Samordningsgrupp Nätverket Hälsa och Demokrati

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samordningsgrupp Nätverket Hälsa och Demokrati"

Transkript

1 2 JUNI 2008 Minnesanteckningar från Samordningsgrupp Nätverket Hälsa och Demokrati Tid och plats 29 maj kl maj kl 13.00, Stora Brännbo, Sigtuna. Namn Birgitta Sacredeus Birgitta Lundqvist Anders Öberg Britt Westerlund Kjell-Åke Nilsson Kerstin Nilsson Ulla-Britt Andersson Lars-Göran Thulin Berit Wirödahl Olov Lindqvist Marie Ljungberg Schött Lena Rudner Gunilla Svantorp Harriet Hedlund Curt Hedström Ulrik Hammar Jan Åke Simonsson Håkan Bergman Anna-Lena Sörenson Agneta Niklasson Benny Hjern Lars Törnvall Anne Bylund Närvarande Landsting/Region Dalarna Dalarna, fredag Norrbotten Norrbotten Robertsfors Robertsfors Skåne Skåne Skåne, fredag Stockholm Stockholm, torsdag Värmland Värmland Västerbotten, torsdag Västra Götaland Västra Götaland Västra Götaland, fredag Örebro Östergötland Östergötland Jönköpings internationella handelshögskola, torsdag Västra Götaland Nätverken Välkommen Anna-Lena Sörenson inledde med att hälsa alla välkomna till internatet. Nätverket Hälsa och Demokrati har vid flera tillfällen under 2007 inbjudit gäster som genom sina föredrag skapar inspiration och utveckling kring Nätverkens kärnvärden. Bl a har Ann Britt Karlsson och Karl Erik Andersson deltagit. Lars Törnvall från Västra Götaland har medverkat som moderator/sammanhållande, vilket han även gjorde denna gång. Välfärdssystemets utveckling Benny Hjern, professor i statsvetenskap vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, inledde dagen med att samtala kring hur en demokratisk styrning kan stödja välfärdstjänster så att de tillgodoser behoven. Benny inledde med att berätta hur den offentliga sektorn vuxit mycket kraftig mellan 70- och 90-talet. Trots denna dramatiska ökning har det ändå gått hyfsat bra. Detta trots att vi valt att organisara oss utifrån industrisamhällets krav ( järnburen som Benny symboliserar med en triangel). Järnbu- 1

2 ren har varit populär både som modell för offentlig sektors organisering, men även för de politiska partierna. Men vad har vi för utmaningar idag? Att organisera oss utifrån multipla behovsmänniskor och att organisera oss utifrån vårdkedjor. Här förtydligare Benny skillnaderna mellan organisation (järnburen) organisering (hur vi kan söka samverkan mellan järnburarna för de multipla behovsmänniskornas bästa) samt institution (det som vi genom myter inte tror att vi kan leva utan). Vi fick även flera exempel på hur vårt samhälle är uppbyggt utifrån järnburen, t ex kontoplaner, belöningssystem och revisionen. De är dock inte alltid av ondo, t ex om de som organiserar sina behov gör det i enlighet med hur den professionella organisationen är uppbyggd. Men hur ska vi stödja de som har det sämst ställt? Hur följer vi upp och utvärderar att de får sina behov tillgodoseda? För vem? Förtroendevalda borde definiera För vem?. Det går inte att göra om allt, specifiera det viktigaste ni vill förändra. Det ger även ett bättre argumentationsläge mot professionen om man utgår från För vem-grupper. Kanske kan även professionen få i uppdrag att ta fram de tre-fyra viktigaste för vem-grupperna? Uppföljning kan göras hur mycket som helst men följer vi rätt saker? Kan uppföljning bidra till att vi kan utvärdera effekterna för de viktigaste grupperna? Hur börja? Ta stöd från tjänstemän som tänker organisering och inte organisation (och var rädda om dessa) så att ni får fram underlag på de tre-fyra viktigaste för vem-grupperna som ni sedan kan följa utvecklingen för och utvärdera effekterna för. Stöd sedan en systematisering av organiseringen med utgångspunkt för vem?. Benny avslutade sin föreläsning med följande lilla dikt: Han var så duktig Han kunde allt men det var allt Lästips: Benny har skrivit ett kapitel i Runo Axelssons bok: Folkhälsa i samverkan. Länk till studentlitteratur där du kan beställa boken: Nätverkets film och utvecklingsarbete Passet inleddes med att Lars Törnvall gav en tillbakablick på de tidigare områden som belysts i Nätverket. Resten av torsdagen samt fredagen kommer till stor den att handla om Behov Uppdrag Uppföljning i en befolkningsoch behovsbaserad styrning och ledning. Anne Bylund har initierat framtagandet av en film som dels visades på Nätverkskonferensen men som huvudsakligt syfte är tänkt att användas av våra medlemmar som stöd i utbildnings- och utvecklingsinsatser för förtroendevalda, tjänstemän och profession. Samordningsgruppen beslutade att en symbolisk summa på 500 kronor ska tas ut för varje film. Dessa beställs via Anne och skickas via USB-minne. 2

3 Samordningsgruppen uttryckte också vikten att det skickas med en handledning/checklista så att filmen används på rätt sätt, och att den bör användas med eftertanke så att budskapet inte vattnas ut. De som använder filmen i olika utbildnings-/diskussionstillfällen bör själv ha varit deltagare vid något tillfälle. Det är också mycket positivt att var och en, efter att filmen har använts, återkopplar till Anne om i vilket syfte och vilka diskussioner den gav upphov till. Behov Nätverkets film, del ett om behov inledde passet. Därefter reflekterade Anders Öberg, Norrbotten kort kring behovsperspektivet med utgångspunkt i att behoven borde väga tyngre i styrningen: Men vems behov? Och vilka behov? Politikens behov? (vinna valet), Medborgarnas behov? (efterfrågan). Vilka är de primära behoven utifrån vårt uppdrag som befolkningsföreträdare? Hur kan vi analysera och formulera behov som tillfredställer önskningar hos befolkningen, men som samtidigt följer utvecklingen i vården, tar hänsyn till aktuella metoder som vården använder sig av och är möjliga för vården att nå (finns det möjlighet till politisk samsyn?). Anders OH-bilder bifogas. Efter gruppdiskussionerna Grupperna fick i uppdrag att diskutera konkret om vilka behovsgrupper man ser. Det är enkelt att hamna i lösningar (hus, organisation m m) när man pratar behov. Även det faktum att den demokratiska processen tar tid ökar frustrationen för att kunna påvisa resultat. Ytterligare en frustration är den operationella, när man inte tycker att det man beslutat genomförs då är det lätt att peta i detaljer där vi som förtroendevalda inte borde vara. I diskussionen fokuserades på några för vem-grupper : Barn och unga, t ex med ADHD. Äldre med komplexa behov. Boende i områden med lägre socioekonomi. Grupper som ej kan göra sin röst hörd. Uppdraget Nätverkets film, del två om uppdaget inledde passet. Därefter reflekterade Marie Ljungberg Schött, Stockholm kring uppdraget. Det tar tid att som ny politiker komma in och förstå uppdraget, att samla sitt nätverk. Hur få med förvaltningarna, som gärna föreslår utredningar det är en tröghet i det demokratiska systemet innan vi ser resultat, det skapar frustration. Och hur avvecklar man sig ur sitt uppdrag på bästa sätt? Håkan Bergman fortsatte reflektionen med att behovsstyrning tar tid. Det är frustrerande för handlingskraftiga, man luras gärna att gå in och peta, ändra och styra. Hur skapa styrsystem som leder dit jag vill? Hur kan vi frigöra oss från organisationen och systemet? Vi borde fokusera på: Tillgodoser utbudet de behov vi ser? Gör vi rätt saker med fokus på befolkningens hälsa och livskvalitet. Fungerar organisationen/strukturen för de behov som ändras över tid? Kan vi ange en annan inriktning? 3

4 Om vi har kunskap om befolkningen och dess behov, t ex multisjuka (både via fakta men också dialog) så kan vi föra samtal med professionen. Ytterligare ett problem är att media inte förstår vad vi håller på med. Efter gruppdiskussionen Grupperna diskuterade: hur behålla helhetsperspektivet i styrprocessen och ge mig trygghet att vi hittat för vem-grupperna och se att våra insatser ger effekter? Hur skapa legitimitet för systemet att utföra tjänster med utgångspunkt från den riktning som vi pekar ut? Här är några exempel på vad man kan följa (enkäter/intervjuer) för att se effekter: Andelen barn/unga med psykisk ohälsa minskar. Äldre är aktiva och delaktiga i sin vård och omsorg. Tandhälsan (karies). Fallolyckor minskar. Uppföljning Nätverkets film del tre, uppföljning inledde passet. Därefter reflekterade Curt Hedström kring uppföljning genom att förtydliga en bild över hur uppföljningen hänger ihop utifrån ett medborgarperspektiv. Bilden var så talande så i stället för att beskriva den så bifogas den i stället. Curts OH-bild bifogas. Anna-Lena Sörenson fortsatte reflektionen kring uppföljning med att ställa frågan: Vad vill vi veta? Hur använder vi resultatet? Hur påverkar det vårt nästa steg? Ordets makt är viktig säger vi att vi vill ha en familjecentral eller äldrecentral så får vi det. Vi får också veta vad den innehåller för kompetenser och säkert också hur många besök som skett. Men vet vi vilka som kommer? Är det de svaga grupperna vi når? När vi undersökte vilka som kom till ungdomsmottagningen i Östergötland så märkte vi att inga ungomar kom från bostadsområden där vi vet att vi har störst ohälsa. Visst kan vi vara glad att vi har en kurator på vårdcentralen, men ger det resultat för dem vi är till för. När det gäller likvärdigheten var Anna-Lenas erfarenheter att demensutredningarna gjordes väldigt ojämlikt i länet, andra omjämlika områden var förskrivningen av antidepressiva läkemedel. Anna-Lenas OH-bilder bifogas. Efter gruppdiskussionerna Grupperna fick diskutera: vad vill ni ha för effektmål för de grupper som ni tidigare diskuterat kring. ADHD familjen mår bra, barnen fungerar bra i skolan. Minskad andel slutenvårdsdygn för äldre. Minskat antal akutbesök för äldre. Minskat antal fallolyckor. Systematiska läkemedelsgenomgångar. Patienternas självuppskattade hälsa. Anhörigas självuppskattade hälsa. 4

5 Fler får dö hemma under trygga former. Minska självskattade ohälsan för flickor år med 30% till år 2012 i x kommun. Även om operationen var lyckad, hur upplevde patienten det efteråt? Annat som diskuterades var att kostnaderna för insatserna finns på ett ställe och effekterna visas på annat (kan vara inom huvudmannens område men också mellan huvudmän). Nya läkemedel riskerar att ge oss ökat sjukdomsperspektiv (diagnoser). Gemensamma utmaningar i landsting och kommuner borde utgå från en gemensam bild om nuläget och gemensamma målsättningar om vilka effekter man vill se för t ex barn- och ungdomars hälsa, äldre multisjuka, psykiskt funktionshindrade osv. Folkhälsoarbete får ofta en luddig stämpel, det är bättre att prata om generella folkhälsoinsatser och hälsofrämjande sjukvård och omsorg. Nya perspektiv i Värmland Anne inledde passet med att beskriva grunden för utvecklingsarbetet fyra seminarier för att vid en konfliktfri arena lära sig mer om den gemensamma befolkningen och de gemensamma utmaningarna. Erfarenheten är redan nu att det blir positiva spin-off-effekter som påverkar styrningen i länet. Men dessa måste tas om hand och hanteras i de normala beslutsprocesserna - beslutsarenorna. Gunilla Svantorp berättade om hur arbetet med Nya perspektiv i Värmland fortskrider. Vid senaste seminariet i maj så deltog bl a Axel Targama, handelshögskolan i Göteborg. Axel pratade om våra handlingsmöntster och hur vi kan ompröva dessa bl a genom handling först och reflektion sedan. All information tolkas i den förståelse vi redan har och vår förståelse blir synlig för oss bara ibland Vikten av tydliga roller mellan förtroendevalda och tjänstemän belystes av Yvonne Stålnacke, kommunalråd i Luleå samt Jan Heimdahl, kommunchef i Strängnäs. Sedan följde många goda exempel som visade på att samverkan mellan kommuner och landsting fungerar mycket bra på många områden. Härligt att se, eftersom vi oftast bara får höra när det inte fungerar som Gunilla sa. Gunillas slutsatser så långt är att det är att mycket viktigt utvecklingsarbete man startat med mötesplats, tid för reflektion och kunskapsinhämtande. Det har varit bra med styrda sittplatser, blandat i mindre grupper. Bra att det varit varvat med exempel från egna länet och utanför länet då får alla se att vi faktiskt redan samarbetar mycket bra inom vissa områden. Helt avgörande är att det är en utvald exklusiv grupp som är inbjuden stor närvarostatistik Gunillas OH-bilder bifogas. Nätverkskonferensen 2010 Britt Westerlund, Norrbotten informerade om hur långt planeringen av nästa Nätverkskonferens hunnit. Platsen blir Luleå eller Piteå, man har nu påbörjat arbetet med att ta in offerter. Tidpunkten är februari år

6 Britt berättade att de troligtvis även kommer att ta fram några olika paket om man vill komplettera sin vistelse i Norrbotten med ledighet och besöka t ex Jokkmokks marknad eller ishotellet i Jukkasjärvi. Vårdval Skåne Berit Wirödahl, Skåne berättade om deras vårdvalsmodell som kommer att tas i drift 1 maj nästa år. Alla väljer vårdenhet och om man inte gör något val så listas man där man varit de senaste 3-4 gångerna. Vårdenheterna får ett basåtagande. Rätt att lista om sig utan begränsningar. För att få mer vårdpeng för vårdtyngd kommer man att införa ACG. Även socioekonomiska faktorer kommer att påverka vårdpengen. Basläkemedel ligger i vårdpengen likaså medicinsk service och lab. Anna-Lena tackade alla för två intensiva internatdagar och avslutade mötet. För anteckningarna svarade Anne Bylund, koordinator 6

Samordningsgrupp Nätverket Hälsa och Demokrati

Samordningsgrupp Nätverket Hälsa och Demokrati 28 OKTOBER 2008 Minnesanteckning från Samordningsgrupp Nätverket Hälsa och Demokrati Tid och plats 23-24 oktober lunch lunch, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm Birgitta Lundkvist Inger Johansson

Läs mer

Samordningsgruppsmöte

Samordningsgruppsmöte 4 JUNI 2008 Minnesanteckningar från Samordningsgruppsmöte Tid och plats 3 juni kl 12.00 4 juni kl 13.00, Sigtuna. Namn Gunilla Esbjörn Petter Karlsson Britt-Marie Brinkmo Åsa Sjöström Anders Heldebro Anne-Marie

Läs mer

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Närvarande: Anna-Lena Sörenson, Östergötland, ordf Agneta Jansson, Västra Götaland Ann Lindman, Gävleborg Cecilia Carpelan, Stockholm

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Kan förtroendevalda påverka vårdens resultat?

Kan förtroendevalda påverka vårdens resultat? 30 MARS 2007 Minnesanteckningar från seminarium om Uppdragsbeskrivningar Kan förtroendevalda påverka vårdens resultat? En kunskapsprocess för befolkningsföreträdare Tid och plats 22 mars 2007, Hornsgatan

Läs mer

Gemensamt möte med samordningsgrupperna Nätverket Hälsa och Demokrati och Uppdrag Hälsa

Gemensamt möte med samordningsgrupperna Nätverket Hälsa och Demokrati och Uppdrag Hälsa 10 DECEMBER 2007 Minnesanteckning från Gemensamt möte med samordningsgrupperna Nätverket Hälsa och Demokrati och Uppdrag Hälsa Tid och plats 6 december 2007 kl 18.00 7 december 2007 kl 13.00, Sveriges

Läs mer

Kunskapsunderlag och prioriteringar. Bakgrund och inledning

Kunskapsunderlag och prioriteringar. Bakgrund och inledning 7 DECEMBER 2009 Minnesanteckningar från temaseminarium Kunskapsunderlag och prioriteringar Dag och plats 4 december kl 09.00-15.00, Sveriges Kommuner och Landsting. Bakgrund och inledning Årets sista temaseminarium

Läs mer

Anteckningar från nätverkens gemensamma utvecklingsdag 05-05-26

Anteckningar från nätverkens gemensamma utvecklingsdag 05-05-26 Anteckningar från nätverkens gemensamma utvecklingsdag 05-05-26 Syftet med dagens möte var att avrapportera läget i nätverkens handlingsprograms olika aktivitetsområden. Programmet redovisas i bilaga 2.

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati

Nätverket Hälsa och Demokrati Nätverket Hälsa och Demokrati Verksamhetsberättelse år 2010 Nätverket för förtroendevalda i landsting och regioner Blekinge - Dalarna Gävleborg Halland Jämtland - Kronoberg Norrbotten - Skåne Stockholm

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2005

Verksamhetsberättelse 2005 Verksamhetsberättelse 2005 Västerbotten - Västernorrland - Dalarna - Gävleborg - Uppsala - Västmanland. Värmland - Stockholm - Örebro - Västra Götaland - Östergötland - Halland - Kronoberg - Skåne - Blekinge

Läs mer

Nätverket Uppdrag Hälsa

Nätverket Uppdrag Hälsa Nätverket Uppdrag Hälsa Verksamhetsberättelse år 2009 Nätverket för tjänstemän i landsting och regioner Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jämtland - Kronoberg Norrbotten - Skåne Stockholm Sörmland - Uppsala

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2004

Verksamhetsberättelse 2004 Verksamhetsberättelse 2004 Västerbotten - Västernorrland - Dalarna - Gävleborg - Uppsala - Västmanland. Värmland (adjungerad) - Stockholm - Örebro - Västra Götaland - Östergötland - Halland - Kronoberg

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati

Nätverket Hälsa och Demokrati 3 DECEMBER 2009 Nätverket Hälsa och Demokrati Verksamhetsberättelse år 2009 Nätverket för förtroendevalda i landsting och regioner Blekinge - Dalarna Gävleborg Halland Jämtland - Kronoberg Norrbotten -

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

JÄMTLANDS NYA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITIK UTGÅR FRÅN BEFOLKNINGENS HÄLSA

JÄMTLANDS NYA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITIK UTGÅR FRÅN BEFOLKNINGENS HÄLSA JÄMTLANDS NYA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITIK UTGÅR FRÅN BEFOLKNINGENS HÄLSA NÄTVERKEN HÄLSA OCH DEMOKRATI OCH UPPDRAG HÄLSA 2014-06-13 ANNA GUNDERSSON OCH INGELA JÖNSSON Förutsättningar 7 små kommuner 1 stor(50%)

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati

Nätverket Hälsa och Demokrati Nätverket Hälsa och Demokrati 7-8 november Stockholm Agneta Andreasson-Bäck Hälso- och sjukbårdsberedningen i södra Dalarna Samverkan i Hedemora kring tidiga insatser och sociala investeringar 1 Landstinget

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-03-05 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 28 februari 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten

Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten KommITs 12 november Att redovisa verksamhetens resultat ur ett medborgarperspektiv ställer nya krav på ITverksamheten Anders Nordh och Kjell-Åke Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Kommunen kvalitet

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004 Birgitta Larsson 2004-06-28 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 12 maj 2004 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Ingrid Eriksson (kd) Britt-Marie Gustavsson (c) Karim Alnejmi

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

Kartläggnings- och uppföljningsarbete

Kartläggnings- och uppföljningsarbete Kartläggnings- och uppföljningsarbete Arbetssätt och metoder Nätverk uppdrag hälsa, utbildning, 2016-11-24, Anna Bengtsson Upplägg 1. Kartläggning vilka behovsgrupper behöver analyseras djupare? 2. Behovskartläggning

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Göteborg, Stockholm och Malmö juni 2017 Ildico Hellman, Malin Gyunda, Teresa Fernández Long Dagens program 09:30 Inledning 09:40 Språk-, läs-

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Temaseminarium Uppföljning

Temaseminarium Uppföljning 12 OKTOBER 2006 Minnesanteckningar från Temaseminarium Uppföljning Tid och plats 5 oktober kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm Deltagare Namn Organisation Namn Organisation Thomas Ylvén Dalarna Marie

Läs mer

Varbergsnämnden 69 81

Varbergsnämnden 69 81 Protokoll Sammanträdesdatum 2013-12-03 Varbergsnämnden 69 81 Tid: Tisdag 3 december 2013, kl 15:00 18:00 Plats Nämndsrummet, Birger Svenssons väg 32, Varberg Ledamöter Karl-Gunnar Svensson (KD) ordförande

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Vet vi det vi skulle behöva veta? Välkomna!

Vet vi det vi skulle behöva veta? Välkomna! 17 DECEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Vet vi det vi skulle behöva veta? - hur får vi användbara data om befolkningen och behovsgrupper Tid och plats 12 december, 11.00 15.00, Sveriges Kommuner

Läs mer

Hyltenämndens aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning]

Hyltenämndens aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning] s aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning] Lokala s uppdrag De lokala nämndernas uppdrag är att vara befolkningsföreträdare. ska säkerställa att befolkningens totala behov av hälso- och

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

2. Har landstinget/regionen påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter?

2. Har landstinget/regionen påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter? 1. Har ett politiskt antaget klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser från sina verksamheter? 2. Har påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter?

Läs mer

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning

Läs mer

Möte Processtödjare för förtroendevalda. Inledning

Möte Processtödjare för förtroendevalda. Inledning 30 OKTOBER 2006 Minnesanteckningar från Möte Processtödjare för förtroendevalda Tid och plats 16 oktober kl 10.00 16.00, Förbundets hus, Hornsgatan 20, Stockholm, lokal: Runda rummet. Gävleborg, Anna Sandström

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet Inbjudan 19-20 maj 2015 Svenska Mässan i Göteborg Nationell familjecentralskonferens Att välja framtid 15 år med Föreningen För Familjecentralers Främjande Årets konferens uppmärksammar familjecentralens

Läs mer

Tvärsektoriellt råd respektive tvärsektoriellt nätverk gällande folkhälsa och barnkonvention

Tvärsektoriellt råd respektive tvärsektoriellt nätverk gällande folkhälsa och barnkonvention Tjänsteskrivelse 2016-01-27 Handläggare: Cecilia Ljung FHN 2015.0109 Tvärsektoriellt råd respektive tvärsektoriellt nätverk gällande folkhälsa och barnkonvention Bakgrund Folkhälsa och barnkonvention är

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-12-18 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen Överenskommelsen är en skriftlig gemensam avsiktsförklaring mellan offentlig sektor och idéburen sektor/civilsamhället.

Läs mer

Samordningsgruppsmöte Nätverket Uppdrag Hälsa

Samordningsgruppsmöte Nätverket Uppdrag Hälsa 11 APRIL 2006 Minnesanteckningar från Samordningsgruppsmöte Nätverket Uppdrag Hälsa Tid och plats 6 april kl 16.00 18.00, Sabbatsbergs sjukhus, Olivecronas väg 5, Stockholm. samt 7 april kl 08.30 12.00,

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av medborgardialoger (RS/146/2015)

Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av medborgardialoger (RS/146/2015) Tjänsteskrivelse 1(1) Regionstyrelsen Samordningskansliet 2015-01-19 Charlotte Funseth Tfn: 063-14 75 51 E-post: charlotte.funseth@regionjh.se Inbjudan till nätverk för förtroendevalda för utveckling av

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Den ljusnande framtid är vård

Den ljusnande framtid är vård Den ljusnande framtid är vård Fokus på effektiviseringsgapet www.regeringen.se sök på LEV Den ljusnande framtid är vård Bakgrund - en åldrande befolkning medför ökad efterfrågan på vård och omsorg Syfte

Läs mer

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Brukardialogberedningar i Region Östergötland Brukardialogberedningar i Region Östergötland www.regionostergotland.se Man får vara beredd på att sätta av tid och energi ledamot i brukardialogberedning Denna broschyr vänder sig till dig som vill veta

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Alla behövs för ett bättre Lysekil

Alla behövs för ett bättre Lysekil Alla behövs för ett bättre Lysekil Bäst i klassen i ekonomi Kommunens utgifter är alldeles för stora i förhållande till intäkterna. Moderaterna lovar att skapa en ekonomi som tar oss ut ur krisen. Med

Läs mer

Rättvisa prioriteringar i vården vem ska bestämma?

Rättvisa prioriteringar i vården vem ska bestämma? Rättvisa prioriteringar i vården vem ska bestämma? Minnesanteckningar från tredje nationella prioriteringskonferensen i Göteborg 22-23 september 2005. 450 deltagare från hela landet, från HSN/ Gotland

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Kungsbackanämnden Bokslut 2013

Kungsbackanämnden Bokslut 2013 Ärende 4 - bilaga Kungsbackanämnden Bokslut 2013 Bokslut 2013 Kungsbackanämnden Kungsbackanämnden Ledamöter Ulrika Jörgensen (M), ordförande Maud Lanne (S), vice ordförande Charlotte Wallenstein (M) Bo

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

Protokoll Samordningsgruppens sammanträde Lokal Mallorca, Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm 13 oktober 2005

Protokoll Samordningsgruppens sammanträde Lokal Mallorca, Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm 13 oktober 2005 Protokoll Samordningsgruppens sammanträde Lokal Mallorca, Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm 13 oktober 2005 1 Mötets öppnande Anna-Lena Sörenson hälsade de närvarande välkomna till dagens möte

Läs mer

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 1 I hemmet med meningen i kommunen, i och i närheten av bostaden. 1 (8) Innehållsförteckning 1 Syfte och omfattning...

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Nätverket Uppdrag Hälsa

Nätverket Uppdrag Hälsa 7 APRIL 2006 Nätverket Uppdrag Hälsa Verksamhetsberättelse år 2005 Nätverket för tjänstemän i landsting, regioner och kommuner Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Kronoberg Skåne Stockholm Uppsala Värmland

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Falkenbergsnämndens aktiviteter 2012 enligt uppdraget

Falkenbergsnämndens aktiviteter 2012 enligt uppdraget ss aktiviteter 2012 enligt uppdraget Dag Aktivitet Syfte/innehåll Plats Deltagare Internkontroll 1. Uppdrag från och samverkan med hälso- och sjukvårdsstyrelsen 11-jan Presidium Inför s möte 25 januari

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar Område 1. Jämlik vård dialog om health literacy med invånare i socioekonomiskt utsatta områden (Fortsättning

Läs mer

Regional indelning tre nya län. 9 september 2016

Regional indelning tre nya län. 9 september 2016 Regional indelning tre nya län 9 september 2016 Indelningskommitténs direktiv Utgå ifrån kommungränser och arbetsmarknadsregioner Ansvarskommittén o Sjöstrands utredning Förändring av fördelning av uppgifter

Läs mer

Länsfolkhälsorådet Gävleborg

Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsorådet Gävleborg Rapport Folkhälsa är politik 17 februari, 2012, Stadshuset Gävle (Deltagarförteckning se bilaga) Introduktion och presentation Roger Persson hälsade alla välkomna till kursen

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2008-01-02 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 19 december 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s)

Läs mer

Stöd för analys och handlingsplan

Stöd för analys och handlingsplan Stöd för analys och handlingsplan En central del av Regeringen och SKL:s överenskommelse inom området psykisk o-/hälsa för 2016-2018 utgörs av att huvudmännen (landstingen och kommunerna) får medel för

Läs mer

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning Bidrag till funktionshinderrörelsen 2014 En översikt över landstingens bidragsgivning HSO Skåne rapport 2014:2 Detta är en rapport över Sveriges landstings och regioners bidragsgivning till funktionshinderrörelsen

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Nils-Gunnar Ernstson Kerstin Petrén Anders Eklund Ewa Printz. Anders Almberg. Gabriella Petterson

Nils-Gunnar Ernstson Kerstin Petrén Anders Eklund Ewa Printz. Anders Almberg. Gabriella Petterson Minnesanteckningar Nätverket Uppdrag Hälsas arbetsutskott 2005-03-17--18 Landstingsförbundet, lokal Mariaberget, plan 08, 0317 Lokal Våren, plan 10, 0318 Stockholm Deltagare: Övriga Sören Berg, ordf Nils-Gunnar

Läs mer

April FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014

April FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014 April 2014 FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014 Uppföljningsrapport 1 2014 Falkenbergsnämnden Nämndsledamöter Jan Berge (MP), ordf. Catharina Berghorn (S), vice ordf Eva Agbrant

Läs mer

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007 Folkhälsovetenskapligt centrum 2007-10-24 Kjerstin Strandh Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 17 oktober 2007 Närvarande Agneta Niklasson (mp) vice ordförande Alma Basic (s) Angelo

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl Vårdvalsnätverket 19 september 2012 Rapporten innehåll - Tre delar: - Kartläggning

Läs mer

Motion om sociala arbetskooperativ

Motion om sociala arbetskooperativ 2008-09-29 209 474 Kommunstyrelsen 2010-02-08 40 85 Arbets- och personalutskottet 2010-01-25 19 34 Dnr 08.605-008 Motion om sociala arbetskooperativ Bilaga: KF beslut 2008-05-26 120 Ärendebeskrivning septkf33

Läs mer