Rovdjur. i Västra Götalands län. Nr 2 /2012. Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Transkript

1 Rovdjur i Västra Götalands län Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 2 /2012 Vargspår i pudersnö på isbelagda Södra Kornsjö strax innanför norska gränsen den 2 mars i år. Foto: Dan Melander

2 Kontakter Spårare och besiktningmän Jimmy Carlsson B,S Kent-Åke Gustavsson S Göte Johansson B,S B= besiktningsman S= spårare Gillis Persson B,S Alfred Akersten B,S 07o Ulf Jonasson S Annika Larsson S Mia Bisther S Bertil Andersson B,S Länsstyrelsens kontaktpersoner: Mia Bisther Lisbeth Johansson Anita Bergstedt-Söderström Lisette Fritzon S Andreas Eriksson B,S Vem ska jag kontakta? Du kan ringa direkt till någon av Länsstyrelsens spårare eller besiktningsmän som framgår av kartan. Ring rovdjursspårare vid fynd av spår eller frågor om rovdjur. Ring besiktningsmän vid skada på dina tamdjur. Det går också bra att ringa till Mia Bisther eller Lisbeth Johansson. Du kan även lägga in dina egna rovdjursobservationer i databasen: Har du fått dina tamdjur angripna av rovdjur? Du kan ringa direkt till en besiktningsman eller och tala in ett meddelande. Då ringer Länsstyrelsen upp och hjälper dig till kontakt med en besiktningsman. Bakgrundskarta ur GSD-Översiktskartan Lantmäteriet, dnr 106/ Redaktion Mia Bisther Naturvårdsenheten Lisbeth Johansson Rättsenheten Om du vill maila till någon i redaktionen tillämpas principen: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se Nyhetsbrevet ges ut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län Utgivningsplan Nr 3 20 maj Nr 4 20 augusti Nr 5 20 december Webbadress Layout Amelie Wintzell 2 Rovdjur i Västra Götalands län 2/2012

3 Det här händer med vargen i Brålanda Länsstyrelsen har beslutat om skyddsjakt på en skadad varg norr om Brålanda i Vänersborgs och Melleruds kommuner. Beslut om skyddsjakt på stora rovdjur ligger numera på berörda länsstyrelser i landet. Naturvårdsverket har sedan januari 2012 i uppdrag att utarbeta de riktlinjer som krävs för länsstyrelsernas handläggning av skyddsjakt på stora rovdjur. Riktlinjerna ska innefatta avvägningar om bevarande av biologisk mångfald. Ansökningar om skyddsjakt (framförallt på varg) har inkommit till flera länsstyrelser. Några har beviljats och andra har fått avslag. Handläggningarna av dessa fall har följts noggrant av både Bryssel och Stockholm. Samtal om trebent varg Länsstyrelsen i Västra Götaland fick den 11 februari ett telefonsamtal om en trebent varg i Brålanda. Människor i trakten hade sett vargen vid ett flertal tillfällen, och den blev både fotograferad och filmad. Utifrån dessa observationer kom det till Länsstyrelsens kännedom att vargen är skadad. Den stödjer inte på vänster framben. Blod och sårvätska i lega Länsstyrelsens spårare kunde spåra den skadade vargen vid tre olika tidpunkter under perioden 8-12 februari. Det syntes tydligt att vargen inte använde sitt vänstra framben, men den förflyttade sig ändå raskt i området och hade ätit av ett rådjurskadaver. Vid ett senare tillfälle kunde blod och sårvätska konstateras i en lega. Vargen i Brålanda. Foto: Monica Stromén Vargen bedömdes nu vara svårt skadad och vi påbörjade arbetet med att få fram ett skyddsjaktsbeslut. Beslut om skyddsjakt Länsstyrelsens jurister, spårare och veterinärer kontaktades för utlåtande vid handläggningen av ärendet. Den 15 februari beslutades om skyddsjakt på vargen. Beslutet gäller fram till och med den 31 mars. En av länsstyrelsens spårare utsågs till jaktledare under skyddsjakten. Beslutet om skyddsjakt grundade sig på att en skadad varg innebär en stor risk för angrepp på tamboskap i området. Till följd av snöbrist har skyddsjakten inte kunnat genomföras, och vargens fortsatta öde är i skrivande stund okänt. Rovdjur i Västra Götalands län 2/2012 3

4 Låt vår låda lära dig mer om våra rovdjur Rovdjurslådan är ett utbildningsmaterial om våra stora rovdjur framtaget av Grimsö forskningsstation, som är knuten till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Länsstyrelsen har tre rovdjurslådor att låna ut och vi kommer gärna till skolor och berättar. I lådan erbjuds möjligheter att se djuren på film, klämma och känna på skinn och kranier, undersöka tassar av lodjur, varg, björn, järv och kungsörn, upptäcka skillnader mellan spillning av varg och lodjur, lyssna på hur våra stora rovdjur låter och se skillnaden på deras spår. Att låna rovdjurslådan Förutom skinn, skallar och annat från rovdjur, finns ytterligare material som kan användas för mer studier. Om skillnader i syn hos rovdjur och bytesdjur, hur du kan se vilket djur som tagit ett byte och avgöra djurets ålder med hjälp av dess tänder. Om du vill låna en rovdjurslåda kontakta naturvårdsenheten via växeln eller Mia Bisther Informerar gärna i skolor För drygt ett år sedan hade Länsstyrelsen möjlighet att med hjälp av rovdjurslådan åka runt i skolorna och informera om våra rovdjur. Vi besökte sammanlagt 16 skolor från förskoleklasser till gymnasieelever. Detta var mycket uppskattat och det finns en önskan från fler skolor om möjlighet att få ytterligare besök. Länsstyrelsen har därför ansökt om mer pengar för att kunna utöka informationsverksamheten. Rovdjurslåda. Foto: Ulf Jonasson Svårt att spåra rovdjur i vinter Årets säsong har varit sparsam med spårmöjligheter på grund av dålig tillgång på snö. Trots besvärliga omständigheter har det rapporterats in flera observationer av både lodjur och varg från olika delar av länet. Även några observationer av björn har gjorts, men inga som har kunnat verifieras av Länsstyrelsens fältpersonal. Familjegrupper av lo Vid årets sammanställning kunde 17 familjegrupper särskiljas varav tre rör sig över länsgränsen mot Örebro och Jönköpings län. Starka indikationer finns på ytterligare minst tre familjegrupper, men på grund av årets brist på snö så kan dessa inte särskiljas enligt de kriterier som krävs. Förra årets sammanställning visade på 19 familjegrupper av lo. Årets resultat från allmänhetens rapporteringar rovobs ( se) visar även på en regelbunden förekomst av ensamma lodjur. Vargläget i länet I år har endast vargarna på Kynnefjäll fått valpar. Flocken består i dagsläget av minst åtta vargar. Haldenreviret består för närvarande enbart av tre vargar och den kvarvarande tiken i Bredfjället är fortsatt ensam. Ensamma vargar, så kallade vandringsvargar, har i år observerats i Tiveden, Gullspång, Härryda, Alingsås, Uddevalla och Bollebygd. Ett stort tack Vi vill passa på att ge ett stort tack för alla rapporter som kommit in under årets säsong. Mycket av vårt arbete skulle inte bli gjort utan er hjälp. 4 Rovdjur i Västra Götalands län 2/2012 Lodjursfamiljer 2011/2012 Vargrevir med valpar 2011/2012

5 Tillfälligt akutstängsel för att skydda tamboskap mot angrepp av rovdjur. Foto: VSC (Viltskadecenter) Hur fungerar ett akutstängsel? När rovdjur etablerar sig i ett område finns alltid en viss risk för angrepp på tamboskap. Skulle detta ske finns det akuta åtgärder att tillgå till dess att mer permanenta åtgärder kan göras. Länsstyrelsen har köpt in tre akutstängsel som finns spridda hos våra besiktningsmän i länet. Stängslet kan sättas upp inom ett dygn och består av ett elförande nät som räcker till en ett hektar stor fålla. Det är mycket lätt att sätta upp men observera att detta stängsel endast är avsett att vara en tillfällig lösning. För information om akutstängsel kontakta Länsstyrelsen (kontorstid) eller någon av våra besiktningsmän. Efter ett angrepp på tamdjur bör du: 1) Kontakta Länsstyrelsen för att få ut en besiktningsman till platsen 2) Om det inte finns ett fullgott stängsel kan ett akutstängsel sättas upp tills en mer hållbar åtgärd kan göras 3) Kontakta Länsstyrelsen för information om vilka möjligheter som finns till att åtgärda det stängsel som finns alternativt om det behövs ett rovdjursavvisande stängsel. Information om ersättning finns på länsstyrelsens webbplats Läs mer: vastragotaland, välj lantbruk och landsbygd, landsbygdsutveckling stöd och bidrag, utvald miljö, stängsel mot rovdjur. Rovdjur i Västra Götalands län 2/2012 5

6 Foto: Klara Hammarling Går det att förebygga rovdjursattacker på hund? I Länsstyrelsens databas finns 29 hundar registrerade som dödade eller skadade av större rovdjur mellan 2005 och Ytterligare en hund har tagits av kungsörn i Bengtsfors kommun. Tre har tagits av lodjur, resterande av varg. Majoriteten är typiska jakthundar drever, tax och hamiltonstövare. Den rovdjursart som har den största konfliktpotentialen när det gäller angrepp på hundar är utan tvekan vargen, både här i länet och i Sverige som helhet. I Skandinavien blev sammanlagt 151 hundar dödade eller skadade av varg. En och samma art Varg och hund är en och samma art. Det vanligaste skälet till vargskador på hundar är att vargen ser hunden som en annan varg. Vargen lever i huvudsak i flock som består av föräldraparet och deras ungar från ett eller flera år. Normalt tolereras inga främmande vargar av flocken. En främmande varg jagas därför bort eller dödas. Enbart om ett föräldradjur har förlorat sin partner kan en främmande varg accepteras som en ny potentiell partner. Vargvalpar vandrar oftast ut från sitt födelserevir som ettåringar eller tvååringar. Höst och vinter De flesta angrepp av varg på hund sker under höst och vinter. Statistiken visar att 80 procent av angreppen sker i samband med jakt. De hundraser som oftast blir angripna av varg är stövare, drever, tax, jämthund eller gråhund. Antalet hundar som angrips av varje ras står i proportion till antalet jaktdagar. Risken för angrepp Risken för att få sin hund angripen av varg beror, förutom vilka förebyggande åtgärder du vidtagit, till 6 Rovdjur i Västra Götalands län 2/2012

7 Mariestad Tidaholm Stenungsund Varg Lo Kungsörn Borås Svenljunga Lilla Edet Uddevalla Vänersborg Tanum Munkedal Färgelanda Dals Ed Bengtsfors Antalet hundar per kommun som har dödats av rovdjur under åren stor del på hur ofta hunden släpps i område med varg. Risken för att en jakthund ska bli skadad eller dödad i ett område med en etablerad vargflock är 1 på jaktdagar. Förebyggande åtgärder 1. Avspårning innan jakt. Innan jakten spåras vägar som omsluter jaktområdet av med hjälp av exempelvis bil eller skoter. 2. Användning av hundpejl. Sändaren minskar inte risken för angrepp, men ökar möjligheten att få fatt i hunden om det rapporteras om vargspår i jaktområdet. 3. Träna hunden att bli mindre intresserad av vargspår. Varje år angrips 2-3 hundar sedan de själva aktivt har sökt upp varg. Genom att träna sin hund att inte följa vargspår, och helst undvika dem, kan åtminstone dessa 2-3 angrepp förebyggas. 4. Skyddsväst. Att använda skyddsväst med stålpiggar som gör det svårt för vargen att bita över hundens rygg kan vara en åtgärd som förebygger angrepp. Viltskadecenter bedömer att Protectors skyddsväst med band av piggar längs med ryggen är den enda skyddsväst på marknaden som har potential att minska risken för angrepp av varg. 5. Använd hundgård. En vanlig hundgård med nätstängsel utgör ett mycket bra skydd mot angrepp. 6. Hundrastning under uppsikt. Det är mycket ovanligt att hundar som befinner sig inom synhåll från människor angrips av rovdjur. Är hunden dessutom inom synhåll finns möjlighet att avvärja ett angrepp genom att skrämma bort vargen. På kvällen eller morgonen då det är relativt lite mänsklig aktivitet runt hus och bebyggelse kan vargar röra sig i närheten av bebyggelse. Det har inträffat att hundar som släpps ut för att rasta sig själva har blivit angripna i närheten av huset. Ersättning för rovdjursangripna hundar Enligt 20 NFS (2008:16) får ersättning för hund som skadats av varg, björn, järv, lo eller kungsörn lämnas med maximalt kronor för självrisk i försäkring. Om hunden är oförsäkrad fås ersättning för veterinärvård eller andra styrkta kostnader som skadan föranlett. Därutöver får ersättning lämnas med högst kronor. Rovdjur i Västra Götalands län 2/2012 7

8 Den svenska vargstammen förstärks genom utsättning av vargvalpar Foto: Martin Fransson Utsättning av vargvalpar från nordiska djurparker till vilda vargrevir kan bli ett viktigt tillskott för att genetiskt förstärka den inavlade svenska vargstammen. Länsstyrelsen har haft uppdrag att utse lämpliga områden för utsättning av valpar. Under 2011 genomförde Djurparksföreningen ett försök med att sätta ut fostervalpar till vargtikar i djurparker. Försöket slog väl ut och tikarna accepterade fostervalparna. Nu pågår planeringen för att sätta ut valpar från djurparker till vilda vargtikar. Detta ingår i uppdraget med att genetiskt förstärka vargstammen som Naturvårdsverket och Jordbruksverket fått av regeringen. Allt arbete med utsättning av vargar kommer att ske i dialog med berörda markägare, jakträttsinnehavare och länsstyrelser. Godkännande av markägare och jakträttsinnehavare Markägare och jakträttsinnehavare behöver ge sitt medgivande till att valpar placeras ut på deras mark. Det kan vara ett svårt beslut för markägare och jakträttsinnehavare eftersom vargdebatten väcker starka känslor, polariseringen är stor och där beslutet kan få stora konsekvenser för den svenska rovdjurspolitiken, säger Helene Lindahl Vik, projektledare på Naturvårdsverket. Därför vill vi återigen framhålla värdet av att den svenska vargstammen blir mer livskraftig, vilket i förlängningen kan göra att Sverige får större möjligheter att fatta egna beslut om vargstammen framöver, avslutar Helene Lindahl Vik. Två revir för utsättning av valpar För att arbetet med att sätta ut vargvalpar från djurparker ska kunna genomföras har Länsstyrelserna i Mellansverige fått i uppdrag av regeringen att peka ut två lämpliga revir vardera dit djurparksvalpar kan flyttas. Valet av revir ska vara klart senast den 31 mars 2012 och inrapporterade till Naturvårdsverket. Länsstyrelsens bedömning är att kriteriet för utsättning av valpar inte är uppfyllt eftersom inga sändarförsedda vargar finns och de befintliga reviren i dagsläget är belägna nära Norge och hårt trafikerade vägar (E6 och E45). Om nya revir etableras och dessa revir bättre uppfyller kriterierna så kan utsättning av valpar bli aktuellt. För Västra Götalands län kommer det inte att vara aktuellt med utsättning av vargvalpar under Vargsymposiet i Vålådalen För nittonde gången gick det årliga Vargsymposiet av stapeln den mars. Drygt 225 deltagare och 25 föreläsare samlades vid Vålådalens Fjällstation för att lyssna på det senaste inom rovdjursforskning och diskutera rovdjursförvaltning. Det kom dessutom föreläsare från USA, Ryssland, Finland och Norge som också bidrog med en internationell bild av forskning, konflikter och förvaltning. Flera av dessa intressanta ämnen kommer nästa nummer av Rovdjursnytt att handla om. 8 Rovdjur i Västra Götalands län 2/2012