Från dold resurs till synlig kompetens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från dold resurs till synlig kompetens"

Transkript

1 Från dold resurs till synlig kompetens innovativa vägar till mångfald i arbetslivet Sammanfattning av slutrapport för FILES Arbetskraftsmobilisering för att hantera förändringar Innovativa vägar till mångfald Lars-Åke Gustafson 2007 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

2 Från dold resurs till synlig kompetens innovativa vägar till mångfald i arbetslivet FILES projekt för bättre samverkan i fyra länder FILES, Futureoriented Implementation of Local Employment Strategies, är ett EU-projekt som syftar till att stärka sysselsättning och tillväxt. Det drivs för närvarande i fyra regioner i fyra länder: Östergötland i Sverige, Leipzig- Döbeln i Tyskland, Mechelen i Belgien samt i Västra Grekland. Projektet har pågått under ett och ett halvt år och har avslutats under oktober Arbetskraftsmobilisering för att hantera förändringar innovativa vägar till mångfald Kunskapsprojektet Arbetskraftsmobilisering för att hantera förändringar innovativa vägar till mångfald, är ett av fyra delprojekt inom FILES i Östergötland. Syftet med projektet har varit att identifiera, dokumentera och analysera goda exempel och framgångsfaktorer samt hinder vid integration av flyktingar och invandrare på arbetsmarknaden i Östergötland. Ytterligare ett mål för projektet är att sprida ny kunskap inom området till berörda politiker och tjänstemän. Detta för att skapa bättre förutsättningar för arbetsmetoder som påskyndar integrationsprocessen. Utgångspunkter för arbetet har varit hur kreativitet och dold kompetens bland flyktingar och invandrare kan tas tillvara på ett bättre sätt än i dag och lyftas fram som en synlig resurs i samhället. Målet för den svenska integrationspolitiken är att främja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund samt att förebygga och motverka etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Ett konkret uttryck för detta är att de flyktingar som kommer till Sverige ska vara i arbete eller i utbildning på väg mot ett arbete efter en 2-årig introduktionsperiod. Men hur väl lyckas man med det idag? Under 2 år har ett EU-projekt, FILES Arbetskraftsmobilisering för att hantera förändringar innovativa vägar till mångfald bedrivits av Linköpings kommun i samarbete med Deltagare i FILES-projektet Lars-Åke Gustafson Undersökningsledare, författare och samordnare Christin Ericsson Medarbetare i det undersökande arbetet och rapportskrivandet I ledningsgruppen för delprojektet har dessutom följande personer ingått: Jan Hallendorff, Kommunledningskontoret, Linköpings kommun. Annika Hermansson, Regionförbundet Östsam. Christina Björkman, Utbildningskontoret, Linköpings kommun. Sandra Ahlstrand, Näringslivskontoret, Linköpings kommun. Wenche Ahren, NuLink (Näringslivsutveckling i Linköping AB). Cathrine Szabo, Regionförbundet Östsam. Regionförbundet Östsam. Syftet är att producera och analysera kunskap om hinder och framgångsfaktorer inom integration av flyktingar och invandrare på arbetsmarknaden. I slutrapporten 1 framgår att integrationsarbetet fortfarande går för långsamt trots omfattande insatser både på lokal och nationell nivå det senaste årtiondet. En alltför liten andel av de nyanlända har kommit in på arbetsmarknaden efter 2 år. Denna folder, som är en sammanfattning av slutrapporten 1, tar avstamp i de positiva resultat som ändå finns inom flera områden. Eget handlingsutrymme, adekvata krav och social support visar sig vara viktiga framgångsfaktorer för lyckad integration. FILES-projekten har bedrivits i samarbete mellan Linköpings kommun, Regionförbundet Östsam, Europeiska socialfonden och FILES. För mer information om FILES, se 2 1 ladda ner slutrapporten på

3 Metod och teori Till grund för analyser i studien ligger bland annat Abraham Maslows behovstrappa 2. Självförverkligande Uppskattning Social gemenskap Trygghet Fysiska behov Det är först sedan de grundläggande fysiska och psykiska behoven är tillgodosedda som människan motiveras till att tillfredställa behov av självförverkligande och själsligt välbefinnande Aaron Antonovskys forskning runt begreppet salutogenes 3 är ytterligare en viktig del i rapportens teoribildning. Salutogenes beskriver framgångsfaktorer som gör att människor under svåra förhållanden kan behålla sin hälsa och kraft, trots att de utsätts för svår stress. Antonovsky menar att om man kan lyckas skapa en känsla av sammanhang, genom att saker som händer kan begripas, hanteras och kännas meningsfulla, så kan man ta sig an nya utmaningar. Motsatsen till detta är upplevelser av kaos, oordning, slumpmässighet, överraskanden och oförklarlighet i det som sker - som istället leder till en passiv hållning. Vidare används Robert Karasek och Töres Theorells teori 4 om krav och kontroll. Applicerad på introduktionen av flyktingar och invandrare i Sverige kan följande teser ställas upp: Hög grad av egenkontroll och lagom höga psykologiska krav under introduktion leder till en bra avvägning av aktiva/avspända insatser. Låg grad av egenkontroll och låga psykologiska krav kan leda till passiva insatser. Delstudie 1 Fenomen i introduktionsarbetet I den första av de två empiriska studierna berättar åtta flyktingsamordnare hur flyktingmottagandet fungerar i Östergötland. De har valts ut som informanter utifrån antagandet att de är viktiga kunskapsbärare i länets introduktionsarbete. Syftet har varit att fånga deras erfarenheter av olika fenomen som berör hinder och möjligheter för integration på såväl arbetsmarknaden som övriga samhället. Vad är värdefullt för en god integration? Delstudie 2 Fyra framgångsrika verksamheter I den andra studien intervjuas fyra personer som arbetar i verksamheter som har lyckats bra med integration på arbetsmarknaden. Intervjuerna presenteras i form av fyra fallexempel. De intervjuade personerna är: En personalchef i ett privat industriföretag personalchefen, en invandrare och framgångsrik entreprenör entreprenören, en omsorgschef på en kommunal enhet omsorgschefen, och en kommunal tjänsteman som arbetar med flyktingmottagning den kommunala eldsjälen. Följande frågor har legat till grund för de empiriska studierna: Vilka framgångsfaktorer kan identifieras då det gäller integration av flyktingar och invandrare på den svenska arbetsmarknaden? Vilka hinder finns i integrationsarbetet? Hur tas flyktingars och invandrares resurser och kompetens tillvara? Hur ser samspelet ut mellan olika aktörer i integrationsarbetet på kommunnivå? Hur ser det regionala samarbetet ut? Från boxtänk till nytänk Perspektiv 1 Boxtänk Fokus på organisation Kyrkor Integrationsverket SFI AF Universitetet Migrationsverket förväntad ordning mellan olika boxars insatser. Först lär man sig svenska inom sfi, sedan tas kontakter med arbetsförmedling och universitet eller annan utbildningsinstans. Perspektiv 3 Kvaliteter i centrum Fokus på framgångsfaktorer Roligt tråkigt Goda resultat resultatlöst Effektivt inneffektivt Respektfullt icke respektfullt Bra dåligt Individ Näringslivet Kommunen Arbete Barnomsorg Perspektiv 2 Insatser står i centrum Fokus på insatser Individ Frigörande hindrande Kommunen Arbete Svårt enkelt Komvux FK Vård Soc.förvalt. Välkomnande Svenska Komplettering av kompetens Betydelsefullt saknar betydelse Hoppingivande desillusionerande Viktigt oviktigt Ett sätt att beskriva integrationsprocessen är att utgå ifrån hur olika myndigheter, institutioner och verksamheter har organiserat flyktingmottagandet. Den viktigaste frågan ur detta perspektiv är Vem gör vad? Perspektiv 1 innebär att varje myndighet enbart arbetar utifrån sitt uppdrag, t.ex. att språkkunskaper ges inom sfi (svenska för invandrare) medan arbetsfrågor sköts av arbetsförmedlingen osv. Det finns också en Hjälp att söka jobb, få praktikplats etc. Individ Kartläggning av individuell bakgrund Kunskaper om kultur och sociala koder i Sverige Kommunen Personligt stöd, uppmuntran, kurativt, vägledande Tillvaratagande av individuell förmåga Arbete Social kompetens Studiebesök Ett alternativt sätt att se på integration är att ställa frågan: Vad behöver göras? Insatserna sker efter de behov som finns på ett övergripande plan. Ett tredje sätt att se på integration är att sätta olika kvaliteter i centrum. Till skillnad från de övriga perspektiven utgår man här från framgångsfaktorer för att uppnå en bra integration. Huvudfrågan är: Vad är det som betyder mest för att uppnå en lyckad integration? Istället för generella modeller tillämpas individuella lösningar där man försöker frigöra resurser och motivation för den enskilde. 2 Maslow, Abraham. (1954). 3 Antonovsky, Aaron. (2000). 4 Karasek, Robert. & Theorell, Töres. (1990). 3

4 Varför är frågorna om integration på arbetsmarknaden så viktiga? Vad är integration? Kunskapsbanken Sverige mot rasism 7 definierar integrationsbegreppet på följande sätt: Med integration avses den sociala process som gör det möjligt att bilda en sammanhållen helhet utifrån skilda gruppers intresse, erfarenheter och särart. Till skillnad från assimilation som förutsätter anpassning till majoritetens normer och förhållningssätt, betyder begreppet integration att olika grupper i samhället inte behöver ge upp sin särart för att uppnå likvärdiga ekonomiska, sociala och politiska villkor [ ] Integration är en ömsesidig process även om uppmärksamheten ofta riktas på de grupper som ska komma in i samhället. 8 Brister i nationell, regional och lokal statistik samt utvärderingar Metoderna för att mäta introduktionsinsatsernas effekter idag har stora brister såväl nationellt som regionalt och lokalt. Det gör att bra, jämförande statistik som kan fungera som diskussionsoch beslutsunderlag inom politiken i bästa fall är bristfällig, i andra fall saknas den helt. Flyktingmottagandet har ökat i hela riket. För Linköpings del kan hela nettoökningen i kommunen 2006 förklaras genom inflyttningen av personer med utländsk bakgrund. Andelen flyktingar, som är i arbete efter 2 år, är låg både i Linköping och i övriga riket. Ökar inte integrationstakten in på den svenska arbetsmarknaden - kommer ännu fler flyktingar att behöva försörja sig på annat sätt än genom lönearbete de närmaste åren. En fråga är vilka humanitära, sociala och ekonomiska effekter det får i Linköping och andra kommuner i riket. Flyktingsamordnarna förmedlar att det finns en otydlighet i integrationspolitiken på nationell nivå. Placeringspolitiken tar inte hänsyn till vilka arbeten eller utbildningar som finns lokalt. Inte heller till en individs resurser, behov och mål eller kommunens möjligheter att matcha dem. Flyktingar som har kompetens för att arbeta inom industrin kan placeras ut i en universitetsstad, studiemotiverade personer kan placeras på en mindre bruksort. Snäva ekonomiska ramar inom flyktingmottagningen och introduktionsarbetet hindrar ofta individuella lösningar, speciellt för individer eller grupper som är svåra att matcha mot den lokala arbetsmarknaden. En geografisk inlåsning inträffar då det under introduktionsperioden är svårt att byta ort många flyktingar fastnar i arbetslöshet trots att deras kompetens skulle kunna tas tillvara på andra orter. 7 Centrum mot rasism är en relativt nystartad ideell och oberoende paraplyorganisation (NGO) bildad genom en bred sammanslutning av olika organisationer. Se 8 Sverige mot rasism. I fallexemplet den kommunala eldsjälen har man löst finansieringsproblemen genom att tänka flexibelt. Genom att få in vissa personer på arbetsmarknaden innan den statligt finansierade tvåårsperioden är slut kan man förbättra positionerna för andra som behöver mer stöd. På detta sätt har en betydande majoritet arbete efter två år. Samarbetet mellan stat och kommun vid utplaceringen av flyktingar har inte fungerat bra då det gäller matchning mellan kommunala behov av arbetskraft och tillgång till kompetens. För att kunna bryta den negativa trenden behöver dialogen mellan Migrationsverket och de enskilda kommunerna förbättras. Vidare måste kriterierna för placering tydligt utgå från arbete och lokal förmåga att hantera flyktingmottagandet. Skillnader på arbetsmarknaden beror på varifrån man kommer På arbetsmarknaden finns det stora skillnader mellan invandrade/flyktingar och svenskar. I gruppen som är födda i Sverige är omkring 80 procent förvärvsarbetande, motsvarande siffra för gruppen utländskt födda är ca 55 procent. Med förvärvsarbetande avses personer som har ett avlönat arbete på minst en timme i veckan. Andelen förvärvsarbetande bland invandrare och flyktingar minskar ju längre bort från Sverige ursprungslandet ligger. Sverige är sämre på att ta tillvara på den kompetens som finns hos personer som är födda utanför Norden och Europa. 4

5 Tillgången till arbete och valideringsmetoder Tillgången till arbete En grundförutsättning för att introduktionen ska lyckas är att det finns tillgång till arbete i samhället. En studie 9 från 2003 visar att en hög lokal arbetslöshet direkt efter invandring är kopplat till lägre inkomster och sysselsättning under minst 10 år. Tillgången till arbete beror både på näringsliv och på politisk styrning. Tidigare har flyktingar placerats ut av Migrationsverket i kommuner med många tomma lägenheter, men med små arbetsmöjligheter. 10 Detta har lett till att många flyktingar haft små möjligheter att kunna utnyttja sin kompetens på placeringsorten. Validering Det krävs olika kompetens och färdigheter för ett visst yrke i olika länder. Validering är därför ett viktigt redskap för att invandrare och flyktingar ska kunna använda sig av sin kompetens i Sverige. Utbildningsdepartementet definierar validering som en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person har oberoende av hur de förvärvats. Sverige har ett bristande valideringssystem jämfört med många andra länder där valideringen ofta genomförs snabbare, mer organiserat och har en högre legitimitet. 9 Åslund, Olof & Rooth, Dan-Olof. (2003). 10 Edin, Per-Anders, Fredriksson, Peter & Åslund, Olof. (2004). Ekberg, Jan. (2004). 11 Integrationsverket. (2003). 12 Regeringskansliet. (2003). 13 Riksrevisionsverket. (1992). Företagens och offentliga verksamheters ansvar Den kommunala eldsjälen berättar att de har haft stora problem med att få flyktingars sjukvårdskunskaper validerade samtidigt som en grannkommun rekryterar läkare direkt från Polen. Idag har sjukvården inlett ett samarbete med bl.a. universitetet i syfte att bättre ta tillvara flyktingars kompetens inom vårdsektorn. Problem med etnocentrism vid validering Integrationsverket 11 framhåller 2003 att det är svårt att vinna legitimitet i samhället för att validering. De menar att det finns en utbredd etnocentrism som gör att det svenska och den svenska normen ses som överlägset allt annat. Invandrade akademikers inträde på arbetsmarknaden försvåras av arbetsgivarnas bristande kunskap och negativa syn på utländsk kompetens samt av svårigheter att involvera högskolor i valideringen 12. Statistiken tycks stödja detta påstående. Riksrevisionsverket 13 visar att av dem som invandrade i Sverige under mitten av 1980-talet, var det endast 10 procent som fem år senare hade arbeten som motsvarande deras kompetens. Etnocentrism, brister i matchning mellan flyktingarnas egna kompetenser och behovet av arbetskraft på placeringsorten samt brister i validering leder till att många flyktingar har små möjligheter att utnyttja sina kompetenser. Förenta Nationerna, FN, beräknar att det idag finns cirka 20 miljoner människor på flykt i världen 5. Merparten söker skydd i eller i närheten av sitt hemland, medan andra kommer till Sverige eller andra länder i västvärlden. Invandringen ökar i Sverige, år 2006 hade 16,7 procent av befolkningen utländsk bakgrund. I Östergötland tar idag 12 av 13 kommuner emot flyktingar 6. Sedan 2003 pågår en regional samverkan i länet för att skapa en gemensam plattform för en mer effektiv introduktion av nyanlända. Ett samarbetsavtal, den s.k. regionala överenskommelsen (RÖK), utgör en bas för samarbetet. Det praktiska arbetet bedrivs i olika arbetsgrupper och koordineras av den regionala samordnaren från Regionförbundet Östsam. 5 Hemsida: Migrationsverket. 6 Kommuner i Östergötland som tar emot flyktingar 2007: Linköping, Norrköping, Motala, Mjölby, Boxholm, Finspång, Åtvidaberg, Söderköping, Kinda, Vadstena, Ödeshög och Valdemarsvik. 5

6 Svenska språkets betydelse Att lära sig svenska via barnböcker I en familj från Tjetjenien hade kvinnan varit mammaledig och har aldrig läst på sfi. Hon lånade barnböcker och såg på barnprogram med sina barn. Hon lärde sig att prata flytande svenska. Hon fick sedan praktik i en blomsteraffär. Idag driver hon en egen butik. En flyktingsamordnare Språkets betydelse för integrationen är omtvistad. Det finns studier 14 som visar ett samband mellan språkkunskaper och integrationen på arbetsmarknaden, likväl som det finns andra som visar att språkstudier inte har någon betydelse för möjligheterna att få arbete (åtminstone inte kortsiktigt). Integrationsverket hävdar att kraven på kunskaper i svenska språket egentligen är högre än vad som i själva verket krävs för ett arbete, dvs. att frågan främst handlar om etnocentrism. 15 Etnocentrism skapar överdrivet höga språkkrav och leder till att många flyktingar inte får möjlighet att utnyttja sin kompetens i Sverige. Kunskaper i det svenska språket kan utvecklas i många olika miljöer I de olika fallstudierna understryks fördelarna med ett mer flexibelt synsätt då det gäller krav på språkkunskaper. Vidare menar flyktingsamordnarna att det idag är för stor fokusering på svenska språket och för lite fokus på kunskaper och kompetens som man redan har. I fallexemplet med den kommunala eldsjälen beskrivs relationen mellan svenska språket och arbete som det mest klassiska fel som man gör när man kräver att alla först ska lära sig svenska på sfi innan de ses som anställningsbara. Istället bör man sätta nivån efter vad som krävs för ett visst arbete. Genom att individanpassa språkutbildningen har man nått mycket goda resultat. Språk och kulturkompetens ett plus I fallstudierna framkommer att en utländsk bakgrund både kan vara ett hinder och en tillgång på arbetsmarknaden. De empiriska studierna visar att yrkeskompetens i kombination med kunskaper i språk och kultur kan vara värdefulla resurser på arbetsmarknaden. Personalchefen och entreprenören berättar om fördelarna med att ha en internationell sammansättning i personalstyrkan ur ett kommersiellt perspektiv; en person med erfarenhet, språk- och kulturkompetens har enklare att förstå hur kunder i ett visst land reagerar på olika produkter. Både entreprenören och omsorgschefen framhåller att en bred personalsammansättning med personer från olika typer av kulturer ger en bättre stämning i arbetslaget och att verksamheten därigenom utvecklas på ett bra sätt. Språk- och kulturkompetens framhålls som en tillgång för verksamheten antingen ur kommersiell och/eller ur en innehållsmässig synvinkel. 14 Chiswick, Barry R. & Miller, Paul. (1995). Delander, Lennart, Hammarstedt, Mats, Månsson, Jonas & Nyberg, Erik. (2005). 15 Integrationsverket. (2007:1). 6

7 Introduktionsperioden hur tas man emot? Introduktionsperioden är tänkt att vara en period under vilken man stärks inför steget in på arbetsmarknaden. I intervjuerna med flyktingsamordnarna framskymtar fyra hörnstenar för att en god integration ska vara möjlig: Grundläggande trygghet och god hälsa måste byggas upp. Man måste komma ut i arbete. Man måste bli delaktig i samhället och lära sig det svenska språket. Man måste bli bemött med respekt. Men hur väl motsvaras dessa hörnstenar av de insatser som görs under introduktionen? Introduktionen samverkan och samsyn Introduktionsperioden är som regel två år och ska stödja och introducera flyktingar i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. När organisationen brister i genomförandet av introduktionen skapas istället hinder för processen. På lokal nivå har kommunen det yttersta ansvaret för introduktionen av nyanlända. Samsyn och samverkan mellan alla inblandade parter är en viktig förutsättning för en snabb etablering, skriver Integrationsverket. 16 Man konstaterar emellertid att: Arbetsförmedlingarna och landstingen ofta saknas i arbetet under introduktionen. 17 Få nyanlända deltar under de 12 första månaderna i aktiviteter där arbetsförmedlingen står som ansvarig. 18 Förutom deltagande i undervisning i svenska är insatserna mycket begränsade under denna tid, åtminstone för dem som deltar i kommunernas introduktion. 19 Ett sätt stötta flyktingar är att erbjuda studie- och yrkesvägledning. Paradoxalt nog visar en studie från emellertid att det föreföll ha en negativ effekt på immigranters möjligheter att få arbete. En förklaring till detta är att de som hade kontakt med en studie- och yrkesvägledare oftare skrevs in i studier, än deltog i arbetsmarknadsaktiviteter. Enligt studien var det endast arbetsmarknadspraktik och andra direktkontakter med arbetsmarknaden som hade en positiv effekt för möjligheten att få ett arbete. Däremot hade inte språkstudier, som antas vara en viktig faktor för integrationen på arbetsmarknaden, någon betydelse för möjligheterna att få jobb, åtminstone inte på kort sikt. Mentor-matchningsvenska på jobbet Redan 1997 betonade Invandrarverket vikten av samverkan mellan olika parter i flyktingmottagandet. Arbetsförmedlingen skulle ha en central roll. 21 En man kom i september 2005 från Somalia. Statskontoret 22 framhöll (2006) att olika parter inte tar sitt sektorsansvar i introduktionen och Han hade gått handelslinjen där. Han åkte Integrationsverket konstaterar 23 att då arbetsförmedlingarna och landstingen ofta saknas i arbetet under introduktionen har detta bl.a. fått till följd runt för att ragga att individuella planer inte har upprättats tillsammans utan olika planer har upprättats på olika myn- praktikplatser. Så fick digheter och ibland har de varit rent motstridiga. Även regelverk har varit rent motstridiga. 24 Detta har inneburit att kommunen ofta fått axla ett för stort ansvar, inte minst inom arbetsmarknadsområdet. Geografisk inlåsning i kommunerna i Östergötland Ett annat problem är att introduktionsprogrammen har svårt att nå över kommungränserna och se hela Östergötland som en gemensam arbetsmarknad. Det gör att flyktingar ofta fastnar i en kommun trots att det skulle kunna finnas bättre möjligheter till arbete i en närliggande kommun. Betydelse av god hälsa och trygghet I linje med Maslows teori om behovstrappan beskriver flyktingsamordnarna att grundläggande behov som trygghet och fysisk, psykisk och psykosocial hälsa måste vara någorlunda tillgodosedda för att en individ ska kunna finna ro och motivation i integrationsprocessen. Brister det i detta så finns det heller inga förutsättningar för att t.ex. kunna lära sig ett nytt språk. Därför är det viktigt att arbeta med trygghetsfrågor, tillhörighet, gemenskap och självkänsla parallellt med språkundervisningen, menar de. Det är viktigt att arbeta med trygghet och hälsa i integrationen på arbetsmarknaden om människor ska kunna ta sig an andra utmaningar i livet. han en plats på ett företag i en liten bruksort. Där kände han sig redan från början välkommen. Han läste ingen sfi utan kom rakt in i arbetslivet. När en anställd sedan skulle ha ett friår blev han erbjuden vikariatet och blev självförsörjande redan i mars På företaget fick han en mentor som har betytt mycket för honom. De pratar svenska non-stop. Han hade viljan och kompetensen, och det blev rätt matchning. En flyktingsamordnare 16 Integrationsverket. (2007:1 s 18). 17 Ibid s Ibid s Ibid s Svantesson, Elisabeth (2006). 21 Integrationsverket. (2007:1). 22 Statskontoret. (2006). 23 Ibid s SFS 1990:927. 7

8 Arbete, delaktighet och respekt Linköping har en något lägre andel förvärvsarbetande än övriga riket och då speciellt i gruppen utrikesfödda. År 2006 hade endast knappt 17 procent arbete efter den 2- åriga introduktionen. Introduktionen - ett förlorat år På Integrationsverket är man starkt kritisk till såväl innehåll, utveckling och resultat under den 2-åriga introduktionsperioden. I en rapport 25 från 2007 skriver de att de första 12 månaderna i en kommun för flertalet nyanlända tycks vara ett förlorat år som präglas av misshushållning av resurser, både om man ser till individen och till samhället. Mötet mellan nyanlända och en stark etnocentrism en ta-hand-om-kultur Integrationsverket konstaterar 2007 att integrationsarbetet försvåras av en utbredd etnocentrism; svensk utbildning och arbetslivserfarenhet ses automatiskt som överlägsna utländska erfarenheter och utbildningar. Utrymmet för eget ansvar och individuella initiativ minskar i och med en bristande introduktionsverksamhet om sfi är den enda insats som genomförs systematiskt och om det saknas möjlighet att lära sig det svenska språket direkt på en arbetsplats. Enligt flyktingsamordnarna i Östergötland tas flyktingarnas egna resurser och kompetens inte tillvara på ett bra sätt. De beskriver att, många personer är starka när de kommer, men att ansvaret sedan tas ifrån dem. Den kunskap och kompetens som man har duger inte. Introduktionsarbetet brister både i tidig kartläggning av en individs resurser och i upprättandet av individuella planer med tydliga mål och strategier för att uppnå dessa. Många flyktingar får veta att de behöver skola om sig helt och hållet för att passa in i det svenska systemet. Bristerna i integrationsarbetet gör att flyktingar tas om hand och hålls kvar istället för att bli utpushade i arbete. Arbetsförmedlingen tar inte emot innan man kan perfekt svenska. Många upplever att de bollas runt mellan sfi, arbetsförmedlingen och andra verksamheter 26 utan att det leder till ett arbete. Det individuella arbetssökandet bromsas till slut upp. Det svenska systemet har gjort oss sjuka, säger en flykting. När den egna kontrollen minskar så minskar i sin tur också känslor av hanterbarhet, begriplighet och möjligheter att se en mening i det som sker. Egen initiativkraft tas ifrån personer som reduceras till någon som ska modelleras om för att passa in i det svenska systemet. Lusten till nya utmaningar sjunker och passivitet tar vid. För att förbättra mottagandet i det svenska samhället behöver mönstren med en negativ lunk och etnocentrism brytas. Bilden är dyster. Även om den inte omfattar alla så är det allvarligt nog om den stämmer för många av de flyktingar som kommer till Sverige. 25 Integrationsverket. (2007:1). 26 Jämför boxtänk. 8

9 Personlig matchning genom kompetens eller personliga möten en framgångsfaktor Hur vet man vilka behov av kompetens som finns i näringslivet och hur vet näringslivet vilken kompetens flyktingar/invandrare har? Delstudierna visar att t.ex. bemanningsföretagen har en stor roll idag. I andra fall kan personliga möten öppna nya vägar för integration. En kommunal eldsjäl visar att framgången i matchning med företag inom bland annat bemanning, städbransch och lantbrukssektor inte enbart ligger på kompetensnivå utan att det även kan handla om personkemi mellan en flykting och handledare/arbetsgivare. Även i intervjuerna med flyktingsamordnarna framträder personlig matchning som en framgångsfaktor. Kombinationen mellan en tidig kartläggning av en individs kompetens, tillsammans med aktörer från olika verksamheter, och organisationer är en viktig del i integrationsprocessen. Delstudierna visar att en vidareutveckling av individuell matchning baserad på sociala relationer kan vara ett framgångsrikt sätt att arbeta. integrationsarbetet. Enligt den kommunala eldsjälen har personliga möten, sociala kontakter och personkemi i många fall större betydelse än språkkunskaper. Framgångsfaktorer enligt flyktingsamordnarnas erfarenheter: att man möter flyktingarna med hög grad av respekt för den egna viljan och integriteten, att man stimulerar och underlättar möjligheterna till friskvård och god hälsa, att man på ett tidigt stadium kan åstadkomma en personlig matchning mellan individ och arbetsliv, intressemässigt och socialt, att man som handläggare kan och törs använda okonventionella lösningar då det gäller att skapa sociala kontaktvägar, att man kan varva språkstudier med praktik, att det finns parallellitet i det som sker, att man tillåter och skapar förutsättningar för andra vägar till språket än bara sfi, t.ex. genom att läsa svensk litteratur för sina barn, få bra handledning/social kontakt/mentorskap på en arbetsplats eller i hemmet. Från hinder till framgång i introduktionsarbetet I flyktingsamordnarnas berättelser är socialt relaterade händelser viktiga för ett lyckat integrationsarbete. Det sociala stödet, i kombination med respekt för individens vilja, är en nyckelfaktor för framgång i Språk och praktik parallellt En kurdisk kvinna var analfabet, men har gått på sfi. Parallellt med sfi fick hon en praktikplats i köket på ett servicehus. Språket släppte när hon kom ut på praktikplatsen och idag har hon klarat av svenska C. En flyktingsamordnare 9

10 Bemötande i samhället Ytterligare en faktor som spelar roll i integrationen är vilket bemötande man får i samhället. Etnocentrism i samhället Befolkningen delas ofta in i kulturella identiteter bestående av majoritetsbefolkningen vi, som har mer makt att påverka sin situation, och kulturella minoritetsgrupper de andra som istället bör anpassa sig till majoritetsgruppen (assimilering) 27. Integration kan inte reduceras till att gälla enbart arbete och försörjningsmöjligheter. Det måste även inkludera makt att påverka både samhället och de egna livsvillkoren. 28 Polariseringen och framväxten av ett delat samhälle ökade med den stigande arbetslösheten under 1990-talet. Bilden av den arbetslöse invandraren skapades. Orsakerna till arbetslöshet läggs ofta på den enskilda individen vilket fått effekt för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. I dokument inom närings- och arbetsmarknadspolitiken 29 framställs invandrare ofta som tärande en belastning för samhället, istället för närande en resurs i samhället. Invandraren bör normaliseras till givna svenska normer, som flit, plikt och lojalitet. Flyktingsamordnarna berättar vidare om att många fördomar i samhället kan utgöra bromsklossar för kreativa invandrare. De kan nekas kredit av banker som inte riktigt vågar lita på dem. De stöter på skepticism och obegripliga krav. Entreprenören menar att det finns många negativa attityder gentemot invandrare i samhället. De blir ofta misstrodda, måste alltid vara extra noggranna och alltid bevisa att man är någon som det går att lita på. Etnocentrism handlar om en komplex problematik i samhället ett utskiljande i vi och de andra. Betydelser av bemötande och attityder i näringslivet I de tre fallstudierna med verkstadschefen, omsorgschefen och entreprenören berättas hur positiva attityder och ett tillvaratagande av bl.a. språk- och kulturkompetens har stärkt företagens/verksamheternas prestationsförmåga och konkurrenskraft. Näringslivet och offentliga anställningsmyndigheter har ett stort ansvar. Attityder och förutfattade meningar på individnivå i företagsvärlden kan verka hämmande, men de kan också bidra till nya möten där saker kan lösas och skapa mervärden i en verksamhet. Skillnader i bemötande av män respektive kvinnor En återkommande problematik i studien är att en del kvinnor tycks ha svårare än andra kvinnor och män att komma in på arbetsmarknaden. Möjligen beror detta på en etnisk hierarki 30, som försvårar integrationsprocessen för vissa grupper. Sysselsättningsgraden bland män respektive kvinnor skiljer sig åt efter den 2-åriga introduktionen; män 25 procent mot kvinnor 12 procent. Det håller också i sig över tid, efter 5 år; män 50 procent, kvinnor 35 procent. En studie i Östergötland visar hur attityder bland företagare kan sätta hinder i vägen för integrationsprocessen. Under några flyktingars praktikperiod i några städföretag betonade arbetsledarna enskilda individers kompetens medan ledningen fokuserade på vad man ansåg vara problem för att få en anställning; t.ex. bristande språkkunskaper, sjal, slöja och lång kjol. Det sades bland annat att: klädvalet inte passar så bra, att det kan den vara i vägen, nästan är farligt, och att det finns rädsla för att kunden ska reagera. 27 Hemsida: Sverige mot rasism. 29 SOU 2005:112, s ibid 10

11 Dags att bryta upp box-tänkandet Utvärderingar på nationell nivå har visat på nedslående resultat då det gäller arbetet under introduktionen de två första åren. Insatserna är för svaga och resultaten är för dåliga. Alldeles för få personer är i arbete efter två år vilket kommer att påverka integrationsprocessen under många år framåt. Det lokala samarbetet mellan olika myndigheter och verksamheter runt en flykting/invandrare behöver diskuteras och utvecklas. Regler kan behöva brytas upp och en helhetssyn kan behöva diskuteras. Samarbetet måste utgå från de framgångsfaktorer som finns runt varje enskild individ då det gäller att få in flyktingar och invandrare på arbetsmarknaden. varje enskild individ för att på snabbaste sätt komma in på arbetsmarknaden? Hur kan integrationsarbetet byggas runt begrepp som valfrihet, flexibilitet, parallellitet, eget handlingsutrymme, adekvata krav, social support för varje individ efter just sina förutsättningar? Lars-Åke Gustafson Samordnare och undersökningsledare i EU-projektet FILES, Arbetskraftsmobilisering för att hantera förändringar innovativa vägar till mångfald. Den viktigaste frågan som framkommit under arbetet med denna studie är: Hur kan man bryta upp gammalt box-tänk som ensidigt fokuserar på olika verksamheters uppdrag? och istället utgå från frågor som: Vilka är framgångsfaktorerna för Referenser Antonovsky, Aaron. (2000). Hälsans mysterium. Natur och Kultur. Köping. Bevelander, Pieter, (2000). Immigrant Employment Integration and Structural Change in Sweden, Almqvist & Wiksell. Södertälje. Chiswick, Barry R., Cohen, Yinon & Zach, Tzippi. (1995). The Labor Market Status of Immigrants: Effects of the Unemployment Rate of Arrival and Duration of Residence. Industrial and Labor Economics, Vol. 13, No. 2. Delander, Lennart, Hammarstedt, Mats, Månsson, Jonas & Nyberg, Erik. (2005). Integration of Immigrants The Role of Language Profiency and Experience. Evaluation Review, Vol. 29, No.1. Edin, Per-Anders., Fredriksson, Peter. & Åslund, Olof. (2004). Settlement Policies and the Economic Success of Immigrants. Scandinavian Journal of Social Welfare, Vol. 3, No 3. Ekberg, Jan. (2004). Kan invandrare underlätta försörjningen av en åldrande befolkning? Ekonomisk Debatt, No 4. Gustafson, Lars-Åke. (2004). Mångfald I näringslivet En utvärdering av försöksverksamhet i Norrköpings kommun, som syftar till att underlätta för invandrare/flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. Statistik & Utredningar. Linköpings kommun. På uppdrag av Integrationsverket. Linköping. Karasek, Robert. & Theorell, Töres. (1990). Healthy Work: Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life. Basic Books. New York Maslow, Abraham. (1954). Motivation and personality. Harper & Row. New York. Svantesson, Elisabeth. (2006). Determinants of Immigrants Early Labor Market Integration. Örebro universitet, Institutionen för ekonomi. (ESI Working Paper Series/Working Paper 2006:2). Åslund, Olof. & Rooth, Dan-Olof. (2003). Do when and where matter? Initial labor market conditions and immigrants earnings. Uppsala universitet. Institute for Labour Market Policy Evaluation. (Working Paper 2003:7). Uppsala. Utgåvor från riksdag, regering, olika myndigheter och kommuner Integrationsverket. (2003). Hinder och möjligheter En årsredovisning av regeringsuppdraget Etnisk mångfald i arbetslivet. Norrköping. Integrationsverket. (2007:1). Ett förlorat år. En studie och analys av insatser och resultat under introduktionens första 12 månader. INT Integrationsverket. Norrköping. Regeringskansliet. (2003). Validering mm fortsatt utveckling av vuxnas lärande. Utbildningsdeparte mentet. Departementserien. DS 2003:23. Stockholm. Riksrevisionsverket. (1992). Utländsk Kompetens Ett resurstillskott till Arbetsmarknaden. RRV 1992:11. Stockholm. SCB. BEFPAK. Tabell 22c. Folkmängd resp folkmängd Köpt statistik av Statistik & Utredningar. Linköpings kommun. linköping. SFS 1990:927. SOU 2005:112. Demokrati på svenska? Om strukturell diskriminering och politiskt deltagande. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Statskontoret. (2006). Effektiv styrning? Om resultatstyrning och sektoriserings problem. Statskontoret rapport Stockholm. Internet Hemsida: Migrationsverket. Hemsida: Sverige mot rasism. 11

12 God integration är då interaktionen och dialogen mellan människor fungerar. När vi ser varandra som enskilda individer istället för som skåningar och somalier, då har vi kommit långt. En flyktingsamordnare Klara Språket. Peterson & Magnusson Reklam. Tryck Larsson offsettryck Vill du veta mer? Files delprojekt Från dold kompetens till synlig resurs Undersökningsledare och samordanare för FILES-projektet Lars-Åke Gustafson Regional samverkan för effektiv introduktion Annika Hermansson Denna folder finns även att ladda ner från: EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

Slutrapport för EU-projektet FILES Arbetskraftsmobilisering för att hantera förändringar innovativa vägar till mångfald. Lars-Åke Gustafson 2007 Förord Under drygt 1 ½ år har arbetet med EU-projektet

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Integrationsstrategi 2020

Integrationsstrategi 2020 Integrationsstrategi 2020 Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av Kommunstyrelsen 20160510 Innehåll Inledning... 3 Östersund behöver integration...... 3 Varför

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet

Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2006-09-01 Sverige ska vara ett föregångsland på integrationsområdet 2(8) Inledning Grunden för integration är arbete för de vuxna och en bra skola för barnen. Under mandatperioden vill vi förbättra mottagandet

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från

Läs mer

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration Solna stad Integrationspolicy utbildning arbete integration 2 (5) Inledning övergripande utgångspunkt Integration bygger på jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor av olika etniska och kulturella

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun

Lokal överenskommelse. samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun Lokal överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration av flyktingar och andra invandrare i Eksjö kommun 1. Överenskommelse om samverkan för effektivare introduktion och integration

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning, Måldokument för utskottet för Arbete och Försörjning, 2007 2010 Kommunfullmäktige antog 2006-12-18 Mål för Eslövs kommun 2007 2010. Dessa skall, som en grund, vara styrande för såväl utskottet som förvaltningen

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens Högbo A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&a rtikel=6288855 Vad pågår just nu Systematiserat arbetssätt inom etablering Snabbspår

Läs mer

Tkr Budget Prognos 2 Budget

Tkr Budget Prognos 2 Budget FLYKTINGMOTTAGNING Intäkter 36 609 29 127 21 500 Kostnader - 36 609-29 127-21 500 Nettokostnader 0 0 0 Flyktingmottagningen ansvarar för mottagande av flyktingar till kommunen enligt gällande regler för

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING

Läs mer

Integrationsstrategi för Kalmar län

Integrationsstrategi för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2013-05-22 KS 2012/0768 Kommunstyrelsen Integrationsstrategi för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Länsstyrelsen

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Remiss om samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända

Remiss om samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända KSL REMISS Bilaga 2 KOMMUNFÖRBUNDET 2008-06-24 Dnr: 2008/0022 STOCKHOLMS LAN Kansliet Karin Wahlgren Kommunstyre isestockholms STAD Kommunstyrelsen KF/KS Kansli ink. 2008-06- 2 G Remiss om samverkansöverenskommelse

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Integrationspolitiskt program

Integrationspolitiskt program Integrationspolitiskt program 2016-2022 Antaget av kommunfullmäktige den 23 maj 2016 75 Innehåll Inledning 3 Syfte 4 Vad är integration? 4 Övergripande mål 5 Organisation och arbetssätt 5 Strategiska insatser

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Inledning Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som

Läs mer

Språkkunskaper viktiga för nyanlända akademiker

Språkkunskaper viktiga för nyanlända akademiker Språkkunskaper viktiga för nyanlända akademiker - en studie av svenska företags syn på kunskaper i svenska för praktik eller anställning Academicums rapportserie Academicum bildades 2006 som ett avknoppningsbolag

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun Lokal överenskommelse om introduktion för flyktingar och andra nyanlända i Eslövs kommun Samverkande parter Överenskommelsen bygger på en samverkan mellan Arbetsförmedlingen i Eslöv, Eslövs Kommun och

Läs mer

Södertälje i världen Världen i Södertälje

Södertälje i världen Världen i Södertälje Södertälje i världen Världen i Södertälje Södertäljefakta bakgrund Södertälje är en stad med 83 600 invånare, vilket är knappt en procent av Sveriges hela befolkning. Storföretagen AstraZeneca och Scania

Läs mer

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län

REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE. om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE om samverkan för nyanlända invandrares etablering i Norrbottens län REVIDERAD Mars 2009 Tryck: Länsstyrelsen i Norrbottens län 1 Förord Den regionala överenskommelsen för Norrbotten

Läs mer

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning 1 (5) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Utbildning och arbetsmarknad, Anette Granberg 2015-11-16 Tjänsteanteckning Minnesanteckningar från Mötesplats - Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Laxå 9 februari 2015 Antagen av KS: 2015-03-03 41 INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill bosätta sig i Laxå. Det innebär

Läs mer

1. Utvecklare Björn Colliander, Integrationsverket informerar. Marja Bergström hälsade samtliga välkomna till dagens möte.

1. Utvecklare Björn Colliander, Integrationsverket informerar. Marja Bergström hälsade samtliga välkomna till dagens möte. Ledningsstaben Birgitta Larsson 2005-04-06 Minnesanteckningar Integrationsutskottet Sammanträdesdag 2005-03-10 Sammanträdesplats Närvarande Frånvarande Inbjudna Landstingshuset Hugo Andersson (c) Lars

Läs mer

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Validering med värde SNS 3/9 2015. Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet Validering med värde SNS 3/9 2015 Elin Landell, särskild utredare Ett övergripande utredningsuppdrag Kartlägga valideringsinsatser Lämna förslag som möjliggör för fler att få sin kompetens validerad effektivare

Läs mer

Regional överenskommelse -RÖK- Kalmar län

Regional överenskommelse -RÖK- Kalmar län Regional överenskommelse -RÖK- Gemensam utveckling av introduktion för nyanlända invandrare Reviderad 2007-04 1 2 Regional överenskommelse i om introduktion för nyanlända invandrare Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Med arbetslinjen i fokus. - en integrationsrapport från Moderaterna

Med arbetslinjen i fokus. - en integrationsrapport från Moderaterna Med arbetslinjen i fokus - en integrationsrapport från Moderaterna INNEHÅLL Inledning 3 Om kommunerna 3 Arbete är målet 4 Tidig kontakt med arbetsmarknaden 5 Individuell och anpassad introduktion 5 Goda

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Vetlanda kommun Socialförvaltningen 2005-10-03 Sida 1 (4) Lokal överenskommelse Bakgrund I april 2001 träffades en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket,

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Rapport integrationsarbetet 2008

Rapport integrationsarbetet 2008 Rapport integrationsarbetet 2008 Rapportskrivare och kontaktperson: Integrationssamordnare Inga Johansson, 0911-69 67 66 Innehåll Mål... 1 Uppdelning flyktingar andra nyanlända invandrare... 1 Introduktion

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge

Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge Remissutgåva Från asyl till arbete plattform för god integration i Blekinge Regional överenskommelse och aktörsgemensam strategi för Blekinge kring etablering av nyanlända Blekingar 1 Integrationsrådet

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt

Läs mer