EXAMENSARBETE. en studie av EVA som värderingsmodell. Anders Hjälte, Marcus Linna. Ekonomprogrammet C-nivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. en studie av EVA som värderingsmodell. Anders Hjälte, Marcus Linna. Ekonomprogrammet C-nivå"

Transkript

1 1999:091 EXAMENSARBETE Kapital är kostsamt en studie av EVA som värderingsmodell Anders Hjälte, Marcus Linna Ekonomprogrammet C-nivå Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning 1999:091 ISSN: ISRN: LTU-EKON-EX--99/091--SE

2 FÖRORD Denna C-uppsats är en del i vår ekonomutbildning. Vi har författat uppsatsen under senare halvan av vårterminen Uppsatsen behandlar EVA-modellen. Vi stötte på modellen under kursen ekonomistyrning III, varefter vårt intresse väcktes. Vi har studerat modellen ur ett värderingsperspektiv. Modellen beskriver på ett effektivt sätt om ett företag uppnått en tillfredsställande avkastning. En tillfredsställande avkastning uppnås om kostnaden för långivarnas och aktieägarnas satsade kapital kan täckas. Givetvis skall vi inte glömma alla som varit delaktiga i framtagandet av denna uppsats. Vi vill härmed tacka våra eminenta opponenter under uppsatsens gång, Elin och Linda. Vidare riktar vi ett tack till Lennart Zadig på Reward Värdeutveckling AB som företräder EVA-modellen i Sverige. Givetvis är alla respondenter, som gjort denna uppsats möjlig, ej att förglömma. Och inte minst vill vi tacka vår handledare Lars Lassinantti som manat på oss då detta varit nödvändigt. Slutligen vill vi tacka Manchester United för den historiska trippeln. Trots att United ej varit direkt delaktiga i uppsatsen har de hela tiden funnits där. Luleå, 10 juni 1999 Anders Hjälte Marcus Linna

3 SAMMANFATTNING Uppsatsen behandlar Economic Value Added som ett värderingsverktyg för företag. EVA är först och främst ett internt styrmedel och prestationsmått, framtagen av konsultfirman Stern & Stewart. Modellen har dock börjat nämnas mer och mer i värderingssammanhang. Enkelt uttryckt bygger EVA på att ge aktieägare och långivare en skälig avkastning på deras satsade kapital. Räcker inte företagets avkastning till detta ändamål har ej en acceptabel prestationsnivå uppnåtts. Arbetet syftade till att undersöka i vilken omfattning modellen används vid värdering av företag i Sverige. Vidare fanns ett intresse av att försöka förutsäga EVA-modellens framtidsutsikter som ett värderingsverktyg. Med anledning av detta intervjuades bland annat tolv representanter från fondkommissionärsfirmor ingående i Svenska Fondhandlareföreningen. De uppkomna resultaten indikerar att en minoritet av fondkommissionärerna använder sig av EVA-modellen i sin värdering i dagsläget och då endast i selektiv omfattning. En allmän uppfattning var dock att intresset för modellen har ökat i Sverige under senare år och att EVA-modellen kommer att användas i framtiden som ett av många värderingsverktyg.

4 ABSTRACT This paper is about Economic Value Added as a stock valuation method. First of all, EVA is a method to steer and evaluate companies by, developed by the consulting firm Stern & Stewart. However, the interest of EVA as an external valuation method has increased lately. In short terms, EVA is about giving the owners and granters of loan a reasonable compensation for the invested capital. If the compensation to the owner and lenders is not sufficient, the company has not reached a reasonable level according to the ability. The objective with this paper was to investigate how well used the EVA-method was in the valuation of companies in Sweden. Furthermore, there was an interest in forecasting the future of the EVA-method as a valuation tool. Interviews were made among twelve stockbrokers representing securities brokerage firms. The result indicated that a minority of the investigated stockbrokers uses the EVA-method in their valuation and then only in a less extent. A common opinion was, however, that the interest for the method has increased in Sweden during the last couple of years and that the EVA-method will be used in the future as one of many valuation tools.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Bakgrund Problemdiskussion Syfte 3 2. METOD Forskningsansats Deduktion respektive induktion Kvalitativ metod respektive kvantitativ metod Undersökningsansats Litteratur- och informationssökning Urvalsprinciper Datainsamlingsmetod Metodproblem Validitet respektive reliabilitet 7 3. ECONOMIC VALUE ADDED en teoretisk genomgång Introduktion En övergripande bild Kassaflöde i förhållande till redovisad vinst Empiriska studier Användningsområden Justeringar Net Operating Profit After Tax (NOPAT) Vad påverkar EVA? 15

6 3.7 Market Value Added MVA återspeglar förväntningar Nackdelar med EVA Kapitalkostnad - Weighted Average Cost of Capital (WACC) Långivares avkastningskrav Aktieägarnas avkastningskrav (CAP-modellen) Förklaring risk Systematisk och icke-systematisk risk Betavärde en uträkning av systematisk risk Svagheter med Beta Slutgiltig CAP-modell En sammanfattande EVA-modell EMPIRI Resultat från surveyundersökningen Intervjuresultat ANALYS OCH SLUTSATS Användandet av EVA-modellen som ett externt värderingsverktyg Varför EVA som värderingsverktyg? EVA-modellens framtid som värderingsverktyg Avslutande diskussion 35 KÄLLFÖRTECKNING 36 BILAGOR Bilaga 1: Frågeformulär Bilaga 2: Ordlista

7 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Det finns flera olika synsätt på hur ett företag skall uppnå en hög ålder, det vill säga att vara framgångsrikt under en lång period. Under det senaste decenniet är det aktieägarvärdet som gång på gång återkommit i dessa sammanhang. Shareholder value är benämningen på detta synsätt och sätter, som namnet säger, aktieägarna främst. Shareholder value handlar egentligen om att ett företag och dess strategier utvärderas efter det värde som dessa skapar för aktieägarna. 1 Att föreslå att ett företag skall styras för ägarnas bästa är knappast kontroversiellt. Ändå måste man ha i åtanke att ägarna bara är en del av ett företags samtliga intressenter. När ett företag betraktas utifrån andra intressenter framstår dessa som minst lika viktiga som aktieägarna. Inga kunder, inga intäkter. Inga långivare, mindre eller inget kapital. Inga anställda, ingen tillverkning. Inget samhälle, hemska tanke. Är det då inte rimligt att alla intressenters intressen tas till vara av företagsledningen? Detta kan tyckas, vid en första anblick, som både rimligt och mer rättvist. Tyvärr har de olika intressenterna ofta motstridiga intressen. Problemet ligger därmed i att företagsledningen inte har ett primärt mål att verka efter. Om ledningen blir ansvarig inför flera intressenter skulle företaget inte få någon vägledning och därmed riskera att paralyseras vid intressekonflikter. Anhängare till shareholder value menar att allas intressen måste tas till vara. Intressenterna blir en viktig del i skapandet av aktieägarvärde. Enkelt uttryckt måste övriga intressenter trivas för att företaget skall kunna skapa värde för aktieägarna. Att styra företag mot shareholder value brukar med ett populärt ord kallas Value Based Management (VBM). Orsaker till att detta synsätt har kommit i fokus är främst att konkurrensen hårdnat om investerarnas pengar och att globaliseringen har tilltagit. En ökad globalisering har medfört att svenska kapitalplacerare inte längre bara är hänvisade till den svenska kapitalmarknaden och att det utländska ägandet av svenska företag har ökat. Samtidigt har det institutionella ägandet av aktiemarknaden ökat i form av pensionsfonder, aktiefonder och genom det utländska ägandet. Huvuddelen av det utländska ägandet utgörs av institutionella placerare. De enskilda spararna som investerar i dessa aktiefonder och pensionsförsäkringar förväntar sig att förvaltarna på de olika institutionerna skall ge dem en tillfredsställande avkastning på det satsade kapitalet. Lägg till den konkurrens som råder mellan institutionerna om de enskilda spararnas kapital. Konsekvensen av detta har medfört att institutionerna kräver att företagen som dessa investerar i skapar värde för sina aktieägare. 2 Idag lever företagsledare under pressen från granskande investerare att prestera. Något förenklat skall bolagets aktier överträffa eller åtminstone tangera generalindex för att tillfredsställa marknaden. Ett problem som kan uppstå när detta inte lyckas är risken för fientliga uppköp. Det bästa skyddet mot dessa uppköp är givetvis en hög aktiekurs. Vidare kommer de företag som skapar ett bra aktieägarvärde att ha en konkurrensfördel när det gäller att attrahera kapital (genom till exempel nyemissioner). Kapital är en begränsad tillgång som i sin tur leder till större 1 Rappaport, (1986) 2 Landelius, A., & Treffner, J., (1998) Hjälte & Linna 1

8 möjligheter att expandera. Genom att fokusera på aktieägarvärde får företagen en större möjlighet att hänga med i utvecklingen av nya produkter och innovationer som kräver mycket kapital. Att maximera värdet för dessa aktieägare har således blivit ett växande problem. 3 Hur skall då ett företag göra för att skapa aktieägarvärde? Ja, i teorin är det ganska enkelt medan det blir betydligt svårare i praktiken. Tanken är att endast behöva maximera de modeller som används för aktievärdering. Detta sätter givetvis press på styrelse och ledning att styra företaget rätt. Som ett stöd i denna styrning måste därför styrsystemen, kontrollsystemen och belöningssystemen anpassas i företagen. Med andra ord berör detta hela företaget och därför måste kunskap och förståelse för begreppet shareholder value genomsyra hela företaget och inte bara begränsas till styrelse och ledning. Med shareholder value eller aktieägarvärde menas hädanefter det arbete som sker i företagen med avsikten att maximera aktieägarnas långsiktiga avkastning. 4 Sammanfattningsvis förväntar sig alla investerare, som satsar pengar i ett företag, en bättre avkastning genom företaget än vad denne kan få på annat håll. Som om detta inte skulle vara nog kräver investerare också avkastning på lång sikt. Vi har ovan talat om vikten av att skapa värde för aktieägarna men vad består egentligen detta värde av? Allmänt skapas ett värde om det egna kapitalet i företaget avkastar mer än vad det kostar. 1.2 Problemdiskussion I takt med att fokuseringen på aktieägarvärdet ökat, har ett antal modeller utvecklats. Dessa skall fungera som ett hjälpmedel för att mäta eller som ett verktyg att uppnå detta aktieägarvärde. De två hörnstenarna i dessa modeller är måttet kassaflöde samt kravet på avkastning. Tidigare modeller baserades på redovisad vinst istället för kassaflöde. Efter dessa gemensamma nämnare blir variationerna dock större mellan de olika modellerna. I en modell kan upp till 164 justeringar göras. Några exempel på modeller som används idag är Shareholder Value Analysis (SVA), Economic Value Added (EVA ), Cash Value Added (CVA ) och Cash Flow Return On Investment (CFROI). Som synes har respektive upphovsmän lyckats registrera EVA samt CVA som varumärken. Den första hörnstenen, måttet kassaflöde, är den främsta orsaken till att de nya modellerna har vuxit fram. Det har helt enkelt visat sig i ett flertal studier att redovisad vinst inte nödvändigtvis ger en rättvisande bild. I vissa företag där redovisad vinst utvecklats positivt har företagets värde inte ökat. Det vill säga att den redovisade vinsten inte på ett godtagbart sätt har kunnat förklara hur ett företag ökar i värde. Ett flertal publikationer har utgivits för att förklara problemet. Först ut var "Creating shareholder value" som utgavs av Alfred Rappaport redan Även "Valuation: Measuring and Managing the Value of Companies" som utgavs av McKinsey 1990 bör nämnas. I dessa böcker hävdas att kassaflöde snarare än redovisad vinst styr företagsvärdet. Resonemanget kassaflöde kontra redovisad vinst kommer att behandlas mer ingående under uppsatsens gång. 3 Rappaport, (1986) 4 Landelius, A., & Treffner, J., (1998) Hjälte & Linna 2

9 Den andra hörnstenen, avkastningskravet, för med sig ett par frågor. Hur skall man beräkna avkastningskravet och vad skall belastas med detta krav? Som vanligt finns det ett antal modeller för att bestämma detta. Generellt skall avkastningskravet kompensera långivare och ägare för tidsvärdet av de medel som dessa tillför, med tillägg av en riskpremie. Att ta fram riskpremien hör till det mest centrala i bestämmandet av avkastningskravet. Avkastningskravet utgör en gränslinje mellan god och otillfredsställande prestation, det vill säga en gränslinje mellan övervärde och undervärde. I EVA-modellen benämns avkastningskravet för kapitalkostnaden. Enligt EVA uppnår ett företag ett övervärde om avkastningen överstiger kapitalkostnaden, detta innebär att resurserna utnyttjas på ett effektivt sätt. Följden av detta blir att investerarnas förväntningar har överträffats. Däremot kommer ett företag, som har en lägre avkastning än kapitalkostnaden att uppvisa en ineffektiv resursanvändning, vilket innebär att investerarnas förväntningar inte infrias. Svenska företag har anslutit sig till företag som Coca-cola, Siemens, AT&T och Whirlpool som under det senaste årtiondet har implementerat EVA-modellen som ett internt styrmedel, ofta med ett lyckat resultat. Många menar att modellens framväxt beror på att den är lätt att kommunicera, främst på grund av att EVA-måttet uttrycks i absoluta tal och inte i ett räntabilitetsmått. EVAmåttet är det över- eller undervärde som skapas i ett företag efter att kapitalkostnaden har tagits bort. I takt med att användandet av EVA-modellen har ökat i företag världen över har även intresset för modellen som ett värderingsverktyg vuxit fram. Det är denna aspekt som vi i fortsättningen kommer att inrikta oss på. 1.3 Syfte Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att översiktligt beskriva EVA-modellen. Våra delsyften kan sammanfattas i att vi skall undersöka i vilken utsträckning och varför denna modell används av svenska fondkommissionärer vid värdering av företag. Slutligen avser vi att försöka bedöma modellens framtida utsikt. Hjälte & Linna 3

10 2. METOD I detta kapitel avser vi att beskriva hur vi gått tillväga för att besvara vårt syfte. Vi kommer också att kort uppmärksamma vilka metodproblem som kan tänkas uppstå under arbetets gång. Våra insamlingsmetoder för att uppnå vårt syfte kommer att bestå av studier av litteratur, tidskrifter, en surveyundersökning och intervjuer. 2.1 Forskningsansats Under detta avsnitt kommer vi att diskutera begreppsparet deduktion och induktion samt kvalitativ och kvantitativ metod Deduktion respektive induktion När deduktion respektive induktion ställs mot varandra kommer den teoretiska referensramen otvivelaktigt i fokus. För att utveckla detta påstående skall vi kort belysa skillnaderna mellan dessa forskningsansatser ur vårt sammanhang. Något förenklat utgår deduktiv metod från befintlig teori. Genom empirin prövas den befintliga teorin som därmed kanske måste förbättras eller förtydligas eller kanske helt enkelt förkastas. Vid en induktiv metod saknas däremot en relevant teoretisk referensram att utgå ifrån. Denna metod utgår istället från empirin och skapar teorin. Som synes kännetecknas den induktiva metoden av en mer explorativ karaktär. 5 Vår forskningsansats kan sägas vara av en deduktiv natur. Detta innebar att vi utgått från befintliga teorier och i anslutning till dessa gjort en empirisk undersökning. Undersökningens syfte var bland annat att undersöka EVA-modellens användningsfrekvens och framtidsmöjligheter som ett värderingsverktyg Kvalitativ metod respektive kvantitativ metod I forskningen har begreppen kvalitativt samt kvantitativt en något annorlunda innebörd än i vardagligt tal. En kvalitativ (mjuk) forskningsansats syftar till att ge en ökad förståelse för ett begränsat problem. Tanken är att gå in djupare i problemet som man avser att undersöka. 6 En kvantitativ (hård) forskningsansats präglas av att det insamlade materialet uttrycks i sifferform och analyseras med hjälp av statistiska metoder. Genom att använda en kvantitativ metod kan mer generella slutsatser dras än vid en mer renodlad kvalitativ metod. Kvalitativa och kvantitativa metoder kan, givetvis med fördel, kombineras. 7 Förenklat ger en kvantitativ metod hårdare data, det vill säga svarar på frågan Hur många?, medan kvalitativ metod ger mjukare data och svarar på frågan Varför?. I förhållande till vårt syfte fann vi att både mjuk och hård data var av värde. Detta baserade vi på att vi bland annat 5 Eriksson, L-T., & Wiederheim-Paul, F., (1997) 6 Hellevik, O., (1984) 7 ibid Hjälte & Linna 4

11 ville ta reda på i vilken utsträckning modellen användes (hur många) och varför EVA-modellen användes. För att besvara den kvantitativa delen av vårt syfte har en mindre surveyundersökning bland tolv fondkommissionärer genomförts. En surveyundersökning är en beskrivande eller förklarande undersökning av intervju- eller enkättyp, baserad på ett representativt urval. 8 Den mer kvalitativa delen av undersökningen består av intervjuer med två fondhandlare samt en intervju med Henrik Nilsson, doktorand vid Umeå universitet. 2.2 Undersökningsansats Den undersökningsansats vi använde oss av var en fallstudie. Fallstudien kännetecknas av att ett eller ett fåtal objekt studeras på djupet, det vill säga mer ingående. Inom en fallstudie kan ett flertal olika typer av datainsamlingsmetoder samsas som till exempel djupare intervjuer, surveyundersökningar och deltagarobservationer. 9 På grund av att ett fåtal objekt studeras kan inga större generaliseringar av den totala populationen göras. Eftersom vi har varit ute efter att skapa en större förståelse för hur vår valda värderingsmodell används i praktiken tror vi inte att detta utgör ett problem. Som motsats till fallstudier kan tvärsnittstudier nämnas där man studerar flera fall mer ytligt. Styrkan med tvärsnittstudier blir följaktligen att generella slutsatser kan dras. 2.3 Litteratur- och informationssökning När vi slutligen valt ett ämne som intresserade oss tog själva informationssökningen vid. Tidigare hade vi endast studerat mer eller mindre vetenskapliga artiklar med målet att finna en infallsvinkel. Kravet på den information och litteratur vi sökte var att vetenskaplig höjd skulle uppfyllas. Vår information och litteratur har främst erhållits genom Luleå tekniska universitets bibliotek. De databaser vi har använt oss av har varit Bibdia, Libris, Helecon, AffärsData, Ebsco s Academic Search FullText samt Alta Vista och liknande sökverktyg. Exempel på sökord som vi använde oss av var Economic Value Added, Market Value Added, Capital Asset Pricing Model, aktieägarvärde, företagsvärdering och cash flow, med andra ord sådana begrepp som florerar i uppsatsen. Ytterligare information och litteraturtips har vi erhållit via Lennart Zadik på Reward Värdeutveckling AB, som företräder EVA i Sverige. De böcker och artiklar som inte har kunnat tillhandahållas direkt via databaserna eller via biblioteket har beställts eller fjärrlånats via andra bibliotek. Avslutningsvis har ytterligare tips till vidare läsning hämtats ur källförteckningarna i de böcker och artiklar som vi erhållit från ovan nämnda platser. 2.4 Urvalsprinciper Urvalspopulationen uppgår till samtliga enskilda fondanalytiker i Sverige. Då detta inte har varit möjligt med tanke på tid och begränsade resurser har vi valt att rikta in oss på analysansvariga hos större och mer etablerade fondkommissionärer. Tanken med detta förfarande var att det föreföll rimligt att anta att den analysansvariges uppfattningar, i större eller mindre utsträckning, påverkar 8 Svenning, C., (1997) 9 ibid Hjälte & Linna 5

12 övriga fondanalytiker samt genomsyrar företaget som helhet. Genom detta förfarande hoppades vi att våra slutsatser kunde ges en större tyngd. Eftersom vi ville nå större och mer etablerade fondkommissionärerna har inget slumpmässigt urval gjorts. Detta tror vi dock inte skall utgöra något större problem då vårt syfte inte är att dra generella slutsatser. Ett sista kriterium har varit att de fondkommissionärer vi har valt ut skall vara medlemmar i Svenska Fondhandlareföreningen. 2.5 Datainsamlingsmetod De data som kan samlas in och användas vid undersökningar och vid forskning brukar delas in i primärdata och sekundärdata. Sekundärdata är information som sedan tidigare finns tillgänglig, det vill säga sådan information som någon annan redan har samlat in till ett annat ändamål. Sekundärdata utnyttjas givetvis framför primärdata så långt det är möjligt eftersom den oftast är både enklare och billigare att komma åt. Konkreta exempel på sekundärdata är befintlig litteratur inom det specifika området, experter inom området men även de kunskaper vilket man redan bär med sig i huvudet. 10 Den primära datan utgörs således av data som inte tidigare har samlats in. Denna data får man helt enkelt själv införskaffa för sitt speciella ändamål. Det finns tre metoder för insamling av egna data: 11 Observationsmetoder Intervjuer Enkäter Med utgångspunkt från vårt syfte utgjorde intervjuer och enkäter de mest tänkbara angreppssätten. Bortsett från kontakten med Henrik Nilsson valde vi telefonintervjuer både för surveyundersökningen och för de längre intervjuerna eftersom våra respondenter fanns i Stockholm. Kontakten med Nilsson skedde via eftersom denne befann sig i Australien. Den främsta anledningen till varför vi valde telefonintervjuer var chansen till den uppföljning som inte är aktuell vid enkäter. Genom att följdfrågor har kunnat ställas tror vi att oklarheter har kunnat undvikas på ett bra sätt. Andra fördelar med telefonintervjuer är att dessa går fort att genomföra, att kostnaden inte är alltför hög och att man har en större kontroll på vem som egentligen svarar. Tyvärr är det inte möjligt att tyda kroppsspråket vid telefonintervjuer, som ibland säger ganska mycket. De största nackdelarna med intervjuer torde dock vara risken för att intervjuareffekter kan förekomma, det vill säga att respondenten påverkas av intervjuaren. Vidare är inte respondenten anonym på samma sätt som vid enkäter vilket medför att alltför känsliga frågor inte kan ställas. Intervjuerna får heller inte bli för långa och tröttsamma Eriksson, L-T., & Wiederheim-Paul, F., (1997) 11 Hellevik, O., (1984) 12 Svenning, C., (1997) Hjälte & Linna 6

13 Angående elektronisk post begränsas möjligheten till uppföljning samtidigt som risken för intervjuareffekter torde minska. I övrigt sammanfaller för- och nackdelar ungefär med de för telefonintervjuer. 2.6 Metodproblem Under detta stycke skall vi, på ett mer övergripande sätt, resonera kring begreppen validitet (giltighet) och reliabilitet (tillförlitlighet). Metodproblem kan uppstå genom bristande mätmetoder, det vill säga att till exempel mätinstrumentet är felaktigt utformat eller att mätinstrumentet används på ett felaktigt sätt Validitet respektive reliabilitet Validiteten kan först och främst definieras som mätinstrumentens eller undersökningens förmåga att mäta det som avses att mäta. En väl genomtänkt metod påverkar givetvis validiteten i en positiv riktning. 13 Man kan dela in validiteten i en inre respektive yttre validitet. Den inre validiteten handlar om hur arbetet med uppsatsen läggs upp. Om uppsatsens delar inte uppnår validitet kan således inte helheten uppnå validitet. Mer konkret kan den inre validiteten bestå av att teorin och empirin knyts samman genom att begreppsvaliditet råder, det vill säga att begreppen som används i teorin har samma innebörd i empirin. Vidare måste rätt mätinstrument användas, det vill säga att frågorna måste vara relevanta för att kunna besvara syftet. Den allmänna definitionen av validitet passar mer in på den yttre validiteten, det vill säga att man mäter vad man avser att mäta. I vårt fall måste rätt person tillfrågas vid rätt tillfälle. Både den inre och den yttre validiteten måste uppnås för att uppsatsen skall vara giltig. Ställer vi rätt frågor men till fel personer uppnås den inre men inte den yttre validiteten och vice verca. 14 Trots att validiteten måste ses som det viktigaste kravet på mätinstrumenten kan dock ytterligare krav ställas. Ett vanligt sådant krav är reliabilitet, vilket innebär att olika och oberoende mätningar av ett och samma fenomen skall komma fram till samma eller liknande resultat. Mätinstrumenten skall helt enkelt ge stabila och tillförlitliga utslag. Att uppnå en hög reliabilitet vid kvalitativa metoder torde vara svårare än vid kvantitativa metoder. 15 För att stärka våra mätinstrument (bilaga 1) lät vi kontrollera dessa med utomstående innan de skickades ut. Dels avseende frågornas innebörd och dels avseenden möjligheten att förstå frågorna. Vidare spelade vi in telefonintervjuerna för att inte gå miste om någonting. 13 Svenning, C., (1997) 14 Hellevik, O., (1984) 15 Eriksson, L-T., & Wiederheim-Paul, F., (1997) Hjälte & Linna 7

14 3. ECONOMIC VALUE ADDED en teoretisk genomgång Detta kapitel beskriver EVA-modellens centrala beståndsdelar (se figur 3:1). Vi kommer bland annat att redogöra för hur avkastningsmåttet tas fram samt förklara vad kapitalkostnaden består av och hur den bestäms. Economic Value Added (3.2) (avkastning kapitalkostnad) Avkastning Kapitalkostnad NOPAT (3.5.1) (kassaflöde) WACC (3.9) Aktieägarnas Avkastningskrav (3.9.2) Långivares Avkastningskrav (3.9.1) CAP-modellen (3.9.2, 3.12) Systematisk risk (3.10.1) Icke-systematisk risk (3.10.1) Beta-värde (3.11) Figur 3:1. Övergripande bild av EVA-modellen 3.1 Introduktion Under senare delen av 1980-talet och hela 90-talet har en vind av ägarfokusering påverkat hela västvärlden. Ägarna har blivit mer högljudda och blivit en allt viktigare intressent i företagets omgivning. Ägarna har tagit tillbaka mer av makten, exempelvis genom ordförandeposten. En maktförskjutning från den tidigare så mäktige verkställande direktören till ägarna kan sägas ha skett. Detta leder till att ägarna vill ha bättre instrument för att styra företag som de har satsat kapital i. Enligt investerarteorin är det väldigt viktigt med information till de som har tillskjutit restkapital. Investerarna vill ha prognoser om till exempel framtida utdelningar, framtida kassaflöden och Hjälte & Linna 8

15 historiska kassaflöden för att kunna räkna ut en motiverad kurs på bolaget. Investerarteorin går ibland under beteckningen restkapitalteorin. Läran om aktieägarvärde har blivit det sena 1900-talets trosrörelse vilket har inneburit stora konsekvenser för världens företagsledningar. Tydliga tendenser visar att årsredovisningarna, som är en viktig informationskälla för aktieägarna, blir allt mer anpassade för investerarna. Trots detta vill ägarna ha bättre modeller och verktyg för att kunna veta vilka företag som är värda att satsa på. EVA är en av dessa modeller som har utvecklats för att, på ett snabbt och tydligt sätt, se vilka företag som är attraktiva att satsa kapital i. 3.2 En övergripande bild EVA-modellen kommer från USA och upphovsmännen är konsultbolaget Stern & Stewart, vilka också har registrerat EVA som deras varumärke. I Sverige är det Reward Värdeutveckling AB som företräder modellen. EVA lanserades år 1991 och har fått stor genomslagskraft i hemlandet. Amerikanska analytiker vill se bolag med bra kassaflöden och därmed positiva EVA värden. I kretsar där negativa EVA värden accepteras, avfärdas dessa som kortsiktiga aktörer på marknaden. Aktieägare kan genom EVA-modellen få en bra indikation om företagsledningen driver en klok affärslinje eller ej. Brutalt uttryckt handlar modellen om att företag skall investera kapitalet i verksamheter, människor eller maskiner där det genereras överavkastning. I annat fall skall pengarna delas ut till ägarna som investerar i andra företag som är mer kapabla. Skapas inte värde för aktieägarna säljer de ut sina aktier. EVA är en värderingsmodell som på ett effektivt sätt sållar ut företag som skapar en värdetillväxt och de företag som förstör kapital. I dagens snabba samhälle ökar informationskraven till marknaden, i flera fall krävs nya arbetsmetoder. Att på traditionellt sätt arbeta med budgeten och redovisningsinformation är otillräckligt eftersom det ger begränsad information om verksamheten och framtida hot och möjligheter. 16 De som förespråkar EVA menar att detta är sättet som mäter företagets verkliga ekonomiska resultat. Vidare anser de att EVA är ett utomordentligt sätt att styra ett företag på samt ett bra sätt att motivera personalen på. Verksamhetens fokus förändras helt enkelt. Allt större uppmärksamhet fästs vid framtida kassaflöden, dess placering i tiden och följande risker vid placeringar. Mätetal som till exempel EVA introduceras för betoningen på företagets investeringskalkylering, kapitalkostnader och riskhantering. EVA-modellen tar fasta på om kapitalet förräntas tillräckligt mycket för att klara den verkliga kapitalkostnaden. En viktig sak är att EVA-modellen förespråkar att det egna kapitalet skall förknippas med en räntekostnad. Vanligtvis är det annars bara lånat kapital som förknippas med räntekostnader. 17 EVA-modellen sätter bland annat aktieägarna i fokus. Bolagets egna kapital skall betraktas som aktieägarnas egna kapital och borde rimligtvis betalas tillbaka med samma förstående som en 16 Stewart, G. B., (1991) 17 Keen, G. W. P., & Knapp, M. E., (1996) Hjälte & Linna 9

16 bankkredit. Detta är en av tankarna bakom EVA-modellen och det ger en bra bild av hur företaget verkligen presterar. Om ett företag inte kan betala tillbaka till aktieägarna presterar företaget dåligt medan ett bra fungerande företag klarar av att betala av i form av utdelning till aktieägarna. EVA-värdet är företagets justerade operativa resultat med avdrag för skatten minus den totala kapitalkostnaden. Ett negativt EVA resultat visar att vinsterna ej klarar av att täcka de verkliga kapitalkostnaderna, som inkluderar ersättningen till aktieägarna. Ett positivt EVA-resultat visar att vinsterna täcker kapitalkostnaden. Detta kan liknas vid en golfspelare som går bättre eller sämre än sitt handikapp. EVA-modellen jämför alltså resultatet för en viss period, oftast för ett år, med kostnaden för kapitalet som används i rörelsen under samma period. Detta innebär stora likheter med en kassaflödesmodell för flera perioder, men istället för att studera flera år framåt bygger EVA-modellen på en noggrann analys av företagets prestation under ett år. Summan av skillnaderna mellan avkastning och kapitalkostnad för alla framtida perioder blir naturligtvis den samma som det nuvärde en diskonterad kassaflödesmodell får fram under motsvarande period. 18 EVA-modellen förutsätter att kännedom finns om vilka justeringar och kapitalresurser i balansräkningen som skall användas vid periodens början. Med utgångspunkt i balansräkningen uppskattas vilka kapitalresurser som kommer att behövas i bolaget, dessa är ofta ej samma som redovisas i balansräkningen. 19 Reward Värdeutveckling AB, beräknar kapitalkostnaden genom att utgå från den långa obligationsräntan, en riskpremie och bolagets betavärde. Det finns dock andra sätt att se på EVAmåttet. Electrolux använder måttet för att utvärdera lokala dotterbolag. Fördelen med detta är, enligt Electrolux ekonomichef, att EVA-måttet som nyckeltal är lätt att delegera och kommunicera ut i organisationen med en tydlig fokusering på marginal, kapitalbindning och en specifik syn på varje lands risk. EVA-modellen som Electrolux använder är lite förenklad, det operativa resultatet uträknas före skatt och inga kostnader kapitaliseras. Detta resultat belastas med en ränta på det genomsnittliga sysselsatta kapitalet. Räntan bestäms som den lokala statsobligationsräntan plus den lokala aktiemarknadens riskpremie, alltså risken. 3.3 Kassaflöde i förhållande till redovisad vinst Vi har tidigare nämnt att förskjutningen från redovisad vinst till kassaflöde var den stora orsaken till varför nya modeller (däribland EVA) har vuxit fram. Här kommer vi att resonera om skillnaderna mellan kassaflöde och redovisad vinst för att försöka förklara varför detta paradigmskiftet har skett. I den fortsatta diskussionen utgår vi från synsättet sharholder value, detta innebär att vi tittar på redovisad vinst respektive kassaflöde med en aktieägares ögon. Kritiken mot redovisad vinst som ett tillförlitligt mått på ett företags ekonomiska värde utgår i huvudsak från nedan följande punkter: Landelius, A., & Treffner, J., (1998) 19 ibid 20 Landelius, A., (1995); Rappaport, A., (1996); Stewart, G. B., (1991) Hjälte & Linna 10

17 Valet av redovisningsmetod påverkar den redovisade vinsten. En orsak som kan påverka den redovisade vinsten är skillnaden mellan förvärvsmetoden och poolningsmetoden vid koncernredovisning. Andra skillnader som kan påverka är valet av avskrivningsmetoder och skillnaden i lagervärderingsmetoderna last-in, first-out (LIFO) och first-in, first-out (FIFO). Det sistnämnda är dock inte aktuellt i Sverige. Rörelse- och finansiell risk beaktas inte. Vid beräkning av företagsvärde med utgångspunkt från kassaflöde diskonteras de framtida kassaflödena med företagets genomsnittliga kapitalkostnad. Denna kapitalkostnad skall bland annat reflektera riskbedömningen av företaget. Kraven på investeringar i anläggningstillgångar och rörelsekapital beaktas inte. Vid kassaflödesvärdering räknas de normala investeringarna i anläggningstillgångar och rörelsekapital in, det vill säga att kassaflödet motsvarar det som kan disponeras av ägarna. Pengarnas värde över tiden beaktas ej. Vid kassaflödesvärdering inryms kompensation för inflationen i diskonteringsfaktorn/kapitalkostnaden Empiriska studier För att styrka påståendet att kassaflödet snarare än redovisad vinst styr företagsvärdet finns ett antal empiriska studier. Bland annat har Manchester Business School gjort en undersökning, på uppdrag av Price Waterhouse, av sambanden mellan redovisad vinst respektive kassaflöde och ett företags aktiekurs. Undersökningen omfattade 30 stora engelska företag under en flerårsperiod. I undersökningen kom man fram till att: 21 Förändringar i redovisad vinst förklarar bara cirka 15 procent av förändringar i företagens aktiekurser. Förändringar i kassaflödet förklarar cirka 80 procent av förändringarna i företagens aktiekurser. Resultatet av undersökningen visar alltså på ett betydligt starkare samband mellan kassaflöde och aktiekurs än vad redovisad vinst och aktiekurs utgör. Andra kända forskningsresultat presenteras av Gärtner & Olbert (1995). Resultaten, som sammanfattas i tabell 3:1 (se nästa sida), kommer från USA och pekar på kassaflödets betydelse för aktiekursen. Tabell 3:1 visar hur redovisad vinst per aktie respektive aktiekursen påverkas av ett antal olika förändringar. Observera att med kurspåverkan menas aktiemarknadens omedelbara reaktion efter det att respektive förändring blivit känd. 21 Landelius, A., (1995) Hjälte & Linna 11

18 Händelse Påverkan vinst/aktie Kurspåverkan Ändring av lagervärdering från Minskning (-) Ökning (+) FIFO till LIFO Byte från Förvärvsmetoden till Ökning (+) Oförändrad Poolningsmetoden Minskning av Forskning & Ökning (+) Minskning (-) Utveckling Ökade investeringar Minskning (-) Ökning (+) TABELL 3:1. Resultat- och kursreaktioner vid vinstpåverkande förändringar Källa: Gärtner & Olbert, 1995, sid 21. Nedan kommer korta kommentarer till de olika förändringarna i tabell 3:1. Ändring från FIFO till LIFO: När ett företag går från FIFO till LIFO minskar resultatet och följaktligen vinsten per aktie. Detta beror på att lagrets värde vid bokslutstidpunkten minskar (i en inflationsekonomi). Trots detta stiger aktiekursen vilket beror på att ett lägre resultat reducerar företagens skattekostnad vilket medför ett ökat kassaflöde. Byte av koncernredovisningsmetod: När byte sker av koncernredovisningsmetod från förvärvsmetoden till poolningsmetoden ökar resultatet på grund av att förvärvade goodwillposter inte belastar resultatet. Kursen blir dock oförändrad eftersom detta inte påverkar företagets kassaflöde. Reducering av Forskning & Utveckling: En neddragning av forsknings- & utvecklingskostnaderna ökar givetvis resultatet. Detta förfarande påverkar dock, enligt aktiemarknaden, företagens framtida lönsamhet negativt, det vill säga att det förväntade framtida kassaflödet minskar. Ökning av investeringar: Om företagen ökar sina investeringar minskar resultaten till följd av större avskrivningar. Ökade investeringar ger dock en signal om en ökad framtida lönsamhet och därmed ett ökat framtida kassaflöde vilket i sin tur innebär en ökad aktiekurs. Givetvis gäller detta endast investeringar som är motiverade. Stora riskfyllda investeringar kan få motsatt effekt. Genom att ställa redovisad vinst mot kassaflöde känns det motiverat att använda kassaflödesbaserade prestationsmodeller, belöningsmodeller och värderingsmodeller, som i vårt fall representeras av EVA. 3.4 Användningsområden EVA är ett mått som uträknas i absoluta tal och därmed blir det svårt att jämföra måttet med andra bolag. Genom att dividera EVA med investerat kapital blir däremot olika stora bolag jämförbara. Om EVA dividerat med investerat kapital överstiger noll, överstiger bolagets avkastning kostnaden för det egna investerade kapitalet och företaget har genererat en överavkastning. Hjälte & Linna 12

19 En fördel med EVA jämfört med traditionella mått är att det kan fungera som ett varningssystem när lönsamheten håller på att försämras. I undersökningar med företag mellan åren har det uppmärksammats att EVA har försämrats medan vinst per aktie fortfarande har sett bra ut. Kort därefter har kursen rasat kraftigt. Genom denna upptäckt hade EVA-måttet kunnat varna företaget som i sin tur skulle kunna minska kursraset med rätt åtgärder. 22 I USA används ofta EVA som ett bonussystem i den interna styrningen av företag men även i Sverige har detta blivit allt vanligare. Den verkställande direktören och andra viktiga personer i ett företag som till exempel forskare eller liknande har på senare tid fått lönebonus baserade på EVA-modellen. En central del i bonussystemet är att det saknas botten och tak för de premier som de anställda kan få, eller avgifter som de kan få betala, beroende på hur EVA utvecklas. Tanken är att de anställda skall agera som om de vore ägare om de belönas därefter. 3.5 Justeringar Själva uträkningen av EVA-måttet är ganska komplicerat och kräver upp till 164 justeringar för en fullständig beräkning. Som vi tidigare noterade behöver modellen en balansräkning vid periodens början samt resultaträkningar. Balans- och resultaträkningarna används inte i det normala formatet utan dessa måste justeras där den normala redovisningen inte ger ett rättvist värde. Även interna rapporter och redovisningssystem måste ofta justeras, men då i mindre utsträckning 23. Några av de första justeringarna som måste göras i EVA-modellen är, enligt Reward, att korrigera för effekterna av inflation och tillgångarnas åldersfördelning. För att veta om ett företag skapar värde eller ej måste tillgångarnas återanskaffningsvärde bestämmas. EVA-modellen använder balansräkningen från årets början vilket består av tillgångar med olika ekonomisk livslängd och ålder. Tillgångarna kommer i huvudsak att redovisas till sitt bokförda värde, där åldern spelar en betydande roll. Tas hänsyn till inflationen, vilket måste göras, kommer de äldre tillgångarna att ha ett bokfört värde som är klart lägre än återanskaffningsvärdet. Eftersom det är dessa tillgångar som skall generera avkastning är det troligt att avkastningen i förhållande till kapitalet blir högre med äldre tillgångar. Därmed blir en av justeringarna att höja upp tillgångarna till motsvarande återanskaffningsvärde. Detta är dock ganska svårt. En fråga som kan ställas är om den gamla tillgången skall värderas till en likvärdig ny, trots att den teknologiska utvecklingen gör att många hade valt en annan process eller teknologi. Med ett system som är baserat på vinst och historiska anskaffningsvärden för att mäta avkastningen kan alltså företag med gamla avskrivna tillgångar uppnå en hög avkastning. Detta justeras genom EVA beräkningen. Det som förut sågs som en bra affär kan visa sig vara en förlustverksamhet. Detta kräver en detaljerad analys av varje företags balansräkning och det underlättar givetvis om balansräkningen är uppdelad i olika divisions- och resultatenheter vilket gör det lättare att kunna prognostisera förändringar i balansräkningen Hamilton (1997) 23 Landelius, A., & Treffner, J., (1998) 24 ibid Hjälte & Linna 13

20 3.5.1 Net Operating Profit After Tax (NOPAT) Vid beräkningar av det operativa rörelseresultatet efter skatt (NOPAT) justeras den skatt som uppstår vid lånefinansiering genom att räntekostnaderna reducerar den beskattningsbara vinsten och därmed måste läggas tillbaka när kapitalkostnaden skall beräknas. Forskning & utveckling skall balanseras (avskrivas) istället för att kostnadsföras direkt. Goodwill skall ej heller skrivas av utan istället balanseras. 25 Som vi skrivit tidigare finns det upp till 164 justeringar att göra i EVA-modellen. Vanligast kommer runt 20 till 25 justeringar i fråga, medan det i praktiken utförs mellan När alla justeringar är klara kommer det justerade resultatet att skilja sig ganska markant från det redovisade resultatet. Därför behövs det en detaljerad information till aktieägare när dessa uträkningar skall göras. Detta leder till att företagens information till aktieägarna måste förbättras så att beräkningar av aktieägarvärdet underlättas. Med detta som utgångspunkt måste värderapportering (Value Reporting) bli en del av det som tillhör den vanliga redovisningen i framtiden. 26 EVA är lika med ett operativt resultat efter skatt, där hänsyn tagits till räntan på allt kapital, inklusive eget kapital. Detta är den stora skillnaden mot den traditionella resultaträkningen där allt kapital inte belastas. Själva uträkningen ser ut på följande sätt: EVA = Operativt resultat (NOPAT) Kapitalkostnad (EVA-kapitalet * WACC) eller EVA = (Räntabilitet Avkastningskravet) * Investerat kapital Räntabiliteten är det operativa resultatet uttryckt i procent av det investerade kapitalet och kan ses som räntabilitet på eget kapital efter skatt. Om EVA är positivt har värde skapats. Om EVA är negativt har värde förstörts. Investerat kapital (EVA-kapitalet) motsvarar sysselsatt kapital plus några justeringsposter. Ett grovt estimat fås genom att, till sysselsatt kapital, lägga ackumulerade goodwill avskrivningar och latent skatteskuld. Valutakurseffekter, liksom extra ordinära poster kapitaliseras. Forskning & utveckling anses vara en investering och skall därmed kapitaliseras, för att sedan skrivas av. Investerat kapital = Tillgångar Räntefria skulder +/- Justeringar eller Investerat kapital = Justerat bokfört eget kapital + Räntebärande skulder 25 Landelius, A., & Treffner, J., (1998) 26 Stewart, G. B., (1994) Hjälte & Linna 14

21 Enligt Reward Värdeutveckling AB skall en fokusering på EVA öka marknadens förväntningar, och därmed aktiekursen. Empiriska studier visar att EVA är det mått som är bäst korrelerat till aktiekursen. 3.6 Vad påverkar EVA? EVA går att påverka genom att öka det operativa resultatet utan att binda ytterligare kapital i organisationen. Ett annat sätt är att rationalisera bort verksamheter vars operativa resultat ej klarar av att täcka kostnaderna för det bundna kapitalet. Det går också att öka EVA genom att effektivisera användningen av kapitalet eller investera i nya verksamheter som har ett högre operativt resultat efter skatt än kostnaden för det bundna kapitalet. EVA Tillväxt Operativ Kapital rationalisering effektivitet allokering FoU Produkt- Process- Kapacitets- Mix redesign utnyttjande Avkastning Prispolitik Outsourcing Underhåll Figur 3:2. EVA drivers pyramid Källa: Reward värdeutveckling AB, EVA material, (1999) Eftersom EVA är användbart som internt styrmedel går förbättringar att precisera mer konkret. Dessa förbättringar kan delas in i områden som tillväxtrationalisering, operativ effektivitet och kapitalallokering (se figur 3:2). För att i sin tur förbättra dessa övergripande områden kan företagsledningen titta på forskning & utveckling, produktmix, kapacitetsutnyttjande etcetera. Dessa mera konkreta handlingar kan sedan företagsledningen styra ut på de anställda. Ett viktigt instrument för att öka EVA är att hitta en kapitalstruktur som minimerar kapitalkostnaden, det vill säga att skapa en rimlig balans mellan det egna kapitalet och skulderna. Många ägare vill att bolagen skall öka EVA genom att dela ut större belopp och därmed höja skuldsättningsgraden. Lånekapital är oftast billigare än eget kapital, bland annat eftersom räntekostnaderna är avdragsgilla ur skattesynpunkt. Rent teoretiskt skulle det vara bäst att finansiera hela företaget med lån. I praktiken är det dock omöjligt att låna pengar till allt som skall göras eftersom ett visst eget kapital behövs. Detta för att dämpa resultatsvängningar och för Hjälte & Linna 15

22 att hålla en egen beredskap för eventuella investeringar och förvärv. Samtidigt skulle långivare höja riskpremien om företagets soliditet är väldigt låg Market Value Added Market Value Added (MVA) är framtida EVA-mått. Utgångspunkten för varje verksamhet är att skapa mervärde. Det går att mäta detta mervärde genom att jämföra det kapital som har investerats i företaget med vad företaget är värt på börsen. En positiv skillnad betyder att ett mervärde kallat MVA skapats. Om resultatet är negativt har kapital förstörts MVA återspeglar förväntningar EVA är det interna mått som driver MVA. MVA ser på bolagen ur marknadens perspektiv, och är det premium/rabatt som marknaden betalar eller kräver för investerat kapital. MVA speglar därmed marknadens förväntningar och är i teorin lika med nuvärdet av alla förväntade framtida EVA. Om MVA är positivt, förväntas bolaget skapa värde i framtiden, tror marknaden däremot att värde kommer försvinna kräver den rabatt och MVA blir negativt. MVA definieras som skillnaden mellan ett bolags marknadsvärde och värdet på det investerade kapitalet i bolaget. Detta i sin tur är lika med förväntade nuvärdet av företagets framtida genererade mervärden. MVA kan också karaktäriseras som skillnaden mellan kassa in (försäljningspris) och kassa ut (investeringar). EVA visar hur vinsten ökat eller minskat i förhållande till kostnaden av kapitalet under en viss tidsperiod, vanligast ett år medan MVA visar aktiemarknadens värdering av ett företag som är lika med det kapital företaget satsat plus det eventuella överskott eller underskott som företaget förväntas få. Dessa under- eller överskott är de diskonterade EVA resultaten i framtiden. Maximeras EVA leder detta till att företagets reella värde maximeras. Kapitalet justeras för nedskrivningar, de aktiverade forsknings- & utvecklingskostnaderna samt återlagda goodwill avskrivningar. 28 MVA = Börsvärde Justerat bokfört eget kapital Enligt Stern & Stewart finns det ett starkt samband mellan förändringar i EVA och förändringar i MVA och därmed företagets aktieägarvärde. Det företag som visar starka EVA får därmed en kraftig uppgång av börsvärdet. Eller som Stern & Stewart uttrycker det: EVA is the fuel that fires up the MVA. Om MVA inte återspeglar ett uthålligt EVA kommer aktiekursen att korrigeras efter ett tag, såvida inte företaget och dess ledning lyckas få marknaden att tro på framtida vinstlyft Stewart, G. B., (1991) 28 Ehrbar, A., (1998) 29 Ferguson, R., & Leistikow, D., (1998) Hjälte & Linna 16

23 3.8 Nackdelar med EVA Nackdelarna med EVA är att modellen är ganska teoretiskt och att kapitalkostnaden är ganska komplicerad att räkna fram (164 justeringar för en fullständig beräkning) samt att kapitalkostnaden som används kan förefalla vara i högsta laget. Att EVA-resultatet hanteras bäst med lånat kapital är något som anses vara en nackdel, samt hur uthålligt ett sådant resultat är. Modellen anses av många vara för komplicerad, samt att den tar tid att föra ut i organisationen, när den skall användas i styrningssyfte. Det gäller att få medarbetare på alla nivåer att acceptera den nya modellen. Detta betyder att mycket tid och resurser måste satsas för att informera personalen, vilket tar tid och kraft från den övriga verksamheten. 30 Andra faktorer som drar ner betyget för EVA är att den ej tar hänsyn till valutakursförändringar och investeringar i utbildning och personalutveckling. Vidare säger inte nyckeltalet avkastning på sysselsatt kapital något om ledningen skapat mervärde i företaget, eftersom det verkliga värdeskapandet inte anses beaktat. Att ett företag just nu värderas högt av aktieanalytiker eller har en väldigt hög överavkastning kan vara ett tecken på att företaget har slutat att investera i nya maskiner. Risken för att sluta investera är alltså ett problem eftersom det kan ha varit nyinvesteringar som gjort att företaget lyckats bra. EVA passar ej heller alla företag. Finansiella institutioner och nya företag är svåra att styra med EVA, medan företag med avskrivna tillgångar favoriseras. Tjänsteföretag med stora humankapital är också svåra att utvärdera med EVA mått Kapitalkostnad - Weighted Average Cost of Capital (WACC) Aktieägarnas och långivarnas avkastningskrav motsvaras av den så kallade EVA-räntan. Denna kapitalkostnad skall ge en skälig avkastning på det totala satsade kapitalet. Varför endast eget kapital och räntebärande skulder ingår i kapitalkostnaden beror på att modellen utgår från resultatet före finansiella kostnader. Detta innebär att andra finansiärer redan fått sin del genom rörelsekostnaderna. Följden av detta är att endast långivarna och aktieägarna är kvar att kompenseras. WACC eller diskonteringsfaktorn som den heter i Sverige är den genomsnittliga räntan på det egna och lånade kapitalet efter skatt. I denna modell kvantifieras kompensationen till ägare och långivare för den risk som det innebär att investera i företaget. Storleken på WACC beror på hur stort avkastningskrav långivare och ägare ställer på företaget. Ju högre avkastningskrav desto högre WACC. WACC beräknas lämpligen genom att hänsyn tas till hur stora avkastningskrav de två intressenterna har i förhållande till deras andel av det totala kapitalet. Därmed görs en sammanvägning av ersättningen till aktieägare och långivare, en viktad genomsnittlig kapitalkostnad för företaget. Viktningen bör ske med utgångspunkt för hur den önskade kapitalstrukturen i företaget skall se ut och inte på historiska data Bacidore, M. J., Boquist, A. J., Milbourn, T. T., & Thakor, V. A., (1997) 31 ibid 32 Rappaport, A., (1996) Hjälte & Linna 17

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

Valuation Konkurrentrapport

Valuation Konkurrentrapport Org.nr: -67 Valuation Konkurrentrapport Om Valuation Företagsvärderingar Information Om Valuation Företagsvärderingar Bakgrund Valuation Företagsvärderingar startades och ägs av ett antal partners. Vi

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-08-23 Skrivtid:

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik 1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik I det här dokumentet definieras och förklaras de nyckeltal som används i ÅSUBs bokslutsstatistik. Samtliga nyckeltal är sådana som går att räkna fram från

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 6. Övningen Investeringens lönsamhet TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande 4. Operationer II: Processer

Läs mer

ME2030 - Företagsvärdering

ME2030 - Företagsvärdering ME2030 - Företagsvärdering 31/3 Analys av historik II, Strategisk analys Jens Lusua Investerat kapital OA-OL Investerat kapital NOA Rörelsefrämmande tillgångar Total funds invested Total funds invested

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2013

Delårsrapport jan-mars 2013 Delårsrapport jan-mars 2013 världens näst största receptsajt - 21 miljoner besökare på HIttarecept globalt i mars Styrelsen och verkställande direktören för 203 Web Group AB (publ) avger härmed följande

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2011 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 20 procent till 23,3 (19,4) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 25 procent till 6,1

Läs mer

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt kontor i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 JUNI 2009 Fortsatt god tillväxt Andra kvartalet Intäkterna ökade med 33 procent till 19,1 (14,3) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 63 procent till 5,5 (3,4) MSEK.

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Uppgift I. Kod: 149 Dominik Zimmermann 1. Osäkerhet kan även råda kring målföretagets miljöåtaganden, se Gorton, s. 34.

Uppgift I. Kod: 149 Dominik Zimmermann 1. Osäkerhet kan även råda kring målföretagets miljöåtaganden, se Gorton, s. 34. Kod: 149 Dominik Zimmermann 1 Uppgift I En företagsbesiktning (dvs. en due diligence) innebär i princip att en potentiell köpare genomför en undersökning av ett förvärvsobjekt (målföretaget), dess verksamhet

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

EXTERN REDOVISNING, PA-PROGRAMMET LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006. Sammanfattning av Nyckeltalsanalys

EXTERN REDOVISNING, PA-PROGRAMMET LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006. Sammanfattning av Nyckeltalsanalys EXTERN REDOVISNING, PA-PROGRAMMET LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006 Sammanfattning av Nyckeltalsanalys Christina Öberg, 2006 Innehållsförteckning NYCKELTALSANALYS... 3 STORLEKSUTVECKLING... 3 LIKVIDITET... 3

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

JLT Delårsrapport jan juni 15

JLT Delårsrapport jan juni 15 JLT Delårsrapport jan juni 15 Rörelseresultat 2,4 MSEK (2,7) Omsättning 43,7 MSEK (34,6) Bruttomarginal 45,7 procent (34,9) Resultat efter skatt 2,0 MSEK (2,0) Kommentarer från VD Uppstarten av JLT:s USA-bolag

Läs mer

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Räkenskapsanalys Avdelningen för byggnadsekonomi Räkenskapsanalys Nyckeltal (likviditet, soliditet, räntabilitet) Underlag till långivare Information till aktieägare Information leverantörer

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006 Styrelsens ordförande Jacob Wallenbergs och Anders Rydins redogörelse för principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen samt om långsiktigt incitamentsprogram för bolagsledningen

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag 2011 Bengt Bengtsson Koncerner och intressebolag (ÅRL) Sammanslagning av flera företags redovisning Om ett företag äger aktier i något

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2001

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2001 Delårsrapport 1 januari 30 juni Substansvärdet ökade med 8 procent Substansvärdet 17 procent bättre än index SUBSTANSVÄRDET 17 PROCENT BÄTTRE ÄN INDEX Öresundkoncernens substansvärde ökade under det första

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2012 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2012-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005

Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Resultatet efter finansiella poster blev för helåret 13,2 Mkr (1,3) Omsättningen ökade med 54,7% till 24,9 Mkr (16,1) Nettomarginalen

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Verksamheten i siffror

Verksamheten i siffror Verksamheten i siffror 1998 1999 2000 2001 2002 Försäljning (Mkr) 17 835 16 807 19 271 19 682 19 271 Resultat efter finansnetto (Mkr) 1 424 467 1 870 913 816 Investeringar i anläggningar (Mkr) 2 035 1

Läs mer

Finansiella samband HÄVSTÅNGSSAMBANDET

Finansiella samband HÄVSTÅNGSSAMBANDET Finansiella samband HÄVSTÅNGSSAMBANDET Å 1 1 1 Hävstångssambandet framhäver effekten av finansieringsstrukturen. Avkastningskraven på eget kapital och på totalt kapital/sysselsatt kapital/operativ kapital

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 30 SEPTEMBER 2009 Fortsatt stark utveckling Tredje kvartalet Intäkterna ökade med 46 procent till 20,8 (14,2) MSEK. Rörelseresultatet ökade med 59 procent till 6,8

Läs mer

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ)

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ) Delårsrapport - kvartal 3-08 Ulyss AB (publ) Sammanfattning av delårsrapport 2008-07-01 2008-09-30 (3 mån) Resultatet efter finansiella poster uppgick till 858 009 SEK (-225 605) Resultatet per aktie*

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30

Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30 Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30 Online Brands Nordic AB (publ) 73 % ökning i e-handeln driver försäljningstillväxt Sammanfattning första kvartalet 2015 Omsättningstillväxten är 14 %, försäljningen

Läs mer

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet

1 Fastställande av kalkylräntan för det fasta nätet Datum Vår referens Sida 2011-02-02 Dnr: 10-420/2.1.2 1(5) Konkurrensavdelningen Bengt G Mölleryd 08 678 55 64 bengt.molleryd@pts.se Reviderad 2 februari ersätter publicerat dokument 25 januari 2011 1 Fastställande

Läs mer

Delårsrapport 1 JANUARI 31 MARS. Omsättningen för perioden uppgick till 21,3 miljoner kronor (23,7).

Delårsrapport 1 JANUARI 31 MARS. Omsättningen för perioden uppgick till 21,3 miljoner kronor (23,7). Delårsrapport 2008 1 JANUARI 31 MARS Omsättningen för perioden uppgick till 21,3 miljoner kronor (23,7). Resultatet (EBITA) för perioden uppgick till 2,4 miljoner kronor (2,7). Detta motsvarar en rörelsemarginal

Läs mer

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Bokslutskommuniké 2009 01 01 2009 12 31 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Nettoomsättningen har minskat med 12 % i förhållande till föregående år och uppgick till 145 469 tkr (164 402 tkr).

Läs mer

Bokslutskommuniké för Fastighetsaktiebolaget Melitho AB (publ) med dotterbolag

Bokslutskommuniké för Fastighetsaktiebolaget Melitho AB (publ) med dotterbolag Bokslutskommuniké för Fastighetsaktiebolaget med dotterbolag Bokslutskommuniké för 2014 Omsättningen för januari-december 2014 uppgick till 11 082 KSEK Rörelseresultatet före engångshändelser och omvärderingar

Läs mer

Kommentar från Verkställande Direktören. Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008. Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Kommentar från Verkställande Direktören. Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008. Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Koncernrapportering Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan Mar 2008 jämfört med Jan Mar 2007 Nettoomsättningen för kvartalet uppgick till 15,6 MSEK (27,0) Rörelseresultatet

Läs mer

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Koncernrapport 14 augusti 2015 Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade med 4%

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 1 Introduktion, Företaget i samhället, Årsredovisning Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

+23% 15,0% Positiv. 23% omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Q1 2015

+23% 15,0% Positiv. 23% omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Q1 2015 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 Koncernrapport 12 maj 2015 23% omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet JANUARI - MARS (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade 23% till

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

Pressmeddelande. Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE

Pressmeddelande. Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE Pressmeddelande Delårsrapport FIREFLY AB (publ) januari mars 2015 First North: FIRE Orderingången ökade med 28 % till 42,9 mkr (33,5 mkr) Orderstocken ökade med 11 % till 45,7 mkr (41,1 mkr) Omsättningen

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 31 MARS 2012

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 31 MARS 2012 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI - 31 MARS 2012 Oförändrat kundflöde och minskande beståndsintäkter Första kvartalet Intäkterna minskade totalt med 10 procent till 18,9 (20,9) MSEK. Rörelseresultatet

Läs mer

Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014

Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 Punkt 18 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram 2014 Bakgrund och skälen för förslaget Styrelsen finner det angeläget och i alla aktieägares intresse att nyckelpersoner

Läs mer

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google. Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap

Läs mer

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn BOX 24150, 104 51 STOCKHOLM, SWEDEN PHONE +46 8 55 11 54 90 www.eturn.se 1 1 Förvaltarna har ordet Under första halvåret 2011 har de nordiska börserna pendlat mellan

Läs mer

VD KOMMENTAR. Verkställande direktör Robin Stenman

VD KOMMENTAR. Verkställande direktör Robin Stenman VD KOMMENTAR Första kvartalet 2015 har varit ett bra kvartal för bolaget, som enligt plan med investerat kapital, stärkt bolaget med viktiga personer. Rosanna Thun rekryterades som vvd och bolagets styrelseledamot

Läs mer

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym Luleå tekniska universitet Inst för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap Lars Lassinantti (uppgift 1, 2, 5) Anna Vikström (uppgift 3, 4, 6) Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Valuation Värderingsrapport Företagsvärdering

Valuation Värderingsrapport Företagsvärdering Myggenäs Gård AB Org.nr: 556629-7676 Valuation Värderingsrapport Företagsvärdering Företagsvärdering Innehåll Innehåll EBITDA Rörelseresultat före avskrivningar............... Företagets........ beräknade........

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ)

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ) 1 (13) Informationen lämnades för offentliggörande den 16 maj 2012 kl. 12.00. Keynote Media Groups Certified Adviser på First North är Remium AB. Tel. +46 8 454 32 00, ca@remium.com DELÅRSRAPPORT 1 januari

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 Stark start på året! > Intäkterna ökade med 41 procent till 18,1 (12,9) MSEK. > Rörelseresultatet ökade med 129 procent till 4,8 (2,1) MSEK. > Resultat

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ)

Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2006 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Januari juni 2006 jämfört med samma period 2005 Stark kundtillväxt och förstärkt position på den svenska marknaden. Den norska

Läs mer

Boksluts- och nyckeltalsinformation

Boksluts- och nyckeltalsinformation Datum Sida August 2014 1 (2) Boksluts- och nyckeltalsinformation Boksluts- och nyckeltalsinformation kan erhållas för alla svenska aktiva aktiebolag. Informationen omfattar som mest de fem senaste årens

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord torsdagen den 15 maj 2014 Delårsrapport Q1 2014 2014-01-01 2014-03-31 Nettoomsättning 70 803 tkr (75 187) Rörelseresultat 20 469 tkr (16 280) Resultat efter skatt 15 771 tkr

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 15 maj 2015 Delårsrapport Q1 2015 2015-01-01 2015-03-31 Nettoomsättning 71 767 tkr (70 803) Rörelseresultat 21 356 tkr (22 345) Resultat efter skatt 15 408 tkr *

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att kunna uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

Ökad omsättning med bra rörelseresultat. Perioden januari - mars. Vd:s kommentar. Januari mars 2015

Ökad omsättning med bra rörelseresultat. Perioden januari - mars. Vd:s kommentar. Januari mars 2015 Ökad omsättning med bra rörelseresultat Perioden januari - mars Omsättningen uppgick till 84,1 MSEK (76,8), vilket motsvarar en tillväxt om 9,4 % (23,4) Rörelseresultatet uppgick till 8,6 MSEK (8,2) vilket

Läs mer

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000 Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september Omsättningen ökade under januari-september med 62 procent till 90 (56) miljoner kronor. Rörelseresultatet steg med 72 procent till 36 (21) miljoner

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB CWS Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2009-09-01 till 2010-08-31 Verksamhetsåret i sammandrag, (föregående år) : 4:e kvartalets

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord måndagen den 15 september 2014 Delårsrapport Q2 2014 2014-01-01 2014-06-30 Nettoomsättning 121 124 tkr (120 650) Rörelseresultat 22 489 tkr (9 944) Resultat efter skatt 16 851

Läs mer

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod 11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod MARIKAB redovisar nedanstående balans- och resultaträkning för 20X8. Upprätta en kassaflödesanalys för 20X8 med hjälp av dessa rapporter och upplysningarna

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Vita Huset i Nyköping AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2006 Insplanet skördar fortsatta framgångar > Nettoomsättningen ökade med 153 procent till 36 832 (14 540) TSEK. > Rörelseresultatet förbättrades kraftigt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) (556817-1812) Räkenskapsåret 100831-101231 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Kvartalsredogörelse Q3 2014. Community Entertainment

Kvartalsredogörelse Q3 2014. Community Entertainment Kvartalsredogörelse Q3 2014 unity Entertainment Kvartalsredogörelse, Q3 2014 23 OKTOBER 2014 Januari-september 2014 för CEAB-koncernen (2013 inom parentes för jämförelse). Januari september 2014 NETTOOMSÄTTNINGEN

Läs mer

Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram

Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram Punkt 17 Styrelsens för TradeDoubler AB förslag till Prestationsrelaterat Aktieprogram Bakgrund och skälen för förslaget Styrelsen finner det angeläget och i alla aktieägares intresse att nyckelpersoner

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Positiv resultatutveckling och rekommendation till aktieutdelning Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FRÅN IBS JANUARI-SEPTEMBER 1998

DELÅRSRAPPORT FRÅN IBS JANUARI-SEPTEMBER 1998 DELÅRSRAPPORT FRÅN IBS JANUARI-SEPTEMBER 1998 20 OKTOBER 1998 * Periodens resultat ökade från ett nollresultat till 60 mkr * Fortsatt god efterfrågan på företagets programvaror och tjänster * Omsättningen

Läs mer

"4" - förvaltningsberättelse - koncernens resultaträkning. Drillcon Aktiebolag. Arsredovisning för räkenskapsåret 2004. Org nr 556356-3880

4 - förvaltningsberättelse - koncernens resultaträkning. Drillcon Aktiebolag. Arsredovisning för räkenskapsåret 2004. Org nr 556356-3880 Org nr 556356-3880 Arsredovisning för räkenskapsåret 2004 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - koncernens resultaträkning - koncernens

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2011 - juni 2012 Nettoresultat av valutahandel: 95 tkr. Resultat före extraordinär kostnad: -718 tkr Extraordinär kostnad har belastat resultatet före

Läs mer

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Delårsrapport januari juni 2008 Om Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ), nedan kallat Nordax Finans, är ett helägt dotterbolag till Nordax

Läs mer

Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy

Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 2006 Stark organisk tillväxt, god lönsamhet och ny utdelningspolicy JANUARI DECEMBER 2006 Omsättningen ökade med 160 % till 67,5 MSEK (26,0). Rörelseresultatet ökade

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer