överkalix 100,0 96,6 Kalix 81,6 84,8 Övertorneå 87,1 97,2 25 procent bästa kommunerna mittenvärden 25 procent sämsta värdena Källa: SKL, Öppna jämförelser grundskolan 2009 Stress över skolarbetet är ett större problem bland äldre än bland yngre elever. Flickorna är mer påverkade av skolstress än pojkarna. I gymnasiet är nästan var tredje flicka ofta eller alltid stressad över skolarbetet, vilket är dubbelt så vanligt som bland pojkarna. Under de tre sista läsåren visar hälsosamtalen ingen förändring vad avser gymnasiets elever men att andelen stressade flickor i årskurs sju ökar. 6

8 Trygg ekonomisk uppväxt Under 2000-talet fram till och med år 2007 har andelen barn som levde i ekonomiskt utsatta hushåll i Norrbotten legat på en nivå mellan 8-9 procent. Detta så kallade barnfattigdomsindex, som konstruerats inom Rädda Barnen, ligger lägre i Norrbotten än riket i genomsnitt (figur 2). Det är främst hushåll med ensamstående föräldrar som har det ekonomiskt kärvt. År 2007 hade var tredje familj med ensamstående förälder och hemmavarande barn låg inkomst mot högst en av tio bland andra familjer med hemmavarande barn i Norrbotten (32 respektive 7 procent). Självupplevd hälsa Barns intellektuella, sociala och emotionella kompetenser utvecklas i samspel med andra människor. Det är därför positivt att skolsköterskornas hälsosamtal visar att nästan samtliga skolelever (nio av tio elever) i Norrbotten säger sig ha någon vuxen att prata med om det som känns viktigt. Hälsosamtalen visar också att de allra flesta barn mår bra. Trots detta är landstingets målsättning, om att 95 procent av skoleleverna i gymnasiets första år ska må bra, inte uppnådd. Detta gäller särskilt flickorna där 86 procent tycker sig må bra, att jämföra med att 94 procent av de jämnåriga pojkarna tycker att de mår bra. De tre senaste åren har ingen märkbar förändring skett om hur eleverna rapporterar sig må. Indikatorn att känna sig nedstämd är ett mått som används för att mäta psykisk hälsa. Symtom på psykisk ohälsa - att känna sig ledsen eller nedstämd - börjar visa sig mer märkbar under grundskolans tre sista år. Flickorna i dessa åldrar känner sig mer ofta nedstämda och ledsna än pojkarna (figur 3). I gymnasiets första årskurs uppger 14 procent av flickorna och 2 procent av pojkarna i länet att de ofta känner sig nedstämda eller ledsna. Detta ska jämföras med 5 procent bland flickorna och 1 procent bland pojkarna i årskurs 7. Det finns skillnader inom länet (figur 4). Det finns också tecken på att skillnaderna mellan pojkar och flickor ökat under de tre år som skolsköterskornas hälsosamtal dokumenterats. Landstingets nya mål i handlingsplan för barn och ungdomar är att andelen ledsna och nedstämda i gymnasiets första årskurs ska understiga tre procent år

9 Genom den första nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa, som gjordes under hösten 2009, finns möjlighet att se hur barnen i Norrbotten mår i jämförelse med barn i övriga landet. Undersökningen presenteras nedan för indikatorer på psykisk hälsa där varje indikator bygger på flera enskilda frågor. Det rör sig om psykosomatiska besvär (huvudvärk, magont), nedstämdhet, koncentrationssvårigheter eller bristande välbefinnande. Undersökningen gjordes bland elever i årskurs sex och nio och nedan presenteras resultatet för grundskolans avgångsklass för länets kommuner. Resultaten för länet visar att länets kommuner till stor del hamnar bland de 75 procent med bästa värdet på de olika indikatorerna (tabell 4). Tabell 4. Indikatorer på psykisk hälsa bland elever i grundskolans årskurs nio, år Norrbottens kommuner i jämförelse med alla kommuner i Sverige. Psykosomatiska besvär Nedstämdhet Koncentrationssvårheter Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Övertorneå Källa: FHI, Nat kartläggning av psykiska hälsa barn och ungdom, år 2009 Bristande välbefinnande 25 procent bästa kommunerna; mittenvärden 25 procent sämsta värdena Befolkningsenkäten 2006 visade att de unga kvinnorna i Norrbotten har betydligt mer symtom på psykisk ohälsa i form av nedsatt välbefinnande, stress och oro än jämnåriga män (figur 5). Nästan var tredje ung kvinna bedömdes ha nedsatt välbefinnande och var femte kände sig ofta stressad. 8

10 Fysisk aktivitet Vid 2006 års befolkningsenkät uppgav hälften av de norrbottniska ungdomarna år att de var fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag. Sju av tio av dem var fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, den lägsta nivå som anses ge individen en hälsovinst. Detta var lika stor andel som genomsnittet för jämnåriga i riket. Övervikt Övervikt/fetma och dess följdtillstånd grundläggs i stor utsträckning tidigt. Föräldrars vanor, fostrets miljö och barnets förhållanden under de första levnadsåren har stor betydelse. Barn med fetma har en ökad risk att med tiden utveckla ortopediska problem och hjärt- och kärlsjukdomar samt att dö i förtid. Cirka 80 procent av de barn som var överviktiga i 6 7-årsåldern är fortfarande överviktiga i de sena tonåren. Data, insamlade inom landstingets barnhälsovård under tre år, visar inga större förändringar av 4-åringars vikt och kroppslängd. En smärre minskning av andelen barn med fetma kan skönjas men minskningen är inte statistiskt säkerställt. Det är dock i linje med andra rapporter som kommit under senare tid, att ökningen av övervikt och fetma kan ha stannat upp bland svenska barn, och kan till och med ha börjat minska. Minskningen av övervikt/fetma bland länets 4-åringar går inte tillräckligt snabbt i önskvärd riktning - en halvering av andelen barn med övervikt/-fetma till år 2012 (tabell 5). Utifrån år 2008 ligger pojkarna närmare landstingets mål för barn och ungdomar om att högst 10 procent av 4-åringar ska vara övervikta eller feta, år Före skolåldern är andelen överviktiga eller feta högre bland flickorna än pojkarna (figur 6). I skolålder är det tvärtom, pojkarna har den högre andelen och skillnaden mellan pojkar och flickor blir större ju äldre elevgruppen blir. Tabell 5. Andel med övervikt eller fetma bland 4-åringar i Norrbotten, åren 2006, 2007 och Procent. Övervikt Fetma Flickor Pojkar Flickor Pojkar ,0 10,6 4,7 2, ,0 10,2 4,0 2, ,2 10,3 3,5 1,9 När det gäller förekomst av övervikt bland de äldre barnen eller ungdomarna finns inget uttalat mål i landstingsplanen år 2009 eller handlingsplanen för barn och ungdomar. Skolsköterskornas hälsosamtal de två senaste åren visar antydan på att ökningen av andelen med övervikt bland länets skolelever kan ha brutits. 17 procent av flickorna och 29 procent av pojkarna i gymnasiet första årskurs i Norrbotten var överviktiga/feta läsåret 2008/09 (figur 7). Övervikt eller fetma är inte lika vanligt bland eleverna i Luleå kommun som bland eleverna i andra delar av länet (figur 8). 9

11 Skolsköterskornas hälsosamtal visar på ett mönster - att elever med övervikt/fetma var mer inaktiva på fritiden och tillbringade längre tid vid TV eller datorn än normalviktiga. Läskkonsumtionen bland eleverna för läsåret 2008/2009 hade minskat jämfört med tidigare år. Läskdrickandet var också högre bland inaktiva överviktiga elever än bland inaktiva normalviktiga. Tobaksbruk Tobaksbruk bland gravida Förekomsten av rökning under tidig graviditet i Norrbotten har halverats under de senaste tio åren. År 2008 fanns Norrbotten bland de fem län/regioner som hade lägst andel rökare (6,2 procent) i denna grupp men med stora skillnader inom länet (figur 9). Arjeplog hade år 2008 under fem års tid inte rapporterat någon rökare vid inskrivningen till mödrahälsovården. Under samma tidsperiod har kommunerna i östra Norrbotten funnits bland de fem kommunerna i landet med flest rökare i denna grupp. Att andelen rökare i ett senare skede av graviditeten är mindre än i tidig graviditet tyder på att de som röker i början av graviditeten försöker sluta (figur 10). Primärvården har som mål för utgången av 2009 att minst 93 procent, och vid utgången av detta år minst 95 procent, av de gravida ska vara tobaksfria. Utifrån dagens förhållande ser det senare målet ut att kunna uppnås som länsvärde. 10

12 Tobaksbruk i hemmet Landstingets målsättning är att barn ska få en tobaksfri start i livet, vilket överensstämmer med det nationella målet. Trots att rökningen minskat både bland pappor och mammor har i snitt ett av tio barn (8 månader) i Norrbotten någon rökare i hemmet. Denna företeelse varierar inom länet (figur 11). Detta liknar det barnen i årskurs fyra och sju uppgett i skolsköterskornas hälsosamtal - att var tionde har någon vuxen som ofta eller sällan röker inomhus där de bor. Tobaksbruk bland skolelever Landstingets målsättning är att halvera andelen gymnasieelever som röker eller snusar. Sett över en längre tidsperiod är trenden att rökning generellt minskat bland skolelever dock med tillfälliga upp- och nedgångar. Under de tre år tobaksvanorna följts bland skoleleverna i gymnasiet i Norrbotten har ingen minskning av rökning kunnat noteras, snarare finns en tendens till ökning bland flickorna (figur 12). Senaste läsåret visade att 15 procent av flickorna och 12 procent bland pojkarna röker minst någon gång i veckan. Folktandvårdens uppgifter om 19-åringarnas rökoch snusvanor över en längre tidsperiod pekar också mot att förekomsten av tobaksbruk bland ungdomar för tillfället har en uppgång (figur 13). Förekomsten av rökning bland de äldre ungdomarna i Norrbotten minskade under början av 2000-talet samtidigt som snusning ökade och sedan minskade under några år. År 2009 är förekomsten av rökning bland 19-åringarna i länet lägre än för tio år sedan och högre när det gäller snusning. I de senaste årens nationella undersökningar bland elever i årskurs nio har trenden under de senaste åren varit att minskningen av andelen rökare avklingat och bland pojkarna har det till och med skett en viss ökning. Liknande undersökningar i Norrbotten visar att rökning/snusning är mindre vanligt i dessa åldrar än för nio år sedan (tabell 6). Tabell 6. Andel som röker och/eller snusar (tobaksanvändare) i Norrbotten och riket, årskurs nio i grundskolan åren 1997, 2000 och Procent. Pojkar Flickor Norrbotten Riket Sandberg K, 2009, Segerstedt H 1997 och 2000 Skolelevers drogvanor 11

13 Läsåret 2008/2009 snusade 6 procent av flickorna och 19 procent av pojkarna i gymnasiet första årskurs, vilket är färre än föregående läsår (9 respektive 25 procent). Tobaksfri Duo Landstinget i Norrbotten påbörjade under 2009 spridning av en metod för förebyggande tobaksarbete inom kommunerna. Den är riktad till elever i grundskolans årskurs sex. Metoden, som kallas Tobaksfri Duo, innebär att vuxen person skriver avtal med ungdomarna om att båda ska vara tobaksfria. Alkohol Ungdomar och yngre vuxna är den grupp i befolkningen som dricker mest alkohol och oftare. I befolkningsundersökningen år 2006 noterades att färre ungdomar i Norrbotten hade riskabla alkoholvanor än genomsnittet för jämnåriga i riket. Noterbart var att bland kvinnor mellan år i Norrbotten finns en lika stor andel med riskabla alkoholvanor som bland länets jämnåriga män (27-28 procent). Landstingsplanens mål är att till år 2018 halvera andelen ungdomar med riskabla alkoholvanor. Nästa uppföljning av unga vuxnas alkoholvanor blir möjligt under år I skolsköterskornas hälsosamtal framgår att de allra flesta eleverna i grundskolans årskurs sju inte dricker alkohol (åtta av tio elever). När eleverna har kommit upp till gymnasiet avstår var tredje elev från att dricka alkohol. Hälsosamtalen pekar mot att andelen elever som dricker alkohol någon gång i månaden har minskat under de tre senaste åren både bland årskurs sju och gymnasiet. I gymnasiet är det vanligare bland flickorna att dricka alkohol varje månad än bland pojkarna (22 respektive 20 procent läsåret 2008/2009). Den särskilda drogundersökningen som gjordes bland elever i grundskolans avgångsklasser under år 2009 styrker uppgifterna om att alkoholkonsumtionen bland ungdomarna har haft en nedåtgående trend under 2000-talet. Fler elever i grundskolan avstår från att dricka alkohol och färre dricker mycket (intensivkonsumtion ) minst någon gång varje månad i jämförelse med år I 2009 års undersökning (figur 14) uppgav 45 procent av pojkarna och 40 procent av flickorna i Norrbotten att de inte dricker alkohol. Norrbotten hade fler unga som inte drack alkohol än genomsnittet för riket, särskilt bland pojkarna. De grupper som hade flest icke-konsumenter var pojkarna i Luleå kommun och pojkar och flickor i Arjeplog, Arvidsjaur och Älvsbyn. Eleverna i årskurs nio i Norrbotten har vid liknande undersökningar haft en mindre andel elever som intensivkonsumerar ofta än riksgenomsnittet. Detta gällde också för år 2009 (figur 15). 16 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna i länet dricker minst någon gång i månaden en relativt 12

14 stor mängd alkohol. Det är också färre än vid de tidigare undersökningarna åren 1997 och Undersökningen bland eleverna i årskurs nio pekar också mot att det idag är betydligt mindre vanligt att dricka hembränd sprit än tidigare medan smuggelsprit har blivit något vanligare (figur 16). Det kan dock påpekas att det ibland kan vara oklart för ungdomarna att veta om spriten de dricker är hembränd sprit eller smugglad. De tidigare undersökningarna har också visat på att norra delen av Sverige haft en större andel brukare av hembränd sprit. För Norrbotten är andelen som druckit hembränd sprit bland pojkarna 15 procent och bland flickorna 18 procent år Samma år är genomsnittet för riket 11 procent för pojkarna och 12 procent för flickorna. Att de har druckit smuggelsprit uppger idag 25 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna. Alkohol får ungdomarna till stor del via kompisar, syskon eller kompisars syskon. Föräldrarna i Norrbotten har generellt en högre ambition att själva inte bjuda ungdomarna på alkohol än genomsnittet för riket. Sju av tio 16-åringar i Norrbotten har inte bjudits på alkohol av sina föräldrar. De problem som uppstår i samband med alkohol visar sig i större omfattning bland grupper av elever som har en högre årskonsumtion av alkohol än bland dem som inte dricker eller grupper som dricker mindre. Här avses allt från att ha grälat med kompisar, förstört kläder, problem med föräldrar till oönskat sex. Trots de positiva trenderna som konstateras avseende grundskolelevernas alkoholvanor har det samtidigt skett en ökning av ungdomar som kommer in till sjukvården i Norrbotten med alkoholförgiftning. Det rör sig inte om många ungdomar men relaterat till invånarantalet har Norrbotten under de senaste åren funnits bland de län/regioner som haft den högsta andelen tonåringar som vårdats vid sjukhus på grund av alkoholförgiftning (tabell 7). Tabell 7. Andelen ungdomar (15-19 år) som varit vårdade vid sjukhus på grund av alkoholförgiftning, Norrbotten i jämförelse med samtliga län/regioner, åren Antal per invånare. Färg relaterad till placering bland alla län/regioner exkl Gotland. Pojkar Flickor Position: Sexuell hälsa och oönskade graviditeter Klamydia Klamydia är den vanligaste sjukdomen av de sexuellt överförbara infektioner som sorterar under smittskyddslagen. Ungdomar och unga vuxna i åldrarna år står för huvudparten av alla klamydiafall i Norrbotten liksom i övriga Sverige. Under 2000-talet har antalet fall av klamydia ökat kraftigt samtidigt som det också skett en ökning av tonårsaborter. Ökningen av klamydia och aborter förklaras sannolikt av förändringar i attityder och erfarenheter. Oskyddat sex bland ungdomar är inte helt ovanligt i samband med att man dricker alkohol. 13

15 Under 2009 rapporterades 963 nya fall av klamydia i Norrbotten, vilket var 1,4 procent färre än under Under året spårades i genomsnitt 2,7 partners per klamydiafall i Norrbotten. Som följd av den centraliserade smittspårningen som införts i Norrbotten hittas uppskattningsvis 10 procent fler klamydiasmittade personer årligen. Landstingets mål om högst 20 fall per 5-årsklass uppfylls varken för män år eller kvinnor år (figur 17). Förekomsten av klamydia varierar stort inom länet (figur 18). Den ökning av klamydia som setts under 2000-talet i Norrbotten kan dock ha brutits. Oönskade graviditeter Förhållandevis görs flest aborter i åldersgruppen år. Totalt under år 2008 gjordes 225 aborter bland kvinnor i tonåren och 260 aborter i åldersgruppen år i Norrbotten. Tonårsaborter har sjunkit åren 2007 och 2008 och första halvåret under 2009 hade Norrbotten färre tonårsaborter än motsvarande period under år 2008 (figur 19). I faktiska siffror motsvarar detta 127 mot 112 aborter Landstingsplanen saknar mål när det gäller oönskade graviditeter men i handlingsplanen för barn och ungdom, som antogs under år 2009, uttrycks målsättningen att antalet aborter i åldrarna upp till 19 år ska minska till 20 per 1000 kvinnor till år År 2008 var värdet 25,9 per 1000 kvinnor (figur 20). Alkohol- och drogundersökningen i årskurs nio år 2009 visade att det inte är ovanligt att oönskat/oskyddat sex sker i samband med att ungdomarna dricker alkohol. 18 procent av eleverna som dricker alkohol hade varit med om att någon gång ha oskyddat sex i samband med att de druckit alkohol. 14

16 För att motverka oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar riktar landstinget in sig på motiverande samtal, tillgänglighet och effektiv smittspårning med enskilda möten. Ungdomsmottagningarna har byggt upp ett mer strukturerat arbete kring sexuell hälsa. Tandhälsa bland barn och unga Under senaste årtiondena har hoten mot tandhälsan blivit fler. Svenskarna dricker i genomsnitt tre gånger så mycket läsk per person och år jämfört med för 25 år sedan och en stor del konsumeras av barn och ungdomar. Godiskonsumtionen har fördubblats och lösgodisförsäljningen har ökat tillgången till smågodis. Bland barn i Norrbotten under de tre senaste åren varierar konsumtionen av läsk/saft från att minska bland flickorna och öka bland pojkarna i yngre skolåldrar till att i stort vara oförändrad bland äldre elever. Folktandvårdens vision om En frisk mun i alla åldrar samt målet om en Kariesfri förskoletid förutsätter ett aktivt hälsofrämjande arbete riktat till barn och unga. Förutom information till föräldrar i samband med barnens besök på tandvårdsklinikerna sker också samarbete med mödra- och barnavårdsverksamheten i primärvården, förskolan och skolan. Landstingets folktandvård ombesörjer all tandvård för länets barn och unga upp till 19 år och 65 procent av tandvård för övriga åldrar. Utvecklingen av karies bland 4-åringarna har stadigt minskat och år 2009 hade åtta procent av 4-åringarna lagat någon tand eller behövde göra det (figur 21). Det är inte helt lätt för så små barn att få sina tänder lagade så arbetet med att kunna fånga upp barn med risk för karies i tid ska utvecklas. När det gäller äldre tonåringars tandhälsa ses också en positiv utveckling under 2000-talet, något fler är helt fria från kariesskador (figur 22). Den senaste nationella redovisningen av tandhälsa bland barn och ungdomar, år 2008, av 6-åringarnas tandhälsa visade att 75 procent av flickorna och 73 procent av pojkarna i Norrbotten var helt kariesfria. Genomsnittet i riket var 74 respektive 73 procent. När det gäller 19-åringarna ses ingen kariesskada utanför tuggytan hos 60 procent av flickorna och 56 procent av pojkarna i Norrbotten, att jämföra med riksgenomsnittet 63 respektive 62 procent. 15

17 Vuxna Delaktighet och inflytande I ett demokratiskt samhälle tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår utanförskap och maktlöshet. Brist på inflytande och möjligheter att påverka har ett starkt samband med hälsa (Regeringens proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik). Delaktighet handlar om gemenskap men också i vilken utsträckning människor upplever sig ha möjlighet att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Valdeltagandet är ett sätt för medborgarna att utnyttja sina demokratiska möjligheter för att påverka politiska beslut och ett visst mått på att vara delaktig i samhället. Bland ensamstående, lågutbildade och arbetslösa är valdeltagandet lägre än bland sammanboende, högutbildade och sysselsatta. Dessa ojämlikheter förefaller dessutom ha tilltagit i takt med att valdeltagandet sjunkit. Valdeltagandet bland förstagångsväljarna i Sverige har minskat sedan mitten av 1990-talet men hade en uppgång vid senaste valet år Nivån år 2006 var ändå betydligt sämre än valdeltagandet under 1980-talet. Andelen förstagångsväljare som röstade i kommunvalet år 2006 i Norrbotten var genomgående lägre än andelen av samtliga röstberättigade. Det lägsta valdeltagande bland dem som hade möjlighet att rösta för första gången var i Haparanda kommun, som också hade det lägsta totala valdeltagande i länet (59,5 procent). Piteå kommun hade det högsta valdeltagande både totalt och bland förstagångsväljarna (83,6 respektive 77,9 procent). Ekonomisk och social trygghet Ett gott socialt nätverk och att efter ens egen förmåga och intresse delta i olika sociala sammanhang eller aktiviteter är bra för hälsan. Det rör sig inte bara om att ha ett antal vänner eller förtrogna utan också att det finns ett mer emotionellt och praktiskt stöd i olika problematiska situationer. Studier visar att mellanmänskliga kontakter har stor betydelse för välbefinnandet liksom för den totala dödligheten och hjärt-/kärldödligheten. Vid 2006 års befolkningsundersökning i Norrbotten visade det sig att vuxna norrbottningar hade större andel med låg socialt deltagande än genomsnittet för riket (tabell 8). Det är främst de äldre efter ålderspension som har mindre social kontakt med andra. Männen deltar mindre i sociala aktiviteter än kvinnorna. Närmare hälften av de äldre norrbottningarna deltog sällan i möten med andra människor. Norrbottningarna har i gengäld en trygghet som visar sig via en större tillit till andra människor än vad befolkningen på många andra orter i Sverige har. Utbildningsnivåns betydelse slår igenom både för lågt socialt deltagande och låg tillit till andra. Personer med kort utbildning deltar mindre i sociala samman- 16

18 hang och litar allmänt mindre till andra än personer med lång utbildning. Tabell 8. Exempel på faktorer som påverkar hälsan. Norrbotten i förhållande till övriga landsting/regioner, Avser åldrarna år. Procent Kvinnor Män Andel med låg socialt deltagande 17,3 25,7 Andel med låg tillit till andra 21,4 25,7 Källa: SKL, Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Inskrivna vid försäkringskassan Försäkringskassans ersättningar beskrivs sammantaget som ohälsotal, det vill säga antal dagar som betalas ut från sjukförsäkringen per försäkrad (i åldern år) och år. I ohälsotalet ingår ersättning vid sjukskrivning, sjuk och aktivitetesersättning och rehabilitering. Allt färre människor i arbetsför ålder är idag borta från arbete på grund av sjukdom eller handikapp. Ohälsotalet i Sverige var vid årsskiftet 2009/2010 vid 32,5 och Norrbottens vid 39,1. Detta gör att Norrbotten fortfarande har det näst högsta ohälsotalet i landet (Jämtland är med 39,6 på första plats). Det är främst den stora minskningen av antalet människor med sjukpenning som bidragit till att ohälsotalet sjunkit. För Norrbottens del har sjukpenningtalet sjunkit trefalt sedan år 2003 till dagens värde på 6,3 dagar per försäkrad i åldern år och år. Huvudparten av ohälsotalet består av sjuk- och aktivitetsersättningen (32,5 för Norrbotten 2010). Ohälsotalet är högre bland kvinnor än bland männen i Norrbotten. Det finns stora variationer inom länet av ohälsotalet (figur 24). De högsta ohälsotalen visar kvinnorna i kommunerna Haparanda, Piteå och Älvsbyn samt männen i Haparanda kommun. I snitt är sex av tio personer med sjukaktivitetsersättning kvinnor (figur 25). Antalet människor i länet som har sjuk- eller aktivitetsersättning (S/A) ändras inte i samma snabba takt som sjukpenningen. Antalet personer med S/A i Norrbotten har minskat från att vara drygt vissa 17

19 år under 2000-talet till personer i januari I genomsnitt är 15 procent av dessa tidsbegränsade men det varierar med åldern. De som är under 30 år har i huvudsak tidsbegränsade S/A. Den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige är sjukdomar i rörelseorganen och den näst vanligaste är psykiska diagnoser (figur 26). Sjukskrivning till följd av psykiska diagnoser fortsätter att öka och uppgår till 35 procent för kvinnor och 25 procent för män. Kvinnor har oftare än män en långvarig sjukdom på grund av besvär från rörelseorganen. Sjukskrivningar på grund av sjukdomar i rörelseorganen är vanligare i Norrbotten än riket i genomsnitt, både bland män och kvinnor. Det motsatta det vill säga mindre andel är sjukskrivna i Norrbotten på grund av psykisk sjukdom. Inskrivna vid Arbetsförmedlingen Januari 2010 var personer arbetslösa (5 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år) i Norrbotten. Detta var drygt fyrahundra fler än motsvarande period ett år tidigare. Sex av tio arbetslösa är män. Samtidigt sysselsattes drygt personer i program med aktivitetsstöd. Drygt ungdomar mellan 18 och 24 år i Norrbotten var arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i januari Det motsvarar en ökning med 4 procent från föregående år till dagens siffra på 18,4 procent. Trots en betydligt högre andel arbetslösa ungdomar i östra länet har länsdelarna Syd och Mitt till antalet fler ungdomar som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen (figur 27). Livslängd och dödsorsaker Män som bor i Norrbotten har den kortaste medellivslängden bland män i Sverige. Länets kvinnor placerar sig bland de fem län i landet med kortaste livslängden. Männens medellivslängd ökar idag mer än kvinnornas. Ökningen av medellivslängden i Norrbotten visar en liknande utveckling som riket i genomsnitt. Fleråriga skillnader i medellivslängd, särskilt bland männen, finns också mellan länets kommuner (figur 30). De dominerande dödsorsakerna i Norrbotten, både bland män och kvinnor är cirkulationsorgans sjukdomar (exempelvis hjärtinfarkt, stroke) följt av tumörer (figur 29). 18

20 Kroppslig ohälsa Ett folkproblem bland norrbottningarna är sjukdomar med anknytning till hjärt- och kärlsystemet. Till denna grupp hör också personer som medicinerar efter ett akut sjuktillstånd (exempelvis hjärtinfarkt, stroke) eller av andra orsaker har en förebyggande medicinering mot hjärt- och kärlsjukdom (högt blodtryck, höga blodfetter). Insjuknande i hjärtinfarkt tillsammans med hjärtinfarkt som bidragande dödsorsak (incidens av hjärtinfarkt) har sett över en längre tidsperiod minskat betydligt relativt sett både nationellt och i Norrbotten (figur 31). Med utgång från år 1990 har incidensen av hjärtinfarkt bland män i Norrbotten minskat med 26 procent och bland länets kvinnor med 17 procent. Största minskningen registrerades under 1990-talet och har därefter planat ut, men med tillfälliga upp- och nedgångar. Norrbotten är fortfarande bland de delar av Sverige med stort insjuknande i hjärtinfarkt. De senaste åren har antalet som vårdats vid sjukhus för hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos i Norrbotten pendlat mellan personer per år. Sex av tio personer som vårdas vid sjukhus för hjärtinfarkt är män. Männen har förhållandevis fler som insjuknar före 65 års ålder än bland kvinnorna (27 respektive 14 procent, år 2008) (figur 32). I Norrbotten drabbas nästan 1000 personer årligen av stroke - cirka tre per dag. 80 procent av dem är äldre än 65 år. 19

21 Norrbotten är bland de områden i Sverige som har det lägsta insjuknandet i lungcancer (tabell 9) och sett till alla tumörtyper ett lägre insjuknannde än genomsnittet för riket. Det har under de senaste åren konstaterats cirka 600 cancerfall både bland män och kvinnorna (figur 33). Prostatatumör är den vanligaste formen av cancer hos män (cirka procent av fallen) och bland kvinnor är bröstcancer vanligast - vart tredje cancerfall bland kvinnorna. Tabell 9. Hälsoeffekter i befolkningen, Norrbotten i förhållande till övriga landsting/regioner. Avser åldrarna år. Kvinnor Män Andel med nedsatt psykiskt 20,3 12,3 välbefinnande, procent Akut hjärtinfarkt, attacker per 459,5 859, inv. Antal insjuknande i lungcancer per ,5 1,8 En följd av allt större medicinska möjligheter till lindring av sjukdom bidrar till att fler och fler lever med en eller flera kroniska sjukdomar. Samtidigt har möjligheterna att använda läkemedel för att förebygga sjukdom ökat. Säkra uppgifter på hur många som har kroniska sjukdomar finns inte tillgängligt idag. Omräknat till befolkningsnivå uppgav, år 2006, drygt norrbottningar mellan 45 och 64 år att de hade en långvarig sjukdom som mer eller mindre bidrog till nedsatt funktion. Mer än hälften av personerna 65 år eller äldre uppgav sig ha långvarig sjukdom med påverkan av funktion. Psykisk ohälsa Andelen med nedsatt välbefinnande bland vuxna i Norrbotten ligger i jämförelse med andra landsdelar i mitten av rankingskalan det finns län med lägre och högre andelar (tabell 9). Detta gäller vid jämförelse inom könen. Eftersom kvinnor allmänt rapporterar mer psykisk ohälsa är det betydande skillnad mellan kvinnorna och männen i Norrbotten (20,3 respektive 12,3 procent). Män och kvinnor sammantaget i åldrarna år i Norrbotten har den lägsta användningen av sömnoch lugnande medel i riket. Männen ligger på första lägsta värdet och kvinnorna på tredje lägsta i landet. Tandhälsa Vuxna patienters tandvårdsbehov har förändrats under de senaste årtiondena. I de äldre åldersgrupperna ökar medeltalet egna tänder och andelen tandlösa individer har minskat kraftigt i åldersgrupperna år och därmed också behovet av olika typer av tandproteser (figur 34). Samtidigt har dagens yngre vuxna betydligt färre fyllningar än deras föräldrageneration. De tänder som är intakta när ungdomar lämnar den fria barn- och ungdomstandvården verkar i mycket stor utsträckning förbli intakta under en lång följd av år. 20

22 I jämförelse med andra jämnåriga i landet anser färre män i Norrbotten sig ha bra tandhälsa medan länets kvinnor rapporterar sig ha en bland den bästa tandhälsan i landet (tabell 10). Tabell 10. Självskattad tandhälsa, åren Norrbotten i förhållande till övriga landsting/-regioner. Avser åldrarna år. Procent Andel med god självskattad tandhälsa Lägsta respektive högsta värdet i landet Kvinnor 76,4 75,0 77,8 Män 67,3 65,6 69,0 Totalt (män o kv) 72,3 71,2 73,4 Källa: SKL, Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Levnadsvanor I Öppna jämförelser Folkhälsa 2009 presenterades Norrbotten som ett län där befolkningen inte har jämförelsevis lika många ohälsosamma vanor som i flera andra delar av landet (tabell 11). Detta undantar rökning bland männen i Norrbotten och andelen med fetma bland män och kvinnor. Öppna jämförelser presenterar ett genomsnitt för åldrarna 18 till 80 år och visar den övergripande folkhälsan bland befolkningen i län eller kommuner. Detta döljer hur förhållandena ser ut inom olika åldersgrupper, exempelvis att kvinnorna i åldrarna år är den grupp som röker mest och att unga vuxna är den grupp som dricker mest alkohol och har flest med riskabla alkoholvanor. Tabell 11. Levnadsvanor. Norrbotten i förhållande till övriga landsting/regioner, åldrarna år. Åren Procent Kvinnor Män Andel dagligrökare 15,4 12,7 Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag 64,5 66,8 Andel med riskabla alkoholvanor 7,1 16,2 Andel med fetma 14,7 13,7 Källa: SKL, Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Cirka två tredjedelar av samtliga insjuknanden i hjärtinfarkt och stroke kan förklaras av högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, rökning och låg fysisk aktivitet. Hälso- och sjukvården kan arbeta med att förebygga sjukdom (identifiera riskfaktorer innan sjukdom utbryter) och att förhindra nyinsjuknande. Ett gott exempel på sekundär prevention inom landstinget i Norrbotten är att länet har den näst högsta andelen i landet som slutar röka efter en hjärtinfarkt (figur 35). Kommunerna i östra Norrbotten och Jokkmokks kommun har förhållandevis fler som vårdas vid sjukhus på grund av alkohol än länets övriga kommuner (figur 36). Vård på grund av alkohol är dubbelt så vanligt bland männen som bland kvinnorna i länet. Antalet individer som vårdas 21

23 vid sjukhus i Norrbotten på grund av alkoholberoende har ökat under 2000-talet, både bland män och kvinnorna (figur 37). År 2009 var strax under tusen personer inneliggande vid sjukhus för alkoholberoende mot 700 personer år På nio år räknat från år 2001 har kvinnornas andel ökat från 25 till 30 procent av samtliga inneliggande patienter för beroende av alkohol, trots samtidig ökning av antalet män. Socialstyrelsen menar att sekundärprevention - det vill säga att försöka hindra att riskabel alkoholkonsumtion utvecklas till missbruk genom så kallad kort rådgivning - hjälper många patienter. Metoden är samtidigt kostnadseffektiv. Bäst effekt har den inom primärvården och vid akutmottagningar medan den positiva verkan är lägre inom psykiatrin och mödrahälsovård. Norrbottens läns landsting hör till de landsting som har flest vårdcentraler som genomfört utbildning av personal att identifiera och bemöta patienter med riskfyllda alkoholvanor (figur 38). 22

24 ÄLDRE Vård Äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet med bibehållet oberoende, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg (Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten). Ett viktigt bidrag från hälso- och sjukvårdens sida är att tillhandhålla vård av god kvalitet och tillgänglighet för de äldre. Inom de mätningar som görs för att följa hur norrbottningarna uppfattar hälso- och sjukvården i Norrbotten tycker idag fler än åtta av tio personer över 60 år att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Tabell 12. Andel bland män och kvinnor samt yngre och äldre vuxna, som anser sig ha tillgång till den sjukvård de behöver, Norrbotten åren Procent År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År år år eller äldre Kvinnor Män Källa: Vårdbarometern Ett annat mått på äldres tillgång till hälso- och sjukvård, om än inte lika positivt, är oplanerade inläggningar vid sjukhus bland de äldre äldre. En låg frekvens oplanerade inläggningar på sjukhus för personer 80 år och äldre indikerar att planering, läkarmedverkan och samverkan mellan landsting och kommun fungerar bra i vården av den äldre. I denna ranking bland landets kommuner återkommer kommunerna i Norrbotten bland de med flest oplanerade inläggningar (tabell 13). Tabell 13. Oplanerade inläggningar bland personer 80 år eller äldre. Färg indikerar kommunens placering bland samtliga kommuner i landet. Mått: Antal per 1000 invånare. År 2007 År 2008 År 2007 År 2008 Arjeplog Kiruna Arvidsjaur Luleå Boden Pajala Gällivare Piteå Haparanda Älvsbyn Jokkmokk Överkalix Kalix Övertorneå Källa: SKL, Öppna jämförelser Vård och omsorg 2008 och

25 Kultur Ett aktivt och socialt liv efter pensionen är hälsofrämjande. Kulturen har i det sammanhanget stor betydelse. Landstinget har under ett antal år gjort särskilda insatser för att kultur ska fungera som ett kompletterande verktyg inom vård, omsorg och rehabilitering. De utvärderingar som gjorts har klart påvisat att glädjen och välbefinnandet bland de äldre eller dementa personerna har ökat väsentligt efter kulturaktiviteterna (figur 39). Hälsotillstånd En stark bidragande faktor till sjuklighet är åldern; ju äldre person desto mer sannolikt är att man har en eller fler långvariga sjukdomar. Personer kan själva bedöma sitt hälsotillstånd som bra trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Andelen äldre som uppfattar sitt hälsotillstånd som gott har ökat under senaste årtiondena i Sverige. Landstingsplanen för år 2009 har som mål att norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Vid senaste befolkningsundersökningen år 2006 var det lika stor andel äldre i Norrbotten som tyckte sig ha ett bra eller någorlunda hälsotillstånd som riksgenomsnittet för jämnåriga. En smärre andel fler män i Norrbotten än snittet för riket ansåg sig ha dåligt hälsotillstånd. Psykisk hälsa Det är inte ovanligt att de äldre har besvär med ängslan och oro samt sömnbesvär, särskilt kvinnorna. Samma undersökning som ovan visade att nedsatt välbefinnande och sömnbesvär var mindre förekommande bland äldre i Norrbotten än bland jämnåriga i riket. Detta styrks av att utskrivning av psykofarmaka till äldre i Norrbotten är bland de lägsta i landet (tabell 14). Tabell 14. Andel av äldre 80 år eller äldre i Norrbottens kommuner som har tre eller fler psykofarmaka i sin läkemedelsbehandling. Färg indikerar kommunens placering bland samtliga kommuner i landet. Procent. År 2007 År 2008 År 2007 År 2008 Arjeplog 4,1 4,5 Kiruna 2,2 2,4 Arvidsjaur 4,7 3,4 Luleå 4,2 3,0 Boden 3,4 3,0 Pajala 4,6 2,7 Gällivare 3,2 2,8 Piteå 6,0 4,1 Haparanda 2,4 1,6 Älvsbyn 5,0 3,1 Jokkmokk 2,1 1,8 Överkalix 3,5 4,4 Kalix 4,4 2,3 Övertorneå 4,3 3,8 Källa: SKL,Öppna jämförelser Vård och omsorg, 2008 och

26 Skador Varje år drabbas ungefär var tredje person som är 60 år eller äldre av en fallolycka, och varannan person över 80 år. Kvinnorna vårdas mer för skador på grund av fall än jämnåriga män. Frakturer på grund av fall är vanliga skador som ofta medför sjukhusvård. Frakturer i handleden är vanligt bland yngre pensionärer, medan höftfrakturer oftast drabbar de allra äldsta. Det finns inga säkra uppgifter om hur omfattande lindrigare skador, som inte behöver sjukhusvård, är. Lite drygt hälften av skadorna som äldregruppen (65 år +) har sökt för hos akutmottagningarna har skett i eller utanför bostaden, i huvudsak inomhus. Den allvarligaste utgången av en fallolycka är dödsfall. I Sverige dör i snitt mer än tre äldre personer per dag som följd av fallolyckor. Norrbotten ligger bland de län där flest dödsfall på grund av fallolycka sker bland de äldsta männen medan kvinnorna placerar sig i mitten av rankingtabellen bland länen/regionerna (tabell 15 ). Landstingsplanens mål är att hälften av länets kommuner ska befinna sig bland de kommunerna i landet med minst fallskador bland dem som är 80 år eller äldre. Tabell 15. Dödlighet pga av fallolycka Norrbotten i jämförelse med övriga landsting/regioner, 80 år eller äldre. Antal döda per ; Norrbottens placering bland 21 län/regioner Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret Vid senaste redovisningen ligger frekvensen av fallskador bland de äldre i Norrbottens kommuner fortfarande bland de högsta i landet (tabell 16). Kommunerna Arvidsjaur, Jokkmokk och Luleå uppvisar en smärre förbättring men fortfarande finns ingen av länets kommuner med bland de kommuner med minst sjukhusvård på grund av fallolyckor bland personer som är 80 år eller äldre. Tabell 16. Antal personer med fallskador per 1000 invånare som medfört slutenvård bland 80 år eller äldre i Norrbottens kommuner i jämförelse med andra kommuner, genomsnitt och Kommun Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Källa: SKL, Öppna jämförelser vård och omsorg 2008 respektive

27 Sett över en tioårsperiod kan inga nämnbara minskningar av sjukhusvård på grund av fallolycka bland äldre män och kvinnor redovisas för Norrbotten som helhet (figur 41). Inte heller kan någon betydande minsking av antalet höftfrakturer bland de äldre äldre konstateras (figur 42). År 2008 var 1366 norrbottningar, 65 år eller äldre, inlagda vid sjukhus för vård på grund av fallskada. Drygt hälften av dem var 80 år eller äldre. Antalet inneliggande patienter på grund av fallolycka under 2000-talet i Norrbotten följer samma mönster som befolkningsutvecklingenunder samma tidsperiod dvs ju fler äldre ju fler får sjukhusvård på grund av en fallskada (figur 43). Detta tyder på att åtgärder behöver komma ifråga för att hålla omfattningen och kostnaderna för vård och omsorg på grund av fallskador inom rimliga nivåer men också för att minska de konsekvenser i försämrat hälsotillstånd och välbefinnande som fallskador medför för gruppen äldre. Vikt Välsmakande och rätt sammansatt mat är viktigt för de äldre. På senare tid har det kommit fler och fler signaler om att undervikt är allt för vanligt bland de äldre. Undervikt är ofta ett tecken på ohälsa och är mer vanligt bland dem som är 80 år eller äldre. En vanlig orsak till undervikt är aptitlöshet, som kan bero på sämre tandstatus, medicinering, stillasittande, svårigheter att svälja, förstoppning eller brist på sociala kontakter. De uppgifter om vikt för gruppen äldre i Norrbotten som finns från 2006 års befolkningsundersökning (tabell 17). Av denna framgick att högst andel undervikt fanns bland män år med två procent. Andelen med övervikt eller fetma avtar med åldern efter ålderspension. 26