Svensk äldrevård- framtidens exportvara

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk äldrevård- framtidens exportvara"

Transkript

1 SWECARE FOUNDATION STOCKHOLM Svensk äldrevård- framtidens exportvara Identifiering av det svenska erbjudandet för framtida exportmöjligheter

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND SWECARE EN DEMOGRAFISK FÖRÄNDRING ÖVER VÄRLDEN ÄLDREFRÅGORNA I SVERIGE PROJEKT SVENSK ÄLDREVÅRD FRAMTIDENS EXPORTVARA SYFTE MÅLSÄTTNING METOD INTERVJUER OCH WORKSHOP RESULTAT INTERVJUER WORKSHOP SLUTSATSER REKOMMENDATIONER ARBETSMODELL AKTIVITETER FINANSIERING AVSLUTNING KÄLLFÖRTECKNING INFORMATIONSFOLDER/ BROSCHYR RAPPORTER OCH UNDERSÖKNINGAR WEBBPLATSER ARTIKLAR TABELL BILAGOR BILAGA 1: ANSÖKAN PROJEKT: SVENSK ÄLDREVÅRD, FRAMTIDENS EXPORTVARA BILAGA 2: INTERVJUPERSONER BILAGA 3: DELTAGARE I WORKSHOP 24 SEPTEMBER BILAGA 4: GRUPPINDELNING WORKSHOP 24 SEPTEMBER

3 1. Inledning Den svenska modellen för äldrevård och omsorg har under lång tid varit föremål för internationellt intresse. Många länder har att förbereda sig inför en ökande andel äldre i befolkningen. Familjen är ofta den naturliga basen för omhändertagande av dessa. I länder som genomgår en snabb ekonomisk utveckling och urbanisering slås nu dessa traditionella strukturer sönder och man behöver finna nya sätt för att ta hand om de gamla. Antalet förfrågningar från internationella delegationer som vill studera det svenska systemet och de lösningar vi har för att hantera den åldrande befolkningen ökar stadigt. Den svenska modellen utgör ett starkt varumärke och potentialen för att sälja det svenska kunnandet i kombination med produkter och större helhetslösningar är god. Från det offentliga Sveriges sida har man under senare år börjat bedriva ett allt mer strategiskt främjandearbete, i synnerhet exportfrämjande, på området välfärd, sjukvård och äldrevård. Under flera av de samförståndsavtal, MoU:n, som finns mellan Sverige och exempelvis länder som Kina, Indien och Sydkorea är området äldrevård identifierat som ett viktigt samarbetsområde där man efterfrågar svensk kompetens och svenska lösningar för att bygga upp sina egna system. Från politiskt håll finns en genuin vilja att stödja företag och export av svensk äldrevård. Ett av många initiativ är framtagande av SymbioCare-plattformen, ett marknadsföringskoncept för svensk sjukvård där äldrevård utgör ett fokusområde 1. SymbioCare handlar både om att sälja in kunskap om den svenska sjukvårdsmodellen och att ge draghjälp åt företag som vill marknadsföra sina produkter och tjänster. Under samlingsnamnet SymbioCare har svensk sjukvård paketerats som en produkt med kärnvärden som kvalitet, effektivitet, solidaritet och nyfikenhet för att kunna lanseras av allt från ministrar på resa, ambassadörer, enskilda företag och andra som vill marknadsföra svensk vård eller sätta sin produkt eller lösning i ett sammanhang. I slutet av 2011 gav regeringen Swecare och dåvarande Exportrådet 2 i uppdrag att genomföra en global marknadsanalys för att kartlägga affärsmöjligheter för svensk hälso-, sjukvård och omsorg i världen. Även i marknadsanalysen identifieras äldrevård som ett område med stor potential för export. 3 Utöver dessa två större initiativ genomförs varje år en rad resor, seminarier och aktiviteter med ministerdeltagande för att stödja de svenska företagen. Företagen, som är tänkta att ska dra nytta av de exportfrämjande aktiviteterna, har dock framstått som splittrade och i vissa fall inte visat på någon stor uppslutning vid internationellt inriktade aktiviteter. För att kunna berättiga ett fortsatt 1 Broschyr Symbio Care Health by Sweden. URL: (Acc ) 2 Exportrådet bytte namn till Business Sweden efter en sammanslagning med Invest Sweden, 15 januari Swecare och Business Sweden, Marknadsanalys, hälso-, sjukvård och Life Sciences URL: (Acc ) 2

4 främjandearbete på området äldrevård och omsorg måste främjandeaktörerna få mer kunskap om hur de svenska företagen ser på frågor kring internationalisering och export. Finns det ett genuint intresse och hur ser behoven av stöd och hjälp i så fall ut. 3

5 2. Bakgrund 2.1 Swecare Swecare är en icke vinstdrivande stiftelse skapad av staten och näringslivet gemensamt med syfte att verka för ökad export och internationalisering av svensk hälso- och sjukvård. Inom Swecares ramar genomförs årligen ett stort antal aktiviteter som delegationsresor, seminarier och mottagande av utländska besök. Målet är att marknadsföra svenska lösningar och öppna dörrar för de svenska företagen internationellt, i förlängningen bidra till ökad export. Ett område som synliggjorts inom ramen för tidigare utredningar och som ligger väl i linje med Swecares övriga verksamhet är området äldrevård. Utifrån den svenska kunskapen om äldrevård och med en generellt åldrande population i världen, kan Swecare se en tydlig potential i att föra ut kunskap, tjänster och produkter kopplade till äldrevård och omsorg. 2.2 En demografisk förändring över världen Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s befolkningsstatisk har höginkomstländerna i världen den äldsta befolkningsprofilen, alltså den största andelen äldre i förhållande till den totala befolkningen. Majoriteten av världens äldre och de snabbast åldrande befolkningsgrupperna finns dock i låg- och medelinkomstländer 4. Generellt för samtliga länder är att de allra äldsta är den mest snabbväxande åldersgruppen av den totala befolkningen. År 2010 beräknades ca 524 miljoner människor i världen vara i åldern 65 år eller äldre. Denna grupp förväntas öka med 188 procent till år Ser man till de allra äldsta, de som är 85 år och äldre, beräknas andelen öka med hissnande 351 procent mellan 2010 och Det betyder i reella tal att kring 2050 förväntas summan av äldre nästan tredubblas till cirka 1,5 miljarder, vilket skulle motsvara 16 procent av världens befolkning. 5 4 Enligt Världsbanken definieras höginkomstländer som länder där BNI per capita är over 9000 USD per dag. I medelinkomstländer är BNI per capita mellan drygt 700 och USD och i låginkomstländer understiger BNI 735 USD. 5 National Institute on Aging &National Institutes of Health, NIH Publication no , October 20 URL: (Acc ) 4

6 Tabell: Percentage Change in the World s Population by Age: Olika åtgärder kommer behövas för att hantera den åldrande befolkningen som beskrivs som en tickande bomb och en av de största utmaningarna världen står inför. Äldre människor konsumerar en stor andel av sjukvårdens resurser, vilket innebär en större belastning på sjukvårdssystemet i sin helhet. Det krävs åtgärder och reformer både för att förebygga ohälsa och ge äldre personer en god hälso- och sjukvård. Med åldrandet följer sjukdomar och ökad konsumtion av sjukvård men även friska äldre som fortsätter att bo kvar hemma kommer att behöva viss hjälp eller tillsyn. 2.3 Äldrefrågorna i Sverige I Sverige har vi haft en åldrande befolkning under relativt lång tid. På så sätt skiljer vi oss från många av de snabbt åldrande samhällen i framförallt Asien som betecknas som "super ageing societies", det vill säga samhällen där befolkningen åldras i snabb takt genom att de äldre lever allt längre samtidigt som födelsetalen minskar kraftigt. I Sverige har vi haft en betydligt långsammare utveckling och under ett antal decennier haft tid att bygga upp en struktur för omhändertagandet av äldre och utvecklat ett kunnande om processer och organisation av vård och omsorg. Samtidigt har en omfattande diskussion ägt rum i samhället om hur ett värdigt åldrande ska se ut. Sverige står precis som övriga länder inför en stor utmaning när den åldrande befolkningen kräver ökade insatser från vården. År 2020 beräknas 21 procent av befolkningen vara 65 år eller äldre. Man förutspår att bättre hälsa hos befolkningen generellt minskar vård- och omsorgskostnaderna per individ, men andelen äldre i befolkningen kommer parallellt att ha ökat med 30 procent mellan 2010 och Prognosen säger att var fjärde svensk kommer att vara 65 år eller äldre år 2050 och om kostnaderna är desamma som idag 5

7 kommer äldreomsorgen bli 50 procent dyrare än Vidare kommer personalbehovet ha ökat med 50 procent. 6 Sjukvårdstekniska framsteg står för en allt större del av den ökade livslängden men behovet av förebyggande sjukvård kommer fortsatt vara mycket starkt. Utväxlingen av investeringar i förebyggande åtgärder är i många fall väldigt stor. Förebyggande åtgärder har historiskt sett ökat medellivslängden mycket mer än läkarkonsten har gjort. Även här ligger Sverige bra till då vi redan i skolans läroplaner inkluderat områden som motion, hälsa och kost. Även om Sverige ofta uppfattas som en förebild av omvärlden så betyder det inte att vi är fria från problem. Bland svenskar kan vårdens kvalitet och de äldres situation ofta uppfattas som bekymmersamma. Äldrevård och omsorg har under senare år varit i hetluften ett flertal gånger och även ådragit sig mediernas uppmärksamhet. Bland några aktuella exempel kan nämnas en artikel i veckotidskriften Dagens Medicin i oktober som beskriver problematiken med brist på vårdplatser och hur det saknas en plan för att hantera det faktum att efterfrågan på vårdplatser kommer öka med ökad andel äldre 7. Den 18 oktober skrev den tidigare socialministern Gertrud Sigurdsen på Dagens Nyheters debattsida om hur hon vid 90 års ålder tvingas bo kvar hemma trots att hon känner sig osäker och orolig och skulle vilja få plats på ett äldreboende. Hon kallar detta tvångsvård i hemmet och menar att det knappast kan vara förenligt med socialtjänstlagen och dess målsättning om välbefinnande, trygghet och självbestämmande. 8 Vidare har det rapporterats om vanskötsel på vissa äldreboenden och inlåsning av dementa. De privata aktörernas inträde på äldrevård- och omsorgsmarknaden har blivit kraftigt ifrågasatt bland annat efter Dagens Nyheters uppmärksammade rapportering om förhållandena på äldreboendet Koppargården och liknande reportage. 9 För regeringen har frågan om ett värdigt åldrande varit viktig även om ansvaret för frågorna till stor del hamnar inom ramen för kommunernas arbete. Exempel på detta är det initiativ som Socialminister Göran Hägglund och Barn- och äldreminister Maria Larsson tog 2012 till en etisk plattform för att öka insyn och öppenhet i offentligt finansierad välfärd. Alla som ansluter sig till plattformen kommuner och landsting, som ju både är beställare och utförare, samt privata utförare av olika slag förbinder sig att ge allmänheten, brukare och patienter en så god insyn i verksamheten att det både går att jämföra kvalitet och se att resurserna används på ett effektivt och ansvarsfullt sätt Statistiska Centralbyrån URL: aspx samt Ekholm, A. (2012). Empati och high tech, p Wärngård, M. (2013) Landsting står planlösa inför åldringsboom. Dagens Medicin, , p Sigurdsen, G (2013) Tvångsvård i hemmet när äldre nekas omsorgsboende. DN Debatt, URL: (Acc ) 9 DN publicerade under 2012 en artikelserie om de påstådda missförhållandena på boendet Koppargården som drevs av den privata vårdgivaren Carema Care. Detta kom senare att kritiseras av Dagens Samhälle som menade att reportagen var kraftigt vinklade. 10 Regeringskansliet. URL: (Acc ) 6

8 Regeringen har även under den senaste mandatperioden avsatt 4,3 miljarder för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Eva Nilsson Bågenholm utsågs inom ramen för satsningen till nationell äldresamordnare med ansvar för att få hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentral och sjukhusvård att samverka bättre kring de äldre 11. Ett annat intressant initiativ är regeringsuppdraget Teknik för äldre som pågick men nu är avslutat. Uppdraget handlade om att stödja utvecklingen av ny teknik, bra produkter och boende för äldre och anhöriga. Äldre ska kunna bo kvar hemma tryggt och säkert så länge som möjligt, något som de allra flesta vill. 12 Som motvikt till bilden av den svenska äldrevården, som ibland tenderar att bli väl mörk i den inhemska debatten och medierna, kan nämnas organisationen Help Age International som den första oktober i år släppte en rapport med den första världsrankingen, Global Age Watch Index, av vilka länder som är bäst att åldras i. De äldres livskvalitet och levnadsvillkor jämförs utifrån 13 olika parametrar grundat på statistik från ett 90-tal länder i världen. Uppgifterna kommer från bland annat flera olika FN-organ, Världsbanken och WHO. Rapporten visar att Sverige ligger i topp. På andra plats kommer Norge och trea är Tyskland. Att situationen för de äldre totalt sett är bäst i Sverige förklaras med att det finns en lång historia att satsa på välfärdsuppbyggnad. Exempelvis noterar man att det är precis 100 år sedan Sverige var först i världen med att införa ett pensionssystem. Dessutom pekar man på att äldre i Sverige har goda möjligheter att hävda sig genom att så många är organiserade. Hälften av alla 1,6 miljoner som är 65 år eller äldre är med i någon av pensionärsorganisationerna. 13 Socialstyrelsens genomför också så kallade brukarundersökningar för att få reda på vad de äldre själva anser om äldreomsorgen. Under 2012 tillfrågades knappt personer med hemtjänst och särskilt boende. Av dessa uppger 88 procent av de äldre med hemtjänst och 80 procent med särskilt boende att de överlag är ganska eller mycket nöjda med sin omsorg. Ungefär lika många svarar också att de känner sig trygga. 14 Det är med andra ord svårt att få en objektiv bild av hur bra ett lands äldrevård faktiskt är. Från de senare exemplen är det lätt att imponeras. Samtidigt måste man naturligtvis ta det missnöje och de larm om missförhållanden som vissa äldre och deras anhöriga ger uttryck för på allvar. Man kanske kan konstatera att trots utmaningar så verkar Sverige ha en relativt hög andel nöjda äldre och internationellt sett ett bra rykte. Många ser oss som ett föregångsland och vill lära av våra erfarenheter. Förutsättningarna för att föra ut goda exempel i världen finns med andra ord där. Från ett svenskt perspektiv kan internationalisering vara intressant även för att ta del av vad andra länder gör och för att föra hem kunskap så att den svenska vården kan utvecklas. 11 Regeringskansliet. URL: (Acc ) 12 Teknik för äldre. URL: (Acc ) 13 The Global Age Watch Index. URL: (Acc ) 14 Socialstyrelsen. URL: (Acc ) 7

9 3. Projekt Svensk äldrevård framtidens exportvara Mot bakgrunden att det finns ett stort internationellt intresse för svenska lösningar kopplade till åldrande och äldrevård ansökte Swecare under hösten 2012 om finansiering från Tillväxtverket för att genomföra en studie över förutsättningarna bland svenska företag för att möta detta intresse. 15 Arbetet med studien har genomförts mellan maj och oktober 2013 och som projektledare anlitades konsulten Ann Baron. 3.1 Syfte Det övergripande syftet med studien är att ta reda på hur främjandeorganisationer och företag i Sverige kan arbeta mer effektivt, samlat och strategiskt för att möta det internationella intresset för svensk äldrevård och omsorg, samt ta vara på den potential som uppenbarligen finns för export av densamma. 3.2 Målsättning Målet med studien är att ta reda på om det finns intresse för internationalisering bland de svenska företagen inom området åldrande/ äldrevård/ omsorg och hur det i så fall ser ut. Vidare ska studien ge svar på vilka företagens behov i så fall är av stöd och gemensamt arbete för att bli framgångsrika internationaliseringsprocessen och hur en arbetsmodell kring detta skulle kunna se ut. På längre sikt är målsättningen att svensk äldrevård ska utgöra ett väldefinierat koncept där privata och offentliga aktörer arbetar tillsammans för att nå ökade affärsmöjligheter och därmed ökad export. Detta beror naturligtvis på om företagen uppvisar intresse för området. Det sistnämnda hamnar dock utanför ramen för vad den här initiala studien kommer kunna svara på. 3.3 Metod Studien genomförs som en kvalitativ studie där det mesta av informationen inhämtas genom samtal och enskilda djupintervjuer med företag och organisationer, samt genom en större gemensam workshop. Av de intervjuade företagen ingår vissa i Swecares nätverk och vissa kommer utifrån. Arbetsprocess och urval enligt nedan. 15 Se Swecares ansökan Svensk äldrevård framtidens exportvara, bilaga 1. 8

10 Tre steg: 1. Djupintervjuer med a. Företag/ kommersiella aktörer (medlemmar, icke medlemmar) b. Representanter för offentlig sektor/ organisationer 2. Workshop med en större grupp företag och organisationer 3. Analys av resultat samt framtagande av rekommendationer för fortsatt arbete Under den inledande intervjufasen träffade projektledaren 20 aktörer från 15 olika företag/ organisationer som på olika sätt är aktiva på exportmarknaden, uttryckt intresse för internationalisering eller på något annat sätt varit en del av främjandearbetet. Respondenterna utgjorde en blandning av företag, organisationer och myndigheter. Fokus i intervjuerna var frågor om internationaliseringsarbete, syfte med eventuell internationalisering, intressanta marknader, utmaningar och möjligheter, samt vilka slutsatser man dragit efter deltagande i olika främjandeaktiviteter. 16 Till workshopen inbjöds en bredare grupp via Swecares nätverk. Information lades ut på hemsida och inbjudan var öppen för alla som kunde tänkas vara intresserade. Över 30 personer deltog i work shopen. Efter en inledande session delades gruppen in i fyra undergrupper och dessa hade sedan uppgiften att besvara ett antal frågeställningar utifrån två olika perspektiv, ett generellt för alla aktörer inom äldrevård och ett specifikt utifrån gruppens perspektiv Lista på intervjupersoner, bilaga 2 17 Gruppindelning workshop 24 september, bilaga 4 9

11 4. Intervjuer och workshop Studien inleddes med att ett antal aktörer, representanter för både privat och offentlig sektor, med erfarenhet av äldrevård/ omsorg intervjuades. Resultaten från intervjuerna skulle sedan skapa ett underlag till den workshop som planerades som projektets huvudaktivitet, där en större grupp företag förväntades delta och fördjupa diskussionerna. 4.1 Resultat intervjuer Den första frågeställningen behandlade definitionen av äldrevård och vad man ansåg att begreppet ska omfatta för att vara relevant ur ett internationaliseringsperspektiv. Nästan alla de intervjuade hade en egen uppfattning om innebörden och vad som bör inkluderas. Att begreppet omsorg bör läggas till var alla överens om och tillsammans utgör begreppen äldrevård och omsorg ett brett fält bestående av tjänster, produkter (både medicinska och tekniska), utrustning, hjälpmedel, IT-system och boenden. En viktig aspekt är mer teoretiska områden som strukturen och organiseringen av svensk äldrevård och hemtjänst, kvalitetsregister och guide lines, kort sagt systemet för att hantera samhällets äldre på en sorts macro-nivå som ofta efterfrågas av de internationella intressenterna. För att få begreppet äldrevård/ omsorg mer hanterbart och för att kunna paketera det föreslog de flesta intervjuade att man bryter ner det i undergrupper där de olika relevanta delarna kan lyftas fram. De intervjuade hade generellt en positiv bild av möjligheterna till internationalisering och vad Sverige har att erbjuda omvärlden. Man upplever att vi har ett väl utbyggt omhändertagande av äldre, både i hemmen och på institutioner, och man nämner särskilt många tekniska lösningar som gör svensk äldrevård exceptionell. De menade att det finns många goda exempel på produkter, tjänster och omhändertagande att visa upp internationellt. Av de intervjuade företagen var en del redan aktiva på den internationella arenan och har långt gångna projekt, exempelvis SCA som i Shanghai i Kina bedriver ett joint venture med en singaporiansk vårdgivare där man levererar hemtjänst efter svensk modell med en plan att anställa sjuksköterskor. 18 En del av företagen påvisade intresse för internationalisering och hade funderingar kring att dra igång en internationaliseringssatsning, medan vissa var tveksamma till om internationalisering över huvud taget är möjligt. Detta kan förklaras av att 18 TT (2012). SCA startar hemtjänst i Kina. Göteborgsposten, URL: (Acc ) 10

12 deras verksamhet består av något som helt enkelt upplevs vara svårt eller omöjligt att flytta till ett annat land, som exempelvis boendemiljöer och vissa typer av tjänster. Dessa var dock inte negativa till att fortsätta diskutera internationellt arbete men såg begränsningar i den egna verksamhetens möjligheter att internationaliseras. Genomgående så framkommer en bild av att man har stor respekt för internationaliseringsprocessen som sådan, man är medveten om att det krävs en långsiktigt plan och finansiering och det anses vara en investering med relativt hög risk. Av de aktörer som uttrycker intresse för internationalisering eller redan är aktiva på exportmarknaden så är möjligheterna att växa och öka intäkterna den vanligaste anledningen till att man sett sig om utanför Sveriges gränser. Hemmamarknaden är liten och vill man växa är internationalisering en självklarhet. Även mjuka värden som att bidra till en bättre situation för de äldre och hjälpa länder att utveckla sina system för att bättre hantera den demografiska utvecklingen framförs. Det finns en genuin vilja att dela med sig av den svenska modellen och våra erfarenheter. Man är stolt av vad Sverige har att erbjuda. Många saknar dock resurser och struktur för sitt internationaliseringsarbete. Endast de större aktörerna har en klar struktur för arbetet med separat person eller avdelning som hanterar de internationella insatserna. Något som efterfrågas av många av företagen är hjälp att få fram information om de marknader man är intresserad av en process som ofta både är dyr och svår att genomföra. Företagen vittnar om att det är svårt att få fram uppdaterad och relevant information kring marknadskultur, inköpsprocesser, politisk styrning osv. Man önskar sig stöd för att inhämta kunskap och bättre analyser inför att ett internationaliseringsarbete påbörjas. På frågor om vilka marknader som är av intresse för företagen så nämns Norden och Europa som de mest intressanta regionerna, i synnerhet av de mindre aktörerna. Japan nämns också som intressant då de flesta identifierat landet som väl utvecklat, med god betalningsförmåga och stora behov att lösningar för den stora grupp äldre som finns och kommer fortsätta öka. De s.k. låg- och medelinkomstländerna eller tillväxtmarknaderna ses som intressanta bland många, men egentligen inte riktig aktuella förutom för de större företag som ofta redan startat en process där. Mindre och medelstora aktörer upplever det som för alltför dyrt och komplicerat att gå utanför Europa. Ett problem vid internationalisering och i synnerhet inom ett område som rör äldre och den åldrande befolkningen, är frågor rörande attityder och olika länders kultur. Olika struktur, organisering och hur man finansierar vård och omsorg gör det i vissa fall svårt att exportera lösningar kopplade till den svenska modellen. Många av de intervjuade framhöll att man måste anpassa sig och hantera frågor kring attityder och värderingar. För att en utländsk intressent ska förstå det 11

13 svenska systemet måste de även förstå den mer övergripande välfärdsmodellen med ett skattefinansierat sjukvårds- och äldrevårdssystem som inkluderar hela befolkningen. En stor utmaning är frågan om vem som ska ansvara för att sälja de svenska strukturerna eller själva policynivån och systemet. Det finns ett uttalat globalt intresse för dessa och de kommersiella aktörerna har ofta inte den kompetensen. Bland de organisationer och offentliga representanter som intervjuades ser man det som en självklarhet att man är med och delar med sig av vad kunskap och erfarenhet på ett område som utgör en stor framtida global utmaning. Däremot finns en begränsning i hur omfattande detta arbete kan bli. Det internationella arbetet är sällan en del av kärnverksamheten och det kan vara svårt att hitta tid och finansiella resurser för mer långsiktiga erfarenhetsutbyten eller formaliserade samarbeten. Kommuner och landsting har ett begränsat uppdrag vad gäller att agera internationellt och att kommersialisera deras kompetens är svårt om ens tillåtet. Vissa av de intervjuade upplever att politiker och de organisationer som är till för att stödja företagen inte har samma bild av verkligheten som aktörerna själva och inte förstår den ekonomiska verklighet som de befinner sig i. Detta verkar till stor del handla om valet av marknader för främjandeaktiviteter då det officiella Sverige har en tendens att satsa mycket på tillväxtländer som ligger långt bort där det ofta är svårt för mindre bolag att göra affärer. De anser också att många av aktiviteterna har en allt för ad hoc-artad karaktär, man tycker inte att man får tillräckligt med information, tillräckliga analyser av marknader saknas och man har därmed inte har möjlighet att förbereda sig i tillräcklig utsträckning inför en aktivitet. Denna kritik faller tillbaka på främjandeorganisationerna som enligt dessa företag borde satsa på färre aktiviteter, men i gengäld vara bättre förberedda och satsa mer på att följa upp och fördjupa internationaliseringsarbetet. Företagen framför också önskemål om en förbättrad samordning mellan de myndigheter och organisationer som har till uppgift att stödja exportfrämjande verksamhet. Det upplevs generellt som svårt att överblicka vilket stöd som finns, var man kan söka medel och finansiering osv. Här nämns exempelvis också en upplevd otydlighet mellan ansvarsområden. Rent praktiskt anser respondenterna att det behövs ett nytt arbetssätt om man ska satsa på området äldrevård och omsorg. Aktiviteterna bör vara mer konkreta och styrda av företagens behov och önskemål. Man behöver ta fram en gemensam bild av vad som ska göras och kopplat till det en långsiktig strategi. Det föreslås ett mer formaliserat nätverk med regelbundna träffar kring gemensamma teman. Man trycker också på vikten av förberedande möten inför planerade aktiviteter. Det finns ett behov av fördjupad kunskap om markandsförutsättningar något som man borde kunna samarbeta om för att dela kostnader och även erfarenheter. 12

14 Resultaten från intervjuerna kan sammanfattas i följande punkter: 1. De flesta av de intervjuade aktörerna uttryckte stort intresse för ökat samarbete kring internationaliseringsfrågor och att hitta en gemensam svensk plattform/ koncept. Vissa ser inga möjligheter till internationalisering utifrån sin existerande verksamhet och är tveksamma till vad de skulle kunna bidra med/ få ut av ett sådant projekt, men många tycker ändå det låter intressant med ett gemensamt projekt där nya idéer kan uppstå och man kan nätverka/ utbyta erfarenheter. 2. Begreppet äldrevård/ omsorg består av en mängd olika delar och föreslås brytas ned i olika undergrupper utifrån de områden där det finns intresserade företag. 3. Företagen efterlyser stöd för att skaffa information, kunskap och analyser av de olika marknaderna man är intresserad av. 4. Man efterlyser också ett mer konkret arbetssätt i form av en grupp där man kan ta fram en gemensam strategi och diskutera aktiviteter, marknader etc. så att företagens behov och önskemål på ett tydligare sätt kan föras fram till främjarorganisationer och andra som har intresse av att visa upp vad Sverige har att erbjuda på området. 5. Det saknas kommersiella aktörer som kan leverera tjänster och lösningar kring policy-, system- och organisationsfrågor. Representanterna för organisationer och offentlighet säger sig gärna bidra för att fylla den bit som består av policy/ kunskap om det svenska systemet, men det är en utmaning är att få tillräckliga resurser i form av finansiering och det finns även begränsningar i att avsätta tid till resande och mottagande av inkommaden besök. Ingen svensk myndighet eller offentlig aktör har egentligen något direkt uppdrag att arbeta med främjande och internationalisering av vårdfrågor och åldrande utan man gör det utifrån eget intresse och för att ställa upp då aktiviteter ordnas i andra länder eller delegationer besöker Sverige. Det är dock sällan prioriterat eller del av kärnverksamheten. Möjligheterna att samarbeta mer formaliserat eller med verkliga institutionella samarbeten saknar finansiering. 4.2 Workshop Utifrån resultatet från intervjuerna formades ett upplägg till en workshop för att kunna borra i de frågeställningar som framkommit. Till workshopen inbjöds de intervjuade samt ytterligare aktörer. Intresset var stort och Swecare blev till och med tvungna att tacka nej till deltagare som inte fick plats. 13

15 Antalet deltagare uppgick till 31 personer och dessa representerade 19 företag och 11 organisationer/ offentliga aktörer 19. Workshopens syfte var förutom att få klarhet i vissa frågeställningar också att engagera de aktörer som uttryckt intresse av att arbeta med internationalisering av svensk äldrevård och få dem att ge förslag på en arbetsmodell och målsättningar för det fortsatta arbetet. Deltagarna delades in i fyra grupper där fördjupningsdiskussioner utifrån olika aspekter skulle äga rum. De frågeställningar som grupperna bearbetade var både av strategisk och operativ karaktär. Grupperna var: Market access (hur når man marknaden) Utbildning/kvalitetsarbete Omvårdnad/bo hemma-miljö Myndigheter/offentlig sektor/organisationer Följande frågor behandlades inom grupperna: Hur definierar man begreppet äldrevård och hur säljer man den? Även i workshopen behandlades själva begreppet äldrevård och vad som bör omfattas. Det slogs liksom tidigare fast att äldrevård är ett brett område och omfattar såväl sjukvård, friskvård, omsorg, produkter och tjänster. Dessutom riktar sig dessa olika verksamheter mot ett flertal olika målgrupper beroende på vad man säljer; beslutsfattare, sjukvårdsledning/ -personal, yrkesorganisationer, riskkapitalister, anhöriga och inte minst de äldre själva vilket kan påverka hur de eventuella aktiviteterna bör utformas, förpackas och marknadsföras. För att få ett säljbart koncept för svensk äldrevård/ omsorg behövs en relativt omfattande beskrivning av hur det svenska systemet är uppbyggt och fungerar då det verkar saknas kommersiella aktörer som kan bidra med detta. Detta är ytterligare ett uttryck av behovet att tillfredsställa det stora intresset för policyoch systemfrågor. Mer statistik och underlag om förhållandena i Sverige efterfrågades som skulle kunna samlas i ett informationsmaterial. Frågan om hur man skaffar sig adekvat kunskap om mottagarlandet/marknaderna kom också upp. För att nå trovärdighet måste de specifika behoven på en utvald marknad matchas med områden där det finns svensk kompetens och företag som är intresserade och har förmåga att leverera. Områden som det inte finns behov av eller betalningsvilja för inom i ett land, liksom områden där det inte finns svenska företag som kan leverera inom bör helt enkelt väljas bort. 19 Deltagare work shop, bilaga 3 14

16 Går det att paketera svensk äldrevård i ett koncept eller bör det delas upp i undergrupper? Nästan alla deltagare menade att det var viktigt att hitta ett gemensamt paraply där övergripande frågor om svensk äldrevård presenteras och som alla aktörer kan använda och utgå ifrån. Den övergripande benämningen "svensk äldrevård/ omsorg" är viktig då varumärket är starkt och något man vill förknippas med. Man var dock överens om att det även finns en komplexitet i att presentera så många olika verksamheter under ett samlat begrepp. Ska man lyckas behöver man hitta ett sätt att strukturera upp och dela in i undergrupper som alla utgör en del av helheten. Några förslag på områden som skulle kunna vara relevanta var inkontinens, sårvård, hjälpmedel, men det gjordes klart att detta skulle behöva utredas mer ordentligt. Vilka är de generella behoven för företag vid internationaliseringsarbete? Företagen lyfter bristen på information om nya marknader som det största problemet. Det är kostsamt att göra bra studier och analyser och i vissa fall är det också svårt att få fram nödvändig information. Information som efterfrågas är hur lagstiftningen fungerar, hur sjukvårdssystemet är uppbyggt, hur bolagsbildning går till samt hur finansiering, betalningssystem och ersättningssystemen fungerar. Det är viktigt att ha tillgång till denna information för att kunna ta väl underbyggda beslut som kan leda till en framgångsrik internationalisering. Beroende på vilken typ av verksamhet företaget ägnar sig åt kan man behöva lokala partners, distributörer och medarbetare. Att hitta rätt kompetens på en ny marknad kan vara mycket svårt. Yrkesroller, kompetens och språk kan skilja sig från Sverige vilket innebär att man i vissa fall måste satsa på utbildning av personal. Man måste också ta hänsyn till kulturella och religiösa skillnader, traditioner, patient- och kundförväntningar, språk mm. Det är viktigt att få en förståelse för hur befolkningen i landet tänker, upplever och förväntar sig att vården ska fungera på den utvalda marknaden. När det gäller det offentliga främjandearbetet så lyfter företagen bristen på långsiktighet och gemensam strategi som det största problemet. Man vill ha en tydlig målbild av vad som ska ske och sedan en plan för aktiviteter där man med god framförhållning kan förbereda sig och inhämta information. I planen bör internationella aktiviteter ingå som gemensamma delegationsresor med representanter för det offentliga Sverige, men också förberedande aktiviteter på 15

17 hemmaplan och uppföljande aktiviteter. Syftet med resor och aktiviteter måste vara tydligare för att man som företag ska vara beredd att satsa. Att kunna presentera referensobjekt på hemmaplan och goda exempel vore till stor hjälp. Vikten av att hemmamarknaden fungerar och att man kan visa upp svenska miljöer där produkter och lösningar används anses avgörande för trovärdigheten. Vissa av företagen är mycket kritiska till hur samarbetet med landsting och kommuner ser ut på hemmaplan och anser att LoU bidragit till ett kraftigt försämrat innovationsklimat i Sverige. Vilka marknader/regioner är viktiga? Liksom i intervjuerna nämndes framförallt Europa och Norden men till dessa regioner lades även USA. Låg- och medelinkomstländer, framförallt i Asien, kan också vara av intresse framförallt för de större bolagen. Det är tydligt att små och medelstora aktörer ofta vill vara nära sin hemmamarknad. De större aktörerna ser klara fördelar med aktiviteter i tillväxtländer som till exempel Kina, Indien och Sydkorea. Vilka aktörer behövs/önskar du samverka med för att nå framgång på den internationella arenan? Samtliga påpekade vikten av trippelhelix-modellen, alltså ett nära samarbete mellan offentlig sektor, privat sektor samt akademi för att nå framgång på den internationella arenan. SymbioCare som kommunikationsplattform var i stort sätt okänd bland workshopdeltagarna från företagssfären. Efter en beskrivning av densamma ansåg deltagarna att SymbioCare som plattform kan var ett mycket bra verktyg i internationaliseringsarbetet, men för tillfället ser man inte riktigt nyttan med den i sin nuvarande utformning. Äldremodulen i SymbioCare är enligt aktörerna relativt grund och fyller inte de behov man har för att skapa synergier och samarbeten över gränserna mellan olika aktörer inom äldrevård. Väljer man att göra ett ytterligare paket riskerar man dock en varumärkesförvirring d.v.s. då har vi två olika plattformar som beskriver och talar om svensk äldrevård. Work shop-deltagarnas förslag var att istället utveckla och fördjupa äldremodulen i SymbioCare så att det blir ett användbart presentationsmaterial med en infrastruktur av företag bakom som kan leverera de lösningar som beskrivs. 16

18 Vilket tillvägagångssätt, arbetsmodell, process ska vi ha för att nå ökad internationalisering? Även i workshopen framkom deltagarnas önskemål om en formaliserad grupp som tillsammans tar på sig att formulera mål och strategi för arbetet med export av svensk äldrevård och omsorg. En övergripande tidsplan togs fram: År 1 den inledande fasen bör ägnas åt konceptbeskrivning och framtagning av en strategi och handlingsplan. Finansering ska säkerställas och affärsmodell tas fram. Referensobjekt och goda exempel på tjänster, produkter och boenden att visa upp vid internationella besök etc. bör identifieras. Ett formellt nätverk etableras 20 med en mindre styrgrupp som administreras av en projektledare. År 2 - Aktiviteterna dras igång. Besök på intressanta marknader där konceptet/ företagen marknadsförs. Identifiering av intressanta aktörer att bjuda till Sverige som ett mer kostnadseffektivt sätt för bland annat mindre företag att få kontakt med potentiella kunder. Utveckla ett antal arbetsgrupper under paraplyet svensk äldrevård/ omsorg. År 3 - implementering och utvärdering. Nu ska den svenska modellen för äldrevård i ett helhetsperspektiv vara känd på önskvärda marknader. Försäljningen av konceptet ska vara igång. Hur kan det finansieras? På vilkets sätt/i vilken omfattning kan du se er investering i projektet att vidareutveckla svensk äldrevård att bli en framtida exportvara. Företagen uppgav att de är beredda att vara med att finansiera ett uppföljande projekt. Olika varianter diskuterades, vissa förklarade sig vara beredda att stå för upp till 50 % av kostnaderna i ett inledande projekt med syfte att definiera och strukturera upp ett koncept för svensk äldrevård. Workshopen kan sammanfattas i följande punkter: 1. Samtliga deltagare var överens om att man vill gå vidare med ett närmare samarbete på området internationalisering av svensk äldrevård och omsorg. 20 Inom ramen för Swecares arbete finns redan ett äldrenätverk, detta skulle dock behöva kompletteras och aktiveras. 17

19 2. Man var också överens om att det måste finnas olika paket eller undersegment beroende på aktörens inriktning affärside och storlek. 3. Kunskapsinhämtande och erfarenhetsutbyte är viktiga delar av nätverkets raison d être, liksom att kunna dra på varandra och komplettera varandras kompetenser. 4. Aktiviteter som delegationsresor kan vara intressant, men man behöver framförallt fokusera mer på analysarbete och förberedelser innan en resa. Beslut om vilka resor som genomförs ska grunda sig på gedigen information om marknaden i fråga. 5. Flera deltagare tog också upp vikten av ett referensobjekt, exempelvis en referenskommun både i Sverige och utomlands och skulle inom ramen för ett projekt vilja utveckla en plan för hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. 6. Företagen säger sig vara beredda att vara medfinansiärer i ett utvidgat projekt under förutsättningen att man har möjlighet att vara mer delaktig i beslut och arbetsprocesser. En projektledare behövs för att driva projektet framåt. 18

20 5. Slutsatser Det finns helt klart ett stort internationellt intresse för svensk äldrevård och omsorg. Intresset kommer från det goda rykte som svensk hälso- och sjukvård åtnjuter internationellt. Intresset är främst baserat på ett väl fungerande välfärdssystem som byggts upp under lång tid och även innefattar vård och omhändertagande av våra gamla. Den demografiska förändringen i Sverige, i form av en ökad andel äldre i befolkningen, började tidigt och gick långsammare än i många andra länder och vi har alltså haft tid på oss att anpassa systemen. När omvärlden nu står inför liknande utmaningar så vänder man sig bland annat till Sverige för att få information och kunskap om hur man hanterar den demografiska förändringen, ofta sker denna i kombination med andra samhälleliga förändringar som ökad urbanisering, kvinnors inträde på arbetsmarknaden och liknande. Viktigt att inte glömma bort här är att även Sverige har sina utmaningar och svagheter. Internationellt samarbete leder ofta till ett informations- och idéutbyte som gynnar alla parter och troligtvis även skulle kunna leda till förbättringar av den svenska äldrevården på längre sikt med goda exempel från andra länder och nya sätt att arbeta. Sverige har byggt upp ett system med utgångspunkten att människor ska bo kvar hemma så länge som möjligt istället för att placera dem på institutioner. Ofta sker detta med hjälp av hemtjänst, anpassade boenden, trygghetslarm och andra tekniska hjälpmedel. Under de senaste åren har lagen om valfrihet, LOV, inneburit att det finns både offentliga och privata alternativ av vårdgivare och omsorg att välja mellan för de äldre. I Sverige har utvecklats ett antal företag som erbjuder produkter, lösningar och tjänster kopplade till äldrevård och den åldrande befolkningens behov. Vi ser idag en spännande utveckling av välfärdsteknologi inom äldreomsorgen med olika typer av robotar och exoskelett som de mest spektakulära exemplen. Ny teknik kommer enligt rapporten Empati och Hightech att vara katalysatorn som möjliggör ett nytänkande inom sjuk- och äldrevård. Inom äldreomsorgen väntar välfärdsteknologin på att ta över många av de tunga arbetsuppgifter som idag utförs av personal. 21 I Sverige ligger vi relativt långt fram i denna utveckling. I äldreomsorgen finns idag en lång rad hjälpmedel för att förbättra omsorgsprocesserna, t.ex. Phoniros automatiska nyckelhantering som kan minska kostnaderna inom hemtjänsten med runt tio procent samtidigt som kvaliteten höjs. Appva som nyligen vann pris som SIQ:s Quality innovation of the year i klassen potential innovation för sitt system som med lättanvända IT-hjälpmedel säkrar medicin distributionen på äldreboenden. Innovativa hjälpmedel som matningsroboten Bestic ger användaren autonomi och kommunikationsverktyget Giraff som snabbar upp och förenklar 21 Ekholm, A. (2012). Empati och high tech, p

21 kommunikationen mellan anhöriga och den äldre och givetvis även med omsorgen. 22 Sverige är ett litet land som av tradition varit aktivt på exportmarknaderna runt om i världen. Den svenska äldrevården är ett område där det finns stor internationell efterfrågan och enligt de företag och organisationer som deltagit i studien, finns det en vilja att möta det intresset. Företagsgruppen kan i dagsläget beskrivas som splittrad och ovan vid att agera på utländska marknader, med ett par undantag. Många av företagen är också relativt små. Det finns starka argument för främjandeaktörer att satsa på området då många av de aktuella företagen signalerar att de behöver stöd och samordning för att starta sina internationaliseringssatsningar. Om man lyckas ge dem rätt stöd kan detta bli en växande och viktig grupp exportföretag. I intervjuerna och workshopen har företag deltagit som är medlemar i Swecare, men också företag som inte är det men som på något sätt kommit i kontakt med verksamheten. För att ta fram ett koncept med någon form av helhetslösning på området behövs företagsgruppen troligtvis kompletteras av fler aktörer. Aktörerna pekar på vikten av ett sammanhållande paraply som kan kallas svensk äldrevård och omsorg men med tydligt definierade undergrupper på ett antal relevanta områden. De exportfrämjande aktiviter som Sverige ägnar sig åt både inom äldreområdet och mer brett inom hälso- och sjukvårdsområdet diskuterades i intervjuerna och i workshopen. Vissa av företagen hade en mycket god inblick i vad som görs från offentlig sida medan vissa aldrig deltagit i några exportfrämjande aktiviteter. En generell åsikt var dock att det upplevs som att man satsar för lite på närmarknader som är av störst intresse för små företag. När det gäller delegationsresor efterfrågades det att man avsätter mer tid för bakgrundsinformation om de marknader man besöker och en längre planeringshorisont för att kunna tillgodogöra sig så mycket som möjligt. Det finns en tydlig önskan att bedriva ett mer effektivt och strategiskt exportfrämjande arbete och mindre av springa på alla bollar. Företagen anser att det är svårt att få tillgång till adekvat information om nya marknader. Det här är ett generellt problem för företag inom alla typer av sektorer, möjligtvis kan hälso- och sjukvård/ äldrevård/ omsorg vara lite extra komplext då det till stor del handlar om offentliga aktörer, komplicerade ersättningssystem osv. Att gå ut på en ny marknad kräver dock alltid att man förbereder sig noga och att skaffa den information som krävs kan innebära stora kostnader. Det finns vissa offentliga initiativ som syftar till att hjälpa framför allt småföretag som exempelvis utvecklingscheckar och dylikt. Om en grupp företag identifierar att de 22 Ibid, p. 13 f 20

22 har behov av information om samma marknad skulle man möjligtvis kunna gå samman om en marknadsundersökning och på så sätt dela på kostnaderna. En sammanfattande och mycket positiv slutsats är det stora intresset för frågorna som framkom, inte minst i form av de många anmälda till workshopen och det tydliga intresset att fortsätta arbeta med ett koncept för internationalisering av svensk äldrevård och omsorg som uttrycktes där. Flera företag signalerade att de är villiga att avsätta såväl finansiella som tidsmässiga resurser för att vidareutveckla ett gemensamt äldrekoncept. Att så många slöt upp även från den offentliga sidan tyder på att man kan få den mix av policy/ systemdel och företag med produkter och tjänster som eftersträvas. 21

23 6. Rekommendationer För att ta tillvara det stora internationella intresse som finns för svensk äldrevård och de exportmöjligheter som detta innebär föreslår Swecare ett fortsättningsprojekt. Studien visar att det finns ett starkt engagemang från företagens sida att samarbeta för att sälja det svenska äldre-erbjudandet på den internationella marknaden men att man behöver mer tid för att kunna utveckla detta koncept. Vårt förslag är därför ett fortsättningsprojekt under ca två år som genom aktiv företagsmedverkan syftar till framtagandet av konceptet samt ett strukturerat och välplanerat främjandearbete på äldreområdet. 6.1 Arbetsmodell Projektet leds av en liten grupp av företag som bildar en strategisk styrgrupp. De företag som kan förväntas ingå i en sådan grupp är redan nu identifierade genom workshop och intervjuer. Gruppen får stöd av en projektledare placerad på Swecare. Tillsammans börjar man arbeta med framtagandet av det gemensamma konceptet. Man identifierar också ett antal intressanta marknader, planerar för hur marknadsinformation och analyser kan tas fram och finansieras, samt tar fram ett förslag på aktiviteter för de aktuella marknaderna. Styrgruppen har en större referensgrupp/nätverk till sitt förfogande bestående av ytterligare företag samt aktörer inom det offentliga och akademin. Särskilda kontakter tas med landsting och/ eller kommuner som kan tänka sig att fungera som referenslandsting/ - kommun. Flera lämpliga aktörer har redan identifierats genom förstudien, men ett antal ytterligare aktörer kan eventuellt behöva identifieras. Nätverket kommer vid behov skapa mindre arbetsgrupper runt specifika områden. 22

SWECARE FOUNDATION. Förenar svensk hälsooch sjukvårdssektor för stärkt internationell export och konkurrenskraft

SWECARE FOUNDATION. Förenar svensk hälsooch sjukvårdssektor för stärkt internationell export och konkurrenskraft SWECARE FOUNDATION Förenar svensk hälsooch sjukvårdssektor för stärkt internationell export och konkurrenskraft 1 SWECARE Stiftelsen Swecare skall genom samverkan främja tillväxt, ökad internationell konkurrenskraft

Läs mer

Projektet Åldrande och hälsa

Projektet Åldrande och hälsa Projektet Åldrande och hälsa Inledning Bakgrund till projektet Den svenska modellen för äldrevård och -omsorg har under lång tid varit föremål för internationellt intresse. Många länder världen över har

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet Vårdindikatorn Tredje kvartalet 2008 2009-01-20 Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn tredje kvartalet 2008 3 2. Medlemsundersökning 4 Vårdföretagen är nöjda med den borgerliga regeringens vårdpolitik

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

VI GÖR DET ENKLARE FÖR SVENSKA FÖRETAG ATT VÄXA INTERNATIONELLT

VI GÖR DET ENKLARE FÖR SVENSKA FÖRETAG ATT VÄXA INTERNATIONELLT VI GÖR DET ENKLARE FÖR SVENSKA FÖRETAG ATT VÄXA INTERNATIONELLT VI ÄR HEMMA PÅ DIN BORTAMARKNAD 500 anställda 66 kontor i 57 länder 630 MK i omsättning VI FINNS NÄRA DIG Regionala Exportrådgivare i 20

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council BUSINESS SWEDEN VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN The Swedish Trade and Invest Council Business Sweden bildades den 1 januari 2013, sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden Vi verkar för att stärka

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Maria Gill Agenda Myndigheten för delaktighet Definition Olika möjligheter Förutsättningar - Vad behövs Regeringsuppdrag

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2 Bazaar Swinga Bazaar är en app och webbtjänst som gör det enkelt och tryggt att låna och hyra saker av varandra. Med hjälp av mobilen kan vi dela med oss av saker vi sällan använder, eller få tag på något

Läs mer

Åtgärder för att på kort och lång sikt trygga behovet av blodgivare i sjukvården i Stockholms läns landsting, Bli en ven till livet

Åtgärder för att på kort och lång sikt trygga behovet av blodgivare i sjukvården i Stockholms läns landsting, Bli en ven till livet Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2004 03 08 1 (8) LS 0401-0124 Åtgärder för att på kort och lång sikt trygga behovet av blodgivare i sjukvården i Stockholms läns landsting, Bli en ven

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM

Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017

Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) 35 KS/2016:51. Handlingsplan för e-hälsa i Östergötland 2016-2017 Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2016-02-29 1 (1) Sida 35 KS/2016:51 Handlingsplan för e-hälsa 2016-2017 Kommunerna och Region Östergötland bedriver sedan några år tillbaka

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik 2013 1 Social- och hälsopolitik Program för Sveriges ordförandeskap

Läs mer

REMEO Stockholm. - Klinik för vård- och rehabilitering av patienter i behov av andningsstöd

REMEO Stockholm. - Klinik för vård- och rehabilitering av patienter i behov av andningsstöd REMEO Stockholm - Klinik för vård- och rehabilitering av patienter i behov av andningsstöd Agenda REMEO i ett globalt perspektiv REMEO Stockholm Förutsättningar, hinder och drömmar för framtiden Linde

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012 Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export Februari 2012 Bakgrund Styrelsen för Avfall Sverige beslutade 2011 att inrätta en ny arbetsgrupp för att stimulera till utveckling inom området

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

It-beslutet. Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo. It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där.

It-beslutet. Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo. It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. It-beslutet Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. Vill du veta mer? Ta del av fler undersökningar på tdc.se/anvandaruppropet

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. ➌ Att representera 20 Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst. Det här avsnittet handlar om dig och ditt engagemang. Om hur personer med erfarenhet av psykisk ohälsa, psykiska

Läs mer

Vad är vad, och vad är särskilt boende?

Vad är vad, och vad är särskilt boende? Vad är vad, och vad är särskilt boende? Särskilt boende, SoL 1992. Gruppboende, äldreboende, servicehus, sjukhem, ålderdomshem, vårdboende, vårdbostäder, demensboende, servicelägenheter, omsorgsboende,

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Anna-Greta Brodin Projektledare Agenda Myndigheten för delaktighet Framtiden = Mer empati och high tech Definition

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

En värdig äldreomsorg?

En värdig äldreomsorg? En värdig äldreomsorg? Äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen november 2011 En värdig äldreomsorg? En undersökning om äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen Inledning Ingen

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA Verksamhetens syfte Frisk & Fri Uppsala verkar för ett samhälle utan ätstörningar där alla är fria att vara sig själva. Föreningens verksamhet syftar till att:

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer