UNDERLAG FÖR STRUKTURERAT KVALITETSARBETE FÖR SVENSK SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNDERLAG FÖR STRUKTURERAT KVALITETSARBETE FÖR SVENSK SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA"

Transkript

1 FÖRFATTARE: BRÅKENHIELM, G FAGERHOLT, G HÄLL-IRINARCHOS, C KÅGSTRÖM, A LUNDIN, N LUNDQUIST, M RAFSTEDT-JOHNSON, H UNDERLAG FÖR STRUKTURERAT KVALITETSARBETE FÖR SVENSK SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 0

2 Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Behovet av kvalitetsindikatorer... 3 Bakgrund... 4 Inledning... 4 Skolhälsovård/Elevhälsa... 4 Strukturerat kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård/elevhälsa... 6 Definitioner... 6 Indikator... 6 Struktur, process och resultat... 6 Indikatorer för strukturmått Strukturmått - Verksamhetsansvar Strukturmått Personalresurser (2) Strukturmått Lokaler och utrustning (1) Strukturmått Lokaler och utrustning (2) Strukturmått - Samarbetspartners på och utanför skolan Indikatorer för processmått Processmått Verksamhetsansvar (1) Processmått Verksamhetsansvar (2) Processmått Verksamhetsansvar (3) Processmått Personalresurser Processmått Samarbetspartners på och utanför skolan Indikatorer för resultatmått Resultatmått Verksamhetsansvar (1) Resultatmått Verksamhetsansvar (2) Resultatmått Verksamhetsansvar (3) Resultatmått Verksamhetsansvar (4) Resultatmått Personalresurser (1) Resultatmått Lokaler och utrustning (1) Resultatmått Lokaler och utrustning (2) Resultatmått Samarbetspartners på och utanför skolan Referenser

3 Underlag för Strukturerat Kvalitetsarbete för Svensk Skolhälsovård/Elevhälsa revideras årligen av styrelsen för Riksföreningen för skolsköterskor och Svenska skolläkarföreningen. Dokumentet finns tillgängligt på Svenska skolläkarföreningens och Riksföreningen för skolsköterskors hemsidor: 2

4 Uppdraget Behovet av kvalitetsindikatorer Vid en konferens på Stiftelsen Allmänna Barnhusets Sätra Bruk i oktober 2007 inbjöds representanter från Svenska Skolläkarföreningen, Riksföreningen för skolsköterskor, representanter för barnhälsovården, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut. Inspiratör till mötet var Björn Wettergren, Barnhälsovårdsöverläkare, Uppsala. Syftet med konferensen var att diskutera och planera för utarbetandet av nationella kvalitetsindikatorer för skolhälsovården. Det har skett en ökad efterfrågan av uppföljnings- och resultatmätningssystem inom hälso- och sjukvården. Avsaknaden av nationella uppföljningar inom skolhälsovården innebär att det i dag inte finns någon möjlighet att värdera vare sig verksamhetens innehåll eller resultat. Detta innebär i sin tur att skolhälsovården är utsatt för risken att minimaliseras. Långt från den verksamhet som professionen vill se nämligen att finnas på skolarenan som en del av elevens företagshälsovård. En arbetsgrupp utsågs att arbeta fram ett underlag kring ett nationellt kvalitetsregister för skolhälsovården. I arbetsgruppen år 2008 ingick Görel Bråkenhielm, f.d. skolöverläkare, Stockholm Gunilla Fagerholt, skolsköterska, Lund; ordförande, Riksföreningen för skolsköterskor Carina Häll-Irinarchos, skolläkare, Stockholm Alf Kågström, skolöverläkare, Sandviken Nils Lundin, skolöverläkare, Helsingborg; sammankallande Marina Lundquist, skolsköterska, Lindesberg Helene Rafstedt-Johnson, skolsköterska, Lund Underlaget presenterades vid ett möte på Sätra Bruk i maj 2008 med representanter från Allmänna Barnhuset, Barnombudsmannen, Socialstyrelsen, Nationella barnnätverket, Riksföreningen för skolsköterskor, Svensk Sjuksköterskeförening, Svenska Skolläkarföreningen. Vid mötet noterades ett behov av ett dokument med större fokus på elevperspektiv. Det presenterade materialet Nationella kvalitetsindikatorer för skolhälsovården upplevdes som ett gediget underlag och dokumentet sågs som ett stöd för verksamheten i kvalitetsarbetet för skolhälsovården riktat till den egna professionen och verksamhetschefer. Dokumentet möjliggör även att tillse skolhälsovården på nationell nivå. Arbetsgruppen förädlade dokumentet och presenterar nu materialet i två dokument, varav det ena är Underlag för Strukturerat Kvalitetsarbete för Svensk Skolhälsovård/Elevhälsa samt Indikatorer för god och säker skolhälsovård/elevhälsa där arbetsgruppen valde att beskriva dokumentet genom de fyra indikatorerna; Elevens inlärningsmiljö ur ett medicinskt perspektiv, Tidiga insatser, Elevtrygghet bekräftande bemötande och Samverkan som samtliga utgår från elevperspektivet. I den lagstiftning som reglerar skolläkarens/skolsköterskans verksamhetsområde beskrivs både skolhälsovård och elevhälsan som utgör de medicinska insatserna. Fortsättningsvis i beskrivs detta med skolhälsovård/elevhälsa. 3

5 Bakgrund Inledning För att svensk hälso- och sjukvård kontinuerligt ska utvecklas och förbättras krävs uppföljningar med såväl indikatorer som andra metoder inom hälso- och sjukvårdens alla delar och på alla nivåer (Socialstyrelsen, 2009). För att bevara och förbättra kvaliteten i Sveriges skolhälsovård [SHV] finns behov av nationella kvalitetsmått för uppföljning och verksamhetsutveckling. Sådana mått i nuläget vilket bidrar till att kvalitén på skolhälsovården skiftar kraftigt i landet. Socialstyrelsen (2010) beskriver att i öppna jämförelser är utgångspunkten att identifiera kvalitetsindikatorer som tydligt visar om en specifik åtgärd påverkar vårdens kvalitet. Den ska också kunna mätas och redovisas på ett enkelt och lättfattligt sätt. Socialstyrelsen belyser även att det finns flera svårigheter med att identifiera kvalitetsindikatorer för skolhälsovårdens och elevhälsans arbete (jfr Socialstyrelsen, 2011). För att förbättra möjligheterna att erbjuda en god och kvalitetssäkrad skolhälsovård/elevhälsa följer nedan ett förslag till nationella kvalitetsindikatorer. Liknande upplägg kan användas såväl för skolhälsovården/elevhälsan som för mödrahälsovården och barnhälsovården och detta kan bidra till bättre kontinuitet i det förebyggande hälsoarbetet för landets barn och ungdomar, trots att ansvaret är uppdelat på olika vårdgivare (Socialstyrelsen, 2011). Föreliggande dokument Underlag för Strukturerat Kvalitetsarbete för Svensk Skolhälsovård/Elevhälsa är baserat på indikatorer för Verksamhetsansvar, Personalresurser, Lokaler och utrustning och Samarbetspartners på och utanför skolan som samtliga utgår från verksamheten. Som läsaren noterar är således inte fokus på kvalitetsparametrar rörande elevens hälsa i första rummet. De förutsättningar som beskrivs utgör grunden till ett gott omhändertagande utifrån elevernas behov. Skolhälsovård/Elevhälsa Skolhälsovård är den verksamhet som fått samhällets uppdrag att organisera och erbjuda hälsovård för barn och ungdomar i skolåldern. Med skolhälsovård menas insatser av skolsköterska och skolläkare för att främja elevens hälsa. Skolhälsovården, dess personal och verksamhet är reglerad i lagar, föreskrifter och riktlinjer. Arbetet som skolsköterska/skolläkare har ett varierande arbetsfält och ställer stora krav på självständigt arbete och förutsätter ett professionellt kunnande i samverkan med andra professioner inom skolan och med externa aktörer. Skolhälsovården är frivillig för elever och vårdnadshavare. Skolhälsovården/Elevhälsa ingår författningsmässigt både i utbildningsväsendet och i samhällets hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen, 2004; 2011; SFS, 1982:763; 2010:800). Hälsooch sjukvårdens regelverk har till uppgift att upprätthålla säkerhet och kvalitet i vården och regelverken omfattar såväl organisatoriska aspekter som specifika krav. Kraven riktas mot vårdgivaren, verksamhetschefen och den enskilda befattningshavare som är yrkesverksam inom hälso- och sjukvården (SFS, 2010:659; Socialstyrelsen, 2012). Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9). Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Därtill möjliggör det för verksamheten att skapa ordning och reda inom skolhälsovårdens/elevhälsans verksamhet så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt hälso- och sjukvårdens lagar, föreskrifter och allmänna råd kan förebyggas. Det systematiska 4

6 kvalitetsarbetet innebär att verksamheten arbetar utifrån ett systemperspektiv och där fokus är att skapa stukturer för verksamhetens ledning och styrning samt att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete av föreskrivna strukturer. Förutsättningar måste skapas för medarbetarna att medverka i det systematiska förbättringsarbetet och deras erfarenheter bidrar med värdefull kunskap och kompetens i arbetet med att utveckla och säkra det strukturerade kvalitetsarbetet inom skolhälsovårdens/elevhälsans verksamhet. Skollagen anger att alla elever från förskoleklass till gymnasieskola (sameskola, specialskolan, grundsär- och gymnasiesärskola) har rätt till elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Den ska vara förebyggande, hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För medicinska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska (SFS, 2010:800). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 a att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård vilket innebär att vården skall vara av god kvalitet, tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lättillgänglig samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. 2 e beskrivs att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges. 30 betonar att verksamhetschefen får uppdra åt sådan befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter (SFS, 1982:763). som uppdrar åt annan att fullgöra vissa ledningsuppgifter bör tydligt ange uppdragets omfattning och eventuella inskränkningar. Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken skolhälsovården lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (SFS, 1982:763; Socialstyrelsens allmänna råd (Socialstyrelsens författningssamling [SOSFS], 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården). Skollagen (SFS, 2010:800) anger i 2 kapitlet 25 att de för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Andra kapitlet i 27 i skollagen (SFS, 2010:800) belyser att varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Skollagen (SFS, 2010:800) anger därtill i 2 kapitlet i 28 att elever som avses i 27 får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. 5

7 Strukturerat kvalitetsarbete för svensk skolhälsovård/elevhälsa Det påpekas att skolhälsovårdens insatser saknar evidens vilket även Socialstyrelsen (2004) betonar i riktlinjerna för skolhälsovården. Socialstyrelsen anser att det idag vetenskaplig dokumentation för merparten av skolhälsovårdens insatser. Det är en utvecklingsuppgift för skolhälsovården att identifiera och införliva evidensbaserade arbetsmetoder såväl i sitt arbete med eleverna som i arbetet med andra verksamheter (Socialstyrelsen, 2004, s.22) Behovet av kvalitetsarbete i skolhälsovården är angeläget utifrån att: Säkerställa kvaliteten på dagens skolhälsovård, Vara en arbetsmetod till att kvalitetssäkra den egna verksamheten, Möjliggöra jämförelser över landet, Tydliggöra verksamheten med hjälp av gripbara mått fastställda utifrån befintliga styrdokument användbara i den politiska styrprocessen Definitioner Indikator Ordet indikator kommer av de latinska orden indikator och indigo vilket betyder angivare respektive ange, utvisa eller röja. En indikator är en definierad och oftast kvantitativ mätbar dimension av en viktig del av hälsan, hälsosystemet eller närliggande faktorer. Den ska innehålla både täljare och nämnare. En indikator kvantifierar och förenklar företeelser och underlättar förståelsen för komplexa realiteter (Allmänna Barnhuset, 2005). En indikator beskriver det område som vill undersökas och en indikator kan motsvaras av flera mått. Indikatorer kan möjliggöra att förhållanden kan identifieras och studeras närmare avseende orsakssammanhang och möjligheter till förbättringar (www.distriktsskoterska.com). Willman och Idvall (2007) belyser även de att vårdens resultat och genomförande kan följas och mätas av en indikator och att mätningarna kan fungera som utgångspunkt för kvalitetsförbättringar och redovisa vårdkvalitet för andra intressenter. Struktur, process och resultat En indikator används för att registrera och utvärdera kvalitet av exempelvis vård eller aktivitet och mäter struktur, process och resultat. En indikator för struktur mäter vad som behövs i verksamheten. Processindikatorer mäter de handlingar som utförs och indikatorer för resultat visar vilket resultat verksamheten exempelvis uppnår och är självklart viktiga för att bedöma resultatet av det samlade arbete inom verksamheten. Vilka kvalitetsindikatorer som ska användas för att följa kvaliteten inom verksamheten måste bedömas inom det område som avses (Willman & Idvall, 2007). 6

8 Arbetsgruppens förklaring till läsningen för indikatorerna är att under begreppsförklaring och förklaring anges texten kursivt när texten återkommer för att lämna till läsaren att bortse från eller läsa. Indikatorer för strukturmått 1) Verksamhetsansvar 2) Personalresurser 3) Lokaler och utrustning 4) Samarbetspartners på och utanför skolan 1. Strukturmått - Verksamhetsansvar Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring författningar/ styrdokument Vem är verksamhetschef för skolhälsovården? Vem har det medicinska ansvaret för skolhälsovården? Vem har Lex. Maria ansvar för skolhälsovården? Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken skolhälsovården lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Patientsäkerhetsförordningen, 2010;1369; Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården). Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken skolhälsovården lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade och dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården; Socialstyrelsen, 2012). Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28 (M) anmälningsskyldighet enligt Lex Maria; SOSFS, 2010:4). I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälso- och sjukvårdslagen. SFS, 2010:1369 anger att det ska finnas uppgift om vem som är verksamhetschef. I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälso- och sjukvårdslagen. I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälso- och sjukvårdslagen. 1?? 1 ens ansvar är: - det samlade ledningsansvaret, vilket ej kan överlåtas till annan befattningshavare. en kan bestämma över diagnostik, vård och behandling av enskilda patienter endast om verksamhetschefen har tillräcklig kompetens och erfarenhet av detta (SOSFS, 1997:8) 7

9 2. Strukturmått Personalresurser (1) 2 Förutsättningar för skolhälsovården Antal elever/heltidsanställd skolläkare inom skolhälsovården? Begreppsförklaring Svenska skolläkarföreningen rekommenderar ett elevunderlag motsvarande 100 elever per skolläkare timme med beaktande av skolområdets struktur, antal skolenheter, invandrartäthet och om det finns många elever med särskilda behov av skolhälsovård. Förklaring författningar/ styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges. Antal elever/heltidsanställd skolsköterska inom skolhälsovården? Riksföreningen för skolsköterskor rekommenderar ett underlag för skolsköterska motsvarande 10 elever per veckotimme med särskilt beaktande av faktorer som lokal verksamhetsplan, antal skolenheter inom tjänstgöringsområdet, avstånd mellan enheterna, social tyngd, elevernas behov och tillgång på annan elevvård. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges. Antal skolläkare med yrkesspecifik kompetens? Antal skolsköterska med yrkesspecifik kompetens? Skolhälsovård är en egen läkarspecialitet. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som motsvarar specialistkompetens i någon av specialisterna barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri eller allmänmedicin förutsätts därtill för specialistkompetens inom skolhälsovården. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer/praxis ska skolläkare ha specialistkompetens inom pediatrik, barn- och ungdomspsykiatri eller allmänmedicin. Vid anställning av skolsköterskor har vissa kompetenser framhållits som viktiga. Dessa kunskapsområden berörs i dag inom specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska eller specialistinriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdom (HSVFS, 2009:2; Kompetensbeskrivning för skolsköterskor, 2011). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges. Förordningen 1984:545, 6 beskriver att behörig att utöva yrke är en läkare som har legitimation för yrket eller som särskilt förordnats att utöva yrket. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges. 8

10 2. Strukturmått Personalresurser (2) 2 Förutsättningar för skolhälsovården Ges skolhälsovårdens professioner kontinuerlig yrkesspecifik 2 fortbildning/ kompetensutveckling? Finns verksamhetsplan för skolhälsovården? Begreppsförklaring För att kompetensen ska kunna upprätthållas är det önskvärt att arbetet för skolläkare och skolsköterskor planeras så att det ger möjlighet till kontinuitet på tjänsterna, handledning, fortbildning, forsknings- och utvecklingsarbete. SOSFS 1997:8 anger att verksamhetschefens uppgift är att se till att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser. Läkarförbundet (2009) anger att läkarnas professionella organisationer gemensamt står bakom att kontinuerlig fortbildning är en viktig förutsättning för att kunna ta ansvar för säkerhet och vårdutveckling. Läkarförbundet har som viktigt mål att alla specialistläkare ska ha minst 10 dagars extern fortbildning per år och minst en halvdags intern fortbildning per vecka. Vårdgivaren, det vill säga den nämnd i kommunen under vilken skolhälsovården lyder, skall utse en verksamhetschef dels med ansvar för de specificerade uppgifter som är författningsreglerade dels för de uppgifter som vårdgivaren bestämmer (Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS, 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården; SFS, 2010:1369). Skolhälsovården utgör en egen verksamhetsgren inom skolan (Skolverket, 1994; SOU 2010:95). Förklaring författningar/ styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den personal som behövs för att en god vård skall kunna ges. I vissa fall kan och måste verksamhetschefen mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 i hälso- och sjukvårdslagen. Data/informations källa 2 Utbildning som behövs för skolhälsovårdens verksamhet/personal för att upprätthålla god och säker vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Utbildning som håller personalen medveten om samhällsutvecklingen vad gäller livsstilsfrågor såsom övervikt, sex- och samlevnad och ANT, Internetbeteende och dessutom uppdatering i gällande lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd. 9

11 3. Strukturmått Lokaler och utrustning (1) 2 Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Uppfyller skolhälsovårdens lokaler kraven för sekretess? Av sekretesskäl bör lokalen vara utformad så att de samtal som förs i lokalen, direkt eller via telefon inte kan uppfattas av obehöriga. Samtal och undersökningar ska kunna ske ostört. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den de lokaler som behövs för att en god vård skall kunna ges (SFS, 2009:400) Uppfyller skolhälsovårdens lokaler kraven för utformning såsom golvyta, tillgänglighet för elever och närhet till vilrum? Lokalen bör vara så stor att den rymmer den utrustning som behövs såsom journalarkiv, låsbara skåp för läkemedel, kylskåp för vacciner, undersökningsbrits och möbler som behövs vid exempelvis samtal. Därtill bör golvytan vara så stor att barnet kan röra sig fritt vid funktions- och motorikkontroller. Vid synprövning finns fastställda krav på avstånd mellan barnet och syntavlan. Skolhälsovård ges i nära anslutning till elevernas arbetsplats. Arbetsmiljöverket (2002) anger att det skall finnas ett handikappanpassat vilrum i tyst och lugn omgivning och i anslutning till skolhälsovårdens lokaler. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den de lokaler och den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges. Uppfyller skolhälsovårdens lokaler kraven för hygien? Finns rutiner för riskavfall? Av hygienskäl ska lokalen vara utrustad med rinnande varmt och kallt vatten. Önskvärt är att det finns tillgång till diskbänk. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:19) om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. anger att alla verksamheters lokala basala hygienrutiner ska vara grundade på och meddelar regler för vårdpersonalens handhygien och skydd av arbetskläder i situationer där risk för smittöverföring finns. Smittförande/skärande/stickande avfall skall samlas upp i förpackningar eller behållare som dessutom skyddar mot stickoch skärskador (SOSFS, 2005:26). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den de lokaler som behövs för att en god vård skall kunna ges (SOSFS, 2007:19). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:26 (M) hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården anger att verksamhetschefen skall fastställa rutiner för den personal som hanterar smittförande avfall. 10

12 3. Strukturmått Lokaler och utrustning (2) 2 Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Finns den utrustning som behövs för skolhälsovårdens omfattning? Utrustningens omfattning bör anpassas till den verksamhet som ska bedrivas. Skolhälsovårdens rutinundersökningar som längd, vikt, syn och hörsel ställer krav på adekvat utrustning för dessa ändamål. Enklare sjukvård fordrar även möjlighet till god, riktad belysning, utrustning för blodtrycksmätning, stetoskop, scoliometer, orkidometer, otoskop, reflexhammare. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges. Finns rutiner för kontroll av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvård? Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens funktion, riskerna vid användningen av produkterna, hanteringen av produkten och vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning när en negativ händelse har inträffat. Personalen ska även kontrollera de medicintekniska produkterna innan användning och kontrollen skall göras enligt de av tillverkaren givna instruktioner om sådan finns (SOSFS, 2008:1). Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1 (M) användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården anger att verksamhetschefen efter uppdrag ska ansvara för att endast säkra och ändamålsenliga medicinska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem används. Att de medicintekniska produkterna och de, till dessa, anslutna informationssystemen är kontrollerade och rätt installerade innan de används. Dokumenterar skolhälsovårdens profession i datajournaler? Krav på dokumentation regleras i Patientdatalagen (SFS, 2008:355; Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14 (M) informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården). Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) anger i 2 e att där det bedrivs hälso- och sjukvård skall finnas den utrustning som behövs för att en god vård skall kunna ges. 11

13 4. Strukturmått - Samarbetspartners på och utanför skolan Förutsättningar för skolhälsovården Vilka kompetenser samarbetar skolhälsovården med inom skolan? Begreppsförklaring Socialstyrelsen anser att en viktig ambition i skolhälsovårdens arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbetsförhållanden med en rad aktörer kring skolans elever (Socialstyrelsen, 2004). Arbetet med elevhälsan förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta (SOU 2010:95). Förklaring Skollagen (SFS, 2010:800) anger i 2 kapitlet 25 att elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Data /informationskälla Rektor Skolläkare/ Skolsköterska Vilka kompetenser samarbetar skolhälsovården med utanför skolan? Är Skolhälsovården delaktig i skolans rutiner kring elevfrånvaro? Socialstyrelsen anser att en viktig ambition i skolhälsovårdens arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbetsförhållanden med en rad aktörer kring skolans elever (Socialstyrelsen, 2004; 2012). Se, tolka och agera allas rätt till en likvärdig utbildning menar att det är viktigt att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten (SOU 2010:95). Skolfrånvaro är en viktig indikator på bristande välbefinnande och psykisk ohälsa hos enskilda elever. Samtidigt kan skolfrånvaro avspegla skolans arbetsmiljö och skolklimat i så motto ingår uppföljningen av skolfrånvaro även som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet där skolhälsovården bör bevaka arbetsmiljöns betydelse för elevernas välbefinnande och hälsa (Socialstyrelsen, 2004; SFS 2010:800). Det är nödvändigt att skolhälsovården åstadkommer goda och förtroendefulla relationer med eleverna och deras vårdnadshavare. Det är naturligt att skolhälsovården fungerar som skolans kontakt med hälso- och sjukvården. Andra aktörer som skolhälsovården samarbetar med är barnhälsovården, tandvården, ungdomsmottagningar samt socialtjänsten (Socialstyrelsen, 2004; Socialtjänstlag (SFS 2001: 453). Arbetsgivaren skall svara för att den företagshälsovård 3 som arbetsförhållanden kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering. Det skall särskilt arbetas för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt att ha kompetens att identifiera och beskriva samband mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (Arb.miljölagen SFS, 1999:841; SFS 2010:800) Skolläkare/ skolsköterska Rektor Skolläkare/ skolsköterska 3 Skolhälsovård kan anses vara elevernas företagshälsovård 12

14 Indikatorer för processmått 1. Verksamhetsansvar 2. Personalresurser 3. Lokaler och utrustning 4. Samarbetspartners på och utanför skolan 1. Processmått Verksamhetsansvar (1) 3 Förutsättningar för skolhälsovården Erbjuds hälsobesök i nyckelåldrar? Erbjuds vaccinationer? Begreppsförklaring Enligt skollagen skall alla elever i grundskolan och gymnasieskolan under skoltiden erbjudas hälsobesök (nyckelåldrar) hos skolhälsovården. Det första besöket skall äga rum det första läsåret. Om eleven går i förskoleklass görs det första hälsobesöket då. De övriga besöken görs i år 4 och i år 7 eller i år 8. Alla elever i gymnasieskolan erbjuds ett hälsobesök hos skolhälsovården under skolår 1 (Socialstyrelsen, 2004). Andra kapitlet 27 i skollagen (SFS, 2010:800) belyser att varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. För att vara behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns skall sjuksköterskan ha genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar eller annan likvärdig utbildning. Det är verksamhetschefen som skall ansvara för att det görs en bedömning av om utbildningarna i andra och tredje styckena motsvarar specialistutbildningarna i första stycket. Bedömningen skall dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering (SOSFS 2000:1; 2001:17; 2006:24; 2008:29; 2009:14). Avsteg från vaccinationsprogrammet i 2 utöver vad som anges får göras genom ordination av den ansvariga läkaren (SOSFS, 2006:22; 2008:7; 2008:31). Förklaring Andra kapitlet 27 i skollagen (SFS, 2010:800) belyser att varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Socialstyrelsen (2004) anger att alla elever i grundskolan under skoltiden erbjudas tre hälsobesök hos skolhälsovården. Därtill skall samtliga elever i gymnasieskolan erbjudas ett hälsosamtal under skolår 1 i gymnasiet. Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn; SOSFS, 2008:7; 2008;31). Avsteg från vaccinationsprogrammet i 2 utöver vad som anges får göras genom ordination av den ansvariga läkaren (SOSFS, 2000:1; 2001:17; 2006:24; 2008:29; 2009:14). Skolhälsovårdsjournal Skolhälsovårdsjournal SMI 13

15 1. Processmått Verksamhetsansvar (2) 3 Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Används evidensbaserade metoder? 4 I dag anses motiverande samtal vara en evidensbaserad metod Patientsäkerhetslagen (SFS, för att hjälpa människor till förändring när det gäller livsstilen. 2010:659) anger i 6 kapitlet 1 att Motiverande samtal med enskilda elever kan därför integreras hälso- och sjukvårdspersonalen ska och användas inom skolhälsovården, bland annat vid olika typer utföra sitt arbete i av stödhälsosamtal vid hälsoundersökningar och hälsosamtal överensstämmelse med vetenskap (Holm Ivarsson & Pantzar, 2007). och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen (2004) anger att skolhälsovården aktivt ska medverka i det hälsopedagogiska arbetet i skolan genom att följa kunskapsutvecklingen inom området och att använda evidensbaserad metodik. Socialstyrelsen skildrar därtill att skolsköterskorna har utvecklat hälsosamtalet till en särskild arbetsform/metod med en stödjande och hälsofrämjande inriktning med fokus på individens starka och svaga sidor. Finns rutiner för avvikelsehantering? Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av förebyggande syn- och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan (Socialstyrelsen, 2006). Avvikelser rapporteras till vårdgivaren utsedd befattningshavare som gör en bedömning om det inträffade kan hanteras genom förändring av rutiner eller metoder eller om avvikelsen föranleder anmälan enligt Lex Maria (SOSFS, 2005:28, 5 kapitlet 1 ; SOSFS, 2010:4). Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28). Socialstyrelsen (2006) anger att vårdgivaren fastställer verksamhetens övergripande mål för kvalitet och patientsäkerhet och ska kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Den av vårdgivaren utsedde befattningshavaren 4 Evidensbaserad hälso- och sjukvård definieras som; ett förhållningssätt och en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för vårdbeslut. En process för att systematiskt sammanställa, kvalitetsgranska, värdera, tolka och tillämpa befintliga forskningsresultat (Willman & Stoltz, 2002). 14

16 1. Processmått Verksamhetsansvar (3) 3 Förutsättningar för skolhälsovården Finns rutiner för Lex Maria? Begreppsförklaring Bestämmelserna i 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (SFS, 2010:659) om skyldighet för vårdgivare att till Socialstyrelsen anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra an allvarlig vårdskada. Socialstyrelsen (2012) beskriver hur verksamheten möjliggör att skapa ledningssystem inom skolhälsovården/elevhälsan så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt hälso- och sjukvårdens lagar, föreskrifter och allmänna råd kan förebyggas. Förklaring Vårdgivaren skall utse den eller de befattningshavare som skall svara för anmälningsskyldigheten enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28; 2010:4; SFS 2010:659). Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9; SFS 2010:659). Socialstyrelsen Den av vårdgivaren utsedde befattningshavaren? Finns ett kvalitetssystem för Skolhälsovården? Finns en metodbok (regler/riktlinjer) i Skolhälsovård? Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9). Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Därtill möjliggör det för verksamheten att skapa ordning och reda inom skolhälsovårdens/elevhälsans verksamhet så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt hälso- och sjukvårdens lagar, föreskrifter och allmänna råd kan förebyggas. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att verksamheten arbetar utifrån ett systemperspektiv och där fokus är att skapa stukturer för verksamhetens ledning och styrning samt att bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete av föreskrivna strukturer. Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9; SFS 2010:659) Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9; SFS 2010:659) Socialstyrelsen (2012) anger hur verksamheten ska ges stöd i tillämpningen av föreskrifterna och de allmänna råden (SOSFS, 2011:9; SFS 2010:659) 15

17 2. Processmått Personalresurser Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Medverkar skolhälsovården kring barn i behov av särskilt stöd? Tredje kapitlet 8 i skollagen (SFS, 2010:800) anger om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (www.skolverket.se) anger att barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning ska tas emot i grundsärskolan. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Skollagen (SFS, 2010:800) anger i 2 kapitlet 25 att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (SOU 2010:95). Rektor Skolläkare/ skolsköterska Förekommer öppen mottagning hos skolsköterskan? Medverkar skolhälsovården i arbetsmiljöarbetet? Skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete (Socialstyrelsen, 2004). Skolhälsovårdens öppna mottagning utgör också en oas för många elever med svårigheter och problem och skolsköterskan är ofta en viktig stödperson för dessa elever. Att upptäcka när barn och ungdomar far illa är en viktig uppgift för skolhälsovården. Mottagningsbesöket är dessutom ett tillfälle för skolsköterskan och skolläkaren att ge undervisning i egenvård och att tillsammans eleven reflektera över hur de kan påverka sin egen livssituation (State Of The Art, skolhälsovård, 2001). För skolhälsovårdens del har särskilt skolsköterskan genom de dagliga elevkontakterna i skolan en unik möjlighet att få insikt i hur skolans arbetsmiljö påverkar eleverna hälsa. Skolhälsovården skall enligt skollagen erbjuda eleverna enkla sjukvårdsinsatser och eleven har rätt att anlita skolhälsovården utifrån egna upplevda behov (Socialstyrelsen, 2004). Barnkonventionen belyser olika artiklar där artikel två belyser att alla barn är lika mycket värda och att inga barn får bli diskriminerade. Artikel tre skildrar barnets bästa och artikel sex framställer att barn har rätt till liv och utveckling. Den tolfte artikeln handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det och att den vuxna ska lyssna på barnet (www.barnkonventionen.se) Ansvaret för arbetsmiljön i skolan regleras i arbetsmiljölagen (SFS, 1977:1160). Skolhälsovårdsjournal Rektor Arbetsmiljöverket (Olycksfallsrapporter)? 16

18 4. Processmått Samarbetspartners på och utanför skolan Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Är Skolhälsovården delaktig kring barn i behov av särskilt stöd? Samarbetar skolhälsovården med elevskyddsombud? Skolfrånvaro är en viktig indikator på bristande välbefinnande och psykisk ohälsa hos enskilda individer. Samtidigt kan skolfrånvaron avspegla skolans arbetsmiljö och skolklimat i så motto ingår uppföljning av skolfrånvaro även som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet där skolhälsovården bör bevaka arbetsmiljöns betydelse för elevernas välbefinnande och hälsa (Socialstyrelsen, 2004). För skolhälsovårdens del har särskilt skolsköterskan genom de dagliga elevkontakterna i skolan en unik möjlighet att få insikt i hur skolans arbetsmiljö påverkar elevernas hälsa. Vanliga arbetsmiljöproblem i skolan är skador/olycksfall, brister i den fysiska arbetsmiljö såsom ventilation eller psykosociala problem som våld och mobbing. SKOLFS 2004:13 anger att elevskyddsombudens roll är att företräda eleverna i arbetsmiljöarbetet och verka för en god arbetsmiljö i skolan. Skollagen (SFS, 2010:800) anger i 2 kapitlet 25 att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Socialstyrelsen (2004) anser att en viktig ambition i skolhälsovårdens arbete är att utveckla och åstadkomma goda samarbetsförhållanden med en rad aktörer kring skolans elever. För att skolhälsovården ska bli en viktig resurs för skolans hela elevvårdande arbete är det nödvändigt att utveckla en hög grad av samarbete i elevvårdsarbetet, mellan skolhälsovården och övrig elevvårdspersonal och pedagogisk personal på skolan. Ansvaret för arbetsmiljön i skolan regleras i arbetsmiljölagen (SFS, 1977:1160). Data/informations källa Rektor Skolläkare/ skolsköterska Rektor Skolläkare/ skolsköterska Arbetsmiljöverket (Olycksfallsrapporter)? 17

19 Indikatorer för resultatmått 1. Verksamhetsansvar 2. Personalresurser 3. Lokaler och utrustning 4. Samarbetspartners på och utanför skolan 1. Resultatmått Verksamhetsansvar (1) 4 Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Andel genomförda hälsobesök i nyckelåldrar? Andel genomförda vaccinationer enligt vaccinationsprogrammet Antal genomförda vaccinationer på individuell ordination enligt vacc.prog. Enligt skollagen skall alla elever i grundskolan och gymnasieskolan under skoltiden erbjudas hälsobesök (nyckelåldrar) hos skolhälsovården. Det första besöket skall äga rum det första läsåret. Om eleven går i förskoleklass görs det första hälsobesöket då. De övriga besöken görs i år 4 och i år 7 eller i år 8. Alla elever i gymnasieskolan erbjuds ett hälsobesök hos skolhälsovården under skolår 1 (Socialstyrelsen, 2004). Andra kapitlet 27 i skollagen (SFS, 2010:800) belyser att varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska Erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. För att vara behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns skall sjuksköterskan ha genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar eller annan likvärdig utbildning. Det är verksamhetschefen som skall ansvara för att det görs en bedömning av om utbildningarna i andra och tredje styckena motsvarar specialistutbildningarna i första stycket. Bedömningen skall dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering (SOSFS 2000:1; 2001:17; 2006:24; 2008:29; 2009:14). Avsteg från vaccinationsprogrammet i 2 utöver vad som anges får göras genom ordination av den ansvariga läkaren (SOSFS, 2006:22; 2008:7; 2008:31). Andra kapitlet 27 i skollagen (SFS, 2010:800) belyser att varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Socialstyrelsen (2004) anger att alla elever i grundskolan under skoltiden erbjudas tre hälsobesök hos skolhälsovården. Därtill skall samtliga elever i gymnasieskolan erbjudas ett hälsosamtal under skolår 1 i gymnasiet. Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn; SOSFS, 2008:7; 2008;31). Avsteg från vaccinationsprogrammet i 2 utöver vad som anges får göras genom ordination av den ansvariga läkaren (SOSFS, 2000:1; 2001:17; 2006:24; 2008:29; 2009:14). Vaccinationer ska erbjudas enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (SOSFS 2006:22; 2008:7; 2008:31). Skolhälsovårdsjournal Skolhälsovårdsjournal Skolhälsovårdsjournal SMI SMI 18

20 1. Resultatmått Verksamhetsansvar (2) 4 Förutsättningar för skolhälsovården Begreppsförklaring Förklaring Sammanställs och återförs hälsodata till individnivå? 5 Sammanställs och återförs hälsodata till gruppnivå? 6 Det är angeläget att skolhälsovården vid hälsosamtal och andra kontakttillfällen vidgar sitt intresse för elevens situation till att också omfatta psykisk hälsa, inlärning och elevens egen uppfattning om sin arbetsmiljö. Det är även nödvändigt att skolhälsovården åstadkommer goda och förtroendefulla relationer till sina egentliga uppdragsgivare, eleverna och deras vårdnadshavare. samtal med vårdnadshavare och elev i samband med hälsoundersökningar (hälsobesök) är viktiga tillfällen för skolhälsovården att åstadkomma goda relationer (Socialstyrelsen, 2004). Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet (ASF 2001:1 4). Det är angeläget att skolhälsovården vid hälsosamtal och andra kontakttillfällen vidgar sitt intresse för elevens situation till att också omfatta psykisk hälsa, inlärning och elevens egen uppfattning om sin arbetsmiljö. Att sammanställa och återföra sådan kunskap till skolledning och lärare ger underlag för arbetet med att åstadkomma en hälsofrämjande skola (Socialstyrelsen, 2004). Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet (AFS 2001:1). Vårdgivaren ansvarar enligt 28 i hälso- och sjukvårdslagen för att ledningen av verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Vårdgivaren bör inleda hälso- och sjukvårdsverksamheten så att verksamhetschefens ledningsfunktion blir tydlig och kontrollen av verksamheten effektiv (SFS, 1982:763). en ansvarar för att det för verksamheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera verksamheten (SOSFS, 1997:8; 2011:9; SFS, 2010:659). Vårdgivaren ansvarar enligt 28 i hälso- och sjukvårdslagen för att ledningen av verksamheten organiseras så att den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Vårdgivaren bör inleda hälso- och sjukvårdsverksamheten så att verksamhetschefens ledningsfunktion blir tydlig och kontrollen av verksamheten effektiv (SFS, 1982:763). en ansvarar för att det för verksamheten finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera verksamheten (SOSFS, 1997:8; 2011:9; SFS, 2010:659). Data/informations källa Skolläkare/ skolsköterska Rektor Skolläkare/ skolsköterska 5 Individnivå syftar på elever och vårdnadshavare 6 Gruppnivå syftar på grupper av elever, klassen och läraren/arbetslaget för klassen 19

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 2012-10-21 FÖRFATTARE: BRÅKENHIELM, G FAGERHOLT, G HÄLL-IRINARCHOS, C KÅGSTRÖM, A LUNDIN, N LUNDQUIST, M RAFSTEDT-JOHNSON, H INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 1 Innehållsförteckning

Läs mer

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser:

BILD 1 ELEVHÄLSA Referenser: BILD 1 ELEVHÄLSA Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen och ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skolhälsovården försvinner som begrepp och ersätts av

Läs mer

Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö

Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Elevhälsan och systematisk kvalitetsutveckling Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Cirkulärt samband Lärande - Hälsa Goda skolresultat = hälsofrämjande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del 2014-2015 2014-09-24 Innehållsförteckning ORGANISATION/STYRNING MEDICINSKA INSATSER... 4 DEN MEDICINSKA

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan Landstingets/regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan 20120212 Ragnhild Hellström, Verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning De medicinska

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 1 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS 2014 ÄLVKARLEBY KOMMUN 20150130 Gunnmari Nordström Verksamhetschef Elevhälsans medicinska enhet 1 2 Innehållsförteckning Inledning 3 Elevhälsan

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs kommun 2014/2015 Verksamhetsplan 1 (7) Datum 2014-06-18 Resurschef Ann Heide-Spjuth 0410-733944, 0708-817557 ann.heide-spjuth@trelleborg.se Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del (skolhälsovården) inom Trelleborgs

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för SKOLHÄLSOVÅRDEN. KRAMFORS KOMMUN 20141021- tv

VERKSAMHETSPLAN för SKOLHÄLSOVÅRDEN. KRAMFORS KOMMUN 20141021- tv VERKSAMHETSPLAN för SKOLHÄLSOVÅRDEN KRAMFORS KOMMUN 20141021- tv 1 INLEDNING Den nya skollagen ( 2010:800) samlade skolans medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser i en samlad

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad INNEHÅLL Inledning...3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Styrdokument för elevhälsan...4 Nationell nivå... 4 Kommunal nivå... 4 Elevhälsans organisation

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Tjänsteskrivelse BUN 2013.0318 2015-03-02 Handläggare: Gunilla Spångberg Barn- och utbildningsnämnden Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

10 Omvårdnadens teori och praktik. 11 Forskning, utveckling och utbildning. 17 Bilaga 3 Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

10 Omvårdnadens teori och praktik. 11 Forskning, utveckling och utbildning. 17 Bilaga 3 Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR och SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Kompetensbeskrivning LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM SKOLHÄLSOVÅRD Innehåll 3 Förord 4 Syfte 6 Bakgrund 8 Arbetsgrupp

Läs mer

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016

Verksamhetsplan. Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Datum 2011-09-19 12 Antal sidor Verksamhetsplan Elevhälsans medicinska insatser (EMI) Gäller för läsåren 2011/2012 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2006-02-14

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Systematiskt arbete för kvalitet och säkerhet 2014 Kent Norström verksamhetsansvarig Ingrid Norling medicinskt ansvarig skolsköterska 1 1. Inledning och bakgrund... 3 Ledningssystem

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Patientsäker hets berättelse

Patientsäker hets berättelse TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbilnn1nq~na '1"den TIMRÅ KOMMUN Patientsäker hets berättelse för de medicinska insatserna i Elevhälsan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 150223 Ulf Svanberg Skolläkare 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid elevhälsan

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid elevhälsan Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-03-31 Vår referens Helen Salmose Utredare Helen.Salmose@malmo.se Tjänsteskrivelse Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: landsting och kommuner (hälso- och sjukvårdshuvudmän), vårdgivare, samverkansnämnder, sjukhus i Sverige, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid Jobb Malmö

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för den psykologiska verksamheten vid Jobb Malmö Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-04-01 Vår referens Helen Salmose Utredare Helen.Salmose@malmo.se Tjänsteskrivelse Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR

LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR LAGSTIFTNINGSFRÅGOR, ELEVHÄLSA OCH SKOLSKÖTERSKOR JONAS REINHOLDSSON KOMMUNLEX AB WWW.KOMMUNLEX.SE Copyright 2013 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är.

Det kan vara lämpligt att i detta sammanhang börja något med att titta på vad syftena bakom införandet av elevhälsa är. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2012-09-06 Jan Mellgren Göteborgs stad Specialiststaben Center för Skolutveckling 404 82 Göteborg SKOLPSYKOLOGERNAS STÄLLNING INOM ELEVHÄLSAN Syfte med

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Företagshälsovårdens juridik

Företagshälsovårdens juridik Företagshälsovårdens juridik Vilka krav ställer lagstiftningen på ledningen? Vad är viktigt att känna till i PSL och PDL? Ulf H Fröberg VD/chefsjurist, Institutet för Medicinsk Rätt AB Arbetsmiljölagen

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer

Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun Riktlinjer Barn- och elevhälsan i Håbo kommun arbetar främjande för barn och elevers hälsa, lärande och utveckling. 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Barn- och elevhälsan

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Dnr BUN-2014-22 Dpl 20 sid 1 (9) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande 2014-02-28 Malin Lundgren Kullgren, 054-540 1306 malin.lundgren.kullgren@karlstad.se Patientsäkerhetsberättelse 2013 Dnr

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Hällefors kommun. Elevhälsovårdens struktur och kvalitetssystem. Revisionsrapport. KPMG AB 2011-01-10 Antal sidor: 10

Hällefors kommun. Elevhälsovårdens struktur och kvalitetssystem. Revisionsrapport. KPMG AB 2011-01-10 Antal sidor: 10 Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan!

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Elevhälsan - utveckling för hela skolan! @hallbergs_tanke #elevhälsa Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2013 Lägst i landet: 64% Lindesberg 78%, Ljusnarsberg, 80%, Hällefors 83%,

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Öckerö 2014-06-05 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Beslutsorgan Tid och plats Barn- och utbildningsnämnden Onsdag 11 juni 2014 kl 16.15 i Kaprifolens förskola, Hönö OBS. Före sammanträdet,

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer

Socialstyrelsens riktlinjer Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Socialstyrelsens riktlinjer för planering, metodutveckling etc. De innehåller

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer