f o r s k n i n g i n n o v a t i o n t i l l v ä x t #6 december 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "f o r s k n i n g i n n o v a t i o n t i l l v ä x t #6 december 2007"

Transkript

1 f o r s k n i n g i n n o v a t i o n t i l l v ä x t #6 december 2007 nytt Nyckelaktörer skapar ny roll för högskolan Bakterier spinner blodkärl VINNOVAs kunskaper sprids i världen Kräver satsning på forskningsinstituten Gör jobben en tjänst

2 ledare innehåll # Lena Gustafsson, vice generaldirektör, och Per Eriksson, generaldirektör för VINNOVA. Foto: Victor Brott Innovations- och forskningspropositionen det kallade statsminister Fredrik Reinfeldt den kommande propositionen på Industridagen den 14 november där han tog emot Industrikommitténs förslag. Detta förslag innehöll bland annat följande: Staten bör totalt satsa mycket mer på forskning, och en större andel av dessa resurser bör gå till industrirelevant forskning. Staten bör satsa 1 procent av BNP på civil forskning. Målet ska nås Institutssektorn måste lyftas till en internationellt konkurrenskraftig nivå. Samverkan mellan företag, akademi och institut måste stimuleras. De små och medelstora företagen behöver involveras mer i forsknings- och innovationssystemet. Regeringens Globaliseringsråd använder också i sin första rapport, från den 9 oktober, liknande siffror om behovet av ökade resurser till FoU från staten. Det är mycket glädjande att samsynen är så stor. Behoven är mycket stora men möjligheterna också. Många länder har redan beslutat och verkställer stora ökade insatser på FoU. Det gäller Finland, Danmark, Kanada med flera. Visionen för forsknings- och innovationspolitiken bör vara att Sverige karakteriseras av världsledande attraktionskraft och konkurrenskraft ifråga om investeringar i forskning och innovation som genererar en internationellt ledande hållbar tillväxt i Sverige. Från VINNOVAs håll ser vi att forskning är nödvändig men inte tillräcklig för hållbar tillväxt. För det krävs att forskning mer inriktas mot behov i näringsliv och samhälle och bidrar till innovation och nyttiggörande. Statens investeringar bör därför inriktas mot att stimulera ökade FoU-investeringar i såväl företag och offentlig verksamhet. De måste också på lärosäten och forskningsinstitut utformas så att de stimulerar innovation och nyttiggörande i näringsliv och samhälle. Det finns många styrkor men också svagheter i det svenska forsknings- och innovationssystemet med bland annat starkt beroende av exportindustrin och obalans mellan stora och små företags FoU-satsningar. Statens FoU-anslag är också starkt utbuds- snarare än efterfrågeorienterade: Stor andel går direkt till lärosäten utan ansökningar i konkurrens (ca 40 procent jämfört med Finland 25 procent). FoU-anslag till företag är små utanför den militära sektorn. Offentlig upphandling görs sällan för innovation för framtidsbehov. Med större market-pull i systemet, där FoU-anslagen svarar mot behov, både långoch kortsiktiga, från näringsliv och samhälle så kan vi få mer fokus på efterfrågan av toppkompetens och på den långsiktiga konkurrenskraften. Detta är avgörande för en hållbar tillväxt. Med målet 1 procent av BNP från staten till civil FoU kan vi radikalt förbättra vårt system och därmed vår konkurrenskraft. Särskilt gäller det den behovsmotiverade och tekniska forskningen samt utvecklingen av effektiva innovationssystem. Det är mot detta mål VINNOVA strävar. Sid 16 nyheter 3 vinnovas årskonferens 6 tema 8 Nyckelaktörsprogrammet ska ge högskolan en ny roll innovation 12 Bakterierna som spinner blodkärl fokus 13 Nytt material ger bättre elprodukter fokus 14 Långväga gäster lär av VINNOVA fokus 16 Ett arbete för en bättre forskningsoch innovationsproposition krönika 18 Satsa på forskningsinstituten porträttet 19 Monica Lindstedt REDAKTION ansvarig utgivare: per eriksson redaktör: Krystyna Nilsson skribenter: Tomas Eriksson, Catharina Bergsten, Krystyna Nilsson adress: telefon: utkommer: sex nummer per år prenumeration: grafisk form: ETC layout & Sid 8 repro: ETC tryck: Elanders Berlings AB, 2007 Sid 6 issn: omslag: Monica Lindstedt, grundare av hemfrid. foto: Melker Dahlstrand

3 nyheter Höstens VINN NU-företag VINN NU vänder sig till nystartade företag (aktiebolag), som baserar sin verksamhet på forskningsoch utvecklingsresultat. Syftet är att underlätta för nystartade företag att för bereda och tydliggöra tidiga och kommersiellt intressanta utvecklingsprojekt. Varje vår och höst utser VINNOVA och Energimyndigheten 10 företag som bedöms vara kommande tillväxtföretag. Här är listan för hösten 2007: Absilion, Luleå. Programvara för mer kostnadseffektiv utveckling, lansering och förvaltning av nya bredbandstjänster. E chandia Marin Sweden, Täby. Utveckling av s k podpropulsor till elektriska framdriftssystem för båtar och ytfartyg. V iogard, Stocksund. Effektivt sätt att skydda ytor från biologisk påväxt baserat på naturens egna försvarsmekanismer. O FDM-MAX, Göteborg. Ny teknologi för digital kommunikation som medför ökad transmissionskapacitet och energieffektivitet. Johan Nilsson och Joakim Byström, teknisk chef respektive vd, vid Arontis framför en Solar8, en solfångare som gör både el och värme, där solljuset fokuseras med silverspegel på de vattenkylda solcellerna. E xoro system, Jönköping. Skräddarsydda system för produktionsuppföljning i realtid. Hulteberg Hydrogen Solution, Limhamn. Process för uppgradering av bioglycerol till fordonsbränsle. Knycer, Malmö. Energisnålt torkskåp med modern design. A rontis Solar Concentrator, Härnösand. Solfångare som genererar både el och värme från solen. Arterion, Göteborg. Utveckling av konstgjorda blodkärl av mikrobiell cellulosa att användas vid exempelvis hjärtbypass. Se även sidan 12. echallenges 08 till Stockholm Sverige har åtagit sig värdskapet för och organiseringen av echallenges 2008, den 22 till 24 oktober 2008 i Stockholm. Arrangörer är VINNOVA, Näringsdepartementet, Stockholms stad och Länsstyrelsen i Stockholm. Konferensen är en välrenommerad ITkonferens med stort forskningsinslag och attraherade i Haag 2007 cirka 680 deltagare från drygt 60 länder. Deltagarna representerar såväl forskning och näringsliv som offentlig verksamhet. Konferensens teman är IT for Networked Enterprises, egovernment, edemocracy, ehealth, Collaborative Working Environments, m m. B iocompotech, Lund. Biofibreglass, ett förnyelsebart material där växtfibrer kombineras med naturbaserat bindemedel för användning inom bygg- möbel- eller skyltbranschen. D För mer information Brysselkontoret i nya lokaler Nyligen flyttade VINNOVAs Brysselkontor in i nya lokaler i Sweden House. Adressen är Rue du Luxembourg 3. VINNOVA delar våningsplan och konferensutrymmen med bland andra Volvo och ITPS. I huset finns även Sveriges ambassad i Belgien, Exportrådet, Svenskt Näringsliv med Teknik företagen och regionkontoren West Sweden och Central Sweden

4 nyheter Att delta i EU-projekt mer värt än pengar Under hösten hölls en konferens om nyttan av att delta i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Fokus låg framför allt på vilken nytta som kan finnas utöver den självklara nytta som det innebär att få sitt projekt finansierat. Utöver denna fråga låg fokus på om det finns eventuella fördelar med att inte delta, hur beslut om deltagande fattas och slutligen vad som bör göras för att stimulera ett ökat svenskt deltagande. En viktig slutsats av konferensen är att det ofta inte alls är finansieringen som är det viktiga motivet för att delta. Ett exempel är Volvo Aero som visade på sin strategiska affärsnytta av att finnas med i viktiga internationella testmiljöer. Andra exempel på effekter som man kanske inte tänker på i första hand har att göra med företaget eller universitetet som attraktiv arbetsplats. Det blir helt enkelt lättare att rekrytera duktiga människor om det finns stimulerande internationella samarbeten att arbeta i. Just detta lyfte Sandvik fram vid konferensen. Några andra aspekter som kom fram gällde den kunskap som man får tillgång till. I konsortierna kommer man ofta i kontakt med ny spetskompetens som kan tillföra den egna organisationen mycket. Vid sidan av projektet kan ny spännande kunskap komma fram, något som inte syns i projektredovisningen men som kan vara det viktigaste resultatet ändå. Just detta lyfte Acreo fram som en mycket viktig anledning till att delta. Medverkade i konferensen gjorde representanter från svenska universitet, större företag, småföretag och industriforskningsinstitut. Konferensen arrangerades av Näringsdepartementet, Utbildningsdepartementet och Europaprogrammen VINNOVA. Rapport från konferensen finns i en skrift med titeln EU-projekt mer värt än pengar som kan beställas på Särskild support för småföretag inom life science Nyligen startade VINNOVA och SwedenBIO sitt SME Life Science Support Office för att stödja svenska små och medelstora life scienceföretag som vill delta i EU:s sjunde ramprogram. EU-deltagande ger som sagt så mycket mer än pengar. Det handlar ju om andra positiva effekter också som utvidgat nätverk, en kvalitetsstämpel för företaget och nya marknader, förklarar projektledaren Charlotta Hjerpe. Verksamheten vid kontoret börjar nu ta verklig fart sedan det spritt sig att supporten finns. Många som kontaktar oss är förvånade över att små företag kan delta i ramprogrammet och vet inte vilka möjligheter som finns för dem, säger Charlotta Hjerpe. En vanlig fråga är hur man letar efter samarbetspartners. Där är svaret att söka bland sina egna kontakter och sina kontakters kontakter. Det finns även databaser och webbsidor att använda sig av, men bäst resultat ger det personliga närmandet. Kontoret ligger i Stockholm men håller även seminarier runt om i landet och informerar om ramprogrammet. Och när väl ett företag bestämt sig för att delta kan vi hjälpa till och guida genom anslagsansökan så att den får så höga poäng som möjligt, berättar Charlotta Hjerpe. Kontoret är inte bara en diskussionspartner när det gäller EU-deltagande ger många positiva effekter, säger Charlotta Hjerpe. aktuella utlysningar. Det finns också möjligheter att påverka framtida utlysningar inom, i det här fallet, delprogrammet Hälsa. Vi förklarar för våra företag att de kan föreslå ett nytt topic, gärna med flera europeiska parter, det ökar chansen att påverka. Vägen går sedan via Svenska referensgruppen för Hälsa, där jag och Gunnar Sandberg från VINNOVA sitter. Vi förmedlar förslagen till de svenska representanterna i programkommittén som lämnar förslaget vidare till Kommissionen för slutgiltigt beslut. Till den första utlysningen inom Hälsa i våras kom det in ett 40-tal ansökningar, där små och medelstora svenka Life Sience-företag deltog. Dem följer vi givetvis upp för att se vad som gick bra och vad som gick mindre bra, säger Charlotta Hjerpe. D För mer information

5 nyheter Bli rik på smarta textilier Fiberrik är ett nytt pris på kronor för bästa projekt kring smarta textilier, ett samlingsnamn för nästa generations textilprodukter. Det handlar om fibrer eller textilier som reagerar eller tar emot en signal som medför förändrade egenskaper för materialet. Bakom Fiberrik står ESPIRA Tillväxtcenter i Sjuhärad och Smart Textiles, en av fem regioner som får dela på 10 miljoner kronor under två år inom utlysningen VINNVÄXT 2005 Innovationssystem i tidiga skeden. Den 15 mars 2008 är sista ansökningsdag och prisutdelning sker den 2 juni under den internationella konferensen inom smarta textilier Ambience 08 i Borås. I juryn sitter bland andra Ole Toftegaard, vd TEKO, Margareta van den Bosch, designchef H&M och Lena Gustafsson, vice vd VINNOVA. D För mer information kronor i prispengar väntar den som kan ta fram bästa förslaget på ett projekt kring smarta textilier. Derman får Polhemspriset Polhemspriset, Sveriges Ingenjörers pris på kronor, tilldelas i år Karl Gustaf Derman. Han är serieinnovatör inom marin-, maskin- och byggnadsteknik med 60 patent och uppfinningar, varav flera på världsmarknaden. Derman är i dag 80 år och fortfarande i allra högsta grad aktiv som innovatör. Polhemspriset instiftades 1876 och delas ut vartannat år för att uppmuntra och belöna viktiga tekniska rön och framsteg inom svensk industri och byggnadskonst. Bland tidigare pristagare märks Carl Ångström (1882), Baltzar von Platen och Carl Munthers (1925), Hannes Alfvén (1950) och Mats Leijon (2001). Karl Gustaf Derman fick 2007 års Polhemspris. Vetenskap och kommunikation tema för konferens Den juni 2008 är Vetenskapsrådet, VINNOVA, Malmö Högskola och Dansk Naturvidenskabsformidling värdar för den globala konferensen PCST-10, Public Communication of Science and Technology. Konferensen arrangeras vartannat år i olika delar av världen. År 2006 var det i Seoul, Korea, 2004 i Barcelona och 2002 i Kapstaden. Nu är det första gången som konferensen hålls i Skandinavien. PCST är ett nätverk av både praktiker och teoretiker inom vetenskapskommunikation. Detta gör PCST till en konferens med ett perspektiv som täcker det mesta rörande kommunikation av forskning och vetenskap - även social sciences och humaniora. D För mer information

6 Årskonferens 2007 Peter Stern lanserade den nya rapporten VINNOVAs fokus på effekter. Per Erik Boivie, tidigare TCO, i samspråk med bland andra Eugenia Perez, VINNOVA. Lyfter forskningen Investeringar i FoU ska leda till innovationer och hållbar tillväxt. Men vilka effekterna är mer exakt vill både politiker och företag veta för att motivera satsningar. Att mäta och kommunicera samhällsnyttan av FoU var temat för VINNOVAs Årskonferens. Text: andreas nilsson foto: anette andersson Satsningar på trafikskadeforskning är ett skolexempel på att offentliga investeringar ger mångdubbelt tillbaka. VINNOVA har bland annat visat att tidigare satsningar inom området stärkt svensk fordonsindustri och lett till att Sverige årligen sparar närmare 500 liv och mångmiljardbelopp. Trots framgångarna hade satsningen antagligen inte kommit till utan statligt stöd, förklarade Jan Olsson, forskningsdirektör på Autoliv. Företag som vill investera i forskning ser nästan alltid att osäker återbetalningstid och risk för motgångar väger över. Men även ett mindre statligt bidrag jämnar ut den kalkylen och kan få investeringen att komma till stånd. En bra affär Jan Olsson var en av talarna under VINNOVAs Årskonferens på Operaterrassen i Stockholm. Autolivs framgångar var ett exempel på lyftkraften hos svenska FoU-satsningar dagens tema. VINNOVA bidrog genom att lansera den nya rapporten VINNOVAs fokus på effekter. Att stimulera FoU i företag är en bra affär för samhället, och bidrar också till vår internationella konkurrenskraft. Vi vill ju att FoU-investeringar görs i Sverige, där de kan bidra till tillväxt och skapa jobb, sa Göran Marklund, som leder VINNOVAs arbete med strategiutveckling. Han berättade att ekonomisk forskning ser ett klart samband mellan satsningar på FoU och tillväxt. Men man vet mindre om hur de positiva effekterna uppstår. För att kunna utforma olika insatser samlar vi därför in data om våra program, för att veta vilka faktorer som är viktiga, och hur de ska stimuleras. En lärdom är att den forskning man stödjer måste hålla hög kvalitet för att kunna leda till samhällsnytta. På det temat berättade Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet, om hur man arbetar med att fokusera på framångsrika områden. Ett exempel är Umeå Plant Science Centre som fått stora bidrag från offentliga forskningsfinansiärer och är ett av fyra nya Berzelii Centra. Forskningen leder nu till nya produkter inom växt- och skogsbioteknik. Att nå dit forskningscentrumet är i dag har kostat många hundra miljoner. Vi måste fokusera våra resurser för att kunna skapa de miljöerna. Göran Sandberg har förmått universitetet att gå från 86 prioriterade områden ned till tolv områden. De har fått 100 miljoner kronor i riktade anslag och sållningen ska forsätta till ned till åtta områden.

7 Maria Anvret, Svenskt Näringsliv, var med och diskuerade Framtidens forsknings- och innovationspolicy. Birgit Erngren, tidigare gd för Nutek, deltog med intresse på konferensen. Sverige? Den taktiska delen i att kunna visa på effekter är inte unik för VINNOVA, utan delas av många aktörer. Från USA kom Stephanie Shipp, forskningsinstitutet National Institute of Standards and Technology. Hon berättade om FoU-programmet Advanced Technology Program, där staten delar kostnaderna med företag för högriskprojekt med bred nytta för samhället. att stimulera FoU i företag är en bra affär för samhället, och bidrar också till vår internationella konkurrenskraft. Men programmet har varit kontroversiellt, vilket ställt krav på oss att kunna mäta och visa på effekter. En sjättedel av våra projekt ger mer tillbaka än vi investerat. Ett exempel är forskning kring plast av förnyelsebar majsstärkelse som gett en samhällsvinst som är tio gånger insatta pengar, förklarade hon. De goda resultaten har gett programmet förnyat förtroende, om än under nytt namn, i en ny nationell innovationspolitik kallad America Competes Act som president Bush sjösatte i somras. Satsningen kom efter larm om brister i FoU-systemet och sjunkande konkurrenskraft. Fler ska vara med Årskonferensen avslutades med olika paneldebatter om vad som på liknande sätt krävs av svensk FoU-politik. Incitament för såväl politiker som för företag och lärosäten att satsa på FoU som kan ge samhällsnytta var något som flera talade om. Näringsminister Maud Olofsson medverkade och förklarade att hon inte tvekar om att forskning och dess tillämpningar lyfter Sverige. Sverige ska få fram bra idéer med högt kunskapsinnehåll, och vara duktiga på kommersialisering. Men i dag dominerar ett fåtal stora företag, det är viktigt att få incitament för fler att vara med. Hon förklarade samtidigt att satsningar på FoU medför tuffa förhandlingar med övriga regeringen. Hon avrådde från att fokusera för mycket på enprocentsmålet för det statliga stödet till FoU. Se mer till kvalitet och innehåll var budskapet, och hon drog en parallell till kvalitetsproblemen för det svenska biståndet. Till 2008 planerar regeringen en forsknings- och innovationsproposition. Många talare under dagen såg fram emot innehållet i den, men var också rädda för att den blir splittrad mellan inblandade departement. Maud Olofsson lugnade publiken. Den är för värdefull för att dela upp, jag kommer att arbeta nära Utbildningsdepartementet för att få fram en hel politik inom området. n

8 TEMA: nyckelaktörsprogrammet Nyckelaktör som går i täten 8 Svaret kommer blixtsnabbt när Göran Felldin, marknadschef vid Linköpings universitet, får frågan vad det inneburit att universitetet lägger så stor tyngd vid samverksansuppgiften. Bättre forskning och bättre undervisning! Linköpings universitet är ett av sju lärosäten som ingår i VINNOVAs Nyckelaktörsprogram. Text: Tomas Eriksson foto: Lasse Hejdenberg Bilen som står i maskinteknikutbildningens designverkstad ser ut som en ordinär Volvo. Men den har en mycket speciell egenhet. Om man stannar bilen kan föraren tvärställa alla fyra hjulen och glida sidledes rakt in i en parkeringsficka. Kanske en framtida svensk innovation för en världsmarknad. I så fall en av många innovationer som har sin bakgrund i Linköpings universitet. Många företag, både stora och små, har sina rötter i universitetet som startade sin första entreprenörsutbildning 1986 och som varje år knoppar av ett tiotal företag. I dag är samverkan med samhälle och näringsliv en integrerad del i universitets verksamhet. För att markera vikten av samverkansuppgiften sorterar den direkt under rektor. Näringslivsbehov Samarbete med näringslivet ligger också i universitetets själ som grundades för att tillfredsställa ett forskningsbehov från SAAB, FMV och andra stora företag i staden. Knytningen till näringslivet syns tydligt också genom de många industridoktoranderna och de adjungerade professorerna. Vi ser samverkan som en viktig del i vår strategi att uppfylla vår uppgift att verka för välstånd och sysselsättning, säger Jan Axelsson, programchef för Nyckelaktörsprogrammet vid universitetet. Att Linköpings universitet blev en av fem vinnare i VINNOVAs Nyckelaktörsprogram innebär att universitetet får drygt fyra miljoner kronor per år i åtta år för att stärka arbetet kring samverkansuppgiften. Ingen våldsamt stor summa, men av stor betydelse, enligt marknadschefen Göran Felldin. Framförallt höjer det farten på vårt samverkansarbete. Vi skulle antagligen ha gjort samma sak utan pengarna, men det hade gått mycket långsammare. Att vi fått pengarna i konkurrens med andra universitet skapar uppmärksamhet, både internt och externt. Dessutom genererar pengar pengar, VINNOVAs pengar gör att andra vill satsa. Linköpings universitet har tagit på sig rollen som motor i det regionala innovationssystemet. Inkubatorerna i Linköping och Norrköping sammanfördes till superinkubatorn Lead, där universitetet gick in som helägare. Dessutom tog universitet på sig ansvaret som koordinator i ett regionalt innovationssystem kallat Grow Link, ett samarbete där bland annat Almi, Innovationsbron, länsstyrelsen, riskkapitalbolag och regionförbundet ingår. Det var inte ett alldeles lätt beslut att ta på oss detta arbete eftersom det kräver ekonomiska och personella resurser, vi hade antagligen inte klarat det utan stödet från Nyckelaktörsprogrammet. Arbetet kompliceras också av att regelverken inte riktigt är gjorda för att ett universitet ska sätta sig i rollen som motor i ett tillväxtsystem, exempelvis ingår inte kommersialisering och samverkan i den akademiska meriteringsportföljen. säger Jan Axelsson. Många får jobb Göran Felldin och Jan Axelsson ser i stort bara fördelar med att Linköpings universitet så tydligt valt att satsa på samverkansuppgiften, inte minst samverkan med näringslivet. Vi får en bättre forskning och en bättre utbildning. Det gör också att utbild-

9 Emma Sjöberg har deltagit i ett studentarbete vid maskintekniklinjen där man tagit fram billiga eldrivna fordon för tredje världen, bland annat denna fyrhjuling. Den ska nu testas med hjälp av biståndsorganet Sida. Universitetet tror att dessa eldrivna fordon ska kunna utvecklas till kommersiella produkter.

10 TEMA: nyckelaktörsprogrammet ningen genomsyras av relevans, vilket fått till följd att vi är det universitet som har flest studenter som får anställning. Vi blir också snabbare på att ta tillvara det som tas fram i grundforskningen, säger Göran Felldin. I framtiden siktar universitet på att bygga delar av sin verksamhet på intäkter som genereras av innovationer från skolans forskning. Men några saker komplicerar denna strävan. Ett av dem är lärarundantaget. Lärarundantaget lever, men jag är övertygad om att det kommer att försvinna, vi är vad jag vet det enda landet som företag som ger oss forskaruppdrag borde fundera på om det är rimligt att patent och licenser till 100 procent ska tillfalla företaget. har det kvar. Det är inget stort problem, men det är klart att vi som universitet vill ta del av intäkterna från de innovationer som tas fram här. Det är lite märkligt att man fritt kan använda universitets lokaler och högteknologiska utrustning och ändå Linköpings universitet är det universitet där flest studenter får jobb efter studierna, enligt universitetets statistik. Karriärsbefrämjande Ett nytänkande i den riktningen kommer enligt Jan Axelson att kräva en del nya förhållningssätt från universitetet för att kunna fortsätta att locka personal. Vi måste bygga in ett internt incitamentstänkande med en befordringsgång som gör att det är karriärbefrämjande att ha deltagit vid kommersialisering av innovationer. När Linköpings universitet ska utveckla sitt arbete med samverkansuppgiften tittar man främst utomlands. Exempelvis tittar vi på hur det amerikanäga alla rättigheter själv. Redan i dag kan vi skriva bort lärarundantaget och i framtiden skulle det kanske vara rimligt att innovatören äger en tredjedel, skolan en tredjedel och institutionen där innovatören jobbar en tredjedel, säger Jan Axelsson. Jag tycker också att de företag som ger oss forskaruppdrag borde fundera på om det är rimligt att patent och licenser till 100 procent ska tillfalla företaget. Kanske borde vi ha en del av rättighetspengarna för att finansiera vår forskning och få större resurser, vilket även skulle komma företagen till nytta. Nyckelaktörsprogram ger högskolan ny roll 10 VINNOVAs Nyckelaktörsprogram ska bidra till att ge universiteten och högskolorna möjlighet att skapa kompetens och verktyg för att arbeta mer professionellt med samverkansuppgiften. Susanne Andersson vid VINNOVA vill se att samverkansuppgiften blir helt integrerad i högskolornas och universitetens arbete. VINNOVAs uppgift är att verka för nyttiggörande av forskning. I det arbetet är högskolorna självklara nyckelaktörer. Så när VINNOVA startade sitt Nyckelaktörsprogram var det naturligt att börja med att se på hur högskolornas forskning bättre kan komma näringsliv och samhälle till nytta. I en första etapp erbjöds högskolorna resurser för självutvärdering, inkluderande en peer reviewbedömning, av den egna skolans arbete med samverkansuppgiften. 24 högskolor antog erbjudandet. En övergripande slutsats av utvärderingarna var att många högskolor saknade en strategi för hur samverkansarbetet ska bidra till högskolans verksamhet. De saknade också pengar och personer med kompetens kring dessa frågor. Arbete med samverkan och kommersialisering har mer setts som individens rätt, inte så mycket som en möjlighet för högskolorna som organisationer, berättar Susanne Andersson, programledare för Nyckelaktörsprogrammet. Det visade sig exempelvis att många högskolor strävade efter att bli ledande i Sverige eller Europa inom sina specialistområden, men få av dem planerade att använda samverkan som en strategi för att nå detta mål. VINNOVA inbjöd högskolorna att söka pengar för att vidareutveckla arbetet med samverkansuppgiften i projektform. 19 projekt sökte. Fem projekt, varav två samarbetsprojekt, togs in i programmet. De är: Luleå tekniska universitet/umeå universitet som samarbetar för att stärka universitetens gemensamma arbete med kommersialisering och kunskapsöverföring mellan näringsliv och akademi.

11 Göran Felldin vid Linköpings universitet anser att arbetet med samverkan ger bättre forskning och bättre undervisning. ska universitetet Wisconsin-Madison skapat ett mycket framgångsrikt regionalt samarbete med näringsliv och regionala myndigheter och hur universiteten i brittiska Warwick och holländska Twente har skapat bra system för kommersialisering och får in mycket pengar på detta, berättar Jan Axelsson. D För mer information Linköpings universitet startades eftersom industrin i staden hade behov av forskning på nära håll. ett arbete i tre steg Jan Axelsson berättar att han vill att kommersialisering ska bli karriärsbefrämjande inom universitetet. Arbetet inom Nyckelaktörsprogrammet vid Linköpings universitet ska ske i tre steg; medvetande-utveckling-uthållighet. I medvetandefasen ska interna strukturer byggas, personal ska utbildas i exempelvis avtalsskrivningar med näringslivet och hur man arbetar med en idé. En portallösning ska skapas med rådgivning kring kommersialiserings- och samverkansfrågor. I utvecklingsfasen ska en behovsanalys göras för att fastställa kompetensförsörjningsbehovet hos företag och offentliga institutioner i regionen. Samtidigt görs en idéinventering för att se om universitetet kan hjälpa till att utveckla idéer som företagen och organisationerna själva inte mäktat med att realisera. I hållbarhetsfasen ska saker sättas på plats så att det finns en bra fungerande struktur kring samverkan och kommersialisering den dag som Nyckelaktörspengarna tar slut. Uppsala universitet som etablerar en ny enhet, UU Innovation, direkt under rektor och som ska överta ansvaret för den innovationsstödjande verksamheten. Nyckelaktörsprojektet blir en del i uppbyggnaden av verksamheten. Karlstads universitet som fokuserar på att utveckla ledningsprocesserna inom högskolan, med syftet att etablera och stärka en entreprenöriell kultur inom lärosätet. Göteborg universitet/chalmers som med stöd från regionala aktörer gör en satsning för att bygga upp innovationsnoder kring utvalda forskningsområden. Linköping universitet (Se reportage) Dessa högskolor får dela på 25 miljoner kronor per år i åtta år för att skapa resurser och bygga kompetens kring samverkansuppgiften. Det handlar bland annat om att bygga upp stödfunktioner med jurister som kan ta fram samarbetsavtal och strategier för att hantera IPR, (intellectual property rights). Man ska också hitta former för att stödja verifiering av forskningsresultat, för att kunna ta första steget från forskning till kommersialisering och arbeta med att etablera organisation och arbetsformer för att underlätta för företag att samverka med högskolan. Dessutom ska dessa fem projekt organisera former för lärande och erfarenhetsutbyte mellan projekten, men också till andra högskolor. Målet är att högskolorna till fullo ska integrera samverkansuppgiften i verksamheten. Med integrering menar vi att forskning och utbildning ska bedrivas på ett sätt att samverkan med samhälle och näringsliv är en naturlig del i arbetet, inte hanteras som en separat tredje uppgift säger Susanne Andersson. När denna del av Nyckelaktörsprogrammet är slut om åtta år kommer högskolorna att ha en annan roll i samhället, tror Susanne Andersson. Då kommer högskolorna att ha fått en tydligare roll i samhällsutvecklingen, där de inte bara är utbildare utan också motorer för utveckling och förnyelse. Vi kommer också att se mer profilerade högskolor med tydligare individuella roller. Nyckelaktörsprogrammet kan bidra till den utvecklingen. Industrin och instituten är troligen nästa nyckelaktörer som tas in i Nyckelaktörsprogrammet, enligt Susanne Andersson. Men det ligger minst ett år fram i tiden, och det finns i dag inga utlysningar planerade. Fotnot: Men ordet högskolor avses i denna text högskolor och universitet. 11

12 innovation FOKUS: Biosyntetiska blodkärl 12 Bakterier spinner smala blodkärl En grupp forskare vid Chalmers och Sahlgrenska universitetssjukhuset har tagit fram en metod för att låta bakterier skapa smala blodkärl. Lyckas man väntar en miljardmarknad över hela världen. Text: Tomas Eriksson illustration: bo reinerdahl Att använda konstgjorda material för by pass-operationer, när kroppens egna blodkärl inte kan användas, är inget nytt. Men det har hittills rört sig om grova kärl som artärer, kärl med en diameter på över 6 millimeter som fungerar även om en del mindre koagulationer skulle fastna i kärlet. Däremot har ingen lyckats att skapa bra syntetiska blodkärl med en diameter 5 mm eller mindre, kärl som framförallt kan användas för att ersätta trasiga blodkärl i benen, under knäna. Men 2005 hittade Chalmersprofessorna Paul Gatenholm och Lena Gustafsson och kärlkirurgen Bo Risberg med hjälp av dåvarande doktoranderna Aase Bodin och Henrik Bäckdahl en metod där cellulosaproducerande bakterier matades med druvsocker så att de började spinna cellulosa i rörform. Materialet kan användas till blodkärl, och det är ett material som inte stöts bort av kroppen. Materialet innehåller en mycket stor andel vatten, så det blir ett så kallat stealth material, ett material som kroppens immunförsvar inte betraktar som främmande. Materialets egenskaper gör också att koagulationer inte fäster vid väggarna, berättar Paul Gatenholm. Kommersialiseringen av innovationen görs av företaget Arterion AB, ett bolag som drivs av tre före detta studenter vid Göteborg International Bioscience Business School. Planen är att göra kliniska prover inom fyra år och att ha en färdig produkt på marknaden inom 5-7 år. Det är de kliniska behoven som är driftkraften för forskarteamet, men lyckas vi rör det sig dessutom om en världsmarknad på flera hundra miljoner US-dollar, säger Paul Gatenholm. Arbetet med de biosyntetiska blodkärlen har beviljats 9,2 miljoner kronor i stöd från programmet Medicinsk teknik för bättre hälsa som finansieras av VINNOVA, Vetenskapsrådet och SSF. Företaget är också en av VINN NUvinnarna hösten n I 10 procent av alla blodkärlsoperationer kan man inte nyttja patientens egna kärl som reservdelar. Forskare i Göteborg håller på att ta fram biosyntetiska blodkärl som kroppen accepterar som sin egen. 1 Matad med druvsocker odlas bakterier som spinner fram cellulosa i rörform. Röret, som till 99 procent består av vatten, tjänar som stödjevävnad för kärlet och är uppbyggt av en extremt porös väv av trådar. 2 De fina cellulosatrådarna gör vävnaden både tålig och elastisk, så att den kan vidga sig med pulsvågen. 3 Under 6-8 veckor kommer patientens egna muskelceller att växa in och utgöra rörets utsida. 4 Sist attraherar man endotelceller på rörets insida, som får växa till ett täckande lager under några dagar. Blodkärlet är därefter klart att fungera. D För mer information

13 FOKUS: Rotocast Ett nytt SMC-material kan ge snålare elmotorer och elektromagnetiska komponenter. Tord Cedell vid Lunds tekniska högskola är tekniskt ansvarig för arbetet. Nytt material ger snåla elmotorer En ny tillverkningsmetod för SMC-material ska skapa bättre och energieffektivare elektromekaniska produkter och elmotorer. Utvecklingsarbetet med projektnamnet Rotocast görs vid Lunds Tekniska Högskola. Redan i vår kan det finnas kommersiella produkter ute på marknaden, säger Tord Cedell, tekniskt ansvarig för Rotocast. Text: Tomas Eriksson foto: rotocast Att bygga elmotorer och eltekniska komponenter i SMC-material, en blandning av polymerer och legerat järnpulver sammanpressat under mycket högt tryck, är inget nytt. Men forskarna i Rotocast-projektet har skapat en ny form av SMC-material kallat SM 2 C (Soft Magnetic Mouldable Composite). Det bygger på att järnpulvret har en speciell sfärisk form som gör att det packar sig lättare. Då går det att formge elmotorer och komponenter i ett roterande verktyg där massan flyter samman under ett mycket lägre tryck än vad som krävs vid pressning. Det ger flera fördelar. Först och främst går det att gjuta in komponenter som spollindning, sensorer och kraftelektronik i materialet, komponenter som skulle gå sönder vid pressning, berättar Tord Cedell. Genom att massan inte behöver pressas kan flera varianter av legeringar användas för att ge materialet optimala elektromagnetiska egenskaper, exempelvis kobolt, kisel eller nickel, material som är för hårda för att pressa. Egenskaperna förbättras också av att den sfäriska formen på metallen gör att det går att fylla formmassan med upp 70 procent metall, mot för traditionella SMCmaterial. Gasturbin En annan stor fördel med SM 2 C är att det tål mycket höga frekvenser. Det gör det till ett mycket intressant material för motorer och generatorer i exempelvis gasturbiner och vindkraftverk. En gasturbin gör upp till varv per minut. En vanlig generator tål kanske varv, så varvtalet måste växlas ner och då tappar man energi. Med detta material kan man köra utan nedväxling, säger Tord Cedell. Motorerna får mycket hög verkningsgrad i kombination med hög effekttäthet, vilket också gör dem lämpliga för drivmotorer i elhybridbilar. Materialet ger dessutom kortare och lite tjockare elmotorer. Det ökar möjligheten att sätta en elmotor på varje hjul och skapa direktdrift utan transmission och därmed energiförluster. Men formen på motorerna passar utmärkt inom många områden, exempelvis kan man använda motorerna till direktdrift av tvättmaskiner och ta bort remdriften som stjäl energi och kostar pengar. Allra bäst har materialet visade sig fungera i induktorer, berättar Tord Cordell. Framförallt inom switchad elektronik med höga effekter och frekvenser. Redan i vår ska vi ha en kommersiell produkt på marknaden som ska ingå som en komponent i ett switchat kraftelektroniskt system, berättar han. Arbetet med SM 2 C görs inom institutionerna för Industriell Produktion och Industriell Elektroteknik och Automation vid Lunds tekniska högskola, och vid kompetenscentret CEMEC. Flera företag är inblandade i arbetet. Det är allt från jättar som Haldex och Hägglunds till små företag som MagComp och Comsys. Företagen bidrar med resurser och bygger och testar prototyper, säger Tord Cedell. Arbetet stöttas via VINNOVAs FoU-program Komplexa sammansatta produkter med närmare 4,5 miljoner kronor för åren Stödet från VINNOVA har gett oss möjligheter att förbättra både material och produktionsmetod. Det har också oss möjlighet att bygga prototyper för tester inom industrin, säger Tord Cedell. D För mer information 13

14 fokus: itp-programmet Besökare från 14 länder ska hämta kunskap och inspiration från VINNOVAs arbete i det Sida-finansierade ITP-projektet. Besökare i VINNOVA-land I fyra veckor studerar 27 utländska gäster svenska innovationssystem hos VINNOVA. Besöket ingår i ITP-programmet (International Training Programme) som finansieras av Sida. Målet är att ge gästerna inspiration för att genomföra framgångsrika innovationsprogram på hemmaplan. text och foto: Tomas Eriksson Besökarna kommer från länder som har forskningsresurser och som nu är på väg att ta ytterligare ett steg på utvecklingsstegen länder som exempelvis Thailand, Brasilien och Kenya. Eftersom forskning och utveckling kopplat till kommersialisering leder till ett ökat välstånd gav Sida VINNOVA i uppdrag att göra en utlysning där representanter från ett antal länder skulle ges möjlighet att studera hur det svenska innovationssystemet fungerar. Besökarna kommer från organisationer som liksom VINNOVA arbetar med att nyttiggöra forskning universitet, institut, ministerier och forskningsfinansiärer. Med sig in i arbetet har de ett förändringsprojekt som ska genomföras i hemlandet. Vi sitter inte på facit för hur de ska arbeta, men vi ska ge dem våra erfarenheter och vår kunskap om att driva program för att stimulera innovationer och hållbar tillväxt, säger programledaren Åsa Minoz. Drygt 100 ansökte om att få delta i programmet och 30 antogs. Sidas finansiering täcker kostnaderna för uppehälle och utbildning i Sverige. Vi visar dem på VINNOVAs hela bredd med alla våra stora program som Forska&Väx, VINNVÄXT, Nyckelaktörsprogrammet och våra sektoriella initiativ. Vi tittar på hur det svenska innovationssystemet ser ut och hur man kan använda metoden teknisk samsyn för att komma fram till prioriteringar, berättar Åsa Minoz. Gruppen tittar bland annat på VINNOVA-finansierade projekt i Bergslagen och Östergötland, får föreläsningar av de kända innovationssystemforskarna Charles Edquist och Bengt-Åke Lundvall och besöker dessutom regeringskansliet. Där informeras de om den svenska innovationspolitiken, men får också se hur man i Sverige jobbar övergripande med frågor som hållbar utveckling och jämställdhet, berättar Åsa Minoz. Ett tiotal personer på VINNOVA arbetar med detta projekt. Enligt Åsa Minoz är det här ett utmärkt tillfälle att knyta nya kontakter runt om i världen. ITP-programmet kan vara en plattform för framtida samarbeten inom VINNOVA, säger Åsa Minoz. Arbetet kommer att följas upp med ett möte i Bangkok i vår. Näringsliv vill ha betalt för att forska I Brasilien läggs stora pengar på forskning. Däremot kommersialiseras sällan forskningsresultaten. Nu hoppas Márcia de Souza Pontes att hon ska få inspiration från det svenska innovationssystemet. Márcia de Souza Pontes jobbar som analytiker av utlandsaffärer vid det brasilianska ministeriet för utveckling, industri och utrikeshandel. Hon berättar att hennes chefer gjorde en öppen utlysning inom ministeriet där den som hade bästa utveckingsidén fick åka till Sverige och vara med i VINNOVAs utbildning kring nyttiggörande av forskning. Hennes vinnande förslag handlade om att försöka förstå hur man från ett näringslivsperspektiv bättre kan nyttiggöra forskningsresultat. Det största problemet i det brasilianska innovationssystemet är, enligt Márcia de Souza Pontes, att affärsmän och forskare inte pratar med varandra. Men efter att ha lyssnat på VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson förstår jag att ni i Sverige också har det problemet, om än i mindre skala. Det förvånade mig, jag har lärt mig att Sverige har ett samarbete i världsklass och trodde att allt fungerade perfekt, säger hon och skrattar. Hon är mycket kritiskt till det brasilianska näringslivets inställning till att bidra med forskningsfinansiering. Näringslivet ber hela tiden staten om pengar, företagen är aldrig beredda att själva investera i forskning, säger Márcia de Souza Pontes.

15 D För mer information Deltagare från 14 länder var bjudna till Sverige för att hämta kunskap och inspiration från det svenska innovationssystemet. Till höger på bilden programledaren Åsa Minoz. fakta Deltagarna kommer i år från: Botswana, Brasilien, Chile, Kina, Indien, Kenya, Filippinerna, Serbien, Sydafrika, Sri Lanka, Tanzania, Thailand, Tunisien och Vietnam. Totalt är 22 länder inbjudna. Vill skapa samarbete i kenyanskt system Wesley Ronoh vill studera hur man skyddar innovationer för att på så sätt kunna kommersialisera dem. Genom att lära av VINNOVA hoppas han kunna bidra till att bygga ny kapacitet hemma i Kenya. Wesley Ronoh arbetar som marknads- och ip-chef (intellectual properties) vid Kenya Research Medical Institute, ett institut med fokus på biomedicinsk forskning, främst inom life science. Det uppdrag han tar med sig in i ITP-projektet handlar om att hitta bra strukturer och regler för att skydda immateriella rättigheter, för att på så sätt göra det lättare att föra forskningsresultat till marknaden. Vårt problem i Kenya är att vi saknar en stark privat sektor som kan ta på sig utvecklingsarbete av forskarrön. Våra företag klarar det inte, och vi har inga riskkapitalister som kan ta en idé från universitetet in i en kommersialiseringsfas. Därför satsar forskarna enbart på att publicera sig, säger Wesley Ronoh. Genom att studera VINNOVAs arbete hoppas kunna hitta metoder som gör att forskare intresserar sig mer för kommersialisering. Dessutom hoppas jag att jag i detta projekt kan lära mig hur vårt forskningsinstitut ska bli bättre på att samarbeta med näringsliv och samhälle

16 innovation fokus: framsyner Göran Pagels-Fick, ansvarig för framsyner vid VINNOVA, ser flera lovande signaler inför regeringens nya forskningsoch innovationsproposition. Under 2008 lägger regeringen en ny forskningsoch innovationsproposition. Nu samlar sig landets forskningsfinansiärer och de viktigaste spelarna inom innovationssystemet för att i god tid ge sina synpunkter inför propositionen. Genom att vi arbetar tillsammans ökar vi trovärdigheten och kvaliteten i våra förslag. Regeringen har dessutom signalerat stor öppenhet för idéer och inspel, säger Göran Pagels-Fick, ansvarig för framsyner vid VINNOVA. Text: Tomas Eriksson foto: scanpix Samling för bättre forsknin 16 Alla forskningsfinansiärer, högskolor, samhälle och näringsliv är överens om att en bra forskningsmiljö är en mycket viktig faktor i strävandena efter att skapa arbetstillfällen i Sverige. Framstående forskning innebär att forskningsintensiva företag vill stanna eller flytta hit och med dem kommer kompetenta människor. Men hur kommer man dit? Just nu arbetar en grupp kallad forsknings- och innovationsframsynen med dessa frågor. Gruppen, vars arbete leds av VINNOVA och IVA, ska ta fram förslag och inspel till regeringens arbete med nästa forsknings- och innovationsproposition. Göran Pagels-Fick vill inte förekomma de förslag som gruppen ska lägga i vår, men några säkra inspel till regeringen kan man lätt förutspå. Vi vill att 1 procent av BNP ska gå till statlig finansiering av civil FoU. Intressant är att regeringens Globaliseringsråd också ställer sig bakom det kravet. Men precis som Globaliseringsrådet tror jag att det är svårt att nå dit i ett steg, det handlar snarare om en stegvis ökning under flera år. Samtidigt är det ju så att enbart pengar inte hjälper. Vi måste därför utveckla systemen för forskning och innovation. Vi vill också gärna se att efterfrågan på forskningsresultat från både samhällsorgan och näringsliv får en tyngre roll i forskningsfinansieringen. Internationell slagkraft En av de tidiga åtgärderna inom framsynsgruppen var att göra omvärldsstudier av statistik och framtida forsknings- och innovationsstrategier i 17 länder. Därmed går det att se vilken konkurrenssituation Sverige befinner sig i 2010, då propositionens förslag börjat fungera i praktiken. Studien visar tydligt att man i omvärlden allt mer ser forskningsanslag som en framtidsinvestering och att man riggar sin finansiering så att man får internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer. I Danmark ska ett tjugotal universitet och institut kraftsamla i fem enheter, och vi ser att man i de flesta länder slåss mot fragmentisering, säger Göran Pagels-Fick. En annan trend vi noterat i omvärlden är att politikerna tar ett starkare grepp om forsknings- och innovationsutvecklingen, något som tidigare främst skötts av tjänstemän. Nu är det i politiska organ man tittar på vilka prioriteringar som krävs, i USA går till och med presidenten i spetsen för detta. Sedan kan vi se att den globala konkurrensen skärps och att alla inser att de måste uppnå en allt högre kvalitet på forskning och utveckling, vilket i sig ytterligare skärper konkurrensen. Lovande signaler Göran Pagels-Fick kan se en del hoppfulla signaler från regeringskansliet inför propositionen. En lovande signal är att det finns en insikt om att universitet och högskolor behöver en större autonomi. Som det är i dag har de i sin egenskap av myndigheter svårigheter i så basala frågor som att äga rättigheter, ta emot donationer och att anställa folk. Lovande är också mentalitetsskiftet som innebär att man alltmer ser statlig forskningsfinansiering som en investering, inte som en kostnad. När man nämner ordet investering kan människor se en snabb avkastning framför sig, men här är avkastningen betydligt mer mångdimensionell och långsiktig. Det handlar om att öka kun-

17 FOKUS: sambio 50 miljoner i ny SAMBIO-utlysning Den 24 januari stängs utlysning nummer två i VINNOVAs SAMBIOprogram. 50 miljoner kronor ligger i potten för de projekt som antas. Text: Tomas Eriksson SAMBIO är ett forskningsprogram som hanterar 85 miljoner kronor för att utveckla och fördjupa samarbetet mellan företag och akademisk forskning inom biovetenskaperna. Programmet pågår under perioden Deltagande företag ska bidra lika mycket. Programmet startades efter att ett behov av utökad samverkan mellan företag och forskning identifierats i de branschsamtal som genomfördes av den förra regeringen. En första utlysning på 35 miljoner kronor för företag som forskar kring biovetenskap inom läkemedel och diagnostik stängdes i januari Fem projekt fick sina ansökningar antagna. Det är: Nya metoder för leverans av cellspecifika nukleinsyra-baserade läkemedelskandidater, som utförs av GE Healthcare Biosciences, Cepep och Stockholms universitet. gspolitik skapsnivån, att få fram utbildade människor och att skapa en forskning som kan ta fram innovationer. Forsknings- och innovationsframsynen leds av en styrgrupp där Jan-Erik Sundgren från Volvo är ordförande. Gruppen består sedan av Per Eriksson, VINNOVA, och Lena Treschow Torell från IVA, universitetsrektorerna Pia Sandvik Wiklund och Harriet Wallberg-Henriksson, Peter Holmstedt från Ireco och Charlotte Brogren från ABB Robotics. Tre referensgrupper deltar också i arbetet en akademigrupp, en samhällsgrupp och en näringslivsgrupp. Vi har redan nu en dialog med regeringen genom att två statssekreterare har deltagit i några av våra möten. Vi kommer senare att lämna in en mer formaliserad skrivelse. Slutligen kommer vi att basunera ut våra slutsatser vid en konferens i mars 2008, berättar Göran Pagels-Fick. Biomarkörer för beta-cellmassa, som utförs av AstraZeneca, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Utveckling av metodik för interaktions-analys av membranbundna enzymer med Biacore-teknologi, som utförs av Biacore, Medivir och Uppsala universitet. Pontus von Bahr Minimalt invasiv (oblodig) diagnostik vid allergi, astma och födoämnesöverkänslighet, som utförs av Phadia, Aerocrine, Alimenta Diagnostics och Uppsala universitet/akademiska sjukhuset. Utveckling av helblodstest för förbättrad diagnostik och terapi vid blodförgiftning, som utförs av Mabtech, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Nu ligger en andra utlysning ute, nu på 50 miljoner kronor. Den stängs den 24 januari Utlysningen är riktad till företag som har en betydande FoU-verksamhet i Sverige. Vi söker projekt som har originalitet och innovativ höjd, och ett långsiktigt perspektiv. Vi accepterar även projekt som ligger lite vid sidan av företagens vanliga forskning, berättar Pontus von Bahr, programledare för SAMBIO-programmet. Nytt i denna utlysning är att även medicinteknikföretag kan söka. De stora företagen inom medicinteknik har inte så mycket forskning i Sverige, de väljer att lägga den utomlands. Nu försöker vi stimulera dem att lägga en större del av forskningen här, säger Pontus von Bahr. De verkar ju på en internationell marknad så den svenska forskningen har hård konkurrens. Samtidigt ser vi att den svenska medicinteknikforskningen leder till många nystarts- och småföretag. Den 1 maj ska programgruppen ha utsett de projekt som tilldelas medel från SAMBIO-projektets andra utlysning. Tidigaste projektstart är 1 juni. D För mer information D För mer information 17

18 K R Ö N I K A p e t e r h o l m s t e d t Sverige behöver forskningsinstituten 18 Sverige har ett antal stora utmaningar framför sig, som måste bemötas kraftfullt. Globaliseringen, klimatfrågeställningarna kring framtidens energiförsörjning och vår stora miljöutmaning och sist, men inte minst, vår demografiska utveckling. Sett ur mitt perspektiv finns det bara en strategi i tre steg för att effektivt och hållbart möta dessa megatrender och bidra till att lösa dessa stora problem: 1. Öka den vetenskapliga kunskapen om själva frågeställningarna och orsaker och krafter bakom dem. 2. Öka nyttiggörandet och kommersialiseringen av denna kunskap med hjälp av en delvis ny och utvecklad innovationsinfrastruktur 3. Öka sedan incitamenten för svensk företagsamhet att ta tag i den kunskap och de innovationer som kommer ur en sådan struktur. Universitet och högskolor, UoH har en given vi satsar för lite på behovsmotiverad forskning. plats i en utvecklad och effektiv innovationsinfrastruktur med kunskapsuppbyggnaden kring de globala frågeställningarna och problemen och i utvecklingen av kunskapsplattformar med internationell spets och excellens. Näringslivet med både stora och små företag har också en självklar uppgift i innovationsinfrastrukturen: att utveckla och förse marknaden med produkter och tjänster som bidrar till problemens lösningar. Mellan lärosätena och näringslivet fattas i dag en samlad och stark institutssektor för att innovationsinfrastrukturen ska bli komplett. En institutssektor med tillräcklig bredd för att kunna möta mindre företags behov och med tillräcklig spetskompetens för att matcha de stora företagens behov. Ett typiskt forskningsinstitut förädlar och förmedlar egna och lärosätenas forsknings-, utvecklings- och innovationsresultat till en industriell bransch eller teknikgren, med fokus på att tillmötesgå ett behov eller lösa ett problem. Industriforskningsinstituten har alltså en roll som ligger mellan UoH och näringsliv samhälle, och där man arbetar i tre tydliga spår: Spetsspåret i form av partnerskap med stora företag och UoH Resursspåret i form av partnerskap med SME-företag och UoH Kommersialiseringsspåret i form av partnerskap med samhället och UoH Gemensamt mål för all verksamhet är nytta och tillväxt i form av nya processer, produkter och tjänster; i form av växande SME-företag och i form av nya högteknologiska tillväxtföretag som kan utvecklas till SME och stora globala företag. Sverige har en stark entreprenörs- och innovationshistoria som vi ska vara stolta över, men också dra lärdom av. På 1800-talet kunde vi både kreera smarta lösningar på problem samtidigt som vi såg till att industrialisera idéerna till innovativa företag. Vi glömmer ofta bort industrialiseringskompetensen när vi i dag diskuterar tillväxt och nya företag. Här skulle instituten kunna spela en viktig roll. Sverige har en hög andel FoU relativt vår BNP, man pratar i dagligt tal om cirka fyra procent. Trots denna stora FoU-satsning i Sverige får vi inte ut motsvarande kommersialisering och produkter och tjänster i andra änden. Man kallar det för den svenska paradoxen trots mycket in, blir det lite ut! Jag menar att det är fel. Den svenska paradoxen finns inte! Vi får ut precis det som vi kan förvänta oss, snarare mer, jämfört med det som vi stoppar in. Vi satsar nämligen alldeles för lite på behovsmotiverad forskning, innovation och kommersialisering. Dessutom utgörs den stora delen av våra fyra procent av ett fåtal storföretags FoU, företag som verkar på en global spelplan. Däremot har vi nu chansen att öka vår output genom att just satsa på institutssektorn, i enlighet med den handlingsplan för utveckling av industriforskningsinstituten som regeringskansliet offentliggjorde i början av november. Då ökar chansen för en ny och sannare paradox i framtiden nämligen den att trots att vi satsar så pass lite, kommer vi att få ut så mycket! Peter Holmstedt är vd för IRECO Holding AB Foto: ulf lundin

19 porträtt Vi har bara sett Namn: Monica Lindstedt Position: Grundare och arbetande styrelseordförande i Hemfrid AB. Ålder: 54 år Familj: Maken Lennart, fyra utflyttade barn, två barnbarn, 20 hästar, tre hundar och fyra katter. Fritidsintressen: djur, natur och samhällsfrågor. början av tjänstesamhället Hon har varit med om att starta tidningen Metro och har skrivit böcker om ledarskap. Sedan tio år tillbaka leder hon hemtjänstföretaget Hemfrid AB, som efter ändrade skatteregler nästan fördubblat tillväxttakten på ett halvår. Text: Tomas Eriksson foto: melker Dahlstrand Vi har bara sett början på utvecklingen av tjänstesamhället. Svenska företag är framgångsrika inom business to business-tjänster med sämre på tjänster mot konsumenter. Men nu ser vi en trend där hur man börjar konceptualisera och förpacka tjänsterna smartare, säger Monica Lindstedt. I dag jobbar 550 personer på Hemfrids kontor i Stockolm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås. Företaget går med vinst och har sedan lagen om skatterabatt vuxit explosionsartat. Just detta, att få ett företag som arbetar med tjänster mot kon- sumenter att växa i den omfattningen, är ett nytt fenomen i Sverige, enligt Monica Lindstedt. Vår framgång bygger på att vi lyckats skapa ett arbetssätt som går att skala upp. För att göra det måste man ha ett industriellt tänk kring logistik och produktion, samtidigt som kunderna fortfarande måste uppleva tjänsten som personlig, säger hon. Det har inte funnits några erfarenheter eller forskning att luta sig mot för att hitta metoder för att komma dit. De flesta företag inom servicesektorn mot konsumentmarknaden startas inte för att växa utan 19

20 Monica Lindstedt tror på en explosion av nya tjänsteföretag som arbetar direkt mot konsumeter. Men det krävs ett industriellt tänkande för att klara av att växa. 20 för att försörja ägarna. Så Hemfrid har fått växa enligt trial-and-error-metoden. Det är inte raketforskning. Men det som var plättlätt som idé visade sig vara ett gigantiskt logistiskt optimeringsproblem, där det handlar om att med stor precision vara på rätt plats vid rätt tid, leverera och fakturera. Det är dessutom en lågmarginalaffär, vi måste ha en debiteringsgrad på 90 procent för att det ska bli något över för företaget. Det tog lång tid innan vi begrep vilka nyckeltal som var viktiga. En mycket viktig del i framgångarna är ledarskapet. Att vi blivit framgångsrika beror till stor del på kvaliteten på första linjens ledare. I den här verksamheten måste man peka med hela handen, vilket också personalen kräver. Dessutom har vi, eftersom vi har 40 nationaliteter anställda i företaget, jobbat hårt med integration och mångkulturellt ledarskap. Vi har en arbetsledare i slöja, och många med invandrarbakgrund som arbetat sig upp i företaget, berättar Monica Lindstedt. Skulle doktorera Att hamna som företagare i tjänstesektorn var inte vad hon drömde om som ung. Hon växte upp utomlands, i Tyskland och USA, med en pappa som var ekonom i skogs- och pappersbruksbranschen. Jag skulle doktorera i företagsekonomi. Jag hann vara på Handels några år och jag skrev en bok om ledarskap. Men sedan upptäckte jag att verkligheten var roligare. Hennes första chefsjobb var på tidningen Folket i Eskilstuna, en tuff utmaning eftersom tidningen hade gått med förlust 15 år i rad och hon var den sjunde vd:n på nio år och med en ledarskapsbok i bagaget. Varje gång jag inte levde upp till förväntningarna hittade man ett lämpligt avsnitt i min bok som man satte upp på väggen i kafferummet. Det var väl där jag

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Nyckelaktörsprogrammet

Nyckelaktörsprogrammet Nyckelaktörsprogrammet Nr 1, Sept 2008 VINNOVA lanserade Nyckelaktörsprogrammet 2006. Programmet syftar till att stärka högskolans roll som motor för förnyelse och utveckling av näringsliv och samhälle

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

Beslutsförslag för verksamhet Demola East Sweden

Beslutsförslag för verksamhet Demola East Sweden Beslutsförslag för verksamhet Demola East Sweden 2015-08-18 1. Inledning Nu är det tre år sedan vi hade vårt första möte med Jan Westlund, Intellectual Property Officer Aeronautics, Saab. De beskrev, efter

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Finansiering av forskning och utveckling vilka möjligheter för företag? Susanna Kindberg Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Industri 4.0 Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Lägesrapport 2008 Agneta Dreber 081124 2005 2006 2007 2008 Industriforskningsinstitut Teknikcollege Ingenjörsutbildning Dialog

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

Från forskning till företag

Från forskning till företag Från forskning till företag LUIS Lunds Universitets innovationssystem Vi skapar tillväxt av forskning LUIS är navet för innovation och kommersialisering vid Lunds universitet. Med vår hjälp omvandlas värdefull

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 %

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 % Peter Holmstedt VD Svenska staten 100 % 60 % 42 % 29 % Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! Automation och industriella processer Bioraffinaderi, bioenergi och nya biomaterial Samhällsbyggnad

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

VINNOVAS nationella program för små och medelstora företag. Kista 2009-05-26

VINNOVAS nationella program för små och medelstora företag. Kista 2009-05-26 VINNOVAS nationella program för små och medelstora företag Anne Löfquist Kista 2009-05-26 Forska&Väx Program som främjar forskning, g j g, utveckling och innovation hos små och medelstora företag Forska&Väx

Läs mer

The Swedish Biotechnology Industry Organization

The Swedish Biotechnology Industry Organization The Swedish Biotechnology Industry Organization Karin Aase, PhD Projektledare SME Life Science Support Office karin.aase@swedenbio.com 0704-71 63 28 www.swedenbio.com/fp7 SwedenBIO och svensk life science

Läs mer

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB

Smart industri. en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet. Foto: ABB Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Foto: ABB Industrin är större än de producerande företagen Insatsproduktion Företagstjänster Transporter Finansiering Industriföretag 550 000

Läs mer

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktade sig till inkubatorer som arbetar med utveckling

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1 VINNOVAssatsningar för små och medelstora företag Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovations- kraft för hållbar tillväxt Bild 2 Nationella Samverkansprogram SMF

Läs mer

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2013

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2013 Almis rapportserie om inkubation helår 2013 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktar sig till inkubatorer som arbetar med utveckling av

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Välkommen att växa med oss!

Välkommen att växa med oss! Välkommen att växa med oss! Vi växer i Flemingsberg One giant leap for Här skapar vi en miljö där idéer kan växa till innovativa företag. health technology Den närmaste femårsperioden investeras cirka

Läs mer

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation

Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation Nils-Olof Forsgren, VD Uminova Innovation v Innovationsklimatet i Sverige Sverige hamnar ofta högt på rankingar Innovation Scoreboard Anses svaga på Kommersialisering. Har bra infrastruktur och resurser

Läs mer

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät?

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Smarta nät vad krävs? Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Bo Normark Ordförande avdelningen för elektroteknik, IVA Kommissionen lanserar ny innovationsindikator Här är det första resultatet Indikatorn

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan!

Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013. Tack för din medverkan! Forska!Sverige-dagen 21 oktober 2013 Tack för din medverkan! Jan Björklund, vice statsminister, utbildningsminister, FP Sjukvårdens effektivitetskrav gör att forskningen ofta kommer på undantag, och det

Läs mer

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

myt eller verklighet..

myt eller verklighet.. Behöver vi innovation?!? Bild 1 Forskningsdebatten myt eller verklighet.. Bild 2 1 Myt 1, Innovation är ett buzzword och inte så viktigt Innovation är helt avgörande för tillväxt, jobb och konkurrenskraft!

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer