Planering för vatten och avlopp

Transkript

1 Planering för vatten och avlopp Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa (rev )

2 Förord Den här rapporten redovisar förslag till riktlinjer och en långsiktig plan för VA-hantering inom ett antal omvandlingsområden i Piteå kommun. Med omvandlingsområde menas här samlad bebyggelse i fritidshusområden som är tätortsnära och har en successivt ökad andel permanentboende. Syftet med föreliggande vatten- och avloppsplan för Piteås omvandlingsområden är att skapa ett hållbart vatten- och avloppssystem som är resurs- och kostnadseffektivt och som ger låg inverkan på miljö och hälsa. Riktlinjerna och dess applicering på nuläget i Piteå geografiska kommun har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Piteå kommun/pireva och externa konsulter från Vatten & Miljöbyrån AB. Utöver deltagarna i arbetsgruppen har ett stort antal tjänstemän och politiker deltagit i projektet, samtliga förtjänar ett stort tack. 1

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Projektets förutsättningar Metod Omvärldsanalys Uppdatering och komplettering av data Behovsbedömning av kommunalt VA Steg 1: urval av potentiella 6-områden större sammanhang Steg II: urval av potentiella 6-områden Miljö och hälsa Steg III: prioriteringsordning för utbyggnad Utbyggnadsplan Förslag till verksamhetsområde Samråd och remiss Resultat behovsbedömning Steg 1: urval av potentiella 6-områden större sammanhang Områden vilka utifrån miljö och hälsa kan bedömas som 6-områden Steg II: urval av potentiella 6-områden Miljö och hälsa Steg III: prioriteringsordning för utbyggnad Samråd och remiss Förslag till utbyggnadsplan Förslag till verksamhetsområde för utbyggnad Renön Nötön Långnäs Rosvik Fårön Norra Dispens för anslutning Ersättningar för onyttigblivna anläggningar Hantering av enskilt VA i väntan på kommunalt verksamhetsområde Nybyggnation och VA-lösning Tillsyn och tillfälliga tillstånd Ersättning av onyttigbliven VA-anläggning Riktlinjer i väntan på VO för de olika tidshorisonterna Hantering av enskilt VA som inte planeras erhålla kommunalt VA Befintlig och planerad gemensamhetsanläggning utom VO Riktlinjer för hantering av exploateringsområden Konsekvensanalys Sociala konsekvenser Ekologiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Fastighetsägare med enskilda avlopp Fastighetsägare som ansluts till kommunalt VA Förslag till kostnads/ansvarsfördelning inom omvandlingsområden Justerade avgifter Sammanfattning konsekvensanalys Sammanfattning av förslag till politiska beslut Bilageförteckning Bilaga 1 Omvärldsanalys (VM-byrån) Bilaga 4 Samtliga kluster med urvalsindelning Bilaga 2 Avloppsklassificering, bedömningsmall Bilaga 5 Samrådssammanställning Bilaga 3 Karta över klusterområden 2

4 1. Bakgrund Piteå kommun har påbörjat ett arbete med att se över vatten- och avloppssituationen i bebyggelseområden utanför kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Syftet är att få till stånd en fungerande och effektiv VA-planering och på så vis åstadkomma en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling av vatten- och avloppsförsörjningen i hela Piteå kommun. Ett utredningsarbete gällande 15 omvandlingsområden 1 med avseende på behov och tillgång till vatten och avlopp genomfördes under 2011, totalt omfattades ca 800 fastigheter. Utredningens status år 2015 var så att av de 15 omvandlingsområdena har två erhållit beslut/lösning av vatten och avlopp, dvs Hemlunda och del av Vitsand. För de kvarvarande 13 områdena har föreslagna åtgärder, framförallt skapa stöd till privata initiativ till gemensamma anläggningar, ej kommit till stånd. Dessutom fanns det aktuella förfrågningar om planbesked, utökat behov av VA samt nya exploateringsområden. Sammantaget bedömdes det behövas en tydlighet både inom kommunen och för besked till exploatörer om ett område kommer att få kommunalt VA inom överskådlig tid eller inte. Ett omtag har gjorts för de kvarvarande omvandlingsområdena och ett helhetsgrepp på frågan kring inrättande av verksamhetsområden. Målsättningen har varit att ta fram riktlinjer för inrättande av verksamhetsområde för vatten- och avlopp för hela Piteå kommuns geografiska område. Riktlinjerna omfattar en bedömningsgrund och prioriteringsordning för om och när ett område skall omfattas av verksamhetsområde för vatten- och avlopp. Dessutom skall riktlinjerna ange hur enskilt vatten och avlopp hanteras i väntan på utbyggnad av verksamhetsområde. I den kommunala översiktsplanen som är ute på utställning i skrivande stund finns ett förslag om upprättande av en kommunal VA-plan. Det anges att den bör omfatta konkreta riktlinjer för VAförsörjning i befintliga och nya bebyggelseområden. Utgångspunkten ska vara att finna långsiktigt hållbara system för kombinationer av enskilda, gemensamma och kommunala vatten- och avloppslösningar. Planen bör även innehålla en genomgång av dagvattenhantering och utredning avseende reservvatten med identifiering/beskrivning av befintliga vattenresurser samt utarbeta riktlinjer för VA samt särskilt för enskilda avlopp. Planen ska utgå från bedömningar av tillgång, kvalitet, efterfrågan och risker för att säkra den framtida vattenförsörjningen i Piteå. Hänsyn måste tas till påverkan av framtida klimatförändringar och inkludera behovet för både enskild och kommunal dricksvatten- och avloppsförsörjning. En kommunal VA-plan är inte ett mål i sig utan målet är en fungerande kommunal VA-planering och en sådan kan etableras på många olika sätt. Den här utredningen och förslag till riktlinjer är en av många viktiga pusselbitar som tillsammans kommer att bygga upp kommunens VA-plan. 2. Syfte Det av Piteå kommun uppsatta projektmålen är att arbeta fram beslutsunderlag enligt följande: 1. Förslag till riktlinjer för inrättande av verksamhetsområde för vatten- och avlopp 2. Ställningstagande angående gräns för kommunalt VA-verksamhetsområde för ett antal områden, med översiktlig tidplan för eventuell utbyggnad 3. Riktlinjer och information gällande VA-lösningar utanför verksamhetsområdet, framförallt för områden som enligt planen skall ingå i verksamhetsområdet på sikt 1 Fritidshusområden som börjar omvandlas till fasta boendeområden (permanentiseras) 3

5 3. Projektets förutsättningar För projektet har en styrgrupp och en arbetsgrupp tillsatts med följande deltagare; Styrgrupp Peter Roslund, kommunalråd, ordf. Lena Vikberg, ordf Pireva Styrelse Brith Fäldt, ordf Samhällsbyggnadsnämnden Åsa Wikman, Chef Samhällsplanering Ylva Sundqvist, kommunchef Åsa Bergstrand, VD Pireva Fredrik Bellander, VA-chef Pireva Arbetsgrupp Maria Widman, Samhällsplanering, projektledare Sara Holmlund, Utredningsingenjör, Pireva Ulf Isaksson, Miljö- och hälsoskydd Florian Steiner, Fysisk planering Under arbetes gång har även Thorbjörn Johansson (tf kommunchef) och Kent Eriksson (Vice ordförande Pireva Styrelse) deltagit. Till arbetet har Magnus Bäckström och Maria Öqvist från Vatten & Miljöbyrån AB anlitats som konsultstöd i delar av arbetet. 4. Metod En beskrivning av arbetsmetodiken för projektet beskrivs nedan. I kapitel 5-6 redovisas utfallet, dvs förslag till riktlinjer och applicering av dem inom hela Piteå kommuns geografiska område vilket ger en bedömning av vilka områden som bör omfattas av kommunalt VA samt förslag till utbyggnadsplan. Utgångspunkten har varit att arbeta vidare utifrån tidigare framtagen behovsbedömning som gjordes i arbetet under år I figur 2 presenteras en översiktlig bild över de olika delmoment som genomförts inom ramen för projektet. Projektet inleddes i slutet av år 2015 och har resulterat i detta remissförslag sommaren Uppdatering av data Omvärldsanalys Behovsbedömning Utbyggnadsplan, konsekvensanalys och förslag till VO Vidare planering, tillsynsplan, utförande mm Figur 2. Schematisk bild med de olika delmomenten i projektet 4.1 Omvärldsanalys Vatten och Miljöbyrån har haft i uppdrag att genomföra en analys av eventuella förändringar i lagstiftning och rättsfall som behöver tas hänsyn till i arbetet. De har också undersökt hur andra kommuner i Sverige arbetar med frågorna, se omvärldsanalys i Bilaga Uppdatering och komplettering av data Ett stort arbete med avseende på uppdatering av data och förberedelser har genomförts. Information som har samlats in/kompletterats är bl.a. kring enskilda VA-anläggningar, områdesförutsättningar och recipienters 2 status. Informationen har successivt gjorts tillgänglig för presentation och vidare analys med hjälp av GIS (geografisk informationssystem). Information om avloppsanläggningarnas status har utöver tidigare inventering även hämtats från Pirevas slamtömningsregister och från miljö- och hälsoskyddsenhetens ärendehanteringssystem Ecos. Uppgifter om enskilt eller gemensamt anslutna till kommunalt vatten har inhämtats från Pirevas kundhanteringssystem, Future. 2 Recipient = vatten som riskerar att påverkas av avloppsvatten 4

6 Data har även inhämtats från fastighetsregister och befolkningsregister för vidare bearbetning. 4.3 Behovsbedömning av kommunalt VA Bedömningen av när ett område är i behov av kommunalt VA ska vara tydlig en gräns och ge en prioritetsordning för eventuellt införande av VO. Bedömningsmodellen bygger på omvärldsanalysen och 6 i vattentjänstlagen som reglerar när kommunens ansvar att inrätta verksamhetsområde inträder: 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning Steg 1: urval av potentiella 6-områden större sammanhang En GIS 3 -analys har genomförts i syfte att identifiera de områden i Piteå kommun som bedöms utgöra bebyggelse i ett större sammanhang. Utgångspunkten är en viss omfattning och täthet av bebyggelse som kan innebära risk för miljö- och hälsoproblem. GIS-analysen ger således potentiella områden som kommunen enligt 6 i Lagen om allmänna vattentjänster kan anses ha en skyldighet att bygga ut/ta in i verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Omvärldsanalysen visade på att samlad bebyggelse tolkas generellt som 20 hus på maximalt avstånd i intervallet meter. Ett minsta avstånd om 50 meter mellan hus kan motiveras utifrån potentiell risk för miljö och hälsopåverkan, ex. risk för avloppspåverkan på intilliggande fastigheters dricksvattenbrunnar. Det första urvalet görs därför med minst 20 stycken angränsande bostadshus med ett avstånd på maximalt 50 meter mellan bostadshusen. En känslighetsanalys görs även med minst 20 stycken angränsande bostadshus med största avstånd på 100 meter mellan bostadshusen. Känslighetsanalysens syfte är att identifiera områden som har starka skäl utifrån miljö och hälsobehov att lösa VA-försörjningen trots en glesare bebyggelsetäthet. GIS-analysresultat för del av kommunen Kluster 50 m Känslighetsanalys 100 m Figur 3. Exempel på GIS-analys i steg 1. 3 GIS Geografisk Informations System 5

7 GIS-analysen resulterar i ett antal geografiska områden i kommunen. De geografiska områdena benämns som kluster (röda i figur 3) och namnsätts för orienterbarhet inför vidare bedömning. Datan kan tas ut i form av en lista med klusterområden med information om antal fastigheter (bostadshus) och antalet bostadshus där det finns personer folkbokförda på (bedöms som permanentboende). Ett fåtal områden kvalar in i bedömningen utifrån miljö och hälsa där det är av så stor betydelse att större sammanhang kan innebära ett färre antal bostadshus än vad klusteranalysen utgår ifrån. Det kan handla om bostadshus i direkt närhet till badplatser, inom skyddszon till ett vattenskyddsområde eller som riskerar översvämmas Steg II: urval av potentiella 6-områden Miljö och hälsa Enligt 6 i Lagen om allmänna vattentjänster bör utökning av verksamhetsområde 4 ske om det bedöms finnas ett behov utifrån risk för påverkan på miljö eller hälsa. Med det som utgångspunkt genomförs en bedömning av faktabaserat underlag avseende tre faktorer; Övergödning, Vattenskyddsområde och dricksvattenförsörjning. Om någon av de tre faktorerna kan besvaras med Ja, se tabell 2 och figur 4, betraktas området som ett s.k. 6-område och lyfts vidare till Steg 3. Tabell 2. Faktorer som ligger till grund för urval av områden som är potentiella 6-områden Faktorer Potentiellt 6-område Inte 6-område MILJÖ - ÖVERGÖDNING hela eller delar av klustret ligger inom 100m till Ja Nej recipient som är klassat som övergött enligt VISS 5 HÄLSA - VATTENSKYDDSOMRÅDE hela eller delar av klustret (avloppsanläggningar) ligger inom vattenskyddsområde Ja Nej HÄLSA - DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING Kända dricksvattenproblem förekommer inom klustret (analysprotokoll) eller risk för avloppspåverkan har rapporterats Ja Nej De områden där miljö och hälsoproblem ej kan beläggas enligt tabell 2 gallras bort och överförs till listan för bevakningsområden. Dessa områden tas med i prioriteringen för tillsynsplan för enskilda avlopp och bevakas för en eventuell framtida förändring. Ytterligare kluster som gallras bort är de som har mycket låg andel permanentboende (f.n. <15%) eller inte kan bedömas medföra någon risk för förorening av vattentäkt (t ex avsevärd distans till vattenintag och få bostadshus). Även kluster som redan bedöms uppfylla långsiktigt hållbar och fullgod VAförsörjning genom befintlig anslutning till kommunalt VA via gemensamhetsanläggning (eller enskilt avtal) gallras bort. 4 Utökning av verksamhetsområde kan innebära anslutning till kommunalt VA-huvudnät eller upprättande av mindre kommunalt vatten och avloppsreningsverk i perifera områden 5 VISS Vatteninformationssystem Sverige 6

8 Klassning övergödning eller Status dricksvatten eller Vattenskydds område Figur 4. Faktorer för gallring av klusterområden Steg III: prioriteringsordning för utbyggnad Förutom fastighetsägarnas uppenbara behov av god dricksvattenförsörjning och avloppshantering måste även andra aspekter vägas in som indirekt hänger samman med vatten och avlopp, exempelvis risk för recipientpåverkan, pågående samhällsutveckling, tekniska utbyggnadsmöjligheter och graden av permanentboende. Det tredje steget i bedömningsmodellen fastställer en inbördes prioritetsordning mellan de områden som bedöms utgöra 6-områden enligt föregående steg. Det görs med hjälp av ett antal kriterier enligt tabell 3 som poängsätts för respektive område. 7

9 Tabell 3. Kriterier för behovsbedömning Faktor Kriterie Indata Totalt antal fastigheter, inklusive obebyggda Fastighetsregister/karta BASFAKTORER Permanentgrad, inklusive obebyggda (%) Fastighetsregister/karta MILJÖ HÄLSA SAMHÄLLE TEKNIK Status enskilda avlopp; andel underkända avlopp (%). Klassning sker enligt Avloppsguidens modell (Bilaga 2) där röd statusklassning anses som underkänd. Recipient med övergödningsproblematik; Andel bostadshus inom 100 m till recipient inom klustret (%) Kända dricksvattenproblem och risk för avloppspåverkan (antal) Inom vattenskyddsområde: Inom primär zon = 1 Inom sekundär zon = 0,5 Utanför vattenskyddsområde = 0 Översiktsplan: Särskilt utpekat = 1 Till viss del utpekat = 0,5 Inte utpekat = 0 Bygglovsaktivitet, andel bygglov per fastighet från och med år 2000 (%) Täckningsgrad, bygger på % enligt normaltaxa: God = 1 Måttlig = 0,7 Låg = 0,3 Mycket låg = 0 Kapacitet i befintligt va-system: Inga nyinvesteringar krävs = 1 Mindre nyinvesteringar krävs = 0,7 Större nyinvesteringar krävs = 0,3 Mycket stora nyinvesteringar krävs = 0 Inventering Vattendragens klassning enligt VISS 6, samt lokal kunskap Bedömning inrapporterat vattenprov dricksvatten (analysresultat), ECOS Karta Översiktsplan, strategi för VA, befintliga verksamhetsområden för vatten och avlopp. Intern statistik, samråd med plan- och bygglovshandläggare Förstudie, kostnadsbedömning Pireva Förstudie, kostnadsbedömning Pireva Kriterierna i behovsbedömningen beskrivs mer ingående i nedan avsnitt. Avsnittet innehåller en beskrivning till hur dataunderlaget är framtaget samt syftet till varför de olika kriterierna finns med i bedömningsmodellen Basfaktorer Antal fastigheter Antalet fastigheter inom ett klusterområde uttrycker ett slags mått för bebyggelsens täthet. En viss täthet av bebyggelse innebär en ökad risk för miljö/hälsopåverkan från/i området. 6 VISS Vatteninformationssystem Sverige 8

10 Permanentiseringsgrad Begreppet omvandlingsområde är inte något unikt för Piteå kommun. Ett stort antal kommuner har upplevt en kraftigt ökad trend av permanentboende i tidigare fritidshusområden och med detta har det bl.a. följt önskemål om ökad VA-standard och utbyggd kommunal service. Den här samhällsutvecklingen kan, om det får ske oreglerat, resultera i olika framtida problem, exempelvis miljöproblem och problem med vatten- och avloppsförsörjning. På grund av omvandlingstrenden och konsekvenser av att allt fler nyttjar fritidshuset för året-runt boende är andelen permanentboende i respektive kluster en viktig faktor att ta hänsyn till. Med åretruntboende ökar belastningen drastiskt på de enskilda VA-anläggningarna, som i många fall ursprungligen dimensionerats och byggts för fritidshusboende. Permanentningsgraden bestämdes i den här utredningen utifrån antalet fastigheter inom klustret där det finns personer folkbokförda. I första urvalet, Steg I, gallrades de klusterområden med lägre permanentiseringsgrad än 15 % bort Miljöfaktorer Recipientpåverkan övergödning När det gäller den ekologiska statusen är övergödning ett välkänt miljöproblem att beakta. Information om ekologisk status och övergödning har erhållits från vattenmyndighetens statusbedömning via det webbaserade verktyget VISS. Ytterligare en viktig parameter att beakta är miljökvalitetsnormer, vilket också sammanställts i VISS. Det är dock i dagsläget inget utslagsgivande då det har samma för alla berörda vattendrag. Recipientpåverkan Status avlopp Det är viktigt att notera den allmänna risken för avloppspåverkan på lokala vattentäkter. Detta är en vanlig riskfaktor i omvandlingsområden när en tidigare låg nyttjandegrad av fritidshus med stora avstånd mellan grannarna övergår i hög nyttjandegrad (åretruntboende) och tätare bebyggelse. Exponering och spridning av patogener och andra avloppsföroreningar ökar därmed drastiskt på grund av förhöjd belastning, korta skyddsavstånd samt otillräcklig avskiljningsförmåga i enskilda avloppsanläggningar. Inventering av avlopp utifrån år 2011 (fältinventering) och år 2016 (datainventering) har enskilda avlopp bedömts och klassificerats enligt bedömningsmallen i Bilaga 2. Andelen undermåliga avlopp har beräknats utifrån antalet klassade avlopp i förhållande till de som bedömt som helt undermåliga och erhållit Röd klassning Hälsofaktorer Kända dricksvattenproblem Tillgången på kvalitativt grundvatten kan vara bristfällig i vissa områden. Data har samlats in avseende inrapporterade dricksvattenprover med anmärkningar inom respektive klusterområde. Anmärkningar som påverkar hälsa (ej estetik och teknik) har tagits med i modellen. En genomgång av varje dricksvattenprovs status och relevans i dagsläget har genomförts. T e x om vattenförsörjningen till fastigheten har förbättrats av någon anledning sedan provet tagits (förändrad reningsteknik, ny täkt eller annan lösning). Även om den enskilde fastighetens dricksvattensituation lösts genom vattenrening eller inkoppling till annan vattentäkt visar inrapporterade vattenanalyser att det kan finnas ett kvalitetsproblem i området som kan drabba andra fastighetsägare vid anläggande av borrbrunnar. Det är särskilt viktigt att ta hänsyn till vid en eventuell utveckling/förändring i området. 9

11 Det är även viktigt att ta hänsyn till att ett prov kan beröra fler än en fastighet om det är ett prov från en gemensam vattentäkt. Vattenskyddsområde I kommunen finns ett antal fastställda vattenskyddsområden för befintliga och reservvattentäkter. Dessutom finns ett förslag för huvudvattentäkten Svensbyfjärden framtaget och ingår i bedömningsunderlaget. Skyddsområdena är indelade i Inre/Primär eller yttre/sekundär zon där särskild aktsamhet skall beaktas. Områdena är dessutom behäftade med föreskrifter om vilka verksamheter som får och på vilket sätt de kan bedrivas. Det handlar t ex om utsläpp av avlopp, hantering av oljor och kemikalier mm. I det här arbetet bedöms framförallt risken för påverkan på yt- och grundvattentillgångar som eventuellt nyttjas som vattentäkt för dricksvattenproduktion och i synnerlighet gällande avloppspåverkan Samhällsfaktorer Översiktsplan Genom upprättande av översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser kan kommunen reglera och styra samhällsutveckling och markanvändning. Översiktsplan är i skrivande stund i form av utställningshandling. En av strategierna anger att Vid utbyggnad av allmän VA försörjning prioriteras områden i nära anslutning till befintlig bebyggelse inom verksamhetsområde för vatten och avlopp prioriteras, vilket avspeglas i kriteriet. Bygglovsaktivitet Ett flertal av de äldre byggplaner och detaljplaner som gäller fritidshusområden i Piteå kommun ändrades under mitten av 2000-talet varvid ökade byggrätter medgavs och kan möjligen anses räcka till en mindre villa/permanentbostad. Omvandlingstrenden i områdena skulle därmed kunna öka relativt snabbt, eftersom de detaljplanemässiga förutsättningarna för permanentboende till viss del redan finns. För att bedöma ett områdes attraktivitet och potential till att vara/bli ett omvandlingsområde undersöks andelen bygglov per fastighet inom området, vilka kan utgöra en indikation. Ett område med många bygglov visat på en investeringsvilja och många successiva förändringar på fastighetens byggnader Tekniska faktorer Täckningsgrad Kostnaden för att bygga ut VA i omvandlingsområdena varierar beroende på t.ex. tätheten bland fastigheterna, markförhållandena samt närhet till befintligt ledningsnät. För vissa områden kan det bli aktuellt med längre överföringsledningar för att nå det aktuella området. Faktorn anger täckningsgraden med befintlig taxa. Kostnader för hela projektet, dvs. både det lokala nätet samt eventuella överföringsledningar räknas in i kalkylen. Hänsyn tas även till de fastigheter som ligger utanför det tänkta verksamhetsområdet men som förväntas ansluta sig enskilt eller via gemensamhetsanläggningar inom överskådlig tid. Kapacitet i befintligt VA-system Faktorn beaktar om kapacitet finns i befintliga försörjande/mottagande ledningsnät, verk och pumpstationer eller om förstärkningar/nyinvesteringar krävs för att ansluta området Sammanvägning av kriterier - prioriteringspoäng Kriterierna poängsätts för respektive kluster. Dessa normaliseras 7 sedan mot det maximala värdet inom varje kriterie. Effekten blir att värdet på varje faktor i ekvationen ligger inom intervallet 0-1. Normaliseringen tar med andra ord bort dold viktning mellan kriterierna. Poängen summeras därefter 7 Normalisering görs genom att varje datavärde i en kategori delas med det värde som är högst i den kategorin. Maxvärdet blir 1. 10

12 med hjälp av en formel. Grundprincipen för formeln är att multiplicera basfaktorn med övriga faktorer, vilket innebär att grundläggande förutsättningar som styrs av aktuell bebyggelse multipliceras med summan av de fyra mer specifika kriterierna Miljö, Hälsa, Samhälle och Teknik, se figur 5 nedan. Siffran 1 i parentesen har lagts till för att skapa en poängmässig spridning mellan områdena. BAS- 1 2 MILJÖ FAKTOR HÄLSA SAMHÄLLE TEKNIK Figur 5. Schematisk bild över formel för beräkning av prioritetsordning Varierande viktning av respektive kriterie har gjorts där kriteriet hälsa getts en större vikt (2 x hälsa). Motivet till det är att avloppspåverkan och problem med dricksvattenförsörjning i ett område är att betrakta som en större riskfaktor som är svårare att åtgärda för den enskilde. Vattenburen smitta leder till akuta konsekvenser för människors hälsa och i värsta fall allvarlig sjukdom eller dödsfall. Valet av viktningen (2 ggr) baseras på referenser från andra kommuner (ex Karlstad). Resultatet uttrycks som en slutpoäng (skala 0-6), se schematisk illustration i tabell 4 och utgör ett diskussionsunderlag för beslut om utbyggnadsplan gällande anslutning till kommunalt VA. Ingen kommun har strikt följt det matematiskt framräknade resultatet som enda underlaget för sin VAutbyggnadsplan, dvs. justeringar utifrån en kvalitativ värdering av andra parametrar och förvaltningsövergripande dialog har alltid skett efter det att poängen beräknats. Tabell 4. Urval och prioritering för utbyggnad av VA KLUSTER Område 1 Område 2 BASFAKTOR MILJÖ HÄLSA SAMHÄLLE TEKNIK Antal fastig heter Perm anen tgrad N O R M Andel ungerkända avlopp Andel inom övergödd recipie nt N O R M Dricks vattenproble m Inom vattenskydds områd e N O R M Prio i Översi ktsplan Andel bygglov per fastighe t N O R M Täck nings grad Kapa citet bef syste m N O R M POÄNG PRIO Område 3 Steg I Steg III Steg II Steg II Steg III Steg III Ranking.. Område n Se vidare i kapitel 5 för resultatet av behovsbedömningen för respektive kluster. 11

13 4.4 Utbyggnadsplan När samtliga klusterområden har bedömts, poängberäknats och en preliminär tågordning finns framtagen är det ett antal ytterligare faktorer som behöver tas hänsyn till innan en slutgiltig utbyggnadsplan finns framtagen. Faktorer som behöver tas hänsyn till är bl a: Områden som enligt modellen hamnar längre bak i tågordningen för VA-utbyggnad kan vara fördelaktiga att samordna med högre prioriterade områden om de är nära rent geografiskt. Framtagande av utbyggnadsplanen bör beakta de tekniska och ekonomiska aspekterna i steg III för att på bästa sätt få största möjliga effektivitet i anläggnings- och driftfasen. Osäkerheter i underlaget förekommer alltid och det kan behöva värderas parallellt med den slutgiltiga prioriteringen. I vissa fall kan det vara lämpligt att flytta fram tiden för utbyggnaden om ytterligare utredning av kritiska faktorer anses nödvändiga. Ny information och förändringar i allmänhet kan föranleda omprioritering, exempelvis på grund av förändrad permanentgrad och avloppsstatus. Sannolikt handlar det här om att ett område med låg prioritet kan få en högre prioritet. Påverkan på badvatten från enskilda avlopp från omkringliggande fastigheter. Behov av ytterligare anpassning till rådande förhållanden Utifrån ovan handpåläggning föreslås slutligen en utbyggnadsplan enligt figur 6. Steg I: Urval större sammanhang Steg II: Urval miljö och hälsa Steg III: Utbyggnadsplan 0-5 år 5-10 år år Kluster 5 Kluster 2 Kluster 4 Kluster 1 N (5-10 st) Figur 6. Förslag till utbyggnadsplan efter handpåläggning Förslag till verksamhetsområde Det faktiska förslaget till verksamhetsområde har områdets 50m-kluster som utgångspunkt. Eventuella kringliggande 100m kluster tas sedan i beaktning om de bedöms utifrån miljö/hälsa att behöva ingå i verksamhetsområdet. 12

14 Samma bedömning behöver göras för enskilda fastigheter i närheten till kommande verksamhetsområde. En rimlighetsbedömning bör göras i det enskilda fallet och då bör följande tas i beaktan: Bedömning av fastighetens förutsättningar för att klara dess miljö- och hälsobehov, exempelvis markförhållanden för anläggande av enskilt avlopp eller möjlighet för enskild vattentäkt med fullgott vatten Bedömning av avstånd för den enskilda fastigheten till befintligt verksamhetsområde Gränsen för när en enstaka fastighet kan anses tillhöra det större sammanhanget och vara tillräckligt nära kan enligt praxis vara 100 m. Om miljö- eller hälsobehov anses finnas och avståndet är mindre eller lika med 100 m skall den enstaka fastigheten tas in det befintliga verksamhetsområdet. Om fastigheten ligger längre bort än 100 m skall den enstaka fastigheten inte tas in verksamhetsområde. I detta fall kan kommunen erbjuda fastighetsägaren att genom avtal ansluta sig till befintligt verksamhetsområde. Kommunen meddelar och avtalar om förbindelsepunktens läge (lämplig punkt vid gränsen för närmast befintliga verksamhetsområde). Dvs fastighetsägaren drar själv fram ledningar och bekostar dessa fram till anvisad förbindelsepunkt. Vid utredning och projektering av ett VA-utbyggnadsområde ska på liknande sätt alltid områden som ligger nära studeras. Klusteranalys med 100 meter som största avstånd mellan hus ska används som riktmärke och underlag vid denna bedömning/känslighetsanalys. Beslut om nytt verksamhetsområde fattas av kommunfullmäktige. 4.5 Samråd och remiss Samråd med berörda fastighetsägare inom föreslagna verksamhetsområden samt allmänheten hålls för att ta in tidiga synpunkter och i syfte att informera om kommande utbyggnad av kommunalt VA. Förslaget till riktlinjer och dess konsekvenser remitteras även till miljö- och tillsynsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden samt till Länsstyrelsen i Norrbotten för yttrande. 13

15 5 Resultat behovsbedömning I detta kapitel redovisas utfallet från den metod som beskrevs i kapitel 4 då den tillämpas på hela kommunen. 5.1 Steg 1: urval av potentiella 6-områden större sammanhang En GIS-analys har genomförts för hela Piteå kommuns geografiska område. Analysen omfattade bildande av kluster med minst 20 stycken bostadshus med max 50 m emellan. Det resulterade i sammanlagt i 48 kluster. Se tabell 5 nedan. Tabell 5. Samtliga områden som bedöms utgöra större sammanhang 50m kluster Klusterområden i första urvalet, steg I Arnemark Högsböleskiftet - Spärrviken Nötön Brännträsk Jävre - Bergön Pitholm - Degerbergsgrundet Durrudden/Ön Jävre - Bokbäcksudden Pitholm - Maraskatan Fårön Norra Jävre - Breknäsudden Pitholm - Svartnäsudden Guldkusten 1 Jävre - Brännland Pultviken Guldkusten 2 Jävre - Bunäsudden Renön 1 Håkansön - Bastanäset Jävre - Fölviken Renön 2 Håkansön - Granholmen Jävre - Getviken Renörsudden Håkansön - Hyndgrundet Jävre - Grannäsudden Rosvik Håkansön - Lill-granholmen Jävre - hamnviken Rosvik - Berkön Håkansön/Porsnäs - Gälön Jävre - Hällskatan Rönnberget 1 Håkansön-Sandösundstjärn Jävre - Junässkatan Rönnberget 2 Högsböle 1 Kalamark Svartnäs - Lill-dödmannen Högsböle 2 Kartudden Svensbyn - Bodsjön Högsböle 3 N:a Stenarmen Trundön Högsböleskiftet - Lövudden norra Näsudden Berget (Långnäs) Vitsand Kartor med resultat av klusteranalysen återfinns i bilaga Områden vilka utifrån miljö och hälsa kan bedömas som 6-områden Områden som är få i antal bostadshus eller glesare mellan bostadshusen (100 m), men kan bedömas ha behov av VA-tjänster utifrån miljö/hälsa har inventerats och analyserats. Nedanstående område har särskilt identifierats. Risnäset Perudden Ett 100m-kluster där bostäderna ligger delvis inom primär eller sekundär zon till huvudvattentäkten. Flertalet undermåliga avlopp förekommer i klustret och dess närområde. Permanentgraden är hög. Dessutom finns Fagervik i närområdet vilket idag motsvarar 10 hushåll med undermåliga avlopp. Fastighetsägarens lösningsförslag är dock att ansluta utom verksamhetsområde till kommunalt nät. Figur 7. Risnäset-Perudden Området bedöms inte i dagsläget utgöra 6-område, men kvarstår för bevakning. Det bör tas med och samordnas med en eventuell utbyggnad av VA i samband med förstärkning pga Lindbäcksstadion. 14

16 Badplatser En kartläggning av badplatser och bebyggelsens eventuella påverkan på badkvalitet har genomförts. I kommunen finns det ett tiotal bostadshus inom 100 m till någon av badplatserna med stor geografisk spridning. Några var dock tätare belägna inom det 100m-kluster som ligger i anslutning till primär zon för kommunens huvudvattentäkt. De tas hänsyn till vid anpassning av förslag till Långnäs verksamhetsområde, se kapitel Översvämning En GIS-analys har genomförts där MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) översvämningsmodell legat som grund. Ett antal mindre områden har då identifierats där det förekommer bebyggelse utanför kommunalt VO för VA som riskerar att översvämmas vid högsta beräknade flöde (QBHF). VA-planeringsgruppen tar med sig det i det fortsatta arbetet för att bedöma om de kan vara potentiella 6-områden utifrån det eller ska hanteras på annat vis. 5.2 Steg II: urval av potentiella 6-områden Miljö och hälsa Sammanlagt bedömdes sju stycken klusterområden utgöra 6-områden med avseende på parametrarna miljö övergödning Hälsa/miljö vattenskyddsområde och hälsa-dricksvattenproblem. Se tabell 6 nedan. (dvs minst en av parametrarna är noterad med Ja ) Tabell 6. Klusterområden som bedöms utgöra 6-områden MILJÖ - ÖVERGÖDNING HÄLSA - VATTENSKYDDS OMRÅDE HÄLSA - DRICKSVATTEN FÖRSÖRJNING Durrudden/Ön Nej Ja, sekundär zon Ja Fårön Norra Ja Nej Ja Näsudden Berget (Långnäs) Nej Ja, sekundär zon Nej Nötön Nej Nej Ja Renön 1 Ja, mindre andel Nej Ja Renön 2 Ja Nej Ja Rosvik Ja Nej Ja I bilaga 4 återfinns samtliga 48 klusterområden med indelning på urvalsresultat, dvs 6-områden för utbyggnad, potentiella 6-områden för bevakning, övriga områden som omfattas endast av tillsyn. En kommentar om respektive område återfinns även i ovan nämnda bilaga. 5.3 Steg III: prioriteringsordning för utbyggnad Utifrån bedömningsmodellens formel beskriven i kapitel summeras prioriteringspoängen för respektive område och ger resultat enligt tabell 7 (Observera att viktning i formeln enligt figur 5 gör att poängen från respektive kriterie inte summeras rakt av). Det är endast dataunderlag från respektive 50m-kluster som ingår i faktorerna. 15

17 Tabell 7. Urval och preliminär prioritering för utbyggnad av VA i fallande ordning KLUSTER BASFAKTOR MILJÖ HÄLSA SAMHÄLLE TEKNIK Antal Perman fastighet entgrad er (%) NORM Andel underkända avlopp Andel inom övergö dd rec NORM Dricksvattenp vatten- Inom roblem skydds område NORM Översikts plan Andel bygglov per fastighet NORM Täcknin gsgrad Kapacit et bef system Durrudden/ Ön 20 85% 1,0 56% 0% 0,5 1,0 0,5 1,0 0,5 5% 0,5 0,3 0,7 0,8 4,8 1 Näsudden- Berget 38 63% 1,0 64% 0% 0,6 0,0 0,5 0,3 0,5 18% 0,6 0,3 0,7 0,8 3,7 2 Renön 2 Fårön N:a Rosvik Renön 1 Nötön 22 59% 0,8 26% 86% 0,8 1,0 0 0,7 0 82% 0,6 0 0,7 0,5 3, % 0,8 20% 100% 0,8 0,7 0 0, % 1,0 0 0,3 0,2 3, % 0,6 36% 56% 1,0 0,3 0 0,2 0,5 28% 0,7 0,3 1 1,0 2, % 0,5 19% 11% 0,3 1,0 0 0,7 0 82% 0,6 0 0,7 0,5 1, % 0,5 19% 0% 0,2 0,3 0 0,2 0 91% 0,7 0 0,7 0,5 1,4 7 I resultatet kan det noteras att hög permanentiseringsgrad tillsammans med hög hälsofaktor leder till en högre prioritering. Det gäller särskilt för Durrudden/Ön, Näsudden/Berget samt Renön 2. Ser man vidare i resultatet så sammanfaller även hög permanentiseringsgrad också med andelen underkända avlopp. Fårön N:a har dock en relativt låg andel underkända avlopp i förhållande till permanentiseringsgrad. Det skulle kunna härledas till den höga andelen bygglov per fastighet som förekommer. Dvs området består av en relativt ny bebyggelse med antagandet av relativt nya och välfungerande avloppsanläggningar. Antagandet styrks av att det motsatta förhållandet föreligger för Durrudden/Ön. NORM POÄNG PRIO 5.4 Samråd och remiss Förslag till riktlinjer för inrättande av verksamhetsområden för vatten och avlopp var ute på remiss under tiden 25 augusti 9 september Fyra samråd hölls för fastighetsägare i respektive område samt ett allmänt möte. Sammanlagt deltog 188 personer på samrådsmötena. Under samrådstiden inkom det även 25 skriftliga och fyra muntliga synpunkter. Antal och typ av synpunkt anges nedan: Åtta om en vilja att ingå i VO Fyra om kostnader 11 om att tidigarelägga Renön/Nötön 19 Positiva till VO (3 Långnäs, 6 Nötön, 10 Renön) Fyra negativa till VO (3 Långnäs, 1 Renön) För mer detaljerad information, se bilaga 5. Samrådssammanställning. Det första förlaget till utbyggnadsplan reviderades efter samrådet och återremitterades för yttrande till Pireva, Miljö- och tillsynsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden samt Länsstyrelsen i Norrbotten. Samtliga instanser biföll det nya förslaget eller hade inga ytterligare synpunkter. 16

18 6 Förslag till utbyggnadsplan I en reell utbyggnadsplan är det lämpligt att samordna VA-utbyggnaden i Långnäs klusterområden (Durrudden/Ön och Näsudden/Berget) pga. dess geografiska närhet. Samma sak gäller för Renön 1 och Renön 2 som även lämpligen utförs i anslutning med utbyggnation på Nötön. Fårön Norra hamnar enligt prioriteringsmodellen på fjärde plats men flyttas ned i prioriteringsordningen för att invänta ev. framtida planer på exploatering/planläggning av Södra Fårön där en samordnad VA-utbyggnad vore att föredra. Under samrådstiden framkom det många synpunkter angående att Renön/Nötön bör byggas ut tidigare än vad prioriteringsmodellen föreslår. Motiven och bakgrunden kan sammanfattas enligt nedan: Starkt exploateringstryck på Renön och Nötön. Inga förfrågningar kring exploatering på Långnäs förekommer. Frångår prioriteringsordningen enligt framtagen modell, med en treårig fördröjning för utbyggnad i Långnäs. Båda områdena uppvisar motsvarande mängd dricksvattenproblem, medan Renön har en viss övergödningsproblematik. Långnäs har högre andel permanentboende och ligger inom sekundär zon till föreslaget vattenskyddsområde. Svårt att bedöma om risken för påverkan på föreslaget vattenskyddsområde med en treårig fördröjning ökar. I väntan på utbyggnation av kommunalt VA så fokuseras tillsynen på att åtgärda avloppslösningar där stor risk för olägenhet för människors hälsa eller betydande påverkan på recipient föreligger. En parallell utbyggnad blir enlig kostnadsanalys för ekonomiskt belastande. Förslag till utbyggnadsplan blir enligt Figur 8. Steg III: Utbyggnadsplan 0-5 år 5-10 år RENÖN Renön 1 Renön 2 Nötön LÅNGNÄS Durrudden-Ön Näsudden- Berget Rosvik Norra Fårön Figur 8. Förslag till utbyggnadsplan för klusterområden och översiktlig tidplan. Verksamhetsområde föreslås för både dricksvatten och spillvatten i utbyggnadsområdena. Dag- och dräneringsvatten föreslås omhändertas lokalt och får inte kopplas till spillvattenledning. 17

19 6.1 Förslag till verksamhetsområde för utbyggnad Utgångspunkt för framtagande av geografisk utbredning av verksamhetsområde och ingående fastigheter är de framtagna 50m-klusterna samt en hänsyn till känslighetsanalys, kluster 100m. Hänsynen omfattar en bedömning utifrån miljö och hälsa motsvarande bedömningsmodellen. Enstaka angränsande fastigheter ingår även i bedömningen. Förslag till VO redovisas som preliminära kartor för respektive utbyggnadsområde Renön RENÖN VO Förslag till verksamhetsområde för VA Förslag till VO vid förändrad detaljplan Klusteranalys 50m Klusteranalys 100m (känslighetsanalys) Renön 1 Känslighetsanalys D Känslighetsanalys E Renön 2 Figur 10. Framtagande av förslag till verksamhetsområde för Renön. Känslighetsanalys D en fastighet med otjänlig dricksvatten, radon, som i dagsläget är löst med reningsutrustning 38 bostadshus, varav 15 bebodda (40 %) 18

20 38 bostadshus, varav 18 i direkt närhet till övergödd recipient (47 %). Området ovanför Lastgrundsvägen är belägen på mark med medelhög genomsläpplighet enligt SGUs karta för genomsläpplighet och bedöms även bidra till övergödningsproblematiken Ej inom vattenskyddsområde Känslighetsanalys E Ingen med rapporterad dricksvattenproblematik 13 bostadshus, varav 9 bebodda (70 %) 13 bostadshus, varav 13 i närhet till övergödd recipient (100 %) bedöms ingå för den totala bedömningen för området. Ej inom vattenskyddsområde Sammanlagd bedömning för båda 100m-klustren är att de bedöms ha behov av VA utifrån 6 och ingå i verksamhetsområde. Utbyggnad föreslås omfatta 50m-klusterna och Renöhamn bör ingå (slamtömning av fritidshusbåtar inkl. servicehus, intresse för cafe mm). Övriga områden bedöms inte ha behov av kommunalt VA enligt LAV. Detaljplan för område i norr (Renön 1:5) anger gemensam lösning eller kopplat till kommunalt vid utökad exploatering. 19

21 6.1.2 Nötön Känslighetsanalys NÖTÖN VO Förslag till verksamhetsområde för VA Klusteranalys 50m Klusteranalys 100m (känslighetsanalys) Nötön Figur 11. Framtagande av förslag till verksamhetsområde för Nötön. En känslighetsanalys har genomförts för det område som omfattas av 100m kluster (3 fastigheter). I området föreligger inga skäl för att ta med det i VO (ingen DRV-problematik, övergödning eller inom vattenskyddsområde). Övriga områden bedöms inte ha behov av kommunalt VA enligt LAV. 20

22 6.1.3 Långnäs LÅNGNÄS VO Förslag till verksamhetsområde för VA Klusteranalys 50m Känslighetsanalys C Klusteranalys 100m (känslighetsanalys) Näsudden - Berget Känslighets -analys A Känslighetsanalys B Durrudden - Ön Figur 9. Framtagande av förslag till verksamhetsområde för Långnäs. Känslighetsanalys A Behov att ingå i verksamhetsområde på grund av skydd av badplats Känslighetsanalys B Behov av att ingå i verksamhetsområde för ett samlat skydd inom primär/sekundär zon till vattentäkt De tre fastigheterna i den övre delen av 100m-klustret har även behov av att ingå i verksamhetsområdet. De ligger i direkt närhet till 50m-klustret, nära primär zon och med undermåliga avlopp. Kan bedömas tillhöra sammanhanget. Känslighetsanalys C 62 fastigheter varav 84 % permanentboende (128 st skrivna inom området) En datainventering i Ecos påvisade åtta fastigheter med tillstånd där huvuddelen bedömdes med gul/röd status. I och med hög permanentningsgrad så borde det finnas ett stort antal äldre anläggningar som även bedöms vara gula eller röda. 21

23 Sämre förutsättningar för enskilt avlopp pga markens låga genomsläpplighet för infiltrerat avloppsvatten. Har kommunalt vatten Området består av glesare bebyggelse och är belägen på ett något längre avstånd till ytvattentäkten. Fastigheterna har idag tillgång till kommunal dricksvattenkvalitet, vilket medför att risken för en eventuell avloppspåverkan på enskild vattentäkt inte föreligger. Området uppvisar inga tydliga motiv av miljö- eller hälsobehov att ingå i verksamhetsområdet Rosvik Känslighetsanalys H ROSVIK VO Förslag till verksamhetsområde för VA Klusteranalys 50m Klusteranalys 100m (känslighetsanalys) Rosvik Känslighetsanalys G Känslighetsanalys F Figur 12. Framtagande av förslag till verksamhetsområde för Rosvik. Känslighetsanalys F 15 fastigheter (varav 6 permanentboende) 10 bostadshus inom övergödd Inga kända dricksvattenproblem Känslighetsanalys G 12 fastigheter (varav 8 permanentboende) Inget bostadshus inom övergödd Inga kända dricksvattenproblem 22

24 Känslighetsanalys H 5 fastigheter (varav 4 permanentboende) Inget bostadshus inom övergödd enligt VISS (men 4 i närhet till vattendrag inom ARO för övergödd) Inga kända dricksvattenproblem Sammanlagd bedömning för 100m-klustren G och H är att de inte bedöms ha behov av kommunalt VA utifrån m-kluster F bedöms ha behov av kommunalt VA utifrån övergödningsproblematik i recipienten Fårön Norra Framtagande av förslag till verksamhetsområdets omfattning hänskjuts till eventuell framtida exploateringar/planläggningar av södra Fårön för en samordnad VA-utbyggnad. 6.2 Dispens för anslutning Alla fastigheter inom verksamhetsområdet som är avsedda för boende (dock ej obebyggda fastigheter utanför detaljplanelagt område) är i grunden avgiftsskyldiga för både vatten och spillvatten när förbindelsepunkt upprättats i fastighetsgräns. Efter att två år har passerat från det att förbindelsepunkten meddelats följer Miljö- och tillsynsnämnden upp att fastigheterna anslutit sig. Enligt praxis anses kommunalt spillvattenavlopp vara den bästa avloppslösningen och det kan därför i praktiken vara svårt att få dispens för inkoppling av spillvatten till den kommunala anläggningen. När det gäller vatten finns möjlighet att behålla sin egen vattentäkt och därmed undgå avgiftsskyldighet för vatten. För att göra detta behöver man genom analys på ackrediterat laboratorium visa att vattnet är tjänligt för enskilt bruk samt med god tillgång (även med framtida behov). Det får dock inte förekomma risk för översvämning av dricksvattentäkten nu och i framtiden (med bakgrund av översvämnings- och skyfallsmodell). Om man som fastighetsägare vill pröva avgiftsskyldigheten görs det hos Mark- och Miljödomstolen. 6.3 Ersättningar för onyttigblivna anläggningar Enligt vattentjänstlagen ( 40) ska VA-huvudmannen betala skälig ersättning om en enskild anläggning blir onyttig till följd av att kommunen ordnar eller utvidgar en allmän VA-anläggning. Ersättningen ska utgå från anläggningens art, ålder och skick och avser en ersättning, inte en inlösen av anläggningen. Anläggningen kvarstår med andra ord i fastighetsägarens ägo. För fastighetsägare som förnyar eller nyanlägger VA-anordningar med vetskap om att området inom överskådlig tid kommer att ingå i verksamhetsområdet gäller särskilda riktlinjer kring ersättning, se kapitel 7. För att en anläggning ska ses som onyttigbliven så måste den ha varit nyttig från början. Vanliga grundprinciper för ersättningen i övriga Sverige samt i praxis summeras nedan för de respektive anläggningstyperna. Avloppsanläggningar Avloppsanläggningen ska vara godkänd enligt tillstånd/myndighetsbeslut 10 års avskrivningstid Ersättningsnivån kan maximalt uppgå till avloppsvattendelen i anslutningsavgiften. Vattenanläggningar Rättspraxis för enskilda vattenanläggningar är liten, livslängden på enskilda vattenanläggningar är oftast längre än en spillvattenanläggnings livslängd. 23

25 Vid bestämning om anläggningens art är godkänd tas hänsyn till anläggningens tekniska duglighet och om tillgången på tjänligt vatten är god (även med framtida behov). Finns det risk för saltvatteninträngning eller om källan på andra sätt bedöms påverkas av omgivningen, kan källan inte godkännas och då kan ersättning inte ges. Ersättningsnivån kan maximalt uppgå till vattendelen i anslutningsavgiften. Arbetsgruppen föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt Pireva att fastställa principer för ersättning av onyttigblivna VA-anläggningar. 7 Hantering av enskilt VA i väntan på kommunalt verksamhetsområde Vid planeringen för framtida verksamhetsområden enligt framtagen utbyggnadsplan behöver man utöver själva VA-utbyggnaden också planera för hur hantering av situationen i väntan på VAutbyggnad ska ske. Handlingsplanen beror på tidsaspekten dvs. hur lång tid som återstår till den planerade utbyggnaden. Baserat på omvärldsbevakning förekommer vanligen tre olika tidshorisonter: Kort sikt; inom 5 år Medellång sikt; 5-10 år Lång sikt; mer än 10 år Det samlade förslaget till riktlinjer gällande nybyggnation, VA-lösning, tillsyn och ersättningsprinciper i väntan på verksamhetsområde återfinns i tabell 8, avsnitt Nybyggnation och VA-lösning Vad gäller nybyggnation i de områden som ska förses med kommunalt VA är utgångspunkten att de tar kontakt med kommunen i ett tidigt skede för samråd om hur enskild lösning ska utformas tills den kommunala lösningen finns på plats. Det gäller särskilt i de fall då VA-utbyggnad planeras inom en snar framtid (< 5 år). Där nybyggnation tillåts är det en förutsättning att det inte medför ytterligare risk för olägenheter i området eller belastning på recipienten. Eftersom det i många fall är svårt att ordna avlopp enskilt kan det komma att krävas att fastigheterna i området samverkar och ordnar gemensamhetsanläggning (GA) för VA. Krav ställs så att GA byggs på ett sätt som möjliggör att Pireva i framtiden kan ta över VA-anläggningen utan större ingrepp och kostnader. Detta ställer krav på god samverkan mellan GA och Pireva/kommunen. 7.2 Tillsyn och tillfälliga tillstånd Vid förfrågningar ska kommunen så fort som möjligt informera fastighetsägarna om de planer som finns för vatten och avlopp inom området samt vilka riktlinjer som gäller. Valet att söka tillfälligt tillstånd är fastighetsägarens eget, gjort för att kunna nyttja fastigheten i väntan på den allmänna anslutningen. Fastighetsägaren ansvarar själv för att finna den ekonomiskt effektivaste lösningen men samråd med kommunen är lämpligt. Prövningen görs av Miljö- och tillsynsnämnden i varje enskilt fall och tillståndet får inte strida mot detaljplan eller på något sätt förhindra andra i området att kunna lösa VA-frågan. 7.3 Ersättning av onyttigbliven VA-anläggning I väntan på att ett verksamhetsområde inrättas och fastigheten har tillgång till förbindelsepunkt för VA kan det finnas investeringsbehov som inte kan låta väntas på. Behoven avser där fastighetens anläggning utgör stor risk för olägenhet för människors hälsa eller att en betydande påverkan på recipient föreligger. 24

26 För att fastighetsägaren ska ha möjlighet att erhålla ersättning för sin VA-anläggning som förnyas eller nyanläggs är det av stor vikt att samråd med kommunen/pireva görs i syfte att finna en lämplig och kostnadseffektiv tillfällig lösning. 25

27 7.4 Riktlinjer i väntan på VO för de olika tidshorisonterna Tabell 8. Riktlinjer i väntan på VO för de olika tidshorisonterna Tidpunkt för inrättande av VO Nybyggnation VA-lösning Tillsyn Ersättning Inom 1-5 år Samråd med kommunen i ett tidigt skede vid nybyggnation som har behov av VA eller som riskerar att medverka till ökad risk för olägenhet eller betydande påverkan på recipient. Fastighetsägaren ansvarar själv för att finna den ekonomiskt effektivaste tillfälliga lösningen. Enskild eller gemensam VAanläggning anpassas till framtida anslutning vid nybyggnation och ombyggnation. Samråd med Piteå kommun/pireva ska hållas. Inga krav på åtgärd av befintliga enskilda avlopp, förutom då stor risk för olägenhet för människors hälsa eller betydande påverkan på recipient föreligger. Nyanläggning: Tillfällig VA-lösning ersätts i enlighet med överenskommelse i samråd med Pireva/Kommunen Förnyelse av befintliga anläggningar: Nödvändiga åtgärder enligt samråd med Pireva/Piteå Kommun ersätts enligt grundprinciper 8 Inom 5-10 år Ny- och ombyggnation tillåts där hänsyn till framtida VA-anslutning tas Lägre krav på avloppsanläggning om risk för olägenhet för människors hälsa är lägre, och påverkan på recipient inte är betydande, bedömning i varje enskilt fall krävs Kostnadseffektiv lösning: Enskild eller gemensam VAanläggning anpassas till framtida anslutning vid nybyggnation och ombyggnation Samråd med Piteå kommun/pireva Gemensamma lösningar där det går, Enklare åtgärder av förbättringskaraktär (omgrävning av infiltration, utbyte av anläggningsdel). Tidsbegränsade tillstånd till dess att det kommunalt VA är utbyggt och tillgängligt för påkoppling. Tillstånd beviljas för själva inrättandet av anläggningen, där kostnadseffektiva åtgärder/anläggningar står med som ett krav. Utsläpp av avloppsvatten från anläggningen villkoras så att efter två år efter att förbindelsepunkt för kommunalt VA meddelats förbjuds utsläpp från anläggningen. Nyanläggning: Enligt grundprinciper. Samråd med Pireva/Kommunen om kostnadseffektiv lösning Förnyelse av befintliga anläggningar: Nödvändiga åtgärder enligt samråd med Pireva/Piteå Kommun ersätts enligt grundprinciper > 10 år Ny- och ombyggnation tillåts där hänsyn till framtida VA-anslutning tas Enskild eller gemensam VAanläggning anpassas till framtida anslutning vid nybyggnation och ombyggnation Tillsyn och inventering där krav på avloppsanläggningar ställs utifrån lokala och nationella riktlinjer - vid behov föreläggande om åtgärd Avloppsanläggningar: Avskrivningstid 10 år, ingen ersättning ges till äldre anläggningar Vattenanläggningar: Ersättning enligt grundprinciper, 15 års avskrivningstid 8 Grundprinciper = se kapitel

28 8 Hantering av enskilt VA som inte planeras erhålla kommunalt VA I kölvattnet av ökat fokus på miljöpåverkan av enskilda avlopp har fler kommuner tagit fram en handlingsplan och tillsatt mer resurser för tillsynen av områden som inte berörs av den planerade VAutbyggnaden. Detta berör således de områden med enskild VA-försörjning som ej kommer erbjudas kommunalt VA inom överskådlig tid. Denna handlingsplan har mycket gemensamt med handlingsplanen i avvaktan på planerade åtgärder men den ska även innehålla en plan för att nå andra långsiktiga lösningar. T.ex. hur fastighetsägare ska få stöd och uppmuntran att inrätta gemensamhetsanläggningar samt hur funktionskrav på enskilda avlopp ska kommuniceras till berörda fastighetsägare. Klusterområden och övriga enskilda fastigheter som inte bedöms uppfylla kriterierna i 6 LAV och därmed inte bedöms vara i behov av kommunala VA-tjänster skall omfattas av tillsynsplan. Miljö- och tillsynsnämnden ansvarar för att en sådan antas och verkställs. Tillsyn bör utövas enligt nedan: 1. Undantas i utbyggnadsområden förutom då stor risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön påvisats. 2. Prioriteras i de områden som bedöms riskerar ha miljö/hälsoproblem, men inte utgör större sammanhang 3. Övriga enskilda VA Den framtagna arbetsmodellen ger ett bra underlag för bedömning och en prioriteringsordning över de områden och enskilda avloppsanläggningar som ska ingå i tillsynsplanen och senare i åtgärdsplanen. Av de ca 1600 avloppen som inventerats 2011 och 2016 bedöms ca 200 fastigheter (kluster 50m) samt uppskattningsvis lika många kluster 100m och uppskattningsvis fastigheter via direkt anslutning till nätet eller via gemensamhetsanläggning komma att omfattas av kommunalt VA. En del av dessa ska ingå i tillsynsplanen/åtgärdsplanen i väntan på det kommunala och då återstår ca 1100 st avloppsanläggningar som inte i dagsläget är aktuella för kommunalt VA. Av dessa 1100 är ca 400 bedömda som röda anläggningar (undermåliga) och ca 440 som gula (bristfälliga). En rimlig åtgärdstakt för röda anläggningar är att de ska vara åtgärdade inom 0-2 år (åtgärdade så snart som möjligt) och för gula anläggningar inom 3-5 år. Utslaget per år blir åtgärdstakten ca 130 röda anläggningar per år under 0-2 år och ca 150 gula anläggningar per år under år 3-5. Miljö- och tillsynsnämnden räknar utifrån sin behovsbedömning att tidsåtgången är 6 timmar handläggningstid för ett enskilt avlopp. Detta ger vid handen att miljö- och tillsynsnämnden behöver förstärkas med en årsarbetskraft räknat i tillsynstid enbart för att arbeta med de röda (780 tim/år)och gula (880 tim/ år) avloppen under de närmsta fem åren. Miljö- och tillsynsnämndens nuvarande tillsynsresurser på enskilda avloppssidan räcker idag till för att klara handläggning av ca nya avloppsanläggningar / år vilket motsvarar det antal som årligen tillkommer i samband med ny- och ombyggnationer av villor/fritidshus. Den totala resursförstärkningen som behövs beräknas till 1,5 årsarbetskrafter (motsvarande kr) där även tillsynstid för bevakning av att fastigheter anslutit sig inom två år efter att de tilldelats anslutningspunkt ingår (de fst som föreslås nytt VO) samt fortsatt arbete med inventering/tillsyn av kvarvarande ca 1400 fastigheter. En del av de ekonomiska resurserna går att få in till miljö- och tillsynsnämnden via avgifter för tillstånd och anmälningar, uppskattningsvis hälften av kostnaden för en årsarbetskraft (motsvarande kr). Miljö- och tillsynsnämnden behöver därför resursförstärkning med en årsarbetskraft ( kr) 27

29 Dessa riktlinjer behöver i en framtid komma att införlivas i en VA-plan för hela kommunen där även andra aspekter exempelvis dagvattenhantering ska ingå. Resurser behövs även för att i fortsättningen hålla hela VA-planeringsarbetet levande och aktuellt. Om tillsyns- och åtgärdsplanen för de enskilda avloppen uteblir riskerar en av konsekvenserna bli en orättvis situation mellan den grupp fastighetsägare som måste ansluta sig till kommunalt VA och de som inte anses behöva det men ändå har brister på sina anläggningar. 8.1 Befintlig och planerad gemensamhetsanläggning utom VO När det gäller Vitsand avloppsförening och Norra Stenarmen finns redan idag fungerande gemensamhetsanläggningar som är anslutna till kommunens VA-nät. I dagsläget bedöms de inte som 6-områden. Inom Jävre-Hällskatan finns en befintlig vattenförening med pågående planer på uppgradering av befintligt vattenreningsverk. Området utgör inte ett 6-område då uppgraderingen förutsätts tillskapa en god vattenkvalitet. Önskemål kan finnas att verksamhetsområde utökas inom de här områdena och de befintliga enskilda VA-ledningarna och övriga anordningar övertas av PIREVA. Ett eventuellt framtida övertagande anses dock inte vara en akut fråga som dessutom kräver omfattande utredning, bl.a. avseende statusbedömning, ansvarsgränser och ersättningsfrågor. 9 Riktlinjer för hantering av exploateringsområden VA-situationen i framtida exploateringsområden är normalt föremål för utredning i samband med detaljplaneläggning. I vissa fall kan en exploatering ske utan detaljplaneläggning. I sådana fall etableras nya fastigheter endast genom lantmäteriförrättning. En enda fastighetsbildning kan resultera i att ett nytt kluster bildas enligt denna rapportens definition. Lantmäteriet ska därför enligt handläggningsrutinerna samråda med Piteå kommuns Samhällsbyggnadsnämnd om en avstyckning kan innebära 20 stycken bostadshus med max 50 m emellan. Prioriteringsmodell och riktlinjer redovisade ovan kan användas som vägledning även i exploateringsområden. Framtagen prioriteringsmodell ska ligga till grund för huruvida området bedöms komma uppfylla 6 eller ej. Om området kommer uppfylla 6 och om aktuellt exploateringsområde ligger i närheten av befintligt verksamhetsområde eller prioriterade utbyggnadsområden ska det aktuella exploateringsområdet samordnas för utbyggnad med aktuellt närliggande prioriterat område i utbyggnadsplanen. Eventuellt kan detta tillkommande exploateringsområde påverka prioritetsordningen mellan de i utbyggnadsplanen aktuella områdena. En sådan omprioritering sker vid tidpunkten för revidering av utbyggnadsplanen. Om exploateringsområdet ej är i anslutning till planerad VA-utbyggnad krävs särskild utredning i samverkan mellan kommunens enheter för plan och miljöfrågor, samt Pireva. Utredningen bör beakta gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp (GA). Kommunen måste göra ett avvägande om exploatering skall tillåtas där det bedöms bli ett 6-område. Frågan utreds av VA-planeringsgruppen eller planhandläggare beroende på exploateringens omfattning/påverkan och avvägandet görs av styrgruppen. 28

30 10 Konsekvensanalys Denna konsekvensanalys gäller förslag till riktlinjer för utökning av verksamhetsområde vatten och avlopp. Konsekvensanalysen utgår från en förenklad metodik där två alternativa scenarier ställs mot varandra och förväntade effekter med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser diskuteras. Det ena scenariot, Nollalternativet, kan sägas motsvara ett scenario där VA-planering sker oförändrat jämfört med idag. Det andra scenariot är att framtagen prioriteringsmodell och riktlinjerna tillämpas för hela kommunen. För enkelhetens skull benämns alternativen nollalternativ respektive riktlinjer VO. Syftet med analysen är att ge en samlad bild av de föreslagna riktlinjernas och prioriteringsmodellens effekter. Beskrivning av alternativen Nollalternativet innebär att tidigare VA-plan för tätortsnära omvandlingsområden ( ) kvarstår som utgångspunkt för VA-planeringsarbetet, dvs tydlig vägledning avseende framtida utökning av verksamhetsområde utöver Hemlunda saknas. Ett formaliserat verktyg för att göra urval och prioritering av VA-utbyggnad baserat på en tolkning av 6 vattentjänstlagen saknas. Noterbart är att arbetet med tillsyn av enskilda avloppsanläggningar och utredning kring utökning av verksamhetsområde måste genomföras även i nollalternativet, men en övergripande plan för detta saknas. Riktlinjer VO innebär preliminärt att sju områden utpekas som 6-områden och att VA-utbyggnad för dessa planeras inom överskådlig tid. Nedan beskrivs kortfattat ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser av alternativet riktlinjer VO, samt avslutande sammanfattande tabeller som redovisar preliminära konsekvenser av de två alternativen (Tabell 9 och 10) Sociala konsekvenser Bedömningsmodellen och riktlinjerna gör att kommunen får en tydlighet i sin VA-planering. Det gör det lättare för den enskilde medborgaren att sätta sig in i kommunens planer och bedömningar. Detta medför en positiv samhällseffekt då det för den enskilde medborgaren skapar trygghet att känna till hur kommunen planerar för VA-utbyggnad i området. Planeringen skapar också trygghet för tjänstemännen vid berörda förvaltningar. Att människor känner förtroende för kommunen som VA-huvudman och tillsynsmyndighet hjälper till att skapa en social trygghet på ett övergripande plan. Vatten- och avloppsfrågor kan dock vara svåra att kommunicera eftersom sambanden ofta är komplexa och VA-systemet till stor del är osynligt för folk i allmänhet. Detta innebär en risk för missuppfattningar och kan möjligen skapa en känsla av otrygghet hos medborgarna. VA-utbyggnad inom bebyggelse som karakteriseras av fritidshus eller landsbygd kan medföra att dessa områden omvandlas (successivt ökande permanentboende). Den standardökning som kommunalt VA innebär kan skapa splittring i det sociala sammanhang som den samlade bebyggelse utanför tätorten utgör. Information och delaktighet är viktigt för att motverka denna splittring, men VA-planen kan trots detta föra med sig att vissa fastighetsägare känner sig överkörda eller fråntagna den ursprungliga sociala miljön ( stugan på landet ). Ett ökat fokus på förbättringsåtgärder av enskilda avlopp är idag ett nationellt utbrett åtgärdsområde, men risken finns även här att vissa fastighetsägare upplever det som ett intrång eller missförstår själva huvudorsaken att värna hälsa och miljö på lång sikt. 29

31 Kostnaden för den enskilde kan bli betydande. En investering i enskilt VA efter ett föreläggande eller en anslutningsavgift till kommunalt VA kan skapa oro för den enskilde när det gäller finansieringen. Sociala effekter som kan uppstå är att det blir en stor omsättning på fastighetsägandet genom försäljningar. Även slitningar inom familjer/släkt där olika viljor står emot varandra kan uppstå. Förbättrade VA-lösningar och indirekt långsiktigt god dricksvattenförsörjning och miljöskydd innebär dock att attraktiva livsmiljöer bibehålls, utvecklas och kan skapas utanför tätorten Ekologiska konsekvenser Fler kommunala VA-anläggningar kommer att medföra färre enskilda anläggningar vilket i sin tur resulterar i mindre utsläpp av framförallt näringsämnen men även bakterier och oönskade kemikalier. Historiskt har vatten- och avloppssystemen huvudsakligen utvecklats utifrån behov inom hälso- och miljöområdet. Åtgärder som utvecklar och förbättrar dagens allmänna VA-hantering innebär därför i sig positiva konsekvenser för miljön, jämfört med att åtgärder inte görs. En förutsättning är att VA-systemet anpassas till samhällsutveckling och tillkommande belastning från ökande tätortsbefolkning samt att funktionen bibehålls genom en rätt anpassad förnyelse och förbättring av befintliga anläggningar (både kommunala och enskilda). Konsekvenserna av VA-utbyggnad som följer av prioriteringsmodell och riktlinjer ger förutsättningar för minskad miljöpåverkan i Piteå kommun, i första hand på grund av att kommunala avloppsreningsanläggningar generellt har högre reningsgrad och säkrare/kontrollerad drift än enskilda lösningar. Detta är viktigt steg i arbetet med att nå god ekologisk och kemisk status i sjöar och vattendrag, grundvatten och ytvatten. Lokalt ökad belastning på vissa recipienter till följd av framtida samhällsutveckling är en viktig fråga att bevaka. VA-utbyggnaden kan stimulera ökad permanentningsgrad, nybyggnation och allmän påverkan på mark och vatten i aktuella områden. Föreslagna åtgärder ger överlag positiva effekter för det allmänna hälsotillståndet (främst pga minskad risk för lokal avloppspåverkan på råvatten/dricksvatten). Färre enskilda avlopp och dricksvattenbrunnar bedöms minska risken för förorening av dricksvattentäkter. Ökad permanentningsgrad kan i sin tur leda till en ökad miljöbelastning då hårdgöringsgrad och dagvattenavrinning ökar samt en generellt ökad risk för föroreningsspridning Ekonomiska konsekvenser VA-planeringsarbetet pekar ut vilka områden som blir aktuella för va-utbyggnation kommande år samt vilka områden som kommer kvarstå med enskilda lösningar. Båda grupperna av fastighetsägare kommer påverkas ekonomiskt Fastighetsägare med enskilda avlopp Där VA-utbyggnad ej planeras kommer man i många fall att behöva investera i förbättrade avloppsanläggningar efter att enheten för miljö och hälsoskydd enligt tillsynsplan genomför inventering och förelägger om åtgärder när bristfälliga avloppslösningar uppdagas. Kostnaden för dessa åtgärder kommer att variera, men investeringar på i storleksordningen kr kr kan bli aktuella för den enskilde. Denna kostnad avser enskild avloppsanläggning baserad på konventionella passiva system som t.ex. slamavskiljare och infiltrationsanläggning/markbädd. Minireningsverk innebär högre investerings och driftskostnader. Kostnader för att upprätthålla en god avloppslösning är återkommande (10-30 års sikt beroende på anläggningstyp och markförhållanden). Infiltrationsanläggningar mättas med tiden och måste grävas om till en kostnad av ca kr. Tekniken i minireningsverk måste också upprätthållas och uppgraderas vilket kostar pengar. Fastighetsägare med WC och slamavskiljare har även löpande kostnader i form av slamtömningsavgifter på mellan kr/år och de som har minireningsverk har varierande driftskostnader beroende på upplägg med service och serviceavtal. 30

32 En fastighetsägare som avser genomföra förbättringar eller anlägga ett nytt enskilt avlopp kan i tätare bebyggda områden påräkna dyrare utredningskostnader Fastighetsägaren har bevisbördan att visa att hans planerade framtida anläggning inte riskerar orsaka olägenhet ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt och kan tvingas anlita konsulthjälp till detta vilket bedöms kosta kr Fastighetsägare som ansluts till kommunalt VA Vid beslut om verksamhetsområde blir VA-huvudmannen (Pireva) skyldig att upprätta förbindelsepunkter vid tomtgräns till samtliga fastigheter inom området för att möjliggöra inkoppling till det kommunala nätet. Fastighetsägarna blir i sin tur skyldiga att betala anläggningsavgift. Utöver anläggningsavgiften bekostar fastighetsägaren VA-arbeten inom sin egen fastighet. Anläggningsavgiften är en engångskostnad för anslutning till ledningsnätet, därefter startas ett löpande brukningsabonnemang upp med Pireva. Erfarenhetsmässigt innebär kommunalt VA en värdeökning på fastigheten. Anläggningsavgiftens syfte är att finansiera tillkommande fastigheter inom befintligt eller utökat verksamhetsområde. Anläggningsavgiften är ett sätt att fördela kostnaderna enligt vattentjänstlagens krav på rättvisa och skälighet samt kommunallagens likställighetsprincip. VA-utbyggnaden i de planerade omvandlingsområdena kommer att bli väsentligt dyrare än vad som hittills varit normalfallet i Piteå med anledning av att områdena redan är bebyggda. Anläggningsavgiften som erläggs av fastighetsägaren för anslutning till det kommunala nätet kommer därför behöva justeras. I dagsläget är Piteås anläggningsavgift anpassad för förtätningar samt utbyggnad i obebyggda områden och täckningsgraden ligger då i genomsnitt kring 100 %. För en normalvilla (800 m 2 tomtyta) ligger anslutningsavgiften på kr inklusive moms för anslutning till vatten + spillvatten + dagvatten. Det finns inget juridiskt krav att anläggningsavgiften ska täcka hela kostnaden för nya anslutningar. I många kommuner är nivån lägre och anslutningarna delfinansieras genom brukningsavgifter eller skattemedel. Jämförelse med andra kommuner kan därför bli missvisande. Om allt större kostnader behöver tas från brukningsavgifter kan det dock leda till att brukningstaxan behöver höjas och/eller att nödvändiga investeringar får stå tillbaka. 31

33 Förslag till kostnads/ansvarsfördelning inom omvandlingsområden I nedan schematiska skiss visas förslag på kostnads- och ansvarsfördelning inom de nya omvandlingsområdena Justerade avgifter För redan utbyggda Hemlunda/Vitsand användes särtaxa då utbyggnationen i befintligt område vid den tidpunkten var ett undantag i kommunen och bedömdes utgöra ett så kallat särförhållande. Kommande år kommer utbyggnationer i bebyggda områden vara en naturlig del av nyanslutningarna vilket enligt branschpraxis innebär att den normala anläggningsavgiften istället behöver anpassas till att täcka den genomsnittliga kostnaden för samtliga utbyggnadsbehov i kommunen. På detta vis uppnås även en enhetlig anläggningsavgift inom kommunen för anslutning till det allmänna va-nätet. Särtaxa kan bli aktuellt om något område i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet. Detta kan t.ex. vara pga. geotekniska förhållanden (ex. mycket berg), topografiska skillnader (ex. kuperad terräng, stort behov av pumpning) eller stora fastigheter med lång ledningsdragning. För att få en anläggningsavgift som i ett genomsnitt har 100 % täckningsgrad för samtliga planerade typer av utbyggnationerna i kommunen behöver anläggningsavgiften höjas till ca kr inkl. moms för anslutning av en normalvilla (=typhus A, 800 m 2 tomtyta som ansluts till vatten + spillvatten och dagvatten). Överföringsledningar bekostas av Pireva, i praktiken genom brukningsavgifter från nya kunder samt vid behov ökad brukningsavgift för VA-kollektivet. Brukningsavgiften bedöms behöva öka < 1 % över kommande 5 år med anledning av utbyggnationerna. Anläggningsavgiftens storlek beror av tomtytan på fastigheten samt vilka vattentjänster man ansluter sig till. I de planerade omvandlingsområdena avses vatten och spillvattenledningar att anläggas, dagvatten omhändertas lokalt. Tomtytorna i områdena är istället generellt större än normalvillan. För en villa med 1500 m 2 tomtyta som ansluts till vatten och spillvatten skulle anläggningsavgiften bli ca kr inkl. moms. 32

34 10.4 Sammanfattning konsekvensanalys I tabell 9 och 10 nedan sammanfattas de ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna av att införa eller inte införa riktlinjerna. Tabell 9. Sammanställning konsekvenser för alternativet Riktlinjer och utbyggnadsplan Social Ekologisk Ekonomisk Möjlighet till permanentboende i större utsträckning samt möjlighet att bo i attraktiva lägen För den enskilde kan kostnader för anslutning till kommunalt VA vara svår att bära Generellt bättre rening i avloppsverk än i enskilda avlopp Ökad generell miljöbelastning lokalt med ev. inflyttning Anslutning till kommunalt VA gör att fastigheten ökar i värde Högre initial investeringskostnad (inkl. anslutning till VO) för fastighetsägare En mer funktionell anläggning ger färre lukt- och driftproblem enklare med kommunalt VA för den enskilde) Intvingande i VAkollektivet kan skapa negativa känslor Minskad risk för förorening av vattentäkter, badplatser och smittspridning Ökad energianvändning i kommunalt VAsystem Effektivare tillsyn (pga färre enskilda anl.) Krav på ökad kommunal service i utbyggnadsområden Ökad trygghet i att veta hur kommunen planerar. Tydlighet och förutsägbarhet gentemot medborgarna Minskat antal transporter för slamtömning Mer resurser krävs för genomförande av utbyggnadsplan Tabell 10. Sammanställning konsekvenser för nollalternativet (inga riktlinjer/utbyggnadsplaner) Social Ekologisk Ekonomisk Fastighetsägare ej intvingade i VA-kollektiv I vissa fall begränsning till fritidsboende. Möjlighet att göra renodlade bostadsområden begränsad Ingen ökad generell belastning i attraktiva områden pga att låg VA-standard dämpar permanentboende och förtätning Enskilda avlopp ger i överlag sämre rening Ingen större investeringskostnad som väntar på utökning till VO En äldre anläggning innebär mer underhåll och behov av framtida investering/upprusning Risk att undermåliga avlopp orsakar lukt eller förorening av vattentäkt. Ökad risk för förorening av vattentäkter, badplatser och smittspridning Enskilda avloppslösningar kan vara billigare att anlägga än kommunala Ökade krav på tillsyn (många undermåliga avlopp), innebär kostnader för utredning mm Ovisshet om kommunens framtid. Vad gäller för mitt område? Hälsoproblem från vattentäkter Lägre initial kostnad, men återkommande när enskilda anläggningar måste renoveras/bytas ut. Svårare att locka permanentboende till delar av kommunen. 33

35 11 Sammanfattning av förslag till politiska beslut För verkställande av ovan angivna förslag föreslås följande beslutas av styrgruppen att gå vidare för fortsatt beslut i Kommunfullmäktige. 1. Förslag till riktlinjer för inrättande av verksamhetsområden för vatten och avlopp i Piteå 2. Förslag till utbyggnadsplan 3. Förslag till verksamhetsområde för Renön och Nötön (preliminärt VO för Långnäs och Rosvik, där beslut tas i senare skede närmare verkställande) 4. KF uppdrar åt MTN att ta fram och verkställa utökad tillsynsplan för enskilda avlopp För verkställande av ovan angivna förslag föreslås följande beslutas av Pireva att gå vidare för fortsatt beslut i Kommunfullmäktige. 5. Förslag till VA-taxa För verkställande av ovan angivna förslag föreslås följande beslutas av Miljö- och tillsynsnämnden att gå vidare för fortsatt beslut i Kommunfullmäktige. 6. Förslag till resursförstärkning till utökad tillsynsplan för enskilda avlopp 34

36 BILAGA 1 Omvärldsanalys 1 / (5)

37 PM- Omvärldsbevakning med diskussionsunderlag; riktlinjer för inrättande av verksamhetsområde för vatten och avlopp Uppdragsnr: Bakgrund Omvärldsbevakning lagstiftning VA-planering för kommunen VA i översiktplanearbetet Rätten till rent vatten Vattenförvaltning Miljökvalitetsnormer och nytt åtgärdsprogram Fastställande av nya åtgärdsprogrammet dröjer Utvecklingen av vattenförvaltningens arbete och VISS under de senaste åren Begreppen samlad bebyggelse och sammanhållen bebyggelse Begreppet sammanhållen bebyggelse Samlad bebyggelse Slutsatser LAV och utveckling av dess praxis LAV Föreläggande om verksamhetsområde Va-nämnden upphör 1 jan Vikten av att kommunicera VA-planering Finansiering/Särtaxa I väntan på VO Kommunexempel prioriteringsmodeller Skövde Karlstad Kalmar Kriterier för prioriteringen Umeå Bedömning av miljöbehovet Klusteranalys Tekniska möjligheter att ansluta området Bedömning av områdets lämplighet Prioritering av områdena Exempel från HaV s manual Slutsatser Diskussionsunderlag prioriteringsmodell för Piteå Föreslagen arbetsgång: Urval utifrån klusteranalys Prioriteringsmodell Kriterier (OBS! DISKUSSIONSUNDERLAG) Exempel resultattabell Sida 1 (24)

38 1 BAKGRUND Piteå kommun utförde under ett VA-planarbete för 15 tätortsnära omvandlingsområden. Vatten & Miljöbyrån AB deltog i arbetet som processtöd och utredningsresurs. Av dessa 15 erhöll 2 områden beslut om/lösning för vatten och avlopp och för de övriga 13 områdena har de föreslagna åtgärderna ej ännu kommit till stånd. Två aktuella förfrågningar om planbesked och utökat behov av VA finns för två av områdena som utredningen behandlade; Renön/Nötön samt Högsböle. Även ytterligare nya exploateringsområden i anslutning till omvandlingsområdena på Renön har lyfts fram samt ett mindre antal ärenden gällande boende i närheten till det nya verksamhetsområdet Hemlunda. Med anledning av detta beslutade kommunen under 2015 att tidigare VA-planarbete behöver ett omtag, dels för de 13 kvarvarande omvandlingsområdena men även ett helhetsgrepp på frågan kring inrättande av verksamhetsområden med målsättningen att ta fram riktlinjer för inrättande av verksamhetsområde för vatten och avlopp, att gälla för hela kommunen. Detta PM utgör det första steget i arbetet mot detta mål och omfattar omvärldsbevakning samt utgör diskussionsunderlag för utformande av riktlinjer för inrättande av verksamhetsområde för vatten- och avlopp. Målet är att i första hand hitta en modell som gäller för hela kommunen och som sedan appliceras på de 13 aktuella utredningsområdena. Kommunen har en projektgrupp för arbetet bestående av tjänstemän från olika förvaltningar, Pireva är också representerade. Vatten & Miljöbyrån AB deltar i projektarbetet med främsta uppgift att ta fram riktlinjer för prioriteringen och vara processtöd i projektgruppens arbete. 2 OMVÄRLDSBEVAKNING LAGSTIFTNING Det tidigare av Vatten & Miljöbyrån framtagna dokumentet PM-Regelverk som bör beaktas vid vatten- och avloppsplanering, daterat beskriver regelverken miljöbalken (MB), lagen om allmänna vattentjänster (LAV) plan- och bygglagen och (PBL) utförligt. Följande kan dock noteras: att lagarna PBL, LAV och MB är oförändrade. PBL har varit ifrågasatt på grund av otydlighet. Trenden från nationellt håll har varit att man velat få en snabbare planläggningsprocess, att effektivisera byggandet. Det finns i och med PBL, LAV och MB en samlad lagstiftning som hjälper oss i detta, men svårigheter i tolkningen och i viss mån svagheter har uppmärksammats. HaV har kommit ut med en rapport med en översiktlig genomgång av juridiken kring dricksvattenförsörjning samt avledning och rening av spillvatten och dagvatten; rapport 2015:15. I sin nya rapport från slår Havs- och Vattenmyndigheten fast att det inte finns någon samlad VA-lag, eller ens en ambition att det ska finnas en sådan. De regler som rör VA-området finns i många olika författningar, där MB, LAV och PBL kan ses som de mest centrala. 2.1 VA-planering för kommunen Det är viktigt att kommunen har en långsiktig VA-planering som omfattar hela kommunen. Genom sin VA-planering kan kommunen strategiskt hantera skärpta miljökrav, klimatförändringar och ökade förväntningar att kommunen ska ordna VA-försörjningen. Ett väl utvecklat samarbete mellan olika förvaltningar och mellan tjänstemän och politiker lägger grunden till en bra VA-planering (Vägledning för kommunal VA-planering, HaV s rapport 2014:1) Sida 2 (24)

39 Utbyggnad av vatten och avlopp är förknippad med stora initiala kostnader, omfattande organisation och mycket teknik. Nödvändigheten av att tidigt och tillräckligt under den kommunala planeringsprocessen analysera vilka behov och vilka förutsättningar som finns är därför stor. Att sträva efter hållbar VA-försörjning är ett arbete som bör genomsyra all fysisk planering i kommunen. Viktiga verktyg som ökar möjligheterna att kostnadseffektivt klara utmaningarna är, bland andra kommunala styrmedel, översiktsplanen och, den icke obligatoriska VA-planen. (Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:15, daterad ) VA i översiktplanearbetet Möjligheterna att ordna vatten och avlopp är ett allmänt intresse som ska beröras i översiktsplanen (3 kap. 4 PBL). VA-huvudmannen bör vara med redan under översiktsplanearbetet för att kunna ha synpunkter på om det förväntas bli ett kommunalt ansvar för VA-försörjningen. Det vore olyckligt och kan medföra stora kostnader, om det först under detaljplanearbetet eller bygglovsprövningen uppmärksammas att det är väldigt stora kostnader förknippade med VA-försörjningen till området. 2.2 Rätten till rent vatten I Sverige anses brist på rent dricksvatten vara en olägenhet för människors hälsa, enligt definitionen i 9 kap. 3 MB. För nybyggnation gäller att kommunen enligt PBL varken får meddela bygglov eller förhandsbesked till bygglov om det inte kan visas att det går att lösa VA-försörjningen (2 kap. 4 och 5 PBL). Om 6 LAV är tillämpbar, så ska det inrättas ett verksamhetsområde för dricksvatten. Då är det kommunen, i egenskap av VA-huvudman, som ansvarar för att tillhandahålla vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning (3 kap. 4 PBL). Inom områden där det inte föreligger ett sådant ansvar är det istället den enskilda fastighetsägaren som ansvarar för att dricksvatten finns. Rättsligt stöd finns i 9 kap. 9 MB: Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. (Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:15, ). 2.3 Vattenförvaltning Miljökvalitetsnormer och nytt åtgärdsprogram Vattenmyndigheten har tagit fram nytt förslag till åtgärdsprogram , som beskriver hur Bottenvikens vattendistrikt (som Piteå omfattas av) ska bibehålla god status eller uppnå god status senast år I åtgärdsprogrammets åtgärd 8, för kommunerna är följande föreslaget: Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna Fastställande av nya åtgärdsprogrammet dröjer Enligt EU:s vattendirektiv ska medlemsländerna ha fattat sina beslut om vattenförvaltningen för åren senast den 22 december 2015 men fastställande av åtgärdsprogrammen för Sverige dröjer. Regeringen har beslutat att de kommer att ta ställning till de fem vattendistriktens åtgärdsprogram för vattenförvaltningen. Prövningen av vad som ska gälla för hinner inte slutföras före utgången av december Regeringen har därför beslutat att de åtgärdsprogram som avser perioden för de fem vattendistrikten ska fortsätta att gälla i de delar som åtgärderna ännu är aktuella till dess att en ny omprövning har skett av förslagen till åtgärdsprogram för Regeringens prövning av åtgärdsprogrammen kan leda till att regeringen fastställer ett eller flera åtgärdsprogram eller delar av åtgärdsprogram, men den kan också innebära att regeringen beslutar att någon myndighet Sida 3 (24)

40 ska göra det. Beredning pågår för närvarande i Regeringskansliet (Regeringens hemsida, uppdaterad 19 november 2015). Det är oklart när regeringens beslut kommer och det finns spekulationer om en ny remissomgång (artikel i tidsskriften Cirkulation , intervju med Åsa Romson ). Myndigheter och kommuner ansvarar för att MKN följs (5 kap. 3 MB) Utvecklingen av vattenförvaltningens arbete och VISS under de senaste åren Underlaget och statusbedömningen har under vattenförvaltningens arbete förhoppningsvis blivit bättre under åren och det finns idag, jämfört med bara för några år sedan, bättre och mer tillförlitlig information att utgå ifrån. VISS och dess nationella kartläggning kan anses vara grunden där all information finns lagrad och är det verktyg som idag finns tillgängligt för alla. Informationen måste dock uppdateras löpande för att fungera och bli gällande. Vattenförvaltningens arbete med statusklassningar och tillgänglig information, har under dess arbetes gång, inkorporerats mer i dagens detaljplanearbete och hela processen har mognat. VISS som databas, används mer idag än tidigare och möjligheterna att påverka vattenförvaltningens arbete ses idag som en självklarhet i och med kommuntjänstemännens ökade kännedom och därav viljan att påverka i rätt riktning, se om sina egna vattenförekomster och att de klassats rätt i VISS. 2.4 Begreppen samlad bebyggelse och sammanhållen bebyggelse Den 2 maj 2011 började en ny Plan- och bygglag att gälla. I och med detta ändrades den tidigare beteckningen från PBL 1987 samlad bebyggelse till begreppet sammanhållen bebyggelse. Inom VA-lagstiftningssammanhang används fortfarande begreppet samlad bebyggelse. Inom plansammanhang används inom Piteå kommun fortfarande begreppet sammanhållen bebyggelse. Det vill säga det är många begrepp som förekommer och det är lätt att begreppsförvirring uppstår. Nedan beskrivs skillnaderna mellan begreppen Begreppet sammanhållen bebyggelse Begreppet sammanhållen bebyggelse enligt PBL och Boverket: Sammanhållen bebyggelse : bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark (PBL 1 kap 4 ) Bebyggelse : en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader (PBL 1 kap 4 ) Byggnad : en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den (PBL 1 kap 4 ) Byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning (PBL 1 kap 4 ) Enligt Boverket gäller för sammanhållen bebyggelse att det ska finnas minst två tomter, som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark, och att det på vardera tomten finns minst tre byggnadsverk varav minst en byggnad. (Boverket) Sida 4 (24)

41 Enligt definitionerna i PBL är det alltid den enskildes ansvar att avgöra vad som betraktas som sammanhållen bebyggelse. Kommunen ska ge råd och stöd i tolkningen i den bedömningen (Slutrapport Nässjö hösten 2012) Samlad bebyggelse Begreppet samlad bebyggelse var egentligen ett begrepp inom den äldre plan- och bygglagen (1987:10) och avsåg då, dvs innan nya PBL trädde i kraft den 2 maj 2011, områden med tomter som gränsar till varandra eller som åtskiljs endast av vägar eller naturmark och som tillsammans har minst hus. Begreppet samlad bebyggelse används fortfarande som begrepp inom rättspraxis i VA-sammanhang, kopplat till vattentjänstlagens större sammanhang då förarbetena till vattentjänstlagen hänvisar till områden med en något så när samlad bebyggelse om fastigheter. Se vidare diskussion om begreppet större sammanhang under kapitel LAV längre ner. Definitionen av samlad bebyggelse inom LAV-sammanhang är inte entydig. Praxis utvecklas för närvarande i Sverige och de slutsatser man kan dra är att en bedömning av skyddsbehovet utifrån hälsa och miljö alltid måste göras utifrån de lokala förutsättningarna. Viktiga faktorer i denna bedömning är bebyggelsetätheten, recipientstatus (risk att ej uppnå miljökvalitetsnormer) eller om avloppsbelastningen förväntas öka genom tillkommande bostadshus eller att en tidigare fritidshuskaraktär successivt övergår till permanentboende (s.k. omvandlingsområden) Slutsatser Det förekommer skillnader mellan PBL s nya begrepp sammanhållen bebyggelse och det begrepp samlad bebyggelse som fortfarande förekommer inom VA-juridiska sammanhang. Begreppet samlad bebyggelse kommer förmodligen även i framtiden att fortsätta användas i VA-sammanhang, i anslutning till större sammanhang och det kan vara klokt att hålla isär begreppen sammanhållen respektive samlad bebyggelse. Piteå kommun behöver utforma sin tolkning av begreppet sammanhållen bebyggelse och göra den gällande, specifikt för handläggning i bygg- plansammanhang, genom beslut i byggnadsnämnden. Arbete för detta pågår inom kommunen (referens: Florian Steiner, Piteå kommun). 2.5 LAV och utveckling av dess praxis Syftet med LAV är att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön (1 LAV). Grundtanken är att det är hushållens och hushållsbebyggelsens behov av vattentjänster som ska tillgodoses av det allmänna. Kommunens ansvar enligt LAV bygger på två steg. Det första steget innebär att kommunen är skyldig att inrätta verksamhetsområdet, vilket beslutas av kommunfullmäktige. Skyldigheten inträder så snart förutsättningarna som följer av LAV:s 6 föreligger. Det andra steget inträder när verksamhetsområdet är inrättat, då skyldighet för huvudmannen inträder att dra fram röreldningar eller den teknik som gör det möjligt för fastighetsägarna inom området att utnyttja tjänsterna. (Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:15, ) Sida 5 (24)

42 LAV 6 LAV reglerar när kommunens ansvar inträder: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksmahetsområdet genom en allmän va-anläggning Det saknar betydelse om det är ett område för fritidshus eller för permanentboende 6 LAV tar inte någon hänsyn till hur dyrt det kommer att bli att ordna vattentjänsterna. Även om det är svårt att avgöra när denna skyldighet föreligger, så är inte inrättandet förhandlingsbart, valbart, möjligt att avtala bort, få undantag från eller något som kan planläggas bort med något instrument enligt PBL. Havs och vattenmyndigheten menar att det inte skall göras någon sådan skälighetsbedömning som förekommer i t.ex. 2 kap. 7 MB. (Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:15, ). Begreppet snarast I LAV finns ingen specifik bestämmelse att kommunen (eller huvudmanen) ska planera för sin verksamhet. Men eftersom LAV (specifikt 6) ger kommunen skyldighet att snarast bygga ut för de vattentjänster som lagen ställer krav på finns ett sådant planeringsansvar ändå underförstått. Dvs framförhållning bör finnas för att utbyggnadsskyldigheten ska kunna infrias. I havs och vattenmyndighetens rapport 2015:15, diskuteras begreppet snarast och hur lång tid till utbyggnad som kan accepteras pga kommunen behöver tid för upphandling, projektera, reda ut markfrågor, det är dyrt osv. Där hänvisar man till att det i 17 LAV finns några undantag från skyldigheten att snarast inrätta ett verksamhetsområde, nämligen om det finns ett samordningsbehov med andra arbeten och om arbetena utförs i en ordning som följer huvudmannens utbyggnadsplan. I praxis (se tex BVa 84 samt BVa 64) har därför en längre utbyggnadsperiod för befintliga områden accepterats, om den bygger på att kommunen har en väl genomtänkt utbyggnadsplan och det inte är så att de miljö- eller hälsomässiga förutsättningarna på platsen ställer krav på en snabbare utbyggnad. Om kommunen inte har någon genomtänkt utbyggnadsplan kan länsstyrelsen vid ett föreläggande på egen hand besluta om när utbyggnaden ska vara genomförd, vilket kan vara nackdel för kommunen. Begreppen i ett större sammanhang och skyddet för människors hälsa och miljön Skyldigheten att inrätta ett verksamhetsområde inträder när det föreligger ett behov av att i ett större sammanhang ordna med VA. Detta behov ska vara betingat av miljö- och eller av hälsoskäl. Enligt Havs rapport 2015:15 anges att uttrycket i ett större sammanhang alltsedan utredningen till 1955 års lag brukats preciseras till att det ska finnas fastigheter som har behov av vatten och/eller avlopp. Detta antal är inte fast bestämt men det har genom rättspraxis kommit att sättas en ungefärlig gräns. Antalet fastigheter kan vara lägre, om bebyggelsen är samlad och de sanitära behoven starka, men kan också vara högre. Uttalande från VA-nämndens beslut : Ett antal av fastigheter kan tänkas utgöra ett antagbart minimum, som dock bör kunna minskas, om bebyggelsen ligger så samlad, att sanitära synpunkter i högre grad gör sig gällande. Dvs att likställa med skyddet för människors hälsa i LAV Sida 6 (24)

43 I praxis har tom enstaka fastigheter i närheten av befintligt verksamhetsområde ansetts planmässigt och i övrigt ha ett så nära samband med bebyggelse inom verksamhetsområdet att fastigheternas VAfrågor skulle lösas i det större sammanhanget med denna bebyggelse (Miljösamverkan Sverige tillsynsvägledning LAV 2014 s 17). Havs rapport menar att med hänvisning till uttalanden i propositionen till 1955 års lagstiftning samt senare uttalanden, menar man att uppgiften om att i ett större sammanhang i normalfallet skulle utgöras av fastigheter troligen fortfarande kan anses vara gällande när det gäller de sanitära aspekterna, dvs vad som i dagens lagstiftning benäms hälsoskäl. Avvikelser från detta, både uppåt och nedåt, kan dock vara godtagbara. När det gäller miljöskyddsrekvisitet, menar VA-nämnden dock att andra värden numera kan göras gällande. I ett mål: Hörbymålet, ansågs det finnas mycket starka miljöskäl. I det å kallade Hörbymålet förelade länsstyrelsen kommunen att utvidga ett befintligt verksamhetsområde för hushållsspillvatten, till att också omfatta 10 fastigheter på andra sidan ett mindre vattendrag där den rödlistade Tjockskaliga målarmusslan levde (VA-nämndens beslut BVa 43, VA fastställt av MÖD M ). Normalt krävs fler fastigheter för att miljörekvisitet ska anses vara uppfyllt (Miljösamverkan Sveriges rapport 2014:4 s.22). Enligt praxis kan det även räcka med färre fastigheter om de har planmässigt och/eller bebyggelsemässigt samband med fastigheter inom befintligt verksamhetsområde för VA. Detta gäller för befintlig eller blivande bebyggelse. Till exempel ansågs 10 fastigheter ingå i större sammanhang som ett annat verksamhetsområde, när avståndet till området var mindre än 1 km (Rättsfall BVa ). Man kan således konstatera att antalet fastigheter varierar inom praxis och enstaka rättsfall men att grupper av ca 20 fastigheter eller fler fortfarande kan anses utgöra stommen och anses vara ett vägledande mått för när 6 vattentjänstlagen kan vara tillämpbar. När närheten till befintligt verksamhetsområde är en faktor för utökning verksamhetsområde eller ej Senaste årets praxis visar hur närheten till befintligt verksamhetsområde kan vara en faktor som påverkar om enstaka fastigheter ska utgöras av det större sammanhanget eller ej. I rättsfallet BVa 36 från april 2015, var det t.ex. fråga om huruvida 2 fastigheter som låg ca 200 m ifrån befintligt verksamhetsområde, med dricksvatten av god kvalitet och avloppslösningar uppfyllande hög skyddsnivå, skulle omfattas av det större sammanhanget enligt 6 LAV eller ej. Utfallet blev att kommunen inte behövde utöka verksamhetsområdet till att innefatta även dessa två fastigheter eftersom de befintliga husen hade bra VA-lösningar, trots att de låg nära. Ett liknande rättsfall från april 2015, också med ca 200 m till befintligt verksamhetsområde men med undermåliga VA-lösningar gav utfallet att kommunen fick lov att utöka verksamhetsområdet att innefatta även dessa fastigheter (BVa 35). 2.6 Föreläggande om verksamhetsområde Det är kommunen som beslutar om verksamhetsområde. Länsstyrelsen utövar tillsynen över att kommunen fullgör skyldigheten (51 LAV). Länsstyrelsen får förelägga kommunen att fullgöra skyldigheten och föreläggandet får förenas med vite. Från och med 1 jan 2016 får kommunen överklaga Länsstyrelsens beslut om föreläggande hos mark och miljödomstolen istället för som tidigare hos VA-nämnden Sida 7 (24)

44 Aktuella fall av förelägganden i Norrland har förekommit den senaste tiden. Det är tydligt att myndigheterna är mer alerta/på tårna i sin myndighetsövervakning. Kunskapen i ämnet har ökat, inte bara på myndighetsnivå och bland folk i branschen utan även i samhället i stort; bland enskilda fastighetsägare och kommunala myndigheter. Boenden i potentiella utvecklingsområden känner numera till att de kan begära och tom kräva sin rätt till kommunal VA-försörjning. 2.7 Va-nämnden upphör 1 jan 2016 Statens VA-nämnd har sedan 1970 prövat mål enligt vattentjänstlagen. Istället ska de fem mark- och miljödomstolarna pröva målen. Största förändringarna jämfört med nu är införande av prövningstillstånd för att kunna ta upp ett överklagat mål till prövning samt att målen kommer prövas/avgöras i 5 olika domstolar. Konsekvenser som detta kan medföra är att Målen kan komma att avgöras fortare jmf med idag. Avgöranden i 5 domstolar, dvs 5 instanser till skillnad från tidigare 1 nationell instans: VAnämnden, vilket kan innebära att det dröjer innan deras erfarenhet av LAV s tillämpning har utvecklats, vilket i sin tur ställer högre krav på VA-huvudmännen att föra sin talan. Till skillnad från idag kommer det att krävas prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen för att ett överklagat mål ska tas upp till prövning. Möjligheterna att få avgörandena överprövade minskar därför drastiskt. 2.8 Vikten av att kommunicera VA-planering Vikten av att (så tidigt som möjligt) kommunicera med invånarna i kommunen hur man planerar och prioriterar sin VA-utbyggnad i kommunen har belysts vid rättslig prövning. Ett rättsfall från Norrköping (rättsfall BVa34 mål nr 10/11) visar vikten av att informera berörda medborgare/fastighetsägare om VA-planeringen. Här handlade målet om inlösen av onyttigbliven anläggning. I och med att kommunen delgav utbyggnadsplanerna i god tid ansågs ej ersättning relevant. Många kommuner har under den senaste tiden blivit bättre på att kommunicera de långsiktiga VAplanerna. Idag finns många VA-planer inom flera av Sveriges kommuner och informationsspridningen och tydligare kommunikation har i och med dessa blivit vanligare. Även Länsstyrelserna och s.k. LOVA-bidrag har bidragit till informationsspridning kring VA-planering och åtgärder för att förbättra enskilda avlopp Sida 8 (24)

45 2.9 Finansiering/Särtaxa I LAV 31 2 stycket står följande att läsa: Om vattentjänsterna för en viss eller vissa fastigheter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksamhetsområdet, skall avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna. Tillämpning av särtaxan har utvecklats under de senaste åren men särtaxa upplevs av flera som komplicerad (bl.a. högre krav på detaljerad redovisning och kostnadsuppskattning innan projektet genomförts) och svår att motivera baserat på ett säkert underlag. För att kunna nyttja särtaxa måste särförhållanden som är kostnadsdrivande kunna påvisas samt att tydliga skillnader jämfört med det övriga VA-systemets kostnader måste kunna beskrivas. Utredning Vombs by (Dalman Petri m.fl.) drog slutsatsen att särtaxa motiveras av vad det är som är kostnadsdrivande. Exemplet från Vombs by visade följande särförhållanden som ansågs vara kostnadsdrivande: Stora tomter som ligger glest. Dvs mer ledningslängd per fastighet inom området. Planläget. Områdesbestämmelsen utgör grund. Begränsad ytterligare exploatering/utbyggnad, dvs omöjligt att exploatera i anslutning till redan utbyggt verksamhetsområde. Om kostnader för överföringsledning ska kunna tas ut av fastighetsägare måste det vara ovanligt med överföringsledningar i kommunen. Dvs det måste vara ngt som är annorlunda jämfört med en normal utbyggnad. Anmärkning; i Piteå kommun kan man sannolikt inte anse att det är ovanligt med överföringsledningar. Sammanfattningsvis, tillämpningen av särtaxa diskuteras ofta i omvandlingsområden. Flera kommuner väljer dock att tillämpa normal anläggningsavgift. Fokus ligger istället ofta på att revidera normaltaxan så att denna representerar faktiska kostnader för den totala VA-utbyggnaden i kommunen (dvs normala anläggningsavgifter täcker i möjligaste mån VA-delen av exploateringsbudgeten). Investeringar i överföringsledningar och andra delar av det centrala systemet för VA-försörjning bärs i normalfallet av hela VA-kollektivet (via ökade kapitalkostnader), men tydliga riktlinjer kring detta saknas. Anmärkning; Vattentjänstlagen ( 31) slår fast att särtaxa skall tillämpas när utbyggnadskostnaden för ett område avsevärt skiljer sig från övriga områden i kommunen. VA-taxa ger utrymme att ta ut särtaxa, baserat på normalförslag från Svenskt Vatten. Ett intressant exempel där frågan om särtaxa prövats grundligt är området Sörfjärden, Nordanstigs kommun. Se länk nedan (tidningsartikel). Slutsatsen är således att särtaxa är en möjlig finansieringsform i alla kommuner, de facto tvingande enligt vattentjänstlagen, men att det i praktiken är svårt att visa på särförhållanden inom själva området om man inte har tydligt kostnadsdrivande faktorer såsom bergförekomst eller mycket fördyrande bebyggelsestruktur. Sanolikt är svåra geotekniska förhållanden det starkaste motivet till särtaxa (ex berg) Sida 9 (24)

46 2.10 I väntan på VO Kopplat till VA-utbyggnadsplanen behövs en handlingsplan i avvaktan på planerade åtgärder, dvs hur man ska hantera områden i väntan på verksamhetområde. I utbyggnadsplanen bör följande beskrivas: Vilka tekniska lösningar som är lämpliga i väntan på långsiktiga åtgärder Vad som behöver beaktas i bygglovsärenden under den tiden. Dvs en plan för hur man hanterar bygglovsärenden i väntan på VA-utbyggnad Hur kommunikation med berörda fastighetsägare ska genomföras både i avvaktan på åtgärderna och vid själva genomförandet I den sistnämnda punkten ingår även att ta fram bestämmelse för förfarandet inlösen av enskilda VAanläggningar inför inkoppling till kommunalt VA samt att och hur kommunicera detta med berörda. En god samordning mellan miljöenhetens och bygglovsenhetens myndighetsutövande är en viktig förutsättning för att få ett bra resultat. Dvs kommunen behöver ha en enad front för VA-planarbetet så att man arbetar mot samma mål. Med en plan för hur man hanterar bygglovsärenden i väntan på VA-utbyggnad kan kommunen känna sig trygg att på förhand ha utformat sina riktlinjer och vara beredd när väl förfrågningarna kommer. Den senare tidens ökade VA-planering i Sverige har gett den effekten; att man tydligt ser fördelarna med en VA-plan, kopplade till detaljplaneläggning. Vissa kommuner som beviljat bygglov trots att VA-utbyggnad ligger nära i tid, men några år bort, har tillfälliga tillstånd nyttjats. Fastighetsägare bekostar då sin enskilda anläggning och kan normalt inte förvänta sig ersättning när anslutning till kommunalt VA sker. Detta kan även påverka teknikval mm., exempelvis kan sluten tank vara en möjlig (tillfällig) övergångslösning. Det är viktigt att försöka hitta en princip som inte ställer onödiga krav för den enskilde att uppfylla, då aktuella områden förr eller senare kommer tas in i verksamhetsområde (vilket är beslutat). Det vill säga tidsaspekten påverkar i hög grad utfallet här. Dessutom ska VA-planen revideras vilket också påverkar. Tillsynen av enskilda avlopp i område som inom kort ska byggas ut med kommunalt VA inriktas generellt på att prioritera och få åtgärder till stånd för de mest akut bristfälliga VA-lösningarna. Man utövar således inte planerad tillsyn (ex inventering och föreläggande på bred front ) utan agerar endast om indikationer på hälsorisker eller risker för miljön uppmärksammas. I kölvattnet av ökat fokus på miljöpåverkan av enskilda avlopp har fler kommuner tagit fram en handlingsplan och tillsatt mer resurser för tillsynen av områden som inte berörs av den planerade VAutbyggnaden. Detta berör således de områden med enskild VA-försörjning som ej kommer erbjudas kommunalt VA inom överskådlig tid. Denna handlingsplan har mycket gemensamt med handlingsplanen i avvaktan på planerade åtgärder men den ska även innehålla en plan för att nå andra långsiktiga lösningar. T.ex. hur fastighetsägare ska få stöd och uppmuntran att inrätta gemensamhetsanläggningar samt hur funktionskrav på enskilda avlopp ska kommuniceras till berörda fastighetsägare Sida 10 (24)

47 3 KOMMUNEXEMPEL PRIORITERINGSMODELLER Nedan följer en kort sammanställning av några exempel på prioriteringsmodeller. Fokus här är vilka kriterier som använts och hur viktningen mellan dessa eventuellt skett. 3.1 Skövde Urvalet av utredningsområden gjordes utifrån kriteriet samlad bebyggelse med ca 20 fastigheter eller fler. Metodiken som tillämpades var kartbaserad, dvs en visuell kartläggning av hela kommunen med avseende på bebyggelse utanför verksamhetsområdet. Senare gjordes en kompletterande kontroll om det finns områden som kan förväntas växa eller förtätas. Följande kriterier resulterade i en värdering: Hög bebyggelsetäthet, Hälsoskäl samt Miljöskäl. Kriterier för Hög bebyggelsetäthet: 1. Samlad bebyggelse-minst 20 angränsande bebyggda fastigheter med ett avstånd mellan bostadshusen på maximalt 50 m. 2. Befolkningsprognos-bibehållen eller ökande andel permanentboende Kriterier för Hälsa: 1. Området ligger inom primär zon för vattenskyddsområde 2. Avloppspåverkan på dricksvatten har påvisats eller risken finns att detta kan ske (här måste nödvändigt skyddsavstånd baserat på jordart och grundvattenströmning bedömas, meter) 3. Grundvatten i tillräcklig mängd eller kvalitet saknas för nuvarande eller prognostiserad bebyggelse (Ex. radon, fluorid mm.) Kriterier för Miljö: 1. Området ligger i direkt anslutning (<100 m) till en vattenförekomst som inte uppnår god ekologisk status pga övergödning 2. Fastigheter ligger strandnära (<50 meter från ytvattenförekomst) Därefter gjordes en samlad bedömning utifrån en prioritering baserat på kriterieanalys av ovanstående kriterier. Analysen pekade ut områden föremål för framtida kommunal VA-utbyggnad. 3.2 Karlstad Karlsstad gjorde sitt urval av områden manuellt med hjälp av kommuns fritidskarta och slamtömningsregistret. Områden om fler än 10 hus med enskilda brunnar valdes ut som prioriterade områden i ett första urval om 98 områden. Karlstad ansåg att områden med 10 hus eller fler behöver kommunen defintivt bevaka framöver. 55 av de 98 områdena bedömdes även fortsättningsvis kunna uppnå en tillfredställande VA-försörjning. Detta så länge förutsättningarna inte ändras till följd av exploateringar. De övriga 43 områdena vilka bedömdes ha ett behov av förändrad VA-struktur, togs vidare för prioritering. Karlstad valde att i de 43 områdena inte inräkna områden med fastigheter då inte heller dessa ansågs vara av hög prioritering med motiveringen att de ansågs vara små områden i förhållande till resterande. Dessa områden hålls dock under god uppsikt i GIS och i bygglovs- och detaljplanesammanhang utifrån för kommunen (av stadsbyggnadsnämnden) framtagna riktlinjer för byggande på landet och kan i framtiden komma prioriteras upp. (Kristina Hedfors, Karlstads kommun, 2016) Sida 11 (24)

48 Prioriteringspoäng för de 43 utvalda områdena, beräknades och baserades på antalet hushåll, andelen permanentboende samt tre påverkansfaktorer samhälle, miljö och hälsa. Basfaktorerna (antalet hushåll och andelen permanentboende) ansågs utgöra grunden för ett områdes behov av förändrad VA-struktur. För att beräkna prioriteringspoäng, värde 0-10, summerades basfaktorerna och avslutningsvis adderades värdet av påverkansfaktorerna (källa: VA-plan Karlstads 2014). Värdet av påverkansfaktorerna i modellen avgörs av den klassning (+, ++ eller +++) som görs för områdena med avseende på respektive påverkansfaktor, se nedan. Hälsofaktorn viktades dubbelt så högt som Samhälle respektive Miljö. I tabell nedan visas ett utdrag från Karlstads prioriteringsverktyg med presenterad information och prioritering Sida 12 (24)

49 De 43 områdena fick varsin prioriteringspoäng varpå prioriteringsordning föll ut. Resultatet från prioriteringsmodellen visade var i kommunen behovet av förändrad VA-struktur är som störst. Kommunen drog slutsatsen att områden med hög prioriteringspoäng bör åtgärdas först. Åtgärderna kan bestå i anslutning till verksamhetsområde för allmänt VA, gemensamma VA-anläggningar inom området med eller utan anslutning till allmänt VA eller fortsatt men förbättrade enskilda VAanläggningar. De 43 områdena delades in i typområden; VA-utbyggnadsområden, utredningsområden och bevakningsområden. Planen för VA-utbyggnadsområdena är att de inom en viss tidsperiod kommer att inkluderas i verksamhetsområdet för VA. Enligt Kristina Hedfors (Karlstads kommun) har kommunen som ambition att bygga ut/ta in, ett område per år i verksamhetsområdet. Områden som benäms utredningsområde och bevakningsområde betraktas av kommunen som tillfälliga tillstånd även om ett område kan tillhöra denna typ i flera år medan de åtgärder som är förknippade med områdestypen genomförs. Åtgärder som genomförs framöver, såsom VA-utredningar, inventeringar etc. visar om dessa områden ska klassas som VA-utbyggnadsområde eller ett område med tillfredsställande VAstruktur. Urvalet för VA-utbyggnadsområden har gjorts enligt följande kriterier där alla ska vara uppfyllda: Hög rangordning i behovsprioriteringen Antalet hushåll är 25 eller fler Hög andel permanentboende, 50% eller fler Goda möjligheter till anslutning till befintliga reningsverk via leding i utbyggnadsstråk Inte aktuellt med lokala lösningar För respektive VA-utbyggnadsområde anges tidplan och kostnadsuppskattning för att ansluta området. Anmärkning: Kommunen kan även ha ansvar att säkerställa förbättrad VA-struktur genom anslutning till verksamhetsområde för allmänt VA, i andra områden (se riktlinjer för utredningsområden och bevakningsområden i Karlstads VA-plan) vilket kommer att visas genom åtgärder som vidtas till följd av Karlstads VA-plan Sida 13 (24)

50 3.3 Kalmar Urval av områden för utökning verksamhetsområde gjordes genom klusteranalys och urval i GIS (Kalmar VA-plan 2015, granskningsversion, Kalmar kommun). För hus med avlopp användes ett avstånd på 100 m mellan hus. Alla områden med fler än 20 hus räknades som ett större sammanhang och plockades ut för vidare bedömning. Även områden med hus togs upp, eftersom det där kunde vara aktuellt med kommunalt avlopp om det var motiverat av miljö- och/eller hälsoskäl. I områden med 1-14 hus bedömde man att VA-situationen i de flesta fall kunde klaras med enskilda lösningar. Resultatet av analysen blev att totalt 26 bostadsområden som saknade kommunalt VA togs upp till bedömning och prioritering Kriterier för prioriteringen För alla områden i tabellen samlades uppgifter in för att kunna göra en prioriteringsordning. Följande kriterier användes för prioriteringen: Kostnadstäckning per område/fastighet Antal fastigheter inom området och antal fastigheter inom hög skyddsnivå; ju fler hus desto högre prioritet Inom prioriterade områden för vattenförsörjning- högre prioritet om området ligger inom. Andel godkända enskilda avlopp Recipient och ekologisk status och risk Samordning Önskemål om kommunalt VA Kostnadstäckningen är skillnaden mellan kostnaden för utbyggnaden och intäkterna från anläggningsavgifterna. Alla områden är kalkylerade med normaltaxa förutom två Danerum/Skaftnäs och Binnaretorp som kalkylerats utifrån särtaxa. För andel godkända enskilda avlopp gjordes en uppskattning av andelen godkända avlopp i området idag (dvs vid tidpunkten för VA-planeringen). Ju lägre andel godkända avlopp desto högre prioriterat för anslutning till kommunalt VA. Som underlag för uppskattningen nyttjades databasen miljöreda för att söka ut information för aktuella fastigheter (de från klusteranalysen utvalda 26 områdena). Arkivet var ej fullständigt, dvs antaganden behövde göras. Där information helt saknades för fastigheten, klassades denna som ej godkänd. Om tillstånd fanns, klassades fastigheten direkt som godkänd. Om övrig information fanns, gjordes bedömning av tjänsteman utifrån den information som fanns att tillgå. Kommunalt anslutna fastigheter klassades som godkända. Utifrån detta gjordes sedan uppskattning i %-intervall för varje område. Ett område med utsläpp till en vattenförekomst med dålig ekologisk status och ekologisk risk prioriterades före ett område som belastar en vattenförekomst med god ekologisk status och ingen risk. Övriga erfarenheter: För samordning anges om utbyggnaden till ett område kan samordnas med utbyggnaden av ett annat område. Kommunen saknade underlag för att prioritera utifrån kvaliteten på enskilda dricksvattenbrunnar. Sammanställning över insamlade uppgifter, se tabell nedan Sida 14 (24)

51 Utifrån detta har handläggarna genom handpåläggning gjort en prioritering och skapat en utredningsplan för kommunal vilken utgör ett förslag till i vilken ordning de olika områdena ska utredas samt anger tidsramarna för utbyggnaden Sida 15 (24)

52 3.4 Umeå Ca 100 utpekade områden där hälsa och miljö hade störst betydelse vid urvalet. Figur nedan visar hur Umeå gjorde sitt urval av dessa ca 100 områden. Figur. Kriterier för utbyggnadsskyldighet Umeå utvecklingsstrategi för vatten och avlopp. Varje område klassificerades utifrån: miljöbehov i respektive område. bedömning av huruvida det kan vara fråga om samlad bebyggelse enligt LAV (genom klusteranalys, se nedan) tekniska möjligheter att ansluta området till kommunalt VA områdets lämplighet och angelägenhet utifrån planering & bebyggelsestruktur (inkl. tillväxtplaner) Bedömning av miljöbehovet Bedömningen av miljöbehovet gjordes enligt 5-gradig skala 1-5; mycket stort behov, stort behov, medelstort behov, måttligt behov respektive litet behov, baserat på: Ämnen som påverkar vattenkvaliten (P, N, bakterier och andra smittspridande ämnen, miljögifter och andra kemikalier) Skydd av dricksvattentillgång Badvattenkvalitet Ekologisk känslighet för övergödning Ekologisk status på sjöar, vattendrag och havsvikar Skyddsnivåkarta för avlopp ett viktigt verktyg Sida 16 (24)

53 Handläggare vid Miljö- och hälsoskyddsenheten utförde bedömningarna/klassningarna. Som underlag för bedömningen av miljöbehovet användes egna undersökningar/provtagningar från 1980-talet och till idag, VISS samt kommunens skyddsnivåkarta som i stort bygger på de två förstnämnda underlagen Klusteranalys Den geografiska klusteranalysen genomfördes med 2 analyser varav den ena för urval och bedömning 6 samlad bebyggelse, med minst 20 bostadshus och 60 meter mellan husen samt en jämförande; worst case med minst 8 bostadshus och max 100 meter mellan husen Tekniska möjligheter att ansluta området De tekniska möjligheterna att ansluta området till kommunalt VA bedömdes enligt 5-gradig skala 1-5; mycket god, god, viss, liten respektive mycket liten. Även om det bedömdes finnas stora möjligheter till VA-utbyggnad kan det variera inom ett område. För bedömningar mer i detalj vägdes följande in: Närhet till befintliga ledningar Befintliga ledningars kapacitet och kondition Geotekniska förutsättningar (schaktbarhet och möjlighet till schaktfri ledningsdragning) Marklutning Bebyggelsetäthet Umeva utförde bedömningarna/klassningarna Bedömning av områdets lämplighet Bedömning av områdets lämplighet och angelägenhet utifrån planering & bebyggelsestruktur (inkl. tillväxtplaner) gjordes enligt nedan i en 7-gradig skala 0-6 där hög prioritet gavs en 6:a Sida 17 (24)

54 Attraktivitet (ATTR); Bedömning av tryck/attraktivitet/efterfrågan. Pågår omvandling? Poäng Planering (PLAN); Samstämmighet tillväxtscenario (ÖP Umeå), annan relevant planering (stationsläge, planerad skidbacke, viktigt havsbad etc). Poäng Samhällsinfrastruktur (SAM INFR); Tillgång till skola/barnsomsorg i närheten, kollektivtrafik, kommersiell service eller annan offentlig eller kommersiell service. Observera! Exklusive VA. Poäng Handläggare vid strategisk planering utförde bedömningarna/klassningarna för varje delområde Prioritering av områdena En prioritering av områdena i A, B & C-områden gjordes: A-områden hanteras under de närmsta 10 åren B-områden för utbyggnad på lite längre sikt C-områden för utbyggnad på mycket lång sikt Kriteriet miljöbehov styrde i prioriteringen dvs rankningen utifrån bedömning av miljöbehovet var grunden till indelningen i A, B, C-områden där områdena med störst miljöbehov hamnade överst i priolistan (A-områden). Samtliga A-områden klassades som hög skyddsnivå. Arbetet med prioriteringen gjordes genom kontinuerliga möten med handlägganas egna bedömningar utifrån miljöbehovet, tekniska möjligheterna och områdets lämplighet med ett stötande och blötande dels för varje område var för sig och dels i jämförelse med övriga områden (Sara Wård, Umeå kommun, 2016). Sara menar att det är svårt att hitta en exakt vetenskaplig modell och att någon form av handpåläggning krävs i denna typ av arbete. Anmärkning: Arbetet med att utforma modellen, göra bedömningar/klassningar för varje område (vilket utfördes per förvaltning enligt beskrivning ovan) tog flera år för Umeå/Umeva (referens: Christer Stenmark, utredningsingenjör vid Umeva samt Sara Wård projektledare Umeå kommun). Sara menar att med erfarenhet i bagaget från projektet och om VA-planeringen påbörjats nu, skulle klusteranalys och urval 6-områden blivit första steget. 3.5 Exempel från HaV s manual Förutom exemplen angivna ovan finns en rad exempel listade i Havs- och vattenmyndighetens rapport från 2014, vilka kan anses vara mer eller mindre vetenskapliga Sida 18 (24)

55 Söderköping har föreslagit strategiska vägval för VA-försörjningen med gränsdragning för vad som ska gälla för olika kategorier av hushåll; 1-5 hushåll, 6-20 hushåll respektive mer än 20 hushåll. (För det senare ska VA-försörjningen lösa med kommunalt VA.) Efter kategoriseringen har en prioritering av områden gjorts med följande fyra aspekter; Miljö och hälsoskydd, naturgivna förutsättningar, ekonomi och samhällsplaneringsvinst. Resultatet; en lista över områden med inbördes prioritering över områden aktuella för kommunal anslutning de närmaste åren. Norrköping har tagit fram 10 steg för att ordna VA-försörjningen i områden utanför den allmänna VA-anläggningen, se figur nedan: En bedömning utifrån andel permanentboende anger huruvida VA-försörjningen ska ske med allmänt VA eller ej och prioriteras utifrån klassning av närmaste recipientens känslighet; tabell nedan. Utifrån bedömningen fortsätter arbetet med VA-planeringen områdesvis med steg 4-10 enligt figur ovan Sida 19 (24)